Borås Direktionen för. Sjuhärads Kommunalförbund. Olovholmsgatan 32, Borås. Sammanträdesrum; Stinas rum plan 1

Transkript

1 KALLELSE Borås Direktionen för Sjuhärads kommunalförbund Härmed kallas till sammanträde Tid: Torsdag 26 augusti kl Plats: Sjuhärads Kommunalförbund Olovholmsgatan 32, Borås Sammanträdesrum; Stinas rum plan 1 Vänligen anmäl förhinder till lena.brannmar@sjuharad.se Välkomna! Ulrik Nilsson Leif Johansson Vi vill också påminna om förmiddagens möte samma dag kl i frågan om uppbyggnad av kompetensplattform för utbildning och kompetensförsörjning i samverkan med Västra Götalandsregionen. Anmälan sker till Charlotte.Stigh-Brusin@sjuharad.se.

2 Förslag till dagordning: 1. Fastställande av dagordning 2. Val av justerare 3. Föregående mötesprotokoll 4. Utredning om Samordningsförbund - information 5. Förbundsordning information 6. Förbundets beredningar från och med år Samverkan om ensamkommande barn 8. Ansökan om ytterligare statsbidrag för samordning av flyktingmottagande 9. Utredning om skatteväxling med anledning av ändrad huvudman Västtrafik 10. Ekonomisk betalnings- och finansieringsmodell 11. Dokumenthanteringsplan samt rutin för ärenderegistrering och gallring av handlingar 12. Reglemente för delegation - ersättare vid förbundsdirektörens frånvaro 13. Rapport från förbundets beredningar och grupper - Navet, verksamhetsansvarig Lotta Johansson deltar 14. Rapport från VGR-s beredningar 15. Nästa sammanträde 16. Övriga frågor

3 ÄRENDE 4 Sammanslagning och utvidgning av Samordningsförbunden i Sjuhärad I Sjuhärad finns tre samordningsförbund, Tranemo och Ulricehamn, Bollebygd - Mark och Svenljunga samt Borås. I februari 2010 träffades representanter från dessa förbund. Majoriteten av ägarna uttalade en ambition att de tre samordningsförbunden i Sjuhärad skall slås samman till ett. Samtidigt har kommunerna Herrljunga och Vårgårda visat intresse att delta i ett kommande samordningsförbund. För att möjliggöra en sammanslagning och utvidgning bildades en arbetsgrupp med representanter från ägarna. Genom denna arbetsgrupp fick FLK- ledningskonsult genom Magnus Hultin uppdraget att utreda hur en sådan process skulle gå till, fördelarna med ett stort förbund och förslag till förbundsordning. Detta uppdrag är nu genomfört och parterna är överens om att gå vidare mot ett utvidgat och sammanslaget Samordningsförbund. Vid dagens sammanträde informerar Magnus Hultin om utredningen och dess förslag. Utredningen som helhet finns med denna promemoria som bilaga 1 Gemensam avsiktsförklaring finns med som bilaga 2 Ny förbundsordning finns med som bilaga 3 Utvidgning och sammanslagning Tekniskt föreslås en lösning som innebär att Borås Samordningsförbund utvidgas med de två övriga förbunden och kommunerna Herrljunga och Vårgårda. Liknande lösningar har skett bl. a i Kungälv, Trollhättan och Grästorp. Förbundet föreslås få namnet Sjuhärads Samordningsförbund. Som egen del i det utvidgade samordningsförbundet tar de tre befintliga förbunden med eventuellt eget kapital och pågående verksamheter Styrelsen i respektive förbund hemställer därför att ägarna till förbunden: Godkänner att Borås Samordningsförbund utvidgas med de övriga två samordningsförbunden i Sjuhärad samt kommunerna Vårgårda och Herrljunga Ställer sig bakom den avsiktsförklaring som biläggs denna promemoria Fastställer den förbundsordning som tagits fram för att harmonisera med det utvidgade samordningsförbundet Beslutar att Sjuhärads Samordningsförbund skall starta sin verksamhet Direktionen föreslås besluta att ta informationen till dagens protokoll

4 Sändlista: Kommunfullmäktige i: Ulricehamn Tranemo Borås Bollebygd Mark Svenljunga Västra Götalandsregionen, Hälso- och sjukvårdsnämnderna 6 och 8 Arbetsförmedlingen Försäkringskassan SAMMANSLAGNING OCH UTVIDGNING AV SAMORDNINGSFÖRBUNDEN I SJUHÄRAD Bakgrund I Sjuhärad finns tre samordningsförbund, Tranemo och Ulricehamn, Bollebygd - Mark och Svenljunga samt Borås. I februari 2010 träffades representanter från dessa förbund och från majoriteten av ägarna uttalades en ambition att de tre samordningsförbunden i Sjuhärad skall slås samman till ett. Samtidigt har kommunerna Herrljunga och Vårgårda visat intresse att delta i ett kommande samordningsförbund. För att möjliggöra en sammanslagning och utvidgning bildades en arbetsgrupp med representanter från ägarna. Genom denna arbetsgrupp fick FLK- ledningskonsult genom Magnus Hultin uppdraget att utreda hur en sådan process skulle gå till, fördelarna med ett stort förbund och förslag till förbundsordning. Detta uppdrag är nu genomfört och parterna är överens om att gå vidare mot ett utvidgat och sammanslaget Samordningsförbund. Utredningen som helhet finns med denna promemoria som bilaga 1 Gemensam avsiktsförklaring finns med som bilaga 2 Ny förbundsordning finns med som bilaga 3 Utvidgning och sammanslagning Tekniskt föreslås en lösning som innebär att Borås Samordningsförbund utvidgas med de två övriga förbunden och kommunerna Herrljunga och Vårgårda. Liknande lösningar har skett bl. a i Kungälv, Trollhättan och Grästorp. Förbundet föreslås få namnet Sjuhärads Samordningsförbund. Som egen del i det utvidgade samordningsförbundet tar de tre befintliga förbunden med eventuellt eget kapital och pågående verksamheter Styrelsen i respektive förbund hemställer därför att ägarna till förbunden: Godkänner att Borås Samordningsförbund utvidgas med de övriga två samordningsförbunden i Sjuhärad samt kommunerna Vårgårda och Herrljunga Ställer sig bakom den avsiktsförklaring som biläggs denna promemoria Fastställer den förbundsordning som tagits fram för att harmonisera med det utvidgade samordningsförbundet Beslutar att Sjuhärads Samordningsförbund skall starta sin verksamhet Bilagor: Utredning Sjuhärads Samordningsförbund Avsiktsförklaring Förbundsordning

5 FLK - LEDNINGSKONSULT SJUHÄRADS SAMORDNINGSFÖRBUND Magnus Hultin Försäkrings - kassan Region FÖR MEDBORGARNA I SJUHÄRAD Bollebygd-Borås- Ulricehamn Tranemo- Svenljunga-Mark Herrljunga - Vårgårda Arbetsförmedling Kommun Sammanslagning av samordningsförbunden Borås, Tranemo-Ulricehamn, Svenljunga Mark Bollebygd utvidgat med Herrljunga och Vårgårda.

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UPPDRAGET Bakgrund Uppdraget 3 2. METOD 4 3. BAKGRUND FINSAM Samarbete Samverkan Samordning Lagstiftningen Lagstiftningens syfte Samordningsförbundens målgrupp Samordningsförbundens finansiering Samordningsförbundens uppgifter Bildande, sammanslagning och utvidgning Förbundsstyrelse, delegation och tjänsteman SJUHÄRADS SAMORDNINGSFÖRBUND Omvärldsexempel Nuvarande Samordningsförbund i Sjuhärad Herrljunga och Vårgårda Fördelar med ett stort förbund Hinder och farhågor med ett stort förbund PRINCIPER FÖR EN UTVIDGNING OCH SAMMANSLAGNING Sammanfattning av huvudprinciperna AKTIVITETER INFÖR UPPSTARTEN SAMMANFATTNING 30

7 1. UPPDRAGET 1.1 Bakgrund. FINSAM är en finansiell samordning mellan staten (Försäkringskassa och Arbetsförmedling), Hälso- och Sjukvården och Kommun. Det övergripande syftet med samordningen är att rehabiliteringen skall bli så effektiv som möjligt för så många medborgare som möjligt. I Sjuhärad finns tre samordningsförbund, Tranemo och Ulricehamn, Bollebygd - Mark och Svenljunga samt Borås. I februari 2010 träffades representanter från dessa förbund och bland majoriteten av ägarna uttalades en ambition att de tre samordningsförbunden i Sjuhärad skall slås samman till ett. Samtidigt har kommunerna Herrljunga och Vårgårda visat intresse att delta i finansiell samordning. För att möjliggöra en sammanslagning och utvidgning bildades en arbetsgrupp med representanter från ägarna. Genom denna arbetsgrupp gavs uppdraget till FLK ledningskonsult enligt nedanstående 1.2 Uppdraget Ambitionen är att det nya samordningsförbundet skall kunna starta Att utreda och lyfta fram fördelarna med en sammanslagning av befintliga samordningsförbund. Faktorer som särskilt bör lyftas fram är ökande möjligheter till metodutveckling, kunskapsöverföring, samordning/uppföljning och möjligheter att effektivisera den enskildes rehabilitering. I den mån en samordning medför administrativa förenklingar och ett mer effektivt resursutnyttjande skall även detta tydligt framgå. Utredningen skall även belysa eventuella farhågor och hinder för en sammanslagning. 2. Att i utredningen belysa alternativa finansieringsformer och fördelning av kostnader 3. Att i utredningen skissa på möjliga alternativ till organisation, styrning, geografisk placering och representation/representativitet hos ingående medlemmar 4. Att ta fram ett förslag till avsiktsförklaring som de ingående parterna kan ställa sig bakom 5. Att ta fram förslag till förbundsordning 6. Att ta fram möjlig tidsplan och åtgärdslista inför en hopslagning av samordningsförbunden och att Herrljunga och Vårgårda kommuner ingår i det nya samordningsförbundet Formellt är samordningsförbundet Bollebygd, Mark och Svenljunga uppdragsgivare 2. METOD En verksamhet som berör två statliga myndigheter, Hälso- och sjukvården samt åtta kommuner är ett komplicerat utredningsobjekt. Uppdraget komplicera ytterligare genom att det både handlar om hopslagning av tre befintliga samordningsförbund och en utvidgning med två kommuner som hittills stått utanför FINSAM. Samtidigt finns en mängd erfarenheter både från Sjuhäradsförbunden, andra förbund och på övergripande nivå. Insamling av fakta och synpunkter har därför till stor del skett genom samtal med personer som på olika sätt arbetar med finansiell samordning. Samtal har skett

8 med företrädare de tre sjuhäradsförbunden både anställda och styrelserepresentanter, från en rad andra FINSAM- förbund (framförallt sådana som har varit eller planerar liknande processer som i Sjuhärad), personer som arbetar med frågan på regional och nationell nivå och en del representanter för ägare till förbunden. Kontakt har även förevarit med Sjuhärads kommunalförbund och FOU Sjuhärad två aktörer som kan bli viktiga partners för ett kommande samlat sjuhäradsförbund. Utredaren har vid sidan av ovanstående kontakter även tagit del av omfattande skriftligt material kring FINSAM. Utredaren har bedömt det som nödvändigt att inleda arbetet med en beskrivning av lagstiftningen, dess syften/målgrupper samt hur ett samordningsförbund skall finansieras, bildas och ledas. För en helhetssyn är det också viktigt att te del av exempel från omvärlden. Det är nämligen en tydlig rörelse bland landets samordningsförbund att slås samman, utvidgas och skapa större förbund. 3. BAKGRUND FINSAM Allmänna bestämmelser 1 Finansiell samordning enligt denna lag får inom ett samordningsområde bedrivas mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun och landsting för att uppnå en effektiv resursanvändning. Ett samordningsområde kan omfatta en eller flera kommuner eller delar av kommuner. 2 Insatserna inom den finansiella samordningen skall avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och skall syfta till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utöva förvärvsarbete Försäkrings - kassan Arbets- Förmedling Region MEDBORGARE Kommun

9 Samordningsförbundets uppgift är att bedöma hur de gemensamma insatserna gör bäst nytta för individen och fördela resurserna till de insatser som främjar samarbetet 3.1 Samarbete Samverkan - Samordning FINSAM -lagstiftningen, dess förarbeten och de olika handböcker som finns publicerade innehåller flera, för lekmän svårtolkade, begrepp. Bland de mest centrala är definitionerna av vad samarbete, samverkan och samordning egentligen är. Det framgår av lagens förarbeten att samverkan i sig är så viktig att det är att betrakta som ett mål i sig. Nedanstående begrepp är av stor betydelse när det gäller att förstå det unika i ett samordningsförbunds verksamhet och dess styrelses uppgifter. Samarbete Samarbete är det arbete som sker gemensamt mellan de olika parternas handläggare som möter medborgaren, till exempel vid kartläggning av individens samlade behov. Samarbete innebär också att planera insatser tillsammans så att de koordineras rätt i tid. Det kan innebära att vissa insatser görs parallellt i stället för i serie. Insatser planeras utifrån behov och inte utifrån de mål som gäller för respektive myndighet. Samarbetet sker på en operativ nivå. Samverkan För att underlätta samarbetet behövs en samverkan mellan myndigheterna som undanröjer hinder för samarbetet. Det kan vara att stimulera de personer som ska samarbeta genom olika incitament. Det kan också vara att ha god kännedom om respektive myndighets uppdrag och förutsättningar för samarbete. Samverkan sker på en organisatorisk nivå. Samordning I den finansiella samordningen är det individens behov och samhällets krav som styr resurstilldelningen. Samordningsförbundets uppgift är att bedöma hur de gemensamma insatserna gör bäst nytta för individen och fördela resurserna till de insatser som främjar samarbetet 3.2 Lagstiftningen Den 1 januari 2004 infördes en lagstiftning om Finansiell samordning (Lag 2003:1 210, ändrad lydelse 2004:793). Lagstiftningen innebär en möjlighet till permanent samverkan mellan försäkringskassa, arbetsförmedling, kommun och landsting. Ända sedan talet har det diskuterats hur samverkan mellan myndigheter skall förbättras. Under 1990 talet skedde flera försök med finansiell samordning. Detta möjliggjordes genom speciallagstiftning t ex SOCAM. 4 S-projektet i Stenungssund och Delta på Hisingen är två exempel på tidiga och långtgående försök med finansiell samordning. Utvärdering av dessa försök visade att den finansiella samordningen innebär stora möjligheter till mer effektivt resursutnyttjande, kortare rehabiliteringstider och ökade möjligheter för de enskilda att få en plats i arbetslivet. En erfarenhet som gjordes var att de olika myndigheternas och huvudmännens egna budgetar i sig innebar ett hinder för samverkan. Den nya lagstiftningen är en möjlighetslagstiftning vilket innebär att det är frivilligt för kommuner som är intresserade att starta s.k. samordningsförbund. Samordningsförbunden leds av politiker (undantag Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan). För närvarande finns ca 80 förbund av varierande storlek och 180 av landets kommuner deltar i FINSAM.

10 3.3 Lagstiftningens syfte Allmänna bestämmelser 1 Finansiell samordning enligt denna lag får inom ett samordningsområde bedrivas mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun och landsting för att uppnå en effektiv resursanvändning. Ett samordningsområde kan omfatta en eller flera kommuner eller delar av kommuner. 2 Insatserna inom den finansiella samordningen skall avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och skall syfta till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utöva förvärvsarbete Den finansiella samordningen gör det möjligt för de olika huvudmännen att gemensamt identifiera individernas totala behov av rehabilitering. Det centrala motivet är att förbättra samarbetet mellan olika verksamheter. En tidig samordnad planering av den enskildes rehabilitering ger: på ett samhälleligt plan en mer effektiv resurshushållning på ett individuellt plan ett bättre bemötande och snabbare rehabilitering och återinträde i arbetslivet Huvuduppgiften och slutmålet för insatserna är att bidra till att individen får eller behåller en förvärvsförmåga. Samtidigt kan insatser av förebyggande, kartläggande och utredande karaktär vara ett viktigt led i denna process. Resultatet av dessa insatser kan inte omedelbart läsas ut i om man fått arbete eller inte men bör ändå inkluderas i ett samordningsförbunds verksamhet. 3.4 Samordningsförbundens målgrupp Målgruppen för finansiell samordning är personer i förvärvsaktiv ålder som har behov av offentligt stöd som enskilda myndigheter har svårt att tillgodose. Målgruppen har ofta en kombination av medicinska, psykiska, sociala och/eller arbetsmarknadsrelaterade problem 3.5 Samordningsförbundens finansiering Tillförsel av medel till och de ekonomiska flödena i ett samordningsförbund kan variera men fördelningen mellan de fyra parterna är fastlagd i lagstiftning enligt nedanstående Medel för finansiell samordning 5 Försäkringskassan skall bidra med hälften av medlen till den finansiella samordningen, landstinget med en fjärdedel samt den eller de kommuner som deltar med en fjärdedel. Om en kommun, som inte ingår i ett landstingsområde deltar i finansiell samordning, skall den kommunen bidra med hälften av medlen. Om flera kommuner deltar i finansiell samordning inom ett samordningsområde, skall dessa tillsammans anses utgöra en part. Den andel som dessa kommuner sammanlagt skall bidra med fördelas mellan dem på det sätt som de kommer överens om. 6 En samverkande part får som medlem i ett samordningsförbund överföra medel för finansiell samordning till förbundet. Försäkringskassan får, i den omfattning som regeringen beslutar, använda medel som är avsedda för att täcka kostnader för sjukpenning enligt lagen(1962:381) om allmän försäkring.

11 Varje part dvs. kommun, landsting/region, Staten (Försäkringskassan och arbetsförmedlingen) deltar med lika stor del i den finansiella samordningen. Försäkringskassan står dock för statens samlade andel. Hos Försäkringskassan tas de likvida medlen från anslaget för sjukpenning. Kommunen kan budgetera separat men även använda medel avsedda för försörjningsstöd. Landstinget/Regionen måste frigöra särskilda medel för samverkan något som skett i Västra Götalandsregionen. Går fler kommuner samman skall kommunerna gemensamt stå för fjärdedel. Kommunerna måste komma överens om fördelningen som skall vara rättvis och bygga på någon form av proportionalitet t ex befolkningsmängden. När lagstiftningen infördes gjordes en uppskattning att målgruppen bestod av ca fem procent av befolkningen. Försäkringskassan kunde via regleringsbrev använda motsvarande fem procent av det beräknade sjukpenninganslaget till samverkansmedel. Dessa medel går till flera andra av de samverkansinsatser där staten deltar och endast en mindre del har hittills gått till den finansiella samordningen. I takt med att kostnaderna för sjukpenning minskat och fler samordningsförbund startat har den statliga insatsen minskat. För närvarande är 250 miljoner kronor avsedda för FINSAM varav 60 miljoner finns inom Västra Götalands regionen. Försäkringskassans finansiering bestäms av regeringen och inte av lagstiftningen. Det är alltså upp till regeringen att besluta både om formerna för finansieringen och om omfattningen. För närvarande pågår en översyn av finansieringen och det diskuteras en höjning av insatsen. I praktiken har man nu övergett 5 procent av utbetald sjukpenning som grund för finansieringen. I nuläget kan dock konstateras att den gemensamma kakan minskar. Minskningen av utbetald sjukpenning behöver inte innebära att målgruppen för FINSAMS verksamhet har minskat utan snarare får många sin inkomst genom andra transfereringssystem. Eftersom statens del (50 procent) av förbundets resurser blir vägledande för både förbundets samlade resurser och hur stor andel de andra huvudmännen skall sätta in är det av stort intresse hur denna fråga hanteras. I nuläget kan dock konstateras en viss osäkerhet men förhoppningen är att regeringen kommer att hitta en rimlig finansieringsmodell som möjliggör en fortsatt utveckling av FINSAM. Västra Götaland hade en god tradition av samverkan när FINSAM lagstiftningen kom och var tidigt ute att starta samordningsförbund. Detta har inneburit att regionen i nuläget utnyttjar ca 25 procent av de anslagna medlen samtidigt som man bara utgör 16 procent av landets befolkning mellan år När parterna väl har fört över medel till förbundet får förbundet själv bestämma hur pengarna ska användas. Parterna kan - och skall inte direkt påverka det. Det finns inte heller något samband mellan hur insatser och finansiering sker och vad parterna har bidragit med. Förbundet skall fritt kunna disponera sina resurser där de bedöms göra störst nytta och bidra till mest effektiv rehabilitering. Syftet med de gemensamma resurserna är att öka drivkrafterna till prioritering av gemensamma insatser. Ett samordningsförbund skar tillsammans med parterna komma överens om hur överföringarna ska ske. Detta för att undvika likviditetsproblem. I handboken för finansiell samordning rekommenderas en rutin där parterna månadsvis eller kvartalsvis för över likvida medel till ett konto som disponeras av samordningsförbundet Det faktiska finansiella flödet kan också ersättas av ett avräkningsförfarande där kostnader och skulder regleras löpande. Parterna ska i förbundsordningen ange vilken modell de väljer. Många av de samordningsförbund som nu finns har skaffat sig en hel del medel i eget kapital något som föranlett synpunkter från revisionen. Skälet till att denna situation uppkommit är att det oftast tog tid att få igång verksamheter vilket ledde till att pengar samlades på hög. Detta gäller även förbunden i Sjuhärad där dock det egna kapitalet nu i likhet med många andra förbund minskar. Vid en sammanslagning och utvidgning av samordningsförbunden i

12 Sjuhärad är det väsentligt att huvudmännen kommer överens om hur det egna kapitalet skall hanteras. Detta så att dessa medel även skall komma det utvidgade hopslagna förbundet tillgodo. 3.6 Samordningsförbundets uppgifter 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen, 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna, 3. finansiera sådana insatser som avses i 2 och som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde, 4. besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiellsamordning skall användas, 5. svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna, och 6. upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen. Ett samordningsförbund får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning eller som avser tillhandahållande av tjänster avsedda för enskilda. Samordningsförbundets uppgifter är tydligt reglerade i lagstiftningen. Lagen anger vad förbundet ska göra. Förbundet ansvarar för att utforma hur det ska göras. Förbundets insatser skall främst handla om att beställa och finansiera insatser som görs av de samverkande parterna.. Ansvaret för individärenden ligger hos parterna och således ges ingen möjlighet till myndighetsutövning inom samordningsförbundet. En viktig bakomliggande orsak till lagstiftningen var att skapa strukturer som bidrar till att samverkan mellan myndigheter fungera bättre över tid. Därför ska ambitionen så långt möjligt vara att inte enbart skapa tillfälliga projekt utan ordinarie samverkansverksamheter. Av denna anledning är det viktigt att Samordningsförbunden inte upplevs som isolerade, att de lever sitt eget liv. Snarare skall verksamheten vara känd inom parternas organisationer och upplevas som en naturlig del av den. Samordningsförbundet är en gemensam arena med en viss struktur, men det är de samverkande parternas ansvar att använda förbundet för att åstadkomma en effektiv verksamhet. Samordningsförbundet sätter gemensamma mål, beställer och finansierar insatser, men det är de samverkande parterna som bedriver verksamheten. Med ett sådant synsätt minskar risken att samordningsförbundet upplevas som en femte part eller en projektverksamhet. 3.7 Bildande, sammanslagning och utvidgning av samordningsförbund 8 För ett samordningsförbund skall det finnas en förbundsordning, som skall fastställas av förbundets medlemmar. Förbundet är bildat när förbundsordningen har fastställts av förbundsmedlemmarna eller vid den senare tidpunkt som anges i förbundsordningen

13 Medlemmarna ska fastställa samordningsförbundets förbundsordning. Även förändringar av förbundsordningen ska beslutas av medlemmarna. Med medlem menas fullmäktige i kommun och landsting ledningen för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen eller den som ledningen har delegerat till enligt respektive myndighets arbetsordning. Förbundet är bildat den dag då alla medlemmar har beslutat om förbundsordningen eller vid den tidpunkt som angetts i förbundsordningen. Eftersom besluten troligen inte fattas samtidigt kan det vara lämpligt att fastställa ett gemensamt datum för bildandet av förbundet. Vid en utvidgning av ett befintligt samordningsförbund, till exempel om ytterligare kommuner vill ansluta sig, kan det nuvarande organisationsnumret behållas, men förbundets namn kan behöva bytas. Dessutom behöver alla parter besluta om en ny omarbetad förbundsordning och man kan behöva reglera principerna för kommunernas ekonomiska andel. Men andelarna mellan parterna ska inte förändras. Genom att det inte bildas något nytt förbund gäller alla beslut som förbundet tagit även för de nya medlemmarna. Vid en hopslagning av flera befintliga förbund kan ovanstående principer tillämpas genom att ett förbund kvarstår och de andra förbunden hemställer hos sina ägare att få upphöra som eget förbund och gå ihop med ett annat. Vid sådana processer är det mycket viktigt att ägarna kommer överens om hur man skall hantera pågående projekt, eget kapital etc. 3.8 Förbundsstyrelse, delegation och tjänsteman 10 Varje förbundsmedlem skall vara representerad i styrelsen med minst en ledamot och en ersättare. Styrelsen utövar beslutanderätten, förvaltningen och verkställigheten i samordningsförbundet. Styrelsen får besluta att en ledamot eller ersättare i styrelsen eller en tjänsteman hos förbundet skall få besluta på förbundets vägnar i en viss grupp av ärenden. Detta gäller dock inte 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet 2. yttranden med anledning av att beslut av förbundet i dess helhet har överklagats 3. ärenden som anges i särskilda föreskrifter Beslut som har fattats på förbundets vägnar enligt tredje stycket skall anmälas till styrelsen som bestämmer i vilken ordning anmälan skall ske. Det är ett mycket specifikt styrelseuppdrag att sitta i en samordningsförbundsstyrelse. I första hand skall man inte bevaka sin organisations intressen utan ur ett helhetsperspektiv se till medborgarnas nytta av de beslutade insatserna. Detta förhållningssätt beskrivs på följande sätt i förarbetena till lagen om finansiell samordning: Även om styrelseledamöterna utgör ett led i partsrepresentationen inom samordningsförbundet skall de samtidigt kunna anlägga en helhetssyn på de frågor samordningsförbundet har att ta ställning till. De måste ha förmåga att utifrån de förutsättningar huvudmännen har givit samordningsförbundet kunna finna lösningar som är ägnade att uppnå de mål som gäller för den finansiella samordningen. Detta innebär att de måste ha förmåga att höja sig över ett sektoriserat tankesätt och se till de syften och motiv som ligger bakom den finansiella samordningen. De skall svara för ett helhetsgrepp som utgår från såväl ett individperspektiv som ett samhällsperspektiv. De skall ha förmåga att se vad den egna huvudmannen i samarbete med övriga samverkansparter kan bidra medför insatser. Ett sådant förhållningssätt underlättas av att de resurser som samordningsförbundet disponerar inte är avsedda för att täcka behoven inom enbart en huvudmans ansvarsområde.

14 10 första stycket föreskriver att varje förbundsmedlem ska vara representerad i styrelsen med minst en ledamot och en ersättare. Däremot sägs inget om hur många ledamöter som kan vara representerade i styrelsen. Förbundsmedlemmarna ska genom förbundsordningen bestämma antalet ledamöter och ersättare i styrelsen och hur många som ska representera var och en av medlemmarna. Det rekommenderas dock att varje part har en styrelseledamot medan om t ex flera kommuner ingår deras behov av insyn kan lösas genom plats som ersättare med yttranderätt. Möjligheten till delegation är snarlik den som gäller i kommunallagen, det vill säga styrelsen får inte delegera beslut som rör verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Dessa beslut bör givetvis även antas i konsensus mellan de fyra parterna. Delegation kan ges till en ledamot eller till en tjänsteman hos förbundet. En tjänsteman hos förbundet är någon som är anställd av förbundet eller har uppdrag av förbundet att verka som tjänsteman. När samordningsförbunden startade hade ansvarig tjänsteman oftast titeln verkställande tjänsteman men fler och fler förbund har gått över till att ha en förbundschef. Detta för att tydliggöra tjänstemannens ansvar och befogenheter. 4. SJUHÄRADS SAMORDNINGSFÖRBUND Samordningsförbundet är en gemensam arena med en viss struktur, men det är de samverkande parternas ansvar att använda förbundet för att åstadkomma en effektiv verksamhet. Försäkrings - kassan Region Samordningsförbundet Finns för medborgarna i: BOLLEBYGD - BORÅS MARK - SVENLJUNGA - TRANEMO ULRICEHAMN HERRLJUNGA - VÅRGÅRDA Arbetsförmedling Kommun Syftet med de gemensamma resurserna är att öka drivkrafterna till prioritering av gemensamma insatser. Det finns inte något samband mellan hur insatser och finansiering sker och vad parterna har bidragit med. Förbundet skall fritt kunna disponera sina resurser där de bedöms göra störst nytta och bidra till mest effektiv rehabilitering. Ambitionen hos de fyra huvudmännen är att de tre samordningsförbunden i Sjuhärad från årsskiftet 2010/2011 skall utgöra ett förbund förstärkt med kommunerna Herrljunga och

15 Vårgårda. De fyra parterna i detta samordningsförbund utgörs då av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen samt som en part kommunerna Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Ulricehamn, Tranemo, Vårgårda och Herrljunga. Det totala invånarunderlaget för detta förbund blir ca Detta innebär ett relativt stort förbund men det finns ett antal exempel i landet på lika stora och större förbund. Allmänt pågår nu en viss rörelse bland landets samordningsförbund mot sammanslagningar och utvidgningar. Erfarenheter har tydligt visat att alltför små förbund medför svårigheter. Det har bl.a. uppstått problem med metodutveckling, kunskaps överföring och alltför små volymer för att starta kvalificerade, högt specialiserade verksamheter. Vidare kan effekten av små förbund bli att den administrativa överbyggnaden tar en alltför stor del av de gemensamma resurserna. Två Hälso- och Sjukvårdsnämnder har ansvaret för det uttagningsområde ett hopslaget och utvidgat samordningsförbund medför Hsn 6, Mittenälvsborg ansvarar för primärvården i kommunerna Vårgårda och Herrljunga, Hsn 8, Hälso- och Sjukvårdsnämnden Sjuhärad ansvarar för primärvården i övriga sex kommuner. Två sjukhusområden ingår i upptagningsområdet Alingsås Lasarett och Södra Älvsborgs sjukhus Samtliga åtta kommuner ingår i Arbetsförmedlingens Arbetsmarknadsområde 30 Samtliga åtta kommuner ingår i det försäkringsområde som leds via områdeschef och lokalt försäkringscentra i Borås Samtliga, i samordningsförbundet, ingående myndigheter förutom kommunerna arbetar således redan nu över större geografiska områden. Ett lämpligt namn för det nygamla Samordningsförbundet är mot bakgrund av dess geografiska avgränsning Sjuhärads Samordningsförbund. 4.1 Omvärldsexempel I nedanstående ges några exempel på dels större samordningsförbund dels förbund som har, eller är i färd med att slås samman. Uppsala Läns samordningsförbund - Innefattar samtliga länets åtta kommuner och är med sina invånare ett av landets största förbund Finsam i Malmö - Malmö med ca invånare utgör ett samordningsförbund Sörmlands samordningsförbund RAR Innefattar åtta kommuner Samordningsförbundet i Kalmar län Innefattar 12 kommuner med ca invånare Östra Södertörns samordningsförbund Var fram till 2010 Haninge samordningsförbund men har innevarande år utvidgats med kommunerna Nynäshamn och Tyresö Hjo, Tibro, Karlsborg samordningsförbund Är för närvarande inne i en process att gå samman med Skövde. Diskussioner förs även med andra samordningsförbund i Skaraborg Östra Götalands samordningsförbund Norrköpings samordningsförbund har nyligen utvidgats till att även bestå av kommunerna Söderköping och Valdemarsvik Samordningsförbundet Kungälv, Stenungssund, Tjörn, Ale Från starten Kungälvs samordningsförbund men utvidgades för en tid sedan med de övriga tre kommunerna Samordningsförbundet Mölndal, Partille, Härryda och Lerum Det för Sjuhäradsbygden geografiskt mest närliggande stora förbundet. Från juli detta år ingår även Alingsås i detta förbund och då har men ett underlag på ca invånare Utredaren har varit i kontakt med ett flertal av ovanstående förbund för att inhämta erfarenheter och synpunkter. Lösningarna man valt i respektive förbund ser olika ut bl.a. avseende hur man hanterat det egna kapitalet vid utvidgning, representation i styrelsen,

16 arvoden och utformningen av förbundskanslier. Sammantaget uttrycks mestadels goda erfarenheter av att hantera större förbund. Erfarenheterna från ovanstående- och andra exempel är viktiga när man skall planera för ett stort samordningsförbund i Sjuhärad. Samtidigt är det en framgångsfaktor att- inom ramen för den relativt fasta struktur lagstiftningen ger anpassa verksamheten efter lokala och för Sjuhäradsbygden specifika förhållanden. 4.2 Nuvarande samordningsförbund i Sjuhärad Bollebygd, Mark och Svenljunga Samordningsförbundet startade sin verksamhet första januari Förbundet har sitt säte i Skene. Det finns en verkställande tjänsteman anställd på heltid och en halvtidstjänst som processtödjare. Båda dessa tjänster samt administrativt stöd regleras genom tjänsteköp från Marks kommun. Detta är det volymmässigt största förbundet i Sjuhärad med insatser från ägarna uppgående till ca 7 miljoner kronor. Förbundet hade enligt bokslut 2009 ett eget kapital uppgående till ca 5,2 miljoner kronor. I takt med att de statliga anslagen minskat och fler verksamheter kommer igång minskar detta kapital undan för undan. Som exempel på aktiviteter i Samordningsförbundets regi kan nämnas: KRAFT team för tvärsektoriell samverkan. KRAFT står för Kommun, Region, Arbetsförmedling och Försäkringskassa tillsammans. Dessa samverkansteam sammansatta av handläggare och motsvarande från samtliga myndigheter är en nyckelfunktion i det lokala rehabiliteringsarbetet Cura resursteam tvärprofessionell bedömning funktionsbedömning av personer med psykosomatisk ohälsa Ung Kraft i Bollebygd, Svenljunga och Mark. Arbetar med målgruppen år och har flera aktiviteter på gång bl.a. stöd i vardagsstrukturer och olika former av jobbcoaching Flera av dessa verksamheter har gett goda resultat för deltagarna och värderas högt av de deltagande organisationerna. Resultaten är uppmuntrande både ur ett individperspektiv och ett folkhälsoperspektiv men ger även ekonomiska vinster för kommunerna i form av minskade kostnader för försörjningsstöd Tranemo och Ulricehamn Förbundet startade sin verksamhet januari 2006 och har sitt säte i Tranemo. Det finns en verkställande tjänsteman anställd genom tjänsteköp från Tranemo kommun. Tjänsteköp reglerar även det administrativa stödet. Bidragen från ägarna uppgår för närvarande till ca 3,5 miljoner kronor. Förbundet hade enligt bokslut 2009 ett eget kapital uppgående till ca 4,1 miljoner kronor. I takt med att de statliga anslagen minskat och fler verksamheter kommer igång minskar detta kapital undan för undan. Som exempel på aktiviteter i Samordningsförbundets regi kan nämnas: Ulricehamnsprojektet - Ulricehamnsprojektet är en arbetslivsinriktad verksamhet med Ulricehamns kommun som huvudman. Verksamheten innehåller kartläggning, motiveringsarbete, aktivering, och förberedelse för övergång till arbete, praktik och studier. Verksamheten syftar till att Samordningsteamet - Samordningsteamet är en tvärsektoriell arbetsgrupp bestående av personal från samverkansmyndigheterna; Genom aktiv samverkan mellan berörda aktörer samordnar teamet åtgärder ur ett helhetsperspektiv för individen. Byggstenen - Byggstenen är en samverkande rehabiliteringsverksamhet inriktad mot arbete med Tranemo kommun som huvudman.

17 Utvärderingar har i flera av ovanstående aktiviteter påvisat goda resultat såväl ur individernas synvinkel, folkhälsoperspektiv och samhällsekonomiskt. Borås Samordningsförbund Borås Samordningsförbund bildades i april 2006 och har sitt säte i Borås. Det finns en verkställande tjänsteman tjänsten är för närvarande vakant och uppbärs av en vikarie på deltid. Tjänsteköp reglerar både denna tjänst och det administrativa stödet. Bidragen från ägarna uppgår för närvarande till ca 3,6 miljoner kronor. Förbundet hade enligt bokslut 2009 ett ingående eget kapital uppgående till ca 2,1 miljoner kronor. I takt med att de statliga anslagen minskat och fler verksamheter kommer igång minskar detta kapital undan för undan. Borås Samordningsförbund har i förhållande till upptagningsområdet en mycket blygsam budget ungefär motsvarande Tranemo Ulricehamn. Detta faktum är ett observandum inför hopslagningen och utvidgningen av FINSAM i Sjuhärad. Som exempel på aktiviteter i Samordningsförbundets regi kan nämnas: Lotsen - Kartläggning och utredning av arbetsförmåga, arbetsrehabilitering och förberedelser till arbete på den öppna arbetsmarknaden och utbildning. Aktivt Borås Förebyggande insatser i form av kostnadsfri träning av sjukgymnast Utvärdering av Lotsen har påvisat mycket goda resultat där insatserna genererar en samhällsekonomisk nytta redan efter två månader. Deltagarna uppvisade efter aktiviteten även en ökad disponibel inkomst med i genomsnitt kronor per individ. Detta kan ses som ett påtagligt exempel på hur samhällsnytta och individnytta går att förena. Samtliga tre förbund leds av styrelser med representanter för samtliga ägare. Inom varje förbund har man utifrån tillgängliga dokument gjort olika prioriteringar av målgrupper men vid en ytlig utifrånbetraktelse är de beslutade insatserna av liknande karaktär. Det handlar helt enkelt om att skapa aktiviteter som hjälper individer tillbaka till arbetet, utredning/ kartläggning och en del förebyggande arbete. Samt inte minst gå in och stötta upp i de fall bristande samarbete mellan myndigheterna på olika sätt drabbar den enskilde individen. 4.3 Herrljunga och Vårgårda Dessa två kommuner deltar för närvarande inte i något samordningsförbund men har utryckt starka önskemål att få bli medlemmar i något av de befintliga sjuhäradsförbunden alternativt att gå in i ett större, sammanslaget förbund. 4.4 Fördelar med ett stort förbund Sjuhärads Samordningsförbund Det finns ett flertal uppenbara fördelar om man skapar ett stort Samordningsförbund. I det nedanstående lyfts fram de vinster som utredaren uppfattat som allra mest väsentliga. Minimering av geografiska hinder för effektiv rehabilitering och arbetsträning Detta ger stora synergieffekter då uppdragen får ett större upptagningsområde. För enskilda individer innebär det ett större utbud av insatser Målgrupperna för Samordningsförbundens verksamheter återfinns, i mer eller mindre hög grad, i samtliga kommuner. Uppdragen och insatserna kan förläggas där de har bäst förutsättningar att lyckas oavsett vilken kommun det handlar om. Möjligheterna för individer ökar att få tillgång olika insatser t.ex. arbetsträning och rehabilitering. Detta då det lättare kan ske på annan ort än inom den egna kommunen/samordningsförbundets upptagningsområde

18 Vissa aktiviteter som idag beslutats har haft svårigheter att rekrytera deltagare då upptagningsområdet varit alltför litet. Under förutsättning att aktiviteten för övrigt har en bärkraft kan fler personer delta i dessa aktiviteter Paradoxalt nog kan ett stort förbund innebära att enskilda aktiviteter får en tydligare lokal prägel. Genom större volymer kan förbundet rikta insatser till olika kommuner baserat på ohälsotal och lokal arbetsmarknadsstatistik - insatserna kan bli än mer behovsstyrda. Ett stort befolkningsunderlag och en större budgetram ökar möjligheterna till nya uppdrag, metodutveckling och informationsöverföring Det är en tämligen entydig erfarenhet i större och sammanslagna förbund att: Möjligheterna ökar att bygga specialiserade verksamheter, Möjligheterna ökar att främja det gränsöverskridande arbetet Möjligheterna ökar att hitta nya, innovativa uppdrag och samverkansformer. Kan man utnyttja befintliga nätverk i Sjuhärad ökar förutsättningarna till informationsöverföring. Det är ett faktum att de nuvarande samordningsförbunden är relativt okända utanför de närmsta kretsarna. En av förutsättningarna för FINSAM är att det arbete som där utförs skall vara lärande och kunskap om den fördjupade samverkan skall spridas och implementeras i andra delar av organisationerna. Ett stort förbund skulle med automatik bli mer allmänt känt och med rätt metodik skulle erfarenheterna på ett helt annat sätt än vad som nu är fallet kunna spridas och ge ringar på vattnet. Ett fördjupat samarbete och samverkan med Kommunalförbundet Sjuhärad ökar möjligheterna till styrning och ledning av Samordningsförbundet både politiskt och operativt. Samtliga ingående kommuner är medlemmar i kommunalförbundet Sjuhärad där en rad processer pågår för att stödja och stärka samverkan kommunerna emellan. Om Förbundet får sitt säte i Borås och på något sätt kunde samlokaliseras med Kommunalförbundet skulle, enligt utredaren, mycket stora synergieffekter möjliggöras. På det operativa planet har de nuvarande förbundens kanslier en något perifer roll. De har helt enkelt ingen naturlig tillhörighet i sina nuvarande placeringar. Man har visserligen kontakt med kolleger i andra förbund och ingår i olika nätverk men i det dagliga arbetet saknas övergripande kontakter. Effekten av detta kan bli svårigheter för de enskilda förbunden att se de möjligheter det större upptagningsområdet faktiskt erbjuder. Vidare kan effekten bli att förbundets tjänstemän arbetar mer operativt och mindre som de bärare av samverkanstanken och beställare de egentligen borde ha inbyggt i sina roller. Vid en placering av förbundskansliet i anslutning till Kommunalförbundet Sjuhärad skulle förbundets tjänsteman få en naturlig kontakt med de aktiviteter och nätverk som pågår i Kommunalförbundets regi. Där finns nätverk och regelbundna träffar med socialchefer, IFOchefer och andra betydelsefulla aktörer. Inte minst viktigt skulle det vara att på detta sätt kunna involvera Samordningsförbundet i en strukturerad samverkan mellan kommuner och näringsliv. För Kommunalförbundets del kan ett samarbete och samlokalisering med Samordningsförbundet bli ett gott exempel på det interkommunala samarbete man vill uppnå. På det politiska planet skulle Samordningsförbundet få den politiska dignitet och uppmärksamhet dess frågor förtjänar. Det finns t ex en social beredningsgrupp där man kunde involvera även Försäkringskassan, Arbetsförmedling och Regionen. Erfarenheter från många samordningsförbund visar på svårigheter att få beredningsgrupperna att fungera riktigt bra. Det kan handla om att man har otydliga mandat, bristande närvaro, svårigheter för vissa huvudmän att överhuvudtaget ha deltagare i en beredningsgrupp. Med en tydlig koppling till Kommunalförbundet finns möjligheter att bygga helt nya strukturer till hur beredningen till Förbundsstyrelsens arbete ska ske.

19 Ett större förbund skapar möjligheter till förbättrad struktur i utvärderingen av verksamheterna Det skall sägas att det är få verksamheter som är föremål för utvärdering och uppföljning som FINSAM. Det finns både nationella och regionala program framtagna, möjligheter till regionalt stöd för utvärdering etc. Samtidigt har man ibland haft vissa svårigheter att hitta rätt när enskilda projekt/verksamheter ska utvärderas. Ett större förbund har andra möjligheter att sköta detta på ett mer strukturerat och kostnadseffektivt sätt. En väg skulle vara att Samordningsförbundet inleder ett strukturerat och långsiktigt samarbete med FOU Sjuhärad. Denna verksamhet ägs och finansieras av regionen, Borås Högskola och Sjuhäradskommunerna. De målgrupper Samordningsförbundet har ingår även i FoUverksamhetens målgrupper. Utredaren har varit i kontakt med FoU Sjuhärad som ser goda möjligheter att utveckla ett samarbete med samordningsförbundet Mer av de gemensamma resurserna till verksamhet och mindre till administrativ överbyggnad. Ett litet förbund kräver i princip lika mycket administration som ett stort allt från diarier, sekretariat, ekonomiuppföljning till arvoden av styrelseledamöter och revision krävs. I Tranemo-Ulricehamns Samverkansförbund uppskattar utredaren att den administrativa överbyggnaden står för ca en fjärdedel av det totala bidraget från ägarna Det säger sig självt att ett förbund istället för tre medför avsevärda vinster i detta avseende. Mer medelt kan genom detta användas att utveckla samverkansformer och komma enskilda individer tillgodo. 4.5 Hinder och farhågor inför en utvidgning och sammanslagning Bland de företrädare för samordningsförbunden, representanter från utförarhåll och andra berörda aktörer utredaren varit i kontakt med ser man övervägande positivt på ett stort samordningsförbund. Vissa farhågor och upplevda hinder har dock framkommit. Framför allt rör det en oro att det lokala perspektivet och inflytandet skall minska med ett stort förbund. Vidare utrycks en viss oro inför enskilda individers möjligheter att ingå i verksamheter som innebär att de måste ta sig till någon annan kommun. De erfarenheter utredaren inhämtat från befintliga större samordningsförbund påvisar inte att dessa frågor är något stort problem. Det är, enligt utredarens uppfattning, ändå viktigt att belysa dessa farhågor och på ett tidigt stadium göra överenskommelser som förhindrar att farhågorna besannas. Det lokala perspektivet och delaktigheten minskar besluten är längre från medborgarna Det har sagts om Finsam att verksamheterna skall ägas lokalt och stödjas centralt. Detta innebär att det lokala perspektivet är en central grund för den finansiella samordningen. Som framgått kan ett större förbund paradoxalt nog innebära att enskilda aktiviteter får en tydligare lokal prägel. Genom större volymer kan förbundet rikta insatser till olika kommuner baserat på ohälsotal och lokala förhållanden - insatserna kan bli än mer behovsstyrda. En koppling mellan Samordningsförbundet och Kommunalförbundet, där samtliga kommuner har representation, ökar möjligheterna till att förstärka den lokala delaktigheten. För att stärka Samordningsförbundets legitimitet i detta avseende kan ägarna komma överens om att någon verksamhet skall finnas i alla ingående kommuner representanter för målgrupperna finns ju överallt. Däremot kan och skall inte all verksamhet finnas i varje kommun. Det innebär stora svårigheter för deltagarna i förbundets aktiviteter att behöva ta sig till annan kommun för att delta i verksamheter. Kommungränsen har ibland visat sig vara ett svårforcerat hinder. T.ex. har ungdomar från Bollebygd har inte kunnat delta i verksamheter i Mark och viceversa. Ibland kan det vara

20 bristfälliga allmänna kommunikationer som utgör hindret, ibland andra omständigheter. Dessa förhållanden kan rimligen inte gälla alla personer som är föremål för rehabilitering, arbetsträning eller liknande insatser. Arbetsförmedlingen har i sitt uppdrag inskrivet att man skall främja rörlighet hos de arbetssökande. En alltför snäv tolkning av närhetsprincipen kan, i värsta fall, leda till inlåsningseffekter som kan försvåra för enskilda att återinträda på arbetsmarknaden. Det bör således inte bara vara möjligt utan även önskvärt att Samordningsförbundet anordnar aktiviteter som är öppna för deltagare från många kommuner. Samtidigt skall poängteras att det finns enskilda individer och grupper vars livssituation, hälsoläge etc. innebär att det är mer lämpligt att delta i verksamheter i den egna kommunen och verksamheter som är av den arten att de förutsätter närhet till deltagarna. Det har tidigare påpekats svårigheter att bedriva kvalificerad, specialiserad verksamhet med alltför små volymer. Samordningsförbundet bör därför främja en ökad mobilitet bland medarbetare och team. Att verksamheten vid behov kan komma till deltagarna istället för som vanligtvis tvärtom. Genom att garantera verksamheter i alla kommuner och verka för mobila lösningar finns inga avgörande hinder för att där det anses lämpligt erbjuda verksamheter i de kommuner deltagarna bor. 5. PRINCIPER FÖR EN UTVIDGNING OCH SAMMANSLAGNING Ambitionen är att det utvidgade och sammanslagna förbundet skall kunna starta i januari Den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för möjliggöra detta är att representanter med tydliga mandat från samtliga huvudmän så tidigt som möjligt kommer överens om grundläggande principer och inriktning som skall gälla för Samordningsförbundet. Detta avsnitt lyfter fram de viktigaste principerna och ger förslag på hur de skall hanteras. Samordningsförbundets finansiering Fördelningen mellan huvudmännen - Staten (AF, FK 50 procent), Regionen 25 procent och Kommunen (åtta kommuner som en part) är, som framgått fastlåst. Hur mycket medel staten 2011 kommer att tillskjuta till FINSAM är i skrivande stund okänt så utredaren utgår från nuvarande, kända förhållanden är ägarnas sammanlagda bidrag ca 14,2 mkr där Mark, Svenljunga, Tranemo står för ca 7 mkr och Borås och Tranemo/Ulricehamns samordningsförbund ungefär lika mycket vardera ca 3,6 miljoner kronor. Vidare finns i nuläget 200 tusen kronor avsedda från staten för kommunerna Herrljunga och Vårgårda. Man kan på basis av detta utgå ifrån att de sammanlagda bidragen för 2011 inte kommer att understiga 15 miljoner kronor och förhoppningsvis kunna bli större baserat på vilka pengar staten kan skjuta till. En samlad budget motsvarande 20 miljoner kronor, vore enligt utredaren, en rimlig volym för ett förbund av denna storlek. Denna summa motsvarar ungefär vad förbund med liknande storlek har. De Ingående ägarna bör enas kring denna ambition och verka för at staten tillskjuter medel som möjliggör detta. Argumentet är att Borås från början gick in relativt blygsamt och att ytterligare medel därför bör fördelas till det sammanslagna och utvidgade samordningsförbundet. Fördelningen kommuner mellan skall vara rättvis, lätt att förstå och bör baseras på någon form av proportionalitet. Den vanligaste fördelningsnyckeln bygger på invånarantal. Sjuhärads Kommunalförbund kommer senast augusti detta år att besluta om en modell för finansiering av gemensamma satsningar där enligt förslaget 80 procent fördelas proportionerligt genom invånarantal och 20 procent delas jämnt mellan kommunerna. Det kan bli justeringar av procentsatserna men utredaren föreslår att fördelningen kommunerna mellan följer vad som beslutas i Kommunalförbundet Sjuhärad.. Fördelningen kommunerna mellan blir då enligt nedanstående tabell: