Familjehemmet. Humor bryter isen i fosterfamiljer Lyckade återföreningar visst finns dom? och fler intressanta artiklar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Familjehemmet. Humor bryter isen i fosterfamiljer Lyckade återföreningar visst finns dom? och fler intressanta artiklar"

Transkript

1 Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 30 Nr 1 april 2012 Humor bryter isen i fosterfamiljer Lyckade återföreningar visst finns dom? och fler intressanta artiklar

2 Har du... engagemang tid och rum ordnade förhållande Tillsammans med oss kan du göra en insats Vi söker... Stabila familjer som kan tänka sig bli familjehem för barn- ungdomar eller vuxna för längre eller kortare tid. Vi erbjuder dig... Regelbunden utbildning och handledning. Våra konsulenter besöker dig varannan vecka och du når oss dygnet runt om du behöver råd och stöd i ditt uppdrag. Trygga hem skapar starka människor Trygga hem skapar starka människor Ring oss så berättar vi mer För placerade barn och unga Det är kommunens socialtjänst som har det övergripande ansvaret för barn i familjehem eller i ett hem för vård eller boende (HVB). Socialstyrelsen har tillsyn över socialtjänsten. Det betyder att de ska kontrollera att brister och dåliga förhållanden rättas till. Placerade barn och unga uppmanas ta kontakt med Socialstyrelsen. I Mars 2010 inrättades ett särskilt telefonnummer. Om du känner att något fungerar dåligt i det familjehem, HVB, eller särskilda ungdomshem du bor på, kan du berätta detta för oss på Socialstyrelsen. Är Du familjehem, släktinghem, kontaktfamilj/person? Vi finns för Dig! Bli medlem nu! Familjehemmens Riksförbund (FR) tel , Du kan mejla oss på eller ringa , så får du prata med en person som kan hjälpa dig. 2 Familjehemmet

3 Ordföranden har ordet! Familjehemmet Ansvarig utgivare Roland Oscarsson Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker, tel Still going strong? Den senaste tiden har jag personligen berikats av erfarenheter som gett mig helt nya insikter över det som jag sysselsatt mig med de senaste dryga 20 åren. Jag hoppas kunna förvalta och göra mina insikter så begripliga att flera kan dra nytta av dessa. Ni vet väl att det är en myt att alla måste göra sina egna misstag. Det är vetenskapligt bevisat att en människa kan ta lärdom av andras misstag och erfarenheter. Jag ska dela med mig av några av mina insikter och min erfarenhet. Insikt nummer ett: Att ha uppdraget som familjehem är ett arbete. Som familjehem skall man betrakta det som arbete. Det är ett ensamt arbete. Du har inga arbetskamrater, förutom din partner. Du får noga överväga vem du delar förtroenden och problem med. Din frustration kan leda dig vart som helst. Du har ingen kontroll hur länge du får ha ditt arbete. Andra människor har kontrollen över din arbetssituation. Avtal gäller inte om din uppdragsgivare anser det vara bäst så. Insikt nummer två: Du skall helst inte känna så mycket. Känner du något måste du förstå att dina känslor ändå är irrelevanta i sammanhanget. Känslor är något som du får hålla för dig själv och helst se till att arbeta bort, de utgör ändå bara ett hinder i ditt osäkra uppdrag som familjehem. Erfarenhet: Att vara familjehem är att leva med sin familj. Som familjehem skall man betrakta alla i familjehemmet som sin familj. Det biologiska nätverket skall man betrakta som sin släkt. Släktingarna ska man våga skapa en relation med. Man ska känna mycket och ge uttryck för det man känner i ord och handling. Man ska våga benämna saker med dess rätta ord. Man ska våga försvara sin familj, våga konfrontera sin släkt. Som familjehem skall man inte behöva oroa sig för att det är någon annan som lägger sig i de viktiga relationerna och det är inte viktigt att äga sina relationer. Som familjehemsförälder måste man strunta i Jantelagen, Lagom är bäst-föreskriften och den som får bäst betalt är mest kunnig inom området -ordningen. Som familjehemsförälder skall man ha en stark tilltro till sig själv och tron på att jag själv, men också andra kan växa och utvecklas. Man ska också tro på att just jag kan göra skillnad som kan göra en skillnad. Samarbete är nödvändigt i teamet runt ett placerat barn. Att samarbeta är inte samma sak som att få härskartekniska order av någon annan i teamet. Samarbete bygger på en ömsesidig tillit och respekt för varandra. Det skall också vara tydligt när det inte handlar om samarbete. Det finns en nödvändig hierarkisk ordning i vissa delar av uppdraget. Samarbete kan ske enbart mellan två eller flera aktörer. Blir det problem i samarbetet ägnar man mest tid åt att reda i vem det är som har samarbetsproblem och inte vad man har problem att samarbeta kring och hur ska vi kunna samarbeta bättre. Det är oftast inte de som har svårt att samarbeta med varandra som får bära konsekvenserna. Konsekvenserna drabbar det placerade barnet. Omslagsbild Foto: Maria Bergman Manusstopp Till nästa nummer: 1/ Annonspriser 2012 Svartvitt Helsida 6 800:- Halvsida 3 900:- Kvartssida 2 300:- 180 mm bred 35,00:-/mm 85 mm bred 20,00:-/mm Priser baseras på färdigt annonsmaterial. Moms uttages ej. Annonser Prenumeration 400:-/år Plusgiro Medlemsavgift inkl. tidning 375:-/år Plusgiro Redaktion och FR-Kansli Roland Oscarsson Stora Malmsvägen Katrineholm Tel , E-post: Hemsida: Rätt adress? Har ni bytt adress så skicka både den nya och den gamla till: Tack på förhand! Foto Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har ingen anknytning till ämnet om det inte står speciellt angivet. Tidningen med samtliga artiklar och annonser mm läggs också ut på FR:s hemsida: ISSN Telle Söderberg Familjehemmet

4 I detta nummer Nr Osakliga medier skadar barn som far illa... 5 Kvalitet inom Familjehemsvården i Sverige 2012!... 6 Humor bryter isen i fosterfamiljer... 7 Familjehemskonferens i Västra Götaland... 9 Hur kan Sveriges socialtjänster få tolka socialtjänstlagen så olika? Reflektioner med anledning av en bok av Lo Bäcklinder och Marit Arnbom Vem vågar ta emot utsatta barn i sitt hem? Nominerad till Stockholmiapriset FUR Familjehemmens Unga Röster Forum för Familjevårds konferens i Södertälje Vilka krav kan vi ställa på varandra? Solidaritet finns det? Lyckade återföreningar visst finns dom? Beviskraven slår mot unga Sluta bara be om ursäkt ta hand om familjehemsbarnen! Familjehemmens Riksförbund Du har väl inte missat att betala medlemsavgiften för 2012 Kolla detta. Är Du osäker tag då kontakt med FR-kansliet, tel IDRE FJÄLL uthyres: 8-bäddslägenheter, typ 9C, mycket hög standard och bästa läge. bertil Utbildning, konsultation, handledning och förstärkt familjehemsvård Handledarutbildning med inriktning mot familjehem Familjehemsutbildningar Handledning till professionsgrupper och familjehem Förstärkt familjehemsvård Börje Lindberg - Gull-Britt Lindberg - Lindberg Utveckling AB Familjehemsguiden Familjehemsguiden söker efter nya samarbetspartner, både erfarna och nya familjer. Kontakta oss gärna för mer information. Vi kan erbjuda socialtjänsten... Rekrytering och matchning av vanliga familjehem. Stort nätverk av familjehem över hela Sverige. Utredning av familjehem enligt Kälvesten metoden. Förstärkt familjehemsvård. Professionell handledning till yrkesverksamma inom psykosociala området. Extern handledning till kommunens egna familjehem för kortare eller längre perioder efter behov. Familjehemsguidens handledare är utbildade enligt handledarföreningens krav. Kontakta FamiljehemsGuiden Tel.vx Box 3, Trosa Besöksadress: Industrigatan 5, Trosa Tenntrådssmyckeriet Snåret www. tenntradssmyckeriet.se 4 Familjehemmet

5 Publicerad på Newsmill Osakliga medier skadar barn som far illa Varför gjorde ni ingenting? Frågan ställs i mycket uppmärksammade fall av vanvård, försummelse och i värsta fall mord på barn. Samma fråga kan många andra barn också ställa till passiva myndigheter som inte skyddar dem. Den frågan ställer inte media när det gäller vad man kallar vårdnadstvist, men där brott mot barn kan pågå i åratal, trots mängder av anmälningar till socialtjänsten. Då döps plötsligt brottmålet om till vårdnadskonflikt och massmedia förklarar bort sitt ointresse med att ord står ju mot ord och man kan inte veta. Om reaktioner med samma kraft, som i fall där föräldrar anses oskyldiga, gjorde en djupdykning så skulle de förvånas och förfäras över den verklighet de skulle finna. Våld och sexuella övergrepp mot barn existerar! På 90-talet kritiserades socialtjänsten i Vetlanda hårt i ett tv-program. Socialtjänsten hade handlat korrekt, skyddat barnet och gjort polisanmälan. Tv-kritiken mot den dåvarande socialchefen i Vetlanda var inte nådig, men JO hade granskat fallet och inte funnit något fel. Men den informationen kom aldrig fram i programmet. Socialchefen försökte berätta om JO:s beslut, men avbröts flera gånger. När jag själv avslöjade vad flickan berättat (den misstänkte pappan gav mig tillstånd att läsa förhören med barnet) blev programledaren rasande. Det finns många fler liknande fall med mediala attacker där journalister gör ytliga nedslag eller medvetet undanhåller information. Naturligtvis är det rätt att ingripa när man misstänker att barn far illa. I det uppmärksammade Sandviken-fallet, där två barn omhändertogs, syntes pappan vara mer saklig och kunnig om spelreglerna än massmedia. Det var naturligtvis rätt att anmäla, att utreda och undersöka. Efteråt med facit i hand, är det alltid lätt att tro sig veta, även om inte alla fakta kan presenteras. Tyvärr sker inte alltid utredningar skynd samt och situationen är förstås mycket påfrestande för en utsatt fa - milj, oavsett eventuell skuld. Myndig - heter kan göra fel. Massmedia borde dock fokusera på den rättsliga processen. På socialtjänstlagens anmälningsskyldighet och framförallt på den riskbedömning som ska ske, oavsett fällande dom eller inte. För några år sedan piskade Janne Josefsson i Uppdrag granskning upp en lynchstämning mot socialtjänsten i Oskarshamn som anklagades för myndighetsmissbruk då en pojke blivit omhändertagen. Det visade sig att föräldrarna var förståndshandikappade och inte klarade av att sköta sin son. En erfaren socialdirektör fick uppdraget av Josefsson att granska fallet, men delade inte hans åsikt. Hon fanns förstås inte med i det sända programmet. Senare skrev hon i DN: Janne Josefsson ljuger och bedrar och lyckas dölja hela sanningen för svenska folket. Han berättar en historia som aldrig hänt, och en lagstadgad skyldighet att ingripa till ett barns skydd förvandlas till ett ont uppsåt. Socialtjänsten har det faktiska ansvaret, men vilket ansvar har medierna? Som inte inser konsekvenserna av sin godtyckliga kritik, när socialtjänsten faktiskt ingriper? Kan detta ha bidragit till att 10-åriga Louise i Vetlanda fick leva kvar hos sin kriminelle, missbrukande och psykiskt sjuke pappa, under helt osannolika förhållanden? Påminnas bör vi också om kvällstidningarnas rannsakande rubrik på 90-talet: Varför lät vi lilla Ida dö? Frågan var berättigad då den sönderslagna 2-åriga Ida förts till sjukhus flera gånger. Hon omhändertogs av socialtjänsten först sedan en barnläkare gjort anmälan. Efter massmediala påtryckningar och hård kritik av socialtjänsten hävdes omhändertagandet och flickan fick komma hem igen. Socialnämndens ordförande besökte personligen familjen och beklagade i massmedia vad föräldrarna utsatts för. Han gratulerade till den lyckliga upplösningen. Två veckor senare låg Ida död i sin säng! Myndigheter ska granskas och kritiseras, men kritiken ska vara saklig och välgrundad. Fakta måste kontrolleras. Osaklig och godtycklig kritik drabbar barn som verkligen far illa. Det finns många andra barn som just nu bönar och ber om hjälp, men som ropar för döva öron. Antingen det pågår en vårdnadstvist eller ej. Monica Dahlström-Lannes författare, f.d. kriminalinspektör Familjehemmet

6 Riksförbundets för Förstärkt Familjehemsvård, krav på Kvalitet inom familjehemsvården i Sverige 2012! Den 30 januari i år hade Studio Ett i Sveriges radio P1 ett inslag om familjehemsvård. Det var många som reagerade över inslaget, så också vi inom Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård, RFF. I inslaget gavs bilden av att privata vinstintressen går före barnets behov och att man, som en följd av detta, placerar barn i familjehem, som inte håller kvalité eller som inte passar barnet. RFF delar inte den uppfattningen av flera skäl: För det första så kan aldrig vare sig kommunala, privata eller ideella organi sationer eller företag bestämma till vilket familjehem ett barn ska placeras. Det är alltid socialtjänsten och till sist socialnämndens ansvar och uppgift! Som konsulentstödd organisation så kan du föreslå hem till socialtjänsten men du kan som enskild organisation aldrig (!) be - stämma vart barnet placeras. För det andra så åligger det socialsekreterare att utreda om just det hemmet är lämpligt för just det aktuella barnet, när ett förslag på ett familjehem har lämnats till social - tjänsten. För det tredje så måste man som organisation, oavsett driftsform, ha förmågan att säga nej till förfrågningar om barn som behöver familjehem, om man inte finner ett hem som passar just det aktuella barnets behov. Inom RFF ställer vi höga krav på våra familjehem. Det händer både nu och då att vi, som medlemmar, säger nej till förfrågningar från socialtjänsten på grund av att vi inte har familjehem, som passar just det aktuella barnet. Men det händer också att vi säger nej till familjer, som vill bli familjehem, eftersom vi av olika anledningar finner att de inte är lämpliga. Inom RFF ställer vi höga krav på våra medlemmar men också höga krav på våra familjehem! RFF kräver av alla sina medlemsenheter att det ska vara hög kvalitet och hög rättsäkerhet på vården för dem, som är placerade. Det innebär familjehem, som får stöd och handledning av en RFF-enhet, ska vara grund-utredda för att klara kraven i RFF:s Styr- och Policydokument (www.rff.se) och hålla den kvalitet som beskrivs i dokumenten. Vid en placering ska socialtjänsten göra sin egen utredning av familjehemmet för att se till att kvaliteten är tillräckligt hög och att familjehemmet har förutsättningar att ge den placerade den vård som krävs. RFF kan se ett stort problem med att det finns oseriösa företag som låter ekonomin gå före kvaliteten Vi är förstås inte naiva och tror att etiska dilemman inte kan uppstå när det gäller att en verksamhet, oavsett huvudmannaskap, privat eller kommunal, ska hantera sin ekonomi. Men vi reagerar mycket starkt på att man, som det framgår av inslaget i Studio ett, gör en beskrivning av att privata verksamheter placerar barn i hem som inte är lämpliga. RFF ställer krav på beslutsfattare att lösa problemet med oseriösa företagare inom familjehemsvården Detta problem har RFF lyft till myndigheter och staten de senaste 20 åren, men ännu har ingen tagit tag i frågan på ett handfast sätt. En av lösningarna är att staten inför TILLSTÅNDSPLIKT för företag/organisationer/kommun a- la enheter inom den konsulentstödda familjehemsvården. För RFF Andreas Ramlöv och Britta Schölin Med förstärkt familjehemsvård menas att familjehemmen får särskilt stöd av familjehemskonsulenter som är tillgängliga dygnet runt och året om. I förstärkt familjehemsvård får familjehemmen god service, handledning, utbildning, ett tätt teamarbete mellan socialtjänst, familjehem och familjehemskonsulent samt med ett tydligt fokus på säkerhet och kvalitet. 6 Familjehemmet

7 Humor bryter isen i fosterfamiljer Skämt, skojande och skratt är viktigt för att fosterbarn ska känna sig hemma i sina nya familjer visar ny forskning vid Örebro universitet. Bra rutiner, en möjlighet att påverka och att fosterfamiljen har respekt för de biologiska föräldrarna har också stor betydelse för ungdomar i fosterhem. Att känna sig hemma symboliserades för många av att de fick ta mat i kylskåpet själva eller av att de fick följa med på utflykter och semestrar som en i familjen, säger Lena Hedin, som har skrivit en doktorsavhandling i socialt arbete vid Örebro universitet. Hon har intervjuat ungdomar, som placerats i olika slags fosterfamiljer, och hennes forskning visar hur viktigt det är att familjen gör saker till - sammans. Känslomässig värme skapas genom att göra saker tillsammans och humor och vänligt skämtande fyller många funktioner. Det sprider en känsla av gemenskap, lindrar spänningar, kan lösa konflikter och är avkopplande. En tjej berättade till exempel att hon hade varit skeptisk till sin nya familj men att en semesterresa blev vändpunkten då hon upptäckte hur roliga de faktiskt var! Påverka valet av familj Lena Hedins forskning visar att fosterbarn som placeras i familjer de känner innan placeringen kommer in snabbare i gemenskapen. Det underlättar tillhörigheten, speciellt i början av placeringen, att som fosterbarn få vara med och påverka valet av familj. Den mest självklara tillhörigheten är i släktinghem men även i traditionella, tidigare okända familjehem kan ungdomen komma att känna sig som hemma även om det tar längre tid för dem att landa. När ungdomarna som Lena Hedin följt funnit sig tillrätta i sin nya familj märktes detta även i skolan. När de placerades i fosterhem hade flertalet allvarliga skolproblem. De hade skolkat under långa perioder, gått i specialklass eller hade blivit tvungna att gå om en årskurs. Men redan efter en kortare tids placering i fosterhem gick alla ungdomarna i skolan och arbetade hårt för att få godkänt i alla ämnen. Majoriteten hade en helt annan attityd till utbildning. Satsar på skolan De betonade att de skulle kunna få en bättre framtid genom att sköta skolan. De var stolta över vad de Foto: Örebro universitet åstad kommit och det visade sig finnas en enorm kapacitet hos ungdomarna! Förändringen beror delvis på att ungdomarna nu fick sina grundläggande behov tillgodosedda och mår bättre. De får fasta mat- och sovtider och det gör att de orkar gå upp på morgonen. De får stöd och hjälp med läxor. När det fungerar riktigt bra mellan den biologiska familjen och fosterfamiljen kan barnet dessutom få hjälp och stöd från båda och den biologiska familjen kan utgöra ett komplement till fosterfamiljen. Till exempel fanns det saker de inte ville prata om i fosterfamiljen som de kunde diskutera med sina biologiska föräldrar. Annars kunde det handla om att få åka hem och bara slappna av. Släppa kravet att skärpa till sig som de ofta har på sig själva i fosterfamiljen. Lena Hedin Erbjuder * Konsulentstödd familjehemsvård i utredda familjehem. * Stöd och handledning till kommunens egna familjehem. * Utbildning för verksamma familjehem i bland annat BBIC, att samtala med biologiska föräldrar, att få teamarbetet i skolan att fungera. * Lediga jourhem Läs mer Familjehemmet

8 Känner du engagemang och intresse för barn och ungdomar? Vi har en ökad efterfrågan på platser för barn och ungdomar i alla åldrar och behöver därför utvidga verksamheten med flera familjer, både som jour- och familjehem. Förutom ett gott stöd från våra familjehemskonsulenter erbjuder vi: Ersättning som gör det möjligt för en person att vara hemma på hel- eller deltid Regelbunden handledning Återkommande utbildningsdagar Stöd från ett erfaret jour- och familjehem den första tiden Tillhörighet i en arbetsgrupp av konsulentstödda jourhem och familjehem Gemensamma konferensresor och sociala aktiviteter om barn med alkoholrelaterade fosterskador FAS-föreningen Norra Långgatan Landskrona tel Kontakta FAS-föreningen för gemenskap, stöd och råd Vill du veta mer ring gärna någon av familjehemskonsulenterna vid Gryning Vård, gå in på vår hemsida Stefan Larsson, , , Göteborg Susanne Bödker, , , Skövde Ylva Spetz, , , Vänersborg Barnkonventionens artikel 9 Gryning har ett trettiotal verksamheter i Västra Götalands län och är landets största företag inom hem för vård och boende. Gryning ägs gemensamt av länets kommuner och är ett icke vinstdrivande företag. Eventuella överskott används för att utveckla verksamheten. Du har rätt till din familj 0287_122x155_Gryning_U&S_TP_MP+ST+KuP.indd :21:42 Stockholms stad söker familjehem Vi söker familjehem / fosterfamiljer i Stockholmstrakten för barn och ungdomar. Vi erbjuder stöd och handledning samt ett intressant utbildningsprogram. Familjehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem åt Stockholms stadsdelsnämnder. Ring eller besök kholms stad söker familjehem er familjehem / fosterfamiljer i Stockholmstrakten för barn ngdomar. juder stöd och handledning samt ett intressant utbildningsam. ljehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem ockholms stadsdelsnämnder eller besök Resursteamen barn och ungdom TEAMEN BARN OCH UNGDOM Familjehemskonsulterna HEMSKONSULTERNA Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen TJÄNST- OCH Tfn: ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN E-post: E-POST: Familjehemmens Unga Röster (FUR) Familjehemmens Unga Röster FUR är en grupp som verkar inom FR för att förmedla barnets och ungdomens syn på att vara placerad i familjehem eller att bo i ett hem som tar emot ett nytt barn eller ungdom. Kontakta oss 8 Familjehemmet

9 Familjehemskonferens i Västra Götaland För första gången genomfördes i Studie förbundet Vuxenskolans regi en familjehemskonferens i Västra Götaland november träffades 11 familjehem på Nordiska Folk högs kolan i Kungälv. Tanken är att denna konferensen ska genomföras vid ungefär samma tidpunkt varje år. Helgen bjöd på föreläsningar, seminarier och trevlig samvaro! Kon ferensen invigdes av Calle Bonath, fd ordförande i FR och familjehem. Han pratade om vikten av dom små stegen för att komma framåt. Alltså trots att vi inte var många deltagare detta år, så är det ett steg i rätt riktning i det fortsatta arbetet med att skapa en mötesplats för familjehemmen. Det är viktigt och finns ett stort behov att träffa varandra. Fredagens föreläsare var HG Storm, buspojken från Hagfors som mot alla odds blev psykolog och hjälper ungdomar med samma svårigheter som han själv hade. Han pratade om vikten att våga, vilja och orka vara vuxen i en gränslös tid. Allt på sjungande värmländska! Till kvällens goda middag spelade bandet Återbruket, även de från Värmland. De spelade kända låtar från alla kända stilar, för alla kända kön och åldrar. Lördagen startade med att vi fick höra en föredragsföreställning av och med Solveig Bergqvist-Larsson och Cecilia Bergqvist. Med allvar och humor, sketcher och sång berättade de om svikna, sårade, splittrade ungar som utmanar oss vuxna. Efter lunch genomfördes tre seminarier: Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Johanna Björk, ADHD-konsulent pratade om hur vi bemöter dessa barn/ ungdomar och hur vi kan underlätta för de som har dessa diagnoser i vardagen. Marte Meo. Marie Hillberg och Karin Beskow berättade om denna metod som bygger på studier av hur föräldrar och barn naturligt samspelar med varandra och hur detta bidrar till barnets sociala och intellektuella utveckling. Våra älskade vildhästar vill dom låtas tämjas av oss? Hur vårda vår egen relation för att orka nå framgång även i de svåra stunderna. Annelie Öberg är barnmorska och familjerådgivare. Hon är även själv familjehem. Emellan allt program fanns möjlighet att prata med varandra och knyta nya kontakter. Cecilia Bergkvist Några röster från utvärderingen: Dessa dagar har gett mig.. Glädje, hopp, styrka Ny ork Bekräftelse på att vi är på rätt väg Nya ideér på hur vi kan bemöta våra barn Ork att kämpa vidare Oerhört mycket inspiration, kraft, tankar och ideér att jobba vidare med Påfyllning, energi, kunskap, vila, lugn, underhållning, trevliga möten Massor med AHA upplevelser Pratat med många trevliga människor God mat, bra musik Gett mig bekräftelse på att jag har kunskap. Denna första konferens fick högsta betyg och nu planerar vi för nästa! Anna Anteryd och Bosse Dalmo Verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Vuxenskolan Solveig Bergkvist-Larsson Uppdraget som familjehem Familjehemsföräldrar är uppdragstagare åt socialnämnden och inte anställda. Uppdraget ersätts med ett arvode som varierar i storlek beroende på hur omfattande arbetsinsatsen bedöms vara. Arvodet är skattepliktig inkomst, som beskattas som inkomst av tjänst. Socialnämnden drar preliminärskatt och betalar sociala avgifter. Uppdraget berättigar inte till semesterlön eller semesterersättning. Arvodet är såväl sjukpenninggrundande som pensions grundande. Det berättigar däremot inte till tjänstepension. Tiden med familjehemsuppdraget ger inte rätt till A-kassa. Se vidare SKL:s rekommendationer i tidningen Familjehemmet nr eller Familjehemmet

10 KALLELSE Familjehemmens Riksförbund Kongress 2012 i Norrbottens län Maj Plats: Storstrands kursgård Utanför Piteå Välkommen till en helg med föreläsning, kongress och en utflykt till Storforsen med en smak av Norrbotten på menyn. Anmälan till Susann Vikberg , eller STOJ rimmar på SKOJ Läger för familjehemsplacerade barn/biologiska barn i familjehem mellan 7-13 år. Syftet med lägret är att erbjuda en möjlighet för barn i familjehem att träffa varandra. Under lägervistelsen kommer vi under lekfulla former beröra tankar och känslor om hur det är att ha två viktiga familjer. Lägervistelsen för barn innebär även en veckas avlastning för familjehemsföräldrarna. Lägret för 7-13 åringar är 30 juli - 4 augusti 2012 Lägret är i Stockholmstrakten, men barn från hela landet är välkomna att delta. Lägret för 13 år och äldre ordnas någonstans i Sverige. Är du intresserad ring till Telle. Vidare information och lägerbroschyr kan du få av Telle Söderberg Familjehemmet

11 Hur kan Sveriges socialtjänster få tolka socialtjänstlagen så olika? Det här med utbildning det är något som ligger mig varmt om hjärtat, det kan ju ha att göra med att jag är förskollärare i grunden, men framförallt så är det en viktig del av mina värderingar. Det finns så mycket kunskap i dagens samhälle, det gäller bara att ha förmågan att fånga in den och ta till sig det som passar. Inom det systemiska tänkandet menar man att alla människor är motiverade, det är bara att ta reda på vad det är som motiverar dem. Alla familjehemsföräldrar kan inte studera vidare som jag har gjort och det behövs inte, för kunskapen kan fås på andra sätt; att läsa tidningar som Familjehemmet, media, bloggar, handledning och föreläsningar är några exempel. Det gäller bara att hitta källorna till kunskap och där ligger det största ansvaret på uppdragsgivaren: socialnämnd och socialtjänst. Det är ett förändringsarbete som startar när ett barn placeras inom familjehemsvården, samhället vill bryta den negativa spiral som barnet utsätts för. Vad är det för skillnad som vi vill uppnå för barnet? Hur ska barnet och vi som är runt om barnet märka att det skett en förändring med hjälp av familjehemsplaceringen? Ska skillnaden vara minimal så är det enbart förvaring av barnet som behövs. Önskas en mer meningsfull och förhoppningsvis långsiktig skillnad för barnet, behöver kommunerna satsa på att höja kompetensen hos sina familjehem och handläggare. Enligt socialtjänstlagen 6 kap 7 ska socialnämnden ge dem som vårdar barn enligt 6 råd, stöd och annan hjälp som de behöver. Det finns lagar, rapporter och riktlinjer för hur socialtjänsten ska bemöta familjehemmen, men ingen rikstäckande handlingsplan utan kommunerna gör sin egen tolkning av det som står skrivet. Det är kommunerna själva som ska rekrytera, utreda och säkerställa kvaliteten på familjehemsvården och det innebär att det är stora skillnader på hur socialnämnden definierar orden 16% innebär att 84% inte har en plan för kompetensutveckling, är inte felmarginalen alldeles för stor? stöd och annan hjälp som det står i socialtjänstlagen. Vissa kommuner gör en tolkning som innebär att de verkligen tar hand om sina familjehem med både kompetensutveckling och grupphandledning, medan andra kommuner tolkar dessa ord på något helt annat sätt och jag vet inte hur, för familjehemmen märker inte stödet som ska finnas. År 2010 ilsknade Socialstyrelsen till och menade att det bör markeras i lagstiftningen att socialnämnen även har skyldighet att ge familjehemmen stöd i form av utbildning och handledning individuellt eller i grupp, vilket bidrar till att tryggheten och säkerheten höjs för de placerade barnen. När jag skrev min magisteruppsats stod det i Socialstyrelsens öppna jämförelser i barn- och ungdomsvården för 2010 att 31% av de tillfrågade kommunerna har en plan för hur de utbildar och handleder familjehem som bygger på verksamhetens mål och en analys av familjehemmens individuella kompetens. När de öppna jämförelserna för 2011 publicerades står det att 16% av kommunerna har en plan för familjehemmens kompetensutveckling. Jag fick en förklaring till det låga antalet från en socialsekreterare som var på min föreläsning, hon sa att frågan om En plan för familjehemmens kompetensutveckling var konstigt formulerad, de hade föreläsningar för familjehem i den kommunen som kvinnan arbetade men de hade inte en nedskriven plan för kompetensutveckling. Det ger en viss förklaring till det låga antalet, men jag undrar om den är godtagbar? 16% innebär att 84% inte har en plan för kompetensutveckling, är inte felmarginalen alldeles för stor? Nu är jag ingen ekonom eller nåt, men kanske är det så att kommunerna faktiskt är dåliga på att ge sina familjehem kompetensutveckling, men kanske är det lättare att hitta bortförklaringar till de låga siffrorna än att göra en förbättring? Det ställs höga krav på familjehem, de ska ha ansvar för både skolgång och välmående fastän barnens problematik blir högre och högre, men utvecklingen för att ge familjehem utbildning och handledning för att möta kraven går alltså bakåt! Vad är det då som gör att kommunerna drar ner på utbildning? För det handlar inte bara om familjehemmen, det är också bara 15% av landets socialtjänster som ger sina handläggare kompetensutveckling. Det skulle kunna vara så att kostnaden för att anlita de privata organisationerna är väldigt hög, det kostar ungefär kr i månaden för placeringen av ett enda barn. Det blir ungefär kr om året för ett barn. Hur många i den kommunala familjehemsvården skulle kunna få möjlighet till kompetensutveckling för den summan? Jag gissar också på att fler än ett barn skulle få del av den förbättringen. Det är mycket pengar som försvinner med tanke på att det inte finns några garantier för familjehemsvården i de privata organisationerna, det finns bra organisationer men det finns också dåliga och det är svårt med kontrollen eftersom de inte behöver söka tillstånd och ingen vet hur många det finns. Socialtjänsten mister ofta direktkontakt med familjehemmet men allt ansvar för det placerade barnet och familjehemmet vilar fortfarande på socialnämnden. Hur vågar kommunerna chansa? Jag hoppas att de tänker på att spara pengar utifall det kommer skadeståndskrav när de här barnen är vuxna Eva-Lena Edholm Konsult, föreläsare och handledare läs också min blogg: Familjehemmet

12 Reflektioner med anledning av en bok av Lo Bäcklinder och Marit Arnbom Långt innan barnperspektivet Om barnen som samhället skulle skydda är titeln på en bok som sammanfört en rad berättelser som handlar om barndomsskildringar av dem som varit omhändertagna för samhällsvård och bott i fosterhem under sin barndom. Berättelserna varierar mycket och belyser därmed problematiken med att barn som inte får eller kan växa upp med sina föräldrar och för all framtid bär sin historia med sig i livet. Författarna har träffat 12 vuxna personer som fått återge sin bild och som om jag uppfattat saken rätt även deltagit i den statliga Vanvårdutredningen som lett till att regeringen nu bett om ursäkt av alla de som fått skador av sin barndom i samhällsvården. De olika berättelserna handlar om olika tidsperioder under 1900-talet. Den äldsta berättaren är i nittio års - åldern. Som socialarbetare läser jag boken med tanke på att jag själv aktivt deltagit arbetet med att placera barn och ansvarat för deras säkerhet i familjehemmen. I boken finns även en intervju med två familjehemssekreterare som ger sin syn på familjehemsvården på 1970-talet. Berättarnas förhållningssätt till sin barndom ger en bild av hur olika de ser på orsaker och sammanhang som utformat deras uppväxtmiljö. Det finns naturligtvis grymhet, misshandel och vanvård beskrivet och därmed berättigad vrede över att det har tillåtits att pågå under lång tid. Det finns också berättare som ser vilka svårigheter som funnits i själva situationen. De har känt lojalitet till flera vuxna, d v s både till föräldrar och fosterföräldrar. Någon av berättarna säger till och med att alla ville ha mig, vilket gjorde att det blev svårt att ta emot den kärlek som erbjöds och relationer blev avbrutna i kampen mellan de olika vuxna som i sin kärlek inte såg barnets behov. Jag tycker att alla som arbetar med familjehemsfrågor ska ta del av dessa berättelser och reflektera över sin egen roll i detta svåra arbete. För min egen del känner jag att vi har mycket att lära oss och lärdomarna kommer aldrig att ta slut. Enligt min åsikt kan man göra stora förbättringar i familjehemsvården. Professionella team runt varje barn, tät kontakt med barnen, införliva föräldrarna och fosterföräldrarna i dessa team och framför allt fråga barnen vad de vill. Barnen är våra främsta experter när det gäller utvecklingen av bra familjehemsvård. En djupare dimension är dock det som vi inte talar om och det är kärleken och bristen av den. Vi kan inte kommendera fram känslor. En lyckad placering innebär för barnet att äkta känslor av samhörighet och ömhet uppstår mellan barnet och de nya vårdarna. Många familjehem med de bästa intentioner har blivit besvikna när fosterbarnet inte visat tacksamhet och glädje över sin nya familj. Återkommande separationer genom hemflytt, nya placeringar och skilsmässor i familjehem är ett problem som det inte verkar finnas någon lösning på. Barnets rätt till varaktiga relationer kan bara genomföras om de vuxna har en djup insikt om det livsviktiga i att ta ansvar för dem. Respekten till barnets föräldrar och bakgrund är också en förutsättning för att barnet ska kunna utvecklas i självkänsla och tillit. Det är en stor utmaning för myndigheter som i framtiden har ansvar för att placera barn utanför hemmet. Vi socialarbetare kommer inte att kunna se igenom människor och avslöja om de har onda motiv till att vilja bli familjehem, men det finns metoder i att undersöka människors förmåga till empati och motivation till att göra sitt bästa för ett barn. Många vuxna runt ett barn som samarbetar med varandra skulle kunna eliminera risken av att ett barn växer upp under missförhållanden. Den så kallade Upprättelse utred ningen har nu bett om ursäkt av de placerade barnen och några kommer att få skadestånd också. För att undvika återupprepning förväntar jag mig att regeringen äntligen satsar resurser och tar vara på den kunskap som finns kring familjehemsvården genom att genomföra åtminstone några av de förslag som kommit fram i en rad statliga utredningar om hur den svenska barnvården ska bedrivas. Pirkko Nilsson, Socionom Styrelsemedlem i Forum för Familjevård 12 Familjehemmet

13 Vem vågar ta emot utsatta barn i sitt hem? Under förra året var det stora ämnet i massmedian de barn som under mitten av 1900-talet omhändertogs till samhällsvård. Nu är det dags att värna och debattera om familjehemmens villkor och möjligheter att ta emot barn utan att riskera hela sitt hem, övriga familjen eller sin egen hälsa. Familjehemmen är helt skyddslösa när de öppnar sina hem för utsatta barn! Ingen försäkring gäller om någon som bor i familjen förstör möblemanget och ingen a-kassa om du efter en sådan händelse inte längre vill ta emot några placeringar och blir arbetslös. Efter över 20 år som familjehem med uppdrag obs! inte anställning hände det som aldrig fick hända. Den senaste av mina unga vuxna som bodde som inneboende efter en familje hemsplacering i väntan på egen lägenhet och studier flippade ur under julhelgen när jag var bortrest. Det innebar att han förstörde lägenheten, stal mina tillhörigheter, rev sönder mina finaste jackor och slog sönder prydnadsföremål. Lägenheten såg ut som en krigsskådeplats när jag kom hem och ungen fick lämna lägenheten med omedelbar verkan och blev polisanmäld. Nåväl, efter att ha städat en vecka och försökt bearbeta händelsen och anmält skadegörelsen till försäkringsbolaget kom förstås den andra chocken: Den tilläggsförsäkring, s k drulleförsäkring som vi familjehem måste ha till vår hemförsäkring för att få ersättning vid eventuella oförutsedda händelser när andras barn och ungdomar bor hos oss visade sig vara värdelös. Den ersätter ju inte skador som är orsakade av ren ilska eller att man släppt in några kompisar eller bara vill hämnas sina oförätter på familjehemmet som vill hjälpa och stötta en. Jag borde ha vetat det men det skulle ju inte hända mig! Jag har ju hjälpt någon, gett mat och omsorg, tröstat i svåra stunder, köpt kläder, ställt upp nej, det är ju inte mitt fel! Det finns helt enkelt ingen ersättning att få när sådant händer. Det må vara inneboende, fosterbarn, gäst, Jag borde ha vetat det men det skulle ju inte hända mig! eget barn, barnens kompis o s v men ingen försäkring gäller för skadegörelse som orsakas av någon som bor eller vistas hos dig med din fria vilja, permanent eller tillfälligt. Däremot om du tappar en tv-apparat i golvet då gäller drulleförsäkringen. Inte nog med detta så hade jag precis före denna händelse återhämtat mig från ett hotbrev från en tidigare familjehemsplacering, ensamkommande flyktingbarn, som inte fick det stöd och den hjälp ett sådant utsatt barn borde ha fått från första början. Detta på grund av bristande kunskaper och kompetens hos mottagande kommunens handläggare. I brevet hotades jag med våldtäkt, halshuggning, utpressning och dyl om jag skulle kontakta polisen. Visst blev man lite skakig för jag är trots allt ett vuxet barn till en gammal krigsveteran i Finland och vet hur kriget kan skaka även den starkaste mannen, utan att nämna barn som sett alla tänkbara hemskheter medan kriget pågår. Att ett flyktingbarn lever med dessa minnen, sjukdomar och andra trauman gör att livet kan erbjuda ytterligare överraskningar för ett familjehem som öppnar sin dörr och då räcker det inte att man erbjuder sitt stora hjärta, sitt hem och hembakta bullar. Man kan få mordhot på köpet som jag fick. Även om den berörda gärningsmannen i dag är dömd och ska betala skadestånd så finns det inga pengar att hämta. Dagens familjehemsplaceringar är inte som de var förr, d v s för 20 år sedan. I dag mår de placerade barn och ungdomar mycket sämre. De har eller utreds för sjukdomar som hiv, tbc, adhd, autism och andra neuropsykiatriska diagnoser och ofta kombinerad med missbruk och/eller kriminalitet. Det finns sällan annan vård än akut vård att få och några piller efter att bli hemskickad från barnpsyket. Vi familjehem får ta resten och ev också barnets familjemedlemmar som inte accepterar placeringen på grund av sitt psykiska illamående. Till exempel fick en familjehemskollega skaffa en vakthund på grund av de hot som deras familj utsattes för av placerade barnens far. Men vem skyddar familjehemmet? Vi räknas inte som anställda enligt fackförbunden och saknar rättighet till a-kassa, vi omfattas inte av försäkringar som ersätter skador som orsakas av de barn som bor hemma hos oss och vi är i helt rättslösa. På köpet får man knappt någon pension. Nyligen har vi äntligen fått rätt att sjukskriva oss om vi blir sjuka medan man har en familjehemsplacering. För sjuk kan man bli när man blir utsatt för hot eller skadar sig fysiskt när man tar hand om ett barn t.ex. med smittsamma sjukdomar. När man efter ett antal sådana händelser inte längre vill ta emot några barn i sitt hem blir man arbetslös utan a-kassa och kan bara som en katt slicka sina sår när det gäller ekonomin. För det arvode och den kostnadsersättning som Sverige kommuner och Landsting rekommenderar kommuner att ersätta oss uppdragstagare täcker inte på något sätt de ekonomiska risker man tar och för att kunna spara in en slant för renoveringar av sönderrivna tapeter, rispade bordsytor, insparkade Familjehemmet

14 dörrar, vägglöss, sönderrivna kläder, stulna mobiler och pengar m m. Kommunerna klagar att det finns en stor brist på familjehem. Javisst. Självklart. Så länge man inte gör något åt att skydda och ge stöd för de familjer som tar emot barn kommer bristen att kvarstå. Det finns inga Nightingales i dag! Om de finns så är de väldigt blåögda och kanske blivit lurade i fällan av någon skicklig handläggare som inte berättat allt du ska veta. För om man får veta allt så blir det genast en fråga om höjda kostnadsersättningar och det vill man ju inte ha som uppdragsgivare. Har råkat ut för det också! Så man kan vara beredd för obehagliga överraskningar när avtalen är skrivna och sedan kommer det upp ett och annat och ingen omförhandling är möjligt, endast omedelbar uppsägning. Gör det innan det blir värre! Mitt råd till de modiga vuxna familjehemskollegor, som trots detta jag berättat och som har hänt mig, vill ta emot barn i sitt hem: se till att kommunen står för alla ekonomiska risker du tar t ex på grund av skadegörelse. Inga muntliga avtal utan allt ska skrivas ned och skrivas under. När man av olika anledningar måste stanna hem och vårda dessa barn och eftersom man inte har rätt till a-kassa så måste man få betalt för att kunna skapa en ekonomisk buffert om placeringar plötsligt upphör, t ex privat pensionsavtal och kraftigt förhöjda omkostnadsersättningar. Förhandla! Jag hoppas på framtida och snabba lösningar, nytänkande och grundläggande rättigheter för både familje - hemsplacerade barnet och familjehemmet. Alla tycker synd om barn och dessa vill vi familjehem hjälpa men ingen tjänar på att hjälpa och ställa upp om man samtidigt måste offra sig. I stället för uppdragstagare vore det nog tänkvärt att ge oss rätt att arbeta som egna företagare och fakturera kommuner och privata familjehemsföretag. Då kan vi försäkra oss själva och ta våra egna risker på våra villkor. Dags för en statlig ut redning! Pirjo Linna Familjehem, egen företagare, nämndeman i Förvaltningsrätten i Stockholms län, Migrationsdomstol Vill du göra något positivt? Är du intresserad av att bli familjehem? Familjehem i Fokus söker familjehem för barn och ungdomar mellan 0-18 år, som har intresse av att arbeta med att förbättra barn och ungdomars chanser i livet. Familjehem i Fokus specialiserar sig på att rekrytera och stödja familjehem som kan ta emot barn och tonåringar med problematisk bakgrund. Om du vill arbeta tillsammans med oss så erbjuder vi: Stöd dygnet om, året runt Utbildning och träning Regelbunden handledning av professionell personal Arvode och omkostnadsersättning Kontakta Familjehem i Fokus (FiF) gratis på telefon: eller fyll i en intresseanmälan på vår hemsida Hört hemma hos oss... Förstaklassbarnet kommer hem upprörd från skolan. Vet du, mamma? I dag så blev jag mobbad! De var jättedumma mot mig. Barnet är så upprört att hon knappt hinner säga det ena ordet innan hon snubblar på nästa. Efter en lång stund av klagomål om hur fel det är att mobba och hur synd det är om henne som så hämtar hon andan så jag kan fråga: Vad sade de egentligen? De säger att jag bara är sex år! Ja, men det ÄR du ju. Ja visst ja, säger hon då snopet. Det glömde jag. * * * * * * Treåringen är lyrisk över sin senaste present, en ficklampa, och säger lyckligt: Flicklampa är det bästa jag vet. Sexåringen frågar illmarigt: Varför har treåringen fått en flick-lampa om jag aldrig fått en kill-lampa? * * * * * * Treåringen är hästfrälst nybliven deltagare på Hästis (hästlekis) och säger lyckligt: Äntligen har jag fått börja på festis. Sexåringen försöker rätta och säger övertydligt: H Ä S T I S! Kränkt svarar då treåringen: Vadå!? Det är ju fest och jag gillar att rida på festar. 14 Familjehemmet

15 Nominerad till Stockholmiapriset Vem är Eva-Lena Edholm? Jag är 42 år, mamma till tre barn och vi har äntligen flyttat tillbaka till Gävle. Vi har arbetat som familjehem och nio tonåringar var placerade hos oss under åren. Nu håller jag på och etablera mig som föreläsare, handledare och konsult med familjehemsvården som fokus, men mina föreläsningar passar även för andra yrkesgrupper som arbetar med människovårdande yrken som t ex barnomsorg, skola, äldreomsorgen. Varför har du fått denna fina utmärkelse? När jag var familjehemsmamma kunde jag inte arbeta i förskoleklass längre eftersom det var en massa möten med BUP, socialen och skola som jag skulle vara med på. Dessutom var vardagen med de placerade tonåringarna så oförutsägbar att jag behövde vara tillgänglig nästan jämt. Jag ville lära mig mera och känna att jag tog tillvara på tiden så jag började studera på distans vid Stockholms Universitet. Jag läste flera kurser och tog en magisterexamen vid Barnoch Ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms Universitet i juni De nominerade min magisteruppsats familjehemsföräldrars behov av stöd från socialtjänsten familjehemsföräldrars välmående påverkar de placerade barnen till Stockholmiapriset, jag blev förvånad för det står inte Stockholm på ett enda ställe i min uppsats, men de ansåg att min uppsats handlar om ett viktigt ämne i dagens samhälle. Vad tror du att det kommer att inne bära i framtiden? För dig personligen och för alla oss andra? Jag hoppas att det startar en debatt i samhället om familjehemsvården och då särskilt den kommunala familjehemsvården. Enligt lagen har socialnämnden ansvar för att ge familje - hemmen stöd och annan hjälp som de behöver, men enligt min studie be - hövs mycket mera utbildning och handledning till familjehemmen. Jag vill arbeta för att det ska bli ett samförstånd och samarbete mellan de vuxna runt de placerade barnen, att familjehem och socialtjänst ska arbeta Eva-Lena Edholm som ett team. Jag önskar också att alla Sveriges socialnämnder och andra politiker förstår att de behöver veta mer om den familjehemsvård som de sitter och tar beslut om. Det är bättre förutsättningar som ger högre kvalitet och den största vinnaren är det placerade barnet! Dessutom är positiva och nöjda familjehem den allra bästa reklamkampanjen när det gäller att rekrytera familjehem, för det är svårt att hitta nya bra familjehem i dagens Sverige och barnen som behöver placeras är fler och har större problematik. Jag hoppas också att familjehemmen börjar engagera sig mera för att förbättra sin situation. Jag uppfattar det skrivs mycket negativt om socialtjänsten familjehemsföräldrar emellan, jag har läst många berättelser i forum där familjehemsföräldrar har fått veta att de kanske inte är lämpliga som familjehem när de ber om hjälp eller ifrågasätter något inom socialtjänsten. Det finns en rädsla att mista de placerade barnen som gör att familjehemsföräldrar inte säger sanningen till socialsekreteraren men skriver om sin förtvivlan i forum på internet. Jag önskar att familjehemmen ber sina socialtjänster om den kompetensutveckling och handledning som de har rätt till enligt lagen. Jag önskar att familjehemsföräldrar vill lära sig mer om de placerade barnen, för det är inte som att uppfostra biologiska barn. De behöver lära sig mer om hur de kan hantera sitt eget mående, relationerna inom familjen, hur de kan hantera och förstå de biologiska föräldrarna, hur de kan agera på möten med skola och hjälpa barnen med skolgången. För mig personligen så hoppas jag naturligtvis att jag ska få föreläsa och handleda både familjehemsföräldrar och personal på socialtjänsten, dessutom alla socialnämnder. Jag har erfarenhet och teoretisk kunskap som jag önskar att familjehemsvården ser att de har nytta av, jag kan dessutom förklara teoretisk kunskap på ett sätt så många förstår och kan ta till sig. Vad är det som gör att du brinner för just detta? När jag var yngre var mina föräldrar familjehem, det var ett naturligt val för mig att själv ta det steget när vi blev tillfrågade. I mitt yrkesliv som förskollärare har jag alltid fått extra bra kontakt med de barn som ansågs vara besvärliga, jag har dessutom bott i London och mött många hemlösa ungdomar som påverkat mig. Jag är en social entreprenör; en människa som brinner för att göra förbättringar i samhället. Mina erfarenheter som familjehem och teoretisk kunskap är verktygen jag använder för att kämpa för de som har det svårt i samhället, min hjärtefråga är barn och unga i svåra livssituationer. Om du fick bestämma i Sverige i en enda fråga vad skulle du bestämma/ändra? Inom familjehemsvård ska alla parter ses som jämlika för de är alla experter på sin del, de som tar beslut behöver veta hur det påverkar människor och alla behöver samarbeta för att placeringarna ska ha större möjlighet att lyckas. Familjehemmet

16 FUR på seminarie i Hagaberg Den 17 februari deltog jag och Samuel Bergman på seminariet som hölls på Hagaberg i Söder - tälje. Forum för Familjevård -Teamet för ännu bättre familjevård Den finska ungdomsgruppen var och under hela dagen berättade om deras projekt som påminner väldigt mycket om Barnombudsmannens projekt fast för ungdomar, vilket är helt perfekt. Dagen bestod i stort sett av ungdomar som pratade och delade med sig vilket är jättebra. Jean Ann Kennedy från IFCO var också med och berättade om hennes arbete och vad hon tyckte och tänkte vilket var intressant att lyssna på, hur det kan funka så olika i olika delar av världen. Jag och Gunnar Elvin från BO:s kansli fick ge våra åsikter och synpunkter på vad man kan förbättra i frågan hur man ska få barn och ungdomar att känna sig hörda. Mitt naturliga svar på det är LYSSNA!! inte bara lyssna utan lyssna, ta in och behandla det du hör! Nora Laimani Sara F Mörner och Francisco Ferris från RUS. Barnkonventionens artikel 7 Du har rätt att vara den du är FAMILJEVÅRDSGRUPPEN I JÖNKÖPING Konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn och ungdomar Kontakta oss gärna! Tfn: , , E-post: eller besök vår hemsida 16 Familjehemmet

17 Forum för Familjevård anordnade en konferens i Södertälje den 17 februari på temat Alternativet till att ge upp - det är att klara sig! Inbjudna föreläsarna var en projektledare och två ungdomar från Pesäpuu i Finland och Jean Ann Kennedy från IFCO. Pesäpuu är en kunskaps- och utveck - lings center för kunnande inom familjehemsvård. Projektet som presenterades heter Vi som klarar oss och har pågått i flera år nu. Arbetet har gått ut på att ge ungdomar som vuxit upp i familjehem möjlighet att bearbeta sin uppväxt så att de numera kan gå ut och beskriva familjehemsvård för allmänheten utan att för den skull berätta sina privata historier. Projektet har producerat utbildningsmaterial, t ex en handbok, film och olika verktyg som kan användas när man ordnar gruppverksamhet för både barn och vuxna. Tanken är att de ungdomar som placeras ofta har längre erfarenhet av samhällsvård än tjänstemännen som är ansvariga för vården. Att ha de unga som experter är verkligen att vända på begreppen, då informationen traditionellt kommer uppifrån. Under hösten har de åkt runt på turné i Finland, där de har träffat placerade barn och ungdomar under parollen Vi tror på dig - Tror du också på dig själv? Johanna Barkman som är projektledare, Sami Isomäki och Helena Inkinen har genom sin turné I Finland fått igång lokala självhjälpsgrupper i syfte att ungdomar kan själva stödja och stärka sin självkänsla och få perspektiv till att ha vuxit upp i ett familjehem. Gunnar Elwin från BO. Johanna Barkman, Projektledare, Sami Isomäki och Helena Inkinen från Pesäpuu, Finland. Till konferensen kom också IFCO:s (Internationel Foster Care Organisation) vice ordförande Jean Ann Kennedy. Hon berättade om sitt arbete med organisationerna Eurochild och Power4youth. Det finns många metoder som främjar barnens och ungas rättigheter som utvecklats i andra länder som vi också skulle kunna tillämpa här. Själv tycker jag att t ex Story telling skulle vara bra sätt att jobba med unga i grupp. Gunnar Elwin från BO kom i slutet av konferensen och berättade om BO:s projekt Unga direkt som de genomförde förra året. Ungdomar och barn hade arbetat fram collage där de beskrev sina tankar om familjehem eller institutioner där de bodde. Det kändes bra att det finns så mycket att göra för att bättre lyssna på barnen och ge dem självtillit och hopp. Min slutsats är att det är viktigt att man kontinuerligt ordnar träffar för barnen. Det räcker inte med att göra korta projekt som sedan avslutas. Under konferensen presenterades även de ungas organisation FUR som bedriver verksamhet bland familjehemsplacerade barn och ungdomar och RUS som är en ungdomsorganisation under RSMH (Riksförbunder för Social och Mental Hälsa). Jag har genom möten med dessa ungdomar fått en stark tilltro till att de unga själva ska vara mycket aktiva i att utforma framtidens familjvård. Det krävs också att vi professionella ordnar det praktiska för att ungdomsverksamheten ska komma igång. Forum för Familjevård kommer att fortsätta att arbeta med dessa frågor och vi hoppas kunna starta projekt i samma anda som den i Finland. Jean Ann Kennedy från IFCO. Pirkko Nilsson Familjehemmet

18 Vilka krav kan vi ställa på varandra? Häromdagen började jag skriva på ett anbud på en upphandling om förstärkt familjehemsvård. I frågeformuläret fanns en fråga om familjehemskonsulenternas kompetens. Bra! Upphandlarna börjar bli noggranna när de skall upphandla vård. När jag kikade vidare i handlingarna såg jag att den upphandlande kommunen ville att familjehemskonsulenten inom två veckor efter att en placering skett skulle inkomma till nämnden med en komplett genomförandeplan som familjehemskonsulenten skulle utforma. Mycket dåligt. Vilken familjehemskonsulent kan utforma en genomförandeplan på två veckor. Det är ju viktigt att den som skall utforma en genomförandeplan känner väl till det barn som är föremål för planen. Och inte kan man väl lära känna till ett barns behov på två veckor. Visserligen kan man ju läsa utredningen och vårdplanen. Från dessa dokument kan man få mycket kunskap. Men, nej. Jag och många med mej tolkar lagen så att det är myndighetsutövning att utarbeta en genomförandeplan. En privat utförare kan givetvis komma med ett förslag till en genomförandeplan, men det är ändå alltid socialnämnden som har ansvar för att tillse att den blir rätt utförd och att den passar till det barn den gäller. Att lägga ut myndighetsutövning på privata utförare tycker inte jag är lämpligt. Men det kanske är bekvämt. Antalet anställda i en kommun kan ju bli färre om privata utförare utför myndighetsutövning och kommunens kostnader för fast anställd personal minskar. Nej, en sådan här upphandling tänker inte jag svara på. Jag lämnar inte in något anbud. Men det är bra att upphandlarna börjar vara noggranna med kompetensen hos de utförare som de skall samarbeta med. Detta med tanke på att familjehemsvård handlar om att vårda och fostra barn och unga. För att allt skall fungera så bra som möjligt för de placerade barnen och ungdomarna så skulle egentligen vi företagare vara lika Ett samarbete som i förlängningen skall vara en garanti för att ett barn eller ung människa kan få en bra start i livet. noggranna när vi väljer vilka kommuner vi skall samarbeta med i förstärkt familjehemsvård. Tänk om vi, innan vi svarar på en upp handling, fick en sammanställning på vilken erfarenhet och kompetens den personal har som vi skall samarbeta med. För när det gäller barn och unga som är placerade i familjehem är det av största vikt att de som skall samarbeta runt barnet eller den unge är erfarna och kompetenta och dessutom är överens om förhållningssätt och kan samarbeta på ett bra sätt. Med andra ord behövs symmetri i många olika delar av hur vi ser på livet för att en behandlingsallians skall kunna uppnås. När det gäller förstärkt familjehemsvård så varken får eller vill vi utförare överta socialsekreterarnas myndig - hetsroll, däremot skall vi samarbeta i de olika roller som ingår i ett uppdrag. Vi företagare har till vår huvudsakliga uppgift att rekrytera, utbilda, stödja och handleda familjehemmen. Socialsekreterarna har i sin myndighetsroll bland annat ansvar för att utreda familjehemmet, genomföra placeringen, utarbeta en genomförandeplan och följa upp vården genom täta kontakter med den placerade och familjehemmet. Familjehemmet svarar för den praktiska vårdnaden och skall hålla kontakt med barnets biologiska föräldrar, socialsekreterare och familjehemskonsulenten och alla andra som kan tänkas ingå i ett barns nätverk. Många gemensamma uppföljningsträffar med alla inblandade parter som deltagare är nödvändiga för att kunna få en samordning i inriktningen på genomförandet av vården. Så det säger sig självt att det är mycket viktigt att i ett familje vårdsärende med så många inblandade som skall samarbeta undersöka hur prognosen ser ut för ett lyckat samarbete. Ett samarbete som i förlängningen skall vara en garanti för att ett barn eller ung människa kan få en bra start i livet. Jag skulle dessutom vilja veta hur personalpolitiken fungerar inom kom munen. Hur stor är personalomsättningen? Kan jag räkna med att barnets handläggare byts ut varje år på grund av utbrändhet eller kan jag räkna med att den placerade har sin kontakt kvar under många år? Får personalen handledning och utbildning? Dessutom skulle jag vilja veta hur de handläggare som jag skall samarbeta med ser på hur handläggningen av familjehemsärendet skall utföras, om det är ett symmetriskt eller komplementärt förhållande mellan inblandade parter som är önskvärt ur handläggarens perspektiv. Detta är viktigt ur den synpunkten att familjehemsvård i hög så grad utspelar sig i en privat sfär. (Begreppet symmetriska relationer syftar på att båda parter i ett samspel uppträder på ett sätt som tjänar samma syfte och kan innebära jämlikhet.) Det är ett mycket viktigt begrepp att göra sig medveten om hos de som skall samarbeta i ett 18 Familjehemmet

19 familjehemsärende. (Ett komplementärt förhållande är ojämlikt i styrka och status. Ena parten ger och den andra tar emot eller den ena parten bestämmer och den andra parten gör som den första parten bestämmer.) I ett familjehemsärende blir det ofta så att socialförvaltningens handläggare bestämmer hur vården skall genomföras och familjehemmet utför handläggarens order. Balansen mellan symmetriskt och komplementärt förhållande i relationen mellan familjehem och handläggare är mycket viktigt att medvetandegöra hos alla parter i ett familjehemsärende. Synen på lärande och kunskap och om det finns någon speciell kun - skapssyn på den förvaltning som är föremål för upphandlingen är också en viktig del i om det är någon idé att skicka in ett anbud. Det finns många olika sätt att se på kunskap, och det kan ibland vara bra för en utveckling att olika perspektiv på kunskapssyn möts, men i ett familjehemsärende kanske det ändå är bra om parterna kan vara medvetna om sin kunskapssyn så att tydlighet och en samsyn uppnås så tidigt som möjligt. Under de trettiofem år som jag arbetat med olika delar i familjehemsvård har jag lärt mig att de orsaker till avbrott som finns nedtecknade i de familjehemsplacerades journaler inte alltid är den egentliga orsaken till att placeringen havererade utan i många fall så är det brister i medvetenhet om symmetriskt eller komplementärt förhållningssätt och även kunskapssyn och synen på lärande spelar en viss roll i många havererade familjehemsplaceringar. Börje Lindberg Vill ni kommentera vad jag skrivit så finns jag på Solidaritet finns det? Finns solidaritet i dagens Sverige år 2012? Jag menar inte solidaritet med våra älskade lånebarn eller inom socioekonomiska klasser som man kanske spontant tänker på. Utan inbördes mellan oss - familje hemsföräldrar? Allt för ofta hör jag familjehemsföräldrar säga att de vet familjehem som är TOTALT olämpliga och att socialsekreterarna som får detta påtalat inte gör någonting. Tvärt om så får familjehemmet FLER placeringar till den klagandes förskräckelse. Givetvis hakar någon mer familjehemsförälder på och förfasar sig över socialsekreterarnas och det nämnda familjehemmets inkompetens. Och därmed så är karusellen i gång. Kan man som utomstående ta sig rätten att döma? Jag menar, utan att verkligen veta allt? Ska man gå på vad familjehemsföräldern beklagar sig över eller ska man se det som en ventil att vräka ur sig för att den beklagande familjehemsföräldern sedan kan gå hem till det placerade barnet och vara en bra familjehemsförälder? Jag vet att jag själv haft samma åsikt en gång men hade turen att få överta en placering som verkligen öppnade mina ögon. Att leva med den placerades problem dygnet runt är något helt annat än att se det på håll i någon eller några timmar. Jag kan med råge lova att jag var mycket mindre kaxig och att min åsikt om det förra familjehemmet reviderades efter att ha fått gå i deras fotspår under en semester. Så jag ber: Rannsaka dig själv innan du klankar på någon annan familjehemsförälder! Klagar du för att familjehemsföräldern är (totalt) olik dig själv eller för att du är genuint orolig för den placerade? För är det något jag är helt säker på så är det att vi familjehemsföräldrar kan vara helt olika och göra och uppföra oss mycket olika men ändå gör fantastiska insatser för våra älskade lånebarn. Var ska vi familjehemsföräldrar kunna vräka ur oss om inte till varandra, nu när trenden är att handledaren för familjehemsföräldrar allt oftare anmäler familjehemsföräldern till socialförvaltningen? På vilket sätt gagnar det barnet att inte få säga hur kluven jag är och få bearbeta detta för att kunna växa som familjehemsförälder? Precis som i vilket föräldraskap som helst? Att vi familjehemsföräldrar har oss själva som måttstock är positivt. För den kaxigheten måste vi ha för att orka, men måste vi inkompetensstämpla andra? Undrar Ylva Gavell Söderström, familjehemsförälder Familjehemmet

20 Lyckade återföreningar visst finns dom? Rötterna skulle bära- men brast. Hur sorgligt är det inte för alla inblandade så fort ett barn eller ungdom måste separeras från sina föräldrar! Någonting gick snett. Kanske snedstegen började långt innan barnet ens var fött. Vi känner väl till alla möjliga orsaker till varför ett omhändertagande blir aktuellt. Lagen stöder att omhändertaganden sker. Allt för barnets bästa! Ett barn behöver trygghet, omsorg och kärlek för att växa upp på ett bra sätt och för att kunna utvecklas vidare till en självständig samhällsmedborgare. Med rätta förutsättningar blir möjligheten sen större att man fattar bra och kloka val i sitt vuxna liv. Jag och min man har varit familjehem under några år och tagit del av flera livshistorier. Det har handlat om anknytningsproblematik i flera av fallen. Det var aldrig föräldrarnas avsikt att det skulle bli fel. Att de naturliga förväntningarna de och omgivningen hade på sig själva skulle bli ouppnåeliga. Det bara hände. När det gick tillräckligt långt, var det snudd på för sent att tillrättalägga det förlorade. Men barnens kamp fortsätter och de hoppas att allt skulle bli bra på riktigt! Jag är övertygad om att det i alla barns inre finns en enda stor önskan, som aldrig sinar. Önskan om att få leva i harmoni med sina föräldrar. Där man känner sig villkorslöst älskad och respekterad som den unika individ man är. Anknytningen som är tänkt att barnen ska ha till sina föräldrar och de viktiga band föräldrar knyter till sina barn är något alldeles extra. Varför skulle annars så många vuxna som hamnat snett i livet återberätta denna djupa längtan gång efter gång, om det inte finns något där, i rotsystemet som inte kan ersättas med något annat. Vi kan få fler viktiga och ovärderliga relationer i livet, men det är själva rötterna som känns djupast, som sårar mest och som har förmågan att läka bäst! Vår familj fick vara med om något stort och fantastiskt, när ett av våra fosterbarn kunde återförenas med sina föräldrar! Det var inget som i tidernas begynnelse ens diskuterades som en möjlighet, då problemen ansågs för stora och ingående att det inte skulle kunna ske. Efter något år började min man och jag känna att det kanske trots allt, mot alla odds kunde bli möjligt ändå. Åtminstone om kommunen kunde ställa upp med alla tänkbara resurser för att rädda den lilla familjen. Det fanns redan insatser, men det lilla extra saknades för att nå ett nytt mål. Därför erbjöd jag mig själv att ingå i ett ganska unikt samarbete med våra handläggare. Min man och jag presenterade en handlingsplan för att stegvis klara av en återförening. Det är inget nytt med återföreningar, det händer hela tiden, men det jag har saknat i redovisningar är hur lyckade återföreningarna blir? Blir de bestående, eller hamnar barnet hos ett nytt familjehem efter en tid, eller sker återföreningarna på föräldrarnas eget initiativ, då lagen tillåter detta, men då de destruktiva mönstren återkommer efter en tid? Det speciella samarbetet i vårt fall blev att jag som familjehemsmamma bad om att få enskilda samtal med föräldrarna, där vi noga gick igenom de områden där problemen och konflikterna fanns. Vi i familjen hade vid det laget gått igenom en ganska tuff period med barnet, men hade nu hittat vägar att möta henne på. Dessa tillvägagångssätt blev nu högst aktuella att delge föräldrarna. Inför det planerade utökade umgänget hade jag förberedande samtal med föräldrarna. Vi visualiserade tänkta konflikter och gjorde upp en liten strategi, dels för att ev kunna förhindra konflikterna, men även för att ha en handlingsplan om det förutsedda inträffade. Efter umgängestillfällena hade vi ganska snart ett uppföljningssamtal. Vi gick igenom dagarna de haft tillsammans och vi kunde där se och förstå sammanhang, orsak och verkan. När det slutligen blev dags för hemflytten till föräldrarna gjorde vi lite ceremonier för barnet och vår familj, vi skulle ju liksom ta avsked men ville göra det så trevlig som möjligt. Vi bokade julbord för hela familjen på ett stort fint slott och vi hade lite extra julmysigt innan föräldrarna kom och hämtade hem sitt barn. Under denna återföreningsplan som tog ca 6 månader från tanke till hemflytt, kände vi ett enormt stöd från våra handläggare. Utan deras stöd hade det inte gått att låta det omöjliga ske! Jag värdesätter deras vilja att våga prova och jag är så imponerad över deras mod, att våga ta ställning och att de vågade lita på oss. Några förutsättningar finns dock för att detta ska kunna ske igen i nya sammanhang: Familjehemmet bör vilja jobba aktivt för en återförening och därmed ingå ett mycket nära samarbete med de biologiska föräldrarna. Barnet bör ha en längtan och saknad efter sina föräldrar. Föräldrarna måste ha viljan och en drivkraft för en återförening. De måste vara villiga att göra de förändringar som krävs för att återupprätta det trasiga. De måste bli införstådda med att de inte behöver uppfinna hjulet själva, då de får ett kontinuerligt stöd både före, under och efter återföreningen. De behöver tacka ja till de resurser och insatser som erbjuds för att kunna bli en hel familj igen. Nära samarbete med familjehemssekreterarna är av största vikt och en grundförutsättning för gott resultat. Nu har jag kommit till ett nytt vägval i mitt liv. Återföreningar har börjat klappa i mitt hjärta! Jag vet att det i många fall inte kommer att bli tal om återföreningar någonsin, men jag tror däremot att det finns många fall där man har hamnat i en gråzon. Dvs man har kunnat se en liten chans till återförening, men där man kanske saknat just de resurser som skulle behövas för att lyckas fullt ut. Med min artikel önskar jag fånga något viktigt och eftersatt. Statistiken talar inte för så höga återföreningssiffror som alla så väl skulle tjäna på! Barnets bästa tycker jag är att mamma och pappa får en chans att 20 Familjehemmet

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem

Utbildningar för. Familjehem Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2009 våren 2010 Innehåll UTBILDNINGAR Temadag om ensamkommande flyktingbarn...sid 4 Barnuppfostran i olika kulturer...sid 5 De små sammanhangens

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2012 våren 2013 Innehåll UTBILDNINGAR En mötesplats för familje- och jourhem... sid 3 Kulturmöten och kulturkrockar barnuppfostran i olika

Läs mer

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga.

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Forum för Familjevård 2009-10-29 Socialdepartementet l03 33 Stockholm Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Sammanfattning Forum för Familjevård (FfF) stödjer

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-03-26 Diarienummer SCN-2015-0142 Socialnämnden Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB Förslag till beslut Socialnämnden föreslås

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM SOCIALFÖRVALTNINGEN Charlotte Bergström, 0554-194 50 charlotte.bergstrom@kil.se 2015-05-13 Beslutade av SN 84 2015-05-20 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM INDIVID-OCH FAMILJEOMSORGEN I KILS KOMMUN

Läs mer

Familjehems- sekreterare 2014

Familjehems- sekreterare 2014 Familjehems- sekreterare 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 26-27 mars 2014 VÅRA TALARE Skolfam Rikard Tordön Nationell samordnare Sveriges Kommuner & Landsting Hampus Allerstrand Förbundsjurist

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén Familjehem och jourhem på heltid sedan 14 år tillbaka. Mest barn med NPF Psykolog under utbildning Grundläggande utbildning i psykoterapi (steg 1) KBT Föreläser i ämnet inom psykiatri och habilitering

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutinerna följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2012:11 (S), Checklistan förvaras, efter att den fyllts i och undertecknats, i

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2013 våren 2014 Innehåll UTBILDNINGAR En mötesplats för familje- och jourhem... sid 3 Hur har det sett ut för de ensamkommande barnen från

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem

Utbildningar för. Familjehem Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2011 våren 2012 2 Innehåll UTBILDNINGAR En mötesplats för familje- och jourhem... sid 4 Barn och stress... sid 5 Unga och Internet tryggt

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer

Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer 1(10) Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer Inledning, förslag Förslaget är att det inrättas en länsgemensam enhet som ansvarar för rekrytering och utbildning av familjehem

Läs mer

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Diarienr. S2014/1332/FST Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Bilaga till utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer (Utdrag från tidigare beslutsunderlag)

Bilaga till utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer (Utdrag från tidigare beslutsunderlag) 1(9) Bilaga till utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer (Utdrag från tidigare beslutsunderlag) Förhoppningar på en gemensam rekryteringsenhet Kompetens och kvalitet Kompetensen

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2005 våren 2006.

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2005 våren 2006. A k t u e l l t o m u t b i l d n i n g 2 0 05 / 2 0 06 Utbildning för familjehem arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2005 våren 2006. En mötesplats för familjehem Genom vårt utbildningsprogram vill

Läs mer

Familjehem. Norrköpings Kommun Socialförvaltningen Familjehemsgruppen, tel: 011-15 00 00 vx. en viktig uppgift

Familjehem. Norrköpings Kommun Socialförvaltningen Familjehemsgruppen, tel: 011-15 00 00 vx. en viktig uppgift Familjehem Norrköpings Kommun Socialförvaltningen Familjehemsgruppen, tel: 011-15 00 00 vx en viktig uppgift barn föds och växer upp under olika villkor. Många har föräldrar som nästan alltid finns till

Läs mer

Information till dig som vill bli familjehem

Information till dig som vill bli familjehem 1 (3) Information till dig som vill bli familjehem Vad innebär det att vara familjehem? Att vara familjehem innebär att ta emot ett barn eller en ungdom i sitt hem och ge det en naturlig hemmiljö och en

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Krav på er som familjehem

Krav på er som familjehem Att bli Familjehem För de barn i Lund som av någon anledning inte kan bo kvar hemma är en placering i familjehem ett mycket fint alternativ. Det kan handla om både kortare och längre placeringar och ibland

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro.

Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro. Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro. Frihet är det bästa ting, som sökas kan all världen kring. För att riktigt kunna förstå hur man lyckas måste en ta filosofin till

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015

Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015 Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015 Välkommen! Claus Forum Affärsområdeschef Individ och familj Humana tre verksamhetsområden Personlig assistans 1900 kunder 4600 årsanställda 250 tjänstemän Individ

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård Hösten 2015 våren 2016 2 Innehåll En mötesplats för familjehem!... sid 4 TEATER: Jag är ett barnhemsbarn... sid 5 Traumamedveten omsorg... sid 6

Läs mer

Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga

Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga 2009-11-25 Socialförvaltningen Inga-Stina JohanssonIndivid- och familjeomsorg Socialnämnden Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 F ö r s t ä r k t F a m i l j e h e m s v å r d f ö r u n g d o m a r o c h v u x n a Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna Stiftelsen Bergslagsgårdar

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Ersättningar och villkor för kontaktpersoner och kontaktfamiljer enligt SoL och LSS.

Ersättningar och villkor för kontaktpersoner och kontaktfamiljer enligt SoL och LSS. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Styrelsen Sammanträdesdatum 2008-06-12 201/218 179 Ersättningar och villkor för kontaktpersoner och kontaktfamiljer enligt SoL och LSS. Styrelsen beslutade 2008-02-28, 160 angående

Läs mer

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård hösten 2008 våren 2009.

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård hösten 2008 våren 2009. A k t u e l l t o m u t b i l d n i n g 2 0 08 / 2 0 09 Utbildning för familjehem arrangerade av Gryning Vård hösten 2008 våren 2009. 2 Innehåll 2008-2009 3 Introduktion 4 Mitt, Ditt eller Vårt uppdrag!?

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

De fem främjar- och härskarteknikerna

De fem främjar- och härskarteknikerna De fem främjar- och härskarteknikerna 1. Främjarteknik: Synliggörande Se varandra. Se varandras idéer. Alla ska vara med på lika villkor därför att allas närvaro och åsikter spelar roll. 1. Härskarteknik:

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Intras 10-årsjubileum, Stockholm, 2015-09-21 DN Debatt 2015-06-08 Stoppa övergreppen mot funktionsnedsatta

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@terapikolonier.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@terapikolonier. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av behandlare som remitterat barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar till Terapikoloniers verksamheter under sommaren 2014. Utvärderingsenkäter

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

De föreslagna föreskrifterna och allmänna råden omfattar bland annat bestämmelser avseende socialnämndens ansvar för

De föreslagna föreskrifterna och allmänna råden omfattar bland annat bestämmelser avseende socialnämndens ansvar för 2012-05-077 Dnr 6.1-24822/2012 1(9) Regler och tillstånd Monica Jacobson monica.jacobson@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Konsekvensutredning Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Forum FUB: Aktuellt i FUB-världen, Luleå, 150508 Huvudpoänger att ta med sig hem Barn till mammor

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Barns upplevelser av instabil samhällsvård

Barns upplevelser av instabil samhällsvård Barns upplevelser av instabil samhällsvård En studie baserad på intervjuer med 12 barn i åldern 8-18 år. Om barns upplevelser av instabil samhällsvård och deras relationer till föräldrar, vårdgivare och

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Trygg och säker vård i familjehem och HVB

Trygg och säker vård i familjehem och HVB Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Stiftelsen Credo. Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar

Stiftelsen Credo. Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar Stiftelsen Credo Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar Varken du eller jag kan allt Men så säker är jag på att vi har något att lära varandra /Jocke Credos grundfilosofi är att alla människor

Läs mer

BEMÖTANDE OCH PROFESSIONELL ROLL DANIEL OLOF WIEDEL 28/5 2015

BEMÖTANDE OCH PROFESSIONELL ROLL DANIEL OLOF WIEDEL 28/5 2015 BEMÖTANDE OCH PROFESSIONELL ROLL DANIEL OLOF WIEDEL 28/5 2015 BEMÖTANDE VAD INNEHÅLLER ETT BEMÖTANDE? HUR KAN MAN PRATA OM DET? VAD UTMÄRKER ETT BRA OCH ETT DÅLIGT BEMÖTANDE VAD SKA ETT BRA BEMÖTANDE LEDA

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer