Arbetstidsåtgång i ekologisk odling

Transkript

1 Ekologisk odling av grönsaker på friland Arbetstidsåtgång i ekologisk odling Foto: Åsa Rölin

2 Arbetstidsåtgång Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Värmland Inledning Arbetskostnader är en stor del i en kalkyl för grönsaker. Ogräsreglering, plantering, skörd, sortering och packning är de mest arbetskrävande momenten. Tidsåtgången per hektar varierar kraftigt mellan olika företag men också mellan olika år inom samma företag. Skillnader i tidsåtgång mellan konventionell och ekologisk odling Ett ökat arbetsbehov för ogräsreglering i ekologisk odling är den största skillnaden mellan konventionell och ekologisk odling. Skillnaden är allra störst i sådda kulturer. I planterade grödor är skillnaderna mindre. Även i konventionell odling finns det odlare som enbart använder mekanisk ogräsbearbetning i planterade grödor. Men då används ofta kemiska bekämpningsmedel till andra grödor i växtföljden. I de flesta grödor är dessutom skördenivån högre i konventionell odling vilket gör att tidsåtgången per kilo grönsak blir lägre. Skörd och packning är också tidskrävande moment. Här har däremot val av odlingsform mindre betydelse. Lägre hektarskörd, mer ogräs och mer frånsortering kan leda till mer skördearbete i ekologisk odling. Skillnader i tidsåtgång mellan olika företag beror även på hur rationell hanteringen är genom tillgång till rätt utrustning, bra arbetsledning och arbetskraft. Storleken på företaget och mekaniseringsgraden påverkar tidsåtgången per kilo produkt Den totala frilandsarealen av grönsaker i Sverige har långsamt ökat eller legat relativt konstant under en lång period, 1971 odlades ha och vid SCB:s senaste trädgårdsräkning 2005 odlades ha. Över hälften av arealen finns i Skåne län. Under samma period har antalet företag med minst 0,25 ha odling minskat från 3581 till 987. Medelarealen har därför ökat kontinuerligt från 1,4 ha 1971 till 7,1 ha 2005, se figur 1. Medelareal av grönsaker på företagen varierar mellan olika regioner. Den högsta medelarealen enligt SCB år 2005, hade Skåne på 12 ha, därefter Gotland på 8 ha. Medelarealen är lägre i ekologisk grönsaksodling än det totala genomsnittet. Hos de företag som fick miljöersättning för ekologisk grönsaksodling år 2000 var medelarealen av grönsaker ca 1,8 ha och år 2005 ca 2,0 ha. Medelarealen för grönsaker på KRAV-godkända företag är ungefär densamma som för företag med miljöersättning. Medelareal per företag 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 År Total frilandsodling Med miljöstöd Figur 1: Medelareal av frilandsgrönsaker per företag ( över 0,25 ha) har ökat kontinuerligt under perioden Medelarealen för de grönsaksodlingar över 0,25 ha som får miljöersättning är betydligt lägre än genomsnittet. (Källa; Persson (2006). Register för miljöersättning, Jordbruksverket, interna uppgifter.) De flesta företag med miljöersättning för ekologisk odling har en liten areal grönsaker, se figur 2 och figur 3. Ungefär hälften av arealen och nästan 90 % av antalet odlare som fick miljöersättning 2005 har under 5 ha Sedan år 2000 har antalet små företag med under 5 ha grönsaker minskat, medan antalet företag med 5 10 ha har ökat. Antal ,01-<0,25 0,25-<1 1-<5 5- < ha År 2000 År 2005 Figur 2: Antal odlare med miljöersättning för ekologisk grönsaksodling år 2000 och 2005 uppdelade efter arealstorlek. ha ,01-0,25- <1 1- < 5 5- < < 0,25 ha År 2000 År 2005 Figur 3: Antal hektar av grönsaksodling med miljöersättning för ekologisk grönsaksodling år 2000 och 2005 uppdelat efter storlek på grönsaksodlingen 2

3 Större företag har i de flesta fall bättre möjligheter att investera i redskap, maskiner och utrustning. Det gör arbetet rationellare och arbetstidsåtgången mindre per kilo grönsak, se tabell 1 och i avsnittet med kalkyler. I områden där det finns flera odlare kan maskinstationer, maskinsamarbete och gemensamma packerier möjliggöra rationell hantering även för en odlare med mindre areal. Ett samarbete mellan konventionella och ekologiska odlare är viktigt för att utnyttja de resurser som finns och ge utrymme för investeringar. I kalkylsamlingen (se flik 15) presenteras fyra olika typföretag. Samma gruppindelning används i detta avsnitt. Typföretag 1 Liten odling med många grödor Denna typ av företag odlar många olika grönsaker på en liten areal, och säljer vanligen produkterna direkt till konsument. Vi har räknat med en grönsaksodling på totalt 1 hektar, och att varje kultur odlas på 1000 kvadratmeter. Det mesta fältarbetet görs med handredskap, men traktorburna redskap används för jordbearbetning. Arbetsinsatsen är hög både i odlingen och i försäljningen. Det stora flertalet ekologiska företag finns inom denna grupp. Produkterna säljs ofta lokalt, i gårdsbutik eller på torget, ibland även till daghem, skolor, restauranger och butiker. I regel får man ut höga priser. Typföretag 2 Medelstor odling med viss specialisering Dessa företag är något större med en viss specialisering på några större volymprodukter till storkök eller butik. I övrigt säljs grönsakerna direkt till konsument. Vi har räknat med att grönsaker odlas på totalt 5 hektar och att varje grönsakskultur odlas på 1 ha. En del odlingsmoment har mekaniserats och företaget har egna specialmaskiner, lagerutrymmen och enkel sorteringsutrustning. Typföretag 3 Stor odling med egna specialmaskiner och packeri Denna typ av företag odlar grönsaker i stor skala med 20 ha av varje grönsaksgröda och totalt 100 ha åkerareal. Företaget har egna specialmaskiner och eget packeri och säljer konsumentförpackade produkter till grossist Typföretag 4 Medelstor kontraktsodling utan egna specialmaskiner Dessa företag är ofta lantbruk med kontraktsodling åt större grönsaksföretag eller livsmedelsindustri och finns främst i södra Sverige. Vi har räknat med att varje grönsaksgröda odlas på 10 ha på en total åkerareal på 100 ha. Grönsaksodlingen är mekaniserad men företaget har få eller inga egna specialmaskiner. Odlingsmoment som kräver specialmaskiner utförs antingen av kunden (livsmedelsindustrin) eller köps in av maskinstation. Produkterna levereras i bulk Tidsåtgång i olika grödor Under flik 15 i denna pärm finns ekonomiska kalkyler. För varje gröda redovisas arbetsförbrukningen i timmar per hektar. Värdena ger en bild av behovet, vilka moment som kräver mest tid i olika grödor. Men eftersom det är så stora variationer mellan olika gårdar bör justeringar göras för varje enskilt företags speciella förhållanden när en kalkyl eller arbetsbehovsplanering skall göras. Tabell 1. Sammanställning av tidsåtgång, tim/ha, för olika grödor t.o.m. skörd. Tid för putsning märkning, packning, transport och försäljning tillkommer innan grönsakerna är färdiga till konsument. Typföretag, se beskrivning ovan. Källor: Agriwise (2008), Ascard, m.fl. (2008), Länsstyrelsen Västra Götaland (2008), Andrésson, B. (2008) muntl. Ekologisk, typföretag Ekologisk Konventionell Gröda Litet Medel Stort Stort Stort Spannmål ha 3 3 Spannmål ca 100 ha 6 6 Slåttervall, 2 ensilageskördar Gröngödsling Potatis Morot Lök, sättlök 810 Lök planterad Lök, frölök 54 Rödbeta Vitkål Broccoli 450* Sockerärt 1 900* Brytbönor 3 230* * inkl putsning och packning 3

4 Tabell 1 visar tydligt den stora skillnaden i tidsåtgång per hektar för grönsaksodling jämfört med spannmålsodling. Handrensning är ett tidskrävande arbete. Handrensningen varierar mellan 40 och 200 tim/ha i ekokalkylerna (tabell 4). I praktisk morotsodling kan spännvidden variera från under 50 tim/ha till uppåt tim/ha. I sådda grödor som skördas med maskin är handrensningen den åtgärd som tar mest tid. I grödor som skördas för hand kräver skörden en stor del av arbetsbehovet. Plantering är också tidskrävande men det ger i gengäld ett mindre behov av handrensning. Tid för sortering, putsning, märkning och packning tillkommer efter skörd och är också tidskrävande. Våta somrar är det svårare att få ett bra resultat av den mekaniska bearbetningen och tidsåtgången ökar ytterligare. Även skörden kan då påverkas negativt på grund av konkurrens från ogräs. Teknisk utveckling, ökad kunskap och förståelse kring ogräsreglering kan minska arbetstidsåtgången i ekologisk odling väsentligt. Det sker kontinuerligt en utveckling inom området, se flik 10. Men fortfarande finns mycket att göra för att minska tidsåtgången. Stora variationer i tidsåtgång Vid dokumentation av ekologisk odling har man noterat stora skillnader i arbetstidsåtgång och skördenivåer. I tabell 2 redovisas uppgifter från ett treårigt projekt då tre odlare dokumenterade sin arbetstid i vitkål. De olika arbetsmomenten kommenteras utifrån exemplet och från allmänna erfarenheter kring tidsåtgång i olika grödor. Gård A är en mindre ekologisk gård med ca 2 ha med en mångfald av grönsaker. Företaget liknar typföretag 1. Gård B är en ekologisk grönsaksodling med ca 7 ha med blandade grönsaker som startade på slutet av 1970-talet. De har under åren byggt upp en god mekanisering. Odlingen kan jämföras med typföretag 2. Gård C är en stor gård där grönsaksodlingen med vitkål och rotfrukter är omlagd från konventionell till ekologisk odling. Spannmål och potatis odlas fortfarande konventionellt. Företaget har god tillgång till rationell utrustning. Även om arealen av vitkål inte är så stor kan företaget liknas vid typföretag 3. Tabell 2. Resultat från tidstudier hos tre ekologiska vitkålsodlare Detta exempel visar variationer i praktiken både mellan gårdar och mellan år på samma gård. (Odlingen på Gård A blev1998 helt förstörd av regn). Källa: Svensson & Grane (1996), Svensson & Rölin (1997, 1998). Ekologisk vitkålsodling Arbetstidsåtgång, tim/ha Gård A Gård B Gård C Areal vitkål (ha) 0,2 0,5 0,8 0,7 0,7 4,4 2,9 2,5 Arbetsmoment Jordbearbetning Plantering Vävhantering Bevattning Gödsling Växtskydd Handhackning Maskinhackning Skörd Transport Summa fältarbete Sortering packning, märkning Summa inkl. sortering och packning Säljbar skörd (ton/ha) Arbetstidsåtgång, tim/ton vitkål Summa tidsåtgång exkl. packning Summa tidsåtgång inkl. packning

5 planttäthet än Gård A och C. På gård B har det gått åt många timmar att bära ut brätten samt att vattna efter plantering. Gård C använde en fyrradig halv - automatisk planteringsmaskin. Skörd av morötter. Foto: Johan Ascard Jordbearbetning Jordbearbetning är oftast en liten del av den totala tidsåtgången. En del odlare väljer traditionell jordbearbetning med plöjning och harvning. Andra väljer en mer omfattande jordbearbetning med t.ex. djupkultivering, fräsning, bäddläggning och vältning. Plantering Tidsförbrukningen för plantering beror på typ av planteringsmaskin, planttäthet, småplantornas kvalitet och hur arbetet organiseras. Äldre planteringsmaskiner klarar ett par hundra plantor per timme medan halvautomatiska moderna maskiner kan klara uppåt plantor/tim. I tabell 3 är timberäkning gjord utifrån följande förutsättningar i kalkylerna; 300 plantor/tim i typföretag 1, 600 plantor/tim i typföretag 2 och plantor/tim i typföretag 3. Tabell 3. Beräknad tidsåtgång för plantering i olika typföretag, tim/ha. Källa: Ascard, m.fl., Ekologisk Konvent. Gröda Litet Medel Stort Stort Lök sättlök 250 Lök planterad Vitkål Broccoli I tidsstudien i tabell 2 blev medeltal för de tre åren för Gård A 512 plantor/tim, Gård B 400 plantor/tim och för Gård C 880 plantor/tim. Odlarna i exemplet har haft olika planttäthet. Gård B har använt en äldre treradig Accord planteringsmaskin och haft högre Vävhantering Hanteringen av fiberduk utgör en liten del av den totala tidsåtgången. Men odlare upplever ändå den tid de arbetar med väven som jobbig och tidsödande. Risken är stor att väven får ligga på för länge mellan varje ogräsbearbetning vilket gör att ogräsen blir för stora och det går åt mer tid än nödvändigt för ogräsbekämpningen. Det finns olika hjälpmedel på marknaden för att mekanisera utläggning och uppsamling av fiberduk. Tidsåtgång för hantering av fiberduk på ett hektar beräknas till 20 tim/ha i typföretag 1, 12 tim/ha i typföretag 2 och 9 tim/ha i typföretag 3. Gård A och B har i tidsstudien i tabell 2 har använt fiberduk för att skydda kålen mot angrepp av kålflugor. Hanteringen av fiberduken har gjorts för hand och tidsåtgången varierade mellan 4 och 26 tim/ha. Bevattning Tiden som används till bevattning är en god investering som kan bidra till att avkastning och kvalitet ökar och därmed kan den totala tidsåtgången per kilo saluduglig grönsak minska. Antal bevattningar per säsong kan variera mellan 0 och 10 gånger. Tidsåtgången för bevattning har i kalkylerna schablonmässigt satts till 20 tim/ha i typföretag 1, 12 tim/ha i typföretag 2 och 6 tim/ha i typföretag 3, för totalt ca 3 bevattningar, Tidsåtgång till bevattning är en liten post. Alla tre gårdarna i tabell 2 har bevattnat under de åren projektet pågick. Gård B använde totalt 9 14 tim/ha för 3 bevattningar med 15 mm per gång 1996 och 2 gånger Gård C har lägre antal timmar på grund av en bevattningsmaskin med större kapacitet. Gård C använde 7 tim/ha för 4 bevattningar under 1996 och 1997, men endast 2 tim/ha för en bevattning under Gödsling Tidsåtgång för gödsling är oftast en liten del av den totala tidsåtgången. I ekokalkylerna flik 15, är tidsåtgång för gödsling beräknad utifrån användning av stallgödsel, pelleterad organisk gödsel och kalimagnesia. Tidsåtgång för gödsling har schablonmässigt satts till 10 tim/ha i typföretag 1, 9 tim/ha i typföretag 2 och 4 6 tim/ha i typföretag 3. Om förfrukten är god krävs mindre gödselmängder vilket ger ett lägre arbetsbehov. Radgödsling av pelleterade produkter kan göras samtidigt med plantering. Om man använder marktäckning med grönmassa är det med nuvarande teknik ett tidskrävande moment. I tidsstudien i tabell 2 användes mellan 2 och 16 tim/ha för gödsling på de olika gårdarna. Gård A 5

6 som spred färsk hönsgödsel använde 9 11 tim/ha, Gård B som spred stallgödsel av nöt, pelleterad gödsel och vinass använde 4 16 tim/ha, och gård C som spred hönsgödsel (klet) med en Hillspridare och pelleterad gödsel med en bogballe använde endast 2 3 tim/ha. I vitkålsodling är förutom grundgödsling en tilläggsgödsling vanlig. Växtskydd I ekologisk frilandsodling kan växtskyddet inkludera sprutning med biologiska och andra tillåtna växtskyddsmedel. Tidsåtgång för en sprutning beror på sprutans kapacitet och arbetsbredd. Täckning med fiberduk och bevattning används även i växtskyddssyfte men den arbetstiden räknas in under rubriken vävhantering respektive bevattning. I kalkylerna har tidsåtgången för sprutning schablonmässigt satts till 10, 2 resp. 0,5 tim/ha och gång för typföretag 1, 2 resp. 3. Den höga tidsåtgången i typföretag 1 beror på att man använder ryggspruta. Den stora skillnaden mellan typföretag 2 och 3 beror främst på att tiden för påfyllning och rengöring av sprutan i typföretag 2 fördelas på en liten areal. I tidstudien användes mellan 3 och 28 tim/ha för sprutning på de olika gårdarna. Gård B använde 11 tim/ha för 4 sprutningar med Bacillus thuringiensis under 1996, men endast 5 tim/ha för 0 3 sprutningar på de olika fälten under Gård C använde 3 4 tim/ha för att spruta Bacillus thuringiensis 3 gånger varje år med en 12 m bred spruta. Handrensning Handrensning av ogräs innebär mycket arbete, speciellt i de direktsådda grönsakerna. I planterade grödor är tidsåtgången för handrensning ofta betydligt lägre. I ekokalkylerna har handrensning schablonmässigt satts till tim/ha i de sådda grödorna och tim/ha i de planterade grödorna (tabell Tabell 4. Beräknad tidsåtgång för handrensning i olika typföretag, tim/ha. Källa: Ascard, m.fl., (2008). Ekologisk Konvent. Gröda Litet Medel Stort Stort Morot Lök, sättlök 100 Lök, plantlök Rödbeta Vitkål Broccoli Sockerärt 100 Brytbönor 100 4). I praktiken kan handrensningstiden variera mycket. I tidsstudien i tabell 2 har Gård B lägst antal timmar för handhackning, tim/ha, vilket beror på användning av borstmaskin och ett relativt lågt ogrästryck på grund av väl genomförd växtföljd. Gård C hade flest arbetstimmar för handhackning, tim/ha, vilket bör kunna minskas genom bättre planering av olika odlingsåtgärder utan att några investeringar behöver göras. En orsak till hög tidsåtgång 1996 var att det fanns mycket kvickrot. Maskinell radrensning Tidsåtgången för maskinell radrensning påverkas av antal körningar, arbetsbredd, typ av styrning på radrensaren. Omsorgsfullt utförd radrensning kan dock minska det totala antalet arbetstimmar för ogräsbekämpning. I ekokalkylerna är tidsåtgång för varje hackning schablonmässigt satt till 15 tim/ha i typföretag 1, 4 tim/ha typföretag 2 och 3 tim/ha i typföretag 3 (tabell 5). Tidsåtgången bygger på att typföretag 1 använder manuellt framförd hjulhacka, och i typföretag 2 och 3 använder treradig radren- Handhackning av ogräs. Foto: Johan Ascard 6

7 Tabell 5. Beräknad tidsåtgång för maskinhackning, tim/ha, i olika typföretag. Källa: Ascard, m.fl., (2008). Ekologisk Konvent. Gröda Litet Medel Stort Stort Morot Lök Rödbeta 9 1 Vitkål Broccoli Sockerärt 50 Brytbönor 50 sare med en person som sitter bak på radrensaren och styr. I konventionell odling blir tidsåtgången lägre, dels för att man radrensar färre gånger, dels för att man på grund av den kemiska bekämpningen kan köra snabbare och med enmansbetjänade radrensare. I tidsstudien i tabell 2 använde Gård B en borstmaskin 1 gång och traktorhacka 2 gånger (1997) vilket krävde mer tid (30 40 tim/ha) än Gård A (10 16 tim/ha) och Gård C (5 8 tim/ha) som bara använde traditionell radhacka. Gård C har även använt djupluckrare mellan raderna, 1998 gjordes t.ex. tre körningar med rapshacka och en med Mac djupluckrare. Den höga tidsåtgången för maskinell radrensning på Gård B har dock inneburit väsentligt lägre tidsåtgång för handrensning än på de andra gårdarna. Skörd Tidsåtgången för handskörd är en stor del av den totala arbetstiden För att minska skördetiden är det viktigt med jämna bestånd och god kvalitet. Ju fler gånger ett fält skall skördas och ju fler huvuden som måste ratas desto längre tid tar det. Rationalisering i grödor som måste handskördas kan göras genom olika typer av elevatorer som den skördade produkten läggs på och transporteras till lådor eller vagnar. Det finns även olika typer av transportörer för personerna som skördar. För grödor som kan skördas med maskin som till exempel olika rotfrukter beror tidsåtgången på kapaciteten på upptagaren och hur arbete organiseras. Vädret och förekomst av ogräs påverkar också tidsåtgången, se tabell 6 och 7. I tidstudien i tabell 2 var tidsåtgången för skörd av vitkål tim/ha, vilket motsvarar kg/tim säljbar skörd. Det var relativt låg skörde - kapacitet på Gård A ( kg/tim), och högre på Gård B och C ( tim/kg). Jämfört med kalkylerna är tidsåtgången per hektar låg i tidsstudien, men skördenivåerna var också relativt låga. Tidsstudien visar tydligt att det går snabbare att skörda vitkål vid höga skördnivåer. Skörd av primörblad. Foto: Johan Ascard I tidstudien i tabell 2 varierar skördetiden, delvis beroende på att avgränsningen till arbetsmomentet Sortering, packning och märkning kan variera mellan gårdarna och också mellan åren på respektive gård. Tabell 6. Beräknad tidsåtgång för skörd, tim/ha, i olika typföretag. Källa: Ascard, m.fl., (2008). Ekologisk Konvent. Gröda Litet Medel Stort Stort Morot Lök Rödbeta Vitkål Broccoli 320* Sockerärt 1180* Brytbönor 3010* * Inkluderar putsning och packning Tabell 7. Beräknad skördemängd per person i olika typföretag, kg/tim. Källa: Ascard, m.fl., (2008). Alla skördekapaciteterna i typföretag 1 samt för vitkål och broccoli baseras på handskörd. Ekologisk Konvent. Gröda Litet Medel Stort Stort Morot Lök Rödbeta Vitkål Broccoli 25* Sockerärt 3* Brytbönor 5* * inkluderar putsning och packning 7

8 Putsning, packning, märkning Tidsåtgång för putsning, packning och märkning är en mycket stor post, särskilt i mindre företag utan rationell packeriutrustning. Mät gärna tidsåtgången i tim/ton eller kr/kg grönsak och inte bara tim/ha, liksom i tabell 2. En god kvalitet minskar behovet av putsning och ger en snabbare sortering. Vid lagring försämras kvaliteten och ökar tidsåtgången för putsning ju längre tid de lagras. Svinnet kan öka till över 50 %. Vid längre tids lagring är lagringsklimatet en viktig faktor. Bättre klimatstyrning kan minska svinnet. Men kvaliteten på produkterna som lagras in har också en stor betydelse. Sjukdomar och mekaniska skador ökar svinnet. Investeringar i sorterings- och packutrustning minskar tidsåtgången. Men det kräver samtidigt en viss omfattning av verksamheten för att löna sig. Samarbete mellan odlare eller leverans till ett större packeri kan vara alternativ istället för att sortera och packa i liten hantverksmässig skala. I kalkylerna är kapaciteten för sortering och packning schablonmässigt satt högre i de större typföretagen på grund av den rationellare utrustningen i de större företagen. Kapaciteten är högst i det konventionella företaget på grund av större produktstorlek och mindre svinn (tabell 8). Tabell 8. Beräknad mängd sortering och packning per person i olika typföretag, kg/tim. Källa: Ascard, m.fl., (2008). Ekologisk Konvent. Gröda Litet Medel Stort Stort Morot Lök Rödbeta Vitkål Broccoli I tidsstudien i tabell 2 tar den sammanlagda tiden för skörd, sortering, packning och märkning mellan 40 och 78 % av den totala arbetstiden. I en annan tidsstudie på 17 ekologiska gårdar som odlade morötter, vitkål, purjo, isbergssallat och sättlök (Ekbladh et al., 1993) användes 30 97% av den totala arbetstiden till arbetsmomenten skörd, sortering, packning och märkning. I tidsstudien i tabell 2 har tidsnoteringarna för skörd, sortering, packning och märkning inte varit helt avgränsade eftersom rutinerna är olika mellan gårdarna och tidpunkt på året. Vid direktleverans på hösten görs vitkålen färdig direkt på fältet till skillnad från då den lagras. Sortering och packning av primörblad. Foto: Johan Ascard Tidsåtgång i timmar per ton Det är intressant att även räkna om tidsåtgången per hektar till den verkliga tidsåtgången per ton eller kg säljbar grönsak. Om skörden är låg kan arbetskostnaden bli hög per ton grönsak även om timantalet per hektar är normalt eller lågt. Om arbetskostnaden för skörd och hantering efter skörd, emballage och transport överstiger odlarpriset bör man överväga att inte skörda alls. Vid morotsodling är en lyckad uppkomst avgörande. Det tar lika lång tid eller längre tid att rensa ett glest och ojämnt bestånd som ett perfekt. Ett bra morotsbestånd ger större avkastning av säljbara morötter vilket i sin tur ger mindre tidsåtgång för handrensning per ton morot Transport och försäljning Arbetstidsåtgång för försäljning och transport varierar mycket mellan olika företag. Ju närmare slutkunden ju högre pris är möjligt att få för grönsakerna men samtidigt ökar oftast arbetsbehovet och en del omkostnader. Räkna med all arbetstid vid jämförelser mellan olika försäljningskanaler. Hemförsäljning kan bestå av alltifrån självbetjäning till gårdsbutik. Var observant på att samtal med kunderna också är arbetstid. Ett måttligt antal avbrott i arbetsdagen kan dock vara positivt för att ge stimulans. Arbete med sortering och packning blir annars lätt monotont. Torgförsäljning innebär närkontakt med kunden men även mycket arbete. I exempel från ekologiska odlare som sålt på torget och Bondens marknad i stora städer under många år kan försäljningen av 8

9 grönsaker och potatis variera mellan ca 0,5 1,5 ton per dag. Ju fler olika sorters grönsaker desto lättare är det att sälja en större mängd totalt. Vid den lägre mängden klarar en person att sköta försäljningen. Vid de större mängderna går det åt 3 4 personer. Sammanlagd tidsåtgång för lastning, transport, packning, försäljning nedplockning varierade mellan 7 40 timmar per tillfälle. Olika företag har olika effektivitet. Vid bra försäljning såldes på ett företag nästan 100 kg grönsaker och potatis per arbetstimme då avståndet till torget var ca 3 mil, men vid lite längre avstånd och mindre kundunderlag kan det bli endast 20 kg per arbetstimme. Man bör även vara uppmärksam på ökad tidsåtgång för skörd eftersom det är svårare att skörda rationellt under färsksäsong då det oftast är små mängder av många olika grödor. Ökad tidsåtgång gäller särskilt grödor som ex. morot som kan skördas med maskin. Försäljning direkt till butik är relativt vanligt för typföretag 1 och 2. Beställning görs genom att odlaren ringer butiken inför varje leverans. Leverans sker 1 2 gånger/vecka, ibland oftare under färsk - säsong. Tidsåtgång per kilo grönsak beror på bl.a. på avståndet till butikerna, butikernas omsättning och antal, storlek på transportfordon och eventuell samordning med andra produkter. Ett par exempel från praktiken. 7 butiker inom 3 mil från gården. Leverans 2 gånger/vecka. Varje leverans är ca 1,5 ton bestående av främst grönsaker samt en mindre mängd potatis. Tidsåtgång per leverans, 1 tim telefonsamtal och 4 tim för leverans. 10 butiker, en rundtur på 10 mil. Leverans 1 2 gånger/vecka. Varje leverans är 3 ton grönsaker och potatis. Tidsåtgång per leverans 1,5 tim telefon samtal, 6 tim leverans. 12 butiker inom 1,5 mil från gården. Leverans 1 2 gånger/vecka. Varje leverans är upp till 3,5 ton, varav hälften grönsaker och hälften potatis. Tidsåtgång per leverans 0,5 tim samtal 4 tim utkörning. Både vid torg- och butiksförsäljning är det positivt och rationellt att sälja flera sorters grönsaker. I slutet av säsongen är det främst rotfrukter, vitkål och potatis. Om man inte odlar allt själv kan samordning ske med andra odlare. Kontakten med butikspersonalen ser odlarna som mycket värdefull marknadsföring. Vid försäljning till grossist, packeri eller industri blir arbetstidsåtgången mindre, ibland mycket liten. Avstånd och kvantitet per leveranstillfälle är avgörande. Ofta anlitas transportföretag för körningen. Tidredovisning viktigt redskap Det är värdefullt att dokumentera all tid som kan kopplas till odling, sortering, packning och försäljning. Detta för att kunna få upp ögonen för vad som slukar tid och ge en vägledning inom vilket område förändringar och investeringar i företaget ger bäst effekt. En del av den sammanlagda tid som åtgår vid en grönsaksodling är olika former av ställtid, exempelvis byta redskap på traktorn, åka ut till fältet, flytta Torgförsäljning av grönsaker. Foto: Johan Ascard 9

10 Enkla rutiner underlättar registrering av arbetstiden. Bilden visar en holländsk utrustning för tidsregistrering i en växt - husodling där de anställda själva anger arbetstid för olika arbetsmoment. (Foto: Åsa Rölin) lådor, laga maskiner etc. Vid dokumentation av tidsåtgång är det viktigt att även denna tid kommer med. Genom god arbetsplanering, rätt val av redskap, funktionell utformning av ekonomibyggnader, trivsam arbetsmiljö för anställda kan allting samverka så att arbetet går lättare och tidsåtgången minimeras. I en ekologisk morotsodling noterade man tidsåtgången för handrensning under flera år. Vid första mätningen uppgick tiden till 800 tim/ha. Tio år senare hade de successivt sänkt tidsåtgången till 100 tim/ha utan att göra direkta investeringar i ny teknik. Tidsminskningen berodde på att de olika odlingsåtgärderna utfördes i rätt tid så att antalet ogräs minskade på fälten samt att handarbetet planerades effektivare. Bland annat jobbade fler personer tillsammans under kortare dagar. Det finns inget helt färdigt program eller mall för tidrapportering för en grönsaksodling. Tänk först efter vad Du vill ha ut av tidrapporteringen. Hur ambitiös är Du att sammanställa och följa upp? Om en grupp odlare kan enas om ett gemensamt system kan resultaten användas vid gemensamma träffar och jämförelser kan leda till bättre beslutsunderlag för förbättringar i företagen. Försök göra rutinerna kring tidrapportering så enkla som möjligt. Sätt tidrapportblad i en pärm eller fäst upp dem på väggen i personalrummet och/eller på strategisk plats i hemmet. Ta för vana att fylla i varje dag när arbetsdagen är slut. Mata in uppgifterna i färdiga program för tidrapportering eller i eget uppbyggt system i kalkylprogrammet Excel. Om varje medarbetare har en egen tidrapport, kan den även användas som underlag vid löneutbetalning. Om det blir för rörigt med många lappar eller de anställda är motvilliga till individuell rapportering kan istället alla skriva in sina timmar i en gemensam rapport. Om en del av arbetskraften är skolungdomar är det lämpligt att den gruppen har en gemensam tidrapporteringslista som förslagsvis arbetsledaren sköter. Här följer exempel på indelning i olika arbets - kategorier och en veckovis eller månadsvis tid - rapportmall. Använd det som inspiration vid ut - formning. Om rapporterna används som löneunderlag för de anställda ökar chansen att tidsuppföljningen verkligen blir av. Instruera noggrant hur rapporterna skall fyllas i. Gör det så enkelt som möjligt men tänk samtidigt noga efter hur man vill använda informationen senare. Det kan vara lämpligt att alltid ange gröda och skifte. Plats för kommentar är också bra. Om man t.ex. senare vill mata in uppgifter i Dataväxt sker det skiftesvis. Arbetsuppgifterna kan t.ex. delas in i fem kategorier. Ogräsrensning, skörd samt sortering och packning är bland de största arbetsmomenten som också kan variera betydligt mellan olika år. Bland dessa moment finns det oftast mest rationaliseringsvinster att göra, vilket gör det intressant att hålla extra koll på dem. Beroende vad som passar företaget bäst kan man välja att tidredovisa med fler eller färre kategorier. 1. Fältarbete (förutom ogräsrensning och skörd) 2. Ogräsrensning 3. Skörd 4. Sortering och packning 5. Transport och försäljning 6. Övrigt arbete Grödorna kan behandlas enskilt eller gruppvis. För att få en bra utvärdering av tidrapportering är det viktigt att vara konsekvent i hur man fyller i. Data från handskrivna ark kan sammanställas i Excel där man sedan kan välja att sortera efter arbetskategorier, gröda eller skifte beroende på vad man önskar veta. Även om man inte utnyttjar all information direkt kan det vara bra att gå tillbaka till. 10

11 Exempel tidrapport Per Rova Vecka nr 28 Månad Juli Namn: Per Rova Datum Arbetsuppgift Skifte Gröda Kommentarer Mån Tis Ons Tors Fre Lör Sön Summa Skörd Lagårdsstycket Isbergssallat, Bra kvalitet 4,0 4,0 Ogräsrensning Backa Morot 4,0 5,0 Fältarbete Perssons Isbergssallat 4,0 Transp. Försälj. Gårdsbutiken 2,0 2,0 2,0 Ogräsrensning Långholmen Isbergssallat Radhacka 4,0 Ogräsrensning Bråten Vitkål Radhacka 5,0 Fältarbete Långholmen Isbergssallat Startat och flyttat bevattning 1,0 1,0 1,0 Övrigt Fältvandring odlarföreningen 6,0 Total summa 45 timmar 8,0 11,0 9,0 7,0 7,0 2,0 1,0 11

12 Månad Juli Namn: Per Rova Datum Timmar Arbetsuppgift Skifte Gröda och kommentarer 1 5 Ogräsrensning Backa Morot 1 4 Skörd Lagårdsstycket Isbergssallat 2 3 Fältarbete Bråten Vitkål, Sprutat med Turex 2 2 Skörd Lagårdsstycket Lök, knippat 2 3 Försäljning Gårdsbutiken 3 4 Övrigt Hämtat reservdelar 3 4 Ogräsrensning Backa Morot 4 5 Skörd Lagårdsstycket Isbergssallat 4 1 Övrigt Planering 4 3 Försäljning Gårdsbutiken 7 4 Skörd Lagårdsstycket Isbergssallat, bra kvalitet 7 4 Ogräsrensning Backa morot 8 5 " " " 8 4 Fältarbete Perssons Isbergssallat planterat 8 2 Transp. Försälj. Gårdsbutiken 9 4 Ogräsrensning Långholmen Isberg radhacka 9 5 Ogräsrensning Bråten vitkål radhacka 10 4 Skörd Lagårdsstycket Isbergssallat 10 2 Transp. Försälj. Gårdsbutiken 10 1 Fältarbete Långholmen Isberg Startat och flyttat bevattning 11 1 " " " 11 6 Övrigt Fältvandring med odlarföreningen Summa Arbetsuppgift välj mellan 1. Fältarbete (utom ogräs och skörd) 2. Ogräsrensning 3. Skörd 4. Sortering och paketering 5. Transport och försäljning 6. Övrigt arbete 12

13 Tidrapportmall Vecka nr Månad Namn Datum Arbetsuppgift Skifte Gröda Kommentarer Mån Tis Ons Tors Fre Lör Sön Total Summa 13

14 Månad Namn Datum Timmar Arbetsuppgift Skifte Gröda och kommentarer Summa 14

15 Läs mer Agriwise Databoken Områdeskalkyler Internetbaserat informationssystem för jordbruk, skog och trädgård. SLU. Muntliga referenser Andrésson, B. (2008) Ekonomirådgivare. Hus - hållningssällskapet Värmland. Ascard J, Håkansson B, Söderlind M. (2008). Ekonomi Kalkyler för odling av grönsaker på friland. I: Ascard, J & Bunnvik, C. (2008). Ekologisk odling av grönsaker på friland. Kurspärm. Jordbruksverket, Jönköping. Länsstyrelsen Västra Götaland (2008) Bidragskalkyler ekologisk produktion. Internetbaserad information. Ekbladh, G., Ekelund Axelsson. L.& Mattsson, B. (1993). Ekologisk grönsaksodling en företagsstudie. Nr 16. Avdelningen för ekologiskt lantbruk. Sveriges lantbruksuniversitet. Engström, M. et al. (2005). Hushållnings - sällskapens bidragskalkyler. Växtodling Värmland Hushållningssällskapet. Jensen, J. (2002). Økologiske grønsager. Landbrugets Rådgivningscenter. Landbrugsforlaget, Århus, Danmark. Persson, D. (2006).Trädgårdsproduktion Sveriges officiella statistik. Statistiska meddelanden. JO33 SM Jordbruksverket. Svensson, A.-K. & Grane, M. (1996). Dokumentation av ekologisk grönsaksproduktion år 1, Projekt utfört av Hushållningssällskap och Länsstyrelser i Göteborgs, Bohus och Värmlands län på uppdrag av Jordbruksverket. Beställs från Länsstyrelsen Västra Götaland, Skara. Svensson, A.-K. & Rölin, Å. (1997). Dokumentation av ekologisk grönsaksproduktion år 2, Projekt utfört av Hushållningssällskap och Länsstyrelser i Göteborgs, Bohus och Värmlands län på uppdrag av Jordbruksverket. Beställs från Länsstyrelsen Västra Götaland, Skara. Svensson, A.-K. & Rölin, Å. (1998). Dokumentation av ekologisk grönsaksproduktion år 3, Projekt utfört av Hushållnings - sällskap och Länsstyrelser i Göteborgs, Bohus och Värmlands län på uppdrag av Jordbruksverket. Beställs från Länsstyrelsen Västra Götaland, Skara. Wissman, J.-O., Tallving, B. & Fast, M Kalkyler 2003 i ekologisk odling av grönsaker på friland. I: Ascard, J. & Rehnstedt, C. (red.). Ekologisk odling av grönsaker på friland. Kurspärm. Jordbruksverket. 15

16 Broschyren är en del i kurspärmen Ekologisk odling av grönsaker på friland Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: jordbruksverket@sjv.se Webbplats: P7:13-2