Idrott och hälsa III Physical Education III

Transkript

1 Kursplan Uttagen: Inrättad: Idrott och hälsa III Physical Education III Högskolepoäng: 30.0 Kurskod: 6ID002 Ansvarig enhet: Pedagogiska inst Medverkande enheter: Idrottsmedicin SCB-ämne: Idrott Huvudområde: Inget huvudområde Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Utbildningsnivå: Grundnivå Nivå: B-NIVÅ (21-40 POÄNG) Kursplanen är skapad enligt högskoleförordning gällande från och med 1 juli 2007 Kursplanen är inrättad av Fakultetsnämnden för lärarutbildning Revidering beslutad av Pedagogiska institutionen. Giltig från Behörighet Univ: Idrott och hälsa II. Undantag Beslut och riktlinjer Kursen är inrättad av Fakultetsnämnden för lärarutbildning och kursplanen är reviderad och fastställd Syfte/Mål Efter avslutat moment skall studenten: - kunna förebygga skador vid idrott och motion i sin träningsplanering - kunna rörelseorganens anatomi och biomekanik, relaterat till idrottsutövande och idrottsskador - kunna basal biokemi, biofysik och cellbiologi - kunna kroppens energimetabolism samt muskulaturens, nervsystemets, blod- och cirkulationsorganens och lungornas funktion vid fysisk aktivitet/inaktivitet - kunna grunderna för arbetsfysiologiska tester - kunna näringsfysiologins grunder och de fysiologiska grunderna till olika träningsformer - ha kännedom om behandling av skador och sjukdomar vid idrott och motion - ha kännedom om grundläggande undersökningsteknik och kliniska tester vanliga i patientrelaterad verksamhet för idrottsskador - ha kompetens att adekvat omhänderta en adept i en akut skadesituation - kunna tillämpa denna kunskap praktiskt i den verksamhetsförlagda utbildningen Moment: Kropp, hälsa och lärande, 15 hp (Embodiment, Health and Learning) Efter avslutat moment skall studenten: - förstå och på ett fördjupat sätt redogöra för undervisning ur ett fostrans- och socialisationsperspektiv samt tillämpa detta i varierande undervisningssituationer - kunna kritiskt granska hur kroppen i media framställs och dess betydelse för individens identitetsutveckling och hälsa - kunna skapa goda miljöer för lärande genom att planera, organisera, genomföra och utvärdera undervisning som

2 medverkar till goda rörelseerfarenheter, särskilt inom rörelse till musik samt för individer med behov av särskilt stöd - kunna genomföra och analysera undervisning ur såväl ett hälso- som kunskapsbildningsperspektiv - med utgångspunkt i momentets teorier och egna erfarenheter av aktivt deltagande kunna värdera såväl sin egen som andra individers olika rörelseförmåga Innehåll I momentet behandlas grunderna i kroppens basala funktioner och struktur och hur dessa påverkas av fysisk aktivitet. Den hälsobefrämjande effekten av fysisk aktivitet belyses. Momentet utgör basen för eventuella fortsatta studier inom idrottsmedicinens område. Medicinska aspekter och funktionshinder i relation till fysisk aktivitet tas upp. Den verksamhetsförlagda delen av undervisningen utgörs av 1 hp. Moment: Kropp, hälsa och lärande, 15 hp (Embodiment, Health and Learning) Momentet tar sin utgångspunkt i människan som biologisk och social varelse. Träningslära behandlas ur ett pedagogiskt perspektiv med betoning på lärande, individ och kropp. Fysiska aktiviteter och särskilt rörelse till musik behandlas och analyseras utifrån ett individperspektiv på hälsa. De fostrans- och socialisationsfaktorer som påverkar individen och gruppen betonas. Synen på kroppen och vad förkroppsligat medvetande betyder för individens identitet belyses. Vidare behandlas anpassade fysiska aktiviteter för individer och grupper i behov av särskilt stöd. Under kursen skall studenten, under handledning, planera, genomföra och utvärdera undervisningsmoment. Under den verksamhetsförlagda delen som utgör 3,5 hp betonas den didaktiska kompetensen som analyseras med hjälp av IKT. Undervisning Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, gruppövningar, laborationer, undervisningsövningar, demonstration av färdigheter samt handledning. Delar av undervisningen ges med stöd av informations- och kommunikationsteknik vilket innebär specifika krav på viss teknisk utrustning och kompetens. Undervisningsmoment med praktiska inslag av prövande karaktär är obligatoriska. Delar av undervisningen kan ges på engelska. Examination Studenten examineras skriftligt och/eller muntligt. Examinationen kan ske löpande under kursen eller i slutet av kursen. Studentens prestationer bedöms i en tregradig betygsskala, Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga uppgifter och obligatoriska avsnitt är godkända. Varje avsnitt kan prövas vid ett ordinarie tillfälle och vid ett omprovstillfälle i nära anslutning därtill. Vid underkänt resultat hänvisas därefter studenten till prov nästa gång kursen/avsnittet ges. Omprov baserad på samma kursplan som vid ordinarie prov garanteras två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen. Efter två underkända omprovstillfällen för viss kurs eller del av kurs har studenten rätt att efter skriftlig begäran hos prefekten få byta examinator. TILLGODORÄKNANDE Studierektor/betygssättande lärare beslutar om tillgodoräknande på moment eller delar av kurs, efter skriftlig ansökan. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas. Umeå School of Education beslutar om tillgodoräknande av hel kurs. Kurslitteratur Tortora, Gerard J.; Grabowski, Sandra Reynolds : Principles of anatomy and physiology 10. ed. : - New York : Wiley, cop xxxii, 1104, [99] s. ISBN: Libris: Artiklar om ca 400 sidor tillkommer.

3 Moment: Kropp, hälsa och lärande, 15 hp (Embodiment, Health and Learning) Annerstedt, Claes; Peitersen, Birger; Rønholt, Helle : Idrottsundervisning : ämnet idrott och hälsas didaktik. Göteborg : Multicare ; Højbjerg, s. : ill. ISBN: Australian Sports Commission, Active Australia, : Passa mig! : inkluderad idrottsundervisning.. Fors, Eva Stockholm : SISU idrottsböcker, s. : ill. ISBN: Backman, Jarl : Rapporter och uppsatser 2., uppdaterade [och utök.]. uppl. : - Lund : Studentlitteratur, s. ISBN: Libris: Huitfeldt, Åke; Tärnklev, Conny; Bergström, Mike; Huitfeldt, Susanne; Ågren, Åsa : Rörelse och idrott. 1. uppl. : - Stockholm : Liber, cop ; ([Borås] s. : ill. ISBN: (valda delar) Larsson, Håkan (2007). Kropp och rörelse? kunskap och lärande. I Håkan Larsson & Jane Meckbach (red.). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber AB. Larsson, Håkan (2004). Vad lär man sig på gympan? Elevers syn på idrott och hälsa i år 5. I Håkan Larsson & Karin Redelius (red.). Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa (rapport nr 2 i serien Skola-Idrott-Hälsa). Stockholm: Idrottshögskolan. Larsson, Håkan & Redelius, Karin (2004). Några pedagogiska utmaningar i relation till ämnet idrott och hälsa. I Håkan Larsson & Karin Redelius (red.). Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa (rapport nr 2 i serien Skola-Idrott- Hälsa). Stockholm: Idrottshögskolan. Meckbach, Jane (2004). Ett ämne i förändring: eller är allt sig likt?. I Håkan Larsson & Karin Redelius (red.). Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa (rapport nr 2 i serien Skola-Idrott-Hälsa). Stockholm: Idrottshögskolan. Moqvist, Ingeborg (1991). Anteckningar om fostran (Undervisningsserien nr 14). Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen Nilsson, Johnny (2007). Att bli sin egen intresserade tränare? träningslära i idrott och hälsa. I Håkan Larsson & Jane Meckbach (red.). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber AB. Nilsson, Per (1998). Kroppen och samtiden - några noteringar kring kropp och identitetsskapande. I Per Nilsson & Birgitta Fagrell (red.). Talet om kroppen: en antologi om kropp idrott och kön. Stockholm: HLS Förlag. Swartling-Widerström, Katarina (2005). Kroppen i grundskolans styrdokument. Hämtas från Svensk Idrottsforskning (2000). Temanummer om funktionshinder i relation till fysiska aktiviteter, 3. Söderström, Tor (2001). Gymkulturens disciplin. SVEBI:s årsbok. Thedin Jakobsson, Britta (2007). Att undervisa i hälsa. I Håkan Larsson & Jane Meckbach (red.). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber AB. Tinning, Richard (1994). Baggy T shirt, Reeboks, Schooling, Popular Culture & Young Bodies. In Schooling, Keating and Madonna. Proceedings from conference at Deakin Centre for Education and Change.

4 Handböcker och annan idrottsmetodisk litteratur om ca 200 sidor tillkommer.

5