Likabehandlingsplan. Malmköpings grundskoleområde 2012/2013. Upprättad: Revideras:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Likabehandlingsplan. Malmköpings grundskoleområde 2012/2013. Upprättad: 2013-02-15 Revideras: 2013-06"

Transkript

1 Likabehandlingsplan Malmköpings grundskoleområde 2012/2013 Upprättad: Revideras:

2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... 2 Vision... 2 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Lagens ändamål och tillämpningsområde (kapitel 1)... 3 De sju diskrimineringsgrunderna... 3 Grundläggande begrepp och definitioner... 4 Allas lika värde en grundläggande mänsklig rättighet... 5 Målsättning för Malmköpings grundskoleområde... 6 Syfte... 6 Det främjande arbetet - skolutveckling... 7 Det främjande arbetet på de olika skolorna samt fritidshemmen... 9 Det förebyggande arbete kartläggning/nulägesanalys Resultat utifrån kartläggning HT Elevperspektiv Det förebyggande arbetet/konkreta mål för läsåret på de olika skolorna samt fritidshemmen Hur man anmäler diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling på Malmköpings grundskoleområde Hur vi utreder och åtgärdar diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling vid Malmköpings grundskoleområde Ansvarsfördelning Dokumentation ANSVARSTRAPPA Akuta insatser vid diskriminering och annan kränkande handling Akuta insatser vid diskriminering och annan kränkande handling Akuta insatser vid diskriminering och annan kränkande handling Övrig information Kontakt och referenser Bilaga... 30

3 2 INTRODUKTION Diskrimineringslagen (2008:567, kapitel 3) och skollagen (2008:571, kapitel 14 a) har som ändamål att motverka diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. Diskrimineringslagen förtydligar och förstärker skolornas ansvar och ställer krav på ett aktivt och målinriktat arbete i syfte att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Dessa lagar kräver även att alla skolor i Sverige har en plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Syftet med planen är att den tydligt ska visa vad som gäller på varje enskild skola då diskriminering, trakasserier eller annan kränkande handling inträffar. Det är viktigt att all personal, elever och föräldrar inom Malmköpings grundskoleområde vet vem man kan vända sig till och hur man kan gå tillväga vid eventuell diskriminering, trakasserier eller annan kränkande handling. Målsättningen är att planen ska skapa en miljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. VISION Vi vill att vår skola gestaltar och förmedlar respekt och tolerans för människors olikheter och alla människors lika värde. Vi vill att vår skola är en trygg miljö för våra elever där glädjen och delaktigheten främjar vänskap och förebygger kränkningar.

4 3 DISKRIMINERINGSLAG (2008:567) LAGENS ÄNDAMÅL OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE (KAPITEL 1) 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen. 1 (1985:1 100) DE SJU DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Kön det biologiska kön som individen tillhör, omfattar även transsexuella. Etnisk tillhörighet etnisk eller nationellt ursprung. Varje individ bestämmer själv sin etniska identitet. Religion eller annan trosuppfattning omfattar t.ex. muslimer, kristna, buddister och ateister. Sexuell läggning - omfattar heterosexuell, homosexuell och bisexuell läggning. Könsöverskridande identitet eller uttryck - personer som vill uttrycka sin identitet på sätt som traditionellt tillhör det motsatta könet, t.ex. pojkar som sminkar sig och flickor som har snaggat hår. Funktionshinder - en varaktig funktionsnedsättning fysiskt, psykiskt, eller begåvningsmässigt som kan ha uppstått vid födseln, vid skada eller som förväntas uppstå senare i livet. Ålder - den biologiska ålder som individen uppnått. 1 För arbetet med att främja likabehandling. SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2006

5 4 GRUNDLÄGGANDE BEGREPP OCH DEFINITIONER Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ eller kränkande behandling utförd av någon i maktposition mot en individ eller grupp. Ett exempel på diskriminering kan vara när en lärare på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan antingen vara direkt eller indirekt. 2 Direkt diskriminering innebär att en elev missgynnas på grund av någon av diskrimineringsgrunderna - kön, etnisk tillhörighet eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Med begreppet missgynna avses att personen behandlas mindre förmånligt än en annan person behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats. Till exempel, rektor för en skola nekar en elev tillträde till en viss utbildning på grund av att han eller hon har en viss sexuell läggning. Indirekt diskriminering innebär att en till synes neutral regel, bestämmelse eller förfaringssätt i praktiken missgynnar eller diskriminerar ett barn eller en elev. Ett exempel på när indirekt diskriminering kan ske i en skola är om ledningen och personalen bestämt att alla huvudbonader är förbjudna i matsalen. Automatiskt blir de elever som av religiösa skäl bär slöjor utestängda. Trakasserier är en behandling som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som kan knytas till någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är diskriminering och kan ta sig uttryck i fysiskt, sexuellt, verbalt men också genom icke verbalt beteende, uppförande, eller bemötande. Exempel på trakasserier är nedlåtande kommentarer, nedsvärtningar, förlöjligande eller osynliggörande. 3 Annan kränkande behandling är kränkning av en elevs värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. En kränkande behandling kan vara fysisk, exempelvis en knuff. Den kan också vara verbal vilken innebär ett hot eller en svordom samt psykosocial vilket innebär utfrysning eller ryktesspridning. 4 Mobbing är en upprepad negativ handling när någon eller några med avsikt försöker skapa obehag eller skada ett annat barn eller en annan elev. 5 2 För arbetet med att främja likabehandling. SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Barn- och elevskyddslagen i praktiken. RAPPORT 327, Skolverket 4 Förebygga främja diskriminering likabehandling i skolan. En handledning från JämO, DO, HO, HomO och BEO. 5 Mobbing och våld i skolan, Annika Hjelm, Skolverket

6 5 ALLAS LIKA VÄRDE EN GRUNDLÄGGANDE MÄNSKLIG RÄTTIGHET Alla barn och elever ska med tillförsikt och förväntan kunna gå till en skola präglad av trygghet och respekt. Trygghet och studiero är grundförutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande. Skyddet mot diskriminering och kränkande behandling är med andra ord en fråga om människosyn, mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Lagstiftningen syftar till att värna om människors lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. I FN: s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna står det att 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. 2 Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet. FN: s barnkonvention bygger på rätten till lika behandling och utgår ifrån ett perspektiv där barnens bästa alltid ska komma i främsta rummet. Barnkonventionen talar om rätten till liv och utveckling, om rätten till inflytande och om rätten att få göra sin röst hörd 6. All skollagsreglerad verksamhet skall utformas och genomföras i överenskommelse med dessa värderingar. Varje form av diskriminering eller annan kränkande behandling är otillåten och skall förhindras. 7 6 Barn-och elevskyddslagen i praktiken. RAPPORT 327, Skolverket 7 För arbetet med att främja likabehandling. SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2006

7 6 MÅLSÄTTNING FÖR MALMKÖPINGS GRUNDSKOLEOMRÅDE Våra skolor ska vara en plats där alla, både elever och personal, har rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Våra skolor ska vara fria från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling både bland elever och bland personal. Alla ska känna sig trygga i skolan och på sin arbetsplats. Skolornas personal har kunskap om diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling och reagerar snabbt på tendenser till sådana. Skolornas elever, personal och föräldrar känner till planen mot diskriminering och annan kränkande behandling och vet hur de ska agera och vart de ska vända sig när de upptäcker, upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i skolan. SYFTE Syftet med planen är att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, samt sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Syftet med planen är att klargöra Malmköpings grundskoleområdes inställning till diskriminering och att säkerställa att all personal, elever och föräldrar känner till hur man går tillväga vid eventuell diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Syftet med planen är att upptäcka och identifiera förtryckarstrukturer som kan leda till att elever eller personal diskrimineras, trakasseras eller kränks. Syftet med planen är att bidra till att skapa en lugn och trygg undervisning och arbetsmiljö för både elever och personal.

8 7 DET FRÄMJANDE ARBETET - SKOLUTVECKLING Medvetandegöra En stor del av det främjande arbetet handlar om att medvetandegöra elever/personal om skolans förhållningssätt och hur vi bemöter och behandlar varandra. Det innebär också att lärare och personal på skolan alltid ska vara goda förebilder. Ett första steg i det främjande arbetet är att implementera denna plan bland elever, personal och föräldrar. Elevråd, föräldraråd, personal ska tycka till om Likabehandlingsplanen Klassrummet bör vara ett forum för kontinuerliga samtal om attityder, värderingar och relationer. Vi strävar efter att ha ett normkritiskt tänkande där vi ifrågasätter rådande normer. Klassrummet är även en plats där alla elever synliggörs och blir sedda. Skolkultur: normer och ordningsregler Våra skolor arbetar även förebyggande mot kränkande handlingar genom att ha få men tydliga ordningsreglerregler. 8 Ordningsreglerna syftar till att förebygga kränkningar och bidrar till att skapa en tryggare miljö. Därför ska också varje vuxen som ser något hända inte bara gå förbi utan stanna och hjälpa till. Det är oerhört viktigt att skapa en skolkultur med normer som visar gemensamma spelregler och förhållningssätt. Alla elever får därmed vid terminsstarten information om de ordningsregler som gäller på skolan och i matsalen men också konsekvenserna om reglerna bryts. Man blir till exempel skadeståndsskyldig om man har sönder ett fönster. Måttfulla sanktioner ger ett tydligt budskap och har en betydande roll i skapandet av en god skolkultur. En annan viktig del av det förebyggande arbetet är de analyser som görs i samband med anmälningar/utredningar. Analysen skall klargöra om problemet ligger på individ-, gruppeller strukturell nivå. Olika former av åtgärder sätts in beroende på vad analysen visat. Arbetslag och elevhälsoteam Malmköpings grundskoleområde arbetar, , för att stärka arbetslagens möjligheter att följa elevers sociala- och kunskapsmässiga utveckling. Det utgör grunden för att kunna leva upp till lagens krav i Likabehandlingsplanen. Även ett väl fungerande elevhälsoteam är en viktig funktion i detta arbete. 8 Se bilaga 1,2 och 3

9 8 Rastverksamhet - Cafeterian Malmaskolan har en cafeteria som hålls öppen på morgnarna samt på eftermiddagarna. I cafeterian umgås lärare och elever på ett annat sätt än i klassrummet. Relationer stärks och ett förtroende skapas. Även detta bidrar till en bättre stämning. På Ekbackens skola och Bettna serveras frukost i matsalen, vilket har bidragit till en trevligare och öppnare atmosfär på skolorna, då pedagoger och elever får möjlighet att umgås på ett avslappnat sätt utan stress med fram och avdukning då den sköts av kökspersonal. Alla Elever har möjlighet att köpa frukost på morgnarna. Rastvärdar Lärarna har ett rastvärdsschema som de följer. På högstadiet har man satt fokus på lunchrasten medan låg och mellan har rastvärdar alla raster. Det är oerhört viktigt att vi har vuxna som vistas bland eleverna även utanför klassrummet, ute på rasterna och i matsalen. Matsalen Personalen äter pedagogisk lunch tillsammans med eleverna. Att upptäcka problem i ett tidigt skede På arbetslagsträffarna diskuterar arbetslagen regelbundet kring elever som anses vara i riskzonen. Målet är att försöka förebygga problem innan de uppstår. När lärarna känner oro för en specifik elev har man ett samtal med eleven och lägger upp en plan för fortsatta åtgärder. Kommunikation med föräldrar En viktig del i det främjande arbetet är att ha en god kontakt med föräldrarna. Bettna skola använder sig av en PK-bok 9 för den dagliga kontakten med föräldrar. Utöver föräldramöten och utvecklingssamtal har lärare och annan personal regelbunden kontakt med föräldrarna genom olika utskick, både i pappersformat samt via mail. Edwise är den plattform där det ges möjligheter till föräldrar att följa sina barn. E-post eller SMS kan fungera som meddelanden till föräldrar vid frånvaro eller sen ankomst. 9 Pk-bok står för Personlig kontakt

10 9 DET FRÄMJANDE ARBETET PÅ DE OLIKA SKOLORNA SAMT FRITIDSHEMMEN BETTNA SKOLA Vi på Bettna skola vill öka föräldrakontakterna när något händer men också ha fler föräldramöten i klass. Vi kommer även att genomföra några enkla lekar i samband med exempelvis skolstarten för att främja god stämning mellan både elever, föräldrar och personal. Vi vill ordna en kväll där föräldrarna träffar varandra fixa något på skolgården eller dylikt. Vi har klassråd varje vecka (bland de yngre eleverna oftast varannan). Elevrådsrepresentanterna har också som uppgift att vara uppmärksamma på rasterna och larma om någon elev är ensam, dela ut lekmaterial under raster för att förebygga och underhålla trivseln. Lekboden fortsätter som under föregående läsår. Vi arbetar med andra samarbetsövningar och pedagogiskt ledda diskussioner för att stärka elevernas självförtroende och sociala kompetens. Vi har temadagar då alla elever är tillsammans i tvärgrupper. De stora tar hand om de små. En lektemadag i tvärgrupper ordnas i början av varje hösttermin. Våra fasta tvärgrupper träffas var fjärde vecka och kommer detta år att samtala om exempelvis normer och värden. Vi kommer att fotografera grupperna och sätta upp som små tavlor i korridoren. Var fjärde vecka har vi HSS (hela skolan sjunger) och vi ser detta som ett mycket bra tillfälle för eleverna att öva på att prata eller på annat sätt framträda inför en större grupp. SS (storsamling) sker också var fjärde vecka och där tar vi upp aktuella saker och pratar om trivseln på skolan. 5:orna redovisar vad tvärgrupperna diskuterat på föregående tvärgruppsmöte, vilket vi också har var fjärde vecka. Var fjärde vecka har vi Elevråd och Kamratråd. Detta upplägg gör att vi har skapat kontinuitet. BETTNA FRITIDSHEM Barnen skall utveckla förmågan att hantera konflikter. Detta arbetar vi med genom att: Medvetet observera barnens beteenden i leken, använda oss av gemensamma lekar och spel för att stärka gruppen samt att vi kommer att stimulera barnens kreativa lek både ute och inne. Varannan vecka utvärderar vi med barnen hur de trivs och hur det känns på fritids. Bra, medel eller dåligt. Visas med tummen. Vi får då lite koll på stämningen i gruppen. Vi vill att alla barn på Bettna fritidshem förstår värdet av demokrati. Vi arbetar med detta genom att: Vi skall utveckla fritidsrådet, vi skall använda samtal och rollspel för diskussion

11 10 om ansvar och inflytande. Vi kommer att ha högläsningsbok i ämnet, omröstningar vid lek och idrott samt att vi uppmuntrar barnen att använda förslagslåda. EKBACKENS SKOLA På Ekbacken vill vi att alla ska få en mångfacetterad utbildning i traditioner, olika religioner och andra trosuppfattningar, utan att skolan lägger en värdering i vad som är rätt och fel. Detta gör vi genom att ha framförhållning, kommunikation mellan berörda parter samt informera berörda parter om aktiviteter för att kunna lösa eventuella problem i god tid. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av kön. Vi arbetar med detta genom att ha: nolltolerans mot könsord, klassprat och föräldrakontakt som rutin vid inträffade händelser På Ekbacken ska ingen känna att de har blivit kränkta genom språkbruk, verbala hot eller fysiskt våld. Vi följer rutiner vid kränkning genom att ha: Schemalagd EQ, SET och REDE, åldersblandade grupper vid t. ex temadagar. Vänskapskompaniet har kontinuerliga möten. Klassprat enskilt eller i grupp vid händelser. MALMASKOLAN ÅR F-9 Inga elever på Malmaskolan ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av kön. Detta arbetar vi med genom att: ha nolltolerans mot könsord, alla vuxna markerar när de hör detta. Vi har även klassprat samt att vi har en tät föräldrakontakt som rutin vid upprepade händelser Vi vill att alla elever ska ha lika möjligheter och rättigheter oavsett funktionshinder. Vi på Malmaskolan kommer att se till att elever som har behov av hjälp/hjälpmedel/program får dessa genom att: Informera berörd personal om funktionsnedsättningen. Vidare ska den undervisande pedagogen få den utbildning/information som den behöver för att möta elever med läs och skivsvårigheter på bästa sätt. Vidare vill vi öka användandet av alternativa hjälpmedel och köpa in inlästa läromedel och annan teknisk utrustning. Verbala hot mellan vissa elever är ett problem på Malmaskolan och även fysiskt våld förekommer i för stor utsträckning i konflikter mellan barnen. Alla elever på Malmaskolan F- 9 ska känna att de inte kränks av språkbruk, verbala hot eller fysiskt våld. Vi arbetar aktivt med detta genom att: Vi följer rutiner vid kränkning noga, EQ-arbete och öppna samtal, Vänskapskompaniet har kontinuerliga möten, elevhandledare finns med i klasser, på raster och på vissa idh-lektioner samt att vi har klassprat regelbundet.

12 11 MALMASKOLANS FRITIDSHEM Alla på Malmaskolans fritidshem skall känna att de har samma värde oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Vi främjat detta genom att aktivt välja litteratur som tar upp de aktuella områdena. Genom att anpassa verksamheten på bästa sätt efter alla barns behov samt organisera aktiviteter utom- och inomhus där alla, både elever och personal kan deltaga ser vi till att alla elever kan ta del av verksamheten Eleverna ska ha en öppen, tillåtande och respekterande syn på alla olika sexuella läggningar och en öppen och naturlig syn på könsöverskridande identitet och uttryck. Vi arbetar med detta genom att ha samtal och dialoger, läsa litteratur samt ta till vara naturliga inslag i verksamheten. Vidare vill vi stärka eleverna i sina val av aktiviteter. Ingen skall känna sig diskriminerad utifrån ålder på Malmaskolans fritidshem. Vi strävar efter att alla skall känna förståelse och tolerans mellan åldersgrupperna. Därför arbetar alla fritidsparn i åldersblandade grupper vid t. ex uteaktiviteter/friluftsdagar. Alla elever på Malmaskolan F-9 ska känna att de inte kränks av språkbruk, verbala hot eller fysiskt våld. Detta arbetar vi med genom att: följa åtgärdsprogrammet vid kränkningar, Incidentrapport skrivs. Vidare har personalen uppdelat ansvar för de olika rum och utmiljöer som eleverna vistas i. DET FÖREBYGGANDE ARBETE KARTLÄGGNING/NULÄGESANALYS De förebyggande insatserna som görs bygger till stor del på kartläggningar utifrån elevernas uppfattningar (via en enkät 10 ) men också på erfarenheter från enskilda fall, enkäter till föräldrar och elever för att ta reda på kamratklimat och trivsel. Våra enkäter är granskade av föräldrarådet som tycker det är ett bra material. Vi använder oss av både elevenkäter och föräldraenkäter 11. Därför är det oerhört viktigt att eleverna och föräldrar är fullständigt ärliga när de årligen svarar på frågorna. 10 Se bilaga 4 11 Se bilaga 5

13 12 RESULTAT UTIFRÅN KARTLÄGGNING HT ELEVPERSPEKTIV BETTNA SKOLA F 5 trivsel i skola 2% trivsel i klassen 45% 53% dålig bra ganska bra 30% 70% bra ganska bra 34% på rasterna 5% 61% dålig bra ganska bra med kamraterna 5% dålig 25% bra 70% ganska bra kontakten med din lärare 14% 0% 4% skolmat 86% bra ganska bra 41% 55% dåligt bra ganska bra 49% kontakten med andra vuxna 2% 49% dålig bra ganska bra

14 EKBACKEN F

15 MALMASKOLAN F

16 15 MALMASKOLAN 7-9 2% 8% 41% 49% Trygghet mycket bra bra mindre bra dålig Tydliga regler 7% mycket bra 16% 26% bra mindre bra 51% dålig

17 16 TRIVSEL PÅ DE OLIKA SKOLORNA ELEVPERSPEKTIV 3 Trivsel på skolan Bettna 2,5 2 1,5 1 0,5 0 total trivsel År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 3 Trivsel på skolan Ekbacken 2,5 2 1,5 1 0,5 0 total trivsel FSK År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 total trivsel Trivsel på skolan Malmaskolan År 1-6 År 1 År 2 År 3a År 3b År 4a År 4b År 5a År 5b År 6

18 17 Skolan har en skyldighet att följa upp ärenden. I detta arbete är diarieföring och registrering av händelser extra viktigt. Fr.o.m. januari ska skolan ha ett system som fungerar och som ger möjligheter till att följa ärenden. DET FÖREBYGGANDE ARBETET/KONKRETA MÅL FÖR LÄSÅRET PÅ DE OLIKA SKOLORNA SAMT FRITIDSHEMMEN BETTNA SKOLA Genomföra enkät om elevernas trivsel till elever och föräldrar i oktober 2012 och utifrån den göra aktiva insatser på de områden som framkommer i enkäten. Vi planerar att genomföra en kväll där föräldrar och elever kommer och ordnar på skolgården med exempelvis hinderbana och tar med, skänker, lämpliga trädgårdsmöbler. Detta för att främja samarbetet mellan föräldrar, elever och personal. Genomföra samarbetsövningar varje vecka. En lärare åt gången är ansvarig att bestämma och informera/förklara för övriga lärare. Samma övning genomförs i alla klasser den veckan. Vi planerar att genomföra en temadag med fokus på ämnet genus och normer. BETTNA FRITIDSHEM På Bettna fritidhem vill vi att alla: Utvecklar förmågan att hantera konflikter mellan barnen. Delmål Att kunna prata sig ur konflikter i stället för att slåss. Att utveckla förmågan att förstå andras känslor och åsikter. Att vända sig till en vuxen när man inte kan hantera konflikten. Att barnen förstår värdet av demokrati Delmål Att barnen har egna åsikter och kan stå för dem. Att barnen kan lyssna på varandra och förstå andras tankar. Att barnen kan diskutera sig fram till ett gemensamt beslut.

19 18 Uppföljning och utvärdering Enkät till föräldrar och barn varje termin. Vi använder oss av trivseltumme och Demokratitumme, vilket innebär att barnen visar sin åsikt genom att visa tumme upp, ner eller åt sidan. Vi observerar samt använder oss av stickprovsintervjuer kring ansvar och inflytande. EKBACKENS SKOLA Vi ska att genomföra en enkät, syftet med denna är att kartlägga de otrygga platserna inom skolans område. Vi ska ha en utedag med samarbetsövningar. Representanter ur Vänskapskompaniet ska gå runt i klasserna och genomföra olika lekar. De ska också genomföra olika skolgårdslekar på rasterna. Vi ska öka rastverksamhet samt att vi kommer att ha taxivärdinna från kl. 7:00 varje skoldag. Vi kommer även att öka tillsynen i omklädningsrummen genom omstrukturering av personal. Vi ska ha åldersblandade grupper vid temadagar samt vid pysseldagar. Vi ska arbeta med de olika diskrimineringsgrunderna i klassrummet samt i elevrådet. Vi ska skapa kontinuitet på träffarna för Vänskapskompaniet samt Elevrådet. MALMASKOLANS FRITIDSHEM När kränkning observeras eller kommer till vår kännedom från eleverna, bemöter personalen de berörda eleverna direkt genom samtal på individnivå. Fritidshemmet har även ett samtalsforum för eleverna kallat stormöten där vi i grupp låter eleverna själva berätta vad de upplever som kränkande situationer och hur de förhindras. I hög grad krävs också tydliga förklaringar om vad som är att kränka eller såra någon när många elever plockar upp hotfulla kränkande ord från sin omgivning men inte alltid förstår allvaret i dem.

20 19 HUR MAN ANMÄLER DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING PÅ MALMKÖPINGS GRUNDSKOLEOMRÅDE 1. En elev som känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av en vuxen eller elev på skolan kan vända sig till sin handledare, rektor eller annan personal på skolan och berätta/anmäla det som skett. Eleven kan även vända sig till sina föräldrar som i sin tur kontaktar handledare eller rektor. I de fall då diskrimineringen, trakasserierna eller kränkningen skett av en vuxen är det alltid rektor som utreder. 2. Handledaren/personalen som tagit emot informationen för detta vidare till kurator, elevhälsoteamet eller rektor. 3. Vågar man inte berätta att man blivit diskriminerad mot, trakasserad eller kränkt kan man skriva ett brev till kurator och lägga det i brevlåda utanför dennes kontor. För att vi ska kunna hjälpa är det viktigt att det skrivs ner vad som hänt och vad personen/personerna heter som varit inblandade. HUR VI UTREDER OCH ÅTGÄRDAR DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING VID MALMKÖPINGS GRUNDSKOLEOMRÅDE Skolan utreder snarast det som hänt och analyserar situationen. Olika åtgärder vidtas utifrån individ, grupp eller strukturell nivå. Nedan följer stegen i en utredning på individnivå mellan elever. 1. Minst ett samtal med den utsatte och den/de som utsätter av lärare, elevvårdsteam eller rektor. 2. Anteckningar görs och överlämnas till kurator. 3. Berörda föräldrar kontaktas snarast av den personal som pratat med de inblandade. 4. Ärendet följs noga upp, en plan upprättas och insatser görs tills det negativa beteende upphört. 5. Om det negativa beteendet inte upphör efter ovanstående insatser görs en anmälan till socialtjänst, polis eller centrum för unga brottsoffer. 6. Stödsamtal erbjuds hos kurator för båda parter.

21 20 7. Om kränkningen utförts av en vuxen mot elev är det rektor som håller i utredningen. VEM SER TILL ATT LAGEN FÖLJS I samband med att lagen om förbud mot diskriminering trädde i kraft bildades inom skolverket funktionen Barn- och elevombud för likabehandling (BEO). Den första maj tillträdde advokat Lars Arrhenius som Barn- och elevombud (BEO) inom skolverket. Han har till uppgift att tillvarata barns eller elevers rättigheter i förhållande till huvudmannen och har rätt att föra skadeståndstalan för en elev 12. När en elev anser att skolan inte har tagit tag i ett anmält fall av diskriminering eller trakasserier och att skolan inte gör något för att förbättra situationen för honom/henne kan eleven själv göra en anmälan till barn- och elevombudet 13. ANSVARSFÖRDELNING REKTOR Ska se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på skolan. Ska se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder samt överskridande identitet eller uttryck. Ska årligen upprätta, utvärdera och revidera planen mot diskriminering och annan kränkande behandling i samarbete med personal, elever och om möjligt även vårdnadshavare. Ska se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Ska se till att utredning förs och åtgärder vidtas om skolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling förekommer. Ska kontakta andra myndigheter vid behov. Ska se till att personalen har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtagits. 12 För arbetet med att främja likabehandling. SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Se referenslista

22 21 LÄRARE OCH ANNAN PERSONAL Ska verka för och följa skolans plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Ska ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och i kontakten med barn/elever och sträva efter likabehandling. Se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks. Dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering eller annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtas. Bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling där den enskilda läraren är berörd, följs upp. ELEVER Ska följa skolans plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Bör påtala diskriminering och annan kränkande behandling som förekommer inom vår verksamhet DOKUMENTATION För att skolan skall kunna förebygga diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling och få en tydligare bild av hur det ser ut i verkligheten bland eleverna ska alla händelser som bryter mot likabehandling analyseras och dokumenteras. Vid behov ska individuella åtgärdsprogram upprättas. Den personal som är involverad i ärendet håller i dokumentationen. Informationen ska delges närmsta skolledning och lämnas till kurator som arkiverar och kontrollerar att det finns Dnr.

23 22 ANSVARSTRAPPA 6. Anmälan till BOU Ansvarig: Rektor 5. Ledningsgruppen involveras Ansvarig: Mentor 4. Förälder till skolan Ansvarig: Mentor 3. Samtal med förälder Ansvarig: Mentor 2. Enskilt samtal Ansvarig: Berörd vuxen 1. Tillsägelse Ansvarig: Berörd vuxen

24 23 1. Tillsägelse eleven måste lyssna och sluta med det som tillsägelsen gäller 2a. Enskilt samtal en muntlig överenskommelse görs mellan vuxen och elev handledare skall informeras 2b. Enskilt samtal berörd vuxen kontaktar handledaren som deltar i samtalet överenskommelsen dokumenteras skriftligt 3. Samtal med förälder mentor kontaktar föräldrar en muntlig överenskommelse görs mellan mentor och förälder 4. Förälder till skolan mentorn kallar föräldrar till skolan mentor och representant från EHT träffar föräldrar och elev en skriftlig överenskommelse görs mellan skola, förälder och elev 5. Skolledningen involveras Mentor anmäler ärendet till EHT. Föräldrar kallas till skolan, träff med EHT Individuella lösningar (kontrakt) 6. Anmälan till BOU Rektor anmäler ärendet till Utbildningsnämnden

25 24 AKUTA INSATSER VID DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE HANDLING ELEVER EMELLAN 1. Börja med att ta reda på fakta Vad har hänt, vilka är inblandade, hur länge har detta pågått, var har det ägt det rum, är frågor som ställs i samtal med de inblandade. Dokumentera och skapa Dnr i gemensamma dokument. 2. Enskilt samtal med den utsatte Fråga: NÄR VAR HUR VEM? Visa den utsatte att skolan ser allvarligt på kränkningen och att man inte tänker låta kränkningen fortsätta. Eleven skall känna förtroende och kunna lita på att skolan kommer att sätta in åtgärder för att stoppa kränkningarna. Fokus ligger på att vara lyhörd för elevens uppfattning om kränkningen. Berätta att samtal kommer att hållas med den/de som utfört den kränkande handlingen. Det är viktigt att låta den utsatte eleven veta att han/hon under inga omständigheter kommer att vara fokus vid samtalet med den/de som utfört kränkningen. Det är inte den utsatte som är skyldig och ansvarig för kränkningen. Dokumentera! 3. Enskilt samtal med de elever som utfört den kränkande handlingen Fråga: NÄR VAR HUR VEM? Fokus ligger på att konfrontera eleven med konsekvenserna av hans/hennes handlingar samt ge han/henne utrymme att förklara sin syn på kränkningen. Rektor påtalar skolans ståndpunkt och markerar klart och tydligt att ingen form av kränkning accepteras. Samtalet måste mynna ut i åtgärder som bland annat innebär att den/de elever som utfört kränkningen ber om ursäkt. Dokumentera! 4. Ta kontakt Informera snarast vårdnadshavare för båda parter samt berörd personal. Analys Bearbeta informationen, gör en analys och vidta lämpliga åtgärder utifrån individ, grupp eller strukturell nivå. 5. Kontinuerlig uppföljning Följ upp ärendet 1-2 veckor efter att utredningen har påbörjats i ett möte med berörda elever. Vårdnadshavare meddelas. Har kränkningen inte upphört kallas den/de kränkande elevernas föräldrar till en elevvårdskonferens.

26 25 6. Stöd för den utsatte Att ha blivit utsatt för kränkning tär på självkänslan. Den som blivit utsatt skall erbjudas stödsamtal hos kurator. Samtidigt ska handledaren stötta eleven och stärka hans/hennes status i klassen. 8. Stöd för den som utfört kränkningen Ett arbete sker samtidigt med den/de elever som utfört kränkningen. Även den/de erbjuds samtal hos kurator. Utöver dessa insatser/resurser görs anmälan av rektor till socialtjänsten och/eller polismyndigheten om situationen så kräver. Ansvarig är rektor. AKUTA INSATSER VID DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE HANDLING VUXEN MOT ELEV 1. Rektor informeras och tar reda på fakta Vad har hänt, vilka är inblandade, hur länge har detta pågått, var äger det rum, är frågor som ställs i samtal med de inblandade. Rektor kan här ta hjälp av EHT. Dokumentera och skapa Dnr. 2. Rektor har enskilt samtal med eleven Fråga: NÄR VAR HUR VEM? Visa den utsatte att skolan ser allvarligt på kränkningen och att man inte tänker låta kränkningen fortsätta. Eleven skall känna förtroende och kunna lita på att skolan kommer att sätta in åtgärder för att stoppa kränkningarna från den vuxne. Fokus ligger på att vara lyhörd för elevens uppfattning om kränkningen. Berätta att samtal kommer att hållas med den vuxne som utfört den kränkande handlingen. Det är viktigt att låta den utsatte eleven veta att han/hon under inga omständigheter kommer att vara fokus vid samtalet med den som utfört kränkningen. Det är inte den utsatte som är skyldig och ansvarig för kränkningen. Dokumentera! 3. Rektor har enskilt samtal med den vuxne Fråga: NÄR VAR HUR VEM? Fokus ligger på att konfrontera den vuxne med konsekvenserna av hans/hennes handlingar samt ge han/henne utrymme att förklara sin syn på kränkningen. Rektor påtalar skolans

27 26 ståndpunkt och markerar klart och tydligt att ingen form av kränkning accepteras. Den vuxne får veta att åtgärder som anses nödvändiga i den aktuella situationen kommer att genomföras. Samtalet måste mynna ut i att den vuxne ber eleven om ursäkt. Eleven som blivit kränkt ska få möjlighet att konfrontera den vuxne. Dokumentera! 4. Rektor informerar hemmet Om en elev blir kränkt av personal på skolan ska vårdnadshavarna kontaktas samma dag. 5. Analys Bearbeta informationen, gör en analys och vidta lämpliga åtgärder utifrån individ, grupp eller strukturell nivå. 6. Kontinuerlig uppföljning Följ upp ärendet inom en vecka. Informera vårdnadshavarna. Upphör inte kränkningar genast kan skolan stänga av den vuxne med omedelbar verkan. 7. Stöd för eleven Eleven erbjuds stöd hos kuratorn. 8. Stöd för den vuxne Arbetslaget stöttar sin kollega. Ifall den vuxne behöver fortsatt stöd kan rektor koppla in företagshälsan, erbjuda handledning eller annan extern hjälp. Utöver dessa insatser/resurser görs anmälan av rektor till polismyndigheten om situationen så kräver. Ansvarig är rektor. AKUTA INSATSER VID DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE HANDLING ELEV MOT VUXEN 1. Rektor informeras och tar reda på fakta Vad har hänt, vilka är inblandade, hur länge har detta pågått, var äger det rum, är frågor som ställs i samtal med de inblandade. Rektor kan här ta hjälp av EHT. 2. Rektor har enskilt samtal med den vuxne Fråga: NÄR VAR HUR VEM? Visa den utsatte att skolan ser allvarligt på kränkningen och att man inte tänker låta kränkningen fortsätta. Den vuxne skall känna förtroende och kunna lita på att skolan kommer att sätta in åtgärder för att stoppa kränkningarna från eleven. Fokus ligger på att vara lyhörd för den vuxnes uppfattning om kränkningen.

28 27 Berätta att samtal kommer att hållas med eleven som utfört den kränkande handlingen. Det är viktigt att låta den vuxne veta att han/hon under inga omständigheter kommer att vara fokus vid samtalet med den som utfört kränkningen. Det är inte den utsatte som är skyldig och ansvarig för kränkningen. Dokumentera! 3. Rektor har enskilt samtal med eleven Fråga: NÄR VAR HUR VEM? Fokus ligger på att konfrontera eleven med konsekvenserna av hans/hennes handlingar samt ge han/henne utrymme att förklara sin syn på kränkningen. Rektor påtalar skolans ståndpunkt och markerar klart och tydligt att ingen form av kränkning accepteras. Den vuxne får veta att åtgärder som anses nödvändiga i den aktuella situationen kommer att genomföras. Samtalet måste mynna ut i att eleven ber den vuxne om ursäkt. Dokumentera! 4. Rektor informerar hemmet Vårdnadshavarna kontaktas samma dag. Rektor informerar om det som hänt. 5. Analys Bearbeta informationen, gör en analys och vidta lämpliga åtgärder utifrån individ, grupp eller strukturell nivå. Arbetsmiljölagstiftning ska tas i beaktning. 6. Kontinuerlig uppföljning Följ upp ärendet inom en vecka. 7. Stöd för den vuxne Arbetslaget stöttar sin kollega. Ifall den vuxne behöver fortsatt stöd kan rektor koppla in företagshälsan, erbjuda handledning eller annan extern hjälp. 8. Stöd för eleven Eleven erbjuds stöd hos kurator. Utöver dessa insatser/resurser görs anmälan av rektor till socialtjänsten och/eller polismyndigheten om situationen så kräver. Ansvarig är rektor.

29 28 ÖVRIG INFORMATION FÖRBUD MOT REPRESSALIER Det är viktigt att veta att ett barn eller en elev som anmäler någon för diskriminering eller deltar i en utredning om ett diskrimineringsbrott inte får utsättas för repressalier, det vill säga bestraffning, av rektor eller annan personal på skolan 14. PRESKRIPTION Preskriptionstiden för kränkningar inom skolan är 2 år. Detta innebär att man inom två års tid har rätt att påtala den kränkande handlingen. Efter det är rätten till talan förlorad med undantag för sexuella trakasserier som inte har någon preskriptionstid 15. KONTAKT OCH REFERENSER Vill du veta mer går det bra att kontakta: Alice Horsman, rektor Susanne Thibblin, tf bitr. rektor Alberto Sanchez, skolpsykolog Pernilla Swärd, skolsköterska för Malmaskolan och Bettna skola Ola Köhler, skolsköterska för Ekbackens skola :67, För arbetet med att främja likabehandling. SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2006

30 29 LÄNKAR Barn- och elevombudsmannen Telefon: Diskrimineringsombudsmannen Telefon: Barnens rätt i samhället Brottsförebyggande rådet Sverige mot rasism Tjejjouren Elektra mot hedersrelaterat förtryck: Faktacentrum om våld mot kvinnor Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) Telefon BUP i Flen: Skolverkets hemsida:

31 30 BILAGA 1 Ordningsregler Bettna skola TRIVSELREGLER FÖR BETTNA SKOLA För att få en trivsam skola, tar vi hand om varandra på ett bra sätt. Hjälm ska användas vid skridsko- och inlinesåkning, cykling och dyl. Om du behöver lämna skolområdet under skoltid får du be om lov. Vi äter inte godis under skoltid. När du väntar på skjuts stå innanför bommen, stå alltid stilla till buss eller taxi har stannat. Elev som bryter mot förbud och därigenom åstadkommer skadegörelse, blir ersättningsskyldig.

32 31 Bilaga 2 Ordningsregler Ekbackens skola Regler och Information Så här skall vi ha det i Ekbackens skola/förskoleklass/fritidshem läsåret 2012/13 godis eller beslag och återlämnas Godis- och rökförbud gäller. Det är ej heller tillåtet att medföra tobaksvaror till skolan. Ertappas elev med t ex godis tages detta i till vårdnadshavare.. I skolåren f-6 krävs tillstånd från klassföreståndaren för att få ha med mobiltelefon till skolan. Mobiltelefoner och andra föremål som stör skolverksamheten eller som utgör hot mot säkerheten, kan omhändertagas av lärare eller rektor. Telefonen/föremålet återlämnas i normalfallet vid lektionens slut. Vid upprepade störningar eller då föremålet anses utgöra någon form av fara, kan det omhändertas i upp till fyra dagar. I det senare fallet underrättas alltid vårdnadshavarna. I vissa fall görs även en anmälan till polisen Byte till tofflor eller detta ges av den för Eleverna/barnen tar av sig sina ytterskor inomhus oavsett årstid. inneskor rekommenderas. Elev/barn kan få använda telefon för viktiga samtal. Tillåtelse till barnet/eleven närmast ansvarig personal. Grundskolan är öppen från varje skoldag. Förskolan/fritidshemmet öppnar kl 6.00 fritidshemmet är 18. Det är alltså ingen Området på skolans nedsida, utanför förskolan, matsalen och förskolan/fritidshemmets uteleksområde, från skolans slut tom kl lekplats för andra barn under denna period! Privat biltrafik på skolans innerområdet är inte tillåten. eleverna göra fr o m hjälm! Elev/barn får inte cykla inom skolområdet. Cykla till skolan får årskurs 4. Om elev cyklar till skolan, så skall han/hon använda

33 32 när varubilar Upp- och nedfarten samt planen vid köket är inga uppehållsplatser kommer. Bollspel får ske inom anvisat område. Snöbollskastning inom skol- och fritidshemstid, är förbjuden. skall hjälm backarna. obligatorisk. efter personalens obligatorisk. Åker elev pulka, tefat eller liknande i utförsbacke eller i en iskana, användas. Bobbar, snowracerar och kälkar är inte tillåtna i Vid skridskoåkning och annan verksamhet på is, är hjälm Barn i fritidshemsverksamhet får åka skateboard el. dyl, endast tillåtelse, på anvisad plats, efter kl Hjälm är i dessa fall eller till och väntetider. Telefonnumret till be om lov av bort eller skadar ersätta dessa helt eller tillrättavisa vårdnadshavarna. anmälan till BU- Frånvaro Anmäl sjukdom eller annan frånvaro snarast, tel: (skolan) Tel (förskoleklassen/fritidshemmet). Tag som vana att meddela taxi för undvikande av ev onödiga resor Meddela även frånvaro till ev. lärare i instrumentspelning. musikskolan är Behöver eleven lämna skolområdet under skoldagen, så måste den den för eleven/barnet närmast ansvariga personalen. Ansvar Slarvar elev i skolan/barn i förskoleklass- eller fritidsverksamhet, läromedel eller annat material kan vårdnadshavarna uppmanas delvis. Detta gäller även skolbiblioteksböcker. Åtgärder vid brott mot ordningsregler I normalfallet tar ansvarig personal ett samtal med eleven, för att honom/henne. Vid upprepade brott mot reglerna kontaktas Det kan då bli aktuellt med en elevvårdskonferens och även en

34 33 annan skola. mot verksamhetens förstörelse, kan hemmet gjort utredning. nämnden. Om alla andra åtgärder är uttömda, kan elev flyttas till I övriga fall se konsekvenser här ovan Bryter elev i skolan/barn i förskoleklass-, eller fritidsverksamhet, regler och detta medför skadegörelse eller annan medveten uppmanas betala helt eller delvis för det förstörda, sedan rektor Försäkringar Eleverna/barnen i förskoleklass, grundskola eller fritidsverksamheterna är försäkrade enligt utsänd försäkringsinformation. Om olycka inträffar kontakta skolan tel: eller (förskoleklass/fritids) för blankett för skadeanmälan och information. bekostas ej vård efter Skolhälsovård All rådgivning i fråga om elevers hälsa är kostnadsfri, däremot så remiss eller resa i samband därmed, av skolan. Ekbacken i augusti 2012 Alice Horsman Denna talong lämnas till klassföreståndaren senast måndagen den 27 augusti 2012 Elevens namn klass Jag har tagit del av ovanstående information och regler vårdnadshavares namnteckning

35 34 Regler för Malmaskolan läsåret 2012/13 Bilaga 3 Ordningsregler Malmaskolan I vår skola finns många elever på ett litet område och vi måste alla hjälpas åt att skapa trivsel. Vi gör det bland annat genom att följa några regler: 1. Var mot Dina kamrater som Du vill att de skall vara mot Dig. Respektera andras arbetsinsatser, värderingar och ägodelar. Vårda ditt språk. Behandla inte andra illa genom att använda ett respektlöst språk. 2. Tider ska hållas. Det gäller lektionstider, raster och mattider såväl som tider på friluftsdagar och andra gemensamma evenemang. 3. Åk 7-9: Godis, tuggummi, läskedrycker samt varor från kafeterian, är inte tillåtna under lektionstid eller i matsalen. Åk f-6: Godis- och tuggummiförbud gäller under hela skoldagen. 4. Den som klottrar på väggar eller inredning eller förstör skolans tillhörigheter får rengöra, städa, reparera, återställa eller ersätta det förstörda. Ibland krävs ersättning för förstört/borttappat material. Allvarligare fall polisanmäles. 5. Skateboard- och rullskridskoåkning är ej tillåten i årskurserna f-3. För årskurserna 4-9 får sådan aktivitet ske endast på anvisad plats. Hjälm är obligatorisk till och med åk Ytterkläder ska hängas på anvisad plats. Kepsar och mössor tas av under lektioner, i matsalen och på konserter o dyl. 7. Mobiltelefoner och andra föremål som stör skolverksamheten eller som utgör hot mot säkerheten, kan omhändertagas av lärare eller rektor. Telefonen/föremålet återlämnas i normalfallet vid lektionens slut. Vid upprepade störningar eller då föremålet anses utgöra någon form av fara, kan det omhändertas i upp till fyra dagar. I det senare fallet underrättas alltid vårdnadshavarna. I vissa fall görs även en anmälan till polisen I skolåren f-6 krävs tillstånd från klassföreståndaren för att få ha med mobiltelefon till skolan.

36 35 Matsalen 1. Alla förväntas uppträda vårdat och trevligt samt ha ett gott bordsskick. 2. Ytterkläder ska hängas utanför matsalen, på klädhängarna. Kepsar och mössor tas av i matsalen. 3 Elev som bryter mot reglerna och inte följer tillrättavisningar kan avvisas från matsalen. Mentor eller klassföreståndare kontaktar hemmet. Om det inte sker en förbättring efter samtalen får elev 1 - äta under tillsyn 2 - äta på speciellt anvisad tid. Lag- och säkerhetsstyrda regler 1. Mobbning, trakasserier, övriga kränkningar samt våld, är inte tillåtet på skolan. Allvarligare fall polisanmäles 2. Snusning och rökning är från enligt lag, från , förbjudet inom skolans område. Gäller både elever och vuxna. Om elev röker/snusar under skoltid rapporteras detta till vårdnadshavare! 3. Snöbollskastning är inte tillåten under skol- och fritidshemstid. 4. Cykling inom skolområdet är inte tillåten kl 7-16 på vardagar. Mopeder och andra motorfordon är inte tillåtna på skolgården om ej speciellt tillstånd inhämtats (från rektor). Cykling till skolan är tillåten from åk 4, dock rekommenderas att eleverna väntar till åk 6. Cykelhjälm skall enligt lag användas! Cyklar och mopeder parkeras på anvisade platser. In- och utfart för mopeder endast från Skolgatan. Elevskåp i skolåren Elevskåp i skolår 7-9 upplåts till eleverna för förvaring av skolmateriel, kläder och väska bland annat för att förhindra stölder. Skåpen är inte elevernas privata utrymme utan skolan har rätt vid misstanke om att otillbörliga föremål förvaras där öppna skåpet och ta hand om föremålet, antingen för överlämnande till vårdnadshavare eller vid behov, till polisen.

37 36 Skolans ersättningsskyldighet då elevs egendom blir stulen eller skadad/förstörd Skolan kan endast bli ansvarig under vissa förutsättningar. En första begränsning ligger i att skolan endast kan bli ansvarig för sådant som eleverna normalt sett har med sig till skolan (böcker, skrivmateriel och kläder). Om eleverna tar med sig privata ägodelar och värdesaker, såsom CDspelare, telefon, pengar, dyrbar idrottsutrustning etc, sker det helt på egen risk. Har eleverna däremot blivit tillsagda att ta med sig något av dessa föremål så kan självfallet skolan bli ansvarig, under förutsättning att de förvarats på anvisad plats. Om föremål förvarats på av skolan anvisad plats, exempelvis utanför klassrummet eller matsalen, så kan skolan bli ansvarig om dessa blir förstörda eller stulna. Elever som förvarar värdesaker i fickorna (busskort, nycklar eller pengar) kan dock inte räkna med att skolan blir ansvarig om något blir stulet. Detsamma gäller om eleverna inte hänger sina kläder på anvisade platser. Under gymnastiklektioner skall alla värdeföremål låsas in i skolans värdeskåp och skolan blir då ansvarig om dessa föremål försvinner. Skolans ansvar bygger således på fel eller försummelse från skolans sida. pga stölder och skadegörelse inom skolans område. Elevs skadeståndsansvar Borttappade/bortslarvade böcker Skolan begär att eleven (=familjen) ska ersätta borttappade/bortslarvade böcker med det värde boken beräknas ha. Alltså gammal bok låg ersättning, ny bok nyanskaffningsvärde. Elever som förstör skadar/skolans egendom, klottrar etc Skolan begär att eleven (=familjen) ska ersätta förstörd egendom, exempelvis krossade fönsterrutor, klottersanering. Har eleven inte fyllt 12 år täcker eventuell ansvarsförsäkring (i familjens hemförsäkring) skadan. Har han/hon fyllt 12 år täcks endast vårdslösa skador. Den kostnad skolan begär av elevens familj måste vara rimlig, vilket betyder att den i en del fall kan jämkas. Medveten skadegörelse: eleven ersätter till fullt värde. Ovarsamhet: eleven ersätter till halva värdet Olycksfall: eleven ej ersättningsskyldig. Vid större skadegörelse gör skolledningen polisanmälan. Vid åverkan på personlig egendom görs polisanmälan av den drabbade eller dennes vårdnadshavare.

38 37 Åtgärder vid brott mot ordningsregler I normalfallet tar ansvarig personal ett samtal med eleven, för att tillrättavisa honom/henne. Vid upprepade brott mot reglerna kontaktas vårdnadshavarna. Det kan då bli aktuellt med en elevvårdskonferens och även en anmälan till BU-nämnden. Om alla andra åtgärder är uttömda, kan elev flyttas till annan skola. I övriga fall se konsekvenser här ovan Denna talong lämnas till klassföreståndaren/mentorn senast måndag 27 augusti Elevens namn: Klass: Vi har tillsammans med vår dotter/son gått igenom reglerna och anvisningarna för läsåret 2012/ Förälder/Vårdnadshavare eleven

Ronnaskolans plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Till föräldrar

Ronnaskolans plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Till föräldrar SÖDERTÄLJE KOMMUN Ronnaskolan Ronnaskolans plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Till föräldrar Skolans värdegrund och uppdrag Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet,

Läs mer

Likabehandlingsplan. Bettna skola och fritidshem 2014/2015. Upprättad: 2014-09-03 Revideras: löpande

Likabehandlingsplan. Bettna skola och fritidshem 2014/2015. Upprättad: 2014-09-03 Revideras: löpande Likabehandlingsplan Bettna skola och fritidshem 2014/2015 Upprättad: 2014-09-03 Revideras: löpande 1 INNEHÅLL Introduktion... 2 Vision... 2 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Lagens ändamål och tillämpningsområde

Läs mer

Ronnaskolans plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Högstadiet

Ronnaskolans plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Högstadiet SÖDERTÄLJE KOMMUN 2010 Ronnaskolan Ronnaskolans plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Högstadiet Skolans värdegrund och uppdrag Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet,

Läs mer

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling OVANÅKERS KOMMUN 2016-09-30 Barn- och utbildning Rotebergs skola Chris Sommar Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vår målsättning: Alla ska trivas i skolan.

Läs mer

Vår Värdegrund. Praktiska Gymnasiet i Gnesta. Giltighet 2014-09-30 2015-09-30

Vår Värdegrund. Praktiska Gymnasiet i Gnesta. Giltighet 2014-09-30 2015-09-30 Vår Värdegrund Delaktighet, Framtidstro, Glädje, Respekt och Trygghet Praktiska Gymnasiet i Gnesta Giltighet 2014-09-30 2015-09-30 1 Innehållsförteckning 1. Inledning & Syfte... 3 2. Förbud mot diskriminering

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Rektor Eva Andersson Rektor Eva Andersson 2015-01-28 1 (5) Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan

Läs mer

LIKABEHANDLINGS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2013-2014 Vår vision Vilhelm Mobergsgymnasiet är en liten skola där man inte är anonym och där alla känner sig trygga. Vi visar

Läs mer

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16 Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16 Innehållsförteckning Syfte Vision Lagstiftning Kiva Ansvarsfördelning Förebyggande arbete mot kränkningar, diskriminering och trakasserier Att utreda och åtgärda

Läs mer

Förskolan i Surahammars Kommun

Förskolan i Surahammars Kommun Förskolan i Surahammars Kommun Förskolans årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling. 2015/2016 Innehållsförteckning Vision, syfte, policy och ansvar 3 Definitioner

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1. Vision Hur vi vill att vår skola ska vara Vår vision är att vara en skola för alla där alla, oavsett vem man är och vad man tycker, känner sig trygga och respekterade. På Praktiska Malmö Limhamn ska

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För. Pedagogisk omsorg. Läsår 2012/2013

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För. Pedagogisk omsorg. Läsår 2012/2013 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För Pedagogisk omsorg Läsår 2012/2013 Vision All förskoleverksamhet inom enheten ska vara fri från trakasserier och kränkande behandling. Våra verksamheter

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling BÅSTADS KOMMUN Västra Karups skola, förskoleklass och fritidshem. Beslutad 2013-11-27 Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling Läsåret 2013-2014 Västra Karups Skola,

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor Plan mot kränkande behandling Sandbyhovs förskolor Läsåret 2010/2011 Likabehandlingsplan Innehåll: 1. Inledning Bakgrund och syfte Hur är planen framtagen Definitioner av diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Ronnaskolans plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Låg- och mellanstadiet

Ronnaskolans plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Låg- och mellanstadiet SÖDERTÄLJE KOMMUN 2010 Ronnaskolan Ronnaskolans plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Låg- och mellanstadiet Skolans värdegrund och uppdrag Människolivets okränkbarhet, individens frihet

Läs mer

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor Regelverk Den 1 januari 2009 trädde Diskrimineringslagen i kraft (SFS

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Böle Byskola 2016-2017 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Årlig plan 3 Vision 3 Vad säger styrdokumenten? 4 Definitioner 5 Ansvarsfördelning 6 Huvudman och Rektor

Läs mer

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola Likabehandlingsplan Skurholmens förskola 2016-2017 Vad säger lagen? Skollagen Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen.

Läs mer

Montessoriförskolan Paletten

Montessoriförskolan Paletten Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Upprättad 16-01-15 1 Innehållsförteckning Mål

Läs mer

Trygghetsplan (Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan.)

Trygghetsplan (Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan.) Trygghetsplan (Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan.) s fritidshem Läsåret 2015/16 Vision På är atmosfären sådan att alla barn och vuxna känner trygghet, trivsel och respekt för varandra.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Syfte Inget barn ska ställas

Läs mer

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014 Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014 Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola Datum Sida 2014-03-12 1 (11) Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola Upprättad 20140312 Dokumentägare Tuula Dajén Kulturchef Giltighetstid: Tillsvidare Postadress Besöksadress

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan 2014-01-09 Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett demokratiuppdrag

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleområde 15 Reviderad 2014-12-10 1.Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium 2010-2011

Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium 2010-2011 Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium 2010-2011 Bildning, fritid och kultur Innehåll Policy för att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA Verksamhetsåret 2015/2016 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika rättigheter

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Likabehandlingsplan för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2014-2015 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under året har föräldrarådet träffats. Vi

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola 2015/2016 Barn och pedagoger skall känna trygghet och bli bemötta med respekt av varandra vår förskola skall vara fri från diskriminering

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Jaktstigen 21 s förskola. 2011/2012

Likabehandlingsplan / Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Jaktstigen 21 s förskola. 2011/2012 Likabehandlingsplan / Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Jaktstigen 21 s förskola. 2011/2012 1 Flera dokument som beskriver arbetet på förskolan: Kvalitetsredovisning Lokal arbetsplan

Läs mer

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 Plan för likabehandling och kränkande behandling Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandlig? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy

Läs mer

ULLVIGYMNASIETS TRYGGHETSPLAN

ULLVIGYMNASIETS TRYGGHETSPLAN 1 ULLVIGYMNASIETS TRYGGHETSPLAN Syftet med Ullvigymnasiets trygghetsplan är att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genom att vi inhämtar kunskap om

Läs mer

Årliga planer gällande Kränkande behandling och diskriminering Förskola/Lofsdalens skola. Likabehandlingsplan. Hästhagens Förskola

Årliga planer gällande Kränkande behandling och diskriminering Förskola/Lofsdalens skola. Likabehandlingsplan. Hästhagens Förskola Årliga planer gällande Kränkande behandling och diskriminering Förskola/Lofsdalens skola Likabehandlingsplan Hästhagens Förskola Östra skoldistriktet År 2009 2011/12 Barn, Utbildning och Fritid Barn, 2011

Läs mer

Likabehandlingsplan för Alunskolan f - år 6

Likabehandlingsplan för Alunskolan f - år 6 1 090928 Likabehandlingsplan för Alunskolan f - år 6 All förskole- och skolverksamhet i Mörbylånga kommun ska vara fri från trakasserier och annan kränkande behandling. Alla barn och elever ska vara trygga

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola LIKABEHANDLINGSPLAN Bjurtjärns Skola 2011-2012 1. Inledning Likabehandlingsplanen handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rätten till likabehandling

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Grundsärskolan på Haganässkolan och Björnekullaskolan

Grundsärskolan på Haganässkolan och Björnekullaskolan Bildningsförvaltningen Grundsärskolan Reviderad 2016 02 15 Grundsärskolan på Haganässkolan och Björnekullaskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2 (11) Innehållsförteckning: Regelverk

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2015-2016 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under

Läs mer

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/ 2014 Pedagogisk omsorg Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Kärda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Kärda skola och fritidshem

Kärda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Kärda skola och fritidshem Kärda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Kärda skola och fritidshem Läsår: 2016 2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola Bakgrund Idag regleras diskriminering och kränkande behandling i diskrimineringslagen, skollagen,

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6 ! Likabehandlingsplan Bäckaskolan åk 1-6 Lag (2008:567) Om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter

Läs mer

Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling Grundsärskolan på Vedeby 2013-2014 1 Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Smedstorps skola och Hjärtats fritidshem

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Smedstorps skola och Hjärtats fritidshem Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Smedstorps skola och Hjärtats fritidshem Barn och utbildning Smedstorp Läsåret 2013/2014 1. LAGSTIFTNING OCH DEFINITION AV BEGREPP Lagstiftning Sedan

Läs mer

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk F-6 samt fritidshem Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6. 1 Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6. Lå 2014/15 En skola, förskoleklass och fritidshem för alla, där alla känner sig

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola Bjuvs förskolor En känsla av härlighet! Återupprättad dec 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Prästkragens Förskola 151210-161210 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Åbyggeby skola. Reviderad vt

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Åbyggeby skola. Reviderad vt Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Åbyggeby skola Reviderad vt 2011 2011-03-08 Innehållsförteckning sida 2 sida 3 sida 4 sida 5 sida 6 Inledning Så säger lagen Definition Målsättning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkskolan 2015/2016 På Björkskolan arbetar vi aktivt med; Värdegrund under hela läsåret. Gott språkbruk samt artighet, trivsel och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Likasplan/plan mot kränkande 1. VISION Vår ambition är att alla våra elever ska trivas och känna samhörighet med skolans personal och varandra. Det är en av de viktigaste förutsättningarna för att en god

Läs mer

Bakgrund. Mål. Ansvarsfördelning

Bakgrund. Mål. Ansvarsfördelning Bakgrund Likabehandlingsplanens främsta syfte är att klargöra hur vi ska främja och förebygga likabehandling samt motverka trakasserier och annan kränkande behandling oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ROSENFELDTSSKOLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ROSENFELDTSSKOLAN Karlskrona 2007-01-31 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ROSENFELDTSSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN HANDLINGSPLAN FÖR ATT FÖRHINDRA DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING 1 Lagar och andra styrdokument: SFS 2006:67

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Hunnebostrandskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6. Läsåret 2015/16

Hunnebostrandskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6. Läsåret 2015/16 Hunnebostrandskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2015/16 Hunnebostrands skola och fritidshems årliga plan mot kränkande behandling och diskriminering Bakgrund:

Läs mer

BJÖRKHAGA FÖRSKOLA. Björkhaga förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

BJÖRKHAGA FÖRSKOLA. Björkhaga förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 BJÖRKHAGA FÖRSKOLA Björkhaga förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Bakgrund Alla förskolor och skolor ska ha en aktuell och levande plan mot diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen

Likabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen 1 Likabehandlingsplan för förskolan 2013-08-05 Mål och vision Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt. Vi ska aktivt arbeta för att barnen ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Likabehandlingplan uppdaterad 2015-08-12. för Thomasskolan i Strängnäs kommun läsåret 2015-2016

Likabehandlingplan uppdaterad 2015-08-12. för Thomasskolan i Strängnäs kommun läsåret 2015-2016 Likabehandlingplan uppdaterad 2015-08-12 för Thomasskolan i Strängnäs kommun läsåret 2015-2016 0 Innehåll Inledning... 2 Del 1... 3 1.1Värdegrund, vision och mål... 3 1.2Förankring och ansvar... 3 1.3Utvärdering

Läs mer

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. December 2013, utvärderad september 2014 Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Skå skola/fritidshem

LIKABEHANDLINGSPLAN. Skå skola/fritidshem LIKABEHANDLINGSPLAN Skå skola/fritidshem 2015-2016 1 Likabehandlingsplan för Skå grundskola/fritidshem Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2016-04-29 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Ragvald En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla

Läs mer

Likabehandlingsplan. Fagerhults förskola 2014-2015

Likabehandlingsplan. Fagerhults förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan Fagerhults förskola 2014-2015 1 Innehåll 1.Inledning....3 2. Vision... 4 3. Kartläggning och nulägesanalys...4 3.1 Kartläggning...4 3.2 Nulägesanalys...5 4. Mål utifrån kartläggning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Långareds Fritidshem 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Långareds Fritidshem 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Långareds Fritidshem 2014/2015 Planen utvärderas varje år Övertygelse (vision) Alla människor har ett egenvärde och alla duger. Alla är olika och alla

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Dorotea kommun Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2016/2017 Strandenskolan Åk F-9 Fastställd av KUN 2016-09-22 47 Inledning 2 Alla elever och all personal har rätt att vistas i vår

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Västerskolans mål. Likabehandlingsplan för Västerskolan, Kungsörs kommun 2016/2017.

Västerskolans mål. Likabehandlingsplan för Västerskolan, Kungsörs kommun 2016/2017. Likabehandlingsplan för Västerskolan, Kungsörs kommun 2016/2017. Västerskolans mål Vår skola ska präglas av respekt för människans olikheter. Ingen elev eller vuxen ska fysiskt eller psykiskt utsättas

Läs mer

Likabehandlingsplan. Nykyrka skola/fritid. Reviderad juni 2008

Likabehandlingsplan. Nykyrka skola/fritid. Reviderad juni 2008 Likabehandlingsplan Nykyrka skola/fritid Reviderad juni 2008 Vår likabehandlingsplan bygger på lagen om Förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (06-04-01), samt Bildningsnämndens

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet 2012-09-01 2013-06-10

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet 2012-09-01 2013-06-10 PRAKTISKA KIRUNA Giltighet 2012-09-01 2013-06-10 1 Innehållsförteckning 1. Inledning & Syfte... 3 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 3 3. Vision mot kränkande behandling... 3 4. Delaktighet...

Läs mer

Målsättning, vision och kärnvärden

Målsättning, vision och kärnvärden Målsättning, vision och kärnvärden På Skanör Falsterbo Montessoriskola är visionen att utbilda morgondagens världsmedborgare. All personal på skolan arbetar aktivt för att förhindra varje form av diskriminering

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Skolan ska vara fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen utgår från att Alla människor är lika

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer