Arbetstidsåtgång i ekologisk odling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetstidsåtgång i ekologisk odling"

Transkript

1 Ekologisk odling av grönsaker på friland Arbetstidsåtgång i ekologisk odling Foto: Åsa Rölin

2 Arbetstidsåtgång Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Värmland Inledning Arbetskostnader är en stor del i en kalkyl för grönsaker. Ogräsreglering, plantering, skörd, sortering och packning är de mest arbetskrävande momenten. Tidsåtgången per hektar varierar kraftigt mellan olika företag men också mellan olika år inom samma företag. Skillnader i tidsåtgång mellan konventionell och ekologisk odling Ett ökat arbetsbehov för ogräsreglering i ekologisk odling är den största skillnaden mellan konventionell och ekologisk odling. Skillnaden är allra störst i sådda kulturer. I planterade grödor är skillnaderna mindre. Även i konventionell odling finns det odlare som enbart använder mekanisk ogräsbearbetning i planterade grödor. Men då används ofta kemiska bekämpningsmedel till andra grödor i växtföljden. I de flesta grödor är dessutom skördenivån högre i konventionell odling vilket gör att tidsåtgången per kilo grönsak blir lägre. Skörd och packning är också tidskrävande moment. Här har däremot val av odlingsform mindre betydelse. Lägre hektarskörd, mer ogräs och mer frånsortering kan leda till mer skördearbete i ekologisk odling. Skillnader i tidsåtgång mellan olika företag beror även på hur rationell hanteringen är genom tillgång till rätt utrustning, bra arbetsledning och arbetskraft. Storleken på företaget och mekaniseringsgraden påverkar tidsåtgången per kilo produkt Den totala frilandsarealen av grönsaker i Sverige har långsamt ökat eller legat relativt konstant under en lång period, 1971 odlades ha och vid SCB:s senaste trädgårdsräkning 2005 odlades ha. Över hälften av arealen finns i Skåne län. Under samma period har antalet företag med minst 0,25 ha odling minskat från 3581 till 987. Medelarealen har därför ökat kontinuerligt från 1,4 ha 1971 till 7,1 ha 2005, se figur 1. Medelareal av grönsaker på företagen varierar mellan olika regioner. Den högsta medelarealen enligt SCB år 2005, hade Skåne på 12 ha, därefter Gotland på 8 ha. Medelarealen är lägre i ekologisk grönsaksodling än det totala genomsnittet. Hos de företag som fick miljöersättning för ekologisk grönsaksodling år 2000 var medelarealen av grönsaker ca 1,8 ha och år 2005 ca 2,0 ha. Medelarealen för grönsaker på KRAV-godkända företag är ungefär densamma som för företag med miljöersättning. Medelareal per företag 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 År Total frilandsodling Med miljöstöd Figur 1: Medelareal av frilandsgrönsaker per företag ( över 0,25 ha) har ökat kontinuerligt under perioden Medelarealen för de grönsaksodlingar över 0,25 ha som får miljöersättning är betydligt lägre än genomsnittet. (Källa; Persson (2006). Register för miljöersättning, Jordbruksverket, interna uppgifter.) De flesta företag med miljöersättning för ekologisk odling har en liten areal grönsaker, se figur 2 och figur 3. Ungefär hälften av arealen och nästan 90 % av antalet odlare som fick miljöersättning 2005 har under 5 ha Sedan år 2000 har antalet små företag med under 5 ha grönsaker minskat, medan antalet företag med 5 10 ha har ökat. Antal ,01-<0,25 0,25-<1 1-<5 5- < ha År 2000 År 2005 Figur 2: Antal odlare med miljöersättning för ekologisk grönsaksodling år 2000 och 2005 uppdelade efter arealstorlek. ha ,01-0,25- <1 1- < 5 5- < < 0,25 ha År 2000 År 2005 Figur 3: Antal hektar av grönsaksodling med miljöersättning för ekologisk grönsaksodling år 2000 och 2005 uppdelat efter storlek på grönsaksodlingen 2

3 Större företag har i de flesta fall bättre möjligheter att investera i redskap, maskiner och utrustning. Det gör arbetet rationellare och arbetstidsåtgången mindre per kilo grönsak, se tabell 1 och i avsnittet med kalkyler. I områden där det finns flera odlare kan maskinstationer, maskinsamarbete och gemensamma packerier möjliggöra rationell hantering även för en odlare med mindre areal. Ett samarbete mellan konventionella och ekologiska odlare är viktigt för att utnyttja de resurser som finns och ge utrymme för investeringar. I kalkylsamlingen (se flik 15) presenteras fyra olika typföretag. Samma gruppindelning används i detta avsnitt. Typföretag 1 Liten odling med många grödor Denna typ av företag odlar många olika grönsaker på en liten areal, och säljer vanligen produkterna direkt till konsument. Vi har räknat med en grönsaksodling på totalt 1 hektar, och att varje kultur odlas på 1000 kvadratmeter. Det mesta fältarbetet görs med handredskap, men traktorburna redskap används för jordbearbetning. Arbetsinsatsen är hög både i odlingen och i försäljningen. Det stora flertalet ekologiska företag finns inom denna grupp. Produkterna säljs ofta lokalt, i gårdsbutik eller på torget, ibland även till daghem, skolor, restauranger och butiker. I regel får man ut höga priser. Typföretag 2 Medelstor odling med viss specialisering Dessa företag är något större med en viss specialisering på några större volymprodukter till storkök eller butik. I övrigt säljs grönsakerna direkt till konsument. Vi har räknat med att grönsaker odlas på totalt 5 hektar och att varje grönsakskultur odlas på 1 ha. En del odlingsmoment har mekaniserats och företaget har egna specialmaskiner, lagerutrymmen och enkel sorteringsutrustning. Typföretag 3 Stor odling med egna specialmaskiner och packeri Denna typ av företag odlar grönsaker i stor skala med 20 ha av varje grönsaksgröda och totalt 100 ha åkerareal. Företaget har egna specialmaskiner och eget packeri och säljer konsumentförpackade produkter till grossist Typföretag 4 Medelstor kontraktsodling utan egna specialmaskiner Dessa företag är ofta lantbruk med kontraktsodling åt större grönsaksföretag eller livsmedelsindustri och finns främst i södra Sverige. Vi har räknat med att varje grönsaksgröda odlas på 10 ha på en total åkerareal på 100 ha. Grönsaksodlingen är mekaniserad men företaget har få eller inga egna specialmaskiner. Odlingsmoment som kräver specialmaskiner utförs antingen av kunden (livsmedelsindustrin) eller köps in av maskinstation. Produkterna levereras i bulk Tidsåtgång i olika grödor Under flik 15 i denna pärm finns ekonomiska kalkyler. För varje gröda redovisas arbetsförbrukningen i timmar per hektar. Värdena ger en bild av behovet, vilka moment som kräver mest tid i olika grödor. Men eftersom det är så stora variationer mellan olika gårdar bör justeringar göras för varje enskilt företags speciella förhållanden när en kalkyl eller arbetsbehovsplanering skall göras. Tabell 1. Sammanställning av tidsåtgång, tim/ha, för olika grödor t.o.m. skörd. Tid för putsning märkning, packning, transport och försäljning tillkommer innan grönsakerna är färdiga till konsument. Typföretag, se beskrivning ovan. Källor: Agriwise (2008), Ascard, m.fl. (2008), Länsstyrelsen Västra Götaland (2008), Andrésson, B. (2008) muntl. Ekologisk, typföretag Ekologisk Konventionell Gröda Litet Medel Stort Stort Stort Spannmål ha 3 3 Spannmål ca 100 ha 6 6 Slåttervall, 2 ensilageskördar Gröngödsling Potatis Morot Lök, sättlök 810 Lök planterad Lök, frölök 54 Rödbeta Vitkål Broccoli 450* Sockerärt 1 900* Brytbönor 3 230* * inkl putsning och packning 3

4 Tabell 1 visar tydligt den stora skillnaden i tidsåtgång per hektar för grönsaksodling jämfört med spannmålsodling. Handrensning är ett tidskrävande arbete. Handrensningen varierar mellan 40 och 200 tim/ha i ekokalkylerna (tabell 4). I praktisk morotsodling kan spännvidden variera från under 50 tim/ha till uppåt tim/ha. I sådda grödor som skördas med maskin är handrensningen den åtgärd som tar mest tid. I grödor som skördas för hand kräver skörden en stor del av arbetsbehovet. Plantering är också tidskrävande men det ger i gengäld ett mindre behov av handrensning. Tid för sortering, putsning, märkning och packning tillkommer efter skörd och är också tidskrävande. Våta somrar är det svårare att få ett bra resultat av den mekaniska bearbetningen och tidsåtgången ökar ytterligare. Även skörden kan då påverkas negativt på grund av konkurrens från ogräs. Teknisk utveckling, ökad kunskap och förståelse kring ogräsreglering kan minska arbetstidsåtgången i ekologisk odling väsentligt. Det sker kontinuerligt en utveckling inom området, se flik 10. Men fortfarande finns mycket att göra för att minska tidsåtgången. Stora variationer i tidsåtgång Vid dokumentation av ekologisk odling har man noterat stora skillnader i arbetstidsåtgång och skördenivåer. I tabell 2 redovisas uppgifter från ett treårigt projekt då tre odlare dokumenterade sin arbetstid i vitkål. De olika arbetsmomenten kommenteras utifrån exemplet och från allmänna erfarenheter kring tidsåtgång i olika grödor. Gård A är en mindre ekologisk gård med ca 2 ha med en mångfald av grönsaker. Företaget liknar typföretag 1. Gård B är en ekologisk grönsaksodling med ca 7 ha med blandade grönsaker som startade på slutet av 1970-talet. De har under åren byggt upp en god mekanisering. Odlingen kan jämföras med typföretag 2. Gård C är en stor gård där grönsaksodlingen med vitkål och rotfrukter är omlagd från konventionell till ekologisk odling. Spannmål och potatis odlas fortfarande konventionellt. Företaget har god tillgång till rationell utrustning. Även om arealen av vitkål inte är så stor kan företaget liknas vid typföretag 3. Tabell 2. Resultat från tidstudier hos tre ekologiska vitkålsodlare Detta exempel visar variationer i praktiken både mellan gårdar och mellan år på samma gård. (Odlingen på Gård A blev1998 helt förstörd av regn). Källa: Svensson & Grane (1996), Svensson & Rölin (1997, 1998). Ekologisk vitkålsodling Arbetstidsåtgång, tim/ha Gård A Gård B Gård C Areal vitkål (ha) 0,2 0,5 0,8 0,7 0,7 4,4 2,9 2,5 Arbetsmoment Jordbearbetning Plantering Vävhantering Bevattning Gödsling Växtskydd Handhackning Maskinhackning Skörd Transport Summa fältarbete Sortering packning, märkning Summa inkl. sortering och packning Säljbar skörd (ton/ha) Arbetstidsåtgång, tim/ton vitkål Summa tidsåtgång exkl. packning Summa tidsåtgång inkl. packning

5 planttäthet än Gård A och C. På gård B har det gått åt många timmar att bära ut brätten samt att vattna efter plantering. Gård C använde en fyrradig halv - automatisk planteringsmaskin. Skörd av morötter. Foto: Johan Ascard Jordbearbetning Jordbearbetning är oftast en liten del av den totala tidsåtgången. En del odlare väljer traditionell jordbearbetning med plöjning och harvning. Andra väljer en mer omfattande jordbearbetning med t.ex. djupkultivering, fräsning, bäddläggning och vältning. Plantering Tidsförbrukningen för plantering beror på typ av planteringsmaskin, planttäthet, småplantornas kvalitet och hur arbetet organiseras. Äldre planteringsmaskiner klarar ett par hundra plantor per timme medan halvautomatiska moderna maskiner kan klara uppåt plantor/tim. I tabell 3 är timberäkning gjord utifrån följande förutsättningar i kalkylerna; 300 plantor/tim i typföretag 1, 600 plantor/tim i typföretag 2 och plantor/tim i typföretag 3. Tabell 3. Beräknad tidsåtgång för plantering i olika typföretag, tim/ha. Källa: Ascard, m.fl., Ekologisk Konvent. Gröda Litet Medel Stort Stort Lök sättlök 250 Lök planterad Vitkål Broccoli I tidsstudien i tabell 2 blev medeltal för de tre åren för Gård A 512 plantor/tim, Gård B 400 plantor/tim och för Gård C 880 plantor/tim. Odlarna i exemplet har haft olika planttäthet. Gård B har använt en äldre treradig Accord planteringsmaskin och haft högre Vävhantering Hanteringen av fiberduk utgör en liten del av den totala tidsåtgången. Men odlare upplever ändå den tid de arbetar med väven som jobbig och tidsödande. Risken är stor att väven får ligga på för länge mellan varje ogräsbearbetning vilket gör att ogräsen blir för stora och det går åt mer tid än nödvändigt för ogräsbekämpningen. Det finns olika hjälpmedel på marknaden för att mekanisera utläggning och uppsamling av fiberduk. Tidsåtgång för hantering av fiberduk på ett hektar beräknas till 20 tim/ha i typföretag 1, 12 tim/ha i typföretag 2 och 9 tim/ha i typföretag 3. Gård A och B har i tidsstudien i tabell 2 har använt fiberduk för att skydda kålen mot angrepp av kålflugor. Hanteringen av fiberduken har gjorts för hand och tidsåtgången varierade mellan 4 och 26 tim/ha. Bevattning Tiden som används till bevattning är en god investering som kan bidra till att avkastning och kvalitet ökar och därmed kan den totala tidsåtgången per kilo saluduglig grönsak minska. Antal bevattningar per säsong kan variera mellan 0 och 10 gånger. Tidsåtgången för bevattning har i kalkylerna schablonmässigt satts till 20 tim/ha i typföretag 1, 12 tim/ha i typföretag 2 och 6 tim/ha i typföretag 3, för totalt ca 3 bevattningar, Tidsåtgång till bevattning är en liten post. Alla tre gårdarna i tabell 2 har bevattnat under de åren projektet pågick. Gård B använde totalt 9 14 tim/ha för 3 bevattningar med 15 mm per gång 1996 och 2 gånger Gård C har lägre antal timmar på grund av en bevattningsmaskin med större kapacitet. Gård C använde 7 tim/ha för 4 bevattningar under 1996 och 1997, men endast 2 tim/ha för en bevattning under Gödsling Tidsåtgång för gödsling är oftast en liten del av den totala tidsåtgången. I ekokalkylerna flik 15, är tidsåtgång för gödsling beräknad utifrån användning av stallgödsel, pelleterad organisk gödsel och kalimagnesia. Tidsåtgång för gödsling har schablonmässigt satts till 10 tim/ha i typföretag 1, 9 tim/ha i typföretag 2 och 4 6 tim/ha i typföretag 3. Om förfrukten är god krävs mindre gödselmängder vilket ger ett lägre arbetsbehov. Radgödsling av pelleterade produkter kan göras samtidigt med plantering. Om man använder marktäckning med grönmassa är det med nuvarande teknik ett tidskrävande moment. I tidsstudien i tabell 2 användes mellan 2 och 16 tim/ha för gödsling på de olika gårdarna. Gård A 5

6 som spred färsk hönsgödsel använde 9 11 tim/ha, Gård B som spred stallgödsel av nöt, pelleterad gödsel och vinass använde 4 16 tim/ha, och gård C som spred hönsgödsel (klet) med en Hillspridare och pelleterad gödsel med en bogballe använde endast 2 3 tim/ha. I vitkålsodling är förutom grundgödsling en tilläggsgödsling vanlig. Växtskydd I ekologisk frilandsodling kan växtskyddet inkludera sprutning med biologiska och andra tillåtna växtskyddsmedel. Tidsåtgång för en sprutning beror på sprutans kapacitet och arbetsbredd. Täckning med fiberduk och bevattning används även i växtskyddssyfte men den arbetstiden räknas in under rubriken vävhantering respektive bevattning. I kalkylerna har tidsåtgången för sprutning schablonmässigt satts till 10, 2 resp. 0,5 tim/ha och gång för typföretag 1, 2 resp. 3. Den höga tidsåtgången i typföretag 1 beror på att man använder ryggspruta. Den stora skillnaden mellan typföretag 2 och 3 beror främst på att tiden för påfyllning och rengöring av sprutan i typföretag 2 fördelas på en liten areal. I tidstudien användes mellan 3 och 28 tim/ha för sprutning på de olika gårdarna. Gård B använde 11 tim/ha för 4 sprutningar med Bacillus thuringiensis under 1996, men endast 5 tim/ha för 0 3 sprutningar på de olika fälten under Gård C använde 3 4 tim/ha för att spruta Bacillus thuringiensis 3 gånger varje år med en 12 m bred spruta. Handrensning Handrensning av ogräs innebär mycket arbete, speciellt i de direktsådda grönsakerna. I planterade grödor är tidsåtgången för handrensning ofta betydligt lägre. I ekokalkylerna har handrensning schablonmässigt satts till tim/ha i de sådda grödorna och tim/ha i de planterade grödorna (tabell Tabell 4. Beräknad tidsåtgång för handrensning i olika typföretag, tim/ha. Källa: Ascard, m.fl., (2008). Ekologisk Konvent. Gröda Litet Medel Stort Stort Morot Lök, sättlök 100 Lök, plantlök Rödbeta Vitkål Broccoli Sockerärt 100 Brytbönor 100 4). I praktiken kan handrensningstiden variera mycket. I tidsstudien i tabell 2 har Gård B lägst antal timmar för handhackning, tim/ha, vilket beror på användning av borstmaskin och ett relativt lågt ogrästryck på grund av väl genomförd växtföljd. Gård C hade flest arbetstimmar för handhackning, tim/ha, vilket bör kunna minskas genom bättre planering av olika odlingsåtgärder utan att några investeringar behöver göras. En orsak till hög tidsåtgång 1996 var att det fanns mycket kvickrot. Maskinell radrensning Tidsåtgången för maskinell radrensning påverkas av antal körningar, arbetsbredd, typ av styrning på radrensaren. Omsorgsfullt utförd radrensning kan dock minska det totala antalet arbetstimmar för ogräsbekämpning. I ekokalkylerna är tidsåtgång för varje hackning schablonmässigt satt till 15 tim/ha i typföretag 1, 4 tim/ha typföretag 2 och 3 tim/ha i typföretag 3 (tabell 5). Tidsåtgången bygger på att typföretag 1 använder manuellt framförd hjulhacka, och i typföretag 2 och 3 använder treradig radren- Handhackning av ogräs. Foto: Johan Ascard 6

7 Tabell 5. Beräknad tidsåtgång för maskinhackning, tim/ha, i olika typföretag. Källa: Ascard, m.fl., (2008). Ekologisk Konvent. Gröda Litet Medel Stort Stort Morot Lök Rödbeta 9 1 Vitkål Broccoli Sockerärt 50 Brytbönor 50 sare med en person som sitter bak på radrensaren och styr. I konventionell odling blir tidsåtgången lägre, dels för att man radrensar färre gånger, dels för att man på grund av den kemiska bekämpningen kan köra snabbare och med enmansbetjänade radrensare. I tidsstudien i tabell 2 använde Gård B en borstmaskin 1 gång och traktorhacka 2 gånger (1997) vilket krävde mer tid (30 40 tim/ha) än Gård A (10 16 tim/ha) och Gård C (5 8 tim/ha) som bara använde traditionell radhacka. Gård C har även använt djupluckrare mellan raderna, 1998 gjordes t.ex. tre körningar med rapshacka och en med Mac djupluckrare. Den höga tidsåtgången för maskinell radrensning på Gård B har dock inneburit väsentligt lägre tidsåtgång för handrensning än på de andra gårdarna. Skörd Tidsåtgången för handskörd är en stor del av den totala arbetstiden För att minska skördetiden är det viktigt med jämna bestånd och god kvalitet. Ju fler gånger ett fält skall skördas och ju fler huvuden som måste ratas desto längre tid tar det. Rationalisering i grödor som måste handskördas kan göras genom olika typer av elevatorer som den skördade produkten läggs på och transporteras till lådor eller vagnar. Det finns även olika typer av transportörer för personerna som skördar. För grödor som kan skördas med maskin som till exempel olika rotfrukter beror tidsåtgången på kapaciteten på upptagaren och hur arbete organiseras. Vädret och förekomst av ogräs påverkar också tidsåtgången, se tabell 6 och 7. I tidstudien i tabell 2 var tidsåtgången för skörd av vitkål tim/ha, vilket motsvarar kg/tim säljbar skörd. Det var relativt låg skörde - kapacitet på Gård A ( kg/tim), och högre på Gård B och C ( tim/kg). Jämfört med kalkylerna är tidsåtgången per hektar låg i tidsstudien, men skördenivåerna var också relativt låga. Tidsstudien visar tydligt att det går snabbare att skörda vitkål vid höga skördnivåer. Skörd av primörblad. Foto: Johan Ascard I tidstudien i tabell 2 varierar skördetiden, delvis beroende på att avgränsningen till arbetsmomentet Sortering, packning och märkning kan variera mellan gårdarna och också mellan åren på respektive gård. Tabell 6. Beräknad tidsåtgång för skörd, tim/ha, i olika typföretag. Källa: Ascard, m.fl., (2008). Ekologisk Konvent. Gröda Litet Medel Stort Stort Morot Lök Rödbeta Vitkål Broccoli 320* Sockerärt 1180* Brytbönor 3010* * Inkluderar putsning och packning Tabell 7. Beräknad skördemängd per person i olika typföretag, kg/tim. Källa: Ascard, m.fl., (2008). Alla skördekapaciteterna i typföretag 1 samt för vitkål och broccoli baseras på handskörd. Ekologisk Konvent. Gröda Litet Medel Stort Stort Morot Lök Rödbeta Vitkål Broccoli 25* Sockerärt 3* Brytbönor 5* * inkluderar putsning och packning 7

8 Putsning, packning, märkning Tidsåtgång för putsning, packning och märkning är en mycket stor post, särskilt i mindre företag utan rationell packeriutrustning. Mät gärna tidsåtgången i tim/ton eller kr/kg grönsak och inte bara tim/ha, liksom i tabell 2. En god kvalitet minskar behovet av putsning och ger en snabbare sortering. Vid lagring försämras kvaliteten och ökar tidsåtgången för putsning ju längre tid de lagras. Svinnet kan öka till över 50 %. Vid längre tids lagring är lagringsklimatet en viktig faktor. Bättre klimatstyrning kan minska svinnet. Men kvaliteten på produkterna som lagras in har också en stor betydelse. Sjukdomar och mekaniska skador ökar svinnet. Investeringar i sorterings- och packutrustning minskar tidsåtgången. Men det kräver samtidigt en viss omfattning av verksamheten för att löna sig. Samarbete mellan odlare eller leverans till ett större packeri kan vara alternativ istället för att sortera och packa i liten hantverksmässig skala. I kalkylerna är kapaciteten för sortering och packning schablonmässigt satt högre i de större typföretagen på grund av den rationellare utrustningen i de större företagen. Kapaciteten är högst i det konventionella företaget på grund av större produktstorlek och mindre svinn (tabell 8). Tabell 8. Beräknad mängd sortering och packning per person i olika typföretag, kg/tim. Källa: Ascard, m.fl., (2008). Ekologisk Konvent. Gröda Litet Medel Stort Stort Morot Lök Rödbeta Vitkål Broccoli I tidsstudien i tabell 2 tar den sammanlagda tiden för skörd, sortering, packning och märkning mellan 40 och 78 % av den totala arbetstiden. I en annan tidsstudie på 17 ekologiska gårdar som odlade morötter, vitkål, purjo, isbergssallat och sättlök (Ekbladh et al., 1993) användes 30 97% av den totala arbetstiden till arbetsmomenten skörd, sortering, packning och märkning. I tidsstudien i tabell 2 har tidsnoteringarna för skörd, sortering, packning och märkning inte varit helt avgränsade eftersom rutinerna är olika mellan gårdarna och tidpunkt på året. Vid direktleverans på hösten görs vitkålen färdig direkt på fältet till skillnad från då den lagras. Sortering och packning av primörblad. Foto: Johan Ascard Tidsåtgång i timmar per ton Det är intressant att även räkna om tidsåtgången per hektar till den verkliga tidsåtgången per ton eller kg säljbar grönsak. Om skörden är låg kan arbetskostnaden bli hög per ton grönsak även om timantalet per hektar är normalt eller lågt. Om arbetskostnaden för skörd och hantering efter skörd, emballage och transport överstiger odlarpriset bör man överväga att inte skörda alls. Vid morotsodling är en lyckad uppkomst avgörande. Det tar lika lång tid eller längre tid att rensa ett glest och ojämnt bestånd som ett perfekt. Ett bra morotsbestånd ger större avkastning av säljbara morötter vilket i sin tur ger mindre tidsåtgång för handrensning per ton morot Transport och försäljning Arbetstidsåtgång för försäljning och transport varierar mycket mellan olika företag. Ju närmare slutkunden ju högre pris är möjligt att få för grönsakerna men samtidigt ökar oftast arbetsbehovet och en del omkostnader. Räkna med all arbetstid vid jämförelser mellan olika försäljningskanaler. Hemförsäljning kan bestå av alltifrån självbetjäning till gårdsbutik. Var observant på att samtal med kunderna också är arbetstid. Ett måttligt antal avbrott i arbetsdagen kan dock vara positivt för att ge stimulans. Arbete med sortering och packning blir annars lätt monotont. Torgförsäljning innebär närkontakt med kunden men även mycket arbete. I exempel från ekologiska odlare som sålt på torget och Bondens marknad i stora städer under många år kan försäljningen av 8

9 grönsaker och potatis variera mellan ca 0,5 1,5 ton per dag. Ju fler olika sorters grönsaker desto lättare är det att sälja en större mängd totalt. Vid den lägre mängden klarar en person att sköta försäljningen. Vid de större mängderna går det åt 3 4 personer. Sammanlagd tidsåtgång för lastning, transport, packning, försäljning nedplockning varierade mellan 7 40 timmar per tillfälle. Olika företag har olika effektivitet. Vid bra försäljning såldes på ett företag nästan 100 kg grönsaker och potatis per arbetstimme då avståndet till torget var ca 3 mil, men vid lite längre avstånd och mindre kundunderlag kan det bli endast 20 kg per arbetstimme. Man bör även vara uppmärksam på ökad tidsåtgång för skörd eftersom det är svårare att skörda rationellt under färsksäsong då det oftast är små mängder av många olika grödor. Ökad tidsåtgång gäller särskilt grödor som ex. morot som kan skördas med maskin. Försäljning direkt till butik är relativt vanligt för typföretag 1 och 2. Beställning görs genom att odlaren ringer butiken inför varje leverans. Leverans sker 1 2 gånger/vecka, ibland oftare under färsk - säsong. Tidsåtgång per kilo grönsak beror på bl.a. på avståndet till butikerna, butikernas omsättning och antal, storlek på transportfordon och eventuell samordning med andra produkter. Ett par exempel från praktiken. 7 butiker inom 3 mil från gården. Leverans 2 gånger/vecka. Varje leverans är ca 1,5 ton bestående av främst grönsaker samt en mindre mängd potatis. Tidsåtgång per leverans, 1 tim telefonsamtal och 4 tim för leverans. 10 butiker, en rundtur på 10 mil. Leverans 1 2 gånger/vecka. Varje leverans är 3 ton grönsaker och potatis. Tidsåtgång per leverans 1,5 tim telefon samtal, 6 tim leverans. 12 butiker inom 1,5 mil från gården. Leverans 1 2 gånger/vecka. Varje leverans är upp till 3,5 ton, varav hälften grönsaker och hälften potatis. Tidsåtgång per leverans 0,5 tim samtal 4 tim utkörning. Både vid torg- och butiksförsäljning är det positivt och rationellt att sälja flera sorters grönsaker. I slutet av säsongen är det främst rotfrukter, vitkål och potatis. Om man inte odlar allt själv kan samordning ske med andra odlare. Kontakten med butikspersonalen ser odlarna som mycket värdefull marknadsföring. Vid försäljning till grossist, packeri eller industri blir arbetstidsåtgången mindre, ibland mycket liten. Avstånd och kvantitet per leveranstillfälle är avgörande. Ofta anlitas transportföretag för körningen. Tidredovisning viktigt redskap Det är värdefullt att dokumentera all tid som kan kopplas till odling, sortering, packning och försäljning. Detta för att kunna få upp ögonen för vad som slukar tid och ge en vägledning inom vilket område förändringar och investeringar i företaget ger bäst effekt. En del av den sammanlagda tid som åtgår vid en grönsaksodling är olika former av ställtid, exempelvis byta redskap på traktorn, åka ut till fältet, flytta Torgförsäljning av grönsaker. Foto: Johan Ascard 9

10 Enkla rutiner underlättar registrering av arbetstiden. Bilden visar en holländsk utrustning för tidsregistrering i en växt - husodling där de anställda själva anger arbetstid för olika arbetsmoment. (Foto: Åsa Rölin) lådor, laga maskiner etc. Vid dokumentation av tidsåtgång är det viktigt att även denna tid kommer med. Genom god arbetsplanering, rätt val av redskap, funktionell utformning av ekonomibyggnader, trivsam arbetsmiljö för anställda kan allting samverka så att arbetet går lättare och tidsåtgången minimeras. I en ekologisk morotsodling noterade man tidsåtgången för handrensning under flera år. Vid första mätningen uppgick tiden till 800 tim/ha. Tio år senare hade de successivt sänkt tidsåtgången till 100 tim/ha utan att göra direkta investeringar i ny teknik. Tidsminskningen berodde på att de olika odlingsåtgärderna utfördes i rätt tid så att antalet ogräs minskade på fälten samt att handarbetet planerades effektivare. Bland annat jobbade fler personer tillsammans under kortare dagar. Det finns inget helt färdigt program eller mall för tidrapportering för en grönsaksodling. Tänk först efter vad Du vill ha ut av tidrapporteringen. Hur ambitiös är Du att sammanställa och följa upp? Om en grupp odlare kan enas om ett gemensamt system kan resultaten användas vid gemensamma träffar och jämförelser kan leda till bättre beslutsunderlag för förbättringar i företagen. Försök göra rutinerna kring tidrapportering så enkla som möjligt. Sätt tidrapportblad i en pärm eller fäst upp dem på väggen i personalrummet och/eller på strategisk plats i hemmet. Ta för vana att fylla i varje dag när arbetsdagen är slut. Mata in uppgifterna i färdiga program för tidrapportering eller i eget uppbyggt system i kalkylprogrammet Excel. Om varje medarbetare har en egen tidrapport, kan den även användas som underlag vid löneutbetalning. Om det blir för rörigt med många lappar eller de anställda är motvilliga till individuell rapportering kan istället alla skriva in sina timmar i en gemensam rapport. Om en del av arbetskraften är skolungdomar är det lämpligt att den gruppen har en gemensam tidrapporteringslista som förslagsvis arbetsledaren sköter. Här följer exempel på indelning i olika arbets - kategorier och en veckovis eller månadsvis tid - rapportmall. Använd det som inspiration vid ut - formning. Om rapporterna används som löneunderlag för de anställda ökar chansen att tidsuppföljningen verkligen blir av. Instruera noggrant hur rapporterna skall fyllas i. Gör det så enkelt som möjligt men tänk samtidigt noga efter hur man vill använda informationen senare. Det kan vara lämpligt att alltid ange gröda och skifte. Plats för kommentar är också bra. Om man t.ex. senare vill mata in uppgifter i Dataväxt sker det skiftesvis. Arbetsuppgifterna kan t.ex. delas in i fem kategorier. Ogräsrensning, skörd samt sortering och packning är bland de största arbetsmomenten som också kan variera betydligt mellan olika år. Bland dessa moment finns det oftast mest rationaliseringsvinster att göra, vilket gör det intressant att hålla extra koll på dem. Beroende vad som passar företaget bäst kan man välja att tidredovisa med fler eller färre kategorier. 1. Fältarbete (förutom ogräsrensning och skörd) 2. Ogräsrensning 3. Skörd 4. Sortering och packning 5. Transport och försäljning 6. Övrigt arbete Grödorna kan behandlas enskilt eller gruppvis. För att få en bra utvärdering av tidrapportering är det viktigt att vara konsekvent i hur man fyller i. Data från handskrivna ark kan sammanställas i Excel där man sedan kan välja att sortera efter arbetskategorier, gröda eller skifte beroende på vad man önskar veta. Även om man inte utnyttjar all information direkt kan det vara bra att gå tillbaka till. 10

11 Exempel tidrapport Per Rova Vecka nr 28 Månad Juli Namn: Per Rova Datum Arbetsuppgift Skifte Gröda Kommentarer Mån Tis Ons Tors Fre Lör Sön Summa Skörd Lagårdsstycket Isbergssallat, Bra kvalitet 4,0 4,0 Ogräsrensning Backa Morot 4,0 5,0 Fältarbete Perssons Isbergssallat 4,0 Transp. Försälj. Gårdsbutiken 2,0 2,0 2,0 Ogräsrensning Långholmen Isbergssallat Radhacka 4,0 Ogräsrensning Bråten Vitkål Radhacka 5,0 Fältarbete Långholmen Isbergssallat Startat och flyttat bevattning 1,0 1,0 1,0 Övrigt Fältvandring odlarföreningen 6,0 Total summa 45 timmar 8,0 11,0 9,0 7,0 7,0 2,0 1,0 11

12 Månad Juli Namn: Per Rova Datum Timmar Arbetsuppgift Skifte Gröda och kommentarer 1 5 Ogräsrensning Backa Morot 1 4 Skörd Lagårdsstycket Isbergssallat 2 3 Fältarbete Bråten Vitkål, Sprutat med Turex 2 2 Skörd Lagårdsstycket Lök, knippat 2 3 Försäljning Gårdsbutiken 3 4 Övrigt Hämtat reservdelar 3 4 Ogräsrensning Backa Morot 4 5 Skörd Lagårdsstycket Isbergssallat 4 1 Övrigt Planering 4 3 Försäljning Gårdsbutiken 7 4 Skörd Lagårdsstycket Isbergssallat, bra kvalitet 7 4 Ogräsrensning Backa morot 8 5 " " " 8 4 Fältarbete Perssons Isbergssallat planterat 8 2 Transp. Försälj. Gårdsbutiken 9 4 Ogräsrensning Långholmen Isberg radhacka 9 5 Ogräsrensning Bråten vitkål radhacka 10 4 Skörd Lagårdsstycket Isbergssallat 10 2 Transp. Försälj. Gårdsbutiken 10 1 Fältarbete Långholmen Isberg Startat och flyttat bevattning 11 1 " " " 11 6 Övrigt Fältvandring med odlarföreningen Summa Arbetsuppgift välj mellan 1. Fältarbete (utom ogräs och skörd) 2. Ogräsrensning 3. Skörd 4. Sortering och paketering 5. Transport och försäljning 6. Övrigt arbete 12

13 Tidrapportmall Vecka nr Månad Namn Datum Arbetsuppgift Skifte Gröda Kommentarer Mån Tis Ons Tors Fre Lör Sön Total Summa 13

14 Månad Namn Datum Timmar Arbetsuppgift Skifte Gröda och kommentarer Summa 14

15 Läs mer Agriwise Databoken Områdeskalkyler Internetbaserat informationssystem för jordbruk, skog och trädgård. SLU. Muntliga referenser Andrésson, B. (2008) Ekonomirådgivare. Hus - hållningssällskapet Värmland. Ascard J, Håkansson B, Söderlind M. (2008). Ekonomi Kalkyler för odling av grönsaker på friland. I: Ascard, J & Bunnvik, C. (2008). Ekologisk odling av grönsaker på friland. Kurspärm. Jordbruksverket, Jönköping. Länsstyrelsen Västra Götaland (2008) Bidragskalkyler ekologisk produktion. Internetbaserad information. Ekbladh, G., Ekelund Axelsson. L.& Mattsson, B. (1993). Ekologisk grönsaksodling en företagsstudie. Nr 16. Avdelningen för ekologiskt lantbruk. Sveriges lantbruksuniversitet. Engström, M. et al. (2005). Hushållnings - sällskapens bidragskalkyler. Växtodling Värmland Hushållningssällskapet. Jensen, J. (2002). Økologiske grønsager. Landbrugets Rådgivningscenter. Landbrugsforlaget, Århus, Danmark. Persson, D. (2006).Trädgårdsproduktion Sveriges officiella statistik. Statistiska meddelanden. JO33 SM Jordbruksverket. Svensson, A.-K. & Grane, M. (1996). Dokumentation av ekologisk grönsaksproduktion år 1, Projekt utfört av Hushållningssällskap och Länsstyrelser i Göteborgs, Bohus och Värmlands län på uppdrag av Jordbruksverket. Beställs från Länsstyrelsen Västra Götaland, Skara. Svensson, A.-K. & Rölin, Å. (1997). Dokumentation av ekologisk grönsaksproduktion år 2, Projekt utfört av Hushållningssällskap och Länsstyrelser i Göteborgs, Bohus och Värmlands län på uppdrag av Jordbruksverket. Beställs från Länsstyrelsen Västra Götaland, Skara. Svensson, A.-K. & Rölin, Å. (1998). Dokumentation av ekologisk grönsaksproduktion år 3, Projekt utfört av Hushållnings - sällskap och Länsstyrelser i Göteborgs, Bohus och Värmlands län på uppdrag av Jordbruksverket. Beställs från Länsstyrelsen Västra Götaland, Skara. Wissman, J.-O., Tallving, B. & Fast, M Kalkyler 2003 i ekologisk odling av grönsaker på friland. I: Ascard, J. & Rehnstedt, C. (red.). Ekologisk odling av grönsaker på friland. Kurspärm. Jordbruksverket. 15

16 Broschyren är en del i kurspärmen Ekologisk odling av grönsaker på friland Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: Webbplats: P7:13-2

EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND. Arbetstidsåtgång. av Åsa Rölin

EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND. Arbetstidsåtgång. av Åsa Rölin EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND Arbetstidsåtgång av Åsa Rölin Arbetstidsåtgång Text och foto (där inget annat anges): Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Arbete är en stor kostnad i en kalkyl

Läs mer

Arbetskraft och arbetstidsåtgång i ekologisk odling av grönsaker

Arbetskraft och arbetstidsåtgång i ekologisk odling av grönsaker Ekologisk odling av grönsaker på friland Arbetskraft och arbetstidsåtgång i ekologisk odling av grönsaker Foto: Johan Ascard Arbetskraft Text: Gunnel Larsson, GRO Konsult AB, Åkarp Att söka personal Att

Läs mer

Ekonomi. Kalkyler för odling av grönsaker på friland

Ekonomi. Kalkyler för odling av grönsaker på friland Ekonomi Kalkyler för odling av grönsaker på friland Jordbruksinformation 25 2008 Andra upplagan januari 2009 Ekonomi Kalkyler för odling av grönsaker på friland Text: Johan Ascard, Jordbruksverket, Alnarp,

Läs mer

Källsprångs gård har valt nischen lokal minigrossist

Källsprångs gård har valt nischen lokal minigrossist Tjäna pengar på ekogrönsaker? Källsprångs gård har valt nischen lokal minigrossist Lokala förutsättningar avgjorde odlingens storlek och inriktning. Källsprångs gård LISBETH LARSSON Man får utnyttja de

Läs mer

Trädgårdsgrödor som affärsmöjlighet - arbetsbok

Trädgårdsgrödor som affärsmöjlighet - arbetsbok Trädgårdsgrödor som affärsmöjlighet - arbetsbok Checklista för lantbruksföretag som planerar för grönsaks-/bärodling Se checklistan som ett stöd i processen att komma igång med grönsaks- och bärodling.

Läs mer

Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015

Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015 Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015 Kursinnehåll och preliminär planering www.farnebo.se Vem ska läsa kursen? Kursen vänder sig till dem som vill lära sig mer om ekologisk grönsaksodling

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i Författare Bunnvik C. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Ekologisk odling av grönsaker på friland. Kurspärm Jordbruksverket 2003

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015 Bilaga 3 2015-08-31 Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015 Målgrupp Rådgivningen ska riktas till nuvarande eller blivande lantbrukare och trädgårdsodlare

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten Företagsstöd - affärsplan? Söker du tagsstöd måste du i

Läs mer

Vad är herbicidresistens?

Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

Register Grupp Norm namn/insats

Register Grupp Norm namn/insats Register Grupp Norm namn/insats Driftsenhet Fält Gröda En driftsenhet är det samma som en kund i tidredovisningen. Speciellt om registrering skall ske på fält eller grödnivå På de fält som är angivna för

Läs mer

Jordbruksinformation 5 2010. Ekonomi i fruktodling. Kalkyler för äpple

Jordbruksinformation 5 2010. Ekonomi i fruktodling. Kalkyler för äpple Jordbruksinformation 5 2010 Ekonomi i fruktodling Kalkyler för äpple Ekonomi i fruktodling Kalkyler för äpple Text: Johan Ascard, Jordbruksverket, Alnarp Andreas Hansson, Äppelriket Österlen Ek. För.,

Läs mer

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Kalkyler för energigrödor Kalkyler för: salix rörflen höstvete korn träda Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga, i början

Läs mer

Guidning/Autostyrning

Guidning/Autostyrning Redovisning av projekt till Partnerskap Alnarp, nr 45/05/005 Guidning/Autostyrning Demonstration och seminarium Den 29 och 30 juni 2005 genomförde HIR Malmöhus och LT, SLU med medel från Partnerskap Alnarp

Läs mer

Träff kring andelsjordbruk

Träff kring andelsjordbruk Träff kring andelsjordbruk Ekocentrum 5 mars 2014 Arrangörer: Grön Produktion på Mistra Urban Futures, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Studiefrämjandet Onsdagskvällen den 5 mars höll Grön Produktion på

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige - under de senaste 15 åren Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), maria.wivstad@slu.se Nasjonal

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014 Hans Hedström Hushållningssällskapet Hushållningssällskapets Gödselförmedling Etablerades 1992 Stallgödsel från kyckling, höns, mink och biogödsel. Årligt tonnage ca

Läs mer

CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN

CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN 1. Administrativa uppgifter Företagets namn Org/persnr Tfn nr Adress Fastighetsbeteckningar Postadress E-postadress Söker gårdsstöd? Areal Total Åker Träda Bete Bedrivs verksamhet

Läs mer

Ekologiska och konventionella grönsaker

Ekologiska och konventionella grönsaker PM 2003:06 Ekologiska och konventionella grönsaker Odling och miljöpåverkan Bakgrundsinformation till Konsumentverkets broschyr Handla ekologiskt 3, Mår du bättre om miljön mår bättre? Nyttigt att veta

Läs mer

Ekonomi. ekologisk odling i växthus

Ekonomi. ekologisk odling i växthus Ekonomi ekologisk odling i växthus Jordbruksinformation 19 2007 Innehåll Olika typer av företag... 3 Högre kostnader för ekologisk odling... 3 Investeringskalkyler... 4 Investera i arbetsbesparande teknik...

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Ogrässkäraren CombCut hjälper dig och din ekologiska växtodling.

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras 195 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

A changing climate för Findus Grönsaker

A changing climate för Findus Grönsaker A changing climate för Findus Grönsaker Klimatet Fram till visar klimatmodelleringar på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas

Läs mer

Ändra innan din gård blir kontrollerad. Minska arealerna i ansökan före kontroll. I SAM Internet om du har skickat in ansökan via SAM Internet.

Ändra innan din gård blir kontrollerad. Minska arealerna i ansökan före kontroll. I SAM Internet om du har skickat in ansökan via SAM Internet. 871 86 HÄRNÖSAND Besöksadress Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon 0611-34 90 00 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland Nr 4 2011 Kom ihåg att vissa ändringar i SAM-ansökan kan utföras efter 15 juni

Läs mer

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Kursplaner för grundkurs och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus

Kursplaner för grundkurs och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus Kursplaner för grundkurs och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus 1. Definitioner och gemensamma krav Huvudman Länsstyrelsen i respektive län är huvudman för kurserna. Huvudmannen har

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Växtnäringen största utmaningen i ekologisk växthusodling. ekologisk växthusodling

Växtnäringen största utmaningen i ekologisk växthusodling. ekologisk växthusodling foto: christina winter Växtnäringen största utmaningen i ekologisk växthusodling Den ekologiska växthusarealen ökar men intresset för omläggning är svalt hos etablerade konventionella odlare. CHRISTINA

Läs mer

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

Ekologisk odling på Logården 1992-2002

Ekologisk odling på Logården 1992-2002 Ekologisk odling på Logården 1992-2002 HS Skaraborg rapport nr 2/02 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Uthålliga växtodlingssystem På Hushållningssällskapets

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik Giftfri trädgård Information 2010 Kävlinge kommun, Miljö & Teknik Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge Telefon 046-73 90 00, Fax 046-73 91 35 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Februari 2010 Miljö & Teknik

Läs mer

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Handledning till projekt Kemikaliehantering inom vattenskyddsområden

Handledning till projekt Kemikaliehantering inom vattenskyddsområden Handledning till projekt Kemikaliehantering inom vattenskyddsområden SYFTE Projektet behandlar kemikaliehantering inom vattenskyddsområden. Projektet är uppbyggt i flera delprojekt så att de deltagande

Läs mer

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering: Ändringar i IP SIGILL Frukt Grönt_tillvalsregler klimat_111215.doc Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering Sida Nummer Befintlig regeltext/verifiering 1 K Rubrik: 1K

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Höstsådda arealer 2000

Höstsådda arealer 2000 Höstsådda arealer 2000 JO0604 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Skördestatistik A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja A.4 Beställare

Läs mer

Potatisodling på Gotland nuläge & utvecklingsidéer

Potatisodling på Gotland nuläge & utvecklingsidéer Potatisodling på Gotland nuläge & utvecklingsidéer Ett projekt initierat och finansierat av LRF Gotland 9 Juni, 2015 Bakgrund till projektet En branschträff på LRF med ett antal potatisproducenter på vårvintern

Läs mer

Arbetsorder. Arbetsorder. Funktioner i arbetsorder

Arbetsorder. Arbetsorder. Funktioner i arbetsorder Arbetsorder Allmänt Modulen arbetsorder finns i versionerna ProXtra och Advicer av Näsgård Management. Arbetsorder kan skrivas ut i pappersformat eller öppnas via Näsgård MOBILE. Användare av Näsgård MOBILE

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

GreenStar Business Pack Dokumentering ger framgång.

GreenStar Business Pack Dokumentering ger framgång. GreenStar Business Pack Dokumentering ger framgång. Maximal produktivitet. En allt-i-ett lösning. Vill du hitta ett sätt att administrera din verksamhet, med mindre krångel och ansträngning? GreenStar

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Logga in För att förenkla och ge bättre överblick över sin arbetstid har var och en som tidrapporterar sina unika inloggningsuppgifter.

Logga in För att förenkla och ge bättre överblick över sin arbetstid har var och en som tidrapporterar sina unika inloggningsuppgifter. Inledning Bakgrunden till införandet av systemet har bl a varit att minska dubbelarbete och automatisera sammanställningen av tidrapporterna samt överföringen av underlaget för kostnadsfördelningen till

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling

Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling Foto: Johan Ascard Ogräsarternas biologiska egenskaper Text: Anne-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket, Uppsala

Läs mer

Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare

Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare Rapport från en statistisk undersökning genomförd våren 2006 Rapport 2006:19 Foto: Mats Pettersson Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare Rapport

Läs mer

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:...

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:... Sprutjournal År:... Företag:... Odlare:... Syfte Att föra sprutjournal är ett verktyg för egenkontroll genom att medvetenheten i och omkring bekämpningsarbetet ökar i och med att mått och steg antecknas.

Läs mer

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna!

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/ Hantering Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/Hantering Vilka är vi?: Magnus Sandström, kursansvarig, Jordbruksverket Thomas Wildt-Persson, rådgivningsexpert, Hushållningssällskapet

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

De nya äppel-proffsen

De nya äppel-proffsen Plantera nytt med moderna metoder och sjukdomsresistenta sorter! Det är vad alla rådgivare rekommenderar den som vill börja odla äpplen ekologiskt. Nu finns de första erfarenheterna från odlare som följt

Läs mer

Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel.

Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel. Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel. 1. Definitioner och gemensamma krav Huvudman Jordbruksverket är huvudman för grundkursen och Länsstyrelsen i respektive län

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Lönsamhet större mjölkgårdar D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Johan Ocklind presentation Ekonom Agronom Affärsrådgivare LRF Konsult Arbetsområde Västra Götaland, Värmland, Örebro, Sörmland

Läs mer

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5)

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5) 2012-01-18 Sid 1 (5) Matens miljöpåverkan Vår mat påverkar miljön på många olika sätt och under senare år har klimatet varit i fokus. Livsmedelsproduktionen påverkar även andra miljöaspekter som övergödning

Läs mer

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Börja med ekologisk äggproduktion Text och foto: Åsa Odelros, Åsa Odelros AB om inte annat anges Att producera ägg ekologiskt

Läs mer

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Claes Johansson, Chef Hållbar Utveckling Tillsammans tar vi ansvar från jord till bord Maskiner Inköp Växtodling Insatsvaror Lantbrukare Spannmål Vidareförädling

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.2011 Hyvinge, 24.11.2011

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

ANVÄND OLIKA GRUNDKALKYLER

ANVÄND OLIKA GRUNDKALKYLER ANVÄND OLIKA GRUNDKALKYLER Arbetskraftskalkylen använder du för att räkna fram timpriset för arbetskraft med arbetskläder, handredskap, förbrukningsmaterial. Här kan du också lägga till dina overheadkostnader

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare 2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

Marktäckning i ekologisk grönsaksodling

Marktäckning i ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Marktäckning i ekologisk grönsaksodling Foto: Åsa Rölin Marktäckning i grönsaksodling Text: David Hansson & Håkan Schroeder, Inst. för landskaps- och trädgårdsteknik,

Läs mer

Halm som Biogassubstrat

Halm som Biogassubstrat Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Årets miljövänliga ogräsjägare Journalnummer: 2007-2265 Namn

Läs mer

8 Vildväxande produktion

8 Vildväxande produktion 8 Vildväxande produktion Vildväxande produktion är omfattar växter som kan samlas i skog och mark och alger från sjöar och hav som har insamlats utan att någon odlar dem. Kommentar [p1]: Allmän kommentar

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer