Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig?"

Transkript

1 Maria Ågren Områdesöversikt Historia Vetenskapsrådet 2014 Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? Varje år gifter sig människor runtom i Sverige och världen. Trots att skilsmässor och alternativa samlevnadsformer är vanliga, uppfattas äktenskapet ändå som en självklar och nästan naturgiven institution. Att äktenskapet inte alltid har funnits skulle förvåna många, men det uppstod och knäsattes i en speciell historisk situation, för att lösa vissa problem i den medeltida franska adeln. Äktenskapet är, liksom så mycket annat, en institution som människor har skapat i ett visst läge men som sedan har blivit kvar. Idag syns tiggare på gatorna i svenska och andra europeiska städer. Detta är ett problem som måste lösas, menar många, men hur man konkret ska gå till väga är en annan sak. Röster höjs ibland för kriminalisering. Kanske kan bättre beslut fattas om man beaktar kunskap med ett större tidsdjup. Kringresande fattiga är ingen nyhet, inte heller jakt på och kriminalisering av dem. Dessutom har kvinnor ofta varit överrepresenterade bland de fattiga. Vilka system har fungerat bäst för att motverka fattigdom, och vilka har de långsiktiga konsekvenserna varit för de samhällen som misslyckats med att lösa problemet? Varje år ser svenskarna på tv hur norrmännen firar sin nationaldag på ett sätt som saknar motstycke i Sverige. Varför tar sig den norska nationalismen helt andra uttryck än den svenska? Svaret finns i ländernas historiska erfarenheter. Finns det nackdelar med en så starkt uttalad nationell gemenskap som den i Norge, och kan det finnas fördelar med den mer ljumma variant vi finner i Sverige? För nyblivna svenskar kan det till exempel vara svårare att ta sig in i en kultur präglad av stark nationalkänsla. * * * * Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? Jo, den bidrar till att lösa problem som vi inser att vi har som fattigdomen på gatorna och den gör oss medvetna om att förhållanden som vi uppfattar som naturliga i själva verket har en konstruerad karaktär och en historia som äktenskapet. Humaniora och samhällsvetenskap är alltså både problemlösande och problematiserande. De svarar också på rena nyfikenhetsfrågor som varför det finns skillnader i nationell kultur mellan två näraliggande länder och ibland kan denna kunskap plötsligt få ett stort nyttovärde som när det gäller att förstå förutsättningarna för integration och hemmahörighet. 1

2 På ett mer allmänt plan handlar mycken humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning om hur och varför människor agerar och fattar beslut. Människor är inte apparater. De fattar tvärtom sina beslut inom föränderliga ramar som är både begränsande och berikande; 1 att undersöka dessa ramar och människors samspel med dem är vad många humanister och samhällsvetare sysslar med. Det är en central uppgift inom kulturellt inriktade ämnen som historia och antropologi, liksom inom ekonomi och psykologi. Språket kommer också in i detta sammanhang: människor förstår och missförstår varandra, och detta påverkar deras beslut. Hur viktig teknisk-naturvetenskaplig och medicinsk forskning än är och den är mycket viktig så handlar den ändå inte om hur människor använder sina olika förutsättningar för att fatta beslut. Våra kunskaper, vår hälsa och våra teknologier är värdefulla resurser; hur och varför människor använder dessa resurser är vad humanister och samhällsvetare undersöker. En insikt om en hotande miljökatastrof gör ingen nytta om inte människor tar till sig insikten och ändrar sitt beteende. Men humaniora och samhällsvetenskap fokuserar inte bara på människor som agerande och beslutsfattande varelser. Dessa discipliner sysslar också med att undersöka och analysera samhällen och kulturer som system. Systemen som är både komplexa och dynamiska det handlar om intrikata samspel mellan många olika krafter som dessutom förändras över tid. Komplexa och dynamiska system studeras även inom naturvetenskap, teknik och medicin. Det bör därför finnas goda förutsättningar för samarbete mellan vetenskapsområdena på just denna punkt. Historia: lägesbeskrivning, problem och visioner Historieämnet och de historiska vetenskaperna kännetecknas idag av en mycket större tematisk bredd än vad som var fallet på och 1980-talen (för inte tala om tiden dessförinnan). Dagens historiker kan syssla med praktiskt taget allt som rör människor och mänskliga samhällen och kulturer. Dessutom är det helt accepterat att historiker arbetar med tidsperioder som sträcker sig ända in i nuet (samtidshistoria). Den tematiska bredden går hand i hand med en relativt stor enhetlighet i val av perspektiv. Svensk historisk forskning är idag starkt präglad av den så kallade kulturella vändningen. Detta gäller oberoende av tidsperiod; forskning om medeltiden, den tidigmoderna perioden samt modern- och samtidshistoria domineras alla av olika varianter av kulturhistoria. Inom medeltidshistoria är exempelvis forskning om ritualer ett livaktigt område, och politiska förhållanden efter år 1800 har förnyats av studier av hur politiska ledare och regenter byggt upp sin legitimitet och image. Inom tidigmodern forskning är frågor om genus ett livaktigt fält, och genus förstås i regel som kulturella Jag tackar Torbjörn Nilsson, Södertörns högskola, och Thomas Lindkvist, Göteborgs universitet, för att jag fått diskutera med dem. Ansvaret för texten är dock helt mitt eget. 1 Min översättning av det vanliga uttrycket constraining and enabling. 2

3 föreställningar om kön. Känslor och konsumtion är andra exempel på aktuella kulturhistoriska ämnesområden. Svenska historiker forskar om det mesta, men gör det ofta ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Samtidigt finns det nya spår och utvecklingslinjer inom det kulturhistoriska angreppssättet. Den så kallade materiella vändningen innebär att materiella förhållanden nu problematiseras på ett helt annat sätt än vad som skedde inom historiematerialistisk forskning. Nu handlar det om människors förhållanden till materiella föremål (som kläder och byggda miljöer) och om vad det materiella gör med människor. Det handlar i hög grad om spatiala frågor, som till exempel hur rummet struktureras av faktorer som kön och etnicitet. Här ställs frågorna på nya och spännande sätt, till exempel om köket: rum för drömmar, ideal och vardagsliv. Konkreta praktiker hamnar ofta i centrum forskning om ritualer är ett exempel på detta och man försöker förstå relationer mellan diskurser och praktiker på ett ännu mer nyanserat sätt. Ytterligare ett uttryck för den materiella vändningen är intresset för de historiska källorna och arkiven som materiella objekt. Även miljöhistoria ett fält som är mycket äldre än den materiella vändningen kan sägas bottna i ett intresse för relationen mellan människan och hennes påtagliga omgivning, till exempel i en arktisk miljö. Ofta blir miljöhistoria på ett naturligt sätt tvärvetenskaplig. När den kulturhistoriska inriktningen kombineras med en globalhistorisk eller transnationell ambition leder det ofta till ett intresse för kulturmöten. Här kan det handla om möten mellan kristna och ickekristna grupper (inom och utom Sverige) eller möten mellan européer och utom-européer. Forskning om flyktingströmmar och migration tillhör detta område. I enlighet med historicismens fortfarande aktuella ideal försöker forskarna förstå människor i det förflutna, hur de förstod och missförstod varandra, och hur de förändrades genom möten med varandra. Denna forskning är alltså ett exempel på att historiker utforskar komplexa och dynamiska system, även om man kanske snarare väljer att tala i termer av kontingens. Forskningen kring kulturmöten är livaktig, har stor potential och kan lätt göras samhällsrelevant. Andra områden som är livaktiga och har många företrädare är utbildningshistoria, forskning om historiedisciplinens egen utveckling (historiografi) och om historieförmedling i skolan, i media, genom olika populärvetenskapliga kanaler, etc. Särskilt de två sistnämnda områdena fungerar samlande; de flesta historiker har ett intresse av dessa frågor. Den kulturhistoriska dominansen har inte utmanats eller kritiserats, trots att det med nödvändighet blir så, att andra perspektiv och angreppssätt kan hamna i skymundan om ett perspektiv dominerar. Således finns det idag inom historieämnet mindre forskning om ekonomiska eller sociala förhållanden som sådana. En del av dessa aspekter behandlas i stället inom näraliggande ämnen som kulturgeografi och arkeologi. Kanske borde vi ibland ställa frågor om vad vi inte fångar in inom det rådande perspektivet, och kanske borde vi ibland försöka utmana utgångspunkter och falsifiera hypoteser. 3

4 Människan är givetvis en kulturell varelse, men utforskar vi detta förhållande på ett optimalt och samtidigt effektivt sätt? Det finns till exempel en metodologisk uppspaltning mellan kvalitativa och kvantitativa angreppssätt, där den kulturhistoriska forskningen får sägas föredra det förra. Men ibland skulle forskningsfrågorna vinna på att angripas med en kombination av olika metoder. Den stora bredden och pluralismen har lett till att inflytandemönstren idag är komplexa och svåröverskådliga. Inom sitt eget specialområde har svenska historiker ofta både tvärdisciplinära och internationella kontaktnät, vilket tveklöst höjer forskningens kvalitet och genomslag. Samtidigt kan man ha en vagare uppfattning om vad kollegor på ett grannuniversitet eller i ett nordiskt grannland sysslar med. När jag skulle skriva denna text fick jag till exempel vid flera tillfällen stanna upp och tänka efter om den observation jag gjort verkligen gällde svensk historisk forskning, eller historisk forskning inom mina delområden, som bara delvis definieras utifrån svenska förhållanden. Jag tror inte att jag är ensam i detta. Nätverken korsar både disciplinära och nationella gränser, och ibland suddas gränserna ut. I detta sammanhang är det av stor betydelse att svenska historiker har skapat en återkommande nationell mötesplats i form av Det svenska historikermötet (sedan 1999). Detta är en faktor som bidrar till att upprätthålla en nationell professionell identitet. Men eventuellt är det så att känslan för historiefältets gränser, metoder och unika karaktäristika har försvagats, delvis som en konsekvens av de komplexa inflytandemönstren. Metoddiskussioner är inte ett påfallande inslag i dagens historievetenskapliga avhandlingar och debatter, och kanske var det ett tecken i tiden att Historisk Tidskrift år 2013 tyckte sig behöva ha ett speciellt temanummer om metodik. Det är idag omöjligt att överblicka allt som skrivs inom historia i snäv bemärkelse, för att inte tala om historiska vetenskaper i bredare bemärkelse. Pluralismen är också stor vad gäller teoretiska utgångspunkter. Samtidigt finns det ofta en eller flera självklara storheter som inte gärna ifrågasätts. Det kan handla om en inflytelserik empirisk undersökning, ett historiskt fenomen eller ett teoretiskt perspektiv som, just därför att de varit så viktiga, muras fast som sanningar. Lite tillspetsat betyder detta att historiedisciplinen, som på ett plan är mycket pluralistisk, ändå skulle må bra av större mångfald och, inte minst, av att låta olika utgångspunkter går i clinch med varandra för att testa vilken som har störst förklaringskraft, är mest fruktbar, etc. Det är idag ovanligt att man aktivt utmönstrar en storhet som irrelevant, eller att man pekar ut ett fel eller missförstånd i tidigare forskning. Däremot kanske man utmönstrar genom att glömma bort. Känslan av att historia är ett kollektivt och kumulativt kunskapsprojekt är sannolikt svagare idag (vilket ett temanummer av tidskriften Scandia 2013 tyder på), trots att det, enligt min mening, är just ett sådant projekt. Svenska historiker skulle behöva debattera mycket mer än vad som är fallet, och inte bara inom de olika delområdena. Debatt skulle sannolikt stärka känslan av varifrån ämnet kommer och vart det är på väg. 4

5 Det finns också ett behov av att stanna upp, summera och syntetisera. Vad har man kommit fram till, vad betyder resultaten och vilka områden bör man i nästa steg ta sig an? Syntetisering ska inte nödvändigtvis tolkas som att vi behöver fler stora översikter. Det är viktigare, menar jag, att försöka utveckla begrepp och modeller på medelhög teoretisk nivå som på ett koncist sätt sammanfattar forskningens resultat. Ett exempel på detta (som jag väljer att inte hämta från svensk forskning) är Joachim Eibachs lansering av begreppet das offene Haus. 2 Bakom begreppet ligger en kritik av det äldre das ganze Haus (ofta använt i tidigmodern socialhistorisk forskning). Det är en kritik som bygger på en systematisk utvärdering av vad flera decenniers forskning om hushåll och familjer faktiskt har lärt oss. Den nya termen sammanfattar kunskapsläget, kasserar en mindre lyckad term, och skapar därmed förutsättningar för debatt: är detta ett bra begrepp? Om begreppet accepteras kan det i förlängningen leda till en mer effektiv kommunikation bland forskarna. De tendenser till problem jag här pekat på bristande mångfald under en yta av pluralism, utebliven debatt, svag känsla av ett kollektivt kunskapsprojekt har sannolikt flera skäl. En viktig orsak är nog den kortare forskarutbildningen, som skapar sämre förutsättningar för fundering och reflektion och leder till att man tvingas satsa på säkra kort. En annan orsak är kraven på lätt mätbara publiceringar. Dessa båda omständigheter leder lätt till kollektiv stress och en känsla av att snabbt behöva få fram resultat. Man brukar dessutom säga att den svenska intellektuella miljön är liten och att det leder till att alla alltid rör sig i samma riktning. Om detta stämmer är mindre klart; faktum är ju att det idag finns väldigt många historiker. Men kanske är vi för lika? I all historieforskning spelar goda språkkunskaper en roll som är svår att överskatta. Det är därför ett problem i antik-, medeltids- och tidigmodern historia att allt färre behärskar latin och därmed blir beroende av översättningar. Alla viktiga texter är ju inte översatta, och alla översättningar är inte tillräckligt bra. Men även andra språk än latin är viktiga; all historia som rör kulturmöten är till helt beroende av goda och månsidiga språkkunskaper om kvaliteten ska kunna upprätthållas. Det är också viktigt att ha ett seriöst och professionellt förhållningssätt till språkfrågan vid publicering på engelska. Det är angeläget att svensk historisk forskning når ut på den internationella arenan, men om den ska göra det med framgång krävs att engelskan håller mycket hög kvalitet. Inom andra vetenskapsområden talar man ofta om vikten av att Sverige slår vakt om vissa kompetenser för att kunna upprätthålla internationell konkurrenskraft. Inom historieforskningen, och humaniora i bred bemärkelse, är språkkunskaper exempel på sådan kompetens; det är helt klart att svensk forskning halkar efter om denna kompetens är otillräcklig. Till skillnad mot många andra länder (till exempel Finland) har Sverige haft en tradition av att inte utlysa tjänster i historia med inriktning mot olika geografiska områdens historia (sydamerikansk 2 Joachim Eibach (2011). Das offene Haus. Kommunikative Praxis im sozialen Nahraum der europäischen Frühen Neuzeit. Zeitschrift für Historische Forschung: Vol. 38, No. 4, pp

6 historia, nordeuropeisk historia, etc.). Effekten har förstås blivit att den överväldigande majoriten av alla anställda historiker sysslar med svensk historia. Det är inget fel med den inriktningen det är rimligt att de som behärskar det svenska språket också utforskar svenskspråkiga historiska källor men det skulle förmodligen gagna både universitetsundervisning och forskningsutveckling om det fanns en mer genomtänkt plan för hur man, på nationell nivå, ska täcka in de olika världsdelarnas historia. Att tala om vikten av globala perspektiv är en sak (det skedde vid svenska historikermötet 2011), att verkligen få in dem i lärares, forskares och studenters vardag är en annan. Här kan man återigen fundera på om vi, genom våra forskningsobjekt, är för lika. 6

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Introduktion därför är vi historiker

Introduktion därför är vi historiker Introduktion därför är vi historiker Cecilia Riving, David Larsson Heidenblad, Malin Gregersen Historiker är bra på att ställa frågor. Många frågor, krångliga frågor, komplexa frågor. Att kunna knåpa ihop

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700 Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte Den svenska statens framväxt och organisation Det svenska Östersjöriket Orsaker, konsekvenser och migration

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid

Läs mer

Geografi. Klasserna 7-8

Geografi. Klasserna 7-8 Geografi Klasserna 7-8 14KL5, 18 mars 2016 Dagens upplägg Lite återblick Geografiämnets roll och ställning i skolan Blick på LGR 11 Genomgång av klasserna 7 8 (med återblick på klasserna 1-6) Geografi

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Om det finns discipliner eller underdiscipliner där norsk pedagogik står starkt internationellt sett, och om det finns delar av faget som är svagare.

Om det finns discipliner eller underdiscipliner där norsk pedagogik står starkt internationellt sett, och om det finns delar av faget som är svagare. MANDATET Ett bilde av kvaliteten på den pedagogiska forskningen.. En samlad värdering av kvaliteten Identifiera förhållanden som främjar kvaliteten Om det finns discipliner eller underdiscipliner där norsk

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Motivering till språkträning

Motivering till språkträning Motivering till språkträning Humanistisk grundsyn Karlstadmodellen är först och främst en tankemodell 1 som bygger på en humanistisk syn på människor och människors utveckling. Människan är samhällets

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Ingela Elfström. Malmö 2014-02-11

Ingela Elfström. Malmö 2014-02-11 Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Malmö 2014-02-11 Ingela Elfström Förskolans

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1594- 15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Historia History Ämnet historia innefattar det systematiska studiet av det förflutna. Historiker studerar alla

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 43916 Ämnen: Samhällskunskap, historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 15 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap. Göran Larsson, Göteborgs universitet

Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap. Göran Larsson, Göteborgs universitet Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap Göran Larsson, Göteborgs universitet Religionsvetenskap är på många sätt ett illustrativt exempel på att upprätthållandet av traditionella

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Juridiska fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Juridiska fakulteten Juridiska fakulteten Fastställande JUZN12, Hur forskning går till - rättsvetenskapens utmaningar i teori och praktik, 15 högskolepoäng Preparations for Legal Research, 15 credits Avancerad nivå / Second

Läs mer

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk!

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk! Vårt idéprogram Vi tror på alla människors lika och unika värde. Alla har rätt till delaktighet på lika villkor. Vår organisation erbjuder mötesplatser, sprider kunskap och driver på utvecklingen mot ett

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år

Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år Före 1600 Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt

Läs mer

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta

Läs mer

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv Om ämnet Historia Bakgrund och motiv Historieämnet har traditionellt sina rötter i både humaniora och samhällsvetenskap. Händelser och företeelser i det förflutna har studerats med hjälp av metoder och

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Att utvärdera utbildningar på forskarnivå

Att utvärdera utbildningar på forskarnivå Att utvärdera utbildningar på forskarnivå Syfte Utvärderingssystemet ska bidra till att säkerställa att all högre utbildning i Sverige håller hög kvalitet. Utvärderingssystemet ska bidra till utveckling

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

RIKSANTIKVARIEÄMBETET. Vision för kulturmiljöarbetet till 2030

RIKSANTIKVARIEÄMBETET. Vision för kulturmiljöarbetet till 2030 RIKSANTIKVARIEÄMBETET Vision för kulturmiljöarbetet till 2030 2 Vision för kulturmiljöarbetet Bakgrund: Riksantikvarieämbetet har under 2014 2016 haft regeringens uppdrag att ta fram en samlande vision

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

1 Vikten av samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning

1 Vikten av samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning 1 Vikten av samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning Det är i dag närmast en truism att hävda att de flesta av vår tids stora samhällsutmaningar (globala såväl som nationella och lokala) är genererade

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation

VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation Ulrika Wernesjö, fil.dr., Linköpings universitet ulrika.wernesjo@liu.se Symposium om ensamkommande barn, Barnskyddsrådet i Uppsala, 2015

Läs mer

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv Om ämnet Historia Bakgrund och motiv Historieämnet har traditionellt sina rötter i både humaniora och samhällsvetenskap. Händelser och företeelser i det förflutna har studerats med hjälp av metoder och

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Historiens historia. Före Medeltiden. Cyklisk determinism. ! Målet var sanningen! Exempel Herodotos Perserkrigen

Historiens historia. Före Medeltiden. Cyklisk determinism. ! Målet var sanningen! Exempel Herodotos Perserkrigen Före 1600 Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Textforskningen och dess metoder idag

Textforskningen och dess metoder idag Textforskningen och dess metoder idag Forum for textforskning 9 Göteborg, 12-13/6 2014 Orla Vigsø JMG Finns textforskningen? Vad är det vi gör när vi håller på med textforskning? I praktiken två huvudspår:

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

TILLÄMPAT. Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling

TILLÄMPAT. Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling TILLÄMPAT KULTURARV Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling Redaktör Carolina Jonsson Malm Layout Stefan Siverud Förlag Kalmar läns museum 2017 RÖSTER OM PROJEKTET Det vi kallar

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

Yttrande över Å:s anmälan till JO

Yttrande över Å:s anmälan till JO Justitieombudsmannen Barbro Molander Juridiska avdelningen Yttrande över Å:s anmälan till JO Å:s anmälan Å har hos JO under sex punkter ifrågasatt att Rådet som krav har ställt att en ansökan om projektmedel

Läs mer

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kulturantropologi A1 Föreläsning 5. En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll

Kulturantropologi A1 Föreläsning 5. En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll Kulturantropologi A1 Föreläsning 5 En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll Vi har pratat om: Kulturella och samhälleliga variationer Olika ontologiska uppfattningar Insocialisering,

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer