Borås Direktionen för. Sjuhärads Kommunalförbund. Olovholmsgatan 32, Borås. Sammanträdesrum; Stinas rum plan 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Borås 2010-08-18. Direktionen för. Sjuhärads Kommunalförbund. Olovholmsgatan 32, Borås. Sammanträdesrum; Stinas rum plan 1"

Transkript

1 KALLELSE Borås Direktionen för Sjuhärads kommunalförbund Härmed kallas till sammanträde Tid: Torsdag 26 augusti kl Plats: Sjuhärads Kommunalförbund Olovholmsgatan 32, Borås Sammanträdesrum; Stinas rum plan 1 Vänligen anmäl förhinder till Välkomna! Ulrik Nilsson Leif Johansson Vi vill också påminna om förmiddagens möte samma dag kl i frågan om uppbyggnad av kompetensplattform för utbildning och kompetensförsörjning i samverkan med Västra Götalandsregionen. Anmälan sker till

2 Förslag till dagordning: 1. Fastställande av dagordning 2. Val av justerare 3. Föregående mötesprotokoll 4. Utredning om Samordningsförbund - information 5. Förbundsordning information 6. Förbundets beredningar från och med år Samverkan om ensamkommande barn 8. Ansökan om ytterligare statsbidrag för samordning av flyktingmottagande 9. Utredning om skatteväxling med anledning av ändrad huvudman Västtrafik 10. Ekonomisk betalnings- och finansieringsmodell 11. Dokumenthanteringsplan samt rutin för ärenderegistrering och gallring av handlingar 12. Reglemente för delegation - ersättare vid förbundsdirektörens frånvaro 13. Rapport från förbundets beredningar och grupper - Navet, verksamhetsansvarig Lotta Johansson deltar 14. Rapport från VGR-s beredningar 15. Nästa sammanträde 16. Övriga frågor

3 ÄRENDE 4 Sammanslagning och utvidgning av Samordningsförbunden i Sjuhärad I Sjuhärad finns tre samordningsförbund, Tranemo och Ulricehamn, Bollebygd - Mark och Svenljunga samt Borås. I februari 2010 träffades representanter från dessa förbund. Majoriteten av ägarna uttalade en ambition att de tre samordningsförbunden i Sjuhärad skall slås samman till ett. Samtidigt har kommunerna Herrljunga och Vårgårda visat intresse att delta i ett kommande samordningsförbund. För att möjliggöra en sammanslagning och utvidgning bildades en arbetsgrupp med representanter från ägarna. Genom denna arbetsgrupp fick FLK- ledningskonsult genom Magnus Hultin uppdraget att utreda hur en sådan process skulle gå till, fördelarna med ett stort förbund och förslag till förbundsordning. Detta uppdrag är nu genomfört och parterna är överens om att gå vidare mot ett utvidgat och sammanslaget Samordningsförbund. Vid dagens sammanträde informerar Magnus Hultin om utredningen och dess förslag. Utredningen som helhet finns med denna promemoria som bilaga 1 Gemensam avsiktsförklaring finns med som bilaga 2 Ny förbundsordning finns med som bilaga 3 Utvidgning och sammanslagning Tekniskt föreslås en lösning som innebär att Borås Samordningsförbund utvidgas med de två övriga förbunden och kommunerna Herrljunga och Vårgårda. Liknande lösningar har skett bl. a i Kungälv, Trollhättan och Grästorp. Förbundet föreslås få namnet Sjuhärads Samordningsförbund. Som egen del i det utvidgade samordningsförbundet tar de tre befintliga förbunden med eventuellt eget kapital och pågående verksamheter Styrelsen i respektive förbund hemställer därför att ägarna till förbunden: Godkänner att Borås Samordningsförbund utvidgas med de övriga två samordningsförbunden i Sjuhärad samt kommunerna Vårgårda och Herrljunga Ställer sig bakom den avsiktsförklaring som biläggs denna promemoria Fastställer den förbundsordning som tagits fram för att harmonisera med det utvidgade samordningsförbundet Beslutar att Sjuhärads Samordningsförbund skall starta sin verksamhet Direktionen föreslås besluta att ta informationen till dagens protokoll

4 Sändlista: Kommunfullmäktige i: Ulricehamn Tranemo Borås Bollebygd Mark Svenljunga Västra Götalandsregionen, Hälso- och sjukvårdsnämnderna 6 och 8 Arbetsförmedlingen Försäkringskassan SAMMANSLAGNING OCH UTVIDGNING AV SAMORDNINGSFÖRBUNDEN I SJUHÄRAD Bakgrund I Sjuhärad finns tre samordningsförbund, Tranemo och Ulricehamn, Bollebygd - Mark och Svenljunga samt Borås. I februari 2010 träffades representanter från dessa förbund och från majoriteten av ägarna uttalades en ambition att de tre samordningsförbunden i Sjuhärad skall slås samman till ett. Samtidigt har kommunerna Herrljunga och Vårgårda visat intresse att delta i ett kommande samordningsförbund. För att möjliggöra en sammanslagning och utvidgning bildades en arbetsgrupp med representanter från ägarna. Genom denna arbetsgrupp fick FLK- ledningskonsult genom Magnus Hultin uppdraget att utreda hur en sådan process skulle gå till, fördelarna med ett stort förbund och förslag till förbundsordning. Detta uppdrag är nu genomfört och parterna är överens om att gå vidare mot ett utvidgat och sammanslaget Samordningsförbund. Utredningen som helhet finns med denna promemoria som bilaga 1 Gemensam avsiktsförklaring finns med som bilaga 2 Ny förbundsordning finns med som bilaga 3 Utvidgning och sammanslagning Tekniskt föreslås en lösning som innebär att Borås Samordningsförbund utvidgas med de två övriga förbunden och kommunerna Herrljunga och Vårgårda. Liknande lösningar har skett bl. a i Kungälv, Trollhättan och Grästorp. Förbundet föreslås få namnet Sjuhärads Samordningsförbund. Som egen del i det utvidgade samordningsförbundet tar de tre befintliga förbunden med eventuellt eget kapital och pågående verksamheter Styrelsen i respektive förbund hemställer därför att ägarna till förbunden: Godkänner att Borås Samordningsförbund utvidgas med de övriga två samordningsförbunden i Sjuhärad samt kommunerna Vårgårda och Herrljunga Ställer sig bakom den avsiktsförklaring som biläggs denna promemoria Fastställer den förbundsordning som tagits fram för att harmonisera med det utvidgade samordningsförbundet Beslutar att Sjuhärads Samordningsförbund skall starta sin verksamhet Bilagor: Utredning Sjuhärads Samordningsförbund Avsiktsförklaring Förbundsordning

5 FLK - LEDNINGSKONSULT SJUHÄRADS SAMORDNINGSFÖRBUND Magnus Hultin Försäkrings - kassan Region FÖR MEDBORGARNA I SJUHÄRAD Bollebygd-Borås- Ulricehamn Tranemo- Svenljunga-Mark Herrljunga - Vårgårda Arbetsförmedling Kommun Sammanslagning av samordningsförbunden Borås, Tranemo-Ulricehamn, Svenljunga Mark Bollebygd utvidgat med Herrljunga och Vårgårda.

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UPPDRAGET Bakgrund Uppdraget 3 2. METOD 4 3. BAKGRUND FINSAM Samarbete Samverkan Samordning Lagstiftningen Lagstiftningens syfte Samordningsförbundens målgrupp Samordningsförbundens finansiering Samordningsförbundens uppgifter Bildande, sammanslagning och utvidgning Förbundsstyrelse, delegation och tjänsteman SJUHÄRADS SAMORDNINGSFÖRBUND Omvärldsexempel Nuvarande Samordningsförbund i Sjuhärad Herrljunga och Vårgårda Fördelar med ett stort förbund Hinder och farhågor med ett stort förbund PRINCIPER FÖR EN UTVIDGNING OCH SAMMANSLAGNING Sammanfattning av huvudprinciperna AKTIVITETER INFÖR UPPSTARTEN SAMMANFATTNING 30

7 1. UPPDRAGET 1.1 Bakgrund. FINSAM är en finansiell samordning mellan staten (Försäkringskassa och Arbetsförmedling), Hälso- och Sjukvården och Kommun. Det övergripande syftet med samordningen är att rehabiliteringen skall bli så effektiv som möjligt för så många medborgare som möjligt. I Sjuhärad finns tre samordningsförbund, Tranemo och Ulricehamn, Bollebygd - Mark och Svenljunga samt Borås. I februari 2010 träffades representanter från dessa förbund och bland majoriteten av ägarna uttalades en ambition att de tre samordningsförbunden i Sjuhärad skall slås samman till ett. Samtidigt har kommunerna Herrljunga och Vårgårda visat intresse att delta i finansiell samordning. För att möjliggöra en sammanslagning och utvidgning bildades en arbetsgrupp med representanter från ägarna. Genom denna arbetsgrupp gavs uppdraget till FLK ledningskonsult enligt nedanstående 1.2 Uppdraget Ambitionen är att det nya samordningsförbundet skall kunna starta Att utreda och lyfta fram fördelarna med en sammanslagning av befintliga samordningsförbund. Faktorer som särskilt bör lyftas fram är ökande möjligheter till metodutveckling, kunskapsöverföring, samordning/uppföljning och möjligheter att effektivisera den enskildes rehabilitering. I den mån en samordning medför administrativa förenklingar och ett mer effektivt resursutnyttjande skall även detta tydligt framgå. Utredningen skall även belysa eventuella farhågor och hinder för en sammanslagning. 2. Att i utredningen belysa alternativa finansieringsformer och fördelning av kostnader 3. Att i utredningen skissa på möjliga alternativ till organisation, styrning, geografisk placering och representation/representativitet hos ingående medlemmar 4. Att ta fram ett förslag till avsiktsförklaring som de ingående parterna kan ställa sig bakom 5. Att ta fram förslag till förbundsordning 6. Att ta fram möjlig tidsplan och åtgärdslista inför en hopslagning av samordningsförbunden och att Herrljunga och Vårgårda kommuner ingår i det nya samordningsförbundet Formellt är samordningsförbundet Bollebygd, Mark och Svenljunga uppdragsgivare 2. METOD En verksamhet som berör två statliga myndigheter, Hälso- och sjukvården samt åtta kommuner är ett komplicerat utredningsobjekt. Uppdraget komplicera ytterligare genom att det både handlar om hopslagning av tre befintliga samordningsförbund och en utvidgning med två kommuner som hittills stått utanför FINSAM. Samtidigt finns en mängd erfarenheter både från Sjuhäradsförbunden, andra förbund och på övergripande nivå. Insamling av fakta och synpunkter har därför till stor del skett genom samtal med personer som på olika sätt arbetar med finansiell samordning. Samtal har skett

8 med företrädare de tre sjuhäradsförbunden både anställda och styrelserepresentanter, från en rad andra FINSAM- förbund (framförallt sådana som har varit eller planerar liknande processer som i Sjuhärad), personer som arbetar med frågan på regional och nationell nivå och en del representanter för ägare till förbunden. Kontakt har även förevarit med Sjuhärads kommunalförbund och FOU Sjuhärad två aktörer som kan bli viktiga partners för ett kommande samlat sjuhäradsförbund. Utredaren har vid sidan av ovanstående kontakter även tagit del av omfattande skriftligt material kring FINSAM. Utredaren har bedömt det som nödvändigt att inleda arbetet med en beskrivning av lagstiftningen, dess syften/målgrupper samt hur ett samordningsförbund skall finansieras, bildas och ledas. För en helhetssyn är det också viktigt att te del av exempel från omvärlden. Det är nämligen en tydlig rörelse bland landets samordningsförbund att slås samman, utvidgas och skapa större förbund. 3. BAKGRUND FINSAM Allmänna bestämmelser 1 Finansiell samordning enligt denna lag får inom ett samordningsområde bedrivas mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun och landsting för att uppnå en effektiv resursanvändning. Ett samordningsområde kan omfatta en eller flera kommuner eller delar av kommuner. 2 Insatserna inom den finansiella samordningen skall avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och skall syfta till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utöva förvärvsarbete Försäkrings - kassan Arbets- Förmedling Region MEDBORGARE Kommun

9 Samordningsförbundets uppgift är att bedöma hur de gemensamma insatserna gör bäst nytta för individen och fördela resurserna till de insatser som främjar samarbetet 3.1 Samarbete Samverkan - Samordning FINSAM -lagstiftningen, dess förarbeten och de olika handböcker som finns publicerade innehåller flera, för lekmän svårtolkade, begrepp. Bland de mest centrala är definitionerna av vad samarbete, samverkan och samordning egentligen är. Det framgår av lagens förarbeten att samverkan i sig är så viktig att det är att betrakta som ett mål i sig. Nedanstående begrepp är av stor betydelse när det gäller att förstå det unika i ett samordningsförbunds verksamhet och dess styrelses uppgifter. Samarbete Samarbete är det arbete som sker gemensamt mellan de olika parternas handläggare som möter medborgaren, till exempel vid kartläggning av individens samlade behov. Samarbete innebär också att planera insatser tillsammans så att de koordineras rätt i tid. Det kan innebära att vissa insatser görs parallellt i stället för i serie. Insatser planeras utifrån behov och inte utifrån de mål som gäller för respektive myndighet. Samarbetet sker på en operativ nivå. Samverkan För att underlätta samarbetet behövs en samverkan mellan myndigheterna som undanröjer hinder för samarbetet. Det kan vara att stimulera de personer som ska samarbeta genom olika incitament. Det kan också vara att ha god kännedom om respektive myndighets uppdrag och förutsättningar för samarbete. Samverkan sker på en organisatorisk nivå. Samordning I den finansiella samordningen är det individens behov och samhällets krav som styr resurstilldelningen. Samordningsförbundets uppgift är att bedöma hur de gemensamma insatserna gör bäst nytta för individen och fördela resurserna till de insatser som främjar samarbetet 3.2 Lagstiftningen Den 1 januari 2004 infördes en lagstiftning om Finansiell samordning (Lag 2003:1 210, ändrad lydelse 2004:793). Lagstiftningen innebär en möjlighet till permanent samverkan mellan försäkringskassa, arbetsförmedling, kommun och landsting. Ända sedan talet har det diskuterats hur samverkan mellan myndigheter skall förbättras. Under 1990 talet skedde flera försök med finansiell samordning. Detta möjliggjordes genom speciallagstiftning t ex SOCAM. 4 S-projektet i Stenungssund och Delta på Hisingen är två exempel på tidiga och långtgående försök med finansiell samordning. Utvärdering av dessa försök visade att den finansiella samordningen innebär stora möjligheter till mer effektivt resursutnyttjande, kortare rehabiliteringstider och ökade möjligheter för de enskilda att få en plats i arbetslivet. En erfarenhet som gjordes var att de olika myndigheternas och huvudmännens egna budgetar i sig innebar ett hinder för samverkan. Den nya lagstiftningen är en möjlighetslagstiftning vilket innebär att det är frivilligt för kommuner som är intresserade att starta s.k. samordningsförbund. Samordningsförbunden leds av politiker (undantag Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan). För närvarande finns ca 80 förbund av varierande storlek och 180 av landets kommuner deltar i FINSAM.

10 3.3 Lagstiftningens syfte Allmänna bestämmelser 1 Finansiell samordning enligt denna lag får inom ett samordningsområde bedrivas mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun och landsting för att uppnå en effektiv resursanvändning. Ett samordningsområde kan omfatta en eller flera kommuner eller delar av kommuner. 2 Insatserna inom den finansiella samordningen skall avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och skall syfta till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utöva förvärvsarbete Den finansiella samordningen gör det möjligt för de olika huvudmännen att gemensamt identifiera individernas totala behov av rehabilitering. Det centrala motivet är att förbättra samarbetet mellan olika verksamheter. En tidig samordnad planering av den enskildes rehabilitering ger: på ett samhälleligt plan en mer effektiv resurshushållning på ett individuellt plan ett bättre bemötande och snabbare rehabilitering och återinträde i arbetslivet Huvuduppgiften och slutmålet för insatserna är att bidra till att individen får eller behåller en förvärvsförmåga. Samtidigt kan insatser av förebyggande, kartläggande och utredande karaktär vara ett viktigt led i denna process. Resultatet av dessa insatser kan inte omedelbart läsas ut i om man fått arbete eller inte men bör ändå inkluderas i ett samordningsförbunds verksamhet. 3.4 Samordningsförbundens målgrupp Målgruppen för finansiell samordning är personer i förvärvsaktiv ålder som har behov av offentligt stöd som enskilda myndigheter har svårt att tillgodose. Målgruppen har ofta en kombination av medicinska, psykiska, sociala och/eller arbetsmarknadsrelaterade problem 3.5 Samordningsförbundens finansiering Tillförsel av medel till och de ekonomiska flödena i ett samordningsförbund kan variera men fördelningen mellan de fyra parterna är fastlagd i lagstiftning enligt nedanstående Medel för finansiell samordning 5 Försäkringskassan skall bidra med hälften av medlen till den finansiella samordningen, landstinget med en fjärdedel samt den eller de kommuner som deltar med en fjärdedel. Om en kommun, som inte ingår i ett landstingsområde deltar i finansiell samordning, skall den kommunen bidra med hälften av medlen. Om flera kommuner deltar i finansiell samordning inom ett samordningsområde, skall dessa tillsammans anses utgöra en part. Den andel som dessa kommuner sammanlagt skall bidra med fördelas mellan dem på det sätt som de kommer överens om. 6 En samverkande part får som medlem i ett samordningsförbund överföra medel för finansiell samordning till förbundet. Försäkringskassan får, i den omfattning som regeringen beslutar, använda medel som är avsedda för att täcka kostnader för sjukpenning enligt lagen(1962:381) om allmän försäkring.

11 Varje part dvs. kommun, landsting/region, Staten (Försäkringskassan och arbetsförmedlingen) deltar med lika stor del i den finansiella samordningen. Försäkringskassan står dock för statens samlade andel. Hos Försäkringskassan tas de likvida medlen från anslaget för sjukpenning. Kommunen kan budgetera separat men även använda medel avsedda för försörjningsstöd. Landstinget/Regionen måste frigöra särskilda medel för samverkan något som skett i Västra Götalandsregionen. Går fler kommuner samman skall kommunerna gemensamt stå för fjärdedel. Kommunerna måste komma överens om fördelningen som skall vara rättvis och bygga på någon form av proportionalitet t ex befolkningsmängden. När lagstiftningen infördes gjordes en uppskattning att målgruppen bestod av ca fem procent av befolkningen. Försäkringskassan kunde via regleringsbrev använda motsvarande fem procent av det beräknade sjukpenninganslaget till samverkansmedel. Dessa medel går till flera andra av de samverkansinsatser där staten deltar och endast en mindre del har hittills gått till den finansiella samordningen. I takt med att kostnaderna för sjukpenning minskat och fler samordningsförbund startat har den statliga insatsen minskat. För närvarande är 250 miljoner kronor avsedda för FINSAM varav 60 miljoner finns inom Västra Götalands regionen. Försäkringskassans finansiering bestäms av regeringen och inte av lagstiftningen. Det är alltså upp till regeringen att besluta både om formerna för finansieringen och om omfattningen. För närvarande pågår en översyn av finansieringen och det diskuteras en höjning av insatsen. I praktiken har man nu övergett 5 procent av utbetald sjukpenning som grund för finansieringen. I nuläget kan dock konstateras att den gemensamma kakan minskar. Minskningen av utbetald sjukpenning behöver inte innebära att målgruppen för FINSAMS verksamhet har minskat utan snarare får många sin inkomst genom andra transfereringssystem. Eftersom statens del (50 procent) av förbundets resurser blir vägledande för både förbundets samlade resurser och hur stor andel de andra huvudmännen skall sätta in är det av stort intresse hur denna fråga hanteras. I nuläget kan dock konstateras en viss osäkerhet men förhoppningen är att regeringen kommer att hitta en rimlig finansieringsmodell som möjliggör en fortsatt utveckling av FINSAM. Västra Götaland hade en god tradition av samverkan när FINSAM lagstiftningen kom och var tidigt ute att starta samordningsförbund. Detta har inneburit att regionen i nuläget utnyttjar ca 25 procent av de anslagna medlen samtidigt som man bara utgör 16 procent av landets befolkning mellan år När parterna väl har fört över medel till förbundet får förbundet själv bestämma hur pengarna ska användas. Parterna kan - och skall inte direkt påverka det. Det finns inte heller något samband mellan hur insatser och finansiering sker och vad parterna har bidragit med. Förbundet skall fritt kunna disponera sina resurser där de bedöms göra störst nytta och bidra till mest effektiv rehabilitering. Syftet med de gemensamma resurserna är att öka drivkrafterna till prioritering av gemensamma insatser. Ett samordningsförbund skar tillsammans med parterna komma överens om hur överföringarna ska ske. Detta för att undvika likviditetsproblem. I handboken för finansiell samordning rekommenderas en rutin där parterna månadsvis eller kvartalsvis för över likvida medel till ett konto som disponeras av samordningsförbundet Det faktiska finansiella flödet kan också ersättas av ett avräkningsförfarande där kostnader och skulder regleras löpande. Parterna ska i förbundsordningen ange vilken modell de väljer. Många av de samordningsförbund som nu finns har skaffat sig en hel del medel i eget kapital något som föranlett synpunkter från revisionen. Skälet till att denna situation uppkommit är att det oftast tog tid att få igång verksamheter vilket ledde till att pengar samlades på hög. Detta gäller även förbunden i Sjuhärad där dock det egna kapitalet nu i likhet med många andra förbund minskar. Vid en sammanslagning och utvidgning av samordningsförbunden i

12 Sjuhärad är det väsentligt att huvudmännen kommer överens om hur det egna kapitalet skall hanteras. Detta så att dessa medel även skall komma det utvidgade hopslagna förbundet tillgodo. 3.6 Samordningsförbundets uppgifter 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen, 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna, 3. finansiera sådana insatser som avses i 2 och som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde, 4. besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiellsamordning skall användas, 5. svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna, och 6. upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen. Ett samordningsförbund får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning eller som avser tillhandahållande av tjänster avsedda för enskilda. Samordningsförbundets uppgifter är tydligt reglerade i lagstiftningen. Lagen anger vad förbundet ska göra. Förbundet ansvarar för att utforma hur det ska göras. Förbundets insatser skall främst handla om att beställa och finansiera insatser som görs av de samverkande parterna.. Ansvaret för individärenden ligger hos parterna och således ges ingen möjlighet till myndighetsutövning inom samordningsförbundet. En viktig bakomliggande orsak till lagstiftningen var att skapa strukturer som bidrar till att samverkan mellan myndigheter fungera bättre över tid. Därför ska ambitionen så långt möjligt vara att inte enbart skapa tillfälliga projekt utan ordinarie samverkansverksamheter. Av denna anledning är det viktigt att Samordningsförbunden inte upplevs som isolerade, att de lever sitt eget liv. Snarare skall verksamheten vara känd inom parternas organisationer och upplevas som en naturlig del av den. Samordningsförbundet är en gemensam arena med en viss struktur, men det är de samverkande parternas ansvar att använda förbundet för att åstadkomma en effektiv verksamhet. Samordningsförbundet sätter gemensamma mål, beställer och finansierar insatser, men det är de samverkande parterna som bedriver verksamheten. Med ett sådant synsätt minskar risken att samordningsförbundet upplevas som en femte part eller en projektverksamhet. 3.7 Bildande, sammanslagning och utvidgning av samordningsförbund 8 För ett samordningsförbund skall det finnas en förbundsordning, som skall fastställas av förbundets medlemmar. Förbundet är bildat när förbundsordningen har fastställts av förbundsmedlemmarna eller vid den senare tidpunkt som anges i förbundsordningen

13 Medlemmarna ska fastställa samordningsförbundets förbundsordning. Även förändringar av förbundsordningen ska beslutas av medlemmarna. Med medlem menas fullmäktige i kommun och landsting ledningen för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen eller den som ledningen har delegerat till enligt respektive myndighets arbetsordning. Förbundet är bildat den dag då alla medlemmar har beslutat om förbundsordningen eller vid den tidpunkt som angetts i förbundsordningen. Eftersom besluten troligen inte fattas samtidigt kan det vara lämpligt att fastställa ett gemensamt datum för bildandet av förbundet. Vid en utvidgning av ett befintligt samordningsförbund, till exempel om ytterligare kommuner vill ansluta sig, kan det nuvarande organisationsnumret behållas, men förbundets namn kan behöva bytas. Dessutom behöver alla parter besluta om en ny omarbetad förbundsordning och man kan behöva reglera principerna för kommunernas ekonomiska andel. Men andelarna mellan parterna ska inte förändras. Genom att det inte bildas något nytt förbund gäller alla beslut som förbundet tagit även för de nya medlemmarna. Vid en hopslagning av flera befintliga förbund kan ovanstående principer tillämpas genom att ett förbund kvarstår och de andra förbunden hemställer hos sina ägare att få upphöra som eget förbund och gå ihop med ett annat. Vid sådana processer är det mycket viktigt att ägarna kommer överens om hur man skall hantera pågående projekt, eget kapital etc. 3.8 Förbundsstyrelse, delegation och tjänsteman 10 Varje förbundsmedlem skall vara representerad i styrelsen med minst en ledamot och en ersättare. Styrelsen utövar beslutanderätten, förvaltningen och verkställigheten i samordningsförbundet. Styrelsen får besluta att en ledamot eller ersättare i styrelsen eller en tjänsteman hos förbundet skall få besluta på förbundets vägnar i en viss grupp av ärenden. Detta gäller dock inte 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet 2. yttranden med anledning av att beslut av förbundet i dess helhet har överklagats 3. ärenden som anges i särskilda föreskrifter Beslut som har fattats på förbundets vägnar enligt tredje stycket skall anmälas till styrelsen som bestämmer i vilken ordning anmälan skall ske. Det är ett mycket specifikt styrelseuppdrag att sitta i en samordningsförbundsstyrelse. I första hand skall man inte bevaka sin organisations intressen utan ur ett helhetsperspektiv se till medborgarnas nytta av de beslutade insatserna. Detta förhållningssätt beskrivs på följande sätt i förarbetena till lagen om finansiell samordning: Även om styrelseledamöterna utgör ett led i partsrepresentationen inom samordningsförbundet skall de samtidigt kunna anlägga en helhetssyn på de frågor samordningsförbundet har att ta ställning till. De måste ha förmåga att utifrån de förutsättningar huvudmännen har givit samordningsförbundet kunna finna lösningar som är ägnade att uppnå de mål som gäller för den finansiella samordningen. Detta innebär att de måste ha förmåga att höja sig över ett sektoriserat tankesätt och se till de syften och motiv som ligger bakom den finansiella samordningen. De skall svara för ett helhetsgrepp som utgår från såväl ett individperspektiv som ett samhällsperspektiv. De skall ha förmåga att se vad den egna huvudmannen i samarbete med övriga samverkansparter kan bidra medför insatser. Ett sådant förhållningssätt underlättas av att de resurser som samordningsförbundet disponerar inte är avsedda för att täcka behoven inom enbart en huvudmans ansvarsområde.

14 10 första stycket föreskriver att varje förbundsmedlem ska vara representerad i styrelsen med minst en ledamot och en ersättare. Däremot sägs inget om hur många ledamöter som kan vara representerade i styrelsen. Förbundsmedlemmarna ska genom förbundsordningen bestämma antalet ledamöter och ersättare i styrelsen och hur många som ska representera var och en av medlemmarna. Det rekommenderas dock att varje part har en styrelseledamot medan om t ex flera kommuner ingår deras behov av insyn kan lösas genom plats som ersättare med yttranderätt. Möjligheten till delegation är snarlik den som gäller i kommunallagen, det vill säga styrelsen får inte delegera beslut som rör verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Dessa beslut bör givetvis även antas i konsensus mellan de fyra parterna. Delegation kan ges till en ledamot eller till en tjänsteman hos förbundet. En tjänsteman hos förbundet är någon som är anställd av förbundet eller har uppdrag av förbundet att verka som tjänsteman. När samordningsförbunden startade hade ansvarig tjänsteman oftast titeln verkställande tjänsteman men fler och fler förbund har gått över till att ha en förbundschef. Detta för att tydliggöra tjänstemannens ansvar och befogenheter. 4. SJUHÄRADS SAMORDNINGSFÖRBUND Samordningsförbundet är en gemensam arena med en viss struktur, men det är de samverkande parternas ansvar att använda förbundet för att åstadkomma en effektiv verksamhet. Försäkrings - kassan Region Samordningsförbundet Finns för medborgarna i: BOLLEBYGD - BORÅS MARK - SVENLJUNGA - TRANEMO ULRICEHAMN HERRLJUNGA - VÅRGÅRDA Arbetsförmedling Kommun Syftet med de gemensamma resurserna är att öka drivkrafterna till prioritering av gemensamma insatser. Det finns inte något samband mellan hur insatser och finansiering sker och vad parterna har bidragit med. Förbundet skall fritt kunna disponera sina resurser där de bedöms göra störst nytta och bidra till mest effektiv rehabilitering. Ambitionen hos de fyra huvudmännen är att de tre samordningsförbunden i Sjuhärad från årsskiftet 2010/2011 skall utgöra ett förbund förstärkt med kommunerna Herrljunga och

15 Vårgårda. De fyra parterna i detta samordningsförbund utgörs då av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen samt som en part kommunerna Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Ulricehamn, Tranemo, Vårgårda och Herrljunga. Det totala invånarunderlaget för detta förbund blir ca Detta innebär ett relativt stort förbund men det finns ett antal exempel i landet på lika stora och större förbund. Allmänt pågår nu en viss rörelse bland landets samordningsförbund mot sammanslagningar och utvidgningar. Erfarenheter har tydligt visat att alltför små förbund medför svårigheter. Det har bl.a. uppstått problem med metodutveckling, kunskaps överföring och alltför små volymer för att starta kvalificerade, högt specialiserade verksamheter. Vidare kan effekten av små förbund bli att den administrativa överbyggnaden tar en alltför stor del av de gemensamma resurserna. Två Hälso- och Sjukvårdsnämnder har ansvaret för det uttagningsområde ett hopslaget och utvidgat samordningsförbund medför Hsn 6, Mittenälvsborg ansvarar för primärvården i kommunerna Vårgårda och Herrljunga, Hsn 8, Hälso- och Sjukvårdsnämnden Sjuhärad ansvarar för primärvården i övriga sex kommuner. Två sjukhusområden ingår i upptagningsområdet Alingsås Lasarett och Södra Älvsborgs sjukhus Samtliga åtta kommuner ingår i Arbetsförmedlingens Arbetsmarknadsområde 30 Samtliga åtta kommuner ingår i det försäkringsområde som leds via områdeschef och lokalt försäkringscentra i Borås Samtliga, i samordningsförbundet, ingående myndigheter förutom kommunerna arbetar således redan nu över större geografiska områden. Ett lämpligt namn för det nygamla Samordningsförbundet är mot bakgrund av dess geografiska avgränsning Sjuhärads Samordningsförbund. 4.1 Omvärldsexempel I nedanstående ges några exempel på dels större samordningsförbund dels förbund som har, eller är i färd med att slås samman. Uppsala Läns samordningsförbund - Innefattar samtliga länets åtta kommuner och är med sina invånare ett av landets största förbund Finsam i Malmö - Malmö med ca invånare utgör ett samordningsförbund Sörmlands samordningsförbund RAR Innefattar åtta kommuner Samordningsförbundet i Kalmar län Innefattar 12 kommuner med ca invånare Östra Södertörns samordningsförbund Var fram till 2010 Haninge samordningsförbund men har innevarande år utvidgats med kommunerna Nynäshamn och Tyresö Hjo, Tibro, Karlsborg samordningsförbund Är för närvarande inne i en process att gå samman med Skövde. Diskussioner förs även med andra samordningsförbund i Skaraborg Östra Götalands samordningsförbund Norrköpings samordningsförbund har nyligen utvidgats till att även bestå av kommunerna Söderköping och Valdemarsvik Samordningsförbundet Kungälv, Stenungssund, Tjörn, Ale Från starten Kungälvs samordningsförbund men utvidgades för en tid sedan med de övriga tre kommunerna Samordningsförbundet Mölndal, Partille, Härryda och Lerum Det för Sjuhäradsbygden geografiskt mest närliggande stora förbundet. Från juli detta år ingår även Alingsås i detta förbund och då har men ett underlag på ca invånare Utredaren har varit i kontakt med ett flertal av ovanstående förbund för att inhämta erfarenheter och synpunkter. Lösningarna man valt i respektive förbund ser olika ut bl.a. avseende hur man hanterat det egna kapitalet vid utvidgning, representation i styrelsen,

16 arvoden och utformningen av förbundskanslier. Sammantaget uttrycks mestadels goda erfarenheter av att hantera större förbund. Erfarenheterna från ovanstående- och andra exempel är viktiga när man skall planera för ett stort samordningsförbund i Sjuhärad. Samtidigt är det en framgångsfaktor att- inom ramen för den relativt fasta struktur lagstiftningen ger anpassa verksamheten efter lokala och för Sjuhäradsbygden specifika förhållanden. 4.2 Nuvarande samordningsförbund i Sjuhärad Bollebygd, Mark och Svenljunga Samordningsförbundet startade sin verksamhet första januari Förbundet har sitt säte i Skene. Det finns en verkställande tjänsteman anställd på heltid och en halvtidstjänst som processtödjare. Båda dessa tjänster samt administrativt stöd regleras genom tjänsteköp från Marks kommun. Detta är det volymmässigt största förbundet i Sjuhärad med insatser från ägarna uppgående till ca 7 miljoner kronor. Förbundet hade enligt bokslut 2009 ett eget kapital uppgående till ca 5,2 miljoner kronor. I takt med att de statliga anslagen minskat och fler verksamheter kommer igång minskar detta kapital undan för undan. Som exempel på aktiviteter i Samordningsförbundets regi kan nämnas: KRAFT team för tvärsektoriell samverkan. KRAFT står för Kommun, Region, Arbetsförmedling och Försäkringskassa tillsammans. Dessa samverkansteam sammansatta av handläggare och motsvarande från samtliga myndigheter är en nyckelfunktion i det lokala rehabiliteringsarbetet Cura resursteam tvärprofessionell bedömning funktionsbedömning av personer med psykosomatisk ohälsa Ung Kraft i Bollebygd, Svenljunga och Mark. Arbetar med målgruppen år och har flera aktiviteter på gång bl.a. stöd i vardagsstrukturer och olika former av jobbcoaching Flera av dessa verksamheter har gett goda resultat för deltagarna och värderas högt av de deltagande organisationerna. Resultaten är uppmuntrande både ur ett individperspektiv och ett folkhälsoperspektiv men ger även ekonomiska vinster för kommunerna i form av minskade kostnader för försörjningsstöd Tranemo och Ulricehamn Förbundet startade sin verksamhet januari 2006 och har sitt säte i Tranemo. Det finns en verkställande tjänsteman anställd genom tjänsteköp från Tranemo kommun. Tjänsteköp reglerar även det administrativa stödet. Bidragen från ägarna uppgår för närvarande till ca 3,5 miljoner kronor. Förbundet hade enligt bokslut 2009 ett eget kapital uppgående till ca 4,1 miljoner kronor. I takt med att de statliga anslagen minskat och fler verksamheter kommer igång minskar detta kapital undan för undan. Som exempel på aktiviteter i Samordningsförbundets regi kan nämnas: Ulricehamnsprojektet - Ulricehamnsprojektet är en arbetslivsinriktad verksamhet med Ulricehamns kommun som huvudman. Verksamheten innehåller kartläggning, motiveringsarbete, aktivering, och förberedelse för övergång till arbete, praktik och studier. Verksamheten syftar till att Samordningsteamet - Samordningsteamet är en tvärsektoriell arbetsgrupp bestående av personal från samverkansmyndigheterna; Genom aktiv samverkan mellan berörda aktörer samordnar teamet åtgärder ur ett helhetsperspektiv för individen. Byggstenen - Byggstenen är en samverkande rehabiliteringsverksamhet inriktad mot arbete med Tranemo kommun som huvudman.

17 Utvärderingar har i flera av ovanstående aktiviteter påvisat goda resultat såväl ur individernas synvinkel, folkhälsoperspektiv och samhällsekonomiskt. Borås Samordningsförbund Borås Samordningsförbund bildades i april 2006 och har sitt säte i Borås. Det finns en verkställande tjänsteman tjänsten är för närvarande vakant och uppbärs av en vikarie på deltid. Tjänsteköp reglerar både denna tjänst och det administrativa stödet. Bidragen från ägarna uppgår för närvarande till ca 3,6 miljoner kronor. Förbundet hade enligt bokslut 2009 ett ingående eget kapital uppgående till ca 2,1 miljoner kronor. I takt med att de statliga anslagen minskat och fler verksamheter kommer igång minskar detta kapital undan för undan. Borås Samordningsförbund har i förhållande till upptagningsområdet en mycket blygsam budget ungefär motsvarande Tranemo Ulricehamn. Detta faktum är ett observandum inför hopslagningen och utvidgningen av FINSAM i Sjuhärad. Som exempel på aktiviteter i Samordningsförbundets regi kan nämnas: Lotsen - Kartläggning och utredning av arbetsförmåga, arbetsrehabilitering och förberedelser till arbete på den öppna arbetsmarknaden och utbildning. Aktivt Borås Förebyggande insatser i form av kostnadsfri träning av sjukgymnast Utvärdering av Lotsen har påvisat mycket goda resultat där insatserna genererar en samhällsekonomisk nytta redan efter två månader. Deltagarna uppvisade efter aktiviteten även en ökad disponibel inkomst med i genomsnitt kronor per individ. Detta kan ses som ett påtagligt exempel på hur samhällsnytta och individnytta går att förena. Samtliga tre förbund leds av styrelser med representanter för samtliga ägare. Inom varje förbund har man utifrån tillgängliga dokument gjort olika prioriteringar av målgrupper men vid en ytlig utifrånbetraktelse är de beslutade insatserna av liknande karaktär. Det handlar helt enkelt om att skapa aktiviteter som hjälper individer tillbaka till arbetet, utredning/ kartläggning och en del förebyggande arbete. Samt inte minst gå in och stötta upp i de fall bristande samarbete mellan myndigheterna på olika sätt drabbar den enskilde individen. 4.3 Herrljunga och Vårgårda Dessa två kommuner deltar för närvarande inte i något samordningsförbund men har utryckt starka önskemål att få bli medlemmar i något av de befintliga sjuhäradsförbunden alternativt att gå in i ett större, sammanslaget förbund. 4.4 Fördelar med ett stort förbund Sjuhärads Samordningsförbund Det finns ett flertal uppenbara fördelar om man skapar ett stort Samordningsförbund. I det nedanstående lyfts fram de vinster som utredaren uppfattat som allra mest väsentliga. Minimering av geografiska hinder för effektiv rehabilitering och arbetsträning Detta ger stora synergieffekter då uppdragen får ett större upptagningsområde. För enskilda individer innebär det ett större utbud av insatser Målgrupperna för Samordningsförbundens verksamheter återfinns, i mer eller mindre hög grad, i samtliga kommuner. Uppdragen och insatserna kan förläggas där de har bäst förutsättningar att lyckas oavsett vilken kommun det handlar om. Möjligheterna för individer ökar att få tillgång olika insatser t.ex. arbetsträning och rehabilitering. Detta då det lättare kan ske på annan ort än inom den egna kommunen/samordningsförbundets upptagningsområde

18 Vissa aktiviteter som idag beslutats har haft svårigheter att rekrytera deltagare då upptagningsområdet varit alltför litet. Under förutsättning att aktiviteten för övrigt har en bärkraft kan fler personer delta i dessa aktiviteter Paradoxalt nog kan ett stort förbund innebära att enskilda aktiviteter får en tydligare lokal prägel. Genom större volymer kan förbundet rikta insatser till olika kommuner baserat på ohälsotal och lokal arbetsmarknadsstatistik - insatserna kan bli än mer behovsstyrda. Ett stort befolkningsunderlag och en större budgetram ökar möjligheterna till nya uppdrag, metodutveckling och informationsöverföring Det är en tämligen entydig erfarenhet i större och sammanslagna förbund att: Möjligheterna ökar att bygga specialiserade verksamheter, Möjligheterna ökar att främja det gränsöverskridande arbetet Möjligheterna ökar att hitta nya, innovativa uppdrag och samverkansformer. Kan man utnyttja befintliga nätverk i Sjuhärad ökar förutsättningarna till informationsöverföring. Det är ett faktum att de nuvarande samordningsförbunden är relativt okända utanför de närmsta kretsarna. En av förutsättningarna för FINSAM är att det arbete som där utförs skall vara lärande och kunskap om den fördjupade samverkan skall spridas och implementeras i andra delar av organisationerna. Ett stort förbund skulle med automatik bli mer allmänt känt och med rätt metodik skulle erfarenheterna på ett helt annat sätt än vad som nu är fallet kunna spridas och ge ringar på vattnet. Ett fördjupat samarbete och samverkan med Kommunalförbundet Sjuhärad ökar möjligheterna till styrning och ledning av Samordningsförbundet både politiskt och operativt. Samtliga ingående kommuner är medlemmar i kommunalförbundet Sjuhärad där en rad processer pågår för att stödja och stärka samverkan kommunerna emellan. Om Förbundet får sitt säte i Borås och på något sätt kunde samlokaliseras med Kommunalförbundet skulle, enligt utredaren, mycket stora synergieffekter möjliggöras. På det operativa planet har de nuvarande förbundens kanslier en något perifer roll. De har helt enkelt ingen naturlig tillhörighet i sina nuvarande placeringar. Man har visserligen kontakt med kolleger i andra förbund och ingår i olika nätverk men i det dagliga arbetet saknas övergripande kontakter. Effekten av detta kan bli svårigheter för de enskilda förbunden att se de möjligheter det större upptagningsområdet faktiskt erbjuder. Vidare kan effekten bli att förbundets tjänstemän arbetar mer operativt och mindre som de bärare av samverkanstanken och beställare de egentligen borde ha inbyggt i sina roller. Vid en placering av förbundskansliet i anslutning till Kommunalförbundet Sjuhärad skulle förbundets tjänsteman få en naturlig kontakt med de aktiviteter och nätverk som pågår i Kommunalförbundets regi. Där finns nätverk och regelbundna träffar med socialchefer, IFOchefer och andra betydelsefulla aktörer. Inte minst viktigt skulle det vara att på detta sätt kunna involvera Samordningsförbundet i en strukturerad samverkan mellan kommuner och näringsliv. För Kommunalförbundets del kan ett samarbete och samlokalisering med Samordningsförbundet bli ett gott exempel på det interkommunala samarbete man vill uppnå. På det politiska planet skulle Samordningsförbundet få den politiska dignitet och uppmärksamhet dess frågor förtjänar. Det finns t ex en social beredningsgrupp där man kunde involvera även Försäkringskassan, Arbetsförmedling och Regionen. Erfarenheter från många samordningsförbund visar på svårigheter att få beredningsgrupperna att fungera riktigt bra. Det kan handla om att man har otydliga mandat, bristande närvaro, svårigheter för vissa huvudmän att överhuvudtaget ha deltagare i en beredningsgrupp. Med en tydlig koppling till Kommunalförbundet finns möjligheter att bygga helt nya strukturer till hur beredningen till Förbundsstyrelsens arbete ska ske.

19 Ett större förbund skapar möjligheter till förbättrad struktur i utvärderingen av verksamheterna Det skall sägas att det är få verksamheter som är föremål för utvärdering och uppföljning som FINSAM. Det finns både nationella och regionala program framtagna, möjligheter till regionalt stöd för utvärdering etc. Samtidigt har man ibland haft vissa svårigheter att hitta rätt när enskilda projekt/verksamheter ska utvärderas. Ett större förbund har andra möjligheter att sköta detta på ett mer strukturerat och kostnadseffektivt sätt. En väg skulle vara att Samordningsförbundet inleder ett strukturerat och långsiktigt samarbete med FOU Sjuhärad. Denna verksamhet ägs och finansieras av regionen, Borås Högskola och Sjuhäradskommunerna. De målgrupper Samordningsförbundet har ingår även i FoUverksamhetens målgrupper. Utredaren har varit i kontakt med FoU Sjuhärad som ser goda möjligheter att utveckla ett samarbete med samordningsförbundet Mer av de gemensamma resurserna till verksamhet och mindre till administrativ överbyggnad. Ett litet förbund kräver i princip lika mycket administration som ett stort allt från diarier, sekretariat, ekonomiuppföljning till arvoden av styrelseledamöter och revision krävs. I Tranemo-Ulricehamns Samverkansförbund uppskattar utredaren att den administrativa överbyggnaden står för ca en fjärdedel av det totala bidraget från ägarna Det säger sig självt att ett förbund istället för tre medför avsevärda vinster i detta avseende. Mer medelt kan genom detta användas att utveckla samverkansformer och komma enskilda individer tillgodo. 4.5 Hinder och farhågor inför en utvidgning och sammanslagning Bland de företrädare för samordningsförbunden, representanter från utförarhåll och andra berörda aktörer utredaren varit i kontakt med ser man övervägande positivt på ett stort samordningsförbund. Vissa farhågor och upplevda hinder har dock framkommit. Framför allt rör det en oro att det lokala perspektivet och inflytandet skall minska med ett stort förbund. Vidare utrycks en viss oro inför enskilda individers möjligheter att ingå i verksamheter som innebär att de måste ta sig till någon annan kommun. De erfarenheter utredaren inhämtat från befintliga större samordningsförbund påvisar inte att dessa frågor är något stort problem. Det är, enligt utredarens uppfattning, ändå viktigt att belysa dessa farhågor och på ett tidigt stadium göra överenskommelser som förhindrar att farhågorna besannas. Det lokala perspektivet och delaktigheten minskar besluten är längre från medborgarna Det har sagts om Finsam att verksamheterna skall ägas lokalt och stödjas centralt. Detta innebär att det lokala perspektivet är en central grund för den finansiella samordningen. Som framgått kan ett större förbund paradoxalt nog innebära att enskilda aktiviteter får en tydligare lokal prägel. Genom större volymer kan förbundet rikta insatser till olika kommuner baserat på ohälsotal och lokala förhållanden - insatserna kan bli än mer behovsstyrda. En koppling mellan Samordningsförbundet och Kommunalförbundet, där samtliga kommuner har representation, ökar möjligheterna till att förstärka den lokala delaktigheten. För att stärka Samordningsförbundets legitimitet i detta avseende kan ägarna komma överens om att någon verksamhet skall finnas i alla ingående kommuner representanter för målgrupperna finns ju överallt. Däremot kan och skall inte all verksamhet finnas i varje kommun. Det innebär stora svårigheter för deltagarna i förbundets aktiviteter att behöva ta sig till annan kommun för att delta i verksamheter. Kommungränsen har ibland visat sig vara ett svårforcerat hinder. T.ex. har ungdomar från Bollebygd har inte kunnat delta i verksamheter i Mark och viceversa. Ibland kan det vara

20 bristfälliga allmänna kommunikationer som utgör hindret, ibland andra omständigheter. Dessa förhållanden kan rimligen inte gälla alla personer som är föremål för rehabilitering, arbetsträning eller liknande insatser. Arbetsförmedlingen har i sitt uppdrag inskrivet att man skall främja rörlighet hos de arbetssökande. En alltför snäv tolkning av närhetsprincipen kan, i värsta fall, leda till inlåsningseffekter som kan försvåra för enskilda att återinträda på arbetsmarknaden. Det bör således inte bara vara möjligt utan även önskvärt att Samordningsförbundet anordnar aktiviteter som är öppna för deltagare från många kommuner. Samtidigt skall poängteras att det finns enskilda individer och grupper vars livssituation, hälsoläge etc. innebär att det är mer lämpligt att delta i verksamheter i den egna kommunen och verksamheter som är av den arten att de förutsätter närhet till deltagarna. Det har tidigare påpekats svårigheter att bedriva kvalificerad, specialiserad verksamhet med alltför små volymer. Samordningsförbundet bör därför främja en ökad mobilitet bland medarbetare och team. Att verksamheten vid behov kan komma till deltagarna istället för som vanligtvis tvärtom. Genom att garantera verksamheter i alla kommuner och verka för mobila lösningar finns inga avgörande hinder för att där det anses lämpligt erbjuda verksamheter i de kommuner deltagarna bor. 5. PRINCIPER FÖR EN UTVIDGNING OCH SAMMANSLAGNING Ambitionen är att det utvidgade och sammanslagna förbundet skall kunna starta i januari Den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för möjliggöra detta är att representanter med tydliga mandat från samtliga huvudmän så tidigt som möjligt kommer överens om grundläggande principer och inriktning som skall gälla för Samordningsförbundet. Detta avsnitt lyfter fram de viktigaste principerna och ger förslag på hur de skall hanteras. Samordningsförbundets finansiering Fördelningen mellan huvudmännen - Staten (AF, FK 50 procent), Regionen 25 procent och Kommunen (åtta kommuner som en part) är, som framgått fastlåst. Hur mycket medel staten 2011 kommer att tillskjuta till FINSAM är i skrivande stund okänt så utredaren utgår från nuvarande, kända förhållanden är ägarnas sammanlagda bidrag ca 14,2 mkr där Mark, Svenljunga, Tranemo står för ca 7 mkr och Borås och Tranemo/Ulricehamns samordningsförbund ungefär lika mycket vardera ca 3,6 miljoner kronor. Vidare finns i nuläget 200 tusen kronor avsedda från staten för kommunerna Herrljunga och Vårgårda. Man kan på basis av detta utgå ifrån att de sammanlagda bidragen för 2011 inte kommer att understiga 15 miljoner kronor och förhoppningsvis kunna bli större baserat på vilka pengar staten kan skjuta till. En samlad budget motsvarande 20 miljoner kronor, vore enligt utredaren, en rimlig volym för ett förbund av denna storlek. Denna summa motsvarar ungefär vad förbund med liknande storlek har. De Ingående ägarna bör enas kring denna ambition och verka för at staten tillskjuter medel som möjliggör detta. Argumentet är att Borås från början gick in relativt blygsamt och att ytterligare medel därför bör fördelas till det sammanslagna och utvidgade samordningsförbundet. Fördelningen kommuner mellan skall vara rättvis, lätt att förstå och bör baseras på någon form av proportionalitet. Den vanligaste fördelningsnyckeln bygger på invånarantal. Sjuhärads Kommunalförbund kommer senast augusti detta år att besluta om en modell för finansiering av gemensamma satsningar där enligt förslaget 80 procent fördelas proportionerligt genom invånarantal och 20 procent delas jämnt mellan kommunerna. Det kan bli justeringar av procentsatserna men utredaren föreslår att fördelningen kommunerna mellan följer vad som beslutas i Kommunalförbundet Sjuhärad.. Fördelningen kommunerna mellan blir då enligt nedanstående tabell:

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting; SFS 2003:1210 Utkom från trycket den 30 december

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland

Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland Samordningsförbundet Västra Östergötland har inrättats med stöd av lagen (2003: 1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Centrala Östergötland

Förbundsordning för Samordningsförbundet Centrala Östergötland Förbundsordning för Samordningsförbundet Centrala Östergötland Samordningsförbundet Centrala Östergötland har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

Läs mer

Förbundets namn är Samordningsförbundet Falköping/Tidaholm.

Förbundets namn är Samordningsförbundet Falköping/Tidaholm. Förbundsordning för Falköping/Tidaholm Förbundsordning för i kommunerna Falköping/Tidaholm. har inrättats med stöd av lagen (2003:1 210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Burlöv- Staffanstorp

Förbundsordning för Samordningsförbundet Burlöv- Staffanstorp FÖRFATTNING 1.7 1(5) Antagen av kommunstyrelsen 11/12 Reviderad av kommunfullmäktige 183/14 2014-KS-486 Förbundsordning för Samordningsförbundet Burlöv- Staffanstorp Samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Örnsköldsvik 222000-2063

Förbundsordning för Samordningsförbundet Örnsköldsvik 222000-2063 1(5) Förbundsordning för Samordningsförbundet Örnsköldsvik 222000-2063 Detta Samordningsförbund har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets

Läs mer

Förbundsordning för Växjö samordningsförbund (FINSAM)

Förbundsordning för Växjö samordningsförbund (FINSAM) Styrande dokument Senast ändrad 2013-03-19 Förbundsordning för Växjö samordningsförbund (FINSAM) Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Växjö samordningsförbund (FINSAM) Dokumentnamn Förbundsordning

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Förbundsordning för Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Förbundsordning för Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Samordningsförbundet har inrättats med stöd av lagen (2003:1 210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets

Läs mer

Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund

Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund Utskriftsdatum Sid(or) 2013-09-19 1(5) Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund 1 Samordningsförbundets bildande Förbundet är ett samordningsförbund enligt Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser,

Läs mer

Samordningsförbundet Degerfors/Karlskoga

Samordningsförbundet Degerfors/Karlskoga Förbundsordning för Samordningsförbundet i Degerfors/Karlskoga i Örebro län Samordningsförbundet i Degerfors/Karlskoga i Örebro län (nedan kallat Förbundet) har inrättats med stöd av Lag om finansiell

Läs mer

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Sid 1 (6) FÖRBUNDSORDNING FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM Samordningsförbundet Botkyrka, Huddinge och Salem (nedan kallat Förbundet) i Stockholms län har inrättats med stöd av Lag

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Samspelet

Förbundsordning för Samordningsförbundet Samspelet KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2009-05-14 Ersätter: 2007-09-13 Gäller fr o m: 2009-05-14 Förbundsordning för Samordningsförbundet Samspelet Samordningsförbundet

Läs mer

Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund

Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund Förbundsordning Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund Samordningsförbundet har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets namn

Läs mer

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud 1 BIL 2 Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud Förslag till beslut Beredningsgruppen beslutar ställa sig bakom denna promemoria

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling 5.10

Laholms kommuns författningssamling 5.10 Laholms kommuns författningssamling 5.10 Förbundsordning för Samordningsförbundet i Halland antaget av kommunfullmäktige den 24 april 2012, 65 Samordningsförbundet har inrättats med stöd av lagen (2003:1210)

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

~~'~, LS G133. DNR /flji.la{)'"f!.~& " ;7. Uj Försäkringskassan ---------- PROTOKOLL ~ Boslutsdatum 2010-12-30. Lokala Försäkringscentra

~~'~, LS G133. DNR /flji.la{)'f!.~&  ;7. Uj Försäkringskassan ---------- PROTOKOLL ~ Boslutsdatum 2010-12-30. Lokala Försäkringscentra Uj Försäkringskassan Lokala Försäkringscentra Besl utsfattare Svante Borg Övriga närvarande Ale Friberg, föredragande 1:>'IlAGA LS G133 PROTOKOLL ~ Boslutsdatum 2010-12-30 Dlarlenr 5001-2010 ----------

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

PROTOKOLL Nr 4/2014 1 (6) Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg 2014-09-22. Tid 2014-09-22. K 20, Skövde

PROTOKOLL Nr 4/2014 1 (6) Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg 2014-09-22. Tid 2014-09-22. K 20, Skövde PROTOKOLL Nr 4/2014 1 (6) Sammanträde Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg Tid Plats Närvarande K 20, Skövde Roland Wanner Västra Götalandsregionen ordförande Torgny Andersson Försäkringskassan vice ordförande

Läs mer

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottets förslag

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottets förslag STRÖMSTADS KOMMUN Ärenden Sida 24 (38) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2013-10-24 KS/2013 0159 KS 116 Årsredovisning med verksamhetsberättelse för Samordningsförbundet Norra Bohuslän Kommunstyrelsen

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Förbundsordning 2011-01-01

Förbundsordning 2011-01-01 1 Förbundsordning 2011-01-01 2 FÖRBUNDSORDNING för Regionförbundet Uppsala län Fr.o.m. 2003-01-01 Reviderad 2004-07-01; 2005-07-01; 2007-01-01; 2011-01-01 Förbundet är ett Kommunalförbund enligt Kommunallagen

Läs mer

Förbundsordning Samordningsförbundet Väst

Förbundsordning Samordningsförbundet Väst STRÖMSTADS KOMMUN Kallelse/ärendelista Sida 13 (18) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2014-06-12 Kf 54 Ks 66 Au 67 Ks/2014-0144 Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige fastställa att ändring i idag

Läs mer

Samordningsförbund i Luleå kommun Bilagor:

Samordningsförbund i Luleå kommun Bilagor: Kommunfullmäktige 2006-11-27 227 525 Kommunstyrelsen 2006-11-13 208 512 Arbets- och personalutskottet 2006-10-30 212 461 Socialnämnden, Länsarbetsnämnden, Försäkringskassan, Norrbottens läns landsting

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Samspelet

Förbundsordning för Samordningsförbundet Samspelet Samordningsförbundet Förbundsordning för Samordningsförbundet Samspelet Samordningsförbundet har inrättats med stöd av lagen (SFS nr: 2003: 1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

2 Val av justerare till dagens protokoll. Till justerare för dagens protokoll valdes Claes Jägevall. Informationsärende och återkoppling:

2 Val av justerare till dagens protokoll. Till justerare för dagens protokoll valdes Claes Jägevall. Informationsärende och återkoppling: PROTOKOLL Nr 3/2010 1 (7) Sammanträde Samordningsförbundet HjoTiBorg Tid Plats Närvarande Skattekontoret, Skolgatan 2, Skövde Torgny Andersson Försäkringskassan vice ordförande Louise Ahlgren Försäkringskassan

Läs mer

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser

Läs mer

Förslag till revidering av förbundsordning för Samordningsförbundet Södra Roslagen

Förslag till revidering av förbundsordning för Samordningsförbundet Södra Roslagen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-12 1 (2) HSN 1412-1673 Handläggare: Barbro Hansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-04-28, p 7 Förslag till revidering av förbundsordning för

Läs mer

PROTOKOLL Styrelsen Dnr 2013/01 ( 48 t.o.m. 57) 1(8) Sammanträde 2013-11-29

PROTOKOLL Styrelsen Dnr 2013/01 ( 48 t.o.m. 57) 1(8) Sammanträde 2013-11-29 Dnr 2013/01 ( 48 t.o.m. 57) 1(8) Tid: 2013-11-29 kl 13:00 15:00 Plats: Samordningsförbundet Ledamöter Närvarande: Frånvarande: Beatrice Berglund Arbetsförmedlingen, ordförande Malin Welin, Försäkringskassan

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta

Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta Tjänsteutlåtande 0 Öster? Kommu n kansliet Till Kommunstyrelsen Datum 2015-04-21 Dnr KS 2015/0172 Revidering av förbundsordning under paragraf 19- Samordningsförbundet Södra Roslagen Sammanfattning Samordnings

Läs mer

Budget och verksamhetsplan för år 2015

Budget och verksamhetsplan för år 2015 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/14 2014-11-20 Ärende nr 3 Budget

Läs mer

Förbundsordning för Sjuhärads kommunalförbund

Förbundsordning för Sjuhärads kommunalförbund Förbundsordning för Sjuhärads kommunalförbund Godkänd av Kommunfullmäktige, Bollebygds kommun 2013-01-31 Borås Stad 2013-02-21 Herrljunga kommun 2013-02-19 Marks kommun 2013-02-21 Svenljunga kommun 2013-02-11

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-04-09

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-04-09 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-04-09 31 (40) 63 BILDANDE AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄST SAMT REVIDERING AV FÖRBUNDSORDNINGEN FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET NORRA BOHUSLÄN Dnr: LKS 2014-105-106

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

Framgångsfaktorer för samverkan

Framgångsfaktorer för samverkan Framgångsfaktorer för samverkan Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens

Läs mer

PROTOKOLL STYRELSEN. Samordningsförbundet Göteborg Nordost. Sammanträde 2015-02-27 Dnr 0002/15 13 t o m 21) 1(5) Tid: 2015-02-27 kl 9,00 12,00

PROTOKOLL STYRELSEN. Samordningsförbundet Göteborg Nordost. Sammanträde 2015-02-27 Dnr 0002/15 13 t o m 21) 1(5) Tid: 2015-02-27 kl 9,00 12,00 Tid: 2015-02-27 kl 9,00 12,00 Plats: Samordningsförbundet Göteborg Nordost Ledamöter Närvarande: Beatrice Berglund, Arbetsförmedlingen Åsa Lindgren (Mp), Västra Götalandsregionen Ali Moeeni (S), Göteborgs

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-20 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 8 maj 2003

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Regional utveckling för folkhälsa (RUFF) Avsiktsförklaring RUFF-gruppen Utvecklingsområde: folkhälsa i samhällsplanering,

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR Fastställd på KSRR Förbundsfullmäktiges möte 2010-11-26

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR Fastställd på KSRR Förbundsfullmäktiges möte 2010-11-26 1 Medlemmar Kalmarsundsregionens Renhållare är ett kommunalförbund enligt kommunallagen (1991:900), (KL). Medlemmar i kommunalförbundet är de fyra kommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås. Kommunalförbundet

Läs mer

Sammanträdesdatum. Säffle 9.00-12.00

Sammanträdesdatum. Säffle 9.00-12.00 Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Sammanträdesdatum 20140321 Plats och tid Säffle 9.00-12.00 Beslutande Övriga deltagande Ordf Peter Joensuu LiV Jan

Läs mer

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår landstingsstyrelsen att föreslå Landstingsfullmäktige

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår landstingsstyrelsen att föreslå Landstingsfullmäktige Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-06-01 1 (3) HSN 1501-0188 Handläggare: Barbro Hansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-09-01, p 4 Årsredovisning 2014 för samordningsförbunden Huddinge,

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget 2015 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade insatser som förbundet budgeterar under 2015. Dokumentet

Läs mer

Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud. Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud Årsredovisning/Årsberättelse 2006

Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud. Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud Årsredovisning/Årsberättelse 2006 Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud Årsredovisning/Årsberättelse 2006 Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud Årsredovisning/Årsberättelse 2006 1 Förvaltningsberättelse 1.1 Uppstart och bildande

Läs mer

FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND

FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND Dnr 51/2012 Antagen av direktionen 2012-11-30 46 FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND 1 Namn, säte och varaktighet Kommunalförbundets namn är Höglandets kommunalförbund. Förbundet har sitt säte

Läs mer

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå.

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. UTKAST 2014-06-25 Förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. 2 Medlemmar

Läs mer

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp Mediainköp Borås Göteborg Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd 66 40 41 22 1 7 2 3 1 65 31 544 222 2 2 8 15 5 20 10 5 2 1 1 1 350 250 12 2 214 7 5 48 16 20 49 9 20 2 41 35 438 180 2 1 4 13 2 188 18 348 37

Läs mer

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå.

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. Förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. 2 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet

Läs mer

Verksamhets- och budgetplan 2015

Verksamhets- och budgetplan 2015 Verksamhets- och budgetplan 2015 2 Innehållsförteckning 1. Samordningsförbundets uppgifter och verksamhet... 3 2. Övergripande mål och syfte... 3 3. Samordningsförbundets uppgift och beslutanderätt...

Läs mer

Katrineholms kommuns författningssamling. Förbundsordning för Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund

Katrineholms kommuns författningssamling. Förbundsordning för Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund Katrineholms kommuns författningssamling Nr 5.03 Förbundsordning för Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund Ändrad av kommunfullmäktige 2003-06-16, 164, 2004-10-18, 149, 2006-12-18, 33, 2009-05-18, 84

Läs mer

Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner

Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner Antagen av styrelsen 2015-03-06 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1 Ansökan om medel... 2 2 Genomförande av aktivitet... 2 3 Redovisning av medel beviljade av styrelsen...

Läs mer

Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län 2015-2018

Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län 2015-2018 Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län 2015-2018 (Godkänd av styrelsen den 2015-01-01, 8) Regionförbundet skall vara ett kommunalförbund enligt kommunallagen och bildas för obestämd tid. 1 Förbundets

Läs mer

PROTOKOLL Nr 2/2014 1 (7) Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg 2014-02-17. Tid 2014-02-17. K 20, Skövde

PROTOKOLL Nr 2/2014 1 (7) Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg 2014-02-17. Tid 2014-02-17. K 20, Skövde PROTOKOLL Nr 2/2014 1 (7) Sammanträde Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg Tid Plats Närvarande K 20, Skövde Torgny Andersson Försäkringskassan ordförande Linnéa Hultmark Västra Götalandsregionen Kjell

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET JÖNKÖPING 1(6) Förbundsstyrelsen

SAMORDNINGSFÖRBUNDET JÖNKÖPING 1(6) Förbundsstyrelsen SAMORDNINGSFÖRBUNDET JÖNKÖPING 1(6) PROTOKOLL FÖRT VID FÖRBUNDSSTYRELSEMÖTE Tid: måndag 5 november 2007 kl 18.00 20.50 Plats: Sofiahuset, Jönköping Närvarande: Jan-Egon Leo (m), ledamot Jönköpings kommun

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR 1 Medlemmar Kalmarsundsregionens Renhållare är ett kommunalförbund enligt kommunallagen (1991:900), (KL). Medlemmar i kommunalförbundet är kommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn och Torsås. Kommunalförbundet

Läs mer

Verksamhets och budgetplan 2013 Samordningsförbundet Östra Östergötland

Verksamhets och budgetplan 2013 Samordningsförbundet Östra Östergötland Samordningsförbundet Östra Östergötland Verksamhets och budgetplan 2013 Samordningsförbundet Östra Östergötland 1. Inledning Samordningsförbundet Östra Östergötland är en fristående juridisk person som

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Gästrikeregionens Återvinnare

Förbundsordning för Kommunalförbundet Gästrikeregionens Återvinnare Förbundsordning för Kommunalförbundet Gästrikeregionens Återvinnare Förslag från Gästrike Återvinnare Godkänt av kommunfullmäktige den 25 april 2005. Dnr KS2006/476 Kommunkansliet gak_05.doc Innehållsförteckning

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Budget 2011 för länets samordningsförbund och medel för tvåpartsfinsam

Budget 2011 för länets samordningsförbund och medel för tvåpartsfinsam Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (3) 2011-01-25 P 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-11-26 HSN 1011-1264 Handläggare: Barbro Hansson Budget 2011 för länets samordningsförbund

Läs mer

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Västra Gatan 64, 442 31 Kungälv. Hemsida: www.sofvg.se/alvochkust

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Västra Gatan 64, 442 31 Kungälv. Hemsida: www.sofvg.se/alvochkust Dnr: 2014:002.1 Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Per Liljebäck HAR GODKÄNTS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET ALE, KUNGÄLV, STENUNGSUND OCH TJÖRN 2014-06-12 DELEGATION INOM SAMORDNINGSFÖRBUNDET

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf VERKSAMHETSPLAN och BUDGET ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk 2011-2013

Läs mer

PROTOKOLL Nr 1/2015 1 (5) Samordningsförbundet Östra Skaraborg 2015-01-19. Tid 2015-01-19, Kl 13:00-14:15. Stationsgatan 14, Skövde

PROTOKOLL Nr 1/2015 1 (5) Samordningsförbundet Östra Skaraborg 2015-01-19. Tid 2015-01-19, Kl 13:00-14:15. Stationsgatan 14, Skövde PROTOKOLL Nr 1/2015 1 (5) Sammanträde Samordningsförbundet Östra Skaraborg Tid, Kl 13:00-14:15 Plats Närvarande Stationsgatan 14, Skövde Catrin Hulmarker Hjo kommun ordförande Magnus Ocarsson, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Dalsland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1

Samordningsförbundet Norra Dalsland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Samordningsförbundet Norra Dalsland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Sammanträdesdatum 20110222 Plats och tid Bengtsfors 13.00-15.30 Beslutade Ordf. Björn Smith Försäkringskassan Vice ordf. Lennart Jonasson Christina

Läs mer

Samordningsförbundet Södra Roslagen. Årlig granskning 2014

Samordningsförbundet Södra Roslagen. Årlig granskning 2014 Samordningsförbundet Södra Roslagen Årlig granskning 2014 Innehåll 1 Granskning av Samordningsförbundet Södra Roslagen... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Granskningen utgångspunkter... 3 2 Granskning av Årsredovisningen

Läs mer

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 2

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 2 KARLSTADS KOMMUN Ärende 2 sid 8 (34) KOMMUNSTYRELSEN Protokoll 2012-03-20 3 Gemensam förtroendevald revisor för Landstinget och kommunerna i Dnr KS-2012-130 Dpl 00 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-04-16. Karina Nilsson. Birgitta Wessman Thyrsson

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-04-16. Karina Nilsson. Birgitta Wessman Thyrsson Plats och tid: Repslagaregatan 12 Norrköping, kl 08.30 10.05 Närvarande: Ledamöter Tjänstgörande ersättare Irma Görtz (Norrköping Kommun) ordförande ej Criss Hagfeldt 46 Birgitta Wessman Thyrsson (Region

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Falköping/Tidaholms Protokoll Paragrafer Samordningsförbund 2014-11-28 37-48. kl. 8:30 11:30

Falköping/Tidaholms Protokoll Paragrafer Samordningsförbund 2014-11-28 37-48. kl. 8:30 11:30 Falköping/Tidaholms Protokoll Paragrafer Samordningsförbund 2014-11-28 37-48 Plats och tid Falköping kl. 8:30 11:30 Närvarande Tjänstgörande ledamöter Magnus Oscarsson Arbetsförmedlingen, Hasse Andersson

Läs mer

Protokoll Dnr: 0005/09

Protokoll Dnr: 0005/09 1 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Protokoll Dnr: 0005/09 SAMMANTRÄDES ART Sammanträde med Samordningsförbundet

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet

Förbundsordning för Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Förbundsordning för Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 1 Förbundets namn Förbundets namn är Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. 2 Förbundets säte Förbundet har sitt

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Förbundsordning för Räddningstjänstförbundet Storgöteborg

Förbundsordning för Räddningstjänstförbundet Storgöteborg Antagen i respektive medlemskommuns fullmäktige under hösten 2006. 3 reviderad 2013-03-12 Ff 6 6 Förbundsordning för Räddningstjänstförbundet Storgöteborg 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Räddningstjänstförbundet

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN. Protokoll. Sammanträde med Samordningsförbundet Göteborg Hisingen

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN. Protokoll. Sammanträde med Samordningsförbundet Göteborg Hisingen 1 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Protokoll Dnr 0003/06 SAMMANTRÄDETS ART Sammanträde med Samordningsförbundet

Läs mer

Innehållsförteckning. Inledning 1. Övergripande mål och syfte 1. Verksamhetens inriktning 3. Uppföljning och utvärdering 7. Finansiering 7.

Innehållsförteckning. Inledning 1. Övergripande mål och syfte 1. Verksamhetens inriktning 3. Uppföljning och utvärdering 7. Finansiering 7. VERKSAMHETSPLAN 2013 Innehållsförteckning Inledning 1 Övergripande mål och syfte 1 Organisation Styrelsens uppgifter Beredningsgruppens uppgifter Tjänstemannens uppgifter Revisorer 2 Verksamhetens inriktning

Läs mer

Delårsbokslut 30/6 2013

Delårsbokslut 30/6 2013 Sandra Lundqvist Medén Verkställande tjänsteman Delårsbokslut 30/6 2013 Kvartalsrapport 2: 2013 Inledning... 3 Insatser... 4 Medborgarcentrum... 4 Medborgarcentrum Kundvärd... 4 MC Ungdom... 4 MC Vux...

Läs mer

Styrelsemöte. Gunnebo slott, Valvet

Styrelsemöte. Gunnebo slott, Valvet Styrelsemöte Tid: 09.00-14.00 100902 Diarienr 2010/ Plats: Gunnebo slott, Valvet Närvarande: Ledamöter Övriga Ledamöter: Dagmar Callgard, Mölndals stad (Fp) Margareta Lewander, Partille kommun (M) Anita

Läs mer

2013-05-15. Arkivbeskrivning för Samordningsförbundet Göteborg Nordost

2013-05-15. Arkivbeskrivning för Samordningsförbundet Göteborg Nordost 2013-05-15 Arkivbeskrivning för Samordningsförbundet Göteborg Nordost Denna arkivbeskrivning, upprättad enligt 6 arkivlagen (SFS 1990:782) och 7 arkivreglemente för Göteborgs Stad. Den har till uppgift

Läs mer

Målsättningen är att ungdomar tillsammans med personalen ska hitta lösningar som fungerar för den enskilde och dennes liv.

Målsättningen är att ungdomar tillsammans med personalen ska hitta lösningar som fungerar för den enskilde och dennes liv. Underlag utveckling av samverkansinsatser Kriterier se de sista sidorna Uppdragsgivare Datum 20140623 Samordningsförbundet BÅDESÅ Insatsansvarig Projektets namn Åmåls kommun Integrerad samverkan Berith

Läs mer

Samlar krafterna och anpassar insatserna för individens bästa

Samlar krafterna och anpassar insatserna för individens bästa KRUT Kartläggning Rehabilitering och Utveckling Tillsammans KREATIV UTVECKLING Samlar krafterna och anpassar insatserna för individens bästa Sjuhärads Samordningsförbund ansvarstagande tillsammans Förbundets

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Samordningsförbundet Göteborg Nordost PROTOKOLL Styrelsen Dnr 2006/01 1(5) Box 119 21 Sammanträde 2006-06-12 404 39 Göteborg

Samordningsförbundet Göteborg Nordost PROTOKOLL Styrelsen Dnr 2006/01 1(5) Box 119 21 Sammanträde 2006-06-12 404 39 Göteborg Samordningsförbundet Göteborg Nordost PROTOKOLL Styrelsen Dnr 2006/01 1(5) Tid: 12 juni kl 13.00-16.15 Plats: Arbetsförmedlingen Svingeln, Vestagatan 2 Närvarande: Ledamöter: Ersättare: Lennart Johansson

Läs mer

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Datum: Måndagen den 12 maj Tid: Kl. 14.30 16.00. Plats: Marstrands Havshotell. Närv. ledamöter: Gun-Marie Daun (KD), ordförande, Jan Sammels, tjänsteman, vice ordförande, Agneta Malmsten, tjänsteman, Jan-Åke

Läs mer

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:

Läs mer

PROTOKOLL Nr 3/2014 1 (8) Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg 2014-04-28. Tid 2014-04-28. K 20, Skövde

PROTOKOLL Nr 3/2014 1 (8) Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg 2014-04-28. Tid 2014-04-28. K 20, Skövde PROTOKOLL Nr 3/2014 1 (8) Sammanträde Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg Tid Plats Närvarande K 20, Skövde Roland Wanner Västra Götalandsregionen ordförande Torgny Andersson Försäkringskassan vice ordförande

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Sammanträdesdatum. Bengtsfors 09:00-12:00. Ulrica Sandzén ansvarig tjänsteman Gunilla Nyrén Blom adm ass. Ulrica Sandzén. Ewa Arvidsson.

Sammanträdesdatum. Bengtsfors 09:00-12:00. Ulrica Sandzén ansvarig tjänsteman Gunilla Nyrén Blom adm ass. Ulrica Sandzén. Ewa Arvidsson. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Plats och tid Bengtsfors 09:00-12:00 Beslutade Ordf. Ewa Arvidsson Västra Götalandsregionen Vice ordf Björn Smith Försäkringskassan Ulrika Jörkander Arbetsförmedlingen Anne Sörqvist

Läs mer

org. nr. 22 20 00-1917 2006-11-14 Sid 1 av 12 Plats och tid Torparummet, kommunkontoret, Tranemo kl 09.00-11.15

org. nr. 22 20 00-1917 2006-11-14 Sid 1 av 12 Plats och tid Torparummet, kommunkontoret, Tranemo kl 09.00-11.15 org. nr. 22 20 00-1917 2006-11-14 Sid 1 av 12 Plats och tid Torparummet, kommunkontoret, Tranemo kl 09.00-11.15 Beslutande Alva Hjärth, ordförande Kerstin Berggren-Nilsson, vice ordförande Birgitta Wichne

Läs mer

Dnr RD 2005/176. Förbundsordning för Region Dalarna

Dnr RD 2005/176. Förbundsordning för Region Dalarna Dnr RD 2005/176 Förbundsordning för Region Dalarna 1 Förbundets ändamål Kommunalförbundets ändamål är att vara ett samverkansorgan för kommunerna och landstinget i Dalarnas län för att tillvarata länets

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-01-30. Håkan Lind. Gunweig Svensson. Karina Nilsson. Viktoria Strömberg

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-01-30. Håkan Lind. Gunweig Svensson. Karina Nilsson. Viktoria Strömberg Plats och tid: Förvaltningshuset Rosen kl 13.15 15.50 Närvarande: Ledamöter Tjänstgörande ersättare Viktoria Strömberg ( Landstiget ) Ordförande Irma Görtz (Norrköping Kommun)Vice ordf Anna Svensson (Arbetsförmedlingen)

Läs mer

Förslaget till budget för år 2012 omfattar 5400 tkr. Av dessa medel är 5100 tkr 2012 års bidrag till förbundet från medlemmarna.

Förslaget till budget för år 2012 omfattar 5400 tkr. Av dessa medel är 5100 tkr 2012 års bidrag till förbundet från medlemmarna. Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Norra Dalsland, kommande Samordningsförbund för Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng (BÅD-ESÅ)finns framtaget. Inriktningen är att under 2012 utveckla

Läs mer