Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Talgoxen

Transkript

1 Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Talgoxen

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef tillsammans med enhetens likabehandlingsgrupp Två lagar en plan Den 1 januari 2009 kom en ny diskrimineringslag och frågor som rör kränkande behandling flyttades från Barn och Elevskyddslagen till Skollagen. En konsekvens av de två lagarna är att verksamheten ska ha en likabehandlingsplan och en årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vi har valt att beskriva vårt arbete i dels i en Likabehandlingsplan enligt skolverkets mall och dels i vårt systematiska kvalitetsarbete. Här beskriver vi hur vi arbetar förebyggande och främjande på alla våra förskolor. I det systematiska kvalitetsarbetet gör varje avdelning en kartläggning och målbeskrivning för årets prioriterade mål. Vår vision På vår förskola ska alla barn känna sig trygga och bli respekterat för den man är, barnen ska trivas och utvecklas. På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Delaktigt lärande Talgoxens vision Vi ska ha en verksamhet som bygger på tron på människors delaktighet och lärande. Vi tror på en verksamhet som ger individen möjligheter att kunna påverka den verklighet han eller hon befinner sig i för att kunna göra ansvarsfulla och solidariska val. Vi strävar efter att alla ska få verka i olika sammanhang och projekt i såväl liten som stor grupp där det pedagogiska temat genomsyrar såväl miljön som verksamheten. Där det unika i varje individ kan utveckla lärandet i gruppen och där gruppens lärande kan utveckla varje individ. Vi ser lärandet som en process som pågår hela tiden överallt, där fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet skapar utmaning och utveckling i ett kreativt kaos av tankar, material och människor. Vi tror på en verksamhet där barnen har rätt till att erövra sin egen kunskap och få syn på sina lärande strategier. Att få bli lyssnad på tror vi skapar en meningsfullhet, en känsla av samhörighet, en vilja för samarbete och förståelse för hela vår värld. Planen gäller från Planen gäller till

3 Delaktighet Hur blir alla delaktiga och informerade om förskolornas Likabehandlingsplan? Barnens delaktighet Barnen görs delaktiga och involveras i arbetet med likabehandlingsplanen genom arbetet med den pedagogiska dokumentationen som ligger till grund för vårt systematiska kvalitetsarbete där barnens behov och röster görs hörda. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna har möjlighet att kontakta likabehandlingsgruppen samt förskolechef vid funderingar kring likabehandling. Inför revidering ska vårdnadshavaren ges möjlighet att komma med synpunkter på likabehandlings APT, mail, konversation och dialog. Personalens delaktighet Vi arbetar återkommande med likabehandling på våra arbetsplatsträffar. Personalen har möjlighet att komma med förslag, frågor och synpunkter till enhetens likabehandlingsgrupp samt till förskolechefen. Förankring av planen Vårdnadshavarna informeras om likabehandlingsplanen vid inskolning, föräldramöten samt på enhetens hemsida. Utvärdering Hur blir görs utvärderingen utav förskolornas Likabehandlingsplan? Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Likabehandlingsgruppen har tillsammans med ledningen reviderat den befintliga likabehandlingsplanen. Vissa frågor har bearbetas på personalens arbetsplatsträffar. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Ledningen, likabehandlingsgruppen samt övrig personal. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi omarbetar och gör en separat plan för varje förskola i enheten. Vi kom fram till att den ursprungliga likabehandlingsplanen behövde förkortas, förtydligas och konkretiseras. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Målen samt åtgärder och hur barnen gjorts delaktiga utvärderas av samtlig personal. Övrig text utvärderas av likabehandlingsgruppen och ledning.

4 för att årets plan utvärderas Förskolechefen i samråd med likabehandlingsgruppen. Främjande insatser Förskolan har till uppgift att främja lika rättigheter och skapa en pedagogisk miljö där flickor och pojkar kan bredda sina erfarenheter och utveckla sina förmågor och intressen oberoende av kön, könsöverskridande tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller religion och ålder. 1. Varje människa ska bli respekterad för den man är, de åsikter man har och på det sätt man uttrycker sig. Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och ålder ; Att varje barn ska kunna få vara den han/hon är och kunna få uttrycka sina åsikter. Vi jobbar kontinuerligt med pedagogisk dokumentation som är vårt systematiska kvalitetsarbete och genom detta samt samtal i vardagen får varje barn uttrycka sina åsikter och bli sedda för den han/hon är All personal som jobbar på förskolan. Datum när det ska vara klart; Det sker kontinuerligt under året. 2. Kränkandebehandling Kränkande behandling Alla barn och vuxna ska känna sig trygga och välkomna på förskolan. Ingen ska behöva känna oro eller rädsla. Barn och vuxna ska förstå och respektera varandras åsikter och olikhet. Vi jobbar kontinuerligt med värdegrunden genom samtal i vardagen om hur man kan

5 bli en bra kompis. Vi uppmuntrar positiva beteenden i barnens relationsskapande. All personal som jobbar på förskolan. Datum när det ska vara klart Det sker kontinuerligt under året. 3. Etnisk tillhörighet och religion Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning Ingen ska bli bemött utifrån sin etniska tillhörighet eller sin religion, utan utifrån vem vi är. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn på förskolan, förvissade om att barnen inte blir utsatta för fördomar och etnisk tillhörighet eller religion. Alla barn ska känna stolthet över sin etniska tillhörighet och religion. Uppföljning görs under vårterminen I det dagliga arbetet ska pedagogerna belysa barns likheter samt olikheter utifrån olika kulturer. All personal som arbetar på förskolan Datum när det ska vara klart Det sker kontinuerligt 4. Kön, köns utryck och könsidentitet Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Inga barn ska känna eller uppleva förväntningar av omgivningen på förskolan av att agera, leka eller klä sig utifrån traditionella könsmönster. Att ge varje barn oavsett kön, lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Att vårt förhållningsätt och vårt bemötande utgår från individen. Uppföljning sker under vt Alla barn ska ha samma möjlighet till utmanas och delta i olika aktiviteter på förskolan, oavsett kön.

6 Alla personal på förskolan Datum när det ska vara klart Det sker kontinuerligt under året. 5. Sexuell läggning Sexuell läggning Att ge barn förutsättningar att utvecklas utan att begränsas av stereotypa föreställningar om sexuell läggning. Synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer. Vi synliggör och bejakar olika familjesammansättningar så att varje barn kan känna stolthet över sin familj. All personal på förskolan Datum när det ska vara klart Det sker kontinuerligt under året. 6. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Barn som tillfälligt eller varaktig behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. Lpfö 98 rev 10 Vi anpassar vår verksamhet och våra lokaler med hänsyn till alla barns olika fortsättningar och behov. All personal på förskolan Datum när det ska vara klart Det sker kontinuerligt under året.

7 7. Främja likabehandling oavsett ålder Ålder Barns ålder ska inte benämnas i ett negativt syfte Vi arbetar kontinuerligt i vardagen med att få bort kommentarer mellan barn-barn och barn -vuxna, som är relaterade till ålder som kan vara kränkande genom samtal i vardagen. All personal på förskolan Datum när det ska vara klart Det sker kontinuerligt Kartläggning Kartläggningsmetoder Enkät, systematiskt kvalitets arbete SKA, daglig kontakt, utvecklingssamtal Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen På vår förskola arbetar vi med pedagogisk dokumentation som är vårt systematiska kvalitetsarbete som utgår från barnens behov och åsikter. Dokumentet ligger också till grund för utvecklingssamtalen. Alla vårdnadshavare får en enkät en gång per år från kommunen där ett avsnitt handlar om trygghet och trivsel. I nära relation till och i samtal med barnen samt i den dagliga kontakten med vårdnadshavare inhämtas även information. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom att använda SKA (systematiskt kvalitetsarbetsmall). I värdegrundsdiskussioner på arbetsplatsträffarna. Resultat och analys Vi märker att vi behöver diskutera våra värden kring genus utan att hamna i en förenklad diskussion. Diskussioner om konflikter och svårigheter mellan barn bör fortsätta. Vi ser att vi behöver fortsätta diskutera vår gemensamma värdegrund och vårt förhållningssätt.

8 Förebyggande åtgärder 1. Namn: Sjöhästen Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling : Målet är att barnen själva känner det egna behovet av ett skötrumsbesök. Att barnen vågar prova potta/toalett för sin egen skull, inte för att de måste. Uppföljning görs skriftligt och kontinuerligt i vårt systematiska kvalitetsarbete genom att vi diskuterar de kontinuerliga observationer vi gjort i samband med toalettrutinerna. Åtgärd: Vi gör en ny struktur för toalettbesök för barn och pedagoger där det är max sex barn + pedagog/tillfälle i skötrummet. Vi gör en ny struktur gällande tiden då vi gör toalettbesöken, strax innan kl.09:00, kl.10:00, innan utgång efter vila, innan mellanmål och innan utgång. 10:00-10:05 Ateljégruppen 10:05-10:10 Bygg- gruppen 10:10-10:15 Utegruppen (går in 10:00) Vi pratar uppmuntrande till barnen i samband med toalettbesöken: Ska vi gå och kissssaaaaaaaaaa!? För din skull skulle jag vilja att du går och kissar. Nu är jag kissnödig, vilka följer med mig och kissar? Vi arbetar med att på ett fantasifullt sätt förmedla att det är dags att försöka att kissa; leker vi katter så går katten och kissar. Barnens delaktighet är att de får möjlighet att välja potta eller toalett, samt vilken pedagog som hjälper dem vid skötrumsbesöket. Motivera åtgärd: I skötrummet upplever vi att konflikter uppstår, dels genom att kisseriet kan upplevas som oerhört privat och dels som något barnen själva vill styra över. Det är en del av identitetsuppbyggande. Det handlar också om olika rutiner, hur gör vi här och hur gör vi hemma? Ska vi arbeta likadant? Får man stå eller sitta när man kissar? Varför måste man kissa på en bestämd tid? Barnen går från att använda blöja till att gå på potta/toalett kanske innan de själva är redo. Problematiken som uppstår är att vissa barn känner sig stressade och kissar på sig. Vilket i sig kan leda till att barnen känner sig kränkta. Att kissa är något fundamentalt som inte går att tvinga eller vägra. : Hela arbetslaget på Sjöhästen Datum när det ska vara klart: juni 2014

9 2. Namn: GuldHirayan Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling Målet är att barnen ska klara av självständigt gå på toaletten och sedan klä på sig i sin egen takt utan att känna sig tvingade att komma först till dörren. Uppföljning görs skriftligt och kontinuerligt i vårt systematiska kvalitetsarbete genom att vi diskuterar de kontinuerliga observationer vi gjort i samband med hallrutinerna. Åtgärd: Vi släpper ut några barn i taget i hallen tillsammans med en pedagog. Vi använder positiva uttryck och uppmuntrar barnen att kunna själva. Vi är närvarande och hjälper till vid behov. Motivera åtgärd: Det blir rörigt för barnen när alla ska klä på sig samtidigt, barnen trängs och tävlar om vem som ska komma först till dörren. Flera av barnen struntar i att besöka toaletten för att inte missa sin plats i "kön". : Hela arbetslaget på GuldHirayan Datum när det ska vara klart juni Namn: Pingvinen Områden som berörs av åtgärden: Främja likabehandling oavsett ålder : Målet är att få alla barnen nyfikna och intresserade utav möten/samlingen. Barnen ska vilja vara med och tycka att det är roligt och meningsfullt. Uppföljning görs skriftligt och kontinuerligt i vårt systematiska kvalitetsarbete genom att vi diskuterar de kontinuerliga observationer vi gjort i samband med hallrutinerna. Åtgärd: Vi fortsätter med vårt engagemang och positivitet, se lösningar och låta det få ta tid. Vi provar att ta bort sångpåsen. Vi provar att ha rörelse och sång. Vi provar att tidigarelägga samlingen/mötet varannan onsdag. Vi provar att ha två samlingar/möten. Vi gör egna instrument.

10 Motivera åtgärd: Vi lyckas inte "fånga" alla barnen under samlingen, främst de yngre. De tycker att det är roligare att springa, krypa, klättra etc. Det känns som om vi har rörelse och sångsamling samtidigt. : Hela arbetslaget på Pingvinen Datum när det ska vara klart juni Namn: Sälen Områden som berörs av åtgärden: Främja likabehandling oavsett ålder : Målet är att vi övar på att klä på och av oss ytterkläderna. Att det blir lugnare och mer trivsamt i hallen. Vi vill uppnå en positiv pedagogisk verksamhet Uppföljning görs skriftligt och kontinuerligt i vårt systematiska kvalitetsarbete genom att vi diskuterar de kontinuerliga observationer vi gjort i samband med hallrutinerna. Åtgärd: Vi provar med färre antal barn åt gången i hallen vid av- och påklädnad. Vi ska ha ett avslappnat kroppspråk och prata med glada och positiva ord t.ex. prova, be en kompis visa hur man gör. Motivera åtgärd: Vi upplever att det kan förekomma konflikter i vissa situationer vid på- och avklädningen i hallen. Vi upplever att hallsituationen går att utveckla positivt. : Hela arbetslaget på Sälen Datum när det ska vara klart juni Namn: Silver Hirayan Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling : Målet är att barnen/vi kan se glädjen i att klä på oss och gå ut. Målet är också att det blir en lugn stund där barnen kan utveckla självständighet. Uppföljning görs skriftligt och kontinuerligt i vårt systematiska kvalitetsarbete genom att vi diskuterar de kontinuerliga observationer vi gjort i samband med hallrutinerna. Åtgärd: Vi ska arbeta med att "slussa" barnen i mindre grupper vid in och utgång Vi ska använda vänliga och hjälpande ord Vi ska vara tillgängliga för barnen när eller om de behöver hjälp

11 Vi ska inge positivitet och ge ett lugnt intryck Motivera åtgärd: Det blir rörigt för barnen när alla ska klä på sig samtidigt, barnen trängs och slänger med kläderna. De tar av och på kläder i ställer för att göra sig klara för att gå ut. : Hela arbetslaget på Silver Hirayan Datum när det ska vara klart juni 2014 Rutiner för akuta situationer För att upptäcka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling är det viktigt att ha ett systematiskt arbetssätt. Detta gör vi genom pedagogisk dokumentation, observationer, samtal och barnintervjuer. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen. Ett barn eller en vuxen som berättar att hon eller han känner sig kränkt, ledsen, arg, sårad eller skadad måste alltid tas på allvar. Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en omedelbar reaktion från de vuxna i förskolan. I alla olika situationer som kan uppstå är det den vuxne som gör en bedömning om huruvida den enstaka händelsen är utagerad eller om ärendet ska gå vidare enligt förfarandet i åtgärdsplanerna nedan. Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi är närvarande i barnens förskole vistelse, vi fördelar oss efter den aktuella situationen i barngruppen. Genom en god en relation till barn och deras vårdnadshavare ökar möjligheten att upptäcka kränkande behandling. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar kan alltid vända sig till avdelningspersonal, annan personal man har förtroende för eller ledningen. Man kan också vända sig till förskolechefen Maria Pellebäck: Telefonnummer till förskolan Talgoxen / Telefonnummer till förskolan Duvan /44 Telefon nummer till förskolan Gladan Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Personal som får kännedom om att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla det till förskolechefen. Skyldigheten gäller även mindre allvarliga händelser som återkommer trots att förskolan har satt in förebyggande åtgärder. Så snart någon på förskolan får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit kränkt, trakasserad eller diskriminerad har vi enligt Barn- och elevskyddslagen skyldighet att utreda händelsen. Det är det enskilda barnets egna upplevelser som är utgångspunkt för bedömning och utredning av det som har hänt. Vi informerar så snart som möjligt

12 föräldrarna till de barn som är inblandade när någon känner sig kränkt. Både den som blir kränkt och de som kränker. 1. Vi gör en utredning och skriver en åtgärdsplan, om vad som hänt, utredningen ska omfatta både den eller de som kränkt samt den eller de som blivit kränkta. 2. Vi identifierar och analyserar vad som ligger bakom kränkningen. 3. Om någon i personalgruppen antas har kränkt ett barn bör förskolechefen ansvara för utredningen. 4. Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter bör göras. Om händelsen varit av mindre allvarlig art kan det räcka med en enkel utredning. I komplicerade fall blir utredningsskyldigheten mer långtgående. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Personal som får kännedom om att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla det till förskolechefen. Skyldigheten gäller även mindre allvarliga händelser som återkommer trots att förskolan har satt in förebyggande åtgärder. Så snart någon på förskolan får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit kränkt, trakasserad eller diskriminerad har vi enligt Barn- och elevskyddslagen skyldighet att utreda händelsen. Det är det enskilda barnets egna upplevelser som är utgångspunkt för bedömning och utredning av det som har hänt. Vi informerar så snart som möjligt föräldrarna till de barn som är inblandade när någon känner sig kränkt. Både den som blir kränkt och de som kränker. 1. Förskolechefen gör en utredning och skriver en åtgärdsplan, om vad som hänt, utredningen ska omfatta både den eller de som kränkt samt den eller de som blivit kränkta. 2. Förskolechefen identifierar och analyserar vad som ligger bakom kränkningen. 3. Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter bör göras. Om händelsen varit av mindre allvarlig art kan det räcka med en enkel utredning. I komplicerade fall blir utredningsskyldigheten mer långtgående. Rutiner för uppföljning Det är viktigt att följa upp de insatser som gjorts i de fall ett barn känt sig kränkt eller trakasserad. Med hjälp av dokumentation av de åtgärder som gjorts görs uppföljning med eventuella förändringar i arbetssätt eller liknande. Vi följer upp på genom pedagogisk dokumentation vid reflektionsmöten, arbetslagsmöten, lsg, apt och i samtal med berörda föräldrar, utvecklingssamtal och utvecklingsdagar. Arbetet kring Likabehandlingsplanen finns med i enhetens SKA, systematiska kvalitetsarbete. Rutiner för dokumentation Vi använder oss utav en åtgärdsplan som ligger som grund för dokumenteringen av ärendet. Åtgärdsplanen fylls i och sparas på kontoret i ett låst skåp.

13 Ansvarsförhållande Förskolechefen har det övergripande ansvaret för att rutinerna skall upphållas, men alla som arbetar på förskolan har ansvaret att upprätthålla och följa rutinerna.