arbete och trygghet.indd 1

Transkript

1 arbete och trygghet bygger berikar berör Svenska Byggnadsarbetareförbundet arbete och trygghet.indd

2 Arbete och trygghet rapport till Byggnads kongress 2010

3 INNEHÅLL DIREKTIV TILL KONGRESSARBETSGRUPPEN ARBETE OCH TRYGGHET... 4 ARBETSMARKNAD I FÖRÄNDRING... 8 Inledning...8 Sysselsättning högst på dagordningen...9 Arbetsförmedlingen En egen arbetsförmedling En väg tillbaka Skattefrågor och avdrag för fackföreningsavgift Arbetsmiljö EN BÄTTRE ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRING BYGGNADS INKOMSTFÖRSÄKRING Bakgrund Utformningen av Byggnads inkomstförsäkring Försäkringens utfall DET SVENSKA BYGGANDET KOMPETENS OCH ARBETSORGANISATION DELAKTIGHET I PLANERINGEN KOLLEKTIVAVTALETS STÄLLNING LAGBASAR OCH FACKLIGA FÖRTROENDEMÄN DEN UNGA GENERATIONEN... 42

4 BOSTADSPOLITIK Sammanfattning...45 Inledning...46 Byggandet i Sverige...47 Bostadsbyggandet från 90-talet och framåt...48 Viktiga faktorer för boende och välfärd...50 Behov inom bostadsbyggande Bostadspolitiken i debatten Socialdemokratisk bostadspolitik i regeringsställning och i opposition...54 Alliansregeringens bostadspolitik Byggnads och bostadspolitiken...56 Byggnads vill se dessa prioriteringar...56 Värna en hög och stabil nivå på bostadsbyggandet...57 Ungdomars bostäder...57 Insatser för miljonprogramsområden...58 Energieffektivisering och klimatpåverkan...59 Tillgänglighet och trygghet...61 En social bostadspolitik...61 Inrättande av ett samhällsbyggnadsdepartement... 62

5 byggnads KONGRESS 2010 Direktiv till kongressarbetsgruppen Arbete och Trygghet Sedan senaste kongressen 2006 har Byggnads genomgått en oerhört turbulent tid som på många sätt har ändrat förutsättningarna för den fackliga verksamheten. Den borgerliga regeringen har försämrat a-kassan och gjort det dyrare att vara med i en fackförening. Alla LO-förbund har förlorat medlemmar och flera har fått försämrad ekonomi. Arbetsgivarsidan har visat upp en alltmer aggressiv sida och attackerar arbetsrätten i allmänhet och kollektivavtalen i synnerhet. Huvudavtalsförhandlingarna, som skulle leda till ett nytt Saltsjöbadsavtal, bröt samman på grund av arbetsgivarsidans ovilja att komma överens. Man var mer intresserad av att försämra i LAS och inskränka konflikträtten. Under de senaste åren har flera rättsliga avgöranden meddelats, som för Byggnads del inneburit stora förändringar för den fackliga verksamheten och vårt uppdrag. I Lavalmålet har Arbetsdomstolen fastslagit att Byggnads bröt mot gällande rätt. Det är nu svårare att kontrollera att våra kollektivavtal följs och med det följer ökad risk för social dumpning och försämrad löneutveckling. Arbetsmarknadspolitiken är under omstöpning. Det som vi förr kunde ta för givet i form av en aktiv arbetsmarknadspolitik kombinerat med en hög ersättning vid arbetslöshet har fått ett nytt innehåll av den borgerliga regeringen. Även socialdemokraterna ser över arbetsmarknadspolitiken inom ramen för rådslagsarbetet och signalerar att man är beredd att ompröva delar av arbetsmarknadspolitiken. Vi kan också märka att människor idag inte tar ett fackligt medlemskap för givet. Allt oftare får vi frågan varför ska jag vara med i facket och vad ger det mig? Den yngre generationen ställer stora krav på att bli informerad om medlemskapets värde och fackföreningarna måste i en större utsträckning arbeta tydligt med medlemsrekrytering. Trygghetssystemen försämras och går från att vara en del av välfärdssystemet till att bli en grundförsäkring. Många av våra medlemmar riskerar att stå utan ekonomiskt skydd vid sjukdom, arbetsskada och arbetslöshet. Det är alldeles uppenbart att vår omvärld förändras i en allt snabbare takt och att varje facklig organisation måste vara beredd att möta detta på ett öppet och konstruktivt sätt. Byggnads är ett starkt förbund där medlemmarna känner stolthet och trygghet. Som konstaterats ovan har även förutsättningarna för Byggnads förändrats på många och viktiga områden. Inför den kommande kongressperioden är det viktigt att förbundet nog- 4

6 arbete OCH TRYGGHET RAPPORT grant analyserar de förändringar som sker inom arbetsmarknads- och trygghetsområdet. Det är angeläget att förbereda sig på flera tänkbara utvecklingar. Gruppens slutsatser ska presenteras som ett antal konkreta förslag på ställningstagande och åtgärder som kongressen får tillfälle att diskutera och besluta om. Det föreslås att gruppen utarbetar en sammanhållen rapport kring arbete och trygghet till 2010 års kongress. Rapporten bör ta upp: Arbetsmarknadspolitik i förändring Den klassiska arbetsmarknadspolitiken med en arbetsförmedling som möter våra medlemmars behov kombinerat med hög ersättning från a-kassan kan vi inte längre ta för givet. Den borgerliga regeringen och socialdemokraterna förändrar arbetsmarknadspolitiken i snabb takt. Det är därför viktigt att förbundet analyserar det som nu sker och drar slutsatser kring vad detta innebär för förbundets hållning i de arbetsmarknadspolitiska frågorna. Byggnads syn på en a-kassa som ger trygghet vid arbetslöshet Arbetslöshetskassan har av den borgerliga regeringen försämrats dramatiskt. Med ersättningsnivåer på 65 procent (i vissa fall ännu lägre) av inkomsten ger a-kassan inte det stöd den borde vid arbetslöshet. För att möta upp detta har Byggnads infört en inkomstförsäkring som kompletterar ersättningen. Socialdemokraterna har lovat att vid ett regeringsskifte återställa a-kassan. Det förekommer diskussioner om hur mycket en återställning bör vara och om det ska finnas en bortre parentes. Byggnads bör förhålla sig till dessa frågor och presentera egna förslag på utformningen av en framtida arbetslöshetsförsäkring. Arbetsförmedling i Byggnads regi Efter regeringsskiftet har AMS/AMV lagts ned och istället har regeringen skapat Arbetsförmedlingen. Den nya organisationen saknar den regionala förankring som förr fanns genom arbetsförmedlingsnämnden. Arbetsförmedlingen har också ett ointresse av att möta våra medlemmars speciella behov vid arbetslöshet. De s.k. byggarbetsförmedlingarna läggs ned och Byggnads är inte längre en naturlig samarbetspartner i dessa frågor. Frågan har då uppkommit om Byggnads bör skapa en arbetsförmedling i egen regi eller tillsammans med andra förbund. Detta för att kunna ge förbundets medlemmar den service och det stöd som krävs. Arbetsgruppen bör se över denna fråga och om man anser att en arbetsförmedling ska bildas, ge förslag på utformning. 5

7 byggnads KONGRESS 2010 Byggnadsarbetarnas utbildning och kompetens I Sverige har vi en unik situation med en bra grundutbildning för den som väljer att bli byggnadsarbetare. Efter utbildningen kommer en lärlingsperiod som resulterar i ett yrkesbevis. Denna ordning garanterar att våra medlemmar får god kompetens, har yrkesstolthet och kan genomföra ett arbete med högsta kvalitet. Ett system som gynnar alla parter från arbetsgivare, byggnadsarbetarna till kunderna. Trots detta kan vi konstatera att detta utbildningssystem ifrågasätts. Det är lika viktigt att våra medlemmar får fortsatt utbildning även under resten av arbetslivet och dessa frågor har inte varit prioriterade. Det är därför viktigt att arbetsgruppen ser över denna problematik och föreslår åtgärder för att bevara och utveckla utbildningssystemet. Kollektivavtalets ställning Det är enkelt att konstatera att kollektivavtalen är ifrågasatta. Svenskt Näringsliv och BI försöker med alla till buds stående medel att underminera överenskomna avtal och på juridisk väg få igenom det som man inte lyckas med via förhandlingar. Flera domstolsavgöranden har gått Byggnads emot och detta får konsekvenser för utformningen av framtidens kollektivavtal. Till detta kommer de förhandlingar som nu förs mellan parterna på arbetsmarknaden om ett nytt huvudavtal. Resultatet av dessa förhandlingar kan få konsekvenser vid utformningen av nya avtal. Här kan också nämnas de diskussioner som nu pågår mellan Byggnads och BI om förenklade avtal. Arbetsgruppen bör analysera helheten av ovanstående och presentera konsekvenserna för Byggnads kommande avtal. Trygghetslösningar som ger ökat medlemsvärde Som nämnts tidigare har a-kassan försämrats och förbundet har beslutat att möta upp detta med införandet av en inkomstförsäkring. Denna typ av försäkring ger också medlemskapet i Byggnads ett mervärde. Arbetsgruppen bör titta på om inkomstförsäkringen ska vara kvar och om liknande trygghetslösningar kan och bör införas för att ge ett ökat medlemsvärde. 6

8 arbete OCH TRYGGHET RAPPORT Övriga frågor Inom ramen för gruppens arbetsområde finns det självklart en mängd övriga frågor som gruppen bör diskutera och komma med eventuella förslag. Det kan röra sig om bostadspolitik, ROT, infrastruktur och miljöfrågor. I arbetsgruppens uppdrag ligger att ta upp alla de frågeställningar som gruppen anser behöver analyseras och som kan få konsekvenser för Byggnads verksamhet under kommande kongressperiod. Förbundsstyrelsen beslutade att tillsätta en arbetsgrupp med ansvar att ta fram en kongressrapport enligt skrivningen ovan att följande personer utses att ingå i arbetsgruppen: Hans Tilly, ordförande Matz Larsson, sekreterare Christer Carlsson, förbundskontoret Gunnar Dahlberg, förbundskontoret Torbjörn Johansson, förbundskontoret Dan Berger, förbundsstyrelsen Magnus Cato, förbundsstyrelsen Lars Hildingsson, förbundsstyrelsen Johan Lindholm, förbundsstyrelsen Anders Forsström, MB ledamot, Bravida Leif Haraldsson, Bygg 29: an Värmland Anders Larsson, Byggnads Uppland Roland Ljungdell, Byggnads Södra Skåne 7

9 byggnads KONGRESS 2010 Arbetsmarknad i förändring Inledning Det är Byggnads uppfattning att den svenska arbetsmarknadspolitiken har försämrats och monterats ned de sista åren. Arbetsförmedlingen har fått mindre resurser och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är inte tillräckliga. Speciellt tydligt framgår detta inom byggsektorn. Byggbranschens behov är speciella och Arbetsförmedlingen har inte längre vare sig kunskap eller resurser att möta dessa behov. Det övergripande mål, som så framgångsrikt hade styrt den svenska aktiva arbetsmarknads-politiken under flera årtionden fram till början av 90-talet, formulerades ursprungligen i Arbetarrörelsens efterkrigsprogram: Ingen man eller kvinna skall mot sin vilja behöva vara utan sysselsättning. Krigstidens erfarenheter hade visat att hela folket kunde sättas i arbete. Då kunde även fredssamhället organiseras så, att alla som ville ha ett arbete kunde få det. Parollen arbete åt alla blev den röda tråden i arbetarrörelsens politiska strävanden under dessa årtionden. Ingenting var viktigare för en svensk regering än hög sysselsättningsnivå och låg arbetslöshet. Den idémässiga grunden för den tidigare ekonomisk-politiska modellen för hög sysselsättningsnivå, stabila priser och solidarisk lönepolitik gäller inte längre. Det är uppenbart att även socialdemokraterna under de senaste åren har misslyckats med att föra en arbetsmarknadspolitik där full sysselsättning har varit det främsta målet. Det är ingen nyhet att vi har stora grupper som under många år stått utanför arbetsmarknaden, trots att de vill försörja sig. Men med den borgerliga regeringens tillträde har nedmonteringen accelererat och genomförts mer systematiskt. Denna gång i propagandistiska termer om dess motsats, att vi måste rädda välfärdens kärna och att det måste löna sig mer att arbeta. Nedmonteringen har gällt väsentliga delar av arbetsmarknadspolitiken. Man har minskat de aktiva åtgärderna. Dessa upprätthålls numera till mycket stor del i Jobb- och utvecklingsgarantin, som inte är någon garanti som sägs i namnet utan ett sätt att i organiserade former fortsätta betala ut ersättning, men lägre än tidigare, till de arbetslösa i stället för genom arbetslöshetsförsäkringen. I slutänden ska det finnas en garanti för att få en mer bestående sysselsättning med en ersättning som uppgår till 65 procent av den inkomst de enligt regeringens nya beräkningssätt hade före arbetslösheten. Denna slutgaranti och resonemangen bakom den låga ersättningen påminner om 30-talets AK- 8

10 arbete OCH TRYGGHET RAPPORT jobb till mycket låga löner. Det är fortfarande oklart vilka arbetsuppgifter de drabbade ska tvingas utföra för att få den låga ersättningen. Det tycks vara den borgerliga regeringens avsikt att steg för steg lämna den svenska aktiva arbetsmarknadspolitiken och att ersätta den med en ensidig press på de arbetslösa att anpassa sig till de löner arbetsgivare är beredda att betala för att anställa dem. Medvetet skapar man ett arbetsmarknadens A- och B-lag och spelar ut grupper mot varandra, med stor risk för lönedumpning. Sysselsättning högst på dagordningen Byggnads menar att nu behöver sysselsättningsmålet åter sättas högst på dagordningen och en aktiv arbetsmarknadspolitik etableras på nytt. Det är inte någon naturlag som säger att hundratusentals människor ska behöva vara arbetslösa eller att en tredjedel av de arbetslösa vid Arbetsförmedlingen ska behöva gå runt i tillfälliga jobb, några timmar här och där och ofta till mycket låga löner eller i svartjobb, försörja sig som arbetslösa genom en allt lägre ersättning från a-kassa. Det kan inte heller vara acceptabelt att använda arbetslösheten som ett sätt att skapa jämvikt mellan hög- och lågkonjunktur. Kombinerar man detta med en låg arbetslöshetsersättning, så riskerar Byggnads medlemmar en social och ekonomisk katastrof. Det är på marknaden som människor blir arbetslösa. Den blinda tron på marknadskrafterna och på att utbudet av arbetskraft ska skapa sin egen efterfrågan har prövats och befunnits väga alldeles för lätt för att kunna vara det grundläggande receptet. Arbetslöshet är ett marknadsmisslyckande som bara demokrati och välfärdsstat kan häva. Precis som efter depressionen på 30-talet och efter kriget på 40-talet är det uppenbarligen tid att åter sätta sysselsättningen i centrum för politiken. Att bekämpa arbetslösheten kan inte vara det enda målet. Att öka sysselsättningen genom en tillväxtinriktad ekonomisk politik och en aktiv näringspolitik, som kan skapa förutsättningar för nya produktiva arbetsplatser och nya fält för arbete, är om möjligt ännu viktigare. Byggnads har vid många tillfällen pekat på behovet av att öka sysselsättningen genom ökat byggande och genomförande av ROT-åtgärder av olika slag. Bland annat har vi föreslagit ROT-program för hyreslägenheter, ökad nyproduktion av hyreslägenheter, renovering av miljonprogrammen och offentliga lokaler. Det behövs ett starkare samhälle som förmår möta människors vilja till arbete. Det behövs en aktiv arbetsmarknadspolitik med en generös arbetslöshetsförsäkring som ger trygghet i omställningen till nytt arbete och det behövs kvalitativa åtgärder som rustar arbetslösa till de nya jobben. Det viktigaste 9

11 byggnads KONGRESS 2010 målet för de arbetsmarknadspolitiska insatserna framöver bör vara att bryta uppdelningen i ett arbetsmarknadens A- och B-lag. Arbetsförmedlingen Som nämnts tidigare så har Arbetsförmedlingen förändrats i grunden genom ny organisation och ett nytt uppdrag. Mycket av den kompetens om byggbranschen och dess speciella behov och förutsättningar som finns inom Arbetsförmedlingen har nu försvunnit. Byggarbetsförmedlingarna och byggarbetsförmedlare finns inte längre i samma omfattning som tidigare och de arbetslösa blir mer bemötta som en enhetlig massa. Mycket av Arbetsförmedlingens verksamhet går numera ut på att lägga ut arbetsförmedlandet på entreprenad. Under den senaste tiden har det startats en mängd olika privata aktörer som med resurser från Arbetsförmedlingen erbjuder arbetslösa olika typer av aktiviteter. Jobbcoacher är en populär verksamhet där arbetslösa ska hjälpa andra arbetslösa att finna nya jobb. Det är uppenbart att en arbetslös byggnadsarbetare inte känner att Arbetsförmedlingen och de olika privata aktörerna förstår hans eller hennes situation. De flesta som är arbetslösa inom den gruppen vill tillbaka till byggsektorn och vill bli bemötta därefter. Ovanstående diagram visar att arbetsförmedlingskontor utan kompletterande aktörer (KA), t.ex. coacher, lyckas bättre med att få ut människor i arbete än 10

12 arbete OCH TRYGGHET RAPPORT förmedlingar med kompletterande aktörer. En slutsats man kan dra av detta är att den ordinarie arbetsförmedlingen har en bra kompetens att möta de arbetslösa och lång erfarenhet av att få ut de arbetssökande i arbete. Byggnads menar att behovet av kompletterande aktörer måste ses över och att kvaliteten på aktörerna tydligt måste kontrolleras. Det är också uppenbart att det snarare behövs mer resurser till den ordinarie arbetsförmedlingen så att de får bra förutsättningar för sitt arbete. Av Arbetsförmedlingens statistik, diagrammet nedan, framgår vidare att det är olika typer av stödåtgärder i form av arbetsmarknadsåtgärder och arbetsmarknadsutbildning som bäst lyckas med att öka sysselsättningen bland de arbetslösa. Praktikplatser har en mindre effekt när det gäller nya arbeten och det finns snarare en risk att praktikplatser istället undantränger ordinarie arbetstillfällen. Även här finns det anledning att se över de åtgärder som regeringen sätter in för att få ner arbetslösheten. Den stora satsningen på praktikplatser är inte en garanti för att få ut människor i arbete. Oavsett vilken uppfattning man har kring Arbetsförmedlingen och dess nya roll så är det viktigt att Byggnads på olika sätt möter denna nya verklighet och tar initiativ till olika projekt för att finnas där de arbetslösa är. Ett sätt kan vara att tillsammans med andra aktörer se över möjligheten att starta ett omställningsbolag. 11

13 byggnads KONGRESS 2010 En egen arbetsförmedling Det har förekommit en diskussion om Byggnads skulle kunna starta upp en egen arbetsförmedling för att på ett bättre sätt förmedla kontakter och jobb inom byggsektorn. Det är dock kongressgruppens mening att staten genom Arbetsförmedlingen ska ha ansvaret för att förmedla de arbeten som finns. Det finns också risk att Byggnads skulle kunna hamna i en svår situation mellan att förmedla arbete för medlemmar i Byggnads och icke medlemmar. Det kan även uppkomma problem vad gäller ansvaret för den som Byggnads har hänvisat till ett arbete. En väg tillbaka Det är helt avgörande att ett välfärdssamhälle kan erbjuda alla människor en väg tillbaka till arbetslivet. Det är inte byggnadsarbetarens fel att han eller hon har blivit sjuk och behöver stöd för sin rehabilitering. Det är inte den arbetslöse som ska bära skulden för att jobben inte finns. Ersättning vid sjukdom och arbetslöshet är försäkringar och har sin grund i att löntagarna har avstått löneutrymme genom åren. Att prata om bidrag är endast ett sätt att skuldbelägga dem som redan är i en utsatt situation. Det är självklart alltid arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för sina anställda och även ansvaret för en fungerande rehabilitering. Om någon blir skadad eller sjuk, så måste målet vara att den enskilde kan komma tillbaka till sitt ordinarie arbete med stöd från sin arbetsgivare. Det är inte alltid detta är möjligt, och då är det viktigt med andra aktörer. Den viktigaste aktören för att ge stöd till nytt arbete är förstås Arbetsförmedlingen. Vi kan dock konstatera att Arbetsförmedlingen inte längre kan genomföra sitt uppdrag att förmedla arbete och möta den speciella situation som byggsektorn befinner sig i. Arbetsförmedlingen har under senare år dragit ner på resurser och har inte längre specialkunskap i form av byggförmedlare. Det är nödvändigt att ha en väl insatt förmedlare eftersom byggsektorn har stora konjunktursvängningar som gör att arbetslösheten blir högre än inom andra sektorer. Byggnads vill att begreppet byggförmedlare införs igen så att kontakter mellan Arbetsförmedlingen och Byggnads avdelningar sker genom en kontakt. Arbetsförmedlingens verksamhet syftar i dag nästan uteslutande till att kontrollera att de som är arbetslösa söker många jobb inte att de kan få de jobb de söker. En sådan inriktning blir alltmer ineffektiv. Byggnads menar att Arbetsförmedlingen måste reformeras i grunden. En reformerad förmedling 12

14 arbete OCH TRYGGHET RAPPORT måste ha en mycket starkare förankring i den lokala och regionala arbetsmarknaden och bättre förståelse för de behov som Byggnads medlemmar har för att kunna få ett nytt arbete. Byggnads vill att Arbetsförmedlingen finansierar personella resurser som har till uppgift att ha kontakt med arbetslösa byggnadsarbetare och stödja de arbetslösa till kompetensutveckling och med kontakter med byggföretag. Detta ska ske som ett alternativ till egen coachverksamhet. Det finns ett flertal exempel på hur Arbetsförmedlingen skulle kunna arbeta tillsammans med centrala och lokala aktörer för att skapa sysselsättning för de arbetslösa byggnadsarbetarna. Ett sådant exempel är den s.k. Hallandsmodellen. Sedan 1993 har ett samverkansprojekt mellan kulturmiljövården och arbetsmarknadssektorn pågått i Hallands län, kallat Hallandsmodellen. Projektet har inneburit att ett 80-tal kulturhistoriskt värdefulla byggnader kunnat renoveras inom ramen för kurser för i första hand bygglärlingar. Länsarbetsnämnden har bidragit med kostnader för arbetskraft m m och fastighetsägarna och kulturmiljövården genom länsstyrelsen har bekostat material och specialistinsatser. Många för länet viktiga byggnader har renoverats inom projektet, t.ex. Rossareds gård, Nidingens fyrplats och Tjolöholm i Kungsbacka kommun, Kallbadhuset och Grimetons radiostation i Varbergs kommun, Tullbron och Biograf Olympia i Falkenberg, Harplinge väderkvarn och Slottsmöllan i Halmstad, Konstnärsbyn i Rydö i Hylte samt Ifverströmska gården och Teatern i Laholm. Projektidén och samverkansformen har även exporterats till Polen med hjälp av ett bidrag från regeringens s k Östersjömiljard. Länsmuseet i Halland har här haft en aktiv roll. Det finns all anledning att Arbetsförmedlingen tar till sig denna typ av samverkansprojekt och hittar fler sådana möjligheter i övriga landet. Det har visat sig att de som deltagit i detta projekt också har stannat kvar i byggbranschen. För många människor behövs olika typer av rehabilitering för att orka komma tillbaka till byggbranschen. Parterna inom byggbranschen har ett stort ansvar för att erbjuda rehab av olika slag. Grunden för rehabiliteringsarbetet är samverkan mellan byggsektorns parter i de regionala anpassningsgrupperna. Detta sker exempelvis genom att de rehabiliteringsfall som anpassningsgruppen finner lämpliga tillsvidareanställs inom Galaxen och därefter placeras i ett lämpligt arbete. Rehabiliteringsverksamheten bör ha som syfte att personer med anknytning till bygg-, väg-, anläggnings- och bygghantverkssektorerna ska ges möjlighet till ett nytt anpassat arbete via Galaxen. Detta omfattar personer som har ett funktionshinder och som är arbetslösa eller riskerar att bli arbetslösa. Placeringen i ett nytt arbete görs med hjälp av lönebidrag. 13

15 byggnads KONGRESS 2010 Det är också viktigt att lyfta fram det preventiva arbetet som har till syfte att utveckla och sprida kunskap om ny utrustning och arbetsmetoder för att uppnå ett bättre arbetssätt i hela byggsektorn. Målet måste vara att arbetsskadorna ska minska, men också att arbetet, genom att utföras med bättre arbetsteknik, ska bli effektivare. En väg tillbaka betyder också att det alltid ska vara möjligt att komplettera sina kunskaper med studier. Oavsett om man har studerat tidigare eller om man är äldre så ska samhället alltid kunna erbjuda kompletterande utbildningsmöjligheter av olika slag. Det kan vara det som tidigare kallades kunskapslyftet och det kan vara komvux. Genom möjlighet till studiebidrag ska man få ett ekonomiskt stöd så att kostnader inte är ett hinder för kompletterande studier. Skattefrågor och avdrag för fackföreningsavgift Byggnadsarbetare har i alla tider pendlat till sina arbeten. Många dagpendlar och bor hemma. Andra måste eller väljer att veckopendla och bor då hemifrån under arbetsveckan. Vi vet att Byggnads medlemmar är positivt inställda till att pendla dit där jobben finns. Denna pendlingsvilja har stor betydelse för svensk byggsektor och för byggandet över huvud taget. De behöver därför villkor, som stimulerar till att även fortsättningsvis arbeta utanför hemorten. Det är viktigt att införa ett pendlingsstöd, som inte är tidsbegränsat och som inte innehåller några åldersgränser. Samtidigt är det viktigt att eftersträva möjligheten till arbete på bostadsorten eller inom dagpendlingsavstånd. Arbete på annan ort medför olägenheter. Det handlar om sämre möjligheter att umgås med familj och vänner. Men pendling medför också sämre möjligheter att engagera sig politiskt och i annat föreningsarbete. Skattevillkoren vid arbete på annan ort är komplicerade. Det är angeläget, att avdragen för kostnader vid arbete på annan ort än bostadsorten förbättras, oavsett om arbetet är tillfälligt eller långvarigt. Detta krävs för att stimulera till fortsatt pendlingsvilja. Ett annat område som idag har komplicerade skatteregler är arbete som sker över nationsgränserna. Idag är det många av Byggnads medlemmar som arbetar både i Danmark och Norge. Då kan det uppkomma problem med olika skatteregler, men också en mängd andra bestämmelser som skiljer mellan länderna. Det är viktigt att dessa regler synkroniseras och görs enklare att förstå och följa. Det finns flera olika projekt kring frågan om arbete över nationsgränserna där Byggnads deltar. En av slutsatserna från projekten är att 14

16 arbete OCH TRYGGHET RAPPORT myndigheterna i större utsträckning måste samarbete för att underlätta för den enskilde. Byggnads menar vidare att det är viktigt att återinföra skattereduktionen för fack- och a-kasseavgifter för löntagarna. Det är inte rimligt att arbetsgivare och löntagare ska behandlas skattemässigt olika. Arbetsmiljö En trygg och säker arbetsmiljö har länge varit ett av Byggnads prioriterade områden. Ändå arbetar en byggnadsarbetare under väldigt hårda villkor. Det är ett faktum att varje månad dör en byggnadsarbetare. För år 2008 steg dödstalet till 17 personer för hela året. Totalt i Sverige omkom 67 människor, den yngsta en 15-årig sommarvikarie och den äldsta en 80-årig egenföretagare, i dödsolyckor på arbetsplatserna Bakom olycksstatistiken döljer sig bland annat bristande arbetsmiljökunskap hos arbetsgivarna, framför allt vad gäller riskbedömningar och systematiskt arbetsmiljöarbete. Undersökningar visar också att den lågkonjunktur som vi nu är inne i negativt påverkar arbetsmiljöarbetet. Frågar man byggcheferna och byggnadsarbetarna så svarar de att de märker av ekonomiska neddragningar och sparkrav. För att ta några axplock ur vad de svarar; Tre av fyra (77 procent) uppger att byggföretagen sparar in på kostnader för arbetsmiljön, eller att det finns en ökad risk för att så sker, för att kunna lämna ett lägre pris. Drygt var tredje person (35 procent) uppger att de ekonomiska utmaningarna har flyttat fokus från god arbetsmiljö till god lönsamhet och att olika säkerhetsarrangemang nedprioriteras i dag. Mer än hälften (56 procent) uppger att ekonomiska besparingar leder till indragningar av skyddsutrustning. Nästan varannan person (44 procent) uppger att det slarvas mer med säkerhetsrutiner. Det är byggherren som bär huvudansvaret för arbetsmiljön. Trots det svarar mer än varannan tillfrågad (51 procent) att byggherren sällan eller aldrig följer upp entreprenörens arbetsmiljö- och säkerhetsarbete på arbetsplatsen. 15

17 byggnads KONGRESS 2010 När det gäller projektörens ansvar så uppger 65 procent av byggcheferna att det är ovanligt eller att det aldrig sker att projektörerna bedömer riskfyllda arbeten och lämnar underlag för riskanalyser till byggcheferna. Byggnadsarbetarna upplever dessutom att arbetsgivarna brister i sitt informationsansvar. 71 procent svarar att det är ovanligt eller att det aldrig sker att arbetsgivarna informerar om riskerna i ett projekt och talar om hur riskfyllda arbetsuppgifter ska utföras på ett säkert sätt. Den enskilda åtgärd som flest tror skulle kunna bidra till ökat ansvarstagande samt få företag och individer att följa lagstiftning och föreskrifter är direkta böter vid brott mot lagstiftning/föreskrifter. Det är uppenbart att arbetsmiljöfrågorna fortfarande är oerhört viktiga och att arbetet med att få en bra arbetsmiljö aldrig tar slut. Därför är det omdömeslöst att den nuvarande regeringen har lagt ner Arbetslivsinstitutet och kraftigt minskat anslaget till Arbetsmiljöverket. Det finns hos regeringen ingen genuin förståelse för hur arbetsmiljöfrågorna måste bedrivas och vilka resurser det kräver. Till detta kommer förslaget om att ersätta inspektioner med någon form av egenkontroll och godkännande genom ett system med klistermärken i form av smileys. Erfarenheterna från det liknande danska systemet är inte goda och det finns ingen anledning att Sverige ska gå samma väg. Byggnads menar att det måste till en rejäl satsning på arbetsmiljöfrågorna och att Arbetsmiljöverket måste få ökade resurser. Det systematiska arbetsmiljöarbetet kan inte ersättas av något marknadsanpassat självkontrollsystem. Dessa frågor måste vara en naturlig del av arbetsgivarens ansvar tillsammans med de fackliga organisationerna. Det är också viktigt att Arbetslivsinstitutet eller liknande åter inrättas och blir en självklar del av utvecklingen av arbetsmiljöfrågorna. Byggbranschen hanterar många olika material, maskiner och ämnen som det behövs ordentlig forskning kring. Därför måste arbetslivsforskning och företagshälsovård få en egen samordnande myndighet. Den partgemensamma hälsovården inom byggsektorn, som fanns i början på 90-talet, gjorde en bra insats för byggbranschen och hade specialkunskap och spetskompetens kring de frågor som rörde byggsektorn. Här fanns bl.a. en statistisk kunskap om skadeutvecklingen bland de anställda och vad som händer med byggnadsarbetare efter flera års utsatthet på en byggarbetsplats. Det är Byggnads uppfattning att man måste se över möjligheterna att återinföra kvalitetssäkrad hälsovård som är riktad till de anställda inom byggsektorn och med kunskap om deras speciella förhållanden. 16

18 arbete OCH TRYGGHET RAPPORT FÖRSLAG Arbetsgruppen föreslår att Byggnads uppfattning i ovanstående frågor ska ligga till grund för arbetet under den kommande kongressperioden och att arbetsmarknadspolitiken åter ska ha full sysselsättning som huvudmål samt att den fokuserar på efterfrågestimulerande åtgärder att arbetsmarknadspolitiken åter blir en aktiv arbetsmarknadspolitik med fokus på lokal och regional förankring att de arbetsmarknadspolitiska insatserna ska inriktas på att rusta de arbetslösa för att få ett nytt arbete att Arbetsförmedlingen ska ha kompetens att möta de speciella behov som Byggnads medlemmar har vid en eventuell arbetslöshet att Arbetsförmedlingen återinför byggförmedlare som ska ha kunskap om arbetslösa byggnadsarbetares speciella situation att kunskapslyftet eller liknande satsning åter införs som en möjlighet för kompletterande studier att Byggnads ska undersöka möjligheten att tillsammans med andra aktörer vara med och starta ett omställningsbolag att Arbetsförmedlingen ska arbeta mer i samarbetsprojekt i enlighet med Hallandsmodellen för att låta de arbetslösa behålla sin kompetens att arbetsgivarna i ökad utsträckning tar sitt ansvar för rehabilitering att återinföra skattereduktion för fack- och a-kassaavgifter att avtals- och skatteregler stimulerar till pendling att det införs ett pendlingsstöd som ska kunna utbetalas för obestämd tid att Arbetsmiljöverket tillförs mer resurser att arbetslivsforskning och företagshälsovård får en egen samordnande myndighet. 17

19 byggnads KONGRESS 2010 En bättre arbetslöshetsförsäkring Sedan regeringsskiftet 2006 har avsevärda försämringar av ersättningsvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen genomförts som viktiga delar i den borgerliga regeringens jobbpolitik. Försämringarna har systematiskt och konsekvent utformats så att dessa drabbar personer som är långvarigt arbetslösa eller som året före arbetslösheten inte lyckats kvalificera sig genom arbete med en arbetstid som motsvarar arbetsutbudet. Försämringarna i ersättningsvillkor och införandet av nya avgifter till staten har skett i en mycket snabb takt. De viktigaste delarna i genomförda försämringar av försäkringsvillkoren är den förhöjda finansieringsavgiften/ arbetslöshetsavgiften, den förhöjda högsta dagpenningen under de första 100 ersättningsdagarna har avskaffats, arbetsvillkoret för rätt till ersättning har skärpts, grunden för beräkning av normalarbetstid och dagsförtjänst, d.v.s. det som ligger till grund för den enskildes ersättning, har försämrats, ersättningsnivån har sänkts för dem som drabbats av långvarig arbetslöshet. Den traditionella svenska modellen av försäkring har haft sådana bestämda utgångspunkter. Den principiella grunden kan formuleras på följande sätt: Arbetslöshetsförsäkringen ska främja den ekonomiska effektiviteten och därmed bidra till tillväxt. Detta innebär att försäkringen i sitt sätt att fungera och i sina villkor ska bidra till en effektiv sökprocess med korta vakansoch söktider, medverka till att individens utbildning och kompetens tas tillvara i de nya jobben och därmed till en högre produktivitet. Arbetslöshetsförsäkringen ska vara en försäkring, ge trygghet för den enskilde under omställningstiden mellan jobb, men också ställa krav på att villkoren för arbetslöshetsersättning tillgodoses. Arbetslöshetsförsäkringen ska vara rättvis, motverka underbudskonkurrens om jobben och bygga på en solidarisk finansiering av försäkringens kostnader. Arbetslöshetsförsäkringen ska präglas av legitimitet. A-kassornas och arbetsförmedlingens tillämpning av ersättningsreglerna ska tillgodose högt ställda krav på rättssäkerhet och likabehandling. 18

20 arbete OCH TRYGGHET RAPPORT Dessa fyra punkter speglar den övergripande syn som arbetarrörelsen under årtionden haft på arbetslöshetsförsäkringen och punkterna har alltjämt samma aktualitet. Mot en sådan syn på vad arbetslöshetsförsäkringen är till för kan ställas den borgerliga regeringens uppfattning att låga ersättningsnivåer, krav på och kontroll av de arbetslösa, lönepress och mycket höga egenavgifter i försäkringen löser problemen på arbetsmarknaden. Byggnads menar att det är absolut nödvändigt att återställa arbetslöshetsersättningen utifrån de grundläggande principer som beskrivits ovan. Arbetslöshetsförsäkringen bör rimligen förändras så att betydligt fler finner det meningsfullt och har råd att vara försäkrade mot inkomstbortfall. Ett statligt trygghetssystem ska inte sortera bort grupper av arbetslösa som inte kan betala höga avgifter till staten eller med omfattande begränsningsregler för ersättningsrätt när de drabbas av arbetslöshet. Det är löntagarna som under åren har avstått löneutrymme för att kunna få a-kassa vid arbetslöshet. De har också rätt att få stöd när arbetslösheten slår till. LO och Byggnads har ställt kravet på Socialdemokraterna att utarbeta ett förslag till hur en framtida hållbar och strukturellt rättvis arbetslöshetsförsäkring ska se ut. I detta arbete ska ett flertal frågor övervägas, bland annat hur inträdes-, medlems- och arbetsvillkor ska utformas så att så många som möjligt kommer in i och får del av försäkringen. Byggnads menar att följande krav är viktiga: karensdagarna slopas, att taket i försäkringen höjs och indexeras så att 90 procent av löntagarna omfattas av en ersättningsnivå som bör vara 90 procent. Byggnads kommer också att verka för en solidarisk finansiering där egenavgiften är låg och likvärdig för alla löntagare, att inga bortre parenteser varken för heltids- eller deltidsarbetslösa införs. Det är också viktigt att se över arbetslöshetsförsäkringens regelsystem. Idag har vi ett alldeles för krångligt system. Den som är arbetslös har ibland ingen möjlighet att förstå vilka krav som ställs och riskerar att förlora sin ersättning bara för att han eller hon inte kunnat sätta sig in i regelsystemet. Ett stort problem för Byggnads medlemmar är att de mindre arbetsgivarna struntar i att fylla i och skicka in arbetsgivarintyget. Det leder till att den arbetslöse riskerar att bli utan ersättning under flera månader. En lösning skulle kunna vara att arbetsgivaren är skyldig att betala lön fram till dess att arbetsgivaren överlämnar ett korrekt ifyllt arbetsgivarintyg. En annan väsentlig del i en ny arbetslöshetsförsäkring är att alla förtroendeuppdrag som ersätts med förlorad arbetsförtjänst ska räknas som arbete. Det är också viktigt att arbetslöshetskassorna även i fortsättningen är knutna till fackföreningarna. 19

21 byggnads KONGRESS 2010 För de medlemmar som har arbetat i ett annat nordiskt land och som sedan blir arbetslösa i Sverige är det stora problem med att få arbetsgivarintyg från det andra landet. Den svenska arbetslöshetskassan behöver få blankett E 301 ifylld korrekt från behörig myndighet i det andra landet. Väntetiden för detta är idag flera månader och under tiden får den arbetslöse ingen ersättning. Det är inte rimligt att den enskilde inte ska få ersättning under väntetiden och drabbas av stora ekonomiska svårigheter. Byggnads vill därför att grundersättning ska utbetalas under väntetiden. 20

22 arbete OCH TRYGGHET RAPPORT Byggnads inkomstförsäkring Bakgrund Behovet av en inkomstförsäkring aktualiserades efter det att den borgliga regeringen tillträdde hösten Den borgerliga alliansen, med moderaterna i spetsen, har sedan valet systematiskt försämrat villkoren i arbetslöshetsförsäkringen. Det började med införandet av en förhöjd finansieringsavgift i kombination med en slopad skattereduktion för medlemsavgifter till såväl a-kassan som den fackliga organisationen. Vidare har kraftiga försämringar av ersättning och villkor genomförts. Ersättningstaket sänktes till maximalt 680 kr per dag. Ersättningsperioden har i princip fått en bortre parentes om 300 respektive 450 dagar. Ersättningsnivåerna har sänkts, dels med förändrad beräkningsgrund för ersättning, dels genom en successiv avtrappning av ersättningsnivån, från 80 procent till 70 procent och vidare ned till 65 procent. Arbetsvillkoret har skärpts avseende antalet arbetade timmar som krävs för att få rätt till inkomstrelaterad ersättning. Studerandevillkoret har avskaffats och den överhoppningsbara tiden förkortats. Deltidsarbetslösas rätt till fyllnadsersättning har under våren 2008 begränsats till 75 dagar. Senast i raden av försämringar är att karensdagarna utökats från fem till sju samt att en så kallad arbetslöshetsavgift ersatt den förhöjda finansieringsavgiften. Den nya arbetslöshetsavgiften baseras på en arbetslöshetsnivå med utgångspunkten att det ska vara dyrare att försäkra sig mot arbetslöshet för medlemmar i branscher/sektorer med hög arbetslöshet. Den borgerliga regeringens försämringar av arbetslöshetsförsäkringen innebär att arbetslösa inte längre erbjuds ekonomisk trygghet och skydd mot stora inkomstbortfall vid arbetslöshet. Försäkringen liknar nu närmast en grundtrygghetsförsäkring. Den kraftiga höjningen av egenavgiften har gjort att stora grupper lämnat försäkringen. Närmare löntagare lämnade under perioden december 2006 till juni 2008 sin a-kassa som konsekvens av regeringens politik. I samband med att den borgerliga regeringen aviserade de första försämringarna av a-kassan aktualiserade flera fackliga organisationer behovet av ett kompletterande inkomstskydd. En följd av detta blev att LO redan våren 2007 tecknade ett ramavtal med Folksam om inkomstförsäkring. Byggnads uppfattning är att huvuddelen av medlemmarna ska få ett inkomstskydd motsvarande 90 procent av inkomsten vid arbetslöshet. Detta skydd ska åstadkommas genom att taket i a-kassan höjs. Eftersom den borger- 21

23 byggnads KONGRESS 2010 liga alliansregeringen valt en motsatt linje beslöt Byggnads förbundsstyrelse i oktober 2007 om en inkomstförsäkring, initialt med inrikning på att klara perioden fram till nästa riksdagsval Avtalet mellan Byggnads och Folksam är ett komplement till den offentliga arbetslöshetsförsäkringen och omfattar tiden den 1 juli 2008 till 31 december Finansieringen av inkomstförsäkringen skulle enligt förbundsstyrelsebeslut tas ur Byggnads kapital. I januari 2008 beslutade förbundsstyrelsen att förlänga försäkringens ersättningsperiod från 100 till 200 dagar. Förbundsstyrelsens beslut om inkomstförsäkring innebar också att en utvärdering ska ske på kongressen 2010 då eventuellt beslut om fortsättning tas. Utformningen av Byggnads inkomstförsäkring Inkomstförsäkringen säkerställer att de medlemmar som tjänar över taket kronor per månad, och upp till kronor i månaden, ska få ut 80 procent i ersättning de första 200 dagarna vid arbetslöshet. Ett krav är att man har ett oavbrutet medlemskap i Byggnads och a-kassan sedan minst 12 månader tillbaka. Den här förmånen höjer inte medlemsavgiften. Inkomstförsäkringen, som började gälla den 1 juli 2008, gäller till och med månaden före det att medlemmen fyller 65 år. Ersättningen från inkomstförsäkringen grundas på den ersättningsgrundande inkomst som a-kassan fastställt vid arbetslöshetens inträde. För att vara berättigad till ersättning från inkomstförsäkringen måste medlemmen ha rätt till ersättning från a-kassan och den får inte ha varit arbetslös under kvalifikationstiden. Ersättningen utgår i 200 dagar (efter sju karensdagar). Utbetalningen följer a-kassans regler, dvs maximalt fem ersättningsdagar per vecka, 22 dagar per månad. I beslutet fanns en startregel som sa att den som redan påbörjat en ersättningsperiod i a-kassan under tiden 1 juli 2007 till 1 juli 2008 kunde söka ersättning från försäkringen utan krav på kvalifikationstid. Ersättningen från inkomstförsäkringen (200 dagar) kunde då maximalt utbetalas till och med dag 200 i a-kassans ersättningsperiod. 22

24 arbete OCH TRYGGHET RAPPORT Försäkringens utfall Försäkringen omfattar cirka personer i Byggnads som har inkomst över kronor per månad. Av Folksams redovisning per den sista december 2009 framgår att cirka medlemmar beviljats ersättning från inkomstförsäkringen. Under månaderna september-december 2009 inkom cirka 425 nya ansökningar varje månad. Medellönen för dem som beviljats ersättning var vid årsskiftet 2009/2010 drygt kronor/månad. I samband med den lågkonjunktur Sverige och övriga världen gick in i efter finanskrisen hösten 2008 har arbetslösheten för Byggnads medlemmar ökat. Trots att arbetslösheten legat på lägre nivå än befarat har kostnaderna för Byggnads inkomstförsäkring blivit betydligt högre än för andra förbund. Detta förklaras främst av att medellönen för de medlemmar i Byggnads som nyttjat försäkringen är högre än de andra förbundens och att förbundet beslutade att utöka antalet ersättningsdagar från 100 till 200 dagar. Byggnads förbundsstyrelse har beslutat att inkomstförsäkringen ska fasas ut och efter den 30 september kan inget nytt inträde göras, dvs. att en arbetslöshetsperiod som påbörjas efter detta datum inte berättigar till ersättning från inkomstförsäkringen. Försäkringen tillkom som en provisorisk lösning i avvaktan på riksdagsvalet Vår förhoppning och starka övertygelse är att vi då får en ny socialdemokratisk regering som skyndsamt genomför nödvändiga förbättringar i a-kassan för att den ska bli det inkomstskydd vid omställning som den ursprungligen var avsett som. Vi föreslår att förbundsstyrelsen får i uppdrag att efter riksdagsvalet 2010 bedöma behovet av och formerna för en eventuellt ny egenfinansierad inkomstförsäkring. 23

25 byggnads KONGRESS 2010 FÖRSLAG Arbetsgruppen föreslår att Byggnads ska verka för att arbetslöshetsförsäkringen ska bygga på de principer som beskrivs i texten ovan att arbetslöshetsavgiften avskaffas att taket i försäkringen höjs och indexeras så att 90 procent av löntagarna omfattas av en ersättningsnivå som bör vara 90 procent att a-kassans krångliga regelsystem ses över och regelförenklingar genomförs att alla förtroendeuppdrag som ersätts med förlorad arbetsförtjänst ska räknas som arbete att förbundsstyrelsen får i uppdrag att efter riksdagsvalet 2010 bedöma behovet av och formerna för en eventuellt ny egenfinansierad inkomstförsäkring. 24

26 arbete OCH TRYGGHET RAPPORT Det svenska byggandet Byggandet är en viktig del av svensk ekonomi var personer sysselsatta i byggsektorn och bygginvesteringarna uppgår till drygt 250 miljarder kronor. Byggande har stor betydelse för tillväxt och välfärd genom investeringar i bostäder, lokaler och infrastruktur. Som utomstående är det lätt att tro att byggnadsarbetarnas löner svarar för en stor del av produktionskostnaden. Det är emellertid så att hantverkarnas löner utgör en mindre del av den totala produktionskostnaden. Som framgår av bifogat diagram utgör lön till hantverkare, anställda och underentreprenörer ca 12 procent av produktionskostnaden. Moms, markanskaffning, byggherrekostnader och kommunala avgifter står för en betydande del av de totala byggkostnaderna. Kostnader i ett bostadsprojekt 39 % PRODUKTIONSKOSTNAD 17 % Moms 22 % 17 % Byggherrens kostnader* inkl markförvärv och kommunala avgifter 19 % 45 % BYGGKOSTNAD Entreprenörskostnad Transport Maskiner Omkostnader Material 61 % 18 % 4 % 4 % 8 % = Projektering, kontroll, besiktning, garanti, föräkring, grantiränta Källa: SCB 9 % 9 % 18 % Tjänstemän UE-hantverkare TBM m. fl. (Byggnadsarbetare) Lönekostnaden Allt som oftast sägs det i debatten att lönekostnaden skulle vara den stora orsaken till att byggkostnaderna är så stora och ökat de senaste åren. Så är det inte alls. Av ovanstående tabeller framgår att lönekostnaderna endast utgör 16 procent av produktionskostnaderna. Statskontorets utredning Sega gub- 25

27 byggnads KONGRESS 2010 bar konstaterar också att lönerna inom byggsektorn har ökat i paritet med industrisektorn. Undersökningar visar att de stora kostnaderna för byggande av flerbostadshus är material, skatter och markförvärv. Kostnader för transporter, maskiner och löner ligger på ungefär samma nivå. Det krävs att byggbolagen och arbetsgivarsidan lägger mer fokus på att få ner byggmaterialkostnaderna och i ökad utsträckning använder sig av integrerad planering för att på så sätt både få ner kostnaderna och effektivisera. Byggandet i Sverige håller hög internationell standard. Vårt klimat ställer höga krav på det som byggs oavsett om det är infrastruktur eller bostäder. Svenska byggnadsarbetare är välutbildade i ett internationellt perspektiv. De har hög yrkeskunskap och är vana vid att ta initiativ. Det nu gällande lönesystemet med prestationslöner är en garant för att bibehålla denna framgångsrika svenska modell inom byggsektorn. Den tekniska utvecklingen påverkar byggbranschen. IT har inneburit framsteg både för design och materialhantering. Det har gjorts försök med att i allt större omfattning flytta produktion från byggarbetsplatsen till industriella miljöer. Erfarenheterna är inte enbart positiva tvärtom finns det flera exempel på ordentliga misslyckanden. Det visar att platsbyggandet har förtjänster i form av flexibilitet. För vissa typer av byggande kan Prefab (prefabricerade byggnadsdelar) vara ett naturligt inslag, men det lämpar sig bäst för standardiserade byggnationer. De kommande åren kommer behovet av nyproduktion av bostäder uppgå till Renoveringar i bostäder blir en allt större del och där är Prefab oftast en mer begränsad företeelse. Däremot är det sannolikt att byggandet blir alltmer industrialiserat vilket inte är samma som mer Prefab. En ökad industrialisering innebär att företagen och de anställda utvecklar sina arbetsformer och lär av sina erfarenheter. Man måste bli bättre på att dokumentera gjorda erfarenheter och undvika att göra om fel. Tyvärr måste konstateras att man från arbetsgivarsidan har visat ointresse med att utveckla ett ökat medarbetarinflytande som skulle kunna öka effektiviseringen, skapa bättre arbetsmiljö och öka kvaliteten på det utförda arbetet. Istället har man valt att lägga fokus på att kritisera gällande kollektivavtal och försöka minska det fackliga inflytandet. En trend som förstärkts de senaste åren är att byggföretag tenderar att bli alltmer specialiserade och väljer att anlita underentreprenörer (UE) i ökad omfattning. Vi ser med stor oro inför att större byggföretag inte har egen personal. BI pekar på vikten av trygga, fasta, långsiktiga och ömsesidiga relationer 26

28 arbete OCH TRYGGHET RAPPORT i företaget. Det talar för att byggföretagen bör ha en stor andel anställda och att man satsar långsiktigt på kompetensutveckling och erbjuder bra villkor. Byggbranschen hör till de sektorer som satsar minst på kompetensutveckling av sin personal. Det är uppenbart att BI säger en sak och gör en annan. De talar om inflytande och medbestämmande men arbetar samtidigt för att försvaga Byggnads och kollektivavtalen. En annan trend, inte minst efter Lavalmålet, är att det blir alltfler bemanningsföretag som tar uppdrag i byggbranschen. Ett bemanningsföretag är inte en traditionell UE som kan svara för en viss del av ett bygge utan man förser huvudentreprenören med arbetskraft. Motivet är endast att spara pengar och att slippa personalansvar. Problemet är att ett bemanningsföretag inte har intresse av att satsa på kompetensutveckling och tyvärr anlitar huvudentreprenören ett bemanningsföretag utifrån lägsta möjliga pris. Om man vill uttrycka sig lite tillspetsat så kan man säga att med en ökad omfattning av bemanningsföretag så införs objektsanställningen bakvägen. En mycket oroande utveckling de senaste åren har varit utländska bemanningsföretag som förser svenska huvudentreprenörer med billig arbetskraft. Efter EUs utvidgning har vi en öppen arbetsmarknad i Europa. Problemet är att dessa företag oftast inte konkurrerar med svenska företag på lika villkor. Det är därför ingen slump att Bemanningsföretagens branschorganisation har uteslutit ett flertal av dessa oseriösa aktörer. Det måste samtidigt konstateras att bemanningsföretagen har blivit en del av arbetsmarknaden och att det inte är en möjlig väg att förbjuda bemanningsföretag. Däremot är det viktigt att se över den arbetsrättliga lagstiftningen så att det inte är möjligt att använda bemanningsföretagen för att komma förbi kollektivavtal eller de skyddsregler som bl.a. finns i LAS. Fackföreningarna måste också få reella möjligheter att kunna kontrollera så att de anställda i bemanningsföretagen får den lön och villkor i övrigt som gäller i branschen. Här har den s.k. Rimec-domen en väldigt stor betydelse. I den domen fastslogs att ett uthyrningsföretag skall anpassa lönen efter vad de redan anställda tjänar på arbetsplatsen eller på liknande arbetsplatser i närområdet. I detta fall skall inte lärlingarnas löner räknas in i snittet. Denna dom försvårar lönedumpning via bemanningsföretag och Byggnads kommer noggrant att följa utvecklingen inom byggbranschen. Byggbranschen kritiseras ibland för att produktivitetsutvecklingen är låg. Det är möjligt att förbättra produktiviteten, men det går inte att jämföra bostads- eller infrastrukturbyggande med en bilfabrik. Vi bygger delvis olika saker, vilket försvårar möjligheterna att mäta produktivitetsutvecklingen. Däremot kan man konstatera att stora svängningar i byggvolymer inte är positivt 27