Handslaget och skolorna Beskrivning av verksamheten våren 2005 i Stockholmsdistriktet

Transkript

1 Handslaget och skolorna Beskrivning av verksamheten våren 5 i Stockholmsdistriktet Målsättning Stockholms Idrottsförbund ville bl.a. uppnå följande: Ge barn och ungdomar en chans att välja en idrott som passar Skapa ett bestående intresse för egen idrottsaktivitet hos fler unga människor. Skapa nätverk för långsiktigt samarbete mellan idrottsrörelsen, skolan och förvaltningen i varje kommun i Stockholmsdistriktet och varje stadsdel i Stockholms stad. Erbjuda skolorna möjligheten att skapa fler tillfällen för eleverna att få tillgång till daglig fysisk aktivitet, genom idrottsaktiviteter. Utbilda fler ledare. Det har varit angeläget att mindre uppmärksammade idrotter kommer med i verksamheten. Målet är att samtliga idrotter inom distriktet kommer med i Handslaget åtminstone i något nätverk. Långsiktiga mål Vi vill föra diskussioner om idrottspolitiska program och satsningar på anläggningar, som är en förutsättning för att fler barn och ungdomar ska få en möjlighet att vara med i idrotten. Vi vill verka för satsningar från kommunerna både ekonomiskt och i form av fler idrottstimmar i skolan, som är en viktig förutsättning för ett långsiktigt gott samarbete mellan skolan och idrotten. Vi vill skapa ett ännu större förtroende för idrotten hos kommun, skola och allmänhet. 1

2 Metod Eftersom barn väljer och väljer bort idrotter allt längre ned i åldrarna har det varit viktigt att komma i kontakt med barn och ungdomar tidigt. Prioriterad målgrupp för verksamheten var därför låg- och mellanstadiebarn med betoning på de äldre barnen. För att nå målet om att ge varje barn en chans att hitta en idrott som passar just henne eller honom ville vi att idrottsföreningarna skulle presentera alla de olika möjligheter som idrotten har att bjuda av fysisk aktivitet. Därför har ambitionen varit att varje barn ska få chansen att uppleva minst tre olika idrotter, individuell och lag. Verksamheten skulle präglas av lekfull idrott för barn och inte för små vuxna. Det var viktigt, att den här satsningen skulle stimulera en mer barnvänlig pedagogik där idrotter presenterats i samarbete. Tävlingsinriktad träning har därför inte varit aktuellt. Förutsättningen för att lyckas med detta är en ordentlig utbildningssatsning för de ansvariga. Alla ledare som har mött eller kommer att möta barnen har erbjudits en grundläggande barn- och ungdomsledarutbildning och en speciell Handslagsutbildning. Utbildningen har genomförts i regi av SISU Stockholm. Följande aktiviteter har således dominerat verksamheten: Presentation av idrotterna och genomförande av verksamhet på och i anslutning till skolan/fritids. Utbildning av unga ledare verksamma i skolan. Verksamheten har varit knuten till en speciell skola/skolor/fritids Organisation Stockholms Idrottsförbund ville bygga upp ett nätverk i varje kommun samt i varje stadsdel i Stockholm stad. I varje nätverk samverkar minst 3 idrotter/föreningar, ett antal skolor samt företrädare från idrotts- respektive skolförvaltning. Det betyder 39 organisatoriska enheter i distriktet. I varje nätverk har bildats en styrgrupp, där följande intressenter ingår: Den lokala idrottsalliansen eller en stor förening som tar huvudansvaret och det ekonomiska ansvaret för verksamheten Företrädare för de andra föreningarna Företrädare för kommunens/stadsdelens idrottsförvaltning och skolförvaltning eller barn- och utbildningsenheten. Ansvarig företrädare för respektive skola En idrottsföreträdare är ordförande i respektive nätverks styrgrupp. Tidplan Nätverkens verksamhetsbeskrivningar skulle vara Stockholms idrottsförbund tillhanda senast den 15 maj 5. Verksamheten skulle pågå under vårterminen 5. Tilldelade medel avsåg att täcka kostnaderna för verksamheten under hela vårterminen 5.

3 Information En informationsträff för representanter från SDF. En träff med kommunansvariga (skola/idrott) i SIF:s regi. En träff med ansvariga från skolor i alla nätverk i SIF:s regi. En träff med ansvariga idrottsledare i alla nätverk i SIF:s regi. Handslagsträffar med olika nätverksrepresentanter vid 3 tillfällen En informations- och utbildningsträff för skolrepresentanter i samarbete med GIH och utbildningsprojektet den dagliga dosen Flera träffar med de olika lokala nätverken/styrgrupperna Ledning och organisation Det regionala arbetet har letts av en styrgrupp med två företrädare för Stockholms Idrottsförbunds styrelse varav en även representerat en styrgrupp i ett verksamt nätverk. Därutöver har en företrädare från SDF tillika ungdomsrådet i Stockholm ingått i styrgruppen. Det operativa arbetet har letts av en projektledare med stöd av en resursperson från Stockholms stad. Nätverksarbetet Riktlinjerna för Handslagsarbetet finns beskrivet i Regler och riktlinjer för Handslaget i Stockholm. Förutsättningarna ser lokalt mycket olika ut beroende på bl. a. befolkningsunderlag, föreningstäthet och skolornas engagemang. Tolkningen av uppdraget och riktlinjerna har påverkat verksamheten till att bli ett spektrum av positiva upplevelser för barnen i Stockholm. En del nätverk har valt att ha verksamhet på fritidhemstid andra har valt att ha verksamhet på eller i anslutning till skoltid. En del har t.o.m. erbjudit rastverksamhet. Några har utnyttjat möjligheten till presentations- eller temadagar. En förutsättning för att få verksamheten att fungera har varit att avsätta viss tid för administration. Det har krävts en stark kraft för att bl.a. hålla samman nätverkens ekonomi och den praktiska schemaläggningen i skolorna. Arbetet med att hålla kontakten mellan de olika aktörerna i verksamheten har också varit tidskrävande. Några nätverk har valt att samarbeta för att dra nytta och lärdom av varandra. Andra har utvecklat sin verksamhet på egen hand. Ett par nätverk har beroende på kommunens utbredning och verksamhetens volym valt att organisera sig regioner. Det har resulterat i att fler ledare har engagerat sig och den lokala föreningen har på så sett fått en bättre närhet till nätverket. 3

4 Statistik Föreningars och skolors aktivitet i nätverken Under perioden har det genomförts 8557 aktiviteter vilket ger ett genomsnitt på c:a 5 aktivitetstillfällen per nätverk. nätverk har kunnat redovisa hur många nya medlemmar som anslutit sig till någon förening under perioden. Det visar att i dessa av totalt 39 regioner har 199 nya barn blivit medlemmar i någon förening. Av dessa ingår 155 i något nätverk i Stockholms kommun och resterande 735 i något av nätverken i övriga kommuner. Föreningarnas aktivitet i skolorna Nedan visas hur aktiva föreningarna och skolorna i de olika nätverken har varit under År d. v. s. vårterminen 5. Diagramment är uppdelade i två delar. Det första diagrammet visar verksamheten i distriktets 1 kranskommuner och det andra visar aktiviteten i Stockholm stads 18 stadsdelar. Notera att skalan skiljer sig något i de två diagrammen. Utbredning i distriktets kranskommuner Föreningar Skolor 5 BOTKYRKA DANDERYD EKERÖ HANINGE HUDDINGE JÄRFÄLLA LIDINGÖ NACKA NYNÄSHAMN SALEM SOLLENTUNA SOLNA SUNDBYBERG TYRESÖ TÄBY UPPLANDS BRO UPPLANDS VÄSBY VALLENTUNA VAXHOLM VÄRMDÖ ÖSTERÅKER Utbredning i Stockholms kommun Föreningar Skolor Bromma Enskede-Årsta Farsta Hägersten Hässelby-Vällingby Katarina-Sofia Kista Kungsholmen Liljeholmen Maria-Gamla Stan Norrmalm Rinkeby Skarpnäck Skärholmen Spånga-Tensta Vantör Älvsjö Östermalm

5 Utvecklingen av aktivitet under Handslagsår 1 och år i de olika nätverken Utvecklingen i Handslagets verksamhet redovisas nedan. I det första diagrammet presenteras utvecklingen av antalet idrottsföreningar år 1 och år i de olika nätverken i distriktets kranskommuner. I det andra presenteras samma uppgifter gällande verksamheten i Stockholm stad. Notera att skalan skiljer sig något i de två diagrammen. Dessa föreningar representerar totalt 5 olika idrotter. Utveckling av antal idrotter i kranskommunerna BOTKYRKA DANDERYD EKERÖ HANINGE HUDDINGE JÄRFÄLLA LIDINGÖ NACKA NYNÄSHAMN SALEM SOLLENTUNA SOLNA SUNDBYBERG TYRESÖ TÄBY UPPLANDS BRO UPPLANDS VÄSBY Utveckling av antal idrotter i Stockholms stad VALLENTUNA VAXHOLM VÄRMDÖ ÖSTERÅKER År 1 År Bromma Enskede-Årsta Farsta Hägersten Hässelby-Vällingby Katarina-Sofia Kista Kungsholmen Liljeholmen Maria-Gamla Stan Norrmalm Rinkeby Skarpnäck Skärholmen Spånga-tensta Vantör Älvsjö Östermalm År 1 År 5

6 Utvecklingen av aktiviteter i hela Stockholms län. I denna tabell visas hur utbredd verksamheten varit i dels föreningslivet och dels i skolorna under de två första Handslagsåren. Överst i tabellen redovisas Stockholms stadsdelars samlade aktivitet och hur det ser ut i genomsnitt. Därunder redovisas de övriga kommunerna tillsammans på samma sätt. Underst redovisas verksamheten i hela Stockholmsdistriktet. Antal föreningar som var aktiva i nätverket år 1 Antal föreningar som var aktiva i nätverket år Antal skolor där barn aktiveras i Handslaget år 1 Antal skolor där barn aktiveras i Handslaget år Stockholms stadsdelar, totalt Stockholms stadsdelar, medel,15,5 3,,5 Övriga kommuner, totalt Övriga kommuner, medel 5, 7,95 3,55,37 Alla nätverk, summa Alla nätverk, medel 5,83 7,9 3,57 5,51 Kommentarer från några nätverksrepresentanter En nätverksansvarig berättar Åtta av våra idrottsföreningar samt lika många låg- och mellanstadieskolor är kopplade till det nätverk som byggts upp i kommunen inom ramen för projektet Handslaget. Föreningarna kommer ut till respektive skola enligt ett fastlagt schema en gång per vecka och ger barnen möjlighet att under några timmar prova på våra olika idrotter. Antalet barn som deltager kan växla från gång till gång men som mest har det varit omkring 35 stycken. Visst kan det vara tufft ibland att ge alla barn den uppmärksamhet som de vill ha, då det är så många, men de flesta tycker det är jättekul. De som varit med har fått testa allt från bowling, gymnastik, fotboll, både vanlig och amerikansk, friidrott, bordtennis, hockey och Club-Korpen. Förhoppningsvis så blir det nya barn som hittar sin idrott bland kommunens idrottsliv efter att de fått prova på inom Handslaget. Upplevelser från en idrottsledare Som representant för idrotten har jag upplevt ett mycket stort och positivt deltagande från såväl idrottsföreningar, politiker, tjänstemän, rektorer och lärare utan vars hjälp detta aldrig kunnat genomföras. Under våren har 18 idrottsklubbar representerande 1 olika idrotter varit verksamma på skolor. Totalt har 8 ledare varit verksamma. Handslaget är representerat i kommunens nämnd Brå/Brottsförebyggande rådet. Kontakter finns också med Brottsofferjouren och kommunens projekt Medling.

7 När man summerar våren kan man konstatera att det har genomförts många tema dagar. Det är lättare för idrottsföreningar att hantera ett bestämt antal barn på temadagar än att ha öppet hus där man aldrig vet hur många som kommer. Hur många nya medlemmar som kommit till klubbarna har varit svårt mäta. Några exempel: Bandyn genomförde sina aktiviteter under mars som är i slutet av säsongen Fri Idrotten har svårt med ledarrekrytering genom den stora tillströmningen av barn som varit de senaste åren. På en ort har ett flicklag bildats bestående av över tjejer. Det har aldrig funnits något tjejlag där förut. Så visst går det att tills viss del mäta detta. Däremot tror de flesta idrottsklubbar att spontanidrotten kommer att utvecklas då man upplevt att väldigt många barn har lärt sig grunderna i flera idrotter. En kort sammanfattning av en kommunrepresentant Nio föreningar har deltagit i arbetet med att låta elever pröva på olika idrotter inom Handslagets ram under vårterminen 5. Några av föreningarna kommenterar själva verksamheten så här: Ridklubben: De barn som deltagit har fungerat bra och flera stycken börjar rida till hösten. Tennisklubben: Fungerat jättebra! Cirka hälften av de deltagande eleverna har anmält sig till vår verksamhet. Kanotklubben: Handslaget har lett till en mycket stor efterfrågan på vår verksamhet. Det är en ökning med cirka 3 %. Berättelse från en temadag Onsdagen den 18:e maj samlades omkring barn i åldrarna 1-1 år för en temadag med fotboll, innebandy, ishockey/skridsko, orientering samt en avslutande tipspromenad på schemat. Det blev en dag som vi alla kommer att minnas en lång tid. Barnen delades in i fem grupper med cirka stycken i varje. Varje grupp skulle hålla på med en station i 5 minuter innan man roterade vidare till nästa. Till hjälp fanns ett antal lärare som skulle se till så att förflyttningarna mellan de olika stationerna gick så bra som möjligt. Efter att alla stationerna var besegrade återsamlades alla på gräsplanen kring 15:3 och dagen förevigades med ett gruppfoto. Sedan blev det prisutdelning till dem som hade fått mest poäng på tipspromenaden. Avslutningsvis fick barnen svara på frågan om dagen hade varit bra. Svaret blev ett rungande JA! Många av eleverna tyckte att dagen var så lyckad att de ville göra samma sak igen. Det tror jag även lärarna håller med om. 7