Grafisk profil informationsfoldrar. En manual från Rikspolisstyrelsen

Transkript

1 Grafisk profil informationsfoldrar En manual från Rikspolisstyrelsen

2 avdelning I den här manualen finns information om den grafiska profil som används för informationsfoldrar från Polisen. Manualen kan användas för både externt och internt informationsmaterial. Manualen ingår i Polisens grafiska profil, som innehåller mer information om bland annat typografi, färg och grafiska måttangivelser. Produktion: RPS / PVS Informationsenheten Box 12256, Stockholm Grafisk design: Alenäs Grafisk Form Grafisk profil Informationsfoldrar

3 Innehåll Typografi Polisens teckensnitt... 4 Färg Polisens färger... 5 Bild Vilka bilder används... 6 Grid Format, spaltmodell etc... 7 Layout Exempelsidor... 8

4 Typografi Polisen använder teckensnitten Times New Roman och Frutiger till broschyrer och foldrar. Brödtext Times New Roman abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö Rubrik omslag och mellanrubriker Frutiger 75 Black abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö Rubriker och ingress omslag Frutiger 45 Light abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 4 Grafisk profil Informationsfoldrar

5 Färg C: 0% M: 0% Y: 0% K: 27% C: 32% M: 10% Y: 0% K: 0% C: 8% M: 8% Y: 10% K: 56% C: 45% M: 5% Y: 0% K: 12% C: 0% M: 0% Y: 0% K: 10% C: 0% M: 20% Y: 90% K: 0% C: 0% M: 0% Y: 35% K: 0% C: 0% M: 90% Y: 80% K: 10% C: 22% M: 0% Y: 10% K: 0% C: 100% M: 50% Y: 0% K: 0% Grafisk profil Informationsfoldrar 5

6 Bild Bilder har en viktig roll i Polisens kommunikation. Genom ett medvetet bildspråk förstärks Polisens identitet och igenkänningen bland målgrupperna ökar. Polisens hantering av bilder ska ske på ett ur genus- och mångfaldsperspektiv medvetet sätt. Förekomsten av kvinnor och personer med annan etnisk bakgrund än svensk ska stödja Polisens ambition att personalens sammansättning ska vara representativ för befolkningen. Övergripande mål för Polisens kommunikation Enligt Polisens kommunikationspolicy ska kommunikationen förmedla en tydlig och relevant bild av Polisens uppgift, verksamhet och resultat för att skapa förväntningar som motsvarar vad Polisen ska och kan göra. Kommunikationen ska värna och stärka förtroendet för Polisen. Bilden ska vara att Polisen: är professionell och effektiv i sitt sätt att arbeta skapar trygghet genom tillgänglighet och närvaro är engagerad, rättvis och bemöter alla människor på ett bra sätt uppmärksammar och stödjer människor i utsatta situationer ger människor god service. Mål för Polisens kommunikation genom bilder Målen är att kommunikationen genom bilder ska: påverka bilden av Polisens verksamhet för att bidra till ett fortsatt högt förtroende för Polisen bidra till att Polisen uppfattas som en tydlig avsändare. Strategier De bilder som används i Polisens kommunikation ska spegla verkliga förhållanden och vara anpassade till målgruppen. Polisens bilder ska förstärka de budskap som ska förmedlas och bidra till att kommunikationens övergripande mål nås Polisens bilder ska vara medvetna val och bildspråket ska vara aktivt, modernt och intressant. Polisen ska använda bilder och illustrationer av hög kvalitet när de ska användas i publika sammanhang. Fotografier: bör visa polisanställda i aktiv verksamhet i sin arbetsmiljö bör visa polisanställda i möten med andra människor ska skapa en känsla av delaktighet, närvaro och trygghet ska alltid visa aktuella och enligt föreskrifterna korrekta polisuniformer, teknisk utrustning och fordon ska inte vara aggressiva, hotfulla eller visa människor i utlämnade situationer. Grafiska illustrationer: kan användas för att förklara och förtydliga innehållet i en text kan användas i informationsmaterial, eller på webbplatser, som riktar sig till specifika målgrupper kan användas som bildmanér i kampanjer eller andra begränsade och riktade kommunikationsinsatser. 6 Grafisk profil Informationsfoldrar

7 Grid Kapitel Stödlinje Format A5, 148 x 210 mm 180 x 260 mm A4, 210 x 297 mm I inlagan används 2-spalt. Satsyta Utfall 4 mm Grafisk profil Informationsfoldrar 7

8 Layout 15 mm 15 mm Polisens underrättelsemodell Så förebygger och bekämpar Polisen brott Omslag Ingress omslag Frutiger 45 Light 14/19 pt Polisvapnet och logotyp 2u + POL_cmy.eps H: 25,2 mm Rubrik omslag Frutiger 45 Light Blå C:100 M:50 Y:0 K:0 40/40 pt, avstånd till ingress 4 mm Blå bandet H: 24 mm Bild avstånd ovankant: 110 mm 180 x 260 mm 8 Grafisk profil Informationsfoldrar

9 Layout Bättre stöd till brottsoffer Nationellt skyddspaket Rubriken skal vara kort, tydlig och funktionell. Ingressen skal ytterligare förtydliga innehållet. All text och bild ligger ovanför det blå bandet. Exempel frilagd bild, foto (utfallande), foto duplex och collage (om flera bilder ligger tillsammans, bör någon ändå vara större än övriga, se exempel motstående sida). A5, 148 x 210 mm Blå bandet H: 22 mm Bild avstånd ovankant: 85 mm Duplex kan vara ett bra sätt att färglägga sv-vita foton, skapa en enhetlighet i stället för att använda allt för olika färgfoton eller skilja ut duplexbilder mot färgfoton. Be ert tryckeri, (repro eller bildretuschör) färga bilderna. ISAM Årsredovisning 2009 Rikspolisstyrelsen Enheten för internationell samordning A4, 210 x 297 mm Blå bandet H: 26 mm Bild avstånd ovankant: 127 mm Grafisk profil Informationsfoldrar 9

10 Layout avdelning Inlaga Innehåll Exempel, ISAM Årsredovisning DETTA ÄR ENHETEN FÖR INTERNATIONELL SAMORDNING SAMMANFATTNING VERKSAMHET Internationellt strategiskt polissamarbete... 4 Internationellt förhandlingsarbete under EUordförandeskapet... 4 Polissamarbete... 4 Gränskontroll Inrättandet av en ny EU-myndighet... 5 EUROPOL... 5 Informationsutbyte och Information Management Strategy (IMS)... 5 Systemägarskap... 5 Det nordiska polissamarbetet... 5 Polisens internationella strategi... 6 EU-finansiering... 6 Internationellt utvecklingssamarbete... 6 Nicaragua... 7 Rwanda... 7 Kenya... 7 Ukraina... 7 Serbien... 8 Montenegro... 8 Sri Lanka... 8 Liberia... 8 Safer Cities SSR... 9 Results Based Management (RBM)... 9 Utrikespolitisk rådgivning och omvärldsbevakning... 9 Utrikespolitisk rådgivning Utrikespolitisk omvärldsbevakning ÖVRIG VERKSAMHET Gender Internationella besök Dokumenthantering Information S. 2 Tryckortssida Heltäckande färg Tryckort Frutiger 55 Roman 7/9,5 pt Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, Stockholm D.nr: POA /09 Foto omslag: ISAM Grafisk form: Alenäs Grafisk Form Upplaga: 100 ex Tryck: RPS Tryckeri, Stockholm 2010 ISAMS årsredovisning detta är Enheten för internationell samordning Enheten för internationell samordning (ISAM) tillhör Polisavdelningen på Rikspolisstyrelsens huvudkontor. Enheten består av tre verksamhetsgrenar och hade 25 stycken medarbetare under år verksamhetsgren internationellt strategiskt polissamarbete ISAM planerar och medverkar i Rikspolisstyrelsens och polisorganisationens internationella engagemang. ISAM deltar i och samordnar arbetet i de arbetsgrupper i Europeiska Unionen (EU) som berör Polisens arbete. Internationellt polissamarbete utanför EU som är av strategisk karaktär samordnas också av ISAM. Därtill har ISAM även det samordnande och kvalitetssäkrande nationella ansvaret för svensk polis deltagande i EU-finansierade projekt. verksamhetsgren internationellt utvecklingssamarbete Som en del av Sveriges politik för global utveckling bedriver Polisen internationellt utvecklingssamarbete i ett flertal samarbetsländer. ISAM genomför dessa Sida-finansierade projekt och program i syfte att bidra till en effektiv och demokratisk polisverksamhet som respekterar mänskliga rättigheter. verksamhetsgren Utrikespolitisk bevakning Den utrikespolitiskt sakkunnige ger stöd åt Rikspolisstyrelsens verksledning i utrikesfrågor. Verksamhetsgrenen planerar och medverkar också i Rikspolisstyrelsens och polisorganisationens internationella aktiviteter liksom bistår polismyndigheterna med utrikespolitisk bevakning och rådgivning. 2 Sammanfattning Under 2009 har en stor del av enhetens arbete fokuserats på förberedelserna och genomförandet av lingssamarbete har under året avslutats som en Flera projekt inom Polisens internationella utveck- Polisens medverkan i det svenska ordförandeskapet i konsekvens av den geografiska ominriktningen som EU. ISAM har också under året hanterat en väsentlig pågår för att anpassa verksamheten efter regeringens ökning av antalet ärenden med koppling till EUarbetet. har initierats i flertalet länder för att se över förutsätt- landkoncentration som beslutades Förstudier Under året har ett flertal stöd- och informationsresor gjorts till Polisens samverkansområden och till Rådgivning och kunskaper i internationella fråningarna till framtida samarbete. enskilda polismyndigheter beträffande ansökningar gor efterfrågas inom polisorganisationen i allt större till EU:s finansieringsprogram. Elva projekt blivit utsträckning. Efterfrågan har tillgodosetts i större beviljade medel med en sammanlagd summa på cirka utsträckning genom ökad spridning av internationell 40 miljoner kronor. omvärldsbevakning och rådgivning. Rubrik Frutiger 45 Light 34/35 pt Brödtext Times New Roman Regular 9,75/12 pt 4 ISAMS ÅRSREdovISnIng 2009 ISAMS ÅRSREdovISnIng Grafisk profil Informationsfoldrar

11 Layout 3 verksamhet 2009 gränskontroll I rådsarbetsgruppen för Schengenutvärderingar (SCHEVAL) har förhandlingar inletts beträffande verksamhet 2009 Vidare ska Europol i framtiden kunna använda nya verktyg för informationsbehandling. Mellanrubrik 1 Frutiger 75 Black 9,75/12 pt internationellt strategiskt polissamarbete olika frågor inom ramen för Schengensamarbetet, falska dokument och terrorism. Polisen har även utgjort Under 2009 har inflödet av beställningar från Regeringskansliet med begäran om Polisens uppfattning i ett stort stöd i övriga arbetsgrupper som har behandlat olika förhandlingsfrågor, framförallt inom EU:s ram, frågor som rör polissamarbete, gränskontroll, informationsutbyte och organiserad brottslighet. samt rådsdokument hållit sig på samma höga nivå som föregående år. Den iakttagna tendensen att de frågor Förhandlingarna har resulterat i flera överenskommelser och beslut av stor praktisk nytta för Polisen. som förhandlas inom EU:s ram ökar i komplexitet och har allt större inverkan på Polisens verksamhet och Ett förslag från Polisen har resulterat i beslut om att ekonomi har förstärkts. alla kriminaltekniska laboratorium och tekniska rotlar Förberedelserna för och genomförandet av ordförandeskapet i EU har förlöpt väl och resulterat i överhet. Beträffande forensisk profilering av narkotika har ska ackreditera sin DNA- och fingeravtrycksverksamenskommelser på EU-nivå med konkret och positiv rådsslutsatser antagits där medlemsstaterna uppmanas inverkan på såväl den nationella som den internationella brottsbekämpningen. rier och att se till att brottsbekämpande myndigheter att sända in narkotikaprover till godkända laborato- Arbetet med genomförandet av handlingsplanen för använder resultatet av profileringen i kampen mot Polisens internationella strategi har fördröjts på grund narkotika. av ordförandeskapet i EU. Under 2010 kommer arbetet med att genomföra andra delar av handlingsplanen förhandlingarna rörande en strategi för hur nya IT- Polisen har också medverkat i framtagandet av och att återupptas och slutföras. lösningar ska hanteras och prioriteras samt efter vilka Flera åtgärder, framförallt rörande ledning, styrning och uppföljning samt utbildning, har emellertid förhoppningsvis leda till en mer verksamhetsstyrd och principer utvecklingsarbetet ska drivas. Strategin ska påbörjats. Som ett resultat av detta och informationsspridning kan ett ökat intresse och förståelse för de Därtill har Polisen även varit ordförande i Europols kostnadseffektiv IT-utveckling. internationella aspekterna i Polisens dagliga verksamhet noteras. styrelse samt i gruppen där EU:s rikspolischefer träffas styrelse och den Europeiska polisakademins (CEPOL) Police Chiefs Task Force (PCTF). internationellt förhandlingsarbete under euordförandeskapet framgångsrikt slutförhandlingarna om införandet av Ordförandeskapet i Europols styrelse genomförde ISAM har ansvarat för att förbereda och genomföra en mer flexibel rättslig grund för Europol i form av Polisens medverkan i det internationella förhandlingsarbetet under EU-ordförandeskapet. Förberedelsear- finansieras genom gemenskapsbudgeten samt att dess ett rådsbeslut. Det innebär att Europol kommer att betet inför och genomförandet av ordförandeskapet mandat kommer att utvidgas till att även omfatta har varit omfattande. Arbetet har bl.a. innefattat brottslighet som inte har ett strikt samband med organiserad brottslighet. rekrytering, kompetensutveckling och ställningstagande till vilka polisiära frågor som bör prioriteras inför och under ordförandeskapet. Arbetet har bedrivits i Polissamarbete nära samverkan med Justitiedepartementet. I Polissamarbetsgruppen har flera svenska initiativ Totalt har cirka 70 polisanställda formellt tagits ut förhandlats och antagits. Bland annat har förslag på för det internationella förhandlingsarbetet under ordförandeskapet. Utöver dessa har ytterligare personer betsgruppen. Gruppen har också antagit slutsatser om kriminalteknikens område förhandlats i Polissamar- engagerats i expert- och stödfunktioner på hemmaplan narkotikaprofilering, vilka bland annat ger Europol bland annat i anslutning till de olika möten som Polisen har genomfört under ordförandeskapet. lingarna om kommissionens förslag att ge brottsbe- en tydligare roll i sammanhanget. Vidare har förhand- Polisen har varit ordförande i fem av ministerrådets kämpande myndigheter tillgång till den europeiska arbetsgrupper. Dessa arbetsgrupper har behandlat asyldatabasen EURODAC inletts. kommissionens förslag till ny utvärderingsmekanism. Människohandel har varit ett prioriterat område under det svenska ordförandeskapet. En framgång för det svenska ordförandeskapet har därför varit att få till stånd en tematisk utvärdering inom området människohandel i Belgien och Frankrike. Under hösten har Bulgariens och Rumäniens sjögränser, flyggränser och landgränser utvärderats inför deras eventuella inträde i Schengen under Under hösten har även rutinmässiga utvärderingar genomförts i Belgien, Tyskland, Nederländerna, Frankrike och Luxemburg. inrättandet av en ny eu-myndighet I juni 2009 lade kommissionen fram ett förslag om inrättandet av en ny EU-myndighet som framförallt ska ansvara för den operativa förvaltningen av EU:s stora gemensamma datasystem. I första hand omfattas Schengens informationssystem (SIS), viseringsinformationssystemet (VIS) och fingeravtrycksregistret för asylsökande (EURODAC). På sikt ska förvaltningen även kunna omfatta andra gemensamma system. Under det svenska ordförandeskapet behandlades förslaget i rådsarbetsgruppen Schengen Acquis och majoriteten av medlemsstaterna är positivt inställda till att upprätta den nya EU-myndigheten. Förhandlingarna har framförallt berört myndighetens befogenheter samt kommissionens respektive medlemsstaternas och de associerade staternas inflytande över myndigheten. europol Den 1 januari 2010 blir Europol en EU-myndighet till följd av ett nytt rådsbeslut. Det innebär att Europol i framtiden ska finansieras ur gemenskapsbudgeten och att EU:s tjänsteföreskrifter ska gälla för personalen. Mandatet utvidgas till att även omfatta brottslighet som inte har ett strikt samband med organiserad brottslighet. Det blir därmed lättare för Europol att stödja medlemsstater vid utredningar av gränsöverskridande brottslighet där det inte från början har visats att det är fråga om organiserad brottslighet. Det införs även en möjlighet att stödja en medlemsstat med underrättelser och analysresurser i samband med större internationella händelser. Europol ges också till uppgift att stödja medlemsstaterna med att samla in och analysera information från Internet. Ändringar har införts genom rådsbeslutet som medför att Europol under vissa omständigheter även får behandla information från privata parter. informationsutbyte och Information Management Strategy (ims) Utbyte av information och underrättelser som rör brott och brottslig verksamhet är grunden för brottsbekämpande samarbete inom EU. Det är avgörande för brottsbekämpande myndigheter att på ett tidigt stadium få tillgång till korrekt och aktuell information för att framgångsrikt kunna upptäcka, förebygga och utreda brott. Sverige har länge haft en hög profil i frågor som rör förbättrat informationsutbyte och IT-utveckling. Under sommaren 2009 presenterade det svenska ordförandeskapet ett förslag till en gemensam strategi för hantering och prioritering av nya IT-lösningar till stöd för informationsutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna inom EU. Målsättningen är att uppnå ett samordnat angreppssätt för IT-utveckling och därigenom skapa verksamhetsstyrd, kostnadseffektiv samt professionell utvecklingsverksamhet. Systemägarskap ISAM är systemägare för ett tiotal nationella system med internationell anknytning. Användare och representanter från verksamheten vänder sig till systemägaren med frågor och förslag till hur systemen kan utvecklas och förbättras. Under året har ISAM hanterat inkomna förslag som bland annat har resulterat i ett flertal utvecklingsprojekt. det nordiska polissamarbetet Sverige har under 2009 varit ordförande i det nordiska polissamarbetet där samtliga nordiska länder deltar. Det nordiska polissamarbetet syftar till att stärka kontakten mellan de nordiska länderna samt att utbyta information och erfarenheter inom viktiga områden för Polisen. Det finns ett trettiotal nordiska arbetsgrupper som är inordnade i sex huvudsakliga ämnesområden. Samarbetsområden är bl.a. IT, kriminalteknik, polis och tullsamarbete, trafik, ordningspolisverksamhet samt utbildning och personalfrågor. Den svenska polisen representeras av experter från respektive sakområde. Under året har en översyn av de nordiska arbetsgrupperna genomförts för att säkerställa ett effektivt och behovsorienterat samarbete. Under det svenska ordförandeskapet arrangerades ett vice rikspolischefs- och ett rikspolischefsmöte. Viktiga frågor som har behandlats under året rör möjligheten till samtjänstgöring mellan de nordiska länderna Mellanrubrik 2 Frutiger 75 Black Blå 9,75/12 pt 6 ISAMS ÅRSREdovISnIng 2009 ISAMS ÅRSREdovISnIng Grafisk profil Informationsfoldrar 11

12 Layout 1 detta är Enheten för internationell samordning Enheten för internationell samordning (ISAM) tillhör Polisavdelningen på Rikspolisstyrelsens huvudkontor. Enheten består av tre verksamhetsgrenar och hade 25 stycken medarbetare under år verksamhetsgren internationellt strategiskt polissamarbete ISAM planerar och medverkar i Rikspolisstyrelsens och polisorganisationens internationella engagemang. ISAM deltar i och samordnar arbetet i de arbetsgrupper i Europeiska Unionen (EU) som berör Polisens arbete. Internationellt polissamarbete utanför EU som är av strategisk karaktär samordnas också av ISAM. Därtill har ISAM även det samordnande och kvalitetssäkrande nationella ansvaret för svensk polis deltagande i EU-finansierade projekt. verksamhetsgren internationellt utvecklingssamarbete Som en del av Sveriges politik för global utveckling bedriver Polisen internationellt utvecklingssamarbete i ett flertal samarbetsländer. ISAM genomför dessa Sida-finansierade projekt och program i syfte att bidra till en effektiv och demokratisk polisverksamhet som respekterar mänskliga rättigheter. verksamhetsgren Utrikespolitisk bevakning Den utrikespolitiskt sakkunnige ger stöd åt Rikspolisstyrelsens verksledning i utrikesfrågor. Verksamhetsgrenen planerar och medverkar också i Rikspolisstyrelsens och polisorganisationens internationella aktiviteter liksom bistår polismyndigheterna med utrikespolitisk bevakning och rådgivning. 2 Sammanfattning Under 2009 har en stor del av enhetens arbete fokuserats på förberedelserna och genomförandet av lingssamarbete har under året avslutats som en Flera projekt inom Polisens internationella utveck- Polisens medverkan i det svenska ordförandeskapet i konsekvens av den geografiska ominriktningen som EU. ISAM har också under året hanterat en väsentlig pågår för att anpassa verksamheten efter regeringens ökning av antalet ärenden med koppling till EUarbetet. har initierats i flertalet länder för att se över förutsätt- landkoncentration som beslutades Förstudier Under året har ett flertal stöd- och informationsresor gjorts till Polisens samverkansområden och till Rådgivning och kunskaper i internationella fråningarna till framtida samarbete. enskilda polismyndigheter beträffande ansökningar gor efterfrågas inom polisorganisationen i allt större till EU:s finansieringsprogram. Elva projekt blivit utsträckning. Efterfrågan har tillgodosetts i större beviljade medel med en sammanlagd summa på cirka utsträckning genom ökad spridning av internationell 40 miljoner kronor. omvärldsbevakning och rådgivning. Exempel Så förebygger och bekämpar Polisen brott. Högersida: Exempel på utfallande bild. 5 ett proaktivt polisarbete Uppslag: Exempel på bild som löper över bunten. polisens underrättelsemodell ökar förmågan att prioritera, kraftsamla och att snabbt kunna skifta fokus. Här kan du läsa mer om hur polisen arbetar för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Ett systematiskt arbete Polisen söker aktivt information för att förebygga brott istället för att vänta på att något ska ske. Fokus riktas mot att hitta mönster och sammanhang och man arbetar systematiskt med att analysera, åtgärda och följa upp. Alla medarbetare inom Polisen ska bidra till kriminalunderrättelsearbetet. Det innebär att dela med sig av det man sett och känner till. Gemensam kunskapsbank Sedan några år tillbaka finns ett it-system som stöder Polisens underrättelsemodell. Här dokumenteras och samlas kunskap som blir tillgänglig för hela organisationen. Det gör det lättare att ta del av välfungerande arbetsmetoder och sprida dem vidare. Utökad samverkan Polisen samverkar med många myndigheter, kommuner och organisationer. Genom att arbeta enligt Polisens underrättelsemodell stärks det lokala brottsförebyggande arbetet. Med hjälp av information från flera håll kan till exempel polis och kommuner ta fram en gemensam lägesbild och tillsammans genomföra insatser som ökar tryggheten. På kan du läsa mer om hur Polisen arbetar. Kort om Polisens underrättelsemodell u Är en modell för ledning och styrning av Polisens verksamhet. u Grundar sig på analyser av information och erfarenheter. u Handlar om att rätt åtgärder mot brott ska sättas in vid rätt tidpunkt, med rätt resurser och rätt utformning. u Tillämpas av alla polismyndigheter och Rikskriminalpolisen. 6 polisens underrättelsemodell polisens underrättelsemodell 7 12 Grafisk profil Informationsfoldrar

13 Layout Baksida Polisvapnet och logotyp 2h + POL_cmy.eps Adress Frutiger 55 roman 6,5 /9,5 pt Ring till Polisen Grafisk profil Informationsfoldrar 13

14 Ring till Polisen