Se deltagarlista på nästa sida. Se deltagarlista på nästa sida. Se deltagarlista på nästa sida.

Transkript

1 1/54 Plats och tid Magistern, Kommunhuset Strängnäs kl. 18:30-21:50 Paragrafer Beslutande Se deltagarlista på nästa sida. Närvarande ersättare Övriga deltagande Utses att justera Se deltagarlista på nästa sida. Se deltagarlista på nästa sida. Anton Nordström (C) och Marie-Louise Forslund- Mustaniemi (KD) som ersättare. Justeringens plats och tid Kommunhuset Underskrifter Organ Sekreterare Ordförande Justerande... Sara Löving... Tord Tjernström (S)... Anton Nordström (C) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat, justeringen har tillkännagivits genom anslag Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Socialkontoret Underskrift... Sara Löving

2 2/54 Deltagarlista Beslutande Notering Tord Tjernström (S) ordf. Birgitta Wennerberg (FP) Kerstin Svensson (M) John-Erik Broman (M) Krister Berg (M) Anton Nordström (C) Madeleine Bilberg (MP) Marie-Louise Forslund-Mustaniemi (KD) Tanja Henriksson (V) Tjänstgörande ersättare Eva Hellman (S) Ersättare för Solveig Danell (S) Krister Lumme (S) Ersättare för Maj-Britt Magnusson (S) Anita Berg (SP) Ersättare för Tanja Henriksson (V) 125 Anita Berg (SP) Ersättare Göran Carrehed (M) Aestan Orstadius (M) Jonathan Johansson-Ekstrand (S) Lena Zeller (FP) Björn Siljeström (MP) Anita Berg (SP) Ersättare för Marie Louise Forslund- Mustaniemi (KD) Övriga Barbro Karlsson, Vision deltog ej Charlotte Wagner, SSR deltog ej Maja Wennerberg, Kommunal deltog ej Inger Grindelid, socialchef Annica Westling, verksamhetschef Helén Trostemo, verksamhetschef Sven-Erik Ålund, verksamhetschef Mats Karlsson, verksamhetschef Maria Jäderlund, verksamhetschef Karolina Blomqvist, ekonom Maria Wallin, ekonom Britt-Marie Björklund, revisor Annika Nilsson, projektledare Traineeprojektet Monica Ulvkrans, assistent Sara Löving, sekreterare

3 3/54 SN 118 Föredragningslista, anmälan av övriga frågor Beslut beslutar att 1. godkänna föredragningslistan utan några ändringar Övriga frågor 1. Tydliggörande av hur arbetet mellan skola och socialtjänst stärkts 2. Överlämning av namninsamling

4 4/54 SN 119 Information om traineejobben Projektledare för Traineeprojektet Annika Nilsson informerade och visade PowerPoint-bilder om hur det har gått med projektet sedan de första traineeanställningarna påbörjades i oktober 2012.

5 5/54 SN 120 Vägledningsdiskussion angående internkontrollplan 2014 Verksamhetschef Helén Trostemo informerade och visade PowerPoint-bilder angående internkontrollplanen 2014.

6 6/54 SN 121 Anmälningsärenden A) Information och meddelanden - cirkuleras under sammanträdet 1. BUN 61, , Ensamkommande barn. 2. KF 91, , Valärende, Paula Holst (M) har inkommit med begäran om befrielse från uppdraget som ersättare. Valberedningen föreslår att avsägelsen beviljas och ber att få återkomma med ersättare. 3. KF 95, (dnr KS/2010: ), Rökfri arbetstid. 4. KF 96, (dnr KS/2013: ), Finansiering av projektledare för utredning av äldreomsorgen. 5. KF 99, (dnr KS/2013: ), Budget 2014 för Samordningsförbundet RAR. 6. KF 103, (dnr KS/2013: ), Överenskommelse om mottagande och bosättning för nyanlända flyktingar KS 155, (dnr KS/2013: ), Finansiering av nybyggnation av gruppboende i kvarteret Storken. 8. KS 158, , Nya motioner för beredning. B) Inbjudan till kurser och konferenser Kommunakuten AB välkomnar till konferensen Kan äldreomsorgen förbättras genom bättre upphandlingar och avtal den 16 december 2013 på Saturnus konferens, Hornsgatan 15, Stockholm. Inspektionen för vård och omsorg, hälsar välkommen till ett seminarium med tillsynsåterföring och dialog, på Hotell Bolinder Munktell, Eskilstuna fredagen den 29 november 2013, kl C) Rapport från kurser och konferenser Inga rapporter från kurser och konferenser har inkommit. D) Rapport från besök på enheter Inga rapporter från besök på enheter har inkommit. E) Ärendebalanslistan Ärendebalanslista inför kommande sammanträden, daterad , meddelas för nämnden. Listan uppdateras kontinuerligt.

7 7/54 SN 122 Dnr SN/2013:283 Minskning av antalet platser inom äldreomsorgens särskilda boende Solvändan Beslut beslutar att 1. minska antalet särskilda boendeplatser på Solvändan med 24 platser. föreslår kommunfullmäktige besluta att 2. som ett tillägg i ägardirektiv för Strängnäs Bostads AB ge bolaget i uppdrag att utreda förutsättningarna för att upplåta Solvändan som bostäder i form av trygghetsboende. Reservationer Tanja Henriksson (V), Kerstin Svensson (M), John-Erik Broman (M) och Krister Berg (M) reserverar sig mot beslutet i att-sats 1. Tanja Henriksson (V) reserverar sig även mot beslutet i att-sats 2. Yrkanden Ordförande Tord Tjernström (S) yrkar, med instämmande av Krister Lumme (S), Eva Hellman (S), Birgitta Wennerberg (FP) och Anton Nordström (C), bifall till liggande förslag. Kerstin Svensson (M) yrkar, med instämmande av Marie-Louise Forslund- Mustaniemi (KD), avslag till liggande förslag. Tanja Henriksson (V) yrkar avslag till liggande förslag enligt följande skriftliga yrkande: Jag yrkar avslag på förslaget till beslut att minska antalet särskilda boendeplatser på Solvändan med 24 platser. I det förslag till Årsplan och budget för 2014 som Vänsterpartiet lagt så finns pengar avsatta att bibehålla verksamhet inom socialnämndens verksamhetsområde. Ordförande Tord Tjernström (S) yrkar tillägg av en andra att-sats enligt följande: som ett tillägg i ägardirektiv för Strängnäs Bostads AB ge bolaget i uppdrag att

8 8/54 SN 122 (forts.) utreda förutsättningarna för att upplåta Solvändan som bostäder i form av trygghetsboende. Krister Lumme (S) yrkar, med instämmande av Eva Hellman (S), Birgitta Wennerberg (FP), Anton Nordström (C) och Marie-Louise Forslund-Mustaniemi (KD) bifall till Tord Tjernströms (S) andra att-sats. Tanja Henriksson (V) yrkar avslag till Tord Tjernströms (S) andra att-sats. Kerstin Svensson (M) yrkar, med instämmande av John-Erik Broman (M), Krister Berg (M) och Marie-Louise Forslund-Mustaniemi (KD), bifall till framlagt förslag från moderaterna enligt följande: Vi vill att man behåller de befintliga särskilda boendeplatserna på Solvändan utav omtanke om de som bor där och deras anhöriga. Vi vill att man successivt renoverar de tomma delarna till ett Trygghetsboende. Tord Tjernström (S) yrkar avslag till moderaternas framlagda förslag. Tanja Henriksson (V) yrkar avslag till moderaternas framlagda förslag enligt följande skriftliga yrkande: Jag yrkar avslag till Moderaternas m.fl. förslag till beslut angående Solvändan med hänvisning till Vänsterpartiets egen årsplan med budget Beslutsgång Ordförande Tord Tjernström (S) ställer liggande förslag, att-sats 1, mot Kerstin Svenssons (M) yrkande av avslag och finner att nämnden beslutar enligt liggande förslag. Ordförande Tord Tjernström (S) ställer liggande förslag, att-sats 1, mot Tanja Henrikssons (V) yrkande av avslag och finner att nämnden beslutar enligt liggande förslag. Ordförande Tord Tjernström (S) ställer sitt yrkande om en andra att-sats mot Tanja Henrikssons (V) avslag och finner att nämnden beslutar enligt ordförandes tilläggsyrkande om en andra att-sats. Ordförande Tord Tjernström (S) ställer Kerstin Svenssons (M) yrkande om moderaternas framlagda förslag mot ordförandes avslag och finner att nämnden beslutar enligt ordförandes yrkande. Ordförande Tord Tjernström (S) ställer Kerstin Svenssons (M) yrkande om moderaternas framlagda förslag mot Tanja Henrikssons (V) avslag och finner att nämnden beslutar enligt Tanja Henrikssons (V) yrkande.

9 9/54 SN 122 (forts.) Bakgrund Inför budget 2014 behövs besparingar genomföras inom socialnämndens verksamhet motsvarande minst ca 15 miljoner kronor, för att uppnå en budget i balans. Beredning I kommunens årsplan för 2014 har ett särskilt uppdrag getts till socialnämnden att ta fram en strukturplan för äldre. Planen skall beskriva behovet av resurser inom såväl särskilt boende som hemtjänst. Därtill skall en beskrivning av vilka resurser som behövs för att erbjuda stöd i det ordinära boendet samt behovet av förebyggande verksamhet, så att personer kan bo kvar hemma så länge som möjligt. Strukturplanen skall redovisas innan utgången av I den preliminära årsplanen för 2014 ligger 2013 års budgetramar till grund och målet är en budget i balans. Detta innebär att stora effektiviseringar måste genomföras i socialnämndens budget för I det pågående arbete med strukturplanen kan redan nu konstateras att Strängnäs kommun har en högre andel särskilda boendeplatser än riket och länet i stort. För att påbörja arbetet med en budget i balans inför 2014 är det därför möjligt att redan nu påbörja en minskning av antalet särskilda boendeplatser. Det står också i överensstämmelse med strukturplanens inriktning. Den lokalmässiga standarden på särskilda boenden i Strängnäs är hög. Solvändans boende kräver dock omfattande investeringar för att uppnå fullgod standard. Utifrån detta så är det på Solvändans äldreboende som det är lämpligt att genomföra en minskning av antalet platser. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Konsekvens och riskanalys för Solvändan i samband med reducering av antal platser permanent boende, Beslutet skickas till Akten KS

10 10/54 SN 123 Dnr SN/2013:175 Beslut angående mål och budget 2014 för socialnämnden Beslut beslutar att 1. anta förslag till Mål och budget 2014 för socialnämnden. Reservationer Tanja Henriksson (V) reserverar sig mot beslutet. Yrkanden Tanja Henriksson (V) yrkar avslag till liggande förslag enligt följande skriftliga yrkande: Jag yrkar avslag på liggande förslag till Mål och budget 2014 för till förmån för Vänsterpartiets förslag till Årsplan med budget för Beslutsgång Ordförande ställer Tanja Henrikssons (V) yrkande om avslag mot liggande förslag och finner att nämnden beslutar enligt liggande förslag. Bakgrund hade den 1 oktober diskussioner om mål och indikatorer för socialnämnden år Dessa diskussioner ligger till grund för förslag till Mål och budget 2014 för socialnämnden tillsammans med Strängnäs kommuns Årsplan med preliminära ramar för 2014 som antogs av kommunfullmäktige Beredning s nettobudget inklusive tekniska justeringar för år 2013 är 573,8 miljoner kronor. För 2014 har nämnden tilldelats en budgetram på 578,8 miljoner kronor. Den totala ramförändringen jämfört med föregående budgetår är +0,9 %. I tabell 1 nedan redovisas de förändringar som leder fram till beslutad ram.

11 11/54 SN 123 (forts.) Tabell 1. (tkr) Beslut Budget Årsplan 2013 KF , Tekniska justeringar KF , Budget Förändringar inför 2014 Kapitalkostnadsjustering Tillskott Budget 2014 KF , Tekniska justeringar: Lönekompensation KF , Budget Kapitalkostnadsjustering (sänkning av internränta - 2,5 %) innebär att nämnden får kostnadsminskningar med motsvarande det avdrag som görs i ram. Utöver detta tillkommer ett ramtillskott på 5,9 miljoner kronor samt kompensation för extra lönesatsning under Ingen hänsyn har tagits till volymförändringar eller pris-/löneökningar utan dessa ska finansieras inom ram. Tabell 2. Effektivisering 2014 (tkr) Budget Kapitalkostnadsjustering Teknisk justering (lönekompensation) 141 Uppräkn 2014 för pris och löner Volymförändr Effektivisering Budget Ökade kostnader för volymförändringar beräknas till totalt 9,9 miljoner kronor för De ökade kostnaderna beror bland annat på följande faktorer: Ökat behov av hemtjänst utifrån befolkningsprognos Ökat behov av daglig verksamhet enligt LSS Ökat behov av boendestöd/servicelägenheter för personer med funktionsnedsättning Ökat behov av personlig assistans utifrån befolkningsökning Ökat behov av budget- och skuldrådgivning Ökat antal hushåll som har bistånd till insatsen förmedlingsmedel Ökat antal utredningar inom individ- och familjeomsorgen Ökat behov av biståndshandläggare p.g.a fler och mer komplexa ärenden Ökad handläggningstid för bostadsanpassningsbidragsärenden

12 12/54 SN 123 (forts.) Förutom ökade kostnader för volymförändringar tillkommer en ökad kostnad med närmare 12,1 miljoner kronor för pris och löneökningar under Ramtillskottet på 5,9 miljoner kronor finansierar en del av dessa ökade kostnader men det krävs effektiviseringar med 16,1 miljoner kronor under 2014 för att klara en budget i balans. Tabell 3. Budget per verksamhetsområde Verksamhetsområde, tkr Utfall Budget Prognos Budget Intäkter Kostnader Netto Ledning, administration och utveckling Bostadsanpassningsbidrag Myndighet och bistånd Individ- och familjeomsorg Insatser för äldre Insatser för personer med funktionsnedsättning Arbetsmarknadssatsning Summa intäkter Summa kostnader Nettokostnad I tabell 3 ovan redovisas budget per verksamhetsområde. Verksamheternas budget innehåller kompensation för pris- och löneökningar samt tillskott för de volymförändringar som anges ovan. I verksamheternas budget ingår även effektiviseringar och dessa innebär bland annat: strukturella förändringar inom äldreomsorgen som bl.a. medför minskning av antalet särskilda boendeplatser kostnadsminskning genom återhållsamhet och bättre avtal, införande av ny bedömningsmodell inom insatser till personer med funktionsnedsättning, kostnadsminskning för externa placeringar genom förhandling av avtal insatser för att minska antalet långtidsförsörjningstagare och därigenom kostnad för ekonomiskt bistånd Trots effektiviseringar inom alla området så finns ett antal framtida risker och svårbedömda behov som kan påverka socialnämndens kostnadsutveckling: Antal barn- och ungdomar med stora missbruks- och psykiska problem ökar alarmerande i omvärlden. Arbetsmarknadsstrategin är till delar beroende av utvecklingen av det nationella och regionala arbetsmarknadsläget Nya externa kostsamma placeringar för funktionsnedsatta pga av en långsam utbyggnad av gruppboenden/servicebostäder i Strängnäs

13 13/54 SN 123 (forts.) kommun. Risk för viten för beslut angående boende som inte kan verkställas pga avsaknad av gruppboenden. Enligt nationella beräkningar kommer kostnaderna för äldreomsorgen öka från 1,5 % av BNP idag till 3 % år om verksamheten bedrivs på liknande sätt i framtiden som idag. Detta ställer stora krav på hur kommunerna ska använda sina resurser då inga nya resurser kan förväntas. Krav på höjning av personaltätheten inom särskilt boende samt en mer omfattande biståndsbedömning kommer att ställas när de nationella föreskrifterna för demensvård träder i kraft Kraven på effektiviseringar inom hemtjänsten uppfylls inte. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Mål och budget 2014 för socialnämnden, Beslutet skickas till Akten Revisionen KS

14 14/54 SN 124 Dnr SN/2013:78 Månadsrapport september 2013 för socialnämnden Beslut beslutar att 1. godkänna rapporten 2. hemställa hos kommunfullmäktige att nämnden får redovisa ett negativt resultat om 3,3 miljoner kronor för år Beslutsgång Ordförande finner att det endast finns ett förslag och det blir socialnämndens beslut. Bakgrund Under 2013 har flertalet åtgärder vidtagits för att få en budget i balans. Då ytterligare kostnadsökningar har tillkommit på grund av volymökningar och ökad vårdtyngd, samt att vissa åtgärder ej fått full effekt 2013, har dock ett prognostiserat underskott bestått. I dagsläget bedömer Socialkontoret att det ej är möjligt att vidta ytterligare åtgärder för att få en budget i balans Inriktningen kommer istället vara att genomföra mer långsiktiga åtgärder för att klara en budget i balans Beredning redovisar ett negativt resultat med 1,4 miljoner kronor. Prognosen för helåret är ett underkott med 3,3 miljoner kronor. Det prognostiserade resultatet för 2013 har många olika förklaringar, både positiva och negativa enligt nedan: Socialnämnd, ledning, administration och utveckling, biståndshandläggning Bostadsanpassningsbidrag Vårdinsatser inom individ- och familjeomsorgen (IFO) + 0,3 mkr - 0,8 mkr - 2,5 mkr

15 15/54 SN 124 (forts.) Ekonomiskt bistånd Momsintäkter och diverse plusposter inom IFO Insatser i ordinärt boende, äldre Färdtjänst Särskilt boende för äldre Hemsjukvården Enheter inom området för personer med funktionsnedsättning Personlig assistans Externa placeringar för personer med funktionsnedsättning Försenat nytt gruppboende inom psykiatrin Särskild avgift LSS Summa + 0,5 mk + 2,3 mkr - 7,25 mkr + 1,8 mkr + 0,95 mkr + 0,3 mkr + 1,1 mkr - 0,8 mkr - 0,7 mkr + 1,1 mkr + 0,4 mkr - 3,3 mkr Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Månadsrapport september för 2013 för, Ekonomiskt bistånd uppföljning september 2013, Beslutet skickas till Akten KS Revisionen

16 16/54 SN 125 Dnr SN/2013:220 Fördelning av föreningsbidrag inom socialnämndens verksamhetsområde 2014 Beslut beslutar att 1. fördela föreningsbidrag enligt nedanstående tablå. Förening Förslag på föreningsbidrag (kr) Pensionärsgemenskapen Ljuspunkten(Olivehällskyrkan) PRO Mariefred PRO Åker PRO Strängnäs PRO Stallarholmen SPF Strängnäsbygden SPF Mariefred-Åker SPF Stallarholmen Åkers Finska Förening Pensionärssektion TÄHKÄT S-näs finskspråkiga pens.för Tomerat FUB Strängnäs FUB Eskilstuna (lekoteket) Brottsofferjouren BRIS 0 HMB

17 17/54 Kvinnojouren Måna RSMH Summa Jäv På grund av jäv deltar inte Tanja Henriksson (V) i handläggningen i detta ärende. Reservationer Marie-Louise Forslund-Mustaniemi (KD) reserverar sig mot beslutet. Yrkanden Marie-Louise Forslund-Mustaniemi (KD) yrkar att man ska öka föreningsbidraget till Kvinnojouren Måna med kr till, så att bidraget till dem ska vara kr. Ordförande Tord Tjernström (S) yrkar avslag till Marie-Louise Forslund- Mustaniemis (KD) yrkande om utökat bidrag till Kvinnojouren Måna. Beslutsgång Ordförande Tord Tjernström (S) ställer Marie-Louise Forslund-Mustaniemis (KD) yrkande om utökat bidrag till Kvinnojouren Måna mot liggande förslag och finner att nämnden beslutar enligt liggande förslag. Bakgrund Ansökningshandlingarna har handlagts enligt Riktlinjer för bidrag till föreningar beslutade av socialnämnden Dnr SN 2011: lämnar bidrag till föreningar som bedriver verksamheter som är förenliga med socialtjänstens mål och inriktning. Föreningarnas verksamheter ska komplettera, stödja och/eller ersätta socialkontorets insatser. Enligt riktlinjerna skall överenskommelser upprättas med respektive förening innan bidraget utbetalas. Beredning Pensionärsföreningarna Föreningsbidraget riktat till äldreomsorgen är för 2014 beräknat till kr. Ingen uppräkning av bidraget har skett från 2013.

18 18/54 SN 125 (forts.) De flesta pensionärsföreningar ansöker om bidrag för 2014 utan angivet belopp. Fördelning sker utifrån medlemsantal i respektive förening. SPF Strängnäsbygden anger i sin ansökan att det blivit alltmer betungade att klara av hyran i Pensionärernas Hus som föreningen driver tillsammans med PRO Strängnäs, men de har inte ansökt om kompensation för detta. Inte heller PRO Strängnäs har ansökt om kompensation för högre hyra. PRO Åker har ansökt om föreningsbidrag samt hyresbidrag för Vad gäller hyresbidrag fanns ett beslut av från 17 maj 2011 SN 82 där man som ett undantag från riktlinjerna för föreningsbidrag beviljade PRO Åker ett hyresbidrag på kr avseende 2012 och kr För 2014 har föreningen erhållit ett särskilt bidrag från kommunstyrelsen till sin hyra. Individ och familjeomsorgen samt FUB Föreningsbidraget riktat till individ och familjeomsorgen samt FUB:s verksamhet har för verksamhetsåret 2014 beräknats till kr resp kr, tillsammans Ingen uppräkning av bidraget har skett från FUB (Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning)eskilstuna har ansökt om bidrag till verksamheten. Lekoteket tar emot barn från norra sjukvårdsdistriktet d v s Eskilstuna och Strängnäs kommuner. 9 barn bosatta i Strängnäs kommun tog del av verksamheten förskolor i Strängnäs kommun har haft kontakt med lekoteket. FUB Strängnäs har ansökt om bidrag för Lokalföreningen i Strängnäs har vid årsskiftet 2012/ medlemmar. Föreningen har ett utbud av aktiviteter som kompletterar socialnämndens intentioner att ge bidrag till föreningar som bedriver verksamheter som är förenliga med socialtjänstens mål och inriktning. Föreningen samverkar med Strängnäs kommun genom Kommunala handikapprådet, samverkan med särskolan samt möten mellan FUB Strängnäs, Autism och Aspergerföreningen och representanter för socialkontoret. Föreningen deltar i FUBs arbete på regional och riksnivå. Brottofferjouren upplåter även fortsättningsvis sina lokaler till Mansjouren och Kvinnojouren för sambruk, samt även till socialkontorets individ och familjeomsorg vid behov.

19 19/54 SN 125 (forts.) Föreningen BRIS (Barnens rätt i samhället) Har ansökt om verksamhetsbidrag. föreslås avslå ansökan då föreningen inte har sitt säte i kommunen. RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa) Har anpassat sin verksamhet efter den ekonomi man har. Man har inlett ett fördjupat samarbete med kommunal psykiatri, vilket har varit till gagn för båda parter. Föreningen har tidigare fått ett hyresbidrag. Hyran ingår nu i budgeten för kommunal psykiatri. Förslagen är kommunicerade. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Bilaga 1, Förslag till föreningsbidrag 2014, Dnr: SN/2013: Beslutet skickas till Akten

20 20/54 SN 126 Dnr SN/2013:196 Riktlinjer för handläggning av lex Sarah Beslut beslutar att 1. anta riktlinjer för handläggning av lex Sarah, rapport och anmälningar enligt 14 kap.2-7 Socialtjänstlagen (SoL), 23 e och 24 b-g Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Beslutsgång Ordförande finner att det endast finns ett förslag och det blir socialnämndens beslut. Bakgrund Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah i Socialtjänstlagen (2001:453) SoL, och i lagen( 1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, i kraft. Samtidigt trädde Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:5) om lex Sarah i kraft. Förändringarna innebär att bestämmelserna om lex Sarah utvidgas till att omfatta hela socialtjänsten samt all verksamhet vid Statens institutionsstyrelse. Bestämmelserna i SoL kommer förutom i omsorger om äldre och personer med funktionshinder även gälla individ och familjeomsorg, inklusive verksamhet inom familjerättens område. Utvidgningen innebär även att bestämmelserna om lex Sarah ska tillämpas i verksamheter enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM. I 3 kap 3 SoL och 6 LSS anges att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet, respektive att verksamheten enligt LSS ska vara av god kvalitet. Enligt bestämmelserna i de båda lagarna ska kvaliteten i verksamheterna systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Lex Sarah och rutinerna runt rapporteringsskyldigheten enligt denna lag ska ses som en del av det systematiska kvalitetsarbetet som enl. 3 kap 3 SoL och 6 LSS ska bedrivas inom socialtjänsten.

21 21/54 SN 126 (forts.) Lex Sarah syftar till att kvaliteten ska utvecklas och säkerställas. Fel och brister ska bli kända och åtgärder ska vidtas för att förhindra att felen upprepas. En balans bör eftersträvas mellan ett individperspektiv: Vem gjorde fel? Och ett systemperspektiv: Vad har brustit i organisationen? För detta krävs att tonvikt läggs vid förebyggande åtgärder och riskanalys så att fel, brister och missförhållanden, i synnerhet allvarliga missförhållanden, på ett tidigt stadium kan upptäckas och därmed i möjligaste mån undvikas. Det är viktigt att ett arbetsklimat skapas där man ser rapportskyldigheten som ett redskap till att skapa en bättre kvalitet i verksamheten och inte som något negativt. Arbetsrättsliga frågor ska inte rapporteras och utredas i detta sammanhang, dessa hanteras i enlighet med därför avsedda riktlinjer. Föreliggande rutin gäller för verksamhet som bedrivs i kommunal regi. För privat verksamhet, där socialnämnden har uppdragskontrakt gäller att verksamheten ska ha egna Lex Sarah rutiner. Privat verksamhet är skyldig att informera socialnämnden om mottagna rapporter samt om anmälningar som har gjorts till Inspektionen för vård och omsorg. Vidare är Statens institutionsstyrelse skyldig att informera ansvarig socialnämnd om mottagna rapporter samt anmälningar som har gjorts till Inspektionen för vård och omsorg. Beredning Handbok för tillämpning av bestämmelserna om lex Sarah kom i april Med denna som stöd och i samarbete med verksamhetschefer inom berörda områden har föreliggande förslag till riktlinjer arbetats fram. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Riktlinjer för handläggning av lex Sarah (rapport och anmälningar enligt 14 kap. 2-7 SoL och 23e, 24 b-g LSS) Beslutet skickas till Akten

22 22/54 SN 127 Dnr SN/2012:542 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialnämnden Beslut beslutar att 1. ett nytt ledningssystem för kvalitetsarbete införs inom socialnämnden våren Ledningssystemet motsvarar kraven i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9). Beslutsgång Ordförande finner att det endast finns ett förslag och det blir socialnämndens beslut. Bakgrund Kommunernas socialtjänst ska vara av god kvalitet. Detta framgår av socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Socialstyrelsen gav 1 september 2006 ut föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamheten enligt SoL, LVU (Lagen om Vård av Unga), LVM (Lagen om Vård av Missbrukare) och LSS. Även inom hälso- och sjukvården finns krav på ledningssystem för kvalitet angående patientsäkerhet. Utifrån dessa allmänna råd utarbetades ett ledningssystem för kvalitet för socialnämndens verksamhetsområden som godkändes av socialnämnden i maj Socialstyrelsen har därefter utarbetat nya regler om ledningssystem för kvalitet som gäller from 1 januari 2012 (SOSFS 2011:9). Under hösten 2011 utlovades en handbok som stöd för tillämpningen. Handboken kom i augusti Ett nytt ledningssystem för kvalitet har nu utarbetats och föreslås gälla från och med januari Beredning Gällande lagstiftning inom socialkontorets verksamhetsområden har beaktats samt den handbok för tillämpning av föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) som Socialstyrelsen utgivit i augusti 2012.

23 23/54 SN 127 (forts.) Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, styrdokument Beslutet skickas till Akten

24 24/54 SN 128 Dnr SN/2013:473 Avgifter för tillstånds- och tillsynsverksamheten inom alkohollagen Beslut föreslår kommunfullmäktige att 1. anta avgifter för tillstånds- och tillsynsverksamhet enligt alkohollagen, daterad , enligt bilaga 1, att gälla från och med uppdra till socialnämnden att från och med 1 januari 2015 årligen justera avgifter enligt beräkningsgrunder fastslaget i Avgifter för tillstånds- och tillsynsverksamhet enligt alkohollagen. Beslutsgång Ordförande finner att det endast finns ett förslag och det blir socialnämndens beslut. Bakgrund/Sammanfattning fattade , 34, beslut om nya avgifter för tillståndsoch tillsynsverksamheten inom alkohollagen. I beslutet ingick att en årlig justering skulle göras utifrån SCB:s preliminära arbetskostnadsindex för sociala tjänster. Avgifterna fastställdes av Kommunfullmäktige Socialkontoret bedömer ånyo att avgifterna enligt alkohollagen behöver justeras. Vissa avgifter är helt nya då det har saknats avgifter för vissa tillstånd enligt alkohollagen. I samband med denna översyn har jämförelse gjorts inom Södermanlands län samt med några andra, jämförbara samt större, kommuner i landet. Kommunen får enligt 8 kap 10 alkohollagen ta ut avgift för tillståndsprövningen, för tillsyn enligt 9 kap samt av den som bedriver anmälningspliktig detaljhandel med eller servering av folköl. Socialkontoret tolkar detta på samma vis som Sveriges Kommuner och Landsting i cirkulär 10:77. Det finns krav i den nya alkohollagen på att tillståndshavare ska genomgå kunskapsprov. Statens Folkhälsoinstitut tillhandahåller och administrerar proven. Det åligger kommunen att ansvara för att kunskapsprov genomförs i

25 25/54 SN 128 (forts.) enlighet med föreskrifterna. Utformningen av detta tillför kommunen en merkostnad och är därför förenlig med en avgift för sökande. Vad gäller avgiften för bolagsändring större/mindre avser den större när det handlar om penningtransaktioner. Strängnäs kommun tar, sedan fler år tillbaka, ut tillsynsavgift som är baserad på beslutade serveringstider. Många kommuner tar ut tillsynsavgifter som är baserade på restaurangrapportens alkoholförsäljning. Anledningen till att Socialkontoret bedömer att denna metod för framräknande av avgifter inte ska användas är följande: Tillsynsavgift baserad på beslutade serveringstider Intäkt i februari för kommande året Intäkt löpande vid nya serveringstillstånd Vid återkallelse under året har tillsynsavgift betalts in till kommunen Tillsynsavgift baserade på restaurangrapportens alkoholförsäljning Intäkt i maj för föregående år Intäkt i maj för föregående år Vid återkallelse under året får man oftast inte in tillsynsavgiften Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Förslag till nya avgifter enligt alkohollagen, bilaga 1. Intäkter och kostnader för Strängnäs kommuns alkoholhandläggning, bilaga 2. Jämförelse mellan Strängnäs kommun och några andra kommuner, bilaga 3. Några andra kommuners avgifter enligt alkohollagen, bilaga 4. Beslutet skickas till Akten

26 26/54 SN 129 Dnr SN/2013:465 Arbetsmarknadsstrategi för Strängnäs kommun Beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. godkänna arbetsmarknadsstrategin för Strängnäs kommun i bilaga 1 2. socialnämndens, kommunstyrelsens och barn- och utbildningsnämndens reglementen ändras enligt förslag i bilaga 2 förelås vidare besluta att 3. under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut i Årsplan 2014 om ekonomiska förutsättningar och beslut i förslag enligt punkt 1 och 2 ovan, införa Jobbtorg Strängnäs enligt bilaga 3 Beslutsgång Ordförande finner att det endast finns ett förslag och det blir socialnämndens beslut. Bakgrund Strängnäs kommun har en kontinuerlig befolkningstillväxt med 1 % per år. Kommunens strategiska läge mitt i Mälardalen ger en ökande tillgång till en växande storregional arbetsmarknad med möjligheter för en växande befolkning att få arbete och att klara en egen försörjning. Samtidigt innebär globaliseringen av ekonomin att finansiella kriser är ett hot som snabbt slår igenom på arbetsmarknaden ända ner i det lokala samhället. Strängnäs kommuns stora kostnadsökningar för ekonomiskt bistånd under 1990-talet till följd av dess finanskriser följdes av en snabb och tydlig återhämtning. Samhällskostnaderna, däribland kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd, var en konsekvens där ansvaret för att påverka dessa bedömdes vara en statlig angelägenhet. Kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd ökade från 26 miljoner kronor 1992 till som högst (1994) upp till 46 miljoner kronor för att 2002 vara tillbaka på 1992 års nivå talets finanskriser har varit kraftigare, mer globala och har inte följts av återhämtning inte ens trots stora insatser både nationellt och

27 27/54 SN 129 (forts.) internationellt. I Strängnäs kommun ökade arbetslösheten från 2001 till 2011 totalt med 65 % och för unga år tredubblades antalet. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd har de senaste 10 åren ständigt ökat och är nu 75 % högre än Kommunerna och arbetsmarknadspolitiken Sveriges kommuner och Landsting, SKL gav 2011 ut skriften Kommunerna och arbetsmarknadspolitiken. I ingressen slås fast att Arbetsmarknadspolitiken är av central betydelse för Sveriges ekonomi och en viktig statlig angelägenhet som också har stor betydelse för kommuner, landsting och regioner Vidare är syftet med denna skrift att ge en orientering i arbetsmarknadspolitikens organisation, regler och program. Särskilt fokus ligger på vilka möjligheter och skyldigheter kommuner har att agera arbetsmarknadspolitiskt, själva och i samverkan med andra aktörer. SKL s agerande har sin bakgrund i att Sveriges kommuner påverkas av att staten inte lyckats bryta den negativa utvecklingen. Detta trots statens kraftigt ökade insatser för arbetslösa med olika arbetsmarknadsprogram och med olika former av bidrag till arbetsgivare som anställer arbetslösa. Den statliga arbetsmarknadspolitiken har varit att satsa på fler generella åtgärder, inte minst för unga. Arbetsgivaravgifterna har halverats generellt för alla unga, nya bidragsformer har införts i form av nystartsbidrag och genom särskilda anställningsstöd för de som varit länge i utanförskap. Arbetsförmedlingens programverksamhet för arbetslösa och de generella statliga bidragen har delvis varit ett trubbigt verktyg. Arbetsförmedlingen har på fem år lämnat tillbaka 18 miljarder kronor av bidragen till arbetsmarknadsåtgärder. Många kommuner har sett ett behov av att vara aktiva i ett operativt arbete i arbetsmarknadspolitiken som ett komplement till statens ansvar och med andra möjligheter att agera på den lokala nivån. Kommunerna har successivt ökat sitt engagemang för att på den lokala nivån få arbetslösa till egen försörjning. Jobbtorg Stockholm startade den 1 januari Syftet var att förstärka stadens insatser för att fler arbetslösa ska komma ut i arbete och därmed minska stadens kostnader för ekonomiskt bistånd. Det övergripande målet är att fler ska gå från bidrag till arbete. Många kommuner har följt efter och 2011 såg bilden av det kommunala engagemanget ut så här. 93 % av kommunerna avsätter särskilda medel i sin budget för arbetsmarknadsåtgärder

28 28/54 SN 129 (forts.) 80 % av kommunerna har en särskild arbetsmarknadsförvaltning eller - avdelning kommunanställda jobbar med arbetsmarknadsåtgärder (aug. 2012) arbetssökande deltog 2011 i kommunala arbetsmarknadsåtgärder Strängnäs kommun och arbetsmarknadspolitiken För Strängnäs kommun har kostnaderna för ekonomiskt bistånd ökat med 75 % på 10 år från Under samma period ökade antalet öppet arbetslösa från 400 till 750 och antalet arbetslösa som var i arbetsmarknadsåtgärder från 380 till 520. Totalt antal arbetslösa ökade med 65 % från 780 till Ungdomsarbetslösheten tredubblades från 2001 med totalt 120 arbetslösa till 2011 med 340 arbetslösa. Ökning av öppet arbetslösa gick från 80 till 160 och för unga i arbetsmarknadsåtgärder från 40 till 180, en ökning med nästan fem gånger. Tabell Andel av befolkningen som är öppet arbetslösa och i program i juni Källa: Arbetsförmedlingen Totalt Öppet arbetslösa Sökande i program Totalt Riket 4,40% 3,80% 8,20% Strängnäs 4,10% 3,80% 7,90% Strängnäs jmf med Riket -0,30% 0,00% -0,30% Unga år Öppet arbetslösa Sökande i program Totalt Riket 7,80% 9,00% 16,80% Strängnäs 8,00% 11,10% 19,10% Strängnäs jmf med Riket 0,20% 2,10% 2,30% Utrikes födda Öppet arbetslösa Sökande i program Totalt Riket 11,70% 8,60% 20,30% Strängnäs 11,90% 7,00% 18,90% Strängnäs jmf med Riket 0,20% -1,60% -1,40%

29 29/54 SN 129 (forts.) Mellan 55 och 60 % av de som har ekonomiskt bistånd från kommunen bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande men får inget jobb och saknar egen försörjning. Strängnäs kommun kostnader för försörjningsbidrag på 43 miljoner kronor (2011) är mycket höga i jämförelse med andra kommuner. Enligt SKL s Öppna Jämförelser för 2011 hade Strängnäs kommun den 47:e högsta kostnaden per invånare av 321 kommuner och stadsdelar. Kostnaderna var höga för flera olika målgrupper; arbetslösa utan A-kassa 53:e plats, unga 60:e plats, bidragstagare med långvarigt eller mycket långvarigt bistånd 68 plats, utrikesfödda som varit här i 0-5 år 78:e plats samt barnfamiljer 105:e plats. I bakgrundsfaktorerna finns också att utbildningsnivån är låg för de som får ekonomiskt bistånd. Medan många kommuner i riket successivt blivit allt mer aktiva i sin kommunala arbetsmarknadsverksamhet har inte Strängnäs kommun följt med i den utvecklingen. I jämförelse med motsvarande kommuner är kostnaderna för arbetsmarknadsåtgärder i Strängnäs kommun cirka tio miljoner kronor lägre. Kommunen saknar en arbetsmarknadsorganisation och har inte haft mål eller program för arbetsmarknadsåtgärder. Den arbetsmarknads- och sysselsättningssektion (ASS) som finns inom socialkontoret är ett sysselsättningscentrum för personer med långvariga och stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Verksamheten har en budget på cirka 8 miljoner kronor per år. Då arbetsmarknadsprojekt saknats, har inte heller kommunen som arbetsgivare värderat sitt ansvar för att öka anställningsbarheten hos personer i arbetslöshet. Arbetsförmedlingen har försökt att arbeta med enskilda enhetschefer för att få ut arbetslösa i åtgärder men saknat en samlad strategi och organisation som dialogpartner hos kommunen kring arbetsmarknadsåtgärder. Enligt kommunstyrelsens reglemente ansvarar styrelsen för sysselsättnings- och näringslivsfrågor och åtgärder för att allmänt främja sysselsättningen och näringslivet i kommunen. Sysselsättningsfrågor har ett ursprung i att vara beredskapsarbete, var konjunkturellt orsakade och har enbart följt med statliga åtgärder inom området. Åtgärder var endast av ett finansiellt intresse, väsentligen en kommunstyrelsefråga. En typ av åtgärder som idag inte är aktuella. I socialnämndens reglemente 2 står att nämnden ansvarar för kommunens arbetsmarknadsverksamhet. Enligt Socialtjänstlagen ska socialnämnden i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete. Även här har utvecklingen inom

30 30/54 SN 129 (forts.) kommunerna varit stark mot att ta ett större och nytt lokalt ansvar för arbetsmarknadspolitiken. Oklarhet i kommunens styrdokument, till följd av utvecklingen i samhället, kan ha skapat oklarhet i vem som ska ta initiativ till att utveckla strategi och organisation. Arbetsmarknadsprojekt Kommunfullmäktige beslutade om ett arbetsmarknadsprojekt på 42 miljoner kronor. Projektet omfattade att 200 arbetslösa skulle anställas i kommunala traineejobb under sex månader i två omgångar i syfte att stärka anställningsbarheten hos den enskilde. Finansieringen fördelades på en tredjedel statliga anställningsstöd, en tredjedel minskade kostnader för ekonomiskt bistånd och en tredjedel kommunala medel. Den första omgången slutade i maj 2013 och omgång två av projektet påbörjades under augusti/september I första omgången fullföljde närmare 150 traineeanställda sin arbetsperiod. Av dessa har nu drygt en tredjedel fått anställning, två av fem har erhållit grundersättningen i A-kassan samt en femtedel har varit anställda med särskilt anställningsstöd och får fortsatt aktivitetsstöd av arbetsförmedlingen. De som behöver fortsatt ekonomiskt bistånd är de som kan behöva kompletterande stöd då ersättningen från A-kassan är för låg. I omgång 2 beräknas upp till 170 personer under hösten 2013 påbörja sina traineeanställningar. Ingen traineeanställd ska gå tillbaka till ekonomiskt bistånd. Uppföljningar kommer att ske hösten/vintern 2013 efter avslutad traineeanställning för att pröva kommande åtgärder. Arbetet med arbetsmarknadsanställningar har genom traineeprojektet kommit att vara en katalysator till en starkt utvecklad arbetsprocess med nära samarbete mellan ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadsåtgärder och arbetsförmedlingens arbete med att få ingång arbetsmarknadsanställningar med hjälp av statliga bidrag. Bland annat beräknas de statliga bidragen bli betydligt större, mer än 40 procent, än vad den ursprungliga kalkylen visade. Det har varit viktigt att få bättre kunskap om de statliga bidragen och ha en bra planering och prioritering av vilka som slussas till vilka typer av åtgärder. Genom beslutet om traineeprojektet har kommunen på ett strukturerat sätt tagit fram 200 jobb för arbetsmarknadsanställningar i den kommunala verksamheten. En ständigt utvecklad förankring hos enhetschefer har också förändrat inställningen till kommunens ansvar med kommunens värdegrund som bas.

31 31/54 SN 129 (forts.) Traineeanställningarna har förankrats genom överenskommelser med de fackliga organisationerna. Fler händer och fötter i välfärdsarbetet genom traineeanställda har både blivit en viktig resurs i vardagen i de kommunala verksamheterna och samtidigt inte blivit en konflikt i relation till ordinarie anställningar. Ungdomsarbetslösheten 2001 var totalt 120 unga i åldern år arbetslösa. Endast 40 av dem var 2001 i någon form av programverksamhet hos arbetsförmedlingen. Under de tio åren har staten infört jobbgaranti och jobb- och utvecklingsgaranti för ungdomar och antalet unga i program har ökat till 180 (2011). Unga år som ej fullföljer gymnasiet Den i särklass viktigaste förutsättningen för unga människor att komma in på arbetsmarknaden idag är att ha ett slutbetyg från gymnasieskolan. Kraven på anställningsbarhet på arbetsmarknaden har ökat så att det väsentligen inte finns några arbeten som inte kräver slutbetyg från gymnasiet. Uppföljningsansvaret, idag kallat informationsansvaret (29 kap. 9 Skollagen), innebär att kommunen ska kartlägga hur många och vilka av de unga som lämnat gymnasiet och som inte gått vidare till studier eller saknar arbete i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Uppföljningsarbetet är oftast inte interaktivt, dvs. möjligheterna tillsammans med personerna upprätta aktiva individuella planer är begränsade. Samordningen med socialkontoret, arbetsmarknadsverksamheten och arbetsförmedlingen är också begränsad. Ett särskilt problem är att 70 % av eleverna går i andra gymnasieskolor än kommunens egen. När eleverna efter gymnasieskolan återvänder till kommunen ställer detta ökade krav på uppföljning. Informationsansvaret fungerar idag bristfälligt i många kommuner. Endast 40 procent av kommunerna har kommunövergripande mål om ungas etablering, 75 procent har mål avseende andelen unga utan fullbordad gymnasieutbildning och 63 procent har en handlingsplan gällande informationsansvaret. Strängnäs kommun saknar sådana mål. För att möta ungdomsarbetslösheten tidigare och inte acceptera att unga upp till 20 år varken studerar, har praktik eller är i arbete har en statlig utredning i februari 2013 lagt fram ett delbetänkande Ungdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun (SOU 2013:13)

32 32/54 SN 129 (forts.) I delbetänkande (SOU 2013:13) föreslås följande förändringar: Ett förtydligat kommunalt ansvar Utredningen förslår att benämningen av kommunernas ansvar ska ändras från informationsansvar till aktivitetsansvar. Aktivitetsansvaret innebär ett förtydligande av att kommunen ska vara aktiv i sitt uppsökande arbete. Det blir även tydligt att hemkommunen ska se till att den unge erbjuds lämpliga individuella åtgärder. Aktivitetsansvaret markerar att de unga aktivt ska slussas vidare, inte fastna i ett passivt utanförskap. Utredningen betonar att arbetet med uppföljningen ska ske kontinuerligt under året, att ungdomarna ska erbjudas lämpliga individuella åtgärder. I delbetänkandet markeras att ansvaret för hemkommunen först och främst ska gälla att motivera de unga att återgå till utbildning. Om den unge inte kan motiveras till fortsatt utbildning ska kommunen se till att den unge kommer i kontakt med Arbetsförmedlingen. Utredningen föreslår flera förändringar i det preventiva arbetet för att undvika avhopp. Hemkommunen ska tidigt kontakta en ungdom som avbrutit sina studier med erbjudanden om alternativa aktiviteter. Kommunen behöver därför snabb information om elever som har hög frånvaro och bedöms ligga i riskzonen för avbrott. Skolor som drivs av annan huvudman än kommunen ska snarast lämna sådan information till kommunen. Överenskommelse avseende arbetsmarknadspolitiska insatser mellan Arbetsförmedlingen och kommun möjliggörs Utredningen föreslår att Arbetsförmedlingen ska kunna ingå en överenskommelse med en kommun gällande att erbjuda insatser om Arbetsförmedlingen inte har hittat en annan lämplig aktör. Unga år som varken studerar eller arbetar. Unga som varken arbetar eller studerar befinner sig i en särskilt utsatt position. Dels för att de tidigt i livet saknar sysselsättning, vilket innebär mindre arbetslivserfarenhet samt stora inkomstbortfall. Dels för att de inte deltar i studier och förbättrar sitt humankapital. Unga som befinner sig utanför arbete och studier längre perioder riskerar även att med tiden att tappa färdigheter och kunskaper, vilket ytterligare försvårar den unges etablering i samhället. Många unga som varken arbetar eller studerar är således i stort behov av stöd för att etablera sig i arbetslivet eller påbörja studier. I internationella studier kallas gruppen NEET, not in employment, education or training och är ett stort problem i många EU länder.

33 33/54 SN 129 (forts.) I Strängnäs kommun har cirka 40 elever om året lämnat gymnasieskolans individuella program utan slutbetyg. För elever som lämnat gymnasieskolans nationella program utan slutbetyg saknas statistik. På 5 år har för både individuella och nationella program unga lämnat gymnasieskolan utan slutbetyg. Inom traineeprojektet har, med finansiering från Ungdomsstyrelsen, ett arbete påbörjats för att kartlägga dessa ungdomars nuvarande status. Traineeprojektet har börjat minska arbetslösheten bland unga år Arbetet med att minska arbetslösheten för unga genom traineeprojektet har varit framgångsrikt. Arbetslösheten för unga år har från augusti 2012 innan traineeprojektet startade till augusti 2013 minskat från 14,2 % till 12,4 %. I jämförelse med riket har från att i Strängnäs för ett år sedan varit 3,4 % över riket till att i augusti 2013 vara 1,9 % över riket. Traineeprojektet som metod De som anställs i Traineeprojektet är på sin arbetsplats fyra dagar i veckan och på coachning den femte dagen. Traineeanställningarna finns i kommunens ordinarieverksamhet, de flesta inom vård och omsorg, förskola och skola. Syftet är att ge en bild av de riktiga jobb som finns i en kommun, vilka utbildningar som dessa kräver och hur individen har ett egenansvar för att fungera bland arbetskamrater på en ordinarie arbetsplats. Då kommunens verksamheter väsentligen arbetar med människor finns ett behov av att hitta flera arbetsplatser utanför kommunen som organisation, företrädesvis inom näringslivet. Den femte dagen är den traineeanställde på coachning som är individuell och i grupp. Alla har en individuell plan och uppföljning under traineeanställningen. Den innehåller bakgrund som utbildningsstatus och yrkeserfarenhet. Fortsätter med uppföljning av traineeanställningen och avslutas med behov av kompletterande studier eller arbetssökande. I gruppcoachningen ges kunskaper om arbetsmarknaden, vad som krävs av en anställd, hur du kan stärka din egenförmåga och vilka möjligheter det finns att på arbetsmarknad och i studier. Metoden innebär ett omfattande stöd för individen både i omfattning och att den sker kontinuerligt under sex månader. Erfarenheterna för att lyckas vända ett långt utanförskap är att det behövs tid och att individen själv är i en aktiv åtgärd som är lärande.

34 34/54 SN 129 (forts.) Beredning Kommunstyrelsen beslutade att ge i uppdrag att ta fram en arbetsmarknadsstrategi för Strängnäs kommun. Kommunfullmäktige beslutade vidare i Årsplan 2014 att som ett särskilt uppdrag vidareutveckla arbetsmarknadsåtgärderna. Förslag till arbetsmarknadsstrategi, förändring i nämndernas reglementen samt socialnämnden beslut att införa Jobbtorg Strängnäs är en redovisning av uppdragen. Dessa redovisas som bilaga 1,2 och 3 till detta i dokument. För att möta ungdomsarbetslösheten tidigare och inte acceptera att unga upp till 20 år varken studerar, har praktik eller är i arbete ska verksamheten bedriva med en inriktning mot arbetslinjen. Regeringen aviserar i Budgetpropositionen att man vill utveckla ungdomspolitiken och avser att presentera en ungdomspolitisk proposition under inledningen av I denna kommer förslag om förändring av det kommunala informationsansvaret för ungdomar som inte har fyllt 20 år och som inte genomför eller har fullföljt en gymnasieutbildning. Förslaget grundas på delbetänkande (SOU 2013:13). Kommunernas ansvar ska ändras från informationsansvar till aktivitetsansvar. Aktivitetsansvaret markerar att de unga aktivt ska slussas vidare, inte fastna i ett passivt utanförskap, se till att den unge kommer i kontakt med Arbetsförmedlingen. Mot bakgrund av förändringen av informationsansvaret och kommunens strategiska inriktning mot arbetslinjen förelås informationsansvar enligt skollagens 29 kap 9 flyttas from från Barn- och utbildningsnämnden till. Arbetsmarknadsstrategin följs av ett beslut i socialnämnden att införa Jobbtorg Strängnäs. föreslås fatta beslut om Jobbtorg Strängnäs under föreutsättning av beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige om arbetsmarknadsstrategin inklusive beslut om ekonomi i Årsplan Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Bilaga 1, Arbetsmarknadsstrategi för Strängnäs kommun Bilaga 2, Reglementen för kommunstyrelsen och socialnämnden, ändringar Bilaga 3, Jobbtorg Strängnäs, uppdrag Beslutet skickas till Akten Barn och Utbildningsnämnden Chefsutredare, Kommunstaben

35 35/54 SN 130 Dnr SN/2013:416 Beslut om yttrande på slutbetänkandet ansvarsfull hälsooch sjukvård. (SOU 2013:44) Beslut beslutar att 1. anta yttrandet daterat 10 oktober 2013 som Strängnäs kommuns svar på remiss från socialdepartementet om slutbetänkandet ansvarsfull hälsooch sjukvård (SOU 2013:44). Beslutsgång Ordförande finner att det endast finns ett förslag och det blir socialnämndens beslut. Bakgrund Socialdepartementet har till Strängnäs kommun översänt begäran om remissvar på slutbetänkandet Ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013:44). Utredningen som ligger till grund för slutbetänkandet har antagit namnet patientmaktsutredningen. Utredningens uppdrag är att föreslå hur patientens ställning över sjukvården ska stärkas samt att föreslå en ny lag om hälso- och sjukvårdens organisation som ska ersätta hälso- och sjukvårdslagen. Socialdepartementets remissbehandling innebär att regeringen vill ha synpunkter på förslag, avvägningar och motiveringar i betänkandet senast den 15 november Beredning I beredningen av yttrandet har Strängnäs kommuns ansvarige sjuksköterska MAS deltagit. I förslaget till yttrande över patientmaktutredningen konstateras att utredningen ger en värdefull översyn kring frågor om hälso- och sjukvårdens styrning och organisation som utgår från nuvarande ansvarfördelning. konstaterar dock att risk finns att utredningens förslag kan minska i hållbarhet om ansvarsgränserna ändras.

36 36/54 SN 130 (forts.) I förslaget till yttrande anser också socialnämnden att patientmaktutredningen saknar en beskrivning av krav och förväntningar på en effektiv ledning för hälsooch sjukvården som inte bara handlar om medicinska aspekter. Därtill anses i förslaget till yttrande att patientmaktutredningen behöver uppdatera begreppen. Som exempel anförs benämningen inlagd som antyder ett föråldrat synsätt på relationen patient och sjukhusvård och motverkar patientens delaktighet och inflytande. Slutligen konstateras i yttrandet att patientmaktutredningen finner att hälso- och sjukvården i Sverige är ojämlik inom en rad olika områden. Som ett exempel på ojämlikhet nämns somatiska vården som psykiska sjuka har behov av. Tyvärr ägnar patientmaktutredningen dock inte tillräckligt intresse åt att beskriva systemfel och strukturella problem som försvårar samverkan mellan olika vårdgivare. Patientmaktutredningen hade vunnit i styrka på om samordningens betydelse för en bra hälso- och sjukvård analyserats ytterligare och i sin tur påverkat utredningens förslag till åtgärder. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Yttrande över slutbetänkandet ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013:44) Utdrag ur: Slutbetänkandet av patientmaktutredningen, ansvarsfull hälso- och sjukvård, SOU 2013:44, sidorna Beslutet skickas till Akten Socialdepartementet KHR KPR

37 37/54 SN 131 Dnr SN/2013:404 Beslut om yttrande till kommunrevisionens granskning av kommunens hantering av registerkontroll Beslut beslutar att 1. anta bilagt yttrande som socialnämndens svar på kommunrevisionens revisionsrapport om hantering av registerkontroll. Beslutsgång Ordförande finner att det endast finns ett förslag och det blir socialnämndens beslut. Bakgrund På uppdrag av Strängnäs kommuns revisorer har konsultföretaget KPMG genomfört en granskning av hur kommunen efterlever lagens regler avseende registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och grundskola samt insatser åt barn med funktionshinder och institutionsplacerade barn. Kommunrevisionen begär nu att berörda nämnder, bolag och kommunstyrelsen lämnar ett skriftligt yttrande över revisionsrapporten senast den 1 december Beredning Revisionsrapporten bedömning är att styrning och uppföljning av berörda nämnders registerkontroller behöver förbättras och rekommenderar att respektive barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden upprättar interna riktlinjer för vad som gäller för registerkontroller inom de verksamheter som berörs av lagstiftningen. Vidare rekommenderas att respektive nämnd följer upp efterlevnaden av lagstiftningen ute i verksamheten samt att ansvarsfrågan utreds om hur hanteringen av registerutdrag ska fungera inom kommunen när personal som anställts inom andra förvaltningar och bolag involveras i socialnämndens verksamhet. Revisionsrapporten har även rekommendationer till kommunstyrelsen. anser i sitt yttrande att en kommungemensam riktlinje bör utarbetas av kommunstyrelsens eftersom det enligt delegationsordningen nr 3.1,

38 38/54 SN 131 (forts.) ankommer på kommunstyrelsen att utfärda föreskrifter och anvisningar i frågor som gäller förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess personal. ser också fördelen med att dessa riktlinjer utfärdas och fastställs på kommunens ledningsnivå så att inte lokala varianter inom de olika nämnderna utarbetas med risk att det blir varierande personalpolitiska tolkningar och handläggning. Om det sen efter det att gemensam riktlinje fastställts finns behov av en ytterligare förtydligande rutin inom respektive verksamhetsområde kan respektive nämnd utarbeta sin egen rutin med kommunstyrelsen riktlinje som grund. Revisionsrapporten rekommenderar också respektive nämnd att följa upp efterlevnaden av lagstiftningen ute i verksamheten. Med anledning av revisionsrapporten överväger socialnämnden att i den kontinuerliga uppföljningen även kontrollera hur skyldighet att inhämta uppgifter ur belastningsregistret efterlevs. Revisionsrapportens rekommenderar också nämnderna att ansvarsfrågan utreds om hur hanteringen av registerutdrag ska fungera inom kommunen när personal anställs inom andra förvaltningar och bolag. anser att utgångspunkten ska vara att om socialnämnden anlitar personal från annan verksamhet, tex fastighetsbolaget, att utföra tjänst inom socialnämnden där utdrag ur belastningsregistret krävs, ska den anlitade personalen vara kontrollerad av sin arbetsgivare vad gäller anställningsbarhet utifrån belastnings eller misstankeregistret. Med denna utgångspunkt bör därför kommunövergripande riktlinjer som inkluderar kommunens bolag utarbetas och fastställas på kommunledningsnivå. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Kommunrevisionens granskningsrapport av kommunens hantering av registerkontroll inom barn och utbildning samt socialtjänstens område, Yttrande över kommunrevisionens granskning av kommunens hantering av registerkontroll, Beslutet skickas till Akten Kommunrevisionen Personalfunktionen

39 39/54 SN 132 Anmälan av delegationsbeslut Beslut beslutar att följande delegationsbeslut är anmälda: - Socialtjänstlagen (SoL) Lagen om Färdtjänst/Riksfärdtjänst Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Alkohollagen Protokoll socialutskottets sammanträde och Sekretess och Övrigt, IFO Lagen om bostadsanpassning

40 40/54 SN 133 Övriga frågor 1. Tydliggörande av hur arbetet mellan skola och socialtjänst stärkts Madeleine Bilberg (MP) tar upp frågan om hur arbetet mellan skola och socialtjänst stärkts. Verksamhetschef Annica Westling svarar att man bland annat har tagit fram ett samverkansdokument, och att man har en samverkansstruktur som fungerar bra dem emellan. 2. Överlämning av namninsamling Kerstin Svensson (M) överlämnade en namninsamling från Mariefred, Åker, Stallarholmen och Strängnäs angående nedläggning av säbo-platser på Solvändan. Namninsamlingen innehöll 2136 st. namn.

41 41/54 Bilaga 1 till 129

42 42/54 Bilaga 1 STYRDOKUMENT Strategi Beslutad: Kommunfullmäktige Gäller fr o m: Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: 2013: Ersätter: Ansvarig: Inget befintligt Arbetsmarknadsstrategi för Strängnäs kommun Strängnäs kommuns arbetsmarknadsstrategi inriktas på att arbetsmarknaden ska göras tillgänglig för grupper och individer som idag står utanför arbetsmarknaden. Ett särskilt fokus läggs på unga. Syfte Arbetsmarknadsstrategin syftar till att öka anställningsbarheten för de som är utanför arbetsmarknaden, minska antalet arbetslösa och kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd. Mål Arbetslöshet, öppen och i arbetsmarknadsprogram Mål 1. Den totala arbetslösheten i Strängnäs kommun ska minska från 0,3 % under riket 2013 till 3 % under riket Arbetslösheten för unga år i Strängnäs kommun ska minska från 2 % över riket 2013 till 4 % under riket Arbetslösheten för utrikes födda i Strängnäs kommun ska minska från 1,5 % under riket 2013 till 3 % under riket 2018 Målen ska i årsplan brytas ned på årsbasis och följas upp för att säkerställa de strategiska målen.

43 43/54 Bilaga 1 Ekonomiska mål 1. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd ska halveras från 2013 till 2018, från 42 mkr till 21 mkr. Målet ska i årsplan brytas ned på årsbasis och följas upp för att säkerställa det strategiska målet. Målet ska nås genom särskild inriktning på följande fokusområden antalet unga år som behöver ekonomiskt bistånd på grund av arbetsmarknadsskäl ska successivt minska och 2018 vara noll väsentligt minska behovet av långvarigt ekonomiskt bistånd öka egenförsörjningen för utrikes födda fler arbetssökande ska vara anslutna till A-kassa för barnfamiljer, med inriktning på ensamstående mammor, ska förmågan till egenförsörjning stärkas så att behovet av ekonomiskt bistånd väsentligt minskar ensamstående vuxna män i aktiva yrkesår, som behöver ekonomiskt bistånd på grund av arbetsmarknadsskäl, ska kraftigt minska och de ska inte få ekonomiskt bistånd utan krav på sysselsättning och att de är aktivt arbetssökande Fokusområden ska ständigt följas upp, analyseras och vara föremål för revidering och nya åtgärder. Strategisk inriktning Arbetslinjen ska vara övergripande för både organisation och för individen. Att gå från ett bidragsberoende till arbete och egenförsörjning är både en prioriterad samhällsekonomisk fråga men också en fråga om livskvalitet för individen i form av tillhörighet och att känna sig behövd. Den strategiska inriktningen ska vara att verksamheter för arbete och försörjning ska samverka för att nå målen. Samverkansavtal med arbetsförmedlingen ska stärka förmågan att få fler till arbete och att statens bidragsmöjligheter kan tas tillvara. Samverkan ska också ske med andra myndigheter, organisationer och aktörer på arbetsmarknaden samt med näringslivet. För de som söker arbete ska detta ske genom ett En väg in koncept. Oavsett om den enskilde har arbete, letar efter nytt eller inte har arbete, har egenförsörjning genom A-kassa eller på annat sätt eller behöver ekonomiskt bistånd under tiden, ska ingången mot arbete vara densamma.

44 44/54 Bilaga 1 Den strategiska inriktningen som ska styra verksamheten med arbete och försörjning ska vara Ingen söker ekonomiskt bistånd pga. arbetslöshet; alla söker jobb, en del behöver stöd under en period, några kan behöva ekonomiskt bistånd tillfälligt En väg in koncept; arbetsförmedling och kommunen - ett integrerat samarbete - ökad förmåga att slussa mot jobb - samarbete med näringslivet För att möjliggöra en arbetsmarknad som är öppen för alla krävs att varje enskild person, utifrån behov, erbjuds stöd för att mobilisera och rusta sig för arbetsmarknaden. Detta innebär att i Strängnäs kommun får du inte ekonomiskt bistånd om du kan ta ett arbete här gäller arbetslinjen. Du erbjuds stöd för att komma till arbete, men du har också ett eget ansvar för att vara aktiv som arbetssökande, du måste söka jobb, arbetet kommer inte till dig. Du ska uppleva att du behövs men du måste också våga byta väg i livet och vara öppen för alla möjligheter. Du måste kunna lyfta blicken, våga pendla och ta jobb utanför Strängnäs. Verksamhet med arbete och försörjning ska visionärt, strategiskt och operativt styras av det kommunövergripande uppdraget att varje dag leverera service av hög kvalitet med medborgarnas behov i centrum hållbart över tiden. Det innebär att verksamheten ska leda till att fler kommer i arbete och att de som är arbetslösa eller söker nytt jobb upplever att servicen är hög och leder till resultat. Det ska vara inspirerande att besöka verksamheten och besökarna ska mötas av ett offensivt program. Tillgängligheten ska vara hög, det ska vara enkelt och inbjudande att besöka verksamheten. Strategiska insatser Unga år Den i särklass viktigaste förutsättningen för unga människor att komma in på arbetsmarknaden idag är att ha ett slutbetyg från gymnasieskolan. För att möta ungdomsarbetslösheten tidigare och inte acceptera att unga upp till 20 år varken studerar, har praktik eller är i arbete ska verksamheten bedrivas med en inriktning mot arbetslinjen och ge målgruppen stöd att återgå till utbildning eller erhålla arbetspraktik.

45 45/54 Bilaga 1 Unga år som varken studerar eller arbetar. Unga i åldern år som varken arbetar, studerar eller är inskriva i arbetsförmedlingens program befinner sig i en särskilt utsatt position och ska erbjudas stöd för att etablera sig i arbetslivet eller att fullfölja studier. Övriga målgrupper Personer med utländsk bakgrund som är riskerar ett långvarigt utanförskap hög ska ges särskilt stöd för att nå egenförsörjning. De som står till arbetsmarknadens förfogande ska aldrig vara i ett långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd. Målgrupper är också de som är i riskzon för att behöva ekonomiskt bistånd samt individer i arbetsför ålder som har eller riskerar en medicinsk nedsättning av arbetsförmågan samt är i behov av samordnade insatser. Arbetsmarknadsinsatser Strängnäs kommun ska inom kommunens och dess bolags verksamheter ha minst 200 jobb i form av arbetsmarknadsåtgärder. Sådana kan vara arbetsmarknadsanställningar, praktik, rehabiliteringsinsatser och sysselsättningsåtgärder. Näringslivet ska engageras så att antalet anställningar blir fler och så att det finns fler yrken och fler arbetsplatser att tillgå. Genom arbetsmarknadsanställningar ska kommunen verka för att fler arbetssökande är med i arbetslöshetsförsäkringen. Ansvar för strategin, mål och uppföljning ska ansvara för arbetsmarknadsstrategin och verksamhetsplaneringen ska integreras i strategisk planering och årsplan. Utvärdering ska göras fortlöpande och i Årsredovisning Övriga nämnder ska, i sina berörda verksamhetsområden, också ansvara för att målen i arbetsmarknadsstrategin uppnås.