Kunskapssprång för välfärden. Utbildnings- och forskningspolitiskt program för Akademikerförbundet SSR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskapssprång för välfärden. Utbildnings- och forskningspolitiskt program för Akademikerförbundet SSR"

Transkript

1 Kunskapssprång för välfärden Utbildnings- och forskningspolitiskt program för Akademikerförbundet SSR

2 Innehåll Förord... 5 Vår vision....7 Utbildning och forskning ett demokratiuppdrag 7 Livslångt lärande som ideal 9 Utbildning ska vara av hög kvalitet 9 Öppen, tillgänglig och internationell 9 Sverige behöver fler samhällsvetare Resurstilldelningen måste förändras 13 Fler borde få läsa ekonomi 15 Beteendevetenskap behöver bli tydligare 16 Personalvetarna går vidare efter HR-lyftet 17 Andra samhällsvetare 19 Välfärden behöver sociala experter socionomer 21 Starkare brygga mellan grundutbildning och forskning 21 Specialistutbildningar legitimation för kuratorer 22 En speciell inriktning psykoterapeut 23 Brygga mellan akademi och praktik 23 Förutsättningar för en bra studiesituation Forskarstuderandes situation 27 Mer välfärdsforskning behövs Grundforskning allas uppdrag 31 Tredubbla forskarutbildningen 31 Forskning avgörande för välfärdens utveckling 33 Öppna akademin för kvalitetens skull

3 Förord För Akademikerförbundet SSR är utbildnings- och forskningspolitik allt viktigare. Vi väljer att göra ett kombinerat program med fokus på både utbildning och forskning eftersom de två hör intimt samman. De är ömsesidigt beroende av varandra för att optimal kvalitet i respektive verksamhet ska kunna uppnås. Det borde bli tydligare i respektive verksamhet. Att minska gapet mellan de två samt mellan akademin och det omgivande samhället anser vi är ett av de största språng kunskapsmässigt som vi skulle kunna göra i det här landet. Grundutbildning borde få en starkare forskningsanknytning och vara mer forskningsförberedande. Kunskap skapad genom god forskning borde i större utsträckning komma yrkeslivet utanför akademin till del. Mycket forskningserfarenhet finns idag som inte är tillgänglig i praktisk verksamhet. Och mycket empiri i praktiken borde beforskas i ett närmare samspel mellan akademins forskare och yrkeslivets praktiker. Möjligheten att röra sig mellan yrkesliv och akademi måste förbättras såväl genom högkvalitativa och relevanta specialistutbildningar, men också i form av goda karriärvägar i yrkeslivet för forskarutbildade, samt möjlighet för praktiker att i större utsträckning berika akademin med sin erfarenhet. Många möjligheter finns kvar att ta. Det behövs ny kunskap inom alla samhällsområden, men vi är övertygade om att en mer medveten kunskapsöverföring över gränser skulle kunna skapa enorma kunskapssprång inom just det område våra medlemmar är så högfrekventa i välfärdsområdet. Välfärdsfrågor är avgörande för Sveriges långsiktiga positiva utveckling. Vi har en unikt stor och välfungerande välfärd. För att på bästa sätt utveckla välfärdssektorn behövs en samhällsvetenskap i framkant. Samhällsvetare är den som har en akademisk utbildning med tyngdpunkt inom samhällsvetenskap. Där ingår bland annat socionomer, beteendevetare, personalvetare och ekonomer. Dessa utbildningsinriktningar kommer det att krävas allt mer av i företag och i offentlig sektor. Akademikerförbundet SSR är det ledande samhällsvetareförbundet. Vi har många studerandemedlemmar, en omfattande studerande- Akademikerförbundet SSR 5

4 verksamhet och allt fler av våra medlemmar är forskarstuderande, har genomgått forskarutbildning eller är aktiva forskare. För dessa medlemsgrupper är utbildnings- och forskningsfrågor mitt i vardagen, men för alla våra medlemmar är de frågorna allt mer angelägna för att inte säga avgörande. Genom att sätta fokus på samhällsvetenskapens betydelse sätter vi också fokus på våra yrkesgruppers viktiga kunskap och vardag i arbetet. Det är av vikt för hela välfärden, inte bara för våra medlemmar. Det är också en orsak till att vi har gjort detta utbildnings- och forskningspolitiska program. Det här programmet har antagits av förbundets styrelse den 27 oktober 2011 och utgör förbundets centrala dokument i frågor som rör högre utbildning och forskning. Christin Johansson Förbundsordförande Ursula Berge Samhällspolitisk chef 6 Kunskapssprång för välfärden

5 Vår vision Sverige valde väg när vi införde en allmän folkskola Då fick alla barn en rimlig tillgång till bildning, i alla fall i sex år. Då gick vi in i början på det som är en självklarhet idag kunskapssamhället. Från upplysningstiden bär vi med oss en positiv kunskapssyn som betonar kunskapssökande och har gett oss ett grundmurat förtroende för vetenskaperna. Det präglar vårt samhälle än idag. Såväl samhället i stort som individen gynnas av högre utbildning. Sambandet mellan en högre livskvalitet och utbildningsnivå är tydligt. Med få undantag leder också mer utbildning till lägre arbetslöshet och högre lön. Akademikerförbundet SSR ser högre utbildning som ett sätt att också minska de ekonomiska och sociala skillnaderna i samhället och att öka individens frihetsgrader. Från jordbrukssamhället, via industrisamhället och in i kunskapssamhället har det hela tiden ställts nya krav på arbetsmarknaden. Så är det också i framtiden. Arbetsmarknaden kommer att förändras i allt snabbare takt och då är utbildning och forskning avgörande. En hög utbildningsnivå är väsentlig för att undvika inlåsningar i utslitande jobb. Bra utbildning och forskning och dess allt bättre samverkan med det övriga samhället är vitalt för att vi ska försäkra oss om att ständigt kunna öka välfärden. Akademikerförbundet SSR menar att utbildningspolitiken måste präglas av ett bildningsideal. I mer vardagliga sammanhang skiljer människor sällan på bildning och utbildning, men vi menar att det är viktigt. Nationalencyklopedin gör en distinktion mellan bildning och utbildning: Medan utbildningens mål är en bestämd och begränsad yrkeskompetens, syftar bildning till en omvandling av hela människan. Utbildningen har enbart sina yttre måttstockar, under det att bildning alltid måste sättas i samband med enskilda individer eller grupper och deras särskilda förutsättningar och önskemål. Utbildning har alltså ett avgränsat syfte och en början och ett slut. Bildning däremot är livslångt och livsvitt. I det perspektivet blir det uppenbart att akademisk utbildning har ett värde i sig både som en del av utbildning och bildning. Akademikerförbundet SSR 7

6 Utbildning och forskning ett demokratiuppdrag Akademikerförbundet SSR ser högre utbildning och forskning som en gemensam angelägenhet för hela folket. Därför är statligt ansvar och finansiering avgörande för en jämlik tillgång till kunskap. Samtidigt är det inte vilken statlig verksamhet som helst. Den kräver offentlig finansiering och mår bra av en statlig huvudman samtidigt som kunskap måste vara fri för att utvecklas. Det är en svår balansgång, men avgörande. Ett centralt gemensamt uppdrag är att göra kunskapen så tillgänglig som möjligt för den som vill, och har förmågan, att tillgodogöra sig den. Av det skälet är arbete emot social snedrekrytering, för jämställdhet inom akademin, och för en ökad tillgänglighet oberoende av funktionshinder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller könsidentitet centralt. Det är en rättvisefråga. Därför bör antagningssystemet vara så öppet och jämlikt som möjligt med många olika ingångar för att garantera många olika typer av människor tillgång till högre utbildning. Av samma skäl är inte heller högre utbildning en tjänst eller vara på en marknad, utan en rättighet som ska kunna komma alla till del som har viljan, begåvningen och förmågan att tillgodogöra sig den. Av det skälet är Akademikerförbundet SSR för en fri utbildning och därmed emot alla avgifter för studerande inom högre utbildning, oavsett om det gäller svenska, andra europeiska eller tredje lands-studenter. Att införa avgifter förändrar synen på vad högre utbildning ska vara från en rättighet till en vara, som därmed, per definition, ska vara tillgänglig utifrån tillgångar. Dessutom förändrar avgifter rollfördelningen mellan lärare och student. Från att ha varit ett gemensamt projekt för kunskapsutveckling blir det ett rent köp-sälj-förhållande mellan lärare och student, det vill säga i sådana situationer kund. Det är ett perspektiv som knappast kan sägas vara främjande varken för den pedagogiska utvecklingen eller för bildningsidén som sådan. Risken är också överhängande att en sådan utveckling gör universiteten och högskolorna till marknadsföringsmaskiner istället för i ordets rätta bemärkelse lärosäten. En sådan utveckling riskerar att föra bort fokus från det viktiga uppdraget utbildning och forskning. Universiteten är avgörande för den högre utbildningen i allmänhet och forskningen i synnerhet, men de små och medelstora högskolornas 8 Kunskapssprång för välfärden

7 betydelse ska inte underskattas, som hävstång för utveckling i hela landet. Fler, och nya, grupper har haft möjlighet att skaffa sig högre utbildning. Det gäller inte minst personer från regioner med lägre utbildningsnivå. Livslångt lärande som ideal De som utbildas idag ska ha tillräcklig kunskap, inte bara för det första jobbet, utan för att klara i alla fall de första åren i yrkeslivet utan att behöva gå längre utbildningar på nytt. Efter det krävs ofta återkommande kompetensutveckling för att klara ett yrkesliv som sällan lär understiga 40 år i framtiden. Därför är livslångt lärande, också inom akademin, avgörande för såväl individens som hela samhällets växtkraft. På olika sätt måste kontinuerlig kompetensutveckling inom arbetslivet bli allt mer självklart för arbetsgivaren, i kollektivavtal och för akademin. Såväl staten genom utbildningspolitiken och parterna genom avtal måste höja ambitionen väsentligt för att det livslånga lärandet ska bli verklighet. Inte minst spelar parternas allt tyngre omställningsavtal här en avgörande roll. Utbildning ska vara av hög kvalitet Inte minst inom samhällsvetenskapliga ämnen är det uppenbart att fokus behöver sättas också på kvalitet. Mycket få lärarledda lektioner, allt större studentgrupper och för lite forskningsanknytning vittnar om att resurserna är alldeles för slimmade. Även om kvalitet inte är synonymt med pengar behövs mer resurser för att vi inte ska riskera att få för låg kvalitet i den högre utbildningen, och det är rimligt att förändra även resurstilldelningssystemet i syfte att uppnå det. Inte minst behövs en påtagligt ökad resurstilldelning per student inom samhällsvetenskap. Öppen, tillgänglig och internationell Sedan 1970-talet har linjer och senare program varit en given del av högre utbildning. Men parallellt har det också funnits fristående kurser och generella examina vid sidan av olika yrkesexamina. Den här öppnare och friare utbildningstraditionen är viktig att bejaka, inte minst Akademikerförbundet SSR 9

8 för att värna en öppen, tillgänglig, och också internationellt gångbar, högre utbildning där studenterna tydligare kan välja efter eget intresse. Internationaliseringen av högre utbildning är en förändring som ökar kvaliteten i utbildningen. Såväl undervisning på andra språk, studentutbyte samt free movers mellan olika länders utbildningssystem förbättrar utbildningarna såväl för svenskar som söker sig utomlands som för utländska studenter som söker sig hit. Under de senaste åren har internationaliseringen av utbildning arna i Europa ökat. Den så kallade Bolognaprocessen främjar tydlighet, jämförbarhet, rörlighet och kvalitetssäkring på europeisk nivå inom högre utbildning. Ett steg i den riktningen har varit att renodla examensnivåer och därmed skapa en bättre förståelse för vad de innebär. Bolognaprocessens syfte att främja rörlighet och genomskinlighet skulle dock vinna på att fler utbildningar inrymdes under generella examina med olika inriktningar och att yrkesutbildningarna görs internationellt jämförbara. Det ska finnas många ingångar till och många utgångar från högre utbildning och vi vill undvika inlåsningseffekter. Det ska gå att enkelt ändra inriktning under utbildningens gång, och det ska gå att sätta ihop en egen utbildning och få en examen som resultat av det. 10 Kunskapssprång för välfärden

9 Akademikerförbundet SSR anser att högre utbildning ska vara tillgänglig för alla som vill, och har förmågan, att tillgodogöra sig den oberoende av kön, funktionshinder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller könsidentitet. arbetet måste förstärkas för att studerande från studieovana miljöer, och oberoende av ekonomisk bakgrund, får bättre tillgång till högre utbildning. kontinuerlig kompetensutveckling i hela arbetslivet ska främjas av staten genom utbildningspolitiken och av arbetsgivare och arbetstagarorganisationer i kollektivavtal. internationaliseringen av högre utbildning måste bejakas i form av en allt större andel generella examina och öppnare gränser såväl för svenska studenter som söker sig utomlands som för utländska studenter som söker sig hit. all högre utbildning ska vara fri. Därmed är förbundet för en avgiftsfrihet för alla studerande inom högre utbildning, även från länder utanför EU.»» resurstilldelningssystemet till högre utbildning måste ses över, inte minst med syfte att öka resurserna per student inom samhällsvetenskap. Akademikerförbundet SSR 11

10 Sverige behöver fler samhällsvetare Beteckningen samhällsvetenskap har använts sedan slutet av talet. Sedan 1940-talet förekommer också uttrycket samhällsvetare. Båda uttrycken har fått en allt mer omfattande betydelse. Nya ämnesspecialiseringar har utvecklats inom samhällsvetenskapen och allt fler yrken och yrkesbenämningar tillkommer för samhällsvetare. Samhällsvetare är en stor och viktig del av det akademiskt utbildade Sverige. Nästan hälften inom högre utbildning utbildar sig idag inom samhällsvetenskap. Samhällsvetenskap är det största ämnesområdet vad det gäller avlagda examina. Samhällsvetare är den som har en akademisk utbildning med tyngdpunkt inom samhällsvetenskap. Där ingår bland annat socionomer, beteende vetare, personalvetare och ekonomer. Dessa grupper definierar sig dock ofta med sina respektive underbeteckningar. En trend, inte minst inom samhällsvetenskap, är att alltfler deltar i olika generella program som leder till en europeiskt jämförbar högskoleexamina som Bachelor (tre år) eller Master (fem år), istället för yrkesexamensprogram. Samhällsvetarna är de som i störst utsträckning har studerat utomlands av alla högskolestuderande. De är därmed betydligt bättre rustade för en global värld än yrkesgrupper med andra utbildningsbakgrunder. De är även bättre rustade för morgondagens kunskapssamhälle i och med den nära vetenskapliga koppling som ofta karakteriserar samhällsvetenskapliga utbildningar. Sverige har genom sin välfärdsmodell valt att en relativt stor andel av våra resurser ska gå till välfärden genom den offentliga sektorn. Därmed behöver vi inte bara fler välfärdsarbetare än många andra länder, utan också fler som kan organisera densamma. Till det behövs olika typer av samhällsvetare. Rimligt vore då att Sverige också hade en större andel samhällsvetare än många andra länder. Så är inte fallet. Tvärtom! I en jämförelse med andra OECD-länder visar det sig att Sverige är ett av de länder med lägst andel högskolestuderande som kommer från det samhällsvetenskapliga ämnesområdet (24%). OECDgenomsnittet ligger på 37 procent och ett land som USA (45 %) har 12 Kunskapssprång för välfärden

11 nästan dubbelt så hög andel. Sverige väljer att ha en stor välfärd, hög social ambition och stor offentlig sektor, men rekordfå som kan sköta den. Akademikerförbundet SSR bärs av visionen att samhällsvetare måste få en mer självklar och tydlig roll inom samhällets alla sektorer och erkännas för den höga kompetens man har i att förstå och analysera komplexa samhälleliga samband på såväl individ- som strukturnivå. Men samhällsvetare finns inte enbart inom välfärden och i offentlig sektor. Det är en bred yrkesgrupp som också består av samhällsvetare, ekonomer, beteendevetare och personalvetare inom civilsamhället och i privat sektor som har yrkestitlar som statistiker, omvärldsanalytiker med mera. De är alla avgörande för att kunna göra analyser som ökar olika verksamheters förmåga att förhålla sig till, och anpassa sig till, en föränderlig värld. Resurstilldelningen måste förändras Under de senaste decennierna har resurserna till högre utbildning, per student, tydligt urholkats. Kostnaderna har ökat betydligt mer än ersättningen per högskolestuderande. Detta ger givetvis utslag i utbildningarnas kvalitet. Akademikerförbundet SSR stödjer de förslag som bygger på att styra pengar utifrån kriterier som forskningsanknytning, kvalitetshöjande åtgärder, andel disputerade lärare, lärarledda timmar, arbetslivserfarenhet, kvalitetssäkrade externa utvärderingar, olika jämställdhetsmått, pedagogisk utbildning bland lärarna, motverkan av social snedrekrytering mm. Inom samhällsvetenskap är det ett stort dilemma att det finns uppenbara vetenskapliga kopplingar och rön som inte tydliggörs för studenterna på grund av alltför lite lärarledd tid, brist på kompetensutveckling för universitetslärarna själva, samt att lärarna inte har möjlighet att vara vetenskapligt aktiva själva. Det nuvarande resurstilldelningssystemet bär på flera problem. Humanister, teologer, jurister och samhällsvetare har en resurstilldelning per student som är mindre än hälften av vad lärosätet får för en naturvetar- eller lärarstudent och en fjärdedel av vad lärosätet får för en medicinarstudent. Akademikerförbundet SSR menar att anslag ska ges till utbildningar beroende på undervisningsmetod, resurskrävande laborationer mm, men att dagens fördelning inte är rimlig. En avsevärt högre percapitaersättning till bland annat samhällsvetenskapliga ämnen är nödvändig. En högre percapitaersättning ger Akademikerförbundet SSR 13

12 fler undervisningstimmar och möjlighet till bättre stöd till studenterna, inte minst studenter från studieovana miljöer. Den kan också bidra till att täcka tidigare ofinansierade uppgifter som lagts på högskolan. Där är samverkansuppgiften och arbetslivsanknytningen viktiga områden. Utöver höjningen av grundersättningen per student måste också resursen för forskningsanknytning höjas. De samhällsvetenskapliga utbildningarna lider av mycket få lärarledda lektioner. Så är det på avancerad nivå, men i synnerhet på grundläggande, där studenterna sällan har tillgodogjort sig en optimal studieteknik som behövs för ett så stort mått av självstudier. Akademikerförbundet SSR anser att samhällsvetares profession måste erkännas och deras förmåga att förstå och analysera komplexa samhälleliga fenomen bör användas inom alla samhällssektorer. Sveriges stora välfärdssektor också bör avspeglas i en stor andel samhällsvetare för att organisera densamma. den orimligt låga per capita-fördelningen av resurser till bland annat samhällsvetenskap måste höjas väsentligt. studerande inom samhällsvetenskap ska garanteras fler lärarledda lektioner och mer tid för handledning så att en bättre balans mellan självstudier och föreläsningar, lektioner och seminarier kan uppnås. Sverige måste öka andelen utbildade samhällsvetare till, i alla fall, ett genomsnitt inom OECD-området. samhällsvetare kontinuerligt, av sin arbetsgivare, ska ges möjlighet att vidareutbilda sig och att utbildningsanordnarna ska erbjuda relevanta vidareutbildningskurser på magister- och mastersnivå.»» samhällsvetare ska få en tydligare arbetslivsanknytning i sin utbildning, i form av till exempel praktik, mentorskap, fadderföretag och caseeller problembaserat lärande. 14 Kunskapssprång för välfärden

13 Fler borde få läsa ekonomi Ekonom är den som har läst minst tre år inom akademisk utbildning med merparten av sin utbildning inom något ekonomiskt ämne som företagsekonomi, nationalekonomi, ekonomisk historia eller ekonomisk geografi. I den gruppen kan till exempel civilekonomer ingå som har särskild yrkesexamen. Ekonomisk analys är allt viktigare för olika typer av beslut inom alla samhällssektorer. Inga stora viktiga policybeslut fattas numera utan en ekonomisk analys som grund. Utbildningar inom olika ekonomiska ämnen, allt från ekonometri till ekonomisk historia, är allt mer centrala för vårt samhälle. I morgondagens samhälle skulle de flesta utbildningsinriktningar vinna på att också ha en grundläggande kunskap inom såväl makrosom mikroekonomi. Såväl företagsekonomi som nationalekonomi och andra ekonomiska ämnen borde bli allt mer givna delar av de flesta utbildningar. Att vara egen företagare, vilket sannolikt allt fler blir framöver, kommer att kräva grundläggande ekonomiska kunskaper. Ett välfungerande svenskt näringsliv kräver goda ekonomiska kunskaper såväl i stora som i små företag. Akademikerförbundet SSR anser att även morgondagens ekonomiutbildningar bör finnas i mer renodlad form av enbart ekonomiska ämnen, men menar att det är av vikt för ämnets utveckling att det finns med också i andra utbildningsinriktningar. Därför bejakar vi utvecklingen av fler fristående kurser inom ekonomiområdet och att de ingår i olika typer av examina, som till exempel Pol. Kand, där ekonomiämnet är obligatoriskt, men där graden av fördjupning är valfri. Ämnet offentlig ekonomi måste få mer resurser och betonas som en viktig del av ekonomiämnet. Stora grupper ekonomer, inte minst inom våra medlemsgrupper, är eller kommer att bli verksamma inom offentlig sektor och den delen av ekonomin är stor och lär så förbli. Att förstärka det ämnet för att bättre kunna förvalta skattemedel är en viktig del i utvecklingen mot en allt mer resurseffektiv offentlig verksamhet. Akademikerförbundet SSR 15

14 Akademikerförbundet SSR anser att ekonomernas utbildning i allt högre utsträckning måste bli forskningsförberedande, och ekonomiska mastersutbildningar allt mer etablerade. olika ekonomiämnen i större utsträckning borde vara en självklar del också i andra utbildningar. ämnena offentlig ekonomi och förvaltning ska ha en given plats i alla ekonom-/civilekonomprogram och finnas på fler lärosäten. arbetsgivare, såväl offentliga som ideella och privata, borde värdera forskarmeriterade ekonomer högre. Beteendevetenskap behöver bli tydligare Beteendevetare är den som har läst en minst tre år akademisk utbildning inom det samhällsvetenskapliga området med något av huvud ämnena pedagogik, psykologi eller sociologi. Till det kan föras olika specialinriktningar som social omsorg, arbetsvetenskap, IT med mera. Beteendevetenskapliga utbildningsinriktningar är ett stort område inom högre utbildning. Över studenter är registrerade på kurser inom det området och därmed är området större än till exempel både ekonomiämnena och hela det juridiska området. Med tanke på sin storlek är dock de beteendevetenskapliga utbildningarna relativt okända, vilket är oförtjänt. Att bättre förstå mänskliga beteenden och interaktioner måste anses som allt mer avgörande för att skapa en välfungerande samhällsväv, såväl inom enskilda företag, som i mellanmänskliga relationer och i komplicerade samhälleliga processer. En viktig orsak till denna relativa otydlighet står att finna i att utbildningar inom beteendevetenskap idag kan se ut på ett flertal olika sätt. Det finns ett behov att råda bot på den otydligheten. Enhetliga examenstitlar för beteendevetare under de generella examenstitlarna reglerade i Bolognaprocessen skulle skapa ett välkommet förtydligande och en adekvat höjd värdering av de här viktiga utbildningsinriktning- 16 Kunskapssprång för välfärden

15 arna. Det är också avgörande att arbetsgivarna blir bättre på att förstå och tillgodogöra sig beteendevetarnas kunskaper. Man kan också vara beteendevetare med inriktning mot det sociala fältet som till exempel socialpsykolog. Den gruppen, såväl som folkhälsovetarna, bör få en tydligare utbildnings- och yrkesidentitet. Akademikerförbundet SSR anser att det bör utvecklas enhetliga examenstitlar för beteendevetare under de generella examenstitlarna reglerade i Bolognaprocessen. de beteendevetenskapliga utbildningarna bör få en ökad forskningsanknytning. beteendevetare är en egen profession som behöver tydliggöras samt uppmärksammas. arbetsgivarnas kunskap om beteendevetare måste stärkas. andra beteendevetare som socialpsykologer och folkhälsovetare bör få en tydligare utbildnings- och yrkesidentitet. Personalvetarna går vidare efter HR-lyftet Personalvetare är den som har läst minst tre år inom akademisk utbildning med fokus på olika beteendevetenskapliga ämnen som psykologi, sociologi, socialpsykologi eller pedagogik i kombination med till exempel organisationsteori, arbetsrätt, personalekonomi och företagsekonomi. Det finns flera sammanhållna program som Arbetsvetenskapligt program samt Personal och arbetsliv. Personalvetarnas positioner inom arbetslivet har stärkts väsentligt de senaste decennierna. En viktig orsak till det är framväxten at HR-tänkandet (Human Resources), det vill säga den ökade förståelsen för personalen som en avgörande resurs på alla arbetsplatser. Att arbeta operativt och strategiskt med sin personal och organisation är en allt mer självklar framgångsfaktor för arbetsgivare i alla stadier, men inte minst Akademikerförbundet SSR 17

16 i samband med expansion, slimning och omorganisation. Det moderna arbetslivet ställer stora krav på individen när det gäller omställning och kompetensutveckling och här har personalvetaren en given roll. Därmed har personalvetarna på kort tid fått en betydligt tydligare yrkesroll. Akademikerförbundet SSR har medverkat till denna utveckling och fortsätter det arbetet. Inom utbildningarna är det av vikt att tydliggöra dessa inriktningar än mer, inte minst i form av enhetliga examenstitlar, ett tydliggörande av huvudområdet personalvetenskap och en tydligare forskningsanknytning och forskningsfördjupning av ämnena. Inte minst för personalvetare är det viktigt att utbildningen har en tydlig arbetslivsanknytning. Det kan lösas på flera olika sätt varav praktik är ett. Andra sätt är mentors- och fadderföretagsverksamhet, eller case- eller problembaserat lärande. I det senare kan personalvetare från näringsliv och offentlig sektor bjudas in i utbildningen som problemställare. Akademikerförbundet SSR anser att personalvetare ska få en enhetlig examenstitel och tydligare yrkestitlar. alla personalvetare ska ha minst tre års utbildning samt att det i alla personalvetares examen ska ingå arbetsrätt, personalekonomi och något beteendevetenskapligt ämne. resurser ska satsas för att förstärka forskningsfältet inom personalfrågor.»» statliga forskningsresurser för personal- och arbetslivsforskning bör höjas och öronmärkas. 18 Kunskapssprång för välfärden

17 Andra samhällsvetare Samhällsvetare är den som har en akademisk utbildning med tyngdpunkt inom samhällsvetenskap. Där ingår bland annat socionomer, beteendevetare, personalvetare och ekonomer. Dessa grupper definierar sig dock ofta med sina respektive underbeteckningar. Med samhällsvetare menar vi här personer som studerat ämnen som till exempel nationalekonomi, sociologi, statistik, statsvetenskap, kultur- och samhällsgeografi, ekonomisk historia, freds- och konfliktforskning, socialantropologi och kriminologi, oavsett om man läst det inom ramen för fristående kurs, generellt program eller på ett yrkesexamensprogram. Samhällsvetare är en heterogen grupp vad gäller kunskapsspecialisering och arbetsliv, och utgör inte en profession i klassisk mening. Men själva uttrycket samhällsvetare antyder att en grundläggande identitet bör sökas i den kunskap man företräder. En samhällsvetare har en kunskap och ett kunskapsintresse som avser samhällsliv och politik, och ska göra den kunskapen gällande i sin organisation. Utöver en kunskapsidentitet har samhällsvetare olika identiteter och roller beroende på vilken samhällssektor man arbetar inom och i vilken bransch organisationen är verksam. Identiteten påverkas naturligtvis också av den befattning och de arbetsuppgifter man har. Men den gemensamma identiteten kommer ur själva utbildningen. Samhällsvetare arbetar inom en mångfald av yrken, som utredare, handläggare, analytiker, statistiker, politiska sekreterare, samhällsplanerare, pressekreterare, politiskt sakkunniga, nämndsekreterare, omvärldsbevakare, forskare, utbildare, organisationsutvecklare, kommunikatörer, informatörer, ledarskribenter, PR-konsulter med mera. Samhällsvetare arbetar i kommunala förvaltningar, statliga verk, departement, privata företag och olika organisationer inom det civila samhället. Samtidigt som de samhällsvetenskapliga utbildningarna är stora och utgör en allt mer avgörande kompetens, inte bara inom det politiska och opinionsbildande området, eller i offentlig sektor, utan i alla samhällssektorer, finns det en betydande otydlighet om vad utbildningarna kan leda till. Den extremt låga resurstilldelningen till klassiska samhällsvetenskapliga ämnen leder dessutom till mindre aktiv vägledning Akademikerförbundet SSR 19

18 av studenterna in i en medvetenhet om kunskapens höga relevans på arbetsmarknadens alla olika delar. Resultatet av detta kan bli studerande med dålig bild av vad de ska lära sig, en lärarkår som har svårt att hävda sitt ämnesområdes särart och centrala samhällsroll och ett samhälle som inte förstår att till fullo dra nytta av sina samhällsvetare. Slutsatsen blir att vi har alldeles för lite resurser till samhällsvetenskaplig utbildning och forskning. Det gör i sin tur att vi har svårt att få arbetsgivare att förstå vilken strategisk betydelse samhällsvetare har i att bära organisationens idé och syfte, göra avancerade analyser av en komplex omvärld samt handlägga svåra frågor med allt en mer fragmentiserad kunskapsmassa. Akademikerförbundet SSR anser att en samhällsvetare ska ha minst tre års akademisk utbildning med huvudämne och tyngdpunkt i det samhällsvetenskapliga ämnesområdet. arbetsgivarna måste få större kunskap om värdet av mastersutbildade samhällsvetare. utbildningens forskningsförberedande karaktär i större utsträckning måste tas tillvara inom yrket. arbetsgivare, såväl offentliga som ideella och privata borde värdera forskarmeriterade samhällsvetare högre och anställa fler.»» samhällsvetarnas höga internationaliseringsgrad bör synliggöras som en tillgång i yrkeslivet. 20 Kunskapssprång för välfärden

19 Välfärden behöver sociala experter socionomer Socionom är den samhällsvetare som har läst minst 3,5 år inom akademisk utbildning, vanligtvis med huvudämnet socialt arbete, samt tagit ut en yrkesxamen som socionom. Ämnet socialt arbete har expanderat och utvecklats kraftigt på kort tid. Från att vara ett av akademins yngsta ämnen har man på kort tid etablerats som ett av de snabbast utvecklande, både vad det gäller antalet studenter, ökningen av disputationer och tillväxten av forskningsfältet. Detta är en viktig och positiv utveckling och en förutsättning för att det svenska välfärdssamhället ska kunna fortsätta utvecklas. Dock måste nu nästa stora kunskapssprång tas. Socionomutbildningen är en yrkesexamen på 3,5 år (210 hp) på grundläggande nivå. Huvudämnet är oftast socialt arbete. Det finns också möjlighet att ta ut en examen i form av till exempel Master inom samhällsvetenskap med den utbildningsinriktningen. Utbildningen syftar till att utbilda personer inom en bred flora av yrken inom ramen för socialt arbete. Denna generalistkaraktär anser vi är viktig och nödvändig för utbildningens flexibilitet. Starkare brygga mellan grundutbildning och forskning Trots socionomutbildningens ökande kvalitet behöver den nu förändras. Framförallt behöver kopplingen mellan grundutbildning och forskning förstärkas i form av mer forskningsförankring, fler inom forskarutbildningen samt fler disputerade lärare. Allt detta hänger ihop. Utbildningen behöver generellt sett fler kurser på avancerad nivå samt mer av vetenskapsteori och metodkurser, inte minst utvärderingsmetodik. Helst skulle utbildningen bli en yrkesexamen på avancerad nivå i enlighet med Bolognaprocessen, men framförallt måste forskningsförberedande specialistkurser på magister- och mastersnivå med hög relevans också för de som redan är ute i arbetslivet växa fram. Det ökade kravet på vetenskapligt metodarbete ute i praktiken synliggör också de allt högre, och berättigade, kraven på att utbildningen är forskningsförberedande. För att svara mot detta menar vi att mer Akademikerförbundet SSR 21

20 av metodkurser (kvantitativ och kvalitativ), vetenskapsteori samt fler omfattande självständiga arbeten måste införas. I enlighet med kraven för avancerade yrkesexamina inom ramen för Bolognaprocessen krävs också mer av fördjupning i huvudämne samt även fler avancerade kurser. Ökad vetenskaplighet är en självklar ny ingrediens inom utbildningen, men till det kommer förmåga till helhetssyn, etik och kunskap om mänskliga rättigheter. Detta kombinerat med mer av individ- och strukturanalys och allt större kompetens i professionellt bemötande, visar tydligt på utbildningens unika komposition. Utbildningen har både ett samhälleligt och ett individperspektiv parat med den unika sociala förmåga som krävs inom socialt arbete. Detta sammantaget skapar inte bara en unik utbildning, utan också en utbildning med mycket hög kvalitet. Akademikerförbundet SSR anser att de ständigt höjda krav på utbildningen som med rätta förs fram från yrkeslivet talar för behovet av en översyn av utbildningen. Socionomutbildningen utgör idag en av de utbildningar inom samhällsvetenskap där minst andel av de grundutbildade går vidare på mastersnivå och till forskarutbildning. 0,83 procent av socionomerna som tar ut examen går över i forskarutbildning. Motsvarande siffra för samhällsvetare i allmänhet är 4,76 procent och för högskolan totalt 6,7 procent. Detta är givetvis till men för utbildningens innehållsliga utveckling långsiktigt samt till kunskapsutvecklingen inom yrket. Därför är det avgörande att stora punktinsatser görs för att dimensionera upp forskarutbildningen inom ämnet socialt arbete. Den utgör idag en påtaglig flaskhals för en bättre socionomutbildning i hela landet. Minst en tredubbling av antagning till forskarutbildningen det närmaste decenniet är ingen orimlighet och skulle ändå inte svara mot behovet av betydligt fler disputerade lärare, inte bara på universitetsorterna, utan också på de mindre lärosätena där bristen på sådana är till men för utbildningens kvalitet. Specialistutbildningar legitimation för kuratorer Akademikerförbundet SSR menar att det behövs en omfattande flora av valbara magister- och masterskurser efter socionomexamen som kan fungera som relevanta specialistutbildningar. En valbar magisterkurs på en termin (30hp) med inriktning mot hälso- och sjukvård bör inrättas. Vi menar att en sådan specialistutbildning efter socionomexamen skulle vara väl lämpad att utgöra den utbildning som är legitimationsgrun- 22 Kunskapssprång för välfärden

21 dande för kuratorer inom hälso- och sjukvård. I och med att enbart runt 15 procent av de som har gått socionomutbildningen idag är verksamma som kuratorer inom hälso- och sjukvården beräknar vi att enbart en så stor del av de socionomstuderande skulle läsa den studieinriktningen. Det skulle utgöra ungefär 250 personer per år. Flera statliga utredningar och myndigheter har föreslagit behörighetsreglering för arbete med myndighetsutövning rörande barn och unga. Förslaget är att krav ska ställas på socionomexamen samt, om tidigare yrkeserfarenhet från området saknas, ska ett introduktionsår fordras. På sikt vill man också att kommunerna ska ha tillgång till specialistutbildade socionomer inom området. En kurs på magisternivå med inriktning mot socialrätt skulle på sikt kunna vara början till en yrkesutbildning för de som ska arbeta med myndighetsutövning inom kommunernas socialtjänst. En specialistutbildning på mastersnivå med inriktning mot barn skulle väl svara upp mot de krav som ställs på den här yrkesgruppen. Mastersutbildning med andra inriktningar kan på sikt få samma betydelse som till exempel inom missbruk och äldreomsorg. Det skulle vara en välkommen kunskapsfördjupning och forskningsförberedelse för viktiga välfärdsarbetare som långsiktigt skulle lyfta välfärdssektorn väsentligt. En speciell inriktning psykoterapeut Som socionom kan man vidareutbilda sig till psykoterapeut. Det är en specialistutbildning som går så långt att det blir ett eget yrke, med legitimation. De ämnen som ingår i grundläggande psykoterapiutbildning (steg 1) samt legitimationsgrundande psykoterapeututbildning (steg 2) behöver mer forskningsresurser samt fler professurer. Detta inte minst för att åtgärda de kvalitetsbrister som påvisats inom psykoterapeututbildningarna och därmed säkerställa patientsäkerheten. Även beteendevetare, socialpedagoger och olika yrken inom vårdsektorn samt psykologer kan vidareutbilda sig till psykoterapeut. Brygga mellan akademi och praktik De förändringar som har skett inom socialtjänsten och de skärpningar av socialtjänstlagen som har genomförts medför att kraven på personalens kompetens har ökat. Dessutom signaleras det från stats makter nas sida att utbildning som rör socialt arbete måste förstärkas och intensifieras. Akademikerförbundet SSR 23

22 Yrket genomgår en process. Dess innehåll formaliseras och beskrivs. Inom de sociala utbildningarna innebär det en förskjutning från den oartikulerade, personliga konkreta kunskapen till den mer abstrakta och generella. Yrkeslivet kräver allt mer av vetenskaplighet. Uppgifterna blir allt mer komplicerade och kräver allt mer av systematiskt arbete och vetenskaplighet. Därför måste utbildningen förändras för att bättre svara mot de allt högre krav som, med rätta, ställs på de som arbetar inom fältet, eller som för den delen arbetar inom välfärden över huvud taget. Men det är inte bara inom grund- och forskarutbildningen som förändringar behövs för att göra det stora kunskapssprång vi tror skulle lyfta välfärdssektorn på ett markant sätt. Vi behöver fler som har en gedigen forskningsförberedande grundutbildning i det praktiska sociala arbetet. Varje ny generation som lämnar socionomutbildningen har mer av det än generationerna tidigare. Det är positivt, men på deras arbetsplatser måste det idag finnas en större beredskap för att ge nyexaminerade möjlighet att arbeta mer metodiskt, kunskapssökande och systematiskt dokumenterande. Några exempel på reformer som tydligare skulle förstärka det vetenskapliga förhållningssättet inom socialt arbete är till exempel att fler socionomer fick möjlighet att genomföra sina självständiga arbeten i arbetslivet till exempel på samma sätt som civilingenjörer kan skriva sina examensarbeten på företag. Ett första AT-år för socionomer skulle också skapa förutsättningar för en utbyggd utbildningsorganisation ute i verksamheten som långsiktigt också skulle kunna svara emot de krav mer erfarna socionomer har på kompetensutveckling. Detta förslag på en ettårig AT-tjänstgöring för socionomer svarar också väl mot det Allmänna Råd som Socialstyrelsen har utfärdat rörande de som arbetar med barn och unga. Ett första AT-år kräver då att den mottagande arbetsgivaren har en struktur av kurser och handledare som kan ta emot den som ska göra sin AT-tjänst. En sådan vidareutbildning skulle skapa krav på arbetsgivare att mer systematiskt arbeta in kunskapsutveckling i socialtjänstens normala arbetssätt. Det skulle dessutom påtagligt minska det enorma steg många nyexaminerade upplever att det är mellan utbildningens slutförande och det första arbetet, som inte sällan innehåller tunga myndighetsbeslut. Det är ett glapp som gör att många nyanställda upplever arbetsuppgifterna som väldigt krävande och snabbt byter jobb, till men för kvalitet och kontinuitet i arbetet. 24 Kunskapssprång för välfärden

23 Genomförs en reform i enlighet med detta stärks kopplingen mellan forskning och yrke. Varje arbetsgivare som tar emot nyanställda skulle då ha en organisation som kan erbjuda kontinuerlig utbildning. Denna organisation skulle utgöra början till en etablerad struktur för kunskapsutveckling inom social tjänsten som i förlängningen skulle gälla långt fler än bara de som gjorde AT. Akademikerförbundet SSR anser att socionomutbildningen bör få en ökad forskningsanknytning, samt att utbildningarna bör göras mer likvärdiga och jämförbara mellan olika studieorter och -inriktningar. utbildningen bättre måste svara mot yrkeslivets ökande krav och tydligare passa in i Bolognaprocessens examensstruktur. socialt arbete ska vara huvudämne på alla socionomutbildningar. dimensioneringen av socionomutbildningarna runt om i landet ska följa den lokala arbetsmarknaden för socionomer. en valbar åttonde termin på magisternivå med olika inriktningar bör införas. Den magisterkurs som har inriktning mot hälso- och sjukvård ska tillsammans med socionomexamen utgöra den utbildning som ger legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvård. det bör utvecklas magister- och mastersutbildningar på fler lärosäten som förbättrar möjligheten till specialisering för socionomer. möjligheten till ett betalt praktikår motsvarande läkarnas AT tjänstgöring bör införas efter socionomexamen. det sociala arbetet bör ges ett rejält kunskapslyft i form av att fler arbets givare bygger upp en stabil lärandeorganisation för att säkra det evidens baserade arbetet.»» ämnena inom psykoterapeututbildningen bör tillföras mer forskningsresurser samt fler professurer. Akademikerförbundet SSR 25

24 Förutsättningar för en bra studiesituation Akademikerförbundet SSRs vision om högre utbildning är att den ska vara öppen och tillgänglig för alla som kan, vill och har förmågan att tillgodogöra sig högre utbildning. Det präglar vår syn såväl på antagningssystemet, dimensioneringen, resurstilldelningen och de reella möjligheterna att faktiskt studera inom högre utbildningen. I den visionen ingår också att det för den högskolestuderande också måste vara ekonomiskt, boendemässigt och socialt möjligt att studera. Det ökar integrationen, jämställdheten, minskar den sociala snedrekryteringen och främjar hela kunskapssamhället. Att vara högskolestuderande, samt i vissa fall även forskarstuderande, i Sverige innebär att leva i ett ingenmansland. Man uppfattas inte som ungdom i att föräldrar har huvudansvaret, men man uppfattas inte heller som vuxen, i egen försörjning och rätt till sociala förmåner. Man lever inte ekonomiskt på sina föräldrar (normalt sett), men har heller inte lön för utfört förvärvsarbete. Istället har man andra inkomster eller studiemedel, i form av studiebidrag samt studielån garanterade av staten om man utför en viss minsta studieinsats. Akademikerförbundet SSR anser att det totala studiemedlets nivå samt bostadsbidragen för studenter ständigt måste bevakas så att de går att leva på och betydligt överstiger riksnormen för försörjningsstöd. Rimligen bör de kontinuerligt skrivas upp med samhällets allmänna prisökningar. Görs detta ökar genomströmningen inom högre utbildning eftersom studenter då inte behöver arbeta lika mycket parallellt med studierna för att klara sin ekonomiska situation. Något som ofta visat sig vara till men för studieresultaten. Att vara heltidsstuderande bör innebära att man också kan studera på heltid rent ekonomiskt. De trygghetssystem som finns för yrkesverksamma finns inte på samma sätt för studenter, till exempel vad det gäller sjukförsäkring, a-kassa, försörjningsstöd, föräldraförsäkring, havandeskapspenning, bostadsbidrag med mera. Även om högskolestudier med studiemedel inte är förvärvsarbete med inkomst av tjänst måste deras trygghet 26 Kunskapssprång för välfärden

25 kunna garanteras på motsvarande sätt. Det generella välfärdssamhället måste rimligen gälla även högskolestuderande. Akademikerförbundet SSR anser att det är avgörande för utvecklingen av kunskapssamhället att en känsla av trygghet vid sjukdom, arbetslöshet och föräldraskap är manifest också för de högskolestuderande och de i forskarutbildningen. De svenska sociala trygghetssystemen bygger på att man ska ha en inkomst av tjänst samt att ersättningarna baseras på inkomstbortfallsprincipen, även om den urholkats. Så länge studiemedel inte ses som inkomst måste rimligen motsvarande trygghet skapas med en annan måttstock än inkomst av tjänst. Beaktas bör även det faktum att studenter som har studiemedel i allmänhet lever med mycket små marginaler varför ett inkomstbortfall vid studieoförmåga rimligen måste vara ganska marginellt, för att existensminimum ska garanteras. Akademikerförbundet SSR anser att det är avgörande att skapa ett trygghetssystem för studenter i paritet med det som finns för yrkesverksamma. Studerandevillkoret bör återinföras i a-kassan och studiemedlet bör göras SGI-grundande. Det är också av största vikt att studiemedlets nivå samt bostadsbidragen för studenter ständigt bevakas så att de sammantaget ligger på en nivå som det går att leva på, vilket rimligen är betydligt över riksnormen för försörjningsstöd, samt med högre ersättning om man har barn. Även den ekonomiska tryggheten under sommaren samt ett mer rimligt antal karensdagar för studenter bör finnas. Även åldersgränsen för studerandes rätt att få bostadsbidrag (ej över 29 år) ifrågasätts. Det ska vara möjligt att vara såväl deltidssjukskriven som deltidsarbetslös och studera på deltid. I det sammanhanget är det också av vikt att en gedigen utredning görs om vad som menas med studieoförmåga och på vilket sätt den skiljer sig från arbetsoförmåga. Forskarstuderandes situation Doktorander har en komplicerad roll i arbetslivet med ett stort beroende av institutionen samt, inte minst, handledaren. För doktoranden kan denna beroendeställning skapa komplicerade situationer och lojalitetskrav som kan påverka den egna ekonomin samt långsiktiga karriärvägar. För att synliggöra dessa problem, rusta medlemmarna i att hantera dem, tydliggöra problematiken för bland annat handledare, samt arbeta för att få bort så många otillbörliga beroendeförhållanden som möjligt, Akademikerförbundet SSR 27

26 arbetar förbundet aktivt för att det ska utvecklas en etisk kod för doktorander. Det görs framförallt inom Saco-S-samarbetet. Många forskarstuderande har levt på stipendier, utbildningsbidrag och andra ekonomiska bidrag som inte kopplats till några former av sociala trygghetssystem. De har därmed levt i en ekonomisk situation som inte gett inkomster som varit sjukpenninggrundande, pensionsgrundande eller gett tillgång till andra sociala trygghetssystem som föräldraledighet. Dessutom har ersättningen ofta varit på en nivå det knappast gått att leva på. Dock har det i det avseendet skett stora positiva förändringar för forskarstuderande i och med den stora forskarutbildningsreformen 1998 då fler doktorandtjänster skapades med sociala förmåner inbyggda. Trots det har endast lite drygt hälften av alla doktorander anställning. Målet måste vara att alla ska ha doktorandtjänst. Finansiering av forskarstuderande får aldrig innebära ekonomiska modeller undantagna från den generella välfärden. Allt fler av Akademikerförbundet SSRs medlemmar är forskarstuderande, har genomgått forskarutbildning eller är aktiva forskare. Förbundet apostroferar bland annat därför allt mer frågor som rör doktoranders och forskares arbetsliv. Genom bland annat det dubbelanslutningsavtal vi har med SULF utgör Akademikerförbundet SSR det givna fackförbundet för doktorander och forskare inom det samhällsvetenskapliga fältet. 28 Kunskapssprång för välfärden

27 Akademikerförbundet SSR anser att studiemedlets nivå samt bostadsbidragen för studenter ständigt bevakas så att de går att leva på och betydligt överstiger riksnormen för försörjningsstöd. heltidsstuderande ska kunna studera på heltid också rent ekonomiskt. studenternas trygghetssystem ska vara i paritet med det som finns för yrkesverksamma. skillnaden mellan studieoförmåga och arbetsoförmåga måste klarläggas inom de sociala trygghetssystemen. studerandevillkoret ska återinföras i a-kassan, att studiemedlet görs SGI-grundande samt att det ska vara möjligt att vara såväl deltidssjukskriven som deltidsarbetslös och studera på deltid. en etisk kod för doktorander bör införas och följas för att få bort otillbörliga beroendeförhållanden.»» alla doktorander ska ha anställning i form av doktorandtjänst som berättigar till sociala förmåner och trygghet. Akademikerförbundet SSR 29

28 Det behövs mer välfärdsforskning I Sverige gick 115 miljarder kronor till forskning och utveckling (FoU) Det utgör nästan fyra procent av BNP. I en internationell jämförelse står sig Sverige bra även om anslagen har minskat. Motsvarande mål för EU i sin helhet är tre procent. FoU-anslagen motsvarar både det som satsas i privata företag och det som satsas genom offentliga medel. I Sverige utgör cirka 70 procent av FoU-resurserna pengar som satsas av företag vilket internationellt är mycket högt. Sverige befinner sig i en bra position vad det gäller forskningssatsningar i allmänhet, även om det är anmärkningsvärt att ett land med så stor offentlig sektor satsar en mindre andel av FoU-resurserna från offentliga medel än många andra jämförbara länder. Sverige behöver satsa än mer resurser på forskning, inte minst offentliga medel till den så avgörande grundforskningen. Det är av största vikt att Sverige uppnår målet att minst en procent av BNP ska gå till offentligt finansierad civil forskning, i enlighet med EUs Lissabonmål. Sverige behöver mer forskning, inte minst inom välfärdsområdet. Sambandet mellan forskning och välstånd kan inte överskattas. Ökad kunskap, ytterst garanterad genom en god och omfattande forskning, är avgörande för att samhället ska fortsätta utvecklas och bli allt mer kunskapsintensivt. En storsatsning på forskning inom områden som välfärd, vård, omsorg och trygghetssystem är av olika skäl extra viktig. Demografiutvecklingen, rationaliseringsbehoven inom offentlig verksamhet samt den ökade generella efterfrågan på välfärdstjänster talar för att mer av en forskningsstyrd välfärd skulle kunna ge oss den välfärd vi vill ha, utan nödvändigtvis mer skatteuttag. Vad som då är avgörande är att såväl praktiken som politiken stärker sin forskningsförankring. 30 Kunskapssprång för välfärden

29 Grundforskning allas uppdrag Akademikerförbundet SSR menar att satsningen inom forskning nu måste ta ett nytt språng. Visserligen behövs ökade resurser men framförallt behövs forskningsresurser mer strategiskt fördelade till välfärdssektorn och med en betydligt tydligare satsning på grundforskningen. En allt större andel av forskningsresurserna finns idag i medel som ska sökas för mer eller mindre kortsiktiga projekt, och inte i mer långsiktiga fakultetsanslag. Det har visat sig ge stora problem. Det leder till att grundforskning får lida samt att forskarna tvingas söka forskningsanslag istället för att forska. Akademikerförbundet SSR menar att stora satsningar måste göras på grundforskning och stödjer de krafter som återigen vill satsa mer resurser på fasta fakultetsanslag samt att det behövs ytterligare resursförstärkning till samhällsvetenskaplig forskning, inte minst inom välfärdssektorn samt till den praktik- och patientnära forskningen. Tredubbla forskarutbildningen Att forskarutbilda sig utgör en fantastisk möjlighet att lära sig arbeta metodiskt och ta till sig stora mängder kunskap. Analysförmågan tränas och förmågan att hitta nya innovativa lösningar på gamla problem ökar. Detta är värdefulla egenskaper som hela samhället törstar efter. Men samtidigt är det omgivande samhället dåligt på att ta tillvara denna ökade metodologiska och analytiska förmåga. Akademikerförbundet SSR anser att rörligheten mellan akademin och arbetslivet i övrigt måste främjas med insatser i båda riktningar, dels i form av fler trygga anställningar för nydisputerade inom akademin, som underlättar gränsöverskridande på kort och lång sikt. Dels i form av en generös hållning från arbetsgivare utanför akademin vad det gäller rätt till tjänstledighet för forskarstudier. Detta skulle gynna samhället i stort och även på medellång sikt kunskapsutvecklingen hos den specifika arbetsgivare som ger sin personal möjlighet till forskarutbildning med bibehållen tjänst. Det är utmärkt att Sverige har lyckats få mer än tre gånger fler som tar ut licentiat- och doktorsexamina i jämförelse med för 20 år sedan. Dock ska det noteras att denna satsning har skett på de fasta forskningsresursernas bekostnad samt att det de facto har inneburit att vissa ämnen helt har fått lägga ned sin forskarutbildning för att resurser inte har fun- Akademikerförbundet SSR 31

Utbilda för framtiden

Utbilda för framtiden Jusek i korthet Jusek är akademikerförbundet för jurister, civilekonomer, systemvetare, personal vetare och samhällsvetare. Jusek är medlem i Saco och är partipolitiskt obundet. Jusek har cirka 77 000

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Juseks fem punkter för utbildningskvalitet

Juseks fem punkter för utbildningskvalitet Juseks fem punkter för utbildningskvalitet Fokus på kvalitet i den akademiska utbildningen Kvalitet är ett svårfångat begrepp. Jusek har definierat vad vi anser vara de fem viktigaste kvalitetsaspekterna

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

Högskola/universitet

Högskola/universitet Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari

Läs mer

Vad är en samhällsvetare?

Vad är en samhällsvetare? Vad är en samhällsvetare? Wikipedia: Samhällsvetenskap är en beteckning på de vetenskapliga ämnen som studerar samhället ur olika aspekter. Gränsen mellan samhällsvetenskap och humaniora är diffus. SAOB:

Läs mer

Karriäravtal. Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga. Akademikerförbundet SSR Oktober 2012

Karriäravtal. Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga. Akademikerförbundet SSR Oktober 2012 Karriäravtal Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga Akademikerförbundet SSR Oktober 2012 Förslag Inom ramen för kollektivavtalsmodellen föreslås så kallade karriäravtal, där arbetsmarknadens

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

ARBETSMARKNADEN FÖR OLIKA SAMHÄLLSVETARE. Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare. Administratörer och förvaltare

ARBETSMARKNADEN FÖR OLIKA SAMHÄLLSVETARE. Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare. Administratörer och förvaltare Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare Administratörer och förvaltare Allmäna beteendevetare Allmänna samhällsvetare Beteendevetare Kulturgeografer Medie- och svetare Nationalekonomer

Läs mer

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Innehållsförteckning Om arbetsmarknaden för samhällsvetare... 2 Statlig förvaltning... 4 Kommunal förvaltning...

Läs mer

Resurser till högre utbildning

Resurser till högre utbildning Resurser till högre utbildning Det satsas idag mindre än hälften så mycket resurser på de samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningarna som det görs på naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.

Läs mer

Din lön. Dags att förbättra. cirkelns storlek 48x48 mm

Din lön. Dags att förbättra. cirkelns storlek 48x48 mm Din lön GillSans Trygga studier Light 35/36 GillSans studielivspolitiska Light 24/26 ställningstaganden Dags att förbättra studenternas Gill Sans Regular situation 16/17, cirkelns storlek 48x48 mm Dags

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-03-15

Läs mer

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Bristande kvalitet i den högre utbildningen Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och hur

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Sverige behöver studentmedarbetare

Sverige behöver studentmedarbetare Statistik Sverige behöver studentmedarbetare Steget mellan studier och arbete måste bli bättre Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar till jobb! Vägen till det första jobbet går oftast via

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Dnr 2.1.2-1233/10 Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Programme, 210 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av dekanus vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Läs mer

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan

Läs mer

Utdanning til sosialt arbeid - sett fra Sverige. Föredrag vid Sosialfagsprojektets konferanse i Oslo 5 maj 2015

Utdanning til sosialt arbeid - sett fra Sverige. Föredrag vid Sosialfagsprojektets konferanse i Oslo 5 maj 2015 Utdanning til sosialt arbeid - sett fra Sverige Föredrag vid Sosialfagsprojektets konferanse i Oslo 5 maj 2015 Martin Börjeson Department of Social and Welfare Studies, Linköping University martin.borjeson@liu.se

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Programmets benämning: SGPAR Programmet för personal och arbetsliv Study programme in Human

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

Framtidsjobb i Stockholm 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Stockholm 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Stockholm 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från en

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Sverige behöver studentmedarbetare

Sverige behöver studentmedarbetare Statistik Sverige behöver studentmedarbetare Steget mellan studier och arbete måste bli bättre Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar! Jusek jobbar för att det danska systemet med studentmedarbetare

Läs mer

Örebro studentkårs åsiktsdokument

Örebro studentkårs åsiktsdokument Dnr.1415.I.B.7.8 Örebro studentkårs åsiktsdokument 2015-2017 Förord Det här är Örebro studentkårs åsiktsdokument som redogör för Örebro studentkårs ståndpunkt i flertalet områden som rör både studier och

Läs mer

Mastersprogram i innovation och design, 120 högskolepoäng

Mastersprogram i innovation och design, 120 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 2012-09-27 Mastersprogram i innovation och design, 120 högskolepoäng Master Program in Innovation and Design, 120 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Dnr: 156/2004-51 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Masterprogrammet i Offentlig förvaltning

Masterprogrammet i Offentlig förvaltning GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen Förvaltningshögskolan Utbildningsplan för Masterprogrammet i Offentlig förvaltning 120 högskolepoäng, avancerad nivå Master s Programme in

Läs mer

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Ansökan om rätt att utfärda socionomexamen Högskolan i Gävles ansökan om rätt att utfärda socionomexamen avslås. Ansökan

Läs mer

Psykoterapeutprogrammet 2016/2017

Psykoterapeutprogrammet 2016/2017 Psykoterapeutprogrammet 2016/2017 90 HP UPPSALA CAMPUS 50% Psykoterapeutprogrammet är en påbyggnadsutbildning i psykoterapi (psykologisk behandling) för personer som har ett annat människovårdande yrke

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Mer undervisning för ökad utbildningskvalitet

Mer undervisning för ökad utbildningskvalitet Statistik Mer undervisning för ökad utbildningskvalitet En kartläggning av lärarledd tid bland Juseks studerandemedlemmar Höj kvaliteten i den akademiska utbildningen Kunskap är Sveriges framtid. En av

Läs mer

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska OMVÄRLDEN FÖRÄNDRAS OCH VI MED DEN. Det innebär nya roller, nya uppgifter och nya utmaningar

Läs mer

Denna proposition är en utveckling av tidigare dokument FSA angående utbildning och forskning som antogs vid fullmäktige 2008.

Denna proposition är en utveckling av tidigare dokument FSA angående utbildning och forskning som antogs vid fullmäktige 2008. Beslutad av Fullmäktige 2012 FSAs inställning är att utbildning och forskning utgör grunden i den arbetsterapeutiska verksamheten. Det är genom utbildning och forskning som yrket får legitimitet i samhället.

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

Remissvar avseende Behörighetsutredningen Kompetens och ansvar SOU 2010:65

Remissvar avseende Behörighetsutredningen Kompetens och ansvar SOU 2010:65 2011-02-21 Registrator Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Behörighetsutredningen Kompetens och ansvar SOU 2010:65 Sammanfattande slutsatser från Akademikerförbundet SSR Akademikerförbundet

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Vi är Sveriges Ingenjörer

Vi är Sveriges Ingenjörer Vi är Sveriges Ingenjörer 2 Medan våra medlemmar utvecklar Sverige så utvecklar vi dem Våra ingenjörers visioner leder oss steg för steg mot ett bättre samhälle. Det är deras innovationskraft som löser

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (6) BESLUT 2016-03-22 Dnr SU FV-3.2.5-1978- 15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Pedagogik Education I pedagogik behandlas frågor om hur människor lär, påverkas och utvecklas

Läs mer

Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet

Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet Dnr 2013/135 Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet Fastställd av rektor 2014-09-02 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte: 3 Mål: 4 Organisation och ansvar 4 Studie- och

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

Licentiatexamen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda:

Licentiatexamen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda: Fastställd datum 2012-05-03 Dnr FAK 2012/128 Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Beteendevetenskapliga programmet, 180-210 högskolepoäng

Beteendevetenskapliga programmet, 180-210 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 7 Beteendevetenskapliga programmet, 180-210 högskolepoäng Behavioral and Social Sciences, 180-210 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora,

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2008

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2008 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet omfattar 210 högskolepoäng och leder till socionomexamen med generell inriktning. Terminerna 1-6 (1-180 hp) läses

Läs mer

Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R)

Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R) Stockholm 2012-06-14 Utbildningsdepartementet Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R) Sveriges Psykologförbund har fått möjlighet att lämna synpunkter över rubricerade betänkande.

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Sahlgrenska akademin

Sahlgrenska akademin Sahlgrenska akademin Dnr J 11 4600/07 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Filosofie magisterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (One Year) with a major in Nursing Science 1. Fastställande

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH OMSORG UTBILDNINGSPLAN RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Framtidsjobb i Jönköping 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Jönköping 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Jönköping 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från en

Läs mer

Utbildningsplan för sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng. Bachelor Programme in Nursing, 180 credits

Utbildningsplan för sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng. Bachelor Programme in Nursing, 180 credits Utbildningsplan för sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Bachelor Programme in Nursing, 180 credits Programkod: SSH16 Utbildningsnivå: Grundnivå Fastställd: 2015-04-22 Ikraftträdande: Höstterminen

Läs mer

Framtidsjobb i Uppsala 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Uppsala 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Uppsala 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från en större

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden

Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden Statistik Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden Ta tillvara studenternas kompetens Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar till jobb! Jusek har länge arbetat för en starkare koppling

Läs mer

Betänkandet Högre utbildning under tjugo år

Betänkandet Högre utbildning under tjugo år 1(7) German Bender Tel: 08 782 91 85 German.bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET Till TCOs kansliberedning 2015-11-06 Betänkandet Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70) TCO Dnr 15-0079 TCO har

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

PF3-1/1516. Forskning för en högskola som håller ihop

PF3-1/1516. Forskning för en högskola som håller ihop PF3-1/1516 Forskning för en högskola som håller ihop - SFS inspel inför forskningspropositionen 2016 Handläggare: Johan Alvfors Datum: 2015-11-02 Dnr: PF3-1/1516 Vår vision Forskning och utveckling är

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport 2016 03 07

För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport 2016 03 07 För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport 2016 03 07 Innehåll Inledning... 3 Löneskillnader mellan könen... 4 Lönespridning... 4 Erfarenhet lönar sig dåligt för socialsekreterare...

Läs mer

Framtid för akademiker i offentlig sektor?

Framtid för akademiker i offentlig sektor? Akademikerförbundet SSR Framtid för akademiker i offentlig sektor? T - 111581 Akademikerförbundet SSR: Temo: Stina Andersson Arne Modig Datum: 2005-08 - 23 Sida 2 SSR:s medlemmar om offentlig sektor i

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Samproduktion inom området hälsa & välfärd

Samproduktion inom området hälsa & välfärd Samproduktion inom området hälsa & välfärd Per Tillgren, professor Cecilia Vestman, verksamhetsledare Kalmar 2014-05-29 per.tillgren@mdh.se cecilia.vestman@mdh.se Vägen fram till det samproducerande lärosätet

Läs mer

Framtidsjobb i Östergötland 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Östergötland 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Östergötland 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Barnmorskeprogrammet, 90 högskolepoäng

Barnmorskeprogrammet, 90 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Programkod: ZOJ20 Barnmorskeprogrammet, 90 högskolepoäng Midwifery program, 90 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls och vårdvetenskap

Läs mer

Framtidsjobb i Malmö och Skåne 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Malmö och Skåne 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Malmö och Skåne 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Utbildningsplan. för. Sidan 1/5. Masterprogram i historiska studier. 120 ECTS credits

Utbildningsplan. för. Sidan 1/5. Masterprogram i historiska studier. 120 ECTS credits Utbildningsplan för Masterprogram i historiska studier Master's Programme in Historical Studies Programkod: HISTO Gäller från: HT 2015 Fastställd: 2014-02-04 Ändrad: 2015-03-04 Värdinstitution: Historiska

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS Dnr: 347/2005-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng Study Programme in Nursing, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

Örebro universitet. Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00

Örebro universitet. Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00 Örebro universitet Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00 Ansökan om rätt att utfärda psykologexamen Örebro universitet ges rätt att utfärda psykologexamen. Ansökan Örebro universitet

Läs mer

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT 2016 7 Efter flera år med kraftiga intäktsökningar för forskning och utbildning på forskarnivå skedde ett litet trendbrott vad gäller lärosätenas finansiering

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Sundsvalls kommun...

Läs mer

EXAMENSBESKRIVNING. Filosofie kandidatexamen med huvudområdet europakunskap Degree of Bachelor of Science with a major in European Studies

EXAMENSBESKRIVNING. Filosofie kandidatexamen med huvudområdet europakunskap Degree of Bachelor of Science with a major in European Studies EXAMENSBESKRIVNING Filosofie kandidatexamen med huvudområdet europakunskap Degree of Bachelor of Science with a major in European Studies 1. Fastställande Filosofie kandidatexamen med huvudområdet europakunskap

Läs mer