Nutida Musik 4:1 2006:07/Ljudkonst: Sverige/13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nutida Musik 4:1 2006:07/Ljudkonst: Sverige/13"

Transkript

1 NUTIDA MUSIK /SYDKOREA: UNSUK CHIN/13 Nutida Musik 4:1 2006:07/Ljudkonst: Sverige/13 Varför har den svenska konsten varit så tyst? Och varför låter den så mycket idag? Andreas Engström och Åsa Stjerna träffade filosofen Sven-Olov Wallenstein för att försöka finna ledtrådar till varför ljudkonsten så länge varit frånvarande i den svenska konsten och konstdiskussionen. Samtalet ledde vartefter in på konstens framtid. >>

2 14/LJUDKONST: SVERIGE/NUTIDA MUSIK 4:1 2006:07 Andreas Engström (AE): I den tyska litteraturen och forskningen handlar ljudkonst om ljudinstallationer och förhållandet mellan ljud, rum och det arkitektoniska. Konsthistoriskt finns det en förhållandevis lång tradition. I Sverige, däremot, är detta med vissa undantag relativt nytt. Med ljudkonst har man i stället kommit att avse improvisation, electronica, laptop, och allmänt det som uppfattas som experimentellt, kanske i motsats till akademiskt. Hur kommer det sig att det inte finns något fokus på den rumsliga ljudkonsten? Håller du med om detta, till att börja med? Sven-Olov Wallenstein (SOW): Ja, det gör jag väl i och för sig. Jag kommer ihåg en diskussion vi hade i redaktionen på tidskriften Material i början av 90- talet. Vi var lite förbryllade över att ljud som medium inte hade slagit igenom i konsten, i alla fall inte i Sverige. Jag tror att mycket har att göra med att konstnärer i Sverige inte hade någon som helst relation till konstmusik, den existerade inte ens som begrepp. Och det gör den fortfarande inte, strängt taget. Åsa Stjerna (ÅS): Och vad beror detta på? SOW: Jag kommer ihåg ett seminarium om Adorno för cirka sju år sedan. Jag, Per Mårtensson och Erik Wallrup diskuterade bland annat detta. Konstmusikens problem är väl nästan av sociologiskt art. Man lyssnar på popmusik, konstmusiktraditionen har helt trängts undan. Yngre tonsättare har inte en publik på samma sätt som yngre konstnärer har. Det finns heller ingen social apparat kring konstmusiken på samma sätt som kring konsten med vernissager och annat. Men framför allt är det två separata världar. Det gör att arvet från låt oss säga 60-talets tendenser inom musiken, att se musik som ett rumsligt fenomen, inte trängde in i konsten. Det tror jag är den enklaste förklaringen. AE: Ändå fanns det på 60-talet trevande försök till att utveckla en tradition med ljudinstallationer och ljudskulpturer. SOW: Ja, och trots det var Fylkingen som miljö mer eller mindre okänd mark för konstnärer för 15 år sedan. Lite har det ju förändrats sen dess. ÅS: Det där är ju ena sidan. Men om vi vänder på det, hur kommer det sig att man inom konstmusiken inte har fokuserat på det rumsliga? SOW: Jag tror det beror på samma sak, man har inte haft en koppling till konsten. Konsten är rumslig, den arbetar med utställningar, installationer och miljöer, men man har inte samarbetat tillräckligt. Man går skilda utbildningar där konstmusiken har befunnit sig i en speciell miljö med seminarier som ofta inte rör någon utöver specialisterna. Det tror jag är ett faktum. Det diskuterade vi mycket på det där Adorno-seminariet. Adorno är ju en bra utgångspunkt för att diskutera de här sakerna. AE: Kan man också se det som en förseningsmekanism? Proggen och Musikrörelsen hade onekligen en stor makt i Sverige under hela 70-talet och har påverkat konstklimatet kanske mer än man kan ana. De experiment som fanns första halvan av 60-talet fick ge vika för ett decennium av påtagligt politisk konst. En konsekvens av detta blev att internationella konstriktningar som kom fram under 70-talet, som body art, video och performance, dröjde med att få ett genomslag här. SOW: Visst. Många debatter kom väldigt sent till Sverige. I början av 80-talet fick vi debatten om postmodernismen. Som jag uppfattar det var det under 70-talet fult att tala om saker som gjordes internationellt, särskilt om det var amerikanskt, vilket bidrog till en stängning mot den internationella debatten. Sen kom allt in huller om buller i början av 80-talet. Alla positioner som tidigare varit undantryckta kom på en gång, vilket gjorde att det skapades en så märkligt historielös och eklektisk situation. Plötsligt skulle man absorbera allt. Men man hade tappart bort rottrådarna, man hade tappat års intellektuell diskussion. Debatten om postmodernismen var ju ganska bisarr inledningsvis, den kretsade bland annat kring den tyska neoexpressionismen. Sen kom det ju en vända till med utställningen Implosion, men då var allt redan förvirrat. Sverige fungerade lite som en ekokammare av vad som sades utomlands och ekona tog ett decennium innan de kom hit. Idag är det ju inte så. Kommunikationerna har spirat upp; vi lever i en helt annan typ av direkthet och är idag inte ett isolerat land i något som helst avseende. ÅS: Ändå tycker jag att historielösheten fortfarande är påtaglig. Ofta när man talar om ljudkonst, för att fokusera på ämnet lite, talar man om nya gränsöverskridningar, att man nu har börjat göra ljudinstallationer. Men det sker inte några kopplingar till det som faktiskt gjordes för snart fyrtio år sedan. SOW: Det är något märkligt med Sverige. Konsten är väldigt historielös här, vilket beror på sådana triviala fakta som att det inte finns några böcker, alltså typ Svensk Modern Konst. Det har

3 NUTIDA MUSIK 4:1 2006:07/LJUDKONST: SVERIGE/15 Konsten är inne i en så oerhört expansiv fas. Inte så att den är gränsöverskridande, det finns inga gränser att överskrida längre i den meningen. Snarare handlar det om att efterlikna en upplevelseindustri. hänt att jag från utomlands fått frågan om vilken som är standardboken om svensk efterkrigskonst. Det finns ingen sån! Jag har undervisat på ett antal konsthögskolor och jag märker att man inte har koll på vad som skedde för 40 år sedan. Också det som hände för sju år sedan är ofta okänt. Man känner till sina generationskamrater men varje generation skiljs från den åtföljande. När jag pratade med mina studenter, som var ungefär 25 år, om det som hände på 80- talet, så var detta något helt okänt. Eva Lövdahl? Anders Widoff? Vem är Max Book? Jämför man med ett land som har ett historiskt medvetande för att låta lite provocerande USA, så skrivs det hela tiden konsthistorier. Varje generation tvingas ta spjärn år bakåt och definiera sin plats. Man har nästan en för stor historisk medvetenhet. Man blir låst av sina föregångare. Där finns också en närhet mellan konst, konsthistoria som disciplin, konstkritik och konstundervisning. I Sverige är konsthistorikerna med några få glädjande undantag fullständigt likgiltiga inför samtiden. Man skriver inget om det som skett de senaste 30 åren, därför finns det inga böcker att använda i undervisningen, därför uppstår dessa glapp. Det är ett av skälen till att konstnärer ofta gör om saker som redan gjorts. De som studerar på musikhögskolorna idag, hur är deras relation till bildkonsten och den samtida musikens historia? AE: Jag upplever att identifikationen med konstarten musik är mycket stark. Det är musik man håller på med. Samtidigt har man trots en i grunden ganska traditionell och specialiserad skolning ett väldigt öppet förhållande till musik, vilket innebär att det hela kan leda till i princip vad som helst. Man kan finna både den konceptuella och den relationella konsten i den nya musiken. Men jag upplever att detta inte alltid är förankrat i den estetiska diskursen. Förhållandet till och kunskapen om både konst- och musikhistorien upplever jag som mycket problematisk, för att inte säga svag. SOW: I Tyskland finns det en helt annan koppling mellan dåtidens avantgardister och den nuvarande scenen. Stockhausen är ju aktuell för yngre tyskar, om man säger så. Tyskland har för svenskar blivit en kulturell och akademisk isolerad ö som vi numer inte tar emot något ifrån. AE: När det svenska 60-talet fick en revival för några år sedan kändes det som om det var en nyhetens behag och inte en naturlig återkoppling till konst- och musikhistorien. ÅS: Om man ser till den internationella litteraturen finns det ju också en språkproblematik. I Tyskland finns det beträffande den nya musiken och specifikt ljudkonsten, en rik litteratur. Samtidigt är det tydligt att denna ofta inte finns med som referensmaterial i engelskspråkiga studier, därför når den heller inte Sverige. AE: Ja, det finns ju en begränsning för vilken litteratur man kan använda i Sverige. För övrigt finns precis samma problem inom konstmusiken som inom bildkonsten. Ingen svensk litteratur. Till och med om den elektroniska musiken och dess subgenrer, som i decennier varit ett starkt svenskt område, finns det ingenting. SOW: Det är ett faktum när man undervisar på konsthögskolorna att man inte har något material; inget att visa studenterna eller något man kan ha som kurslitteratur. ÅS: Strategier? SOW: Man skall skriva svenska konsthistorier. Inom litteratur är det annorlunda. Där finns ett antal standardverk om den svenska litteraturhistorien. Inom bildkonst, arkitektur och musik finns ingenting. Jag tror att detta skulle kunna sälja bra. Men förlagen vill inte och det finns ingen som vill skriva dem. De som skulle vara kompetenta att skriva är kritiker som inte är intresserade, eller historiker som gör annat. Det har uppstått ett glapp som gjort att konsten och musiken inte har blivit en del av ett intellektuellt debattämne som den svenska litteraturen från 60- och 70-talen är. AE: Konstmusikbegreppet har annars den senaste tiden börjat annekteras av något delvis annat. Det handlar om tendenser som kom fram under 90-talet som electronica och olika sceniska och performativa gränsöverskridningar. Jag har läst lite här och var om konstmusik där man definitivt inte avser den konstmusik som gradvis försvunnit från vår kulturella allmänbildning. Istället syftar man på en allmänt experimentell konst där musiken finns som en ingrediens. Tonsättaren är förknippat med något ålderdomligt, istället är konstmusikern uppe och spelar. Där verkar det ha skett ett inträngande in i andra miljöer, in i nya sammanhang. ÅS: Skulle du säga att den filosofiska diskussion som konsten har fört sedan 80-talet aldrig har förts inom musiken? SOW: Den har i alla fall inte nått fram till filosoferna även om det inte är så

4 NUTIDA MUSIK 4:1 2006:07/LJUDKONST: SVERIGE/17 Konsten är väldigt historielös här, vilket beror på sådana triviala fakta som att det inte finns några böcker, alltså typ Svensk Modern Konst. Tänkare i rykande landskap, Sven-Olov Wallenstein. Foto: Jonna Bornemark. många av de svenska filosoferna som är intresserade av bildkonst, kanske ett par tre stycken. Men internationellt finns det en diskussion bland filosofiskt orienterade kritiker. Musiken har ju inte haft den typen av närvaro. Inte sedan Adorno har det funnits någon filosof som egentligen intresserat sig för musik. ÅS: Talar vi internationellt? SOW: Ja. Klart det funnits estetiker som skriver om musik, men inte på något djupare sätt. Ingen originell tänkare har tagit sig an musik. Däremot finns hur många som helst inom litteratur, film och bildkonst. Det kan ju ha med musikens hantverk att göra, att det är komplicerat att skriva om musik om man inte kan spela eller skriva den. Men folk som skriver om film kan väl inte alltid göra film. Det är heller inte säkert att filosofer är så bra på att läsa ritningar till hus. ÅS: Och att man inte skriver om konstmusik, måste ju bero på det faktum att det finns annan musik SOW: Den lika triviala som trista förklaringen är nog att det finns en populärkultur som är så stark att den helt enkelt har trängt ut konstmusiken. Den vanliga medborgaren lyssnar på popmusik. En högt intellektuell människa skulle kunna säga: Jag orkar inte lyssna på musik, jag hör lite på radion. Men ingen skulle kunna säga: Jag orkar inte läsa något, jag läser lite Liza Marklund. Musiken är en del av en kommersiell ljudvärld, och undantar man film, så gäller detta ingen annan konstart. Man måste vara väldigt specialintresserad för att finna de andra kanalerna för musik som inte upptagits av den kommersiella. ÅS: Samtidigt känns det som om ljudkonst börjar bli ett kommersiellt begrepp. Finns det någon fara med att ljudkonst med allt vad det innebär av ljuddesign, ljudakustik och elektronisk musik har blivit så hajpat och till och med kommersiellt på sitt sätt? SOW: Fara vet jag inte. Men det är intressant att det över huvud taget dyker upp på horisonten. ÅS: Ja, varför blir det så, ordet ljudkonst uppträder just nu i en mängd sammanhang? SOW: Det har säkert att göra med att konstnärer arbetar mer med hela miljöer. Man arbetar med något som nästan går att likna vid upplevelseindustrin. Saker skall upplevas med alla sinnen och man vill göra ett slags immersion av ljud, bild, rörelse, allting. Som konstnär har man kanske inte varit så inne på ljudet tidigare. ÅS: Men då handlar det egentligen inte om ljudkonst utan om visuell konst med ljudkomponenter? SOW: Konsten är inne i en så oerhört expansiv fas. Inte så att den är gränsöverskridande, det finns inga gränser att överskrida längre i den meningen. Snarare handlar det om att efterlikna en upplevelseindustri; att absorbera hela rummet hos betraktaren och skapa en totalupplevelse. Svenska kulturpolitiker talar allt mer om upplevelseindustrin den gamla kulturindustrin låter i sammanhanget för högkulturellt. Man skall tillhandahålla maximalpaketerade upplevelser. Då är det klart att ljudkonst kan vara en effektiv sak att göra. Nu låter det som om jag är kritisk men det är jag inte. Det är ett faktum att konsten härmar de kommersiella uttrycken, så har det alltid varit ÅS: Så ljudkonst ligger bra i tiden för

5 18/LJUDKONST: SVERIGE/NUTIDA MUSIK 4:1 2006:07 Om vi har otur kan ljudinstallationen mycket väl utvecklas mot detta. Man skapar trevliga offentliga miljöer, en akustisk utsmyckning, en extrem High Brow Muzak som inte ställer några krav. att den är lättillgängligt utifrån ett kommersiellt sätt att se på saken? SOW: Konsten är oerhört känslig just nu för vad den skall liera sig med; var det finns pengar, var det finns uppmärksamhet. Ta film till exempel. Konstnärer gör idag film där de imiterar spelfilmens konventioner, med biosalongens black box. ÅS: Men handlar det om att imitera eller om att kommentera? SOW: I många fall handlar det om att man vill in i filmbranschen. Där finns en större publik och större möjligheter att nå andra världar. Matthew Barney gör timslånga filmer som visas på filmfestivaler. Han blir utbuad och förstår inte varför. Cindy Sherman har gjort spelfilmer. Det är samma sak med mode. Där har vi en ännu tydligare koppling mellan kommersiella intressen, sponsorintressen och konst. Armani sponsrar Guggenheim i New York, konstnärer gör modekläder och infiltrerar modekollektionerna. Tittar man i Art forum så finns en massa annonser från modehus som inte funnits tidigare. ÅS: Ser du detta som standard eller undantag? SOW: Den konst som vill får uppmärksamhet tenderar att söka sig till starka kommersiella platser. Mode, musik och film är intressant därför att det finns en ny publik att nå. Konsten är extremt promiskuös just nu och vill gärna liera sig där det finns pengar och glamor. ÅS: Vad beror det på? SOW: Man har lämnat detta att kommersialism är något fult. Konstmarknaden är starkare idag än någonsin tidigare. Internationellt finns det hur mycket pengar som helst och en enorm spekulation. Här tror jag att musikbranschen är lockande. En konstnär kan tjäna pengar på ett verk, men det finns ett sug att nå en masspublik. ÅS: Dessa totalkonstverk är väl inget man kan spekulera i? Det är en form av konst som inte går att köpa, eller? SOW: Visst gör den det. Den köps av samlare och av museer till otroliga priser. De stora samlarna kan äga rättigheter, visningsrättigheter, till en video av Matthew Barney som kostar en miljon dollar. Det man spekulerar i är varumärken och symboliska värden. Under förra Dokumenta-utställningen förvånades man över att där var så mycket film och man trodde att detta skulle vara omöjligt att sälja. Nästan allt var sålt när de öppnade. Konsten är som sagt promiskuös. På 80-talet var det reklam som gällde. Nu är det mode och film, men musik kommer säkert. Ljud är en av de zoner som det ännu inte investerats i. ÅS: Den sista vita fläcken Skulle du alltså hävda att det finns en kommersiell grund till varför ljudet är på frammarsch? Att till exempel efterfrågan av ljudakustisk forskning kring ljudmiljöer och miljöforskning är sekundär? SOW: Det behöver inte utesluta varandra. Men forskningen kanske inte når konstnärer eller gallerister, som ju inte läser avhandlingar i arkitektur, som till exempel Björn Hellströms. Det finns intressen som samverkar och den kommersiella aspekten är komplex. Den kommersiella sidan handlar också om att där det finns pengar, där finns det idéer. Folk attraheras av områden som utstrålar energi och styrka. Det är som med städer: varför åker folk till Berlin? Jo, för att det är sexigt, modernt, nytt. Men det hindrar inte att det kan komma bra saker ur detta. ÅS: Ett motsatt förhållande till detta, men som likväl är intressant utifrån denna diskussion, är just Berlin. En möjlig bakgrund till den ekonomiskt krävande ljudinstallationens utveckling där är att man under Tysklands delning pumpade in pengar till Västberlin för att hålla staden vid liv, vilket även innebar att ge konsten uppbackning. Därmed behövde konstmarknaden inte anpassa sig till den kommersiella världen på samma sätt som i andra storstäder. Tycker du att den kommersiella diskussionen är underskattad i det konstfilosofiska samtalet? SOW: All konst är ju kommersiell i någon mening eftersom den skall betalas av någon och produceras i något sammanhang. Ofta förs en diskussion om konst som är strikt estetisk, men det finns också något smutsigt bakom dörren på galleristernas kontor där de säljer grejerna. Sanningen är att den intellektuella konstvärlden inte skulle kunna leva utan den kommersiella, samtidigt som den kommersiella delen inte skulle klara sig utan den intellektuella eftersom det är denna som skapar symboliska värden som sedan omvandlas till monetära värden. Så länge vi lever i en kapitalistisk värld rör sig konsten efter pengarna. Man kan se på det konstnärliga objektets utveckling från mitten av talet, hur nära det följer varuformens utveckling. När det impressionistiska måleriet gör sig självständig från akademiens tradition är det för att man kan flytta ut och vara varor på en marknad. Konstmarknaden erbjuder en ny autonomi. Sedan dess har diskussionen om

6 NUTIDA MUSIK 4:1 2006:07/LJUDKONST: SVERIGE/19 autonomi och varuform följts åt. Jag tror att man kan följa verket i förändringen i hur vi uppfattar en vara: om den är ett ting, en serie, eller ett märke. De konceptkonstnärer som menade att verk inte behöver vara ting utan kan vara tankar eller en text, skapade den första brandingen. Dessa var mycket mer radikala än popkonstnärerna som nöjde sig med att avbilda varan. Konceptkonstnärerna avbildar varans form i tecken, varan är inte ett ting utan en semiotisk, psykologisk entitet. Alexander Alberro har skrivit en intressant bok, Coneptual Art and the Politics of Publicity (MIT Press), där han visar hur konceptkonstnärerna på 60-talet samarbetade med grafiska formgivare, som i sin tur funderade på hur man skulle kunna utveckla reklam. De ville ha en marknadsföring som tilltalar folks hjärna och tittade då mot konceptkonsten. För en senare konstnär som Barbara Kruger tog det bara några år innan reklamen såg ut som hennes konst. Cindy Sherman gör centerfolds åt modetidningar ett antal år efter att hon slagit igenom som konstnär. Det sker en väldigt snabb överkoppling och de två leden imiterar varandra. Så har det alltid varit, och det är inget att moralisera över. Det är närheten till en kommersiell värld som givit modernismen dess frihet. Alternativen är kyrkan, statsapparaterna och konstakademierna ÅS: Och musik idag, är det den sista vita fläcken för kommersiella intressen? SOW: Nu är det ju inte så att det finns en karta och så betar man av den ena vita fläcken efter den andra. När man flyttar på något uppträder nya vita fläckar. Konstfilmen har ju nyligen åter knutit an till en politisering, återkomsten till berättandet, det narrativa, och närheten till det dokumentära. Filmen har varit det politiska berättandets återkomst, men så kan det ju inte vara med ljuden ÅS: Men akustik och miljö är väl så nära musik eller ljudkonst kan komma politik! SOW: Inom filmen handlar det om att man approprierar en hel genre där blandformen mellan det strikt dokumentära och det approprierat dokumentära blir konst. I ljudkonsten är jag osäker på om man på samma sätt approprierar musik. ÅS: Samtidig är det en annan diskussion. Politisk ljudkonst skulle nog snarare handla om en diskussion om offentlighet. SOW: Skall man vara hård kan man säkert säga att en stor del av ljudkonsten är en återgång till konst som underhållning. Man skapar schysta miljöer. ÅS: Och till skillnad från dokumentärfilmskonsten fjärmar man sig ett narrativt berättande. SOW: Här kan man tala om upplevelserum. Som Olafur Eliasson som ibland använder ljud men oftast ljus, och gör ett slags kitschartad feel good -konst, ett slags ljusterapi på hög nivå. ÅS: Vad är det som är så provocerande med det? SOW: Det är så tomt, ett slags fenomenologisk kitsch. En så storslagen karaktär som är ofattbart dyr. Det är lättkonsumerat, skall spela på våra sinnen och man antas må bra av det. Det är som att se kattungar på teve. Man blir glad av det. ÅS: Vad skulle du ställa mot detta? SOW: En konst som problematiserar upplevelsen. I Eliassons fall blir konst som miljö ett slags företagsgrej. Han har en massa assistenter och tänker som vore det ett arkitektkontor där han ger totala paketlösningar till offentliga rum, varuhus, flygplatser. Verken innefattar ljud, ljus, taktilitet, färger; ett slags Gesamtkunstwerk. Det är inte konstigt att det aldrig provocerar. Man måste göra något som passar alla och alla kan identifiera sig med. Om vi har otur kan ljudinstallationen mycket väl utvecklas mot detta. Man skapar trevliga offentliga miljöer, en akustisk utsmyckning, en extrem High Brow Muzak som inte ställer några krav. ÅS: Det är väl detta som är risken när man lever i ett konsthistorielöst samhälle. Vad krävs för att hålla igång en intellektuell diskussion när det inte finns en diskussion från början? SOW: Någon måste föra diskussionen. Fast, det är väl inte så farligt med dålig konst, det finns värre saker En intressant fråga är hur som helst vad det är för begär som ligger bakom denna typ av konstverk. Där kan jag se ett slags kommersiellt tänkande. Man vill sälja in en hel upplevelse. Det är Wagners Gesamtkunstwerk minus det som är intressant med Wagner, alltså hans ideologiska vansinne och den tyska mytologin, det som gör Wagner problematisk. Föreställ dig Wagner som bara består av spindelvävstunna Ess-durackord; inga valkyrior, ingen Wotan, ingen underjord och ingen förvriden marxistisk klassanalys. ÅS: Det är bara dimman kvar SOW: En Wagner som ingen kan tycka illa om. Ess-dur och dimma, det kan vara konstens framtid. Andreas Engström & Åsa Stjerna

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 3 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Sanna designer/konstnär /Sanna slipar en möbel, köper blommor, visar upp sina konstverk, målar i en studio./ SANNA designer & konstnär.

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

»På de stora skivbolagen är det bara pengar som styr«

»På de stora skivbolagen är det bara pengar som styr« 98 jämställdhet »På de stora skivbolagen är det bara pengar som styr«de flesta associerar ordet skivbolag till fräscha kontor, guldskivor och stora studios genom vilka namnkunniga artister gör entré och

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET Uppmärksamhet är kanske den enskilt viktigaste ingrediensen för mänsklig utveckling näringslösning för själen. Om du tänker på tillfällen i ditt liv då du har utvecklats, tagit

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Av: Johanna Åberg 9B Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Antiken Grekisk stil 800 f.kr-200 f.kr Den grekiska antiken bestod av grekisk mytologi och gudatro. Grekerna var mycket duktiga

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

IMMATERIELLA TILLgångAR

IMMATERIELLA TILLgångAR IMMATERIELLA Tillgångar En stor del av ditt företags värde beror på de idéer du har utvecklat och skyddat. Om du skyddar ditt varumärke, din design eller uppfinning ökar chanserna att tjäna pengar på din

Läs mer

Sociala medier. #val14 #svpol #eupol #ep2014

Sociala medier. #val14 #svpol #eupol #ep2014 Sociala medier #val14 #svpol #eupol #ep2014 Samtalens betydelse är beroende av hur väl de samverkar med annan väljarpåverkan Samtal Arrangemang Direktkontakt Webb/ Sociala medier Väljare 2014 Media Direktreklam

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Stjärnskotten. nu bli den nya generationens storstjärnor inom bluegrass och americana. Lira mötte dem i Nashville för ett

Stjärnskotten. nu bli den nya generationens storstjärnor inom bluegrass och americana. Lira mötte dem i Nashville för ett Stjärnskotten Vägen från ung supertalang till vuxen stjärna är inte alltid rak. De i dag 23-åriga Sarah Jarosz, Sierra Hull och Rebecca Lovell alla med mandolinen som huvudinstrument slog igenom redan

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Varför en manusförfattare?

Varför en manusförfattare? Varför en manusförfattare? Tove Frambäcks föredrag vid Centrum för dramatiks seminarium Att skapa en berättelse på Sjöhistoriska den 2 april 2012. på Naturhistoriska riksmuseet. Bakgrunden till valet att

Läs mer

- - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS

- - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS - - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS 1 - - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM Region Skåne vill att det ska finnas

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Ljudlandskap Malmö. Redovisning av försök vid St. Knuts torg. Installationsrum vid St. Knuts torg i Malmö. Projektform: Partnerskap

Ljudlandskap Malmö. Redovisning av försök vid St. Knuts torg. Installationsrum vid St. Knuts torg i Malmö. Projektform: Partnerskap Ljudlandskap Malmö Redovisning av försök vid St. Knuts torg Installationsrum vid St. Knuts torg i Malmö. Projektform: Partnerskap Partners: SLU, Movium, Malmö stad, Ramböll. Gunnar Cerwén Doktorand vid

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro.

Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro. Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro. Frihet är det bästa ting, som sökas kan all världen kring. För att riktigt kunna förstå hur man lyckas måste en ta filosofin till

Läs mer

Korrelation och kausalitet

Korrelation och kausalitet Korrelation och kausalitet samt lite metodologi, källkritik och vetenskapsjournalistik I tidningen ser du en artikel med rubriken "Överviktiga är sjukare". Betyder detta att övervikt orsakar dålig hälsa?

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

Att använda svenska 1

Att använda svenska 1 Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

UNGKULTURDIALOG. Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid

UNGKULTURDIALOG. Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid UNGKULTURDIALOG Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007 Under 2 timmar samtalade vi med representanter för elevrådet i Vänersborg.

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Ansvarig lärare: Andréa Mannberg 1. Deskriptiv statistik Descriptive Statistics N Min Max Mean Std. Deviation Vilket betyg vill du ge kursen som helhet?

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Naturligt ljud skapar effektivare ljudmiljöer

Naturligt ljud skapar effektivare ljudmiljöer KONTORSmiljö Naturligt ljud skapar effektivare ljudmiljöer Vi människor är gjorda för att vara utomhus där vår syn och hörsel fungerar bäst. Våra sinnen har inte utvecklats i samma takt som vår omgivning.

Läs mer

Bildanalys. Introduktion

Bildanalys. Introduktion Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1)

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursrapport för: WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursansvarigas namn: Jan Buse & Daniel Birgersson Antal registrerade studenter: 30 st. Antal godkända studenter på hela kursen

Läs mer

Informationsmaterial för lärare. Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt

Informationsmaterial för lärare. Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt Informationsmaterial för lärare Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt Museet som läranderesurs för grundskolan och gymnasiet Att uppfylla skolans mål genom museibesöket Genom att besöka museet

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Estetiska programmet PER BRAHEGYMNASIET. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater. Inriktningar

Estetiska programmet PER BRAHEGYMNASIET. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater. Inriktningar Estetiska programmet Inriktningar Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater PER BRAHEGYMNASIET Jag har kompisar som gått på skolan. Här är man i ett sammanhang, det finns en gemenskap som

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning BOKEN PÅ DUKEN Lärarhandledning Inledning Barn ser alltmer rörliga bilder och läser allt färre böcker men de båda medierna står inte i något motsatsförhållande till varandra. Film ger upphov till starka

Läs mer

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet Konstpedagogiska Program 2012 Hogstadiet & Gymnasiet Upplev, skapa och kommunicera Bror Hjorths Hus erbjuder visningar på olika teman utifrån konstnären Bror Hjorths konst eller med utgångspunkt i de tillfälliga

Läs mer

Kunskapen tar form LAU 150

Kunskapen tar form LAU 150 Kunskapen tar form LAU 150 Akademisk bildning och professionell kompetens i ett historiskt perspektiv Lennart G Svensson 1. Vad är ett universitet? 2. Vad betyder bildning? 3. Vad menas med professionell

Läs mer

Hur kom det sig att folket litade på Hitler?

Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Ämne: Historia om media Namn: Carolin Zethelius Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING,

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Masterprogram Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN Masterprogram Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Masterprogram Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 högskolepoäng Master in Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 credits 1. Identifikation 1.1. Masterprogram

Läs mer

Hörlursfestivalen 2012, lördag 7:e juli, 12 timmar non-stop

Hörlursfestivalen 2012, lördag 7:e juli, 12 timmar non-stop Hörlursfestivalen 2012, lördag 7:e juli, 12 timmar non-stop Lokalt & Internationellt / Sollefteå Västernorrland & Världen LAB gallery / Föreningen Like Now!, Storgatan 129, 88140 Sollefteå, Västernorrland,

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom kultur

Vägen till yrkeskunskap inom kultur Utbildningsprogram > Vägen till yrkeskunskap inom kultur Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen inom hantverk och konstindustri Grundexamen i audiovisuell kommunikation Grundexamen i visuell framställning

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall?

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall? En svår konst modellen för Alingsås konsthall? EN UTREDANDE RAPPORT AV Jousette Carlsson Kulturverkstan 2010 SAMMANFATTNING Med väldigt små medel har Alingsås konsthall lyckats placera sig på Sveriges

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet

OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT 2012-12-10 Dnr: 12/01582 SAKEN OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

KONSTEN PÅ CLARION HOTEL & CONGRESS TRONDHEIM

KONSTEN PÅ CLARION HOTEL & CONGRESS TRONDHEIM KONSTEN PÅ CLARION HOTEL & CONGRESS TRONDHEIM Jaume Plensa, Barcelona (f. 1955) Jaume Plensa tillhör de mest uppmärksammade skulptörerna internationellt efter sin Crown Fountain i Millenium Park i Chicago,

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Rapport från klassrummet: Glasblåsarns barn

Rapport från klassrummet: Glasblåsarns barn Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2015-03-26 Rapport från klassrummet: Glasblåsarns barn Klass 4 Örnen

Läs mer

Kursplan för konstskolan 2 år

Kursplan för konstskolan 2 år Kursplan för konstskolan 2 år Konstskolan ger en allsidig grundutbildning och ger goda färdigheter inom det konstnärliga området, vad gäller två- och tredimensionell gestaltning. Är högskoleförberedande.

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Konsthögskolan i Umeå

Konsthögskolan i Umeå Konsthögskolan i Umeå Kandidatprogrammet i fri konst, 180 hp Masterprogrammet i fri konst, 120 hp Konsthögskolan är vackert och centralt belägen vid Umeälvens strand. Skolan startade 1987, i före detta

Läs mer

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på?

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på? Kontakt Vill Du veta mer om stamning eller ha kontakt med ytterligare människor som stammar? Ta kontakt med Sveriges stamningsförbund Hemsida: http://www.stamning.se/ Telefon: 08-720 61 12 08-720 66 09

Läs mer

Ett annorlunda liv. -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos

Ett annorlunda liv. -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos Ett annorlunda liv -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos Det kan ta tid att acceptera sin diagnos. Hur länge varierar från person till person. Informationen här

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Innehållsfrågor till boken Hungerspelen

Innehållsfrågor till boken Hungerspelen Innehållsfrågor till boken Hungerspelen 1. Beskriv Katniss Everdeen så utförligt du kan. 2. Varför är hon så duktig på att jaga? 3. Vem är Prim och varför heter hon så? 4. Berätta hur det ser ut och fungerar

Läs mer

Bilaga GK9 KURSPLAN. Grundläggande konstutbildning 1 år Umeå Konstskola. Umeå konstskola 1

Bilaga GK9 KURSPLAN. Grundläggande konstutbildning 1 år Umeå Konstskola. Umeå konstskola 1 KURSPLAN Grundläggande konstutbildning 1 år Umeå Konstskola Umeå konstskola 1 Övergripande mål för undervisningen är att eleven ska; visa goda och relevanta kunskaper och färdigheter i material, teknik

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Handbok för En snabb slant Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan du söka för? 3 Hur du söker e-tjänsten

Läs mer

http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html

http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html & ' ( ( ) * +, ', -. / ' 0! 1 " 2 # 3 / /! 1 $ 4, % 5 # 3, http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html Andreas Tips och trix till sökningar i Cyberrymnden Här försöker jag att gå igenom

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Att kommunicera med personer med demenssjukdom Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING: SHOW EUROPE SHOW BELARUS

PROJEKTBESKRIVNING: SHOW EUROPE SHOW BELARUS PROJEKTBESKRIVNING: SHOW EUROPE SHOW BELARUS Denna ansökan avser en begränsad del av projektet Show Europe Show Belarus som Culture Clinic tillsammans med fem andra organisationer har fått beviljat stöd

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer