Remissvar: Mer trygghet och bättre försäkring, SOU 2015:21

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remissvar: Mer trygghet och bättre försäkring, SOU 2015:21"

Transkript

1 Remissvar Socialdepartementet Stockholm Stockholm 14 augusti 2015 Remissvar: Mer trygghet och bättre försäkring, SOU 2015:21 Socialdepartementet har gett Akademikerförbundet SSR möjlighet att yttra sig över rubricerat betänkande. Inledning: Akademikerförbundet SSR välkomnade att det skulle tillsättas en stor parlamentarisk socialförsäkringsutredning som skulle ta ett helhetsgrepp på våra trygghetssystem i syfte att göra dem hållbara och följsamma till samhällelig och ekonomisk utveckling. Akademikerförbundet SSR har som fackförbund med många medlemmar anställda på Arbetsförmedlingen, i kommunernas socialtjänst, på Försäkringskassan och på andra myndigheter och offentliga verksamheter ett tydligt professionsperspektiv på de här frågorna kombinerat med ett samhälleligt och klientperspektiv. Som professionsförbund har vi tydligt sett hur trygghetssystemen har urholkats, inte minst vad det gäller sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen och hur det har lett till en övervältring ibland annat försörjningsstöd samt en situation där allt fler inte omfattas av en inkomstbaserad försäkring. Då övergår försörjningsstödet från att vara det sista skyddsnätet efter trygghetssystemen, till att allt oftare vara det enda skyddsnätet. När 45 procent av alla som har försörjningsstöd har det av den enda anledningen att de är arbetslösa, samt 14 procent av de med försörjningsstöd är sjuka med sjukintyg kan vi konstatera att minst sex av tio som idag har försörjningsstöd istället borde ha sin trygghet säkrad på annat sätt. Då är det uppenbart att trygghetssystemen måste ses över och vi välkomnar att så har skett. Akademikerförbundet SSR anser att det är avgörande att vi återgår till en ordning där socialförsäkringssystemen ger en inkomstrelaterad trygghet för flertalet, och att det för arbetslöshetsförsäkringen innebär att den återigen kan fungera som en inkomstrelaterad omställningsförsäkring, istället för att erbjuda en inkomsttrygghet som allt oftare understiger försörjningsstödet rent pekuniärt. Vår grundläggande inställning är att sjuka med sjukintyg i normalfallet ska befinna sig i sjukförsäkringssystemet, på ena eller andra sättet, samt att arbetslösa på samma sätt, ska befinna sig i arbetslöshetsförsäkringen, även om nivåerna på ersättning i den senare måste relateras till om hen uppfyller medlems- respektive arbetsvillkor. På samma sätt anser vi att arbetsskadeförsäkringen bättre måste kunna försäkra för arbetsskador som Akademikerförbundet SSR Box , Stockholm SSR Direkt Frågor om anställning och arbetsliv Medlemsservice Frågor om medlemskap och avgifter

2 uppkommer på dagens arbetsmarknad, där inte minst psykisk ohälsa måste kunna bedömas och ersättas adekvat. Socialförsäkringssystemen måste på ett bättre sätt täcka de problem som uppkommer på arbetsmarknaden, och som delvis ser annorlunda ut än när systemen växte fram. Krav, bedömningsstöd och kriterier måste formuleras utifrån den arbetsmarknad som råder nu. Övergripande synpunkter Det är ett imponerande arbete som utredningen har gjort och många analyser och underlagsrapporter tillför väsentlig kunskap om de svenska trygghetssystemen. Slutsatserna i slutbetänkandet uppdelas i tre kategorier; bedömningar, utvecklingsmöjligheter och förslag. Utredningen innehåller många kloka bedömningar och resonemang på utvecklingsmöjligheter, men där många av dessa tyvärr inte resulterar i konkreta förslag. Vår mening är dock att utredningen, eftersom den var parlamentarisk, måste läsas utifrån mer än bara sina förslag, eftersom en samlad bedömning eller analys av utvecklingsmöjligheter från alla i riksdagen ingående partier, är viktig för att förstå vilka möjliga reformer av trygghetssystemen som kan komma ifråga framöver. Samstämmigheten i att vilja skapa långsiktighet och hållbarhet i socialförsäkringarna är tydlig och även att synen på att socialförsäkringarna även framöver bör vara en central del i den svenska välfärdsmodellen. Det råder även en samsyn om att socialförsäkringssystemen har varit historiskt framgångsrika i att ha bekämpat fattigdom och medverkat till en rättvis fördelning av resurser. Vår mening är också att det är av största vikt att analysera socialförsäkringarna utifrån det faktum att det både finns en tydlig socioekonomisk faktor som genusfaktor i de här frågorna. Ohälsa varierar mycket mellan olika grupper i samhället och så även i tillgången till socialförsäkringssystemen, inte minst i fråga om tillgång till sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring och arbetslöshetsförsäkring. Att göra systemen mer robusta för detta faktum utreds för lite. Det tydligaste exemplet är psykiska och psykosomatiska sjukdomar i människonära, ofta kvinnodominerade yrken med resursbrist i verksamheten vilket ofta sammanfaller med offentligt finansierad verksamhet. Även hur de skador kvinnor får i sina arbeten bedöms inom arbetsskadeförsäkringen visar på behovet av ett tydligare genus- och klassperspektiv i analysen i hur våra socialförsäkringssystem kan bli mer hållbara, socialt, medicinskt och ekonomiskt. Del 1: Ett rättvisande inkomstunderlag I denna del föreslår utredningen ett nytt gemensamt inkomstunderlag -- EGI (ersättningsgrundande inkomst) istället för dagens system med SGI (sjukpenninggrundad inkomst). EGI ska baseras på tidigare faktiska inkomster och baseras på månatliga elektroniska inrapporteringar av arbetsgivaren till Skatteverket. Det är ett klokt förslag att modernisera beräkningen av förmånens storlek i socialförsäkringarna och arbetslöshetsförsäkringen så att de blir mer träffsäkra och aktuella. Även månatlig elektronisk inrapportering är ett bra förslag eftersom det lär leda till ett mer aktuellt underlag. Det är viktigt med en stärkt inkomsttrygghet för personer med kortare eller tillfälliga anställningar, samt för personer som både är egenföretagare och anställda, vilket det här förslaget lär leda till. 2 (9)

3 Det är klokt att ha generösa övergångsregler för dem som anser sig missgynnade med den nya beräkningsmodellen. Del 2: En långsiktigt hållbar sjukförsäkring Utredningen lyfter fram tre övergripande problem för en långsiktigt hållbar sjukförsäkring. 1) Sjuktalens ökning och att de i så hög grad är oförklarade. 2) Standardtrygghetens urholkning över tid. 3) Rehabilitering och återgång i arbete sker för sent och är otillräckliga. Till det för utredningen fram åtta punkter på angelägna förbättringar av sjukförsäkringen som den listar med anledning av identifierade problem. Akademikerförbundet SSR delar problembeskrivningen samt vilka förbättringspunkter som är angelägna. Till detta vill vi dock tillföra att den ökning av sjuktalen som beskrivs har skett sedan 2010 och sker från en rekordlåg nivå där sjuktalen inte varit så låga sedan Detta sägs inte för att förminska problemet, men för att relativisera det, samt att bejaka att fördjupade studier görs i hur sjuktalen gick ner dramatiskt under året 1988 till 1997 och 2003 till De nedgångarna berodde på andra saker än försämringar i sjukförsäkringens konstruktion vilket bör beaktas. Därmed är utredningens övergripande slutsats att inga strukturella reformer behövs i sjukförsäkringen både rimlig och välkommen. Akademikerförbundet SSR vill till detta dock tillföra ett fjärde prioriterat problem att lösa. Det faktum att allt färre sjuka med sjukintyg över huvud taget omfattas av sjukförsäkringen är alarmerande. Tydligast syns detta i försörjningsstödet där allt fler som borde omfattas av sjukförsäkringen får sin försörjning, under allt längre tid. Även den tydliga genusaspekten är ett övergripande problem med ohälsan i landet och sjuktalens utveckling. Vi anser att det är vällovligt att utredningen också lyfter fram högskolestuderandes trygghet vid sjukdom och återkommer till det i del 6. Det är klokt att som utredningen föreslår att införa mål rörande sjukpenningtal. Det kan leda till en större politisk konsensus och reformvilja från alla när sjuktalen tydligt skiljer sig från uppsatt referensvärde. Dock bör detta mått relateras till sysselsättningsgrad. Om sysselsättningsgraden är hög, vilket är positivt, innebär det att personer befinner sig i sysselsättning som antagligen har högre risk för sjukskrivning än andra. Exempelvis kan ju ett högt arbetskraftsdeltagande för personer med sjukdomar som går i skov leda till att de drar upp sjuktalen när de är sjuka. Det är ju sjuktal som skulle vara lägre om de var permanent utanför arbetskraften. Självklart är det bättre att de är i sysselsättning än att de inte är det. Ju mer inkluderande arbetskraften är för personer som inte alltid har full arbetskapacitet, desto högre riskerar sjuktalen att bli. Det är dock inte ett problem, utan bejakar den arbetsförmåga som finns. Detta måste vara ett mål som sjuktalemålet är känsligt för. Inte minst är detta centralt när internationella komparationer görs. Akademikerförbundet SSR anser även att det är klokt att detta mål sätts upp för såväl sjukpenning som sjuk- och aktivitetsersättning. Det är av största vikt att målet om en begränsad sjukfrånvaro, inte får leda till att sjuka trycks bort från sjukförsäkringen för att uppnå målet. Målet måste fortsatt 3 (9)

4 vara att sjuka är sjukskrivna och då omfattas av sjukförsäkringen i normalfallet. Att begränsa sjukfrånvaron måste istället handla om att människor inte ska vara felaktigt sjukskrivna samt att rehabilitering och återgång i arbete måste bli bättre. Det är viktigt med säkrad standardtrygghet och det är välkommet att utredningen, med alla ingående partier, delar föreställningen om att de svenska socialförsäkringarna ska, för minst 80 procent av de sjukskrivna, innebära att de får minst 80 procent av sin EGI. Det innebär att grundprincipen ligger fast om generell och inkomstbaserad trygghet vid sjukdom vilket förbundet välkomnar. Sättet att säkra standardtryggheten i form av en indexering låst till inflationstakten är klok. Dock bör noteras att detta de facto, baserat på den erfarenhet vi har, innebär en eftersläpning gentemot löneutvecklingen, eftersom den, under de senaste decennierna har varit betydligt högre än inflationen. Därmed måste indexeringen löpande justeras mot den verkliga löneutvecklingen för att uppnå målet att 80 procent ska ha 80 procent av sin lön i sjukpenning. Förslaget med ett karensavdrag istället för karensdag verkar rimligt för att hantera situationen för personer med en väldigt ojämn arbetsfördelning över veckan. Att istället för en karensdag få ett avdrag på motsvarande en femtedel av veckoersättningen verkar hållbarare just för denna grupp. Inte minst lär denna reform gynna anställda inom inom vård- och omsorgssektorn vilket är välkommet. För merparten med jämn arbetsfördelning över veckan lär detta förslag ha liten, eller ingen, förändrande effekt. Det är ett klokt förslag att införa en mer flexibel sjukpenning än enbart på procenttalen: Rimligen måste man kunna vara sjuk på andra nivåer, för att därmed kunna bejaka arbetsförmågan så långt det är möjligt. Del 3: Bättre stöd för återgång i arbete vid ohälsa I denna del beskriver utredningen att återgång i arbete vid ohälsa är avgörande för att få ner ohälso- och sjuktalen. Välkommet är att utredningen tydligt betonar att frågan om vem som har ansvar i att tidigt upptäcka behov av stöd, erbjuda åtgärder och ta initiativ till samverkan mellan olika myndigheter och andra aktörer, är central. Vi delar odelat den uppfattningen. Utredningen beskriver också vilka kända framgångsfaktorer som finns vid stöd för återgång i arbete vid ohälsa där de viktigaste är: 1) en arbetsfokuserad hälso- och sjukvård 2) en ansvarstagande och engagerad arbetsgivare som också samarbetar med hälso- och sjukvården Våra erfarenheter är tveklöst att dessa två framgångsfaktorer är avgörande och konstaterar att för att detta ska vara möjligt måste ansvaret mellan olika myndigheter och arbetsgivarna tydliggöras och såväl lagar som sanktions- samt stimulansåtgärder tydliggöras. Idag tar inte arbetsgivarna det ansvar som åligger dem i enlighet med lag. I det avseendet anser vi att det finns mycket kraftfullare förslag att lägga än de som utredningen föreslår. Såväl Arbetsförmedlingens som Försäkringskassans ansvarsområden måste tydliggöras och avgränsas och erforderliga resurser måste tillföras. De reformer -- den så kallade Rehabiliteringskedjan - som infördes 2008 har inte gynnat denna tydlighet. 4 (9)

5 En viktig orsak till att återgången i arbete efter ohälsa försenas eller omöjliggörs finns i att det tydliga ansvar som ligger lagstiftningsmässigt på arbetsgivarna inte har åtföljts av kraftfulla åtgärder från statens sida i form av sanktionsåtgärder, positiva incitamentsåtgärder samt stöd och implementering av befintliga lagar och författningar. Det har lett till att arbetsgivarna i allt för liten utsträckning har tagit sitt ansvar. Systemet för arbetsanpassning har succesivt avlövats sedan 1990-talet och detta faktum är avgörande för varför de långa sjukskrivningarna ökar. Exempel på detta är de partsgemensamma anpassningsgrupperna på arbetsplatserna som lades ner samt att kommunala och statliga besparingar bidrog till att anpassnings- och rehabiliteringsåtgärderna lokalt försämrades. Även att statsbidragen till Företagshälsovården minskade är avgörande i detta avseende. Det hade varit välkommet om utredningen ytterligare hade fördjupat sig i dessa samband samt lagt konkreta förslag för att åtgärda denna påtagliga brist på kompetent stöd till arbetsgivarna för återgång i arbete för anställda efter sjukskrivning. Det är ett välkommet förslag att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, tidigare än vid 15 månaders sjukskrivning ska samarbeta om behovet av arbetslivsinriktad rehabilitering. Utredningen menar också att när förstärkta insatser sker tidigare behövs inte bortre tidsgränser i sjukförsäkringen, utan enbart regelbundna kontroller. Vi noterar att regeringen redan, och välkommet, har lagt förslag med den inriktningen. Akademikerförbundet SSR anser att den inriktningen är klok och tillstyrker det förhållningssättet till hur långa sjukskrivningar bör hanteras av berörda myndigheter. Försäkringskassans samordnings- och uppföljningsansvar bör bibehållas och inte begränsas till enbart ett uppföljningsansvar. Akademikerförbundet SSR anser inte att hälso- och sjukvården med sin nuvarande organisation är bäst lämpad att ta det samordningsansvaret. Den kompetensen finns bäst, i dagsläget på Försäkringskassan. Även om det vore idealt att hälso- och sjukvården skulle kunna ta ett helhetsansvar för patienten anser vi i dagsläget att det inte kommer att gynna återgången i arbete för personer med ohälsa som hälso- och sjukvården idag är organiserad. Dock tillstyrker vi att det införs krav på samverkan i hälso- och sjukvårdslagen samt krav på behandlings- och rehabiliteringsplanering. Även ökade resurser till landstingens satsningar för återgång i arbete samt utveckling av bedömningsstöd bejakas. Det är avgörande att arbetsgivarnas ansvar för arbetsanpassning, rehabilitering, och stöd till omställning tydliggörs, samt åtföljs av kraftfulla åtgärder för att se till att ansvaret tas. I det avseendet borde såväl en översyn av Arbetsmiljölagen i dessa delar samt starkare verktyg för Arbetsmiljöverket i att se till författningarna på området (AFS) följs införas. Kraftfullare sanktionsåtgärder bör också finnas för Arbetsmiljöverket när arbetsgivare inte följer lag och författningar. Även ytterligare medel och stärkt regleringsbrev till Arbetsmiljöverket bör införas. Akademikerförbundet SSR anser inte att avskaffandet av arbetsgivarens ansvar för att göra rehabiliteringsutredningar har lett i rätt riktning. Rehabiliteringsplaner borde vara ett ansvar för arbetsgivarna, inte för Försäkringskassan. Det behövs ytterligare stöd till arbetsgivarna i form av råd och vägledning om vilket ansvar de har för återgång i arbete efter ohälsa. Särskilt bör detta riktas till och erbjudas små arbetsgivare som ofta saknar övergripande HR-resurser med dessa kompetenser. 5 (9)

6 Regeringen bör understödja att partssammansatta lokala anpassningsgrupper återinförs, samt att skyddsorganisationen stärks. Det är ett bra förslag att staten ska föra samtal med arbetsmarknadens parter om hur stödet till arbetsgivarna gällande expertresurser för rehabilitering kan utvecklas. Det är välkommet att utredningen föreslår att trepartssamtal för rehabiliteringsöverenskommelse på arbetsmarknaden initieras. Vi konstaterar dock att sådana samtal redan har inletts. Avgörande i de samtalen är en insikt om att en partslösning vad det gäller återgång i arbete efter ohälsa antagligen skulle kunna innebära långsiktigt en mer kompetent och arbetsplatsnära organisation för att stödja återgång i arbete efter ohälsa. Akademikerförbundet SSR har i detta sammanhang föreslagit att, de av parterna gemensamma omställningsorganisationerna, som idag sköter omställning i samband med friställning vid arbetsbrist, skulle kunna vara lämpliga och kompetenta organisationer också vid omställning efter ohälsa. Idag finansieras omställningsorganisationerna med en avsättning på lönesumman, men ska ett ytterligare rehabiliteringsansvar tas, samt stöd i återgång till arbete efter ohälsa, måste statliga resurser tillföras omställningsorganisationerna. Olika modeller för det kan övervägas, såväl i form av att arbetsgivare som tar detta ytterligare ansvar slipper den andra sjuklöneveckan, eller att det hanteras på annat sätt genom sänkt arbetsgivaravgift. Även en lagändring som möjliggör en omfördelning av medel från avtalsförsäkringarnas arbetsskadedel AFA Kapital skulle finansiellt kunna möjliggöra ett ökat ansvarstagande från omställningsorganisationernas sida. Ytterligare resurser till det förebyggande arbetsmiljöarbetet är ett bra förslag som är avgörande för att få ner sjuktalen och korta sjukskrivningsperioderna. Den ökande ohälsan och de allt längre sjukskrivningsperioderna drabbar framförallt anställda i människonära verksamheter med begränsade resurser. Dessa yrken finns företrädesvis inom vård, skola och omsorg och innehas även fortsatt nästan uteslutande av kvinnor. De förebyggande åtgärder och rehabiliteringsåtgärder som idag finns är inte adekvat rustade för att hantera den ohälsa den här gruppen råkar ut för. Det handlar inte minst om psykisk ohälsa samt belastningsskador i rörelseorganen. Varje åtgärd för att stärka rehabiliteringen samt återgången i arbete generellt på arbetsmarknaden måste bättre förhålla sig till det faktum att de stora ohälsotalen och långa sjukskrivningarna i allt större utsträckning finns i de här diagnoserna. Del 4: En mer rättssäker arbetsskadeförsäkring Utredningen identifierar att arbetsskadeförsäkringen har problem såväl med förtroendet för, som legitimiteten i, försäkringen och att det finns brister i rättssäkerheten. Utredningen noterar även att arbetslivet har förändrats kraftigt de senaste årtiondena men att arbetsskadeförsäkringen inte har följt med tillräckligt. Utredningen noterar att beviljandegraden för män är betydligt högre än för kvinnor och problematiserar detta. Utredningen har även utrett huvudmannaskapet för arbetsskadeförsäkringen och landar i att ett fortsatt statligt huvudmannaskap är att föredra. Utredningen listar även sju angelägna förbättringsområden av arbetsskadeförsäkringen. 6 (9)

7 Alla de fem förslagen för att förbättra arbetsskadeförsäkringen; bedömningsstöd, arbetsmedicinskt råd, bättre kunskapsförsörjning, förstärkt forskning samt en mer sammanhållen arbetsskadestatistik är välkomna förslag. Det är beklagligt att utredningen inte lägger skarpa förslag med kort ikraftträdandetid för att åtgärda den akuta genusobalansen i beviljandegraden i arbetsskadeförsäkringen. Akademikerförbundet SSR anser att en forskningstung utredning bör tillsättas i syfte att synliggöra orsaker till offentliganställda, företrädesvis kvinnors ohälsa belyses ytterligare samt att den föreslår kraftfulla åtgärder för att minska denna grupps ohälsa såväl i antal som i tidsutdräkt. Det är välkommet att utredningen bedömer att oförändrat statligt huvudmannaskap för arbetsskadeförsäkringen är att föredra. Del 5: En trygg och effektiv arbetslöshetsförsäkring Utredningen bedömer att arbetslöshetsförsäkringen även fortsatt bör vara frivillig med samma huvudmän som idag eftersom dess organisation är välfungerande. Utredningen anser även att den tudelade modellen med en grundförsäkring samt en frivillig försäkring bedöms ändamålsenlig. Utredningen föreslår att a-kassorna ska omfattas av förvaltningslagen. Utredningen beskriver att de två övergripande problemen med arbetslöshetsförsäkringen är regelverkets komplexitet samt bristen på täckningsgrad; förstått som minskad andel som får standardtrygghet, att allt fler är underförsäkrade samt att andelen helt oförsäkrade ökar. Det är klokt av utredningen att göra bedömningen att arbetslöshetsförsäkringen även framöver bör vara frivillig och med oförändrat huvudmannaskap samt att konstruktionen med en grundförsäkring kombinerad med en frivillig försäkring är ändamålsenlig och bör behållas. Förslaget om att även a-kassornas ska omfattas av förvaltningslagen är rimlig för att säkra bland annat rättssäkerheten. Dock vill vi gärna betona att detta i stort sett gäller redan idag varför frågan är vilket problem man vill lösa. A-kassorna hanterar myndighetsutövning samt stora gemensamma resurser, men har annan huvudman och är därmed inte myndigheter. Vi vill dock inte avvisa förslaget, men vill poängtera att arbetstagarorganisationer är huvudmän -- inte staten, vilket kan bli otydligt med en sådan här organisation, samt att även tolkningen av förvaltningslagens tillämpningsområde blir otydligare. Vi tillstyrker att en myndighet ska kunna besluta om allmänna råd men avvisar förslaget att en myndighet ska kunna lämna besked i konkreta tolkningsfrågor. Det är att inskränka självständiga juridiska enheters självbestämmande, vilket arbetslöshetskassorna ju föreslås kvarstå som. Då kan inte alltför långtgående sammanblandning med myndighetsformen bejakas. Av det skälet anser vi även att tanken att arbetslöshetskassorna även skulle kunna hålla på med arbetsförmedling bör vara en fråga för dem själva att bedöma, även om vi generellt sett anser att Arbetsförmedlingen bättre sköter det uppdraget. Det är olyckligt att inga konkreta förslag läggs på hur täckningsgraden kan öka med avseende på andelen under- samt oförsäkrade. Nackdelarna med att så många är under- och oförsäkrade överväger kraftigt eventuella risker med att villkoren i försäkringen skulle vara för generösa. Vi efterlyser en utredning som har som specifikt uppdrag att belysa och lägga skarpa förslag i denna del. Flera 7 (9)

8 intressanta tankar lanseras i utredningen i detta avseende, vilka borde leda till bedömningar och förslag. Akademikerförbundet SSR har gjort flera rapporter där vi har belyst hur stor andel av de som lyfter försörjningsstöd som inte borde vara där. Nästan hälften av alla med försörjningsstöd har det av den enda anledningen att de är arbetslösa. Det är inte försörjningsstödets syfte. Dessa borde ha sin försörjning, på ena eller andra sättet, i arbetslöshetsförsäkringen, i alla fall i dess grundförsäkringsdel. Det är välkommet att utredningen gör en bedömning rörande såväl taket i arbetslöshetsförsäkringen som att det bör indexeras. Det är helt avgörande åtgärder för att arbetslöshetsförsäkringen ska återgå till att vara en omställningsförsäkring och inte en residualförsäkring som allt mer blivit fallet. I många exempel är arbetslöshetsförsäkringen idag nämligen lägre än försörjningsstöd. Även om utredningen inte har någon uppfattning om takhöjning har redan regeringen i vårpropositionen föreslagit en höjning av taket i a-kassan att träda i kraft i september i år vilket är mycket välkommet. Denna höjning sker efter tolv år av politiska underlåtenhetssynder. För att det inte ska ske igen, och för att takersättningen i arbetslöshetsförsäkringen skulle vinna på att efterlikna konstruktionen i sjuk- och föräldraförsäkringen är det ytterst välkommet att utredningen föreslår att taket bör indexeras. Akademikerförbundet SSR anser att det är en bra modell att knyta indexeringen till prisbasbeloppet. Dock bör här, precis som i sjukförsäkringen, noteras att då följer inte ersättningen automatiskt löneutvecklingen om den inte råkar sammanfalla med inflationen, vilket inte har varit fallet de senaste decennierna. Därför bör en indexering, precis som i sjukförsäkringen, åtföljas av en justering om nivåerna lämnar grundprincipen om en inkomstrelaterad omställningsförsäkring. Vi ställer oss tveksamma till förslaget om en ramtid på fem år, eftersom konsekvensanalyserna är otillräckliga, inte minst med avseende på grupper som kvinnor, personer med korta jobb, halvtidssjukskrivna samt målet om livslångt lärande, där utbildningsmoment påverkar ramtiden negativt. Vi tillstyrker förslaget om att återinföra 100-dagarsregeln i syfte att främja en bättre matchning på arbetsmarknaden. Vi delar utredningens uppfattning att medlemsavgifter inte bör vara beroende av arbetslösheten bland medlemmarna, eftersom det på inget sätt verkar positivt för arbetssökandet eller möjligheten att ta ett nytt jobb. Vi har inget att erinra mot förslaget om förkortad deltidsbegränsning till maximalt 60 veckor istället för nuvarande 75 veckor. Del 6: Bättre försäkringsskydd för vissa grupper Utredningen tar i detta kapitel vällovligt upp problemet med högskolestuderandes och egenföretagares bristfälliga försäkringsskydd. Utredningen föreslår att studenter, vid särskilda skäl, ska kunna vara sjukskrivna på deltid samt att utbildningsanordnarna istället för CSN ska vara ansvariga för rehabiliteringen. Utredningen föreslår även att företagare ska kunna få arbetslöshetsersättning under längre tid. Förslaget om att högskolestuderande bör kunna vara sjukskrivna på deltid är rimligt och tillstyrker det. 8 (9)

9 Förslaget om att ansvaret för rehabilitering av studenter bör övergå från CSN till lärosätet tillstyrks. Det är ändå i studerandemiljön ohälsan uppkommit och därmed bör, liksom för arbetstagare, ansvaret för rehabilitering ligga hos den som organiserar arbetet. I detta avseende jämställer vi studier med arbete. Dock är vi medvetna om att lärosätena antagligen har en bristande infrastruktur för detta, men såväl studerandehälsovården som lärosätenas egen företagshälsovård bör kunna ta detta ansvar. Antalet karensdagar för studenter är orimligt högt. Vi anser att antalet bör minska från 30 till något betydligt lägre. Kanske sju dagar. Utredningen föreslår inget i detta avseende vilket är olyckligt. Det måste hittas en lösning på hur nyexaminerade studenter ska kunna försörja sig under tiden de söker jobb. Utredningen nämner studerandevillkoret som försvann 2007 men föreslår istället att man ska utreda vidare idén om matchningslån. Akademikerförbundet SSR ställer sig tveksamt till matchningslån eftersom syftet med studiemedel är att det ska vara medel för studier, inte för arbetssökande. Vi anser inte heller att det är rimligt att låna ytterligare vid arbetslöshet, när andra får a-kassa, grundersättning eller försörjningsstöd utan återbetalningskrav. Regeringen bör istället överväga ett återinförande av studerandevillkoret i arbetslöshetsförsäkringen. Vi anser att en konstruktion av en ersättning vid arbetslöshet eller sjukdom för studenter bör ta fasta på att det är inkomstbortfall som ska ersättas, och därmed att det är studiemedel och inte studier som ersättningen ska grundas på. Därmed anser vi inte att det är rimligt att högskolestuderande som studerar med egna medel får ersättning vid sjukdom eller arbetslöshet. I det fallet förekommer rimligen inget inkomstbortfall. Förslaget att företagare och andra uppdragstagare ska kunna få arbetslöshetsersättning under längre tid, upp till 36 månader tillstyrks. Heike Erkers Förbundsordförande Ursula Berge Samhällspolitisk chef 9 (9)

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING (SOU 2015:21)

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING (SOU 2015:21) MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING (SOU 2015:21) Slutbetänkande av Parlamentariska socialförsäkringsutredningen SLUTBETÄNKANDETS INNEHÅLL Sammanfattning, Författningsförslag, Bakgrund, Allmänna överväganden

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2015-09-07 KN 2015/1940 S2015/1554/SF MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Konstnärsnämndens uppdrag Konstnärsnämnden

Läs mer

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING (SOU 2015:21)

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING (SOU 2015:21) MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING (SOU 2015:21) Slutbetänkande av Parlamentariska socialförsäkringsutredningen SLUTBETÄNKANDETS INNEHÅLL Del 1: Ett rättvisande inkomstunderlag Del 2: En långsiktigt hållbar

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Almega AB har beretts tillfälle att lämna remissvar över Mer trygghet och bättre försäkring och vill med anledning härav framföra följande.

Almega AB har beretts tillfälle att lämna remissvar över Mer trygghet och bättre försäkring och vill med anledning härav framföra följande. Datum 2015-08-26 Vår referens MSE Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Remissvar SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring Almega AB har

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21)

Socialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) 2015-08-11 Dnr 10.1-9191/2015 1(5) Utvärdering och analys Karin Bodell karin.bodell@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet

Läs mer

Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22

Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22 Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22 Problem: Det finns en mycket samstämmig bild av hur sjukskrivningarna ser ut och förändras. Vi ser hur kvinnors sjukskrivningar ökar och vi

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Remissvar: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2010:29)

Remissvar: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2010:29) 2010-10- 22 Remissvar Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2010:29) Socialdepartementet har genom direktremiss gett Akademikerförbundet SSR möjlighet

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning

Läs mer

Socialförsäkring i förändring

Socialförsäkring i förändring Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning för höga

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Nr 14. Landstingsstyrelsen. 2015-08-24 Dnr 2015/00001

Nr 14. Landstingsstyrelsen. 2015-08-24 Dnr 2015/00001 2015-08-24 Dnr 2015/00001 Nr 14 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 24 augusti 2015 behandlat ärende angående svar på remiss SOU 2015:21 Mer trygghet och

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Gustaf Hallqvist Utredare 044-309 31 65 gustaf.hallqvist@skane.se YTTRANDE Datum 2015-05-11 Dnr 1501164 1 (6) Remiss - Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) har beretts

Läs mer

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2490 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

Remissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK. regeringskansliet.

Remissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK.  regeringskansliet. SVENSKT NÄRINGSLIV Socialdepartementet Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK s.sf@regeringskanshet.se, s.registrator@ regeringskansliet.se Er referens/dnr: 52015/2330/SF 2015-06-26 Remissvar Avskaffande av den

Läs mer

Välkommen till TCOs hearing om. En modern a-kassa. TCOs förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring

Välkommen till TCOs hearing om. En modern a-kassa. TCOs förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring Välkommen till TCOs hearing om En modern a-kassa TCOs förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring Eva Nordmark, TCOs ordförande Varför måste försäkringen reformeras i grunden? Orimligt få omfattas av försäkringen

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Remissvar DS 2017:9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Inledning

Remissvar DS 2017:9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Inledning Datum Referens 2017-05-13 S2017/01743/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar DS 2017:9 Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Inledning Småföretagarnas Riksförbund

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Yttrande över remiss av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande över remiss av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) REMISSYTTRANDE 1 Datum 2015 09 02 Vår beteckning LTV 150428 Er beteckning S2015/1554/SF Yttrande över remiss av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Inledning Landstinget Västmanland

Läs mer

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN En riktig förändring av arbetslöshetsförsäkringen REFORMERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Inledning Sverigedemokraterna betraktar arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Socialförsäkringarna och tryggheten

Socialförsäkringarna och tryggheten Anser ert parti att socialförsäkringssystemen ska fungera som trygghet även för konstnärer och andra kulturskapare som ofta har små och oregelbundna inkomster samt är både företagare och anställd? Självklart.

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Parlamentariska socialförsäkringsutredningen 2010:4

Parlamentariska socialförsäkringsutredningen 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen 2010:4 Huvudsekreterare Irene Wennemo Kommitténs uppdrag Se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet. Överväga förändringar som kan ge mer

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 2013-09-27 R.52.13 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 Sveriges Akademikers Centralorganisation har beretts

Läs mer

Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Övergripande synpunkter

Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Övergripande synpunkter 2015-08-17 Rnr 34.15 Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Övergripande synpunkter Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen har arbetat

Läs mer

17 Remiss Mer trygghet och bättre försäkring RS150142

17 Remiss Mer trygghet och bättre försäkring RS150142 17 Remiss Mer trygghet och bättre försäkring RS150142 Ärendet Region Halland instämmer i förslagen kring en successiv och kunskapsbaserad reformering av socialförsäkringen och stora delar i förändringarna

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid 1 (10) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 2 Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid Postadress Besöksadress

Läs mer

Socialdepartementet

Socialdepartementet 2017-05-17 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Ds 2017:9 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd

Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd 1 Medlemsföretaget Lendemar i Trelleborg Stockholm 14 september 2015 Socialförsäkring i förändring vad

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Socialförsäkringsutskottets betänkande 2011/12:SfU14 Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2011/12: 113

Läs mer

VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS?

VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS? VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS? PATRIK HESSELIUS & NIKLAS NORDSTRÖM www.timbro.se/innehall/isbn=9175668208&flik=4 MAJ 2011 TIMBRO TIMBRO [VÄLFÄRD & REFORM] Författararna och Timbro 2011 ISBN 91-7566-820-8

Läs mer

Mer trygghet och bättre försäkring SOU 2015:21

Mer trygghet och bättre försäkring SOU 2015:21 1(32) Socialdepartementet Handläggare TCO Åsa Forsell Asa.forsell@tco.se Mats Essemyr Mats.essemyr@tco.se Mer trygghet och bättre försäkring SOU 2015:21 TCOs inledande kommentarer TCO har beretts tillfälle

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Stockholms läns landsting 1 (2)

Stockholms läns landsting 1 (2) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0534 Landstingsstyrelsen Yttrande över slutbetänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Föredragande

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kommittémotion otion till riksdagen 2016/17:2350 av Johan Forssell m.fl. () Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Sammanfattning Sjukfrånvaron har ökat och fortsätter

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Övriga förmåner

Läs mer

Falun 27 september. Socialförsäkring i förändring. Sjukskatten stoppad vad händer nu? Vad innebär höjd pensionsålder för företagen?

Falun 27 september. Socialförsäkring i förändring. Sjukskatten stoppad vad händer nu? Vad innebär höjd pensionsålder för företagen? Falun 27 september Socialförsäkring i förändring Sjukskatten stoppad vad händer nu? Vad innebär höjd pensionsålder för företagen? 1 Vi stoppade Strandhälls sjukskatt! Massiva protester mot sjukskatten,

Läs mer

Försörjningsstödets framtid

Försörjningsstödets framtid Försörjningsstödets framtid 200 000 försörjningsstödstagare borde bort Heike Erkers Akademikerförbundet SSR Juni 2013 2013 Akademikerförbundet SSR Akademikerförbundet SSR Box 12800, 112 96 Stockholm www.akademssr.se

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Mer trygghet och bättre

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete, Ds 2017:9, S2017/01743/SF

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete, Ds 2017:9, S2017/01743/SF Sida 1 (5) Socialdepartementet S2017/01743/SF s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Stockholm den 17 maj 2017 Remissyttrande Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete, Ds 2017:9,

Läs mer

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-08-17 Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Saco studentråd har getts möjlighet att yttra sig över remissen Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga Sammanfattning En obligatorisk, allmän och enhetlig sjukförsäkring lik den svenska har både för- och nackdelar. En fördel är att alla oavsett risk och behov ges inkomstskydd vid arbetsoförmåga till följd

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Karlshamn 23 oktober 2015

Karlshamn 23 oktober 2015 Karlshamn 23 oktober 2015 Socialförsäkring i förändring vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? Hur ser företagets ansvar ut för sjuka medarbetare?

Läs mer

Remissvar. Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Svenskt Näringslivs sammanfattande synpunkter 63/2015/CBK.

Remissvar. Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Svenskt Näringslivs sammanfattande synpunkter 63/2015/CBK. Socialdepartementet Vår referens/dnr: 63/2015/CBK s.sf@regeringskansliet.se, s.registrator@regeringskansliet.se Er referens/dnr: S2015/1554/SF 2015-08-28 Remissvar Mer trygghet och bättre försäkring (SOU

Läs mer

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och

Läs mer

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Mårtensson/Strömgren/LE Till Socialdepartementet SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST. SKYDD OCH ANPASSNING

Läs mer

Valenkät 2014 fullständiga svar

Valenkät 2014 fullständiga svar Valenkät 2014 fullständiga svar Innehåll Moderaterna...1 Socialdemokraterna...4 Miljöpartiet...6 Folkpartiet...8 Vänsterpartiet...10 Centerpartiet...12 Kristdemokraterna...14 Moderaterna Sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Remissvar: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Remissvar: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm socialdepartementet.registrator@regeringskansliet.se Stockholm Vår referens Dnr 2015-08-21 Erik Ageberg S2015/1554SF Remissvar: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU

Läs mer

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Sjukfrånvaron har aldrig varit så låg som nu bland företagen som ingår i Svenskt Näringslivs tidsansvändningsstudie. Nedgången märks också i SCB:s mätningar,

Läs mer

Falun 23 september 2015

Falun 23 september 2015 Falun 23 september 2015 Socialförsäkring i förändring vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? Hur ser företagets ansvar ut för sjuka medarbetare?

Läs mer

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

Datum 2015-08- 1.;. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm. PTKs yttrande SOU 201 5:21. trygghet och bättre försäkring. Mer

Datum 2015-08- 1.;. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm. PTKs yttrande SOU 201 5:21. trygghet och bättre försäkring. Mer SOU 201 5:21 Mer 103 33 Stockholm Socialdepartementet 2015-08- 1.;. Datum PTKs yttrande trygghet och bättre försäkring 0,97 % tas bort vid införandet av e-inkomst. Syftet med reduceringsfaktorn PTK anser

Läs mer

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och SLL Produktionssamordning i samarbete med HSN-förvaltningen Landstingsstyrelsen Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Ärendebeskrivning

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Om sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012

Om sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012 Om sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012 Försäkringsaktuellt Rehabiliteringskedjan Lite siffror om utvecklingen Förslag om andra sjuklöneveckan Försäkringskassans förändringsarbete Regelförändringar

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Skåne Blekinge 11 och 12 november

Skåne Blekinge 11 och 12 november Skåne Blekinge 11 och 12 november Ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar och sjukförsäkringen? 1 Siffror om sjukfrånvaro Förslag om ersättning för höga sjuklönekostnader Slopat förslag

Läs mer

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Kommittémotion otion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. () Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Sammanfattning oderaterna vill förbättra integrationen med tidiga insatser

Läs mer

Sammanfattning av slutbetänkande Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) - parlamentariska socialförsäkringsutredningen

Sammanfattning av slutbetänkande Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) - parlamentariska socialförsäkringsutredningen Landstingsdirektörens stab Utvecklingsenheten Avdelningen för kunskapsstöd Helene Bjerstedt 2015-06-01 Sammanfattning av slutbetänkande Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) - parlamentariska

Läs mer

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer Remissvar 2009-01-09 013-2008-05409 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Trygghetssystemen för företagare Verket för näringslivsutveckling, Nutek, har anmodats inkomma med remissyttrande på betänkandet

Läs mer

Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 1 (44) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm LM Ericsons väg 30 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax

Läs mer