Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 2012
|
|
- Åsa Viklund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hellström m.fl. (213). Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 212 Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 212 Magnus Hellström, Richard Ottvall, Arne Andersson, Frida Johnsson, Jonas Waldenström & Åke Lindström Ottenby fågelstation Ottenby Degerhamn Telefon: E-post: Webb: 1
2 Hellström m.fl. (213). Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 212 NATIONELL MILJÖÖVERVAKNING PÅ UPPDRAG AV NATURVÅRDSVERKET DIARIENUMMER AVTALSNUMMER PROGRAMOMRÅDE DELPROGRAM NV Landskap Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby Rapportförfattare Magnus Hellström, Ottenby fågelstation Richard Ottvall, Ottenby fågelstation Arne Andersson, Lunds universitet Frida Johnsson, Ottenby fågelstation Jonas Waldenström, Linnéuniversitetet Åke Lindström, Lunds universitet Rapporttitel och undertitel Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby 212. Ansvarig utgivare Åke Lindström, Lunds universitet Postadress Ekologihuset, Lund Telefon Beställare Naturvårdsverket, Enheten för miljöövervakning Stockholm Finansiering Nationell MÖ Nyckelord för plats Ottenby, Ölands södra udde, Sverige Nyckelord för ämne Fåglar, flyttning, monitoring, fenologi, ökningar, minskningar, trender. Tidpunkt för insamling av underlagsdata Sammanfattning Vid Ottenby fågelstation registreras populationsförändringar hos flyttfåglar genom att fångst bedrivs på ett mellan åren jämförbart sätt. Vårfångsten hamnade 16 % under referensvärdet. Förhållandevis höga antal i fångsten noterades för steglits, trädkrypare och gransångare. Gransångaren är också en av de arter som ökat allra mest i Ottenbys fångst. Endast tre blåhakar fångades (mot 51 i genomsnitt) och för andra våren i rad fångades ingen ortolansparv. Andra arter där vårsiffrorna blev mer än 5 % under genomsnittet var: svartvit flugsnappare, gråsiska, domherre, rosenfink, buskskvätta, talgoxe, rörsångare, grönsångare, göktyta, järnsparv, trädgårdssångare, näktergal, grönfink, törnskata, blåmes, stare, gulsparv, björktrast, sävsparv, rödstjärt, grönsiska och ladusvala. Höstfångsten i trädgården hamnade 47 % över referensvärdet. Särskilt anmärkningsvärt var uppträdandet av blåmes som nådde ett rekordhögt antal i höstfångsten. Andra arter med summor >5 % över medel var gärdsmyg, ladusvala, svart rödstjärt, talgoxe, hussvala, gransångare, härmsångare, rosenfink, svartmes, trädpiplärka, rödhake, mindre flugsnappare och kungsfågel. Summor >5 % under medel noterades för blåhake (ingen fångad), ortolansparv (ingen fångad), domherre, rödvingetrast, hornuggla, stenskvätta, gulärla, göktyta, gråsiska, grönfink och grönsiska. I vadarfångsten fångades 585 fåglar vilket bara är drygt 17 % av referensvärdet. De låga summorna beror i första hand på låga antal av rastande vadare på udden till följd av undermåliga tångbankar. Samtliga 17 arter fångades i antal 5 1 % under referensvärdet. För flera arter visar Ottenbys fångstsiffror långsiktiga populationsminskningar. Ortolansparvens katastrofala utveckling fortsätter och oroande trender noteras också för t.ex. brushane, blåhake och törnskata. Ytterligare arter med generellt negativa trender är mosnäppa, näktergal, buskskvätta, höksångare, grönfink, rosenfink, och gulsparv. Bättre går det för t.ex. enkelbeckasin, skogsnäppa, svart rödstjärt och steglits. Under senare tid har också nattskärra vänt den negativa trenden och är nu tydligt ökande. Bäst går det för gärdsmyg, ärtsångare, gransångare och blåmes. Från och med årets rapport presenteras fenologiska data för flyttfåglarna vid Ottenby. Detta i form av medeldatum för både vår- och höstflyttning från 1972 (höst) och 1979 (vår) fram till 212. Drygt 3 arter uppvisar signifikanta förändringar under vår- och/eller höstflyttning, och för åtskilliga andra arter är trenderna tydliga (men icke-signifikanta). Kraftigast förskjutningar i vårsträcket ser vi hos gransångare (-11, dagar), rödvingetrast (-9,8 dagar) och svarthätta (-9, dagar). Ingen art anländer signifikant senare idag jämfört med Stora förändringar har också skett för höstflyttningen, men mönstret är inte lika tydligt som för våren. Vi presenterar också här ett färdigt förslag till indikator för miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Indikatorvärdet för 212 blev -3,8 vilket i klartext innebär att svenska flyttfåglar under våren 212 anlände i genomsnitt 3,8 dagar tidigare jämfört med referensvärdet. 2
3 Hellström m.fl. (213). Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 212 Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby 212 [Bird ringing at Ottenby in 212] Magnus Hellström, Richard Ottvall, Arne Andersson, Frida Johnsson, Jonas Waldenström & Åke Lindström Ottenby fågelstation/sveriges Ornitologiska Förening [Ottenby Bird Observatory/Swedish Ornithological Society] Sakrapport till Naturvårdsverket över arbetet vid Ottenby fågelstation 212 inom projektet Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby, programområde Landskap (avtal ). Utförare Ottenby fågelstation/sveriges Ornitologiska Förening. Projektledare Åke Lindström, Biologiska institutionen, Lunds Universitet, Ekologihuset, Lund. Rapporten utgiven i mars 213. Rapporten bör citeras som: Hellström, M., Ottvall, R., Andersson, A., Johnsson, F., Waldenström, J. & Lindström, Å Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby 212. Rapport, Ottenby fågelstation. 5 pp. 3
4 Hellström m.fl. (213). Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 212 SAMMANFATTNING RESULTAT 212 Vid Ottenby fågelstation på Ölands södra udde räknas de förbiflyttande fågelpopulationernas storlek genom att fångst bedrivs på ett mellan åren jämförbart sätt. Totalt fångades fåglar i den standardiserade fångsten under år 212. Summan ligger knappt 4 % över referensvärdet (18 183). Vårfångsten på märkta fåglar var 16 % under referensvärdet (5 57). Förhållandevis höga antal i fångsten noterades för steglits, trädkrypare och gransångare. Gransångaren är också en av de arter som ökat allra mest i Ottenbys fångst. Endast tre blåhakar fångades (mot 51 i genomsnitt) och för andra våren i rad fångades ingen ortolansparv. Andra arter där vårsiffrorna blev mer än 5 % under genomsnittet var: svartvit flugsnappare, gråsiska, domherre, rosenfink, buskskvätta, talgoxe, rörsångare, grönsångare, göktyta, järnsparv, trädgårdssångare, näktergal, grönfink, törnskata, blåmes, stare, gulsparv, björktrast, sävsparv, rödstjärt, grönsiska och ladusvala. Grå flugsnappare var något fåtaligare än vanligt i fångsten. Foto: Magnus Hellström Höstfångsten i trädgården gav fåglar, vilket är 47 % över referensvärdet (9 288). Särskilt anmärkningsvärt var uppträdandet av blåmes som nådde ett rekordhögt antal i höstfångsten. Andra arter med summor >5 % över medel var gärdsmyg, ladusvala, svart rödstjärt, talgoxe, hussvala, gransångare, härmsångare, rosenfink, svartmes, trädpiplärka, rödhake, mindre flugsnappare och kungsfågel. Summor >5 % under medel noterades för blåhake (ingen fångad), ortolansparv (ingen fångad), domherre, rödvingetrast, hornuggla, stenskvätta, gulärla, göktyta, gråsiska, grönfink och grönsiska. I vadarfångsten fångades 585 fåglar vilket bara är drygt 17 % av referensvärdet (3 388). De låga summorna beror i första hand på låga antal av rastande vadare på udden till följd av undermåliga tångbankar. Samtliga 17 arter fångades i antal 5 1 % under referensvärdet. Långsiktiga trender: För flera arter visar Ottenbys fångstsiffror långsiktiga populationsminskningar. Ortolansparvens katastrofala utveckling fortsätter och oroande trender noteras också för t.ex. brushane, blåhake och törnskata. Ytterligare arter med generellt negativa trender är mosnäppa, näktergal, buskskvätta, höksångare, grönfink, rosenfink, och gulsparv. Bättre går det för t.ex. enkelbeckasin, skogsnäppa, svart rödstjärt och steglits. Under senare tid har också nattskärra vänt den negativa trenden och är nu tydligt ökande. Bäst går det för gärdsmyg, ärtsångare, gransångare och blåmes. Förändrade flyttningstider: Från och med årets rapport presenteras fenologiska data för flyttfåglarna vid Ottenby. Detta i form av medeldatum för både våroch höstflyttning från 1972 (höst) och 1979 (vår) fram till 212. Drygt 3 arter uppvisar signifikanta förändringar under vår- och/eller höstflyttning och för åtskilliga andra arter är trenderna tydliga (men ickesignifikanta). Kraftigast förskjutningar i vårsträcket ser vi hos gransångare (-11, dagar), rödvingetrast (-9,8) och svarthätta (-9,). Ingen art anländer signifikant senare idag jämfört med Stora förändringar har också skett för höstflyttningen, men mönstret är inte lika tydligt som för våren. Vi presenterar ett färdigt förslag till indikator för miljömålet Begränsad klimatpåverkan : Fenologiska förändringar hos flyttfåglar. Indikatorvärdet för 212 blev -3,8 vilket i klartext innebär att svenska flyttfåglar under våren 212 anlände i genomsnitt 3,8 dagar tidigare jämfört med referensvärdet som beräknats på data från 1979 fram till idag. ENGLISH SUMMARY This report presents data from the standardised trapping scheme at Ottenby Bird Observatory. Ottenby is situated at the southernmost tip of the island Öland in the Baltic (56 12'N, 16 24'E). Daily trapping in two Helgoland-traps, and a fixed number of mistnets, is carried out 15 March 15 June and 25 July 15 November. Waders are trapped from 1 July onwards (normally until mid- September) in about hundred walk-in traps on near-by shores. Trapping procedures have been standardized since 1972 in the autumn and 1979 in spring, but more or less comparable data from the start in 1946 are presented. 4
5 Hellström m.fl. (213). Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 212 In total, birds of 17 species were trapped in 212. During spring birds were trapped which is 16 % below the average for Relatively high numbers were noted for Goldfinch, Treecreeper and Chiffchaff. For the second spring in a row no Ortolan Bunting was caught, and the spring total for Bluethroat stopped at three individuals (compared to 51 in average). Other species with spring totals >5% below the average were Pied Flycatcher, Common Redpoll, Bullfinch, Scarlet Rosefinch, Whinchat, Great Tit, Reed Warbler, Wood Warbler, Wryneck, Dunnock, Garden Warbler, Thrush Nightingale, Greenfinch, Redbacked Shrike, Blue Tit, Starling, Yellowhammer, Fieldfare, Reed Bunting, Redstart, Siskin and Barn Swallow. During the autumn birds were trapped in the garden. This is 47 % above the long-term average for Species with totals >5% above average were Wren, Barn Swallow, Black Redstart, Great Tit, Blue Tit, House Martin, Chiffchaff, Icterine Warbler, Scarlet Rosefinch, Coal Tit, Tree Pipit, Robin, Redbreasted Flycatcher and Goldcrest. Totals >5% below average was noted for Bluethroat (none caught), Ortolan Bunting (none caught), Bullfinch, Redwing, Long- Eared Owl, Wheatear, Yellow Wagtail, Wryneck, Common Redpoll, Greenfinch and Siskin. In total 585 waders were trapped, which was only 17 % of the long term average. The low totals are primarily due to low numbers of roosting waders in the area, as a result of substandard seaweed banks. All species were caught in numbers 5-1 % below average. Several species show long-term population declines. As in previous years, the decline of Ortolan Bunting is dramatic, and worrying trends are also noted for Ruff, Bluethroat and Red-backed Shrike. Additional species with generally negative trends are Temminck's Stint, Thrush Nightingale, Whinchat, Barred Warbler, Greenfinch, Scarlet Rosefinch and Yellowhammer. Strong increases are noted for Wren, Lesser Whitethroat, Chiffchaff and Blue Tit, and the situation is generally positive also for e.g. Common Snipe, Green Sandpiper, Black Redstart and Goldfinch. We also present phenological data for migratory birds at Ottenby. Mean dates for both spring and autumn migration from 1972 (autumn) and 1979 (spring) to 212 are included. More than 3 species exhibit significant changes in mean dates during the spring and/or autumn migration, and for many other species, the trends are clear (but non-significant). The most distinct changes in spring mean-dates are noted for e.g. Chiffchaff (-11. days), Redwing (-9.8) and Blackcap (- 9.). No species arrive significantly later today compared to Major changes are also noted in the autumn migration mean-dates, but the pattern is less clear than in spring. We propose a new indicator for the environmental objective "Reduced Climate Impact". The indicator value for 212 was -3.8 which means that Swedish migratory birds in the spring of 212 arrived (on average) 3.8 days earlier compared to the reference value. Last in this report is a list with Swedish and scientific bird names as help for non-swedish readers. This report should be cited: Hellström, M., Ottvall, R., Andersson, A., Johnsson, F., Waldenström, J. & Lindström, Å Bird ringing at Ottenby in 212. Report, Ottenby Bird Observatory. 5 pp. INLEDNING Ottenby fågelstation bedriver på uppdrag av Naturvårdsverket standardiserad fågelfångst inom programmet för nationell miljöövervakning. Genom att varje år fånga på samma sätt kan summorna användas för att studera beståndsförändringar hos våra fåglar. Fångstserien vid Ottenby påbörjades 1946 och är troligen den längsta obrutna sådan serie i världen. Denna rapport sammanfattar fångsten under 212 samt presenterar långsiktiga trender i fångsten. FÅNGSTMETODIK Fångsten vid Ottenby är strikt standardiserad sedan 1972 (höstfångsten) och 1979 (vårfångsten). Under den föregående perioden ( /1978) har fångstinsatsen varierat avseende fångstsäsongens längd och använda fångstmetoder. Vid tolkning av trender i fångstsummorna bör detta beaktas. Fångsten bedrivs enligt rutiner beskrivna i Lindström, Hedenström & Hjort, Rutiner för fångst och ringmärkning vid Ottenby fågelstation (v.1.3, 3 juli, 23) som hålls tillgänglig på fågelstationens webbsida: forskning/miljoovervakning/. DATAHANTERING OCH ANALYS Kvalitetssäkring av databasen sker löpande. Databasen innehåller nu poster (fågelindivider), vilket inkluderar både standardfångsten och övrig fångst. En del arbete återstår, framför allt med de 5
6 Hellström m.fl. (213). Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 212 Grönsångare förhållandevis stabil i Ottenbys fångst. Foto: Magnus Hellström. första decenniernas ringmärkning, så databasen kommer även i fortsättningen att ändras något. Likt tidigare gäller att de siffror som publicerats i den senaste årsrapporten är de gällande siffrorna. Referensperioder Resultaten från fångsten ställs mot fågelstationens s.k. referensvärden och referensperioder. Dessa utgörs av medelvärdet för de första 3 åren av den standardiserade verksamheten. För vårfångsten innebär det perioden 1979 till 28 och för höstfångsten och vadarfångsten 1972 till 21. Populationsförändringar Ett av de grundläggande syftena med den standardiserade fångsten vid Ottenby är att beskriva olika arters antalsförändringar över tiden. Ett vanligt förekommande begrepp i dessa sammanhang är trend, med vilket normalt menas en långsiktig förändring av medelvärdet. Ett problem med en sådan formulering är att det ofta är godtyckligt vad som menas med långsiktigt. Vad som uppfattas som en trend kan naturligtvis vara naturliga långtidsfluktuationer som vi inte kan upptäcka på grund av att perioden överstiger tidsseriens nuvarande längd. När vi talar om trender måste vi således ta hänsyn till tidsseriens längd och göra en subjektiv bedömning av vad som är en långsiktig förändring. För varje år som läggs till Ottenbys fångstserie ökar sannolikheten att kunna upptäcka och statistiskt säkerställa trender. Förändringar i fenologi Med senare tids växande intresse kring klimatförändringar har betydelsen av långa biologiska tidsserier ökat. För att kunna analysera klimatförändringarnas påverkan på olika organismer krävs i regel dataserier som sträcker sig över mycket långa tidsperioder, men den typen av omfattande data saknas ofta inom fågelforskningen. Ottenby fågelstations snart 7-åriga fångstserie är i detta avseende unik, och har visat sig vara användbar för att påvisa t.ex. förskjutningar i våra flyttfåglars tidsmässiga uppträdande den så kallade fenologin. Fenologidata från Ottenby fågelstation har analyserats och publicerats vid två tillfällen i den ansedda vetenskapliga tidskriften Science, en tydlig bekräftelse på fångstseriens värde och potential. För att ge en bild av de senaste årtiondenas fenologiska förändringar inkluderar denna rapport de olika arternas medeldatum under både vår- och höstflyttningen, samt regressionstrender för dessa medeldatum. Klimatförändringar påverkar också våra flyttfåglar. Foto: Magnus Hellström 6
7 Hellström m.fl. (213). Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 212 Fenologianalysernas värde stiger med tidsseriens längd, och det finns därför en god anledning att inkludera även den icke-standardiserade perioden 1946 till Detta kräver emellertid en noggrann genomgång av äldre uppgifter för att kartlägga fångstinsatserna under dessa decennier. Det spelar i detta avseende mindre roll hur många nät/fällor som används och likaså var dessa har varit placerade. Däremot är det avgörande hur fångstperiodernas längd varierat mellan åren (startdatum och stoppdatum). Av den anledningen har vi valt att i 212 års rapport endast använda strikt standardiserade data med start 1979 (vår) och 1972 (höst). I kommande årsrapporter kommer ytterligare årtionden att kunna läggas till, men periodens längd kommer att skilja mellan arterna. Arter där lokala häckfåglar bedöms utgöra en ansenlig del av fångade individer har lämnats åt sidan. Förslag till miljömålsindikator Miljömålet Begränsad klimatpåverkan fastställdes 1999 av Sveriges Riksdag och innebär bl.a. att vår klimatpåverkan ska begränsas på så sätt att den biologiska mångfalden inte hotas. De indikatorer som idag finns framtagna för att mäta uppfyllelsen av målet inkluderar en bredd av övervakningsområden som t.ex. antalet isdygn, energianvändning, körsträckor med bil samt antal fjällrävsföryngringar. Fåglar har också bedömts som lämpliga organismer att arbeta med och en indikator rörande förändringar i utbredningen av det häckande fågelsamhället har också fastslagits. Vi kommer nedan att motivera vårt förslag att upprätta ytterligare en indikator nämligen Fenologiska förändringar hos flyttfåglar. Det är sedan länge känt att flyttfåglars tidsscheman är evolutionärt anpassade till händelser och förlopp i ekosystemet som är avgörande för deras förmåga att reproducera sig. Deras fenologi är därför betydelsefull i den mening att det speglar många andra förhållanden i naturen. Ett enkelt exempel på sådant är t.ex. vissa fågelarters anpassning till kläckningstider för specifika insektsarter. Ottenby fågelstation har i tidigare arbeten visat på kopplingen mellan fåglarnas ankomstdatum till Öland under våren och det klimat som rådde under respektive föregående vinter. Tidpunkten för vårflyttningen, oavsett flyttsträckans längd, är hos de flesta arter är negativt korrelerad till vinterns hårdhet. Fåglar flyttar tidigare efter milda och fuktiga vintrar. Fenologin hos fåglar är dessutom enkel att mäta och analysera. Av dessa anledningar förslår Ottenby fågelstation att en ny miljömålsindikator inrättas ett värde som speglar förskjutningar i flyttfåglarnas tidsmässiga uppträdanden under längre perioder. En sådan indikator presenteras i resultatdelen här nedan. Denna har utvecklats i samarbete med forskare på Ekologihuset vid Lunds universitet och visar hur många dagar årets vårflyttning har förskjutits i förhållande till situationen 1979 då den standardiserade verksamheten inleddes. Ingående arter är sådana som a) fångats med minst fem individer under minst 75 % av vårarna, b) har en populationsutveckling som gör det osannolikt att vårar utan fångst av arten kommer att förekomma, och c) inte förekommer runt fångstplatsen med häckande populationer som riskerar att påverka analysen. Bland de 33 ingående indikatorarterna finns både lång-, medel- och kortdistansflyttare representerade. Ölands södra udde är en välkänd vy för många flyttfåglar. Foto: Per-Erik Larsson. 7
8 Hellström m.fl. (213). Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 212 RESULTAT Fågelåret vid Ottenby 212 Totalt fångades fåglar av 16 arter i den standardiserade fångsten under 212. Summan ligger knappt 4 % över referensvärdet för (18 183). Våren Totalt under våren fångades fåglar vilket är ca 16 % under referensvärdet för (5 57). Arter som under 212 uppvisade mer än 5 % avvikelse från referensvärdet visas i tabell 1 nedan. Våren gav tämligen god fångst under april medan maj generellt visade låga siffror för många arter, och att totalsumman inte blev lägre än -16 % beror i första hand på relativt god fångst av stora arter som t.ex. rödhake (+25 %). Noterbart är att ortolansparven uteblev helt och hållet för 6:e gången under 2-talet. Man behöver inte gå längre tillbaka än till 1999 resp för att hitta tvåsiffriga vårsummor om 13 resp. 29 ex. Också blåhaken fortsätter sin sentida kräftgång och endast tre individer fångades under våren (vilket ska jämföras med ett medelvärde på 51 under perioden Tabell 1. Arter som under 212 uppvisade >5 % avvikelse från referensvärdet. Vårfångsten Höstfångsten Vadarfångsten Steglits +97 % Trädkrypare +93 % Gransångare +5 % Ladusvala -52 % Grönsiska -53 % Rödstjärt -54 % Sävsparv -55 % Björktrast -6 % Blåmes -61 % Stare -61 % Gulsparv -61 % Törnskata -63 % Grönfink -65 % Näktergal -68 % Järnsparv -69 % Trädgårdssång. -69 % Göktyta -71 % Grönsångare -73 % Rörsångare -76 % Buskskvätta -81 % Talgoxe -81 % Rosenfink -84 % Domherre -86 % Gråsiska -88 % Svartv. flugsn. -91 % Blåhake -94 % Ortolansparv -1 % Blåmes +49 % Gräshoppsång % Steglits +219 % Gärdsmyg +26 % Ladusvala +192 % Svart rödstjärt +169 % Talgoxe +168 % Hussvala +153 % Gransångare +134 % Härmsångare +117 % Rosenfink +92 % Svartmes +77 % Trädpiplärka +76 % Rödhake +67 % Mindre flugsn. +67 % Kungsfågel +6 % Grönsiska -52 % Grönfink -66 % Gråsiska -67 % Göktyta -71 % Gulärla -74 % Hornuggla -76 % Stenskvätta -76 % Rödvingetrast -8 % Domherre -93 % Blåhake -1 % Ortolansparv -1 % Myrsnäppa -57 % Rödbena -59 % Drillsnäppa -66 % Enkelbeckasin -74 % Kärrsnäppa -81 % Grönbena -83 % Mosnäppa -89 % St. strandpip. -94 % Kustsnäppa -96 % Spovsnäppa -96 % M. strandpip. -1 % Kustpipare -1 % Sandlöpare -1 % Småsnäppa -1 % Brushane -1 % Myrspov -1 % Roskarl -1 % Tabell 2. Arter som uppvisar statistiskt säkerställda förändringar i medeldatum under flyttningen. Vårflyttning Höstflyttning Gransångare Rödvingetrast Svarthätta Buskskvätta Rödhake Trädpiplärka Göktyta Rödstjärt Koltrast Taltrast Bergfink -11, dagar -9,8 dagar -9, dagar -8,6 dagar -8,3 dagar -7, dagar -6,8 dagar -6,6 dagar -6,4 dagar -6,3 dagar -5,2 dagar Trädgårdssång. -5,2 dagar Rörsångare Lövsångare Härmsångare -4,9 dagar -4,9 dagar -3,8 dagar Sparvhök Svarthätta Rosenfink Sävsångare Rödstjärt Göktyta Trädgårdssång. Buskskvätta Bergfink Ärtsångare Svartvit flugsn. Gärdsmyg Lövsångare Gransångare Härmsångare Trädkrypare Blåhake -18,1 dagar -14,2 dagar -1,7 dagar -1,6 dagar -9,4 dagar -8,7 dagar -8,6 dagar -8,4 dagar -6,6 dagar -6,3 dagar -5,6 dagar -4,2 dagar -4,1 dagar -4, dagar -3,7 dagar +7,2 dagar +13,6 dagar Hösten Trädgårdsfångsten gav fåglar, vilket är 47 % över referensvärdet för (9 288). Arter som under 212 uppvisade mer än 5 % avvikelse från referensvärdet visas i tabell 1. Det höga totalantalet speglar en generellt god höst för många arter, och bl.a. blåmes (+49 %), rödhake (+67 %) och kungsfågel (+6 %) bidrog starkt. Ovanligt låga summor noterades för t.ex. rödvingetrast (-8 %) och för första gången någonsin fångades inte en enda blåhake. Vadare Totalt fångades 585 vadare vilket bara är drygt 17 % av referensvärdet för (3 388). Samtliga 17 arter som brukar ingå i rapporteringen uppvisade summor under 5 % av referensvärdet och visas i tabell 1. De låga summorna beror i första hand på generellt låga antal av rastande vadare på udden till följd av yttre betingelser som t.ex. undermåliga tångbankar i fångstområdet. Fenologi Sveriges flyttfåglar anländer allt tidigare om våren, och förändringen framgår tydligt i vår 34 år långa standardiserade serie. Under vårflyttningen visar 15 arter signifikanta förändringar i sitt fenologiska uppträdande och i samtliga fall handlar det om en tidigareläggning av schemat (se tabell 2). Under höstflyttningen visar 17 arter signifikanta förändringar. Av dessa har 15 arter tidigarelagt och två arter senarelagt avflyttningen (se tabell 2). För ytterligare ett stort antal arter ses tydliga icke-signifikanta trender som pekar på samma förändring, för både vår och höst. Data för alla analyserbara arter hittas i appendix 1. 8
9 Hellström m.fl. (213). Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 212 Tabell 3. Förändring i medeldatum för de 33 ingående indikatorarterna. L = långdistansflyttare, KM = kort-/medeldistansflyttare (enl. Ottvall m.fl. 28). Art Flyttstrategi Trädpiplärka L -6,3 dagar -7, dagar Gärdsmyg KM -8,3 dagar -2,1 dagar Järnsparv KM -1,3 dagar -3,9 dagar Rödhake KM -8,7 dagar -8,3 dagar Näktergal L +,3 dagar -,3 dagar Blåhake L -1,5 dagar -3,1 dagar Rödstjärt L -1,1 dagar -6,6 dagar Svart rödstjärt KM -7,8 dagar -4,6 dagar Koltrast KM -12,3 dagar -6,4 dagar Taltrast KM -1,2 dagar -6,3 dagar Rödvingetrast KM -1,2 dagar -9,8 dagar Kärrsångare L +2,2 dagar -,5 dagar Rörsångare L -1,6 dagar -4,9 dagar Härmsångare L -2,2 dagar -3,8 dagar Ärtsångare L -,6 dagar -1,9 dagar Törnsångare L +,1 dagar -2,7 dagar Trädgårdssångare L -6,4 dagar -5,2 dagar Svarthätta L -5,5 dagar -9, dagar Grönsångare L +8,8 dagar -3,5 dagar Lövsångare L -6,6 dagar -4,9 dagar Gransångare KM -9,9 dagar -11 dagar Kungsfågel KM -12,1 dagar -3,8 dagar Grå flugsn. L +1,8 dagar -2,2 dagar Mindre flugsnappare L +,2 dagar -,5 dagar Svartvit flugsnappare L -,3 dagar -2,6 dagar Blåmes KM -7,4 dagar -5,6 dagar Talgoxe KM +1,8 dagar +,3 dagar Törnskata L, dagar -,4 dagar Bofink KM +6,9 dagar +1,3 dagar Bergfink KM -2, dagar -5,2 dagar Grönfink KM -6, dagar -,7 dagar Gulsparv KM -7,5 dagar -5,7 dagar Sävsparv KM +7,9 dagar -,5 dagar Förslag Miljömålsindikator Fenologiska förändringar hos flyttfåglar: 212-3,8 Under våren 212 anlände svenska flyttfåglar i genomsnitt 3,8 dagar tidigare än referensvärdet. Figur 1. Den föreslagna indikatorns variation (med trendlinje) under mätperioden Miljömålsindikator Fenologiska förändringar hos flyttfåglar De 33 arter som ingår i beräkningarna för den föreslagna miljömålsindikatorn representerar flera olika flyttningsstrategier. De kan därför väntas svara på olika sätt mot förändringar i vårt klimat. Resultatet för år 212 spänner mellan +1,8 dagar för talgoxe till hela -12,3 dagar för koltrast (se tabell 3). I genomsnitt uppvisade dessa arter under 212 ett medeldatum som låg 3,8 dagar tidigare än vid mätningarnas början Tittar man på hela den standardiserade perioden uppvisar indikatorarterna en genomsnittlig förändring av motsvarande storlek: -4, dagar. 212 blev med andra ord ett år där den långsiktiga trenden håller i sig. Storleken på dessa förändringar ligger väl i linje med den beräkning som presenterades i fjolårets årsrapport, men denna var då baserad på ett snävare urval av arter. DISKUSSION Långsiktiga populationstrender För Ottenby finns efter denna säsong data från 34 (vår) respektive 41 (höst) år av standardiserad fångst av flyttfåglar. Därtill finns för ett antal arter ytterligare 3 års data där siffrorna ger information om trender över sammanlagt mer 6 år. Nedan följer kommentarer till de långsiktiga trenderna, med speciellt fokus på den standardiserade senare hälften av verksamhetsperioden, samt för de allra senaste åren. Jämförelser görs för flera arter med de populationstrender som beräknas för Sverige i projektet Svensk Fågeltaxerings inventeringsserier (SFT, se projektets hemsida på: När ett år läggs till en redan lång serie sker naturligtvis inga större förändringar mot den rådande bilden. Vi försöker dock att uppmärksamma både de långa trenderna och det som hänt det senaste decenniet. 9
10 Hellström m.fl. (213). Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 212 Trädgårdsfångsten av i huvudsak tättingar Trenderna för de fågelarter som fångas vid Ottenby utgör ett viktigt komplement till data från häckningstiden som registreras inom Svensk Fågeltaxering, SFT. De olika övervakningsmetoderna har olika styrkor och svagheter, men ger överlag en samstämmig bild av de svenska fågelpopulationernas förändringar. Enligt SFT har den svenska populationen av blåhake legat på ungefär samma nivå de senaste 1 åren, men vid Ottenby har arten gått kraftigt tillbaka under senare tid. Minskningen ses i första hand i höstfångsten, men även vårfångsten berörs av de vikande numerären. Vid Ottenby fångades för första gången ingen blåhake alls under hösten 212 och endast tre fåglar fångades på våren (medelvärdet för vårarna är 51 individer). Minskningen av blåhakar vid Ottenby understöds av den allmänna uppfattningen från andra rastlokaler i södra Sverige. Med tanke på att arten är en utpräglad sydostflyttare är det rimligt att utgå från att de blåhakar som rastar i Götaland och Svealand främst har sin hemvist i de sydliga delarna av utbredningsområdet (rimligen från Härjedalen och söderut, inkl. södra Norge). Detta understöds också av de rekryteringsområden som framträder av återfynd av fåglar ringmärkta vid Ottenby. Det verkar således som att det i första hand är de sydliga populationerna av blåhaken som minskar. Den bilden bekräftas också av färska och opublicerade norska inventeringar, och skulle också förklara varför arten är stabil i SFT. I SFT har det de senaste 1 åren gått dåligt för många fågelarter i fjällen och faktiskt i norra Sverige överlag. Ett exempel på detta är de nordliga lövsångarna som enligt SFT tappat närmare 5 % av beståndet de senaste 15 åren. I Ottenbys fångst framgår detta inte Buskskvättan minskar signifikant i vårfångsten, och också under hösten är den minskande trenden tydlig. Foto: Magnus Hellström. lika tydligt beroende på att både nordliga och sydliga populationer passerar här, och de sydliga lövsångarna går det tämligen bra för. Men vårfångsten av lövsångare under 212 var en av de allra lägsta sedan 1979, och det var främst den sena sträcktoppen (nordliga fåglar) som uteblev. En annan fågelgrupp som det går mindre bra för i SFT är fröätande tättingar. Följande arter uppvisar signifikanta minskningar i Ottenbys fångst: bofink (vår), grönfink (höst), rosenfink (vår), gulsparv (höst), ortolansparv (vår och höst) och sävsparv (vår). Bergfink och domherre tenderar att minska i antal medan steglits och gråsiska har ökat. Överlag är populationsutvecklingen för finkar och sparvar mer negativ i SFT än vid Ottenby, men mönstren är oftast lika i de båda programmen. Steglits som utgör ett tydligt undantag bland minskande fröätande arter, ökar påtagligt både i SFT och vid Ottenby (främst vår). För andra året i rad fångades ingen ortolansparv. I SFT går ortolansparven starkt tillbaka och det allvarliga läget återspeglas också vid Ottenby. Bland de minskande arterna sticker också göktyta och törnskata ut som arter med påtagliga minskningar i fångsten sett över en längre period. De senaste 15 2 åren har dock båda arterna hållit sig på ungefär samma nivå. I SFT hade göktytan för övrigt ett mycket bra år 212 i norra Sverige där arten för tillfället har en stigande trend. Sandlöparen var en av de vadararter som uteblev helt i fångsten 212. Foto: Magnus Hellström De tydligaste ökningarna i fångsten förutom steglits hittas hos gärdsmyg, gransångare, ärtsångare och blåmes, men även sparvhök, sävsångare och härmsångare ökar märkbart i höstfångsten. Dessa arter uppvisar ökande populationer också i SFT, förutom sparvhök (stabil i SFT, men ökande i höststräcket vid Falsterbo) och sävsångare (stabil nivå i SFT). 1
11 Hellström m.fl. (213). Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 212 Svart rödstjärt, höksångare och mindre flugsnappare är arter vars trender inte alls fångas upp av SFT. Vid Ottenby fångas dessa arter i relativt låga antal, men ändå tillräckligt många för att trender kan analyseras. Höksångaren visar tendens att minska i fångsten både vår och höst, medan antalet svarta rödstjärtar varit ganska oförändrat förutom några bra år på hösten som ger en signifikant ökning i höstfångsten. Mindre flugsnappare minskar i vårfångsten, medan höstfångsten är tämligen oförändrad. Brushane. Foto: Magnus Hellström Mindre flugsnappare. Liksom buskskvättan uppvisar arten vikande vårsummor. Foto: Ottenby fågelstation. Vadarfångsten 212 var ett magert år i vadarfångsten vid Ottenby och låga antal noterades för samtliga arter. Sett över längre tid går det dåligt för flera vadararter vid Ottenby, något som också är en global trend. Det är viktigt att komma ihåg att vadarfångsten vid Ottenby påverkas speciellt mycket av vädret, där varma och torra somrar oftast ger ogynnsamma betingelser och därför låga siffror. Sett över flera år ger dock de absoluta siffrorna och jämförelser mellan arterna rimligen god information om populationsutvecklingen. Till exempel så var kärrsnäppefångsten god åren 2, 24, 25, 27 och 29, vilket indikerar generellt goda fångstbetingelser. Arter som flyttar samtidigt på säsongen men som var ovanliga även dessa år bör det alltså sannolikt gå generellt dåligt för. Perioden har vi säkerställda minskningar på större strandpipare, kustpipare, sandlöpare, småsnäppa, mosnäppa och brushane. Brushanen är nästan utgången som häckfågel i södra Sverige och SFT:s standardrutter visar på en minskning också i Norrland. Det senare indikerar att något händer arten utanför Sverige, då häckningsbiotopen i Norrland rimligen inte förändrats mycket de senaste decennierna. Myrsnäppa, en paradart för Ottenby som i princip är helt ostuderad på häckningsplatserna i norra Skandinavien, visar en långsiktigt stabil trend. Den enda vadare som ökar tydligt vid Ottenby är skogssnäppa en art som också går bra enligt SFT. Fenologiska förändringar Redan i årsrapporten för 211 konstaterades att flyttfåglarna under våren kommer allt tidigare till Ottenby. Fåglarna kommer idag i genomsnitt fyra dagar tidigare än de gjorde för 3 år sedan. För vissa arter är dock skillnaden så stor som 11 dagar (gransångare) medan flera av de långflyttande arterna som flyttar mot sydost (östra Afrika och Asien) inte anländer nämnvärt tidigare. Den enda sydostflyttare som tenderar att anlända tidigare är blåhaken (3,1 dagar), medan övriga har i stort sett oförändrade ankomstdatum (näktergal, kärrsångare, höksångare, ärtsångare, mindre flugsnappare, törnskata och rosenfink). Detta kan jämföras med flera Västafrikaflyttare som anländer ca 4 9 dagar tidigare (göktyta, trädpiplärka, rödstjärt, buskskvätta, rörsångare och härmsångare). Tendensen för mer eller mindre alla arter med vintervistelsen förlagd till Västafrika är en allt tidigare ankomst till Ottenby. Någon förklaring till denna skillnad i förändring av ankomstdatum mellan långdistansflyttare med olika flyttriktning och övervintringsområden har vi inte idag. Våren kommer allt tidigare i flyttfåglarnas värld. Foto: Magnus Hellström. 11
12 Hellström m.fl. (213). Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 212 Kort- och medeldistansflyttare har perioden tidigarelagt vårankomsten till Ottenby något mer än vad långdistansflyttarna har gjort: 4,5 dagar jämfört med 3,5 dagar hos långdistansflyttare (figur 2). Intuitivt kan man tycka att de kortflyttande fåglarna borde svara snabbare på en temperaturhöjning och justera ankomstdatum i högre utsträckning än de fåglar som flyttar långt. I en analys publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science med material från bl.a. Ottenby drogs emellertid slutsatsen att långdistansflyttarna faktiskt flyttade fram sin vårflyttning mer än arter som flyttade kortare sträckor. I vårt arturval ser det dock ut som att kort- och medeldistansflyttarna anlänt allt tidigare på våren främst under de allra senaste åren. Det finns mycket att lära om våra flyttfåglars respons på förändringar i omvärlden. Inom det minst sagt heta forskningsfältet om klimatförändringar är långa tidsserier ytterst värdefulla för att öka förståelsen om klimatförändringarnas effekter på biologisk mångfald, och i sinom tid kommer fenologiberäkningarna att utökas med data från 5-, 6- och 7-tal för de arter där det bedöms vara möjligt. Förändringar i ankomsttiden för fåglarna vid Ottenby passar utmärkt som indikator på hur klimatförändringar påverkar biodiversiteten i Sverige och vi föreslår därför att denna indikator används för miljömål 1 Begränsad klimatpåverkan. Figur 2. Medeldatum för långdistansflyttare (grön) samt kort- och medeldistansflyttare (röd). Ingående arter framgår av tabell 3. PUBLIKATIONER 212 En förteckning över 212 års publikationer från Ottenby fågelstation hittas i listformat nedan. Den samlade publikationsserien hittas på webben, där de flesta arbeten finns läsbara i pdf-format. I syfte att tillgängliggöra resultat från fågelstationens verksamhet följer här en svensk sammanfattning av de i sammanhanget mer relevanta artiklarna från 212. Torka i Afrika orsakade försenad ankomst till Ottenby våren 211 Våren 211 noterades rekordsena ankomstdatum för flera svenska fågelarter som övervintrar i Östafrika. Ankomsten till Ottenby för höksångare, törnskata och näktergal var 17, 12 resp. 16 dagar senare än medelvärdet för 63 vårsäsonger. Andra arter, med mer västliga flyttvägar upp genom Afrika, anlände däremot enligt normalt tidsschema. Under åren följdes individuella flyttrörelser för ett antal törnskator och näktergalar med hjälp av ljusloggar fästa på fåglarnas ryggar. Loggarna registrerar dagliga geografriska positioner baserat på den ljusa dagens längd samt tidpunkter för solens upp- och nedgång. Tack vare dessa kunde 211 års försenade ankomst till Ottenby spåras till en onormalt förlängd rastningsperiod på Afrikas horn som under den aktuella tiden var drabbad av extrem torka och missväxt. Det extrema klimatet hade sannolikt orsakat brist på föda för fåglarna, och deras fettupplagring inför flyttetappen blev därför tidsmässigt utdragen. Försenade ankomster under vårarna kan få följdverkningar på häckningsframgång, dödlighet och tajming på efterföljande händelser i fåglarnas livscykler. Lokala klimatförändringar under flyttningen kan därför ha en direkt påverkan på häckningscykeln i Europa, tusentals kilometer längre norrut. Tøttrup et al Drought in Africa delayed arrival of European Songbirds. Science 338:137. Kan ett förändrat klimat skapa nya rastplatser för arktiska vadare? Antalet kärrsnäppor som rastar vid Ottenby under vårsträcket upp mot de ryska tundrorna har ökat under de senaste decennierna och fåglarna anländer också tidigare än vad de gjorde förr. Återfångster av enskilda individer visar dessutom att fåglarna lägger på sig fett under tiden de vistas vid Ottenby, vilket sannolikt är den första dokumenterade regelbundna fettupplagringen hos vårflyttande arktiska vadare i Östersjöregionen. Viktökningen är dessutom hög jämfört med studier på andra platser. Ottenbys tångbankar verkar således ha blivit allt viktigare för de arktiska kärrsnäpporna. En förklaring skulle kunna vara att födotillgången i området ökat. Maj har nämligen blivit både varmare och blötare vid Ottenby under studieperioden och detta torde gynna födoresurser i området. Dessa data skulle kunna tala för att en ny rastplats är på väg att utvecklas på sydligaste Öland. Det faktum att kärrsnäpporna även har förflyttat sitt övervintringsområde norrut under senare år (vilket visas av återfynd av ringmärkta fåglar) är ytterligare en indikation på att ett varmare klimat påverkar såväl flyttnings- som övervintringsstrategier hos arten. Stedt & Lindström Spring fuelling by arctic Dunlins Calidris a. alpina in the southern Baltic and the potential role of a changing climate. Ornis Svecica 22:
13 Hellström m.fl. (213). Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 212 Publikationslista Ottenby fågelstation 212 Meddelanden från Ottenby fågelstation: 248. Gunnarsson, G., Waldenström, J. & Fransson, T Direct and indirect effects of winter harshness on the survival of Mallards Anas platyrhynchos in northwest Europe. Ibis 154, Gustafsson, D. & Olsson, U Flyway homogenisation or differentiation? Insights from the phylogeny of the sandpiper (Charadriiformes: Scolopacidae: Calidrinae) wing louse genus Lunaceps (Phthiraptera: Ischnocera). International Journal for Parasitology 42, (212) Gunnarsson, G., Latorre-Margalef, N., Hobson, K. A., van Wilgenburg. S. L., Elmberg, J., Olsen, B., Fouchier, R. A. M. & Waldenström, J Disease Dynamics and Bird Migration Linking Mallards Anas platyrhynchos and Subtype Diversity of the Influenza A Virus in Time and Space. PLoS ONE 7(4), e Boström, J Northern magnetic displacements trigger endogenous fuelling responses in a naive bird migrant. Behavioral Ecology and Sociobiology 66(5), Barshep Y., Ottosson U., Waldenström J. & Hulme M Nonbreeding ecology of the Whinchat Saxicola rubetra in Nigeria. Ornis Svecica 22, Grönroos, J., Green, M. & Alerstam, T To fly or not to fly depending on winds: shorebird migration in different seasonal wind regimes. Animal Behaviour 83, Grönroos, J., Green, M. & Alerstam, T Fine-scaled orientation changes in migrating shorebirds. Ardea 1(1), Gustafsson, D. R. & Olsson, U The Very Thankless Task : Revision of Lunaceps Clay and Meinertzhagen, 1939 (Insecta: Phthiraptera: Ischnocera: Philopteridae), with descriptions of six new species and one new subspecies. Zootaxa 3377, Blomqvist, M., Christerson, L., Waldenström, J., Herrman, B. & Olsen, B Chlamydia psittaci in Swedish wetland birds: A risk to zoonotic infection? Avian Diseases 56, Tøttrup, A., Klaassen, R., Kristensen, M. W., Strandberg, R., Vardanis, Y., Lindström, Å., Rahbek, C., Alerstam, T. & Thorup, K Drought in Africa delayed arrival of European Songbirds. Science 338, Ilieva, M., Toews, D. P., Bensch, S., Sjöholm, C. & Åkesson, S Autumn migratory orientation and displacement responses of two willow warbler subspecies (Phylloscopus trochilus trochilus and P. t. acredula) in South Sweden. Behavioural Processes 91, Stedt, J. & Lindström, Å Spring fuelling by arctic Dunlins Calidris a. alpina in the southern Baltic and the potential role of a changing climate. Ornis Svecica 22: Bengtsson, D. & Lindström, Å Häckfågelfaunan i en sydsvensk ädellövskog under 4 år revirkartering av Ottenby lund Ornis Svecica 22: TACK Fältverksamheten vid Ottenby fågelstation drivs till stor del av ideella krafter och utan dem skulle fågelstationen inte vara densamma. De personer som bidrog under längre perioder till att hålla fångstverksamheten igång under 212 var Göran Andersson, Stina Andersson, Simon S. Christiansen, Marcus Danielsson, Aron Edman, Joakim Granholm, Ida Hansson, Lovisa Hansson, Linus Hedh, Soladoye Iwajomo, Frida Johnsson, Anton Kvarnbäck, Mikaela Kähäri, Tobias Lilja Nordin, Christopher Magnusson, Gittan Matsson, Jesper Nilsson, Gabriel Norevik, Mikael Olofsson, Olof Persson, Petter Sundin, Mårten Svensson, Pontus Wennesjö och Jens Wikström. Ett stort tack vill vi också rikta till Martin Stjernman, Ekologihuset, Lunds universitet, för värdefull hjälp med figurproduktionen. Ekonomiskt stöd till den standardiserade fångsten utgår från Naturvårdsverkets miljöövervakningsenhet. ESRI har generöst hjälpt stationen med GIS-program. Ett stort och varmt tack till samtliga för betydelsefulla insatser under 212! Övriga publikationer: Danielsson, M. & Hellström, M Året vid Ottenby fågelstation 211. Calidris 41: Hellström, M. & Danielsson, M Ottenby fågelstation 211. Vår Fågelvärld, suppl. 5: Lindström, Å., Andersson, A., Danielsson, M., Hellström, M. & Waldenström, J Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby 211. Rapport, Ottenby fågelstation. 44 pp. Törnskata. Foto: Magnus Hellström 13
14 Hellström m.fl. (213). Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 212 APPENDIX 1. Följande sidor innehåller en systematisk redovisning av samtliga arter som fångas i analyserbara antal. Utöver populationstrender visas också data från den fenologiska analysen. De referensperioder som hänvisas till är för våren och för hösten Förklaring av redovisningslayouten: Sparvhök Smiley för snabbåtergivning av artens långsiktiga populationstrend (med tyngdpunkt på den senare tidens utveckling). 5-gradig skala: Förändring i % gentemot referensvärdet. Antal fångade individer under aktuell säsong (resp. artens referensvärde). Spearman-korrelation (r s ) samt signifikansnivå (p, stjärnor) för denna. Ett positivt r s -värde visar på en ökande populationstrend, och ett negativt värde en minskande populationstrend. Medeldatum under den aktuella säsongen. Förändring i medeldatum under den standardiserade perioden. Höst 212: -32 % 25 ind (ref=37) r s=.43 p=.5** Höst 212: 3 okt : -18,1 dagar x=.453 p<.1*** 28 okt 2 okt 12 okt 4 okt 26 sep 18 sep 1 sep Fångstsummor (svarta staplar), löpande treårsmedelvärde (röd kurva), samt referensvärde under den standardiserade perioden (blå linje). Medeldatum (blå kurva) samt trendlinje för denna. Regressionsanalys av medeldatumets trend (x=trendlinjens lutning) samt signifikansnivå (p, stjärnor) för denna. Ett negativt x-värde visar på en tidigarelagd flyttning, och ett positivt värde en senarelagd flyttning. 14
15 Hellström m.fl. (213). Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 212 Sparvhök Mindre strandpipare Höst 212: -32 % 25 ind (ref=37) r s=.43 p=.5** Höst 212: -1 % ind (ref=3) r s=.7 p= Höst 212: 3 okt : -18,1 dagar x=.453 p<.1*** 28 okt 2 okt 12 okt 4 okt 26 sep 18 sep 1 sep Större strandpipare Höst 212: -94 % 6 ind (ref=18) r s=.32 p=.41* Kustpipare Kustsnäppa Höst 212: -1 % ind (ref=3) r s=.31 p=.49* Höst 212: -96 % 2 ind (ref=55) r s=.3 p= Sandlöpare Småsnäppa Höst 212: -1 % ind (ref=2) r s=.36 p=.21** Höst 212: -1 % ind (ref=87) r s=.67 p<.1***
16 Hellström m.fl. (213). Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 212 Mosnäppa Spovsnäppa Höst 212: -89 % 1 ind (ref=9) r s=.33 p=.34* Höst 212: -96 % 4 ind (ref=13) r s=.21 p= Kärrsnäppa Myrsnäppa Höst 212: -81 % 484 ind (ref= 2575) r s=.29 p= Höst 212: -57 % 3 ind (ref=7) r s=.19 p= Brushane Enkelbeckasin Höst 212: -1 % ind (ref=83) r s=.66 p<.1*** Höst 212: -74 % 3 ind (ref=12) r s=.22 p= Myrspov Rödbena Höst 212: -1 % ind (ref=3) r s=.1 p= Höst 212: -59 % 19 ind (ref=46) r s=.16 p=
17 Hellström m.fl. (213). Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 212 Grönbena Skogssnäppa Höst 212: -83 % 3 ind (ref=172) r s=.13 p= Höst 212: -5 % 2 ind (ref=2) r s=.41 p=.7** Drillsnäppa Roskarl Höst 212: -66 % 3 ind (ref=89) r s=.7 p= Höst 212: -1 % ind (ref=22) r s=.19 p= Hornuggla Vår 212: +21 % 6 ind (ref=5), r s=.19, p=.292 Höst 212: -76 % 4 ind (ref=16), r s=.7, p= Vår 212: 28 apr Förändring sedan 1979: +,6 dagar x=.17, p=.941 Höst 212: 28 okt Förändring sedan 1972: +3,8 dagar x=.94, p= maj 14 maj 5 maj 26 apr 17 apr 8 apr 3 mar nov 5 nov 3 okt 25 okt 19 okt 13 okt 7 okt
18 Hellström m.fl. (213). Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 212 Nattskärra 2 15 Vår 212: +13 % 2 ind (ref=2) r s=.2 p= Vår 212: 23 maj : -,4 dagar x=.11 p=.94 4 jun 3 maj 26 maj 22 maj 18 maj 14 maj 1 maj Göktyta. Foto: Ottenby fågelstation. Göktyta Vår 212: -71 % 2 ind (ref=7), r s=.39, p=.22* Höst 212: -71 % 1 ind (ref=4), r s=.54, p<.1*** Vår 212: 26 apr Förändring sedan 1979: -6,8 dagar x=.26, p=.6** Höst 212: 16 aug Förändring sedan 1972: -8,7 dagar x=.217, p=.4** 13 maj 1 maj 7 maj 4 maj 1 maj 28 apr 26 apr sep 3 aug 27 aug 24 aug 2 aug 17 aug 14 aug
19 Hellström m.fl. (213). Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 212 Ladusvala Vår 212: -52 % 1 ind (ref=21), r s=.15, p=.394 Höst 212: +192 % 45 ind (ref=15), r s=.61, p<.1*** Hussvala Vår 212: -31 % 35 ind (ref=51), r s=.47, p=.5** Höst 212: +153 % 36 ind (ref=14), r s=.62, p<.1*** Trädpiplärka Vår 212: +1 % 31 ind (ref=31), r s=.21, p=.226 Höst 212: +76 % 13 ind (ref=59), r s=.17, p= Vår 212: 8 maj Förändring sedan 1979: -7, dagar x=.213, p=.1*** Höst 212: 3 aug Förändring sedan 1972: +,7 dagar x=.18, p= maj 15 maj 12 maj 1 maj 7 maj 4 maj 2 maj sep 9 sep 6 sep 3 sep 31 aug 28 aug 25 aug
Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 2015
Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 215 Magnus Hellström, Richard Ottvall, Arne Andersson, Joakim Granholm, Jonas Waldenström & Åke Lindström 28 okt 2 okt 12 okt 4 okt 26 sep 18 sep
Läs merFågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 2014
Hellström m.fl. (215). Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 214 Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 214 Magnus Hellström, Richard Ottvall, Arne Andersson, Joakim Granholm,
Läs merFågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 2016
Hellström m.fl. (217). Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 216 Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 216 Magnus Hellström, Richard Ottvall, Arne Andersson, Tobias Lilja
Läs merCES-ringmärkningen vid Älviken 2011
Södra nätgatan. Foto: Roger Mellroth. CES-ringmärkningen vid Älviken 211 Roger Mellroth & Thord Fransson Redan i slutet av november 211 var hela landet snöklätt. Vintern 21/211 blev liksom vintern 29/21
Läs merCES-ringmärkningen vid Älviken 2017
CES-ringmärkningen vid Älviken 2017 Roger Mellroth & Thord Fransson Vårvärme i mars följdes av snö och blåst i april. Maj blev extremernas väder med riktigt kyliga nätter inledningsvis för att sedan växla
Läs merCES-ringmärkningen vid Älviken 2018
CES-ringmärkningen vid Älviken 2018 Roger Mellroth & Thord Fransson 2018 bjöd på en kall, snörik inledning och i april uppmättes köldrekord för senaste 30 åren på flera platser i Svealand. I inledningen
Läs merFenologi. De senaste decennierna har klimatförändringarna på jordklotet varit ovanligt kraftiga. Genom den omfattande förbränningen
Fenologi De senaste decennierna har klimatförändringarna på jordklotet varit ovanligt kraftiga. Genom den omfattande förbränningen av fossila bränslen har atmosfärens koldioxidhalt ökat, vilket hindrar
Läs merFågelräkning och ringmärkning vid Ottenby 2009
Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby 29 Åke Lindström, Arne Andersson, Anton Arnesson, Magnus Hellström & Jonas Waldenström Ottenby fågelstation/sveriges Ornitologiska Förening 21 Fågelräkning och
Läs merFisktärnan, Sterna hirundo, är en av de arter som ändrat sitt ankomstdatum mest och kommer nu närmare 3 veckor tidigare än på 60-/70-talet.
Fisktärnan, Sterna hirundo, är en av de arter som ändrat sitt ankomstdatum mest och kommer nu närmare 3 veckor tidigare än på 60-/70-talet. Ungfågeln på bilden fotograferades vid Billudden i augusti. 8
Läs merArtlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson
Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Råstasjön har karaktär av vild natur vilket skiljer den från exempelvis Lötsjön som är en parkanläggning med inplanterade
Läs merCES-märkningen i Älviken 20-årsjubilerar!
CES-märkningen i Älviken 2-årsjubilerar! Roger Mellroth & Thord Fransson För tjugo år sedan startade CES märkningen i Älviken. För artikelförfattarna, tillika två av ringmärkarna, var det i en tid i livet
Läs merSundregruppens verksamhet hösten 2017
Sundregruppens verksamhet hösten 2017 Juho Könönen töer påsar Inledning 2017 blev ett ganska normalt år vad gäller antal ringmärkta fåglar i Sundre. Under vårsäsongen fångades och märktes 2042 fåglar,
Läs merMiljöövervakning. Ökande arter (exkl. tättingar): Andfåglar Rovfåglar Vadare Måsfåglar Övriga
Miljöövervakning Standardiseringen av ringmärkning och sträckräkning vid Falsterbo ger tillsammans möjlighet till övervakning av beståndsförändringar hos flertalet fennoskandiska flyttfågelarter, vare
Läs merÅldersrekord för svenska fåglar
Åldersrekord för svenska fåglar - 2016-05-27 Lista över åldersrekord av fåglar ringmärkta i Sverige. Namn Ringnummer Kön Ålder Fynddetaljer Smålom SVG D1928 23 år 7 mån Oljeskadad 9700425 15 år 9 mån Fångad
Läs merArtlistning av skogens fåglar på några trädbevuxna skärgårdsöar i Oxelösunds kommun under år 2012
Artlistning av skogens fåglar på några trädbevuxna skärgårdsöar i Oxelösunds kommun under år 2012 Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund Jan Gustafsson Omslagsfoto, sid 1 Knölsvan. Foto Thomas Larsson
Läs merSTANDARDRUTTERNA Resultatprotokoll från kombinerad punkt- och linjetaxering
STANDARDRUTTERNA Resultatprotokoll från kombinerad punkt- och linjetaxering Svensk Fågeltaxering, Martin Green & Åke Lindström, Biologiska inst., Lunds universitet, Ekologihuset, 223 62 Lund. Telefon:
Läs merTEMA FJÄLL OM TILLSTÅNDET I SVENSK LANDMILJÖ
TEMA FJÄLL OM TILLSTÅNDET I SVENSK LANDMILJÖ Fjällfåglar olika mönster på kort och lång sikt I över tio år har det gått allt sämre för många av fjällens vanligare fåglar, bland annat dalripa, lappsparv
Läs merTrender i antal ringmärkta fåglar av fyrtio arter på Stora Fjäderäggs fågelstation, nordöstra Sverige,
ORNIS SVECICA 25:94 104, 2015 Trender i antal ringmärkta fåglar av fyrtio arter på Stora Fjäderäggs fågelstation, nordöstra Sverige, 1985 2014 Trends in ringing numbers of forty bird species at Stora Fjäderägg
Läs merRingmärkningen vid Tåkern jubileumsåret 2004
Ringmärkningen vid Tåkern jubileumsåret 2004 Lars Gezelius 2004 var det alltså fyrtio år sedan den första ringmärkningen vid Tåkerns fältstation. Årets märksiffror blev något över genomsnittet för hela
Läs merCES - Luspebryggan 2009
CES - Luspebryggan 2009 Standardiserad ringmärkning i lule lappmark Håkan Tyrén Hans Gustafsson Med stöd av: Bakgrund och Metod CES (Constant Effort Sites) är en standardiserad ringmärkningsmetod som har
Läs mer100 Tisdag Antal arter för alla grupperna. Onsdag Tisdag 2 65 nr. Onsdag 1 78
Antal arter för alla grupperna 100 Tisdag 1 72 nr Onsdag 1 78 Tisdag 2 65 nr Onsdag 2 71 nr nr 1 Knölsvan 1 Knölsvan 1 Knölsvan 1 Knölsvan 2 Mindre sångsvan 2 Mindre sångsvan 2 Mindre sångsvan 2 Mindre
Läs merFåglar i Jämtland-Härjedalen
Fåglar i Jämtland-Härjedalen Årgång 34 2-2014 INFO-blad 1 Teckning Ingvar Alkemar Järnsparv Foto. Ingvar Alkemar Hänt i länet sommaren 2014 Pontus Wennesjö Så har sommarens värme byts ut mot höstens vackra
Läs merStandardrutter i Uppsala län 2008
Bill Douhan Standardrutter i Uppsala län 2008 Redan på 1970-talet startade Lunds universitet (Ekologiska institutionen) standardiserade häckfågelinventeringar i Sverige. Inledningsvis var det två inventeringsmetoder
Läs merMärkningen 2016 och lite statistik
Ringmärkarmöte 217 Märkningen 216 och lite statistik Thomas Wenninger, RC Antal märkta fåglar 215 287 264 216 348 648 Totalt 14 662 519 märkta Antal ringmärkta fåglar i Sverige 35 3 25 2 15 1 5 Årtal 192
Läs merHäckande fåglar i Värmland. Trender för arter och miljöindikatorer baserat på standardruttsdata
Häckande fåglar i Värmland Trender för arter och miljöindikatorer baserat på standardruttsdata 998- publikationsnummer :9 länsstyrelsen värmland Publ nr :9 ISSN 8-685 Foton: Länsstyrelsen. Omslagsbild
Läs merRapport över skyddsvärda fågelförekomster i Möllstorp 2:4 m.fl.
Rapport över skyddsvärda fågelförekomster i Möllstorp 2:4 m.fl. Uppföljning med fältarbete 2015 Richard Ottvall 2015-11-06 Richard Ottvall Frostavallsvägen 325 243 93 Höör Telefon: 0413-55 14 36 Mobil:
Läs merRingmärkningsverksamheten vid Hammarö fågelstation 2006
Ringmärkningsverksamheten vid Hammarö fågelstation 2006 Björn Ehrenroth Hammarö fågelstation (59.15N/13.31E) var 2006 bemannad med ringmärkare 112 dagar, därav 108 dagar med fångst minst 4 timmar per dag.
Läs merStyrelsen. Sundregruppen Burgsvik E-post: Hemsida: Plusgiro:
Staingylpen 1 2017 Sundregruppen och Sundre fågelstation Ringmärkningen i Sundre socken startades i Skoge 1976 av Per-Göran Bentz. Under en följd av år bedrevs den bara under vårarna, men från 1981 även
Läs merInventering av fågel på Lövudden, Sparrudden och Gådeån, Säbrå socken Härnösands kommun 2004
Inventering av fågel på Lövudden, Sparrudden och Gådeån, Säbrå socken Härnösands kommun 2004 Bedömning av naturvärden 2004-11-29 Leif Johansson Kurt Holmqvist Innehåll Inledning 3 Inventeringens genomförande
Läs merBidrar fågelövervakning till ett rikt odlingslandskap i framtiden?
Bidrar fågelövervakning till ett rikt odlingslandskap i framtiden? Åke Lindström & Martin Green Lunds universitet Johan Wallander Jordbruksverket JA kunskap åtgärder Kunskap från miljöövervakning OCH riktad
Läs merSundregruppens verksamhet hösten 2018
Sundregruppens verksamhet hösten 2018 (Stenskvättehona som häckade precis utanför märkarboden 2018) Inledning Sundregruppen har fångat och ringmärkt fåglar i Sundre socken sedan 1976. Höstmärkningen har
Läs merSvenskt namn Lördag 29/6 Söndag 30/6 Måndag 1/7 Tisdag 2/7 Onsdag 3/7 Torsdag 4/7 Fredag 5/7 Lördag 6/7 Sångsvan A E Sädgås
esökta lokaler Tåget odens stn med E bisko Ö F bisko turiststation Njakajaure Hamnen biskojåkkas delta och östra E bisko turiststation Njulla jörkliden Vassijaure och Riksgränsen E jörkliden Stordalens
Läs merStOF:s tjejresa till Öland maj 2011
StOF:s tjejresa till Öland 13-16 maj 2011 Ett soligt Öland ännu en gång Deltagare: Gigi Sahlstrand, Eva Stenvång-Lindqvist, Anita Melin, Maria Stenmark, Annika Morberg, Marianne Dannbeck, Stina Yström.
Läs merFågeltornskampen 2014 en kort resume.
Fågeltornskampen 2014 en kort resume. Hela 69 fågeltorn anmälde sig till Fågeltornskampen 2014. Alla anmälda torn har inte rapporterat när detta skrivs. Förhoppningsvis får vi in fler rapporter. Dock har
Läs merFågelinventering Sässmanområdet 2013
Fågelinventering Sässmanområdet 2013 Stefan Persson Bete vid Sässmans västra strand Detta projekt har medfinansierats genom statsbidrag förmedlade av Länsstyrelsen Gävleborg Inventeringens genomförande
Läs merInventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005
Inventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005 Upplands Ornitologiska Förening 2005-06-28 Inledning s. 1 Upplands Ornitologiska Förening (UOF) har under våren 2005, på uppdrag
Läs merStrandängar i Södermanlands län inom Life Coast Benefit
Strandängar i Södermanlands län inom Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131 En redovisning av häckande strandängsfåglar före åtgärder. Rapportens innehåll De uppgifter om häckande fåglar som redovisas
Läs merFågelinventering vid Storfinnforsen
Fågelinventering vid Storfinnforsen Naturföretaget 2016 Inventering: Arvid Löf Foto: Arvid Löf Rapport: Arvid Löf Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén Datum rapport: 2016-08-26 Version: 1 Kontaktperson för
Läs merRingmärkningsrapport från Landsorts Fågelstation Sammanställd av Chris Sharpe & Kay Collister åt Landsorts Fågelstation
Ringmärkningsrapport från Landsorts Fågelstation 2014 Sammanställd av Chris Sharpe & Kay Collister åt Landsorts Fågelstation Ringmärkningsrapport från Landsorts Fågelstation 2014 Sammanställd av Chris
Läs merRutiner för fångst och ringmärkning vid Ottenby fågelstation
Rutiner för fångst och ringmärkning vid Ottenby fågelstation Åke Lindström, Anders Hedenström & Christian Hjort Version 1.3 (3 juli 2003) Ottenbykommittén/Sveriges Ornitologiska Förening Ottenby fågelstation,
Läs merSvensk ringmärkning 2008
Återfyndsplatser under år 2008 av fåglar ringmärkta i Sverige. Ett av de mera anmärkningsvärda återfynden 2008 var en blåhake Luscina svecia som rapporterades från Pakistan. foto: tomas lundquist 20 fågelåret
Läs merStöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012
Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 48 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish University of Agricultural Sciences
Läs merFÅGLARNA VID LERKILEN
FÅGLARNA VID LERKILEN Thomas Liebig juni 2012 Inledning I augusti 2011 tog jag på mig att göra en sammanställning över de fåglar som förekommer i och omkring Lerkilen, Hälleviksstrand i Orust kommun. Rapporten
Läs merNågra kortflyttande tättingars förekomst i Kvismaren under 40 år
Några kortflyttande tättingars förekomst i Kvismaren under 4 år Jan Sondell & Bo Nielsen Inledning Som visats i tre artiklar 24-26 (Nielsen & Sondell 25, 26 och Sondell & Nielsen 27) kan även enkla kvantitativa
Läs merRingmärkningen vid Falsterbo Fågelstation 2017
Ringmärkningen vid Falsterbo Fågelstation 2017 Ringing at Falsterbo Bird Observatory 2017 Meddelande nr. 316 från Falsterbo Fågelstation Lennart Karlsson & Sophie Ehnbom Ringmärkningen vid Falsterbo Fågelstation
Läs merStainGylpen 2010:1. Sundregruppen 623 30 Burgsvik Plusgiro: 45 97 36-5 E-post: sundregruppen@tele2.se Hemsida: www.sundrefagelstation.
StainGylpen 2010:1 Sundregruppen 623 30 Burgsvik Plusgiro: 45 97 36-5 E-post: sundregruppen@tele2.se Hemsida: www.sundrefagelstation.se Sundregruppens styrelse 2009-2010 Ordförande: Björn Lilja Ulfsparres
Läs merFalsterbo Fågelstation 2008 sophie ehnbom, Lennart KarLsson, måns KarLsson Kaj svahn
Ringmärkningen vid Falsterbo Foto: Jonas Rosquist Fågelstation 2008 Ringing at Falsterbo Bird Observatory 2008 Under 2008 ringmärktes 34 657 fåglar av 109 arter vid Falsterbo Fågelstation, vilket är den
Läs merFågelinventering Hösten Stora Beddinge ängar 58:3 Trelleborgs kommun Skåne
Fågelinventering Hösten 008 Stora Beddinge ängar 58: Trelleborgs kommun Skåne Gråhäger Richard Bergendahl Trelleborgs kommun 008-1-15 Inledning... Inventeringsutförandet... Områdesbeskrivning... Vädret...
Läs merLerums kommun Inventering av fågelfaunan i Gråbo grustäkt
Lerums kommun 2014-12-10 Inventering av fågelfaunan i Gråbo grustäkt Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Beskrivning av området... 2 2. Metod... 3 3. Resultat... 4 3.1 Naturvårdsintressanta arter...
Läs merFOTO: JENS B. BRUUN RACHEL M UHEIM OCH P ER A NDELL MED NÅGRA AV HÖSTENS ALLA KUNGSFÅGLAR
FOTO: JENS B. BRUUN 4 RACHEL M UHEIM OCH P ER A NDELL MED NÅGRA AV HÖSTENS ALLA KUNGSFÅGLAR ringmärkningen vid Falsterbo fågelstation 2000 Ringing at Falsterbo Bird Observatory 2000 Under 2000 ringmärktes
Läs merHäckande fåglar i skogsmark på Gotland
Häckande fåglar i skogsmark på Gotland 1998 214 Rapporter om natur och miljö Rapport nr 218:1 Häckande fåglar i skogsmark på Gotland 1998 214 Tomas Johansson & Lars Tydén In memoriam Lars Tydén (1955
Läs merIvriga stockholmsskådare. Åt vilket håll ska man titta? Det är ju fåglar överallt!
Ivriga stockholmsskådare. Åt vilket håll ska man titta? Det är ju fåglar överallt! Efter avprickning och välkomnande av ledningsgruppen bestående av Henrik Waldenström och Rolf Vestberg rullade vi iväg
Läs merSex jordbruksanknutna långflyttande småfåglars förekomst i Kvismaren under 40 år
Sex jordbruksanknutna långflyttande småfåglars förekomst i Kvismaren under 4 år Jan Sondell & Bo Nielsen Inledning Även enkla kvantitativa ringmärkningsdata kan utgöra en värdefull källa till kunskap om
Läs merTioårsjubileum: Tjejer möt vårfåglarna på Öland
Tioårsjubileum: Tjejer möt vårfåglarna på Öland TEXT: MARIA STENMARK, FOTO: GIGI SAHLSTRAND I år firade StOF:s vårliga tjejresa till Öland tioårsjubileum. Helt enligt utsatt tid kom vi iväg från Liljeholmen
Läs merÖvervakning av beståndsväxlingar hos svenska småfåglar med vinterkvarter i tropikerna via ringmärkningssiffror vid Falsterbo Fågelstation.
Övervakning av beståndsväxlingar hos svenska småfåglar med vinterkvarter i tropikerna via ringmärkningssiffror vid Falsterbo Fågelstation. Rapport 26. Natur och Kultur Lennart Karlsson Titel: Övervakning
Läs merRingmärkningen vid Tåkern fyller 40!
Ringmärkningen vid Tåkern fyller 40! Text och foto: Christer Elderud Jag läser ur min egen handskrivna dagbok från 25 september 1964: Anländer till Glänås klockan 13.30. Fyra nät uppspännes och klockan
Läs merTättingars ungfågelruggning i Kvismaren
Tättingars ungfågelruggning i Kvismaren Bo Nielsen Inledning För gruppen tättingar sker ruggningen vanligen en till två gånger om året (Svensson 1992). Två huvudtyper av ruggning förekommer. Komplett ruggning
Läs merFågelinventering i vassområden i Mälaren, sträckan Hamre- Gäddeholm samt Björnön
Datum 2016-01-31 vassområden i sträckan Hamre- Gäddeholm samt Björnön Västerås stad EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771
Läs merSundregruppen och Sundre fågelstation
Staingylpen 2 2017 Sundregruppen och Sundre fågelstation Ringmärkningen i Sundre socken startades i Skoge 1976 av Per-Göran Bentz. Under en följd av år bedrevs den bara under vårarna, men från 1981 även
Läs merINVENTERING AV FÅGLAR
INVENTERING AV FÅGLAR BOKHULTET, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2013-03-20 Inventering och text Naturcentrum AB 2012 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160 ncab@naturcentrum.se
Läs merFågelfaunan på Storblaiken 2014
Fågelfaunan på Storblaiken 2014 Resultat från utfört kontrollprogram Konsultrapport, okt 2014 Författare: Fredrik Grensman Fredrik Grensman & BlaikenVind AB, okt 2014 Fredrik Grensman Renmansgården 92492
Läs mer2018:16. Fåglar som mått på miljön i Västmanlands län. Trender för miljöindikatorer och arter
AVDELNINGEN FÖR NATURVÅRD Fåglar som mått på miljön i Västmanlands län Trender 1998-2016 för miljöindikatorer och arter Författare: Per Hedenbo Trendberäkningar: Martin Green 2018:16 Titel: Fåglar som
Läs merOrdförande Ledamot Vice ordförande Ledamot Ledamot Sekreterare Kassör
Staingylpen 1 2019 Sundregruppen och Sundre fågelstation Ringmärkningen i Sundre socken startades i Skoge 1976 av Per-Göran Bentz. Under en följd av år bedrevs den bara under vårarna, men från 1981 även
Läs merPunkttaxering av våtmarksfåglar i Brannäs våtmark i Oxelösunds kommun under år 2012
Punkttaxering av våtmarksfåglar i Brannäs våtmark i Oxelösunds kommun under år 2012 Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund Jan Gustafsson Oxelösunds kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Vid
Läs merÖvervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2001
Övervakning av fåglarnas populationsutveckling Årsrapport för 21 [Kortad version för internetpublicering] Sören Svensson & Åke Lindström Ekologiska institutionen, Lunds universitet Lund 22 1 Övervakning
Läs merInventering av fa glar i tva omra den i Klara lvsdeltat 2014
Inventering av fa glar i tva omra den i Klara lvsdeltat 2014 Version 2014-09-21 Sammanfattning Denna fågelinventering utfördes i Natura 2000-området Klarälvsdeltat där Länsstyrelsen i Värmlands län inom
Läs merÖland Torsdag 2 söndag 6 maj 2013 Text: Hans-Georg Wallentinus Foto: Göran Årevik och Hans-Georg Wallentinus
Öland Torsdag 2 söndag 6 maj 2013 Text: Hans-Georg Wallentinus Foto: Göran Årevik och Hans-Georg Wallentinus Reseledare: Hans-Georg Wallentinus och P-G Larén Deltagare: Andrea Boström, Anita Melin, Annika
Läs merVerksamheten vid Ottenby fågelstation år 2001
Verksamheten vid Ottenby fågelstation år 2001 Här följer en beskrivning av Ottenby fågelstations säsong år 2001. Stationen grundades 1946 och likartad verksamhet har nu bedrivits oavbrutet i 56 år. Sedan
Läs merSex skogshäckande och långflyttande små tättingars förekomst i Kvismaren
Sex skogshäckande och långflyttande små tättingars förekomst i Kvismaren under 4 år Bo Nielsen & Jan Sondell Ringmärkningsnumerär under 4 år redovisas för göktyta, trädpiplärka, rödstjärt, härmsångare,
Läs merÖlandsresan maj Text: Håkan Steen
Ölandsresan 19-22 maj 2016 Text: Håkan Steen Nattlig promenad vid Penåsa. Här hördes nattskärra, morkulla och enkelbeckasin bland annat. Foto: Anne-Charlotte Bergenheim Torsdag 19 maj Nio deltagare och
Läs merStyrelsen. Sundregruppen 623 30 Burgsvik E-post: info@sundrefagelstation.se Hemsida: www.sundrefagelstation.se Plusgiro: 45 97 36-5
Staingylpen 1 2014 Sundregruppen och Sundre fågelstation Ringmärkningen i Sundre socken startades i Skoge 1976 av Per-Göran Bentz. Under en följd av år bedrevs den bara under vårarna, men från 1981 även
Läs merStandardrutter i Stockholms län. Ett inventeringsverktyg för miljömålsarbetet. Faktablad 2012:1. Samarbete med Stockholms Ornitologiska Förening
Foto: Fotografens namn och ev bildbyra. Fiskgjuse. Foto: Tomas Viktor. Faktablad 2012:1 Standardrutter i Stockholms län Ett inventeringsverktyg för miljömålsarbetet Standardruttsinventeringar är ett viktigt
Läs merSkånska specialiteter 28-31 maj 2010
Skånska specialiteter 28-31 maj 2010 Om resan Vi reste med minibuss från Mörby centrum på fredagsmorgonen. På vägen mot Skåne stopp för skådning och fika vid Sättunaviken och Hyltena. Väl i Skåne prioriterades
Läs merfoto: hans cronert/skånska bilder
foto: hans cronert/skånska bilder Under 2013 ringmärktes 8 282 halsbandsflugsnappare Ficedula albicollis. 22 fågelåret 2013 Svensk ringmärkning 2013 thord fransson, thomas wenninger, lina jansson, tuomo
Läs merFalsterboresan 5 8 september 2013
Falsterboresan 5 8 september 2013 Deltagare Bertil Malmgren, Björn Bergenholtz, Björn Wallentinus, Brita och Lars Svantesson, Calle Ståhlgren, Eva Petersson, Hannu Koho, Jarl Schuberth, Kerstin Nordenadler,
Läs mer2012:3. Övervakning av beståndsväxlingar hos tropikflyttande småfåglar 2011
212:3 Övervakning av beståndsväxlingar hos tropikflyttande småfåglar 211 Titel: Utgiven av: Copyright: Övervakning av beståndsväxlingar hos tropikflyttande småfåglar 211 Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen
Läs merHur går det för fåglarna i Dalarna?
Rapport: 2016:06 Hur går det för fåglarna i Dalarna? Omslagsbild: Sångsvanar. Foto: Sebastian Kirppu. Rapporten kan laddas ner från Länsstyrelsen Dalarnas webbplats: www.lansstyrelsen.se/dalarna/publikationer.
Läs merHur går det för skogens fåglar?
Hur går det för skogens fåglar? Martin Green Svensk Fågeltaxering Biologiska inst., Lunds universitet Alla foton om inte annat anges: Åke Lindström Hur går det för skogens fåglar? Ingen helt enkel fråga
Läs merSundregruppen och Sundre fågelstation
Staingylpen 1 016 Sundregruppen och Sundre fågelstation Ringmärkningen i Sundre socken startades i Skoge 1976 av Per-Göran Bentz. Under en följd av år bedrevs den bara under vårarna, men från 1981 även
Läs merInventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014
Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014 Slutversion 2014-09-14 1. Introduktion Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland driver projektet LIFE+ Vänern
Läs merFåglar, revirkartering, generell metod. Undersökningstyp: Landskap, Skog, Jordbruksmark, Våtmark, Fjäll. Programområde:
Fåglar, revirkartering, generell metod Version 1:1, 2012-06-21 1 Programområde: Landskap, Skog, Jordbruksmark, Våtmark, Fjäll Undersökningstyp: Fåglar, revirkartering, generell metod Mål och syfte med
Läs merRingmärkningsverksamheten vid Hammarö fågelstation 2009
Ringmärkningsverksamheten vid Hammarö fågelstation 2009 Björn Ehrenroth Hammarö fågelstation (59.15 N/13.31 E) var 2009 bemannad med ringmärkare 131 dagar, därav 123 dagar med fångst minst 4 timmar per
Läs merÖvervakning av beståndsväxlingar hos tropikflyttande småfåglar 2012
Övervakning av beståndsväxlingar hos tropikflyttande småfåglar 212 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Övervakning av beståndsväxlingar hos tropikflyttande småfåglar 212 Länsstyrelsen
Läs merÖversiktig inventering av fåglar i planområde på Koön
Sida 1 av 5 Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön 2012-06-11 Uppdrag Peter Nolbrant, BioDivers Naturvårdskonsult har genom Åsa Röstell, Melica fått uppdrag av Pauline Svensson, Kungälvs
Läs merRingmärkningen vid Falsterbo Fågelstation 2016
Ringmärkningen vid Falsterbo Fågelstation 2016 Ringing at Falsterbo Bird Observatory 2016 Meddelande nr. 309 från Falsterbo Fågelstation Lennart Karlsson & Sophie Ehnbom Ringmärkningen vid Falsterbo Fågelstation
Läs merRevirinventering av fåglar inom naturreservatet på Västra Femöre, Oxelösunds kommun under år 2012
Revirinventering av fåglar inom naturreservatet på Västra Femöre, Oxelösunds kommun under år 2012 Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund Jan Gustafsson Oxelösunds kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
Läs merFågelinventering vid Lommarstranden i Norrtälje kommun
Fågelinventering vid Lommarstranden i Norrtälje kommun Naturföretaget 2016 Inventering: Arvid Löf Foto: Arvid Löf Rapport: Arvid Löf Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén Datum rapport: 2016-07-04 Version:
Läs merRingmärkningsverksamheten vid Hammarö fågelstation 2010
Ringmärkningsverksamheten vid Hammarö fågelstation 2010 Björn Ehrenroth Hammarö fågelstation (59.15 N/13.31 E) var 2010 bemannad med ringmärkare 92 dagar, därav 88 dagar med fångst minst 4 timmar per dag.
Läs merVäntad och oväntad spänning på Stof:s Ölandsresa maj 2017 Text: Håkan Steen, Bild: Håkan Steen (HS) och Monica Ahlberg (MA)
Väntad och oväntad spänning på Stof:s Ölandsresa 19 22 maj 2017 Text: Håkan Steen, Bild: Håkan Steen (HS) och Monica Ahlberg (MA)! Skärfläcka. (Monica Ahlberg) Att åka på fågelresor innebär alltid ovisshet
Läs merÖvervakning av beståndsväxlingar hos svenska småfåglar med vinterkvarter i tropikerna via ringmärkningssiffror vid Falsterbo Fågelstation.
Övervakning av beståndsväxlingar hos svenska småfåglar med vinterkvarter i tropikerna via ringmärkningssiffror vid Falsterbo Fågelstation. Rapport 28. Natur och Kultur Lennart Karlsson Titel: Övervakning
Läs merÖvervakning av beståndsväxlingar hos svenska småfåglar med vinterkvarter i tropikerna via ringmärkningssiffror vid Falsterbo Fågelstation
Övervakning av beståndsväxlingar hos svenska småfåglar med vinterkvarter i tropikerna via ringmärkningssiffror vid Falsterbo Fågelstation Rapport 29 Natur och Kultur 21:4 Titel: Utgiven av: Författare:
Läs merProjekt LOM: Inventeringarna 2007
Antal rapportörer Projekt LOM: Inventeringarna 27 Uppdaterat t.o.m. 1 februari 27. MATS O.G. ERIKSSON Rapporteringen till Projekt LOM 27 Totalt har 131 personer medverkat med rapporter till Projekt LOM
Läs merRingmärkningsverksamheten vid Hammarö fågelstation 2004
Ringmärkningsverksamheten vid Hammarö fågelstation 2004 Björn Ehrenroth Hammarö fågelstation (59.15N/13.31E) var 2004 bemannad med ringmärkare 126 dagar, därav 119 dagar med fångst minst 4 timmar per dag.
Läs merStaingylpen
Staingylpen 1-2 2018 Sundregruppen och Sundre fågelstation Ringmärkningen i Sundre socken startades i Skoge 1976 av Per-Göran Bentz. Under en följd av år bedrevs den bara under vårarna, men från 1981 även
Läs merBILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 Placeringsrekommendationer Ottwall & Green Vattenfall Vindkraft
Läs merÖvervakning av beståndsväxlingar hos tropikflyttande småfåglar
Övervakning av beståndsväxlingar hos tropikflyttande småfåglar 198 217 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Övervakning av beståndsväxlingar hos tropikflyttande småfåglar 198 217 Länsstyrelsen
Läs merRovfågelssträcket i Falsterbo och andra sevärdheter 1-4 september 2011
Rovfågelssträcket i Falsterbo och andra sevärdheter 1-4 september 2011 Text: Torbjörn Winqvist Foto: Peter Berglin och Torbjörn Om resan Vi for med en minibuss och en personbil från Liljeholmen på torsdagen
Läs merÖvervakning av beståndsväxlingar hos tropikflyttande småfåglar 2013
Övervakning av beståndsväxlingar hos tropikflyttande småfåglar 213 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Övervakning av beståndsväxlingar hos tropikflyttande småfåglar 213 Länsstyrelsen
Läs merRingmärkningsverksamheten vid Hammarö fågelstation 2011
Ringmärkningsverksamheten vid Hammarö fågelstation 2011 Björn Ehrenroth Hammarö fågelstation (59.15N/13.31E) var 2011 bemannad med ringmärkare 101 dagar, därav 93 dagar med fångst minst 4 timmar per dag.
Läs merFÅGELTURER Vinterfågelmatning
FÅGELTURER Vinterfågelmatning X Fiskevillan som utgör startpunkt och återsamlings- eller slutpunkt för promenaden 1 - Matplatser i anslutning till Fågeldammarna. Beroende på hur matning sker kan här ses
Läs mer