Nutida Musik 4:1 2006:07/Ljudkonst: Sverige/13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nutida Musik 4:1 2006:07/Ljudkonst: Sverige/13"

Transkript

1 NUTIDA MUSIK /SYDKOREA: UNSUK CHIN/13 Nutida Musik 4:1 2006:07/Ljudkonst: Sverige/13 Varför har den svenska konsten varit så tyst? Och varför låter den så mycket idag? Andreas Engström och Åsa Stjerna träffade filosofen Sven-Olov Wallenstein för att försöka finna ledtrådar till varför ljudkonsten så länge varit frånvarande i den svenska konsten och konstdiskussionen. Samtalet ledde vartefter in på konstens framtid. >>

2 14/LJUDKONST: SVERIGE/NUTIDA MUSIK 4:1 2006:07 Andreas Engström (AE): I den tyska litteraturen och forskningen handlar ljudkonst om ljudinstallationer och förhållandet mellan ljud, rum och det arkitektoniska. Konsthistoriskt finns det en förhållandevis lång tradition. I Sverige, däremot, är detta med vissa undantag relativt nytt. Med ljudkonst har man i stället kommit att avse improvisation, electronica, laptop, och allmänt det som uppfattas som experimentellt, kanske i motsats till akademiskt. Hur kommer det sig att det inte finns något fokus på den rumsliga ljudkonsten? Håller du med om detta, till att börja med? Sven-Olov Wallenstein (SOW): Ja, det gör jag väl i och för sig. Jag kommer ihåg en diskussion vi hade i redaktionen på tidskriften Material i början av 90- talet. Vi var lite förbryllade över att ljud som medium inte hade slagit igenom i konsten, i alla fall inte i Sverige. Jag tror att mycket har att göra med att konstnärer i Sverige inte hade någon som helst relation till konstmusik, den existerade inte ens som begrepp. Och det gör den fortfarande inte, strängt taget. Åsa Stjerna (ÅS): Och vad beror detta på? SOW: Jag kommer ihåg ett seminarium om Adorno för cirka sju år sedan. Jag, Per Mårtensson och Erik Wallrup diskuterade bland annat detta. Konstmusikens problem är väl nästan av sociologiskt art. Man lyssnar på popmusik, konstmusiktraditionen har helt trängts undan. Yngre tonsättare har inte en publik på samma sätt som yngre konstnärer har. Det finns heller ingen social apparat kring konstmusiken på samma sätt som kring konsten med vernissager och annat. Men framför allt är det två separata världar. Det gör att arvet från låt oss säga 60-talets tendenser inom musiken, att se musik som ett rumsligt fenomen, inte trängde in i konsten. Det tror jag är den enklaste förklaringen. AE: Ändå fanns det på 60-talet trevande försök till att utveckla en tradition med ljudinstallationer och ljudskulpturer. SOW: Ja, och trots det var Fylkingen som miljö mer eller mindre okänd mark för konstnärer för 15 år sedan. Lite har det ju förändrats sen dess. ÅS: Det där är ju ena sidan. Men om vi vänder på det, hur kommer det sig att man inom konstmusiken inte har fokuserat på det rumsliga? SOW: Jag tror det beror på samma sak, man har inte haft en koppling till konsten. Konsten är rumslig, den arbetar med utställningar, installationer och miljöer, men man har inte samarbetat tillräckligt. Man går skilda utbildningar där konstmusiken har befunnit sig i en speciell miljö med seminarier som ofta inte rör någon utöver specialisterna. Det tror jag är ett faktum. Det diskuterade vi mycket på det där Adorno-seminariet. Adorno är ju en bra utgångspunkt för att diskutera de här sakerna. AE: Kan man också se det som en förseningsmekanism? Proggen och Musikrörelsen hade onekligen en stor makt i Sverige under hela 70-talet och har påverkat konstklimatet kanske mer än man kan ana. De experiment som fanns första halvan av 60-talet fick ge vika för ett decennium av påtagligt politisk konst. En konsekvens av detta blev att internationella konstriktningar som kom fram under 70-talet, som body art, video och performance, dröjde med att få ett genomslag här. SOW: Visst. Många debatter kom väldigt sent till Sverige. I början av 80-talet fick vi debatten om postmodernismen. Som jag uppfattar det var det under 70-talet fult att tala om saker som gjordes internationellt, särskilt om det var amerikanskt, vilket bidrog till en stängning mot den internationella debatten. Sen kom allt in huller om buller i början av 80-talet. Alla positioner som tidigare varit undantryckta kom på en gång, vilket gjorde att det skapades en så märkligt historielös och eklektisk situation. Plötsligt skulle man absorbera allt. Men man hade tappart bort rottrådarna, man hade tappat års intellektuell diskussion. Debatten om postmodernismen var ju ganska bisarr inledningsvis, den kretsade bland annat kring den tyska neoexpressionismen. Sen kom det ju en vända till med utställningen Implosion, men då var allt redan förvirrat. Sverige fungerade lite som en ekokammare av vad som sades utomlands och ekona tog ett decennium innan de kom hit. Idag är det ju inte så. Kommunikationerna har spirat upp; vi lever i en helt annan typ av direkthet och är idag inte ett isolerat land i något som helst avseende. ÅS: Ändå tycker jag att historielösheten fortfarande är påtaglig. Ofta när man talar om ljudkonst, för att fokusera på ämnet lite, talar man om nya gränsöverskridningar, att man nu har börjat göra ljudinstallationer. Men det sker inte några kopplingar till det som faktiskt gjordes för snart fyrtio år sedan. SOW: Det är något märkligt med Sverige. Konsten är väldigt historielös här, vilket beror på sådana triviala fakta som att det inte finns några böcker, alltså typ Svensk Modern Konst. Det har

3 NUTIDA MUSIK 4:1 2006:07/LJUDKONST: SVERIGE/15 Konsten är inne i en så oerhört expansiv fas. Inte så att den är gränsöverskridande, det finns inga gränser att överskrida längre i den meningen. Snarare handlar det om att efterlikna en upplevelseindustri. hänt att jag från utomlands fått frågan om vilken som är standardboken om svensk efterkrigskonst. Det finns ingen sån! Jag har undervisat på ett antal konsthögskolor och jag märker att man inte har koll på vad som skedde för 40 år sedan. Också det som hände för sju år sedan är ofta okänt. Man känner till sina generationskamrater men varje generation skiljs från den åtföljande. När jag pratade med mina studenter, som var ungefär 25 år, om det som hände på 80- talet, så var detta något helt okänt. Eva Lövdahl? Anders Widoff? Vem är Max Book? Jämför man med ett land som har ett historiskt medvetande för att låta lite provocerande USA, så skrivs det hela tiden konsthistorier. Varje generation tvingas ta spjärn år bakåt och definiera sin plats. Man har nästan en för stor historisk medvetenhet. Man blir låst av sina föregångare. Där finns också en närhet mellan konst, konsthistoria som disciplin, konstkritik och konstundervisning. I Sverige är konsthistorikerna med några få glädjande undantag fullständigt likgiltiga inför samtiden. Man skriver inget om det som skett de senaste 30 åren, därför finns det inga böcker att använda i undervisningen, därför uppstår dessa glapp. Det är ett av skälen till att konstnärer ofta gör om saker som redan gjorts. De som studerar på musikhögskolorna idag, hur är deras relation till bildkonsten och den samtida musikens historia? AE: Jag upplever att identifikationen med konstarten musik är mycket stark. Det är musik man håller på med. Samtidigt har man trots en i grunden ganska traditionell och specialiserad skolning ett väldigt öppet förhållande till musik, vilket innebär att det hela kan leda till i princip vad som helst. Man kan finna både den konceptuella och den relationella konsten i den nya musiken. Men jag upplever att detta inte alltid är förankrat i den estetiska diskursen. Förhållandet till och kunskapen om både konst- och musikhistorien upplever jag som mycket problematisk, för att inte säga svag. SOW: I Tyskland finns det en helt annan koppling mellan dåtidens avantgardister och den nuvarande scenen. Stockhausen är ju aktuell för yngre tyskar, om man säger så. Tyskland har för svenskar blivit en kulturell och akademisk isolerad ö som vi numer inte tar emot något ifrån. AE: När det svenska 60-talet fick en revival för några år sedan kändes det som om det var en nyhetens behag och inte en naturlig återkoppling till konst- och musikhistorien. ÅS: Om man ser till den internationella litteraturen finns det ju också en språkproblematik. I Tyskland finns det beträffande den nya musiken och specifikt ljudkonsten, en rik litteratur. Samtidigt är det tydligt att denna ofta inte finns med som referensmaterial i engelskspråkiga studier, därför når den heller inte Sverige. AE: Ja, det finns ju en begränsning för vilken litteratur man kan använda i Sverige. För övrigt finns precis samma problem inom konstmusiken som inom bildkonsten. Ingen svensk litteratur. Till och med om den elektroniska musiken och dess subgenrer, som i decennier varit ett starkt svenskt område, finns det ingenting. SOW: Det är ett faktum när man undervisar på konsthögskolorna att man inte har något material; inget att visa studenterna eller något man kan ha som kurslitteratur. ÅS: Strategier? SOW: Man skall skriva svenska konsthistorier. Inom litteratur är det annorlunda. Där finns ett antal standardverk om den svenska litteraturhistorien. Inom bildkonst, arkitektur och musik finns ingenting. Jag tror att detta skulle kunna sälja bra. Men förlagen vill inte och det finns ingen som vill skriva dem. De som skulle vara kompetenta att skriva är kritiker som inte är intresserade, eller historiker som gör annat. Det har uppstått ett glapp som gjort att konsten och musiken inte har blivit en del av ett intellektuellt debattämne som den svenska litteraturen från 60- och 70-talen är. AE: Konstmusikbegreppet har annars den senaste tiden börjat annekteras av något delvis annat. Det handlar om tendenser som kom fram under 90-talet som electronica och olika sceniska och performativa gränsöverskridningar. Jag har läst lite här och var om konstmusik där man definitivt inte avser den konstmusik som gradvis försvunnit från vår kulturella allmänbildning. Istället syftar man på en allmänt experimentell konst där musiken finns som en ingrediens. Tonsättaren är förknippat med något ålderdomligt, istället är konstmusikern uppe och spelar. Där verkar det ha skett ett inträngande in i andra miljöer, in i nya sammanhang. ÅS: Skulle du säga att den filosofiska diskussion som konsten har fört sedan 80-talet aldrig har förts inom musiken? SOW: Den har i alla fall inte nått fram till filosoferna även om det inte är så

4 NUTIDA MUSIK 4:1 2006:07/LJUDKONST: SVERIGE/17 Konsten är väldigt historielös här, vilket beror på sådana triviala fakta som att det inte finns några böcker, alltså typ Svensk Modern Konst. Tänkare i rykande landskap, Sven-Olov Wallenstein. Foto: Jonna Bornemark. många av de svenska filosoferna som är intresserade av bildkonst, kanske ett par tre stycken. Men internationellt finns det en diskussion bland filosofiskt orienterade kritiker. Musiken har ju inte haft den typen av närvaro. Inte sedan Adorno har det funnits någon filosof som egentligen intresserat sig för musik. ÅS: Talar vi internationellt? SOW: Ja. Klart det funnits estetiker som skriver om musik, men inte på något djupare sätt. Ingen originell tänkare har tagit sig an musik. Däremot finns hur många som helst inom litteratur, film och bildkonst. Det kan ju ha med musikens hantverk att göra, att det är komplicerat att skriva om musik om man inte kan spela eller skriva den. Men folk som skriver om film kan väl inte alltid göra film. Det är heller inte säkert att filosofer är så bra på att läsa ritningar till hus. ÅS: Och att man inte skriver om konstmusik, måste ju bero på det faktum att det finns annan musik SOW: Den lika triviala som trista förklaringen är nog att det finns en populärkultur som är så stark att den helt enkelt har trängt ut konstmusiken. Den vanliga medborgaren lyssnar på popmusik. En högt intellektuell människa skulle kunna säga: Jag orkar inte lyssna på musik, jag hör lite på radion. Men ingen skulle kunna säga: Jag orkar inte läsa något, jag läser lite Liza Marklund. Musiken är en del av en kommersiell ljudvärld, och undantar man film, så gäller detta ingen annan konstart. Man måste vara väldigt specialintresserad för att finna de andra kanalerna för musik som inte upptagits av den kommersiella. ÅS: Samtidigt känns det som om ljudkonst börjar bli ett kommersiellt begrepp. Finns det någon fara med att ljudkonst med allt vad det innebär av ljuddesign, ljudakustik och elektronisk musik har blivit så hajpat och till och med kommersiellt på sitt sätt? SOW: Fara vet jag inte. Men det är intressant att det över huvud taget dyker upp på horisonten. ÅS: Ja, varför blir det så, ordet ljudkonst uppträder just nu i en mängd sammanhang? SOW: Det har säkert att göra med att konstnärer arbetar mer med hela miljöer. Man arbetar med något som nästan går att likna vid upplevelseindustrin. Saker skall upplevas med alla sinnen och man vill göra ett slags immersion av ljud, bild, rörelse, allting. Som konstnär har man kanske inte varit så inne på ljudet tidigare. ÅS: Men då handlar det egentligen inte om ljudkonst utan om visuell konst med ljudkomponenter? SOW: Konsten är inne i en så oerhört expansiv fas. Inte så att den är gränsöverskridande, det finns inga gränser att överskrida längre i den meningen. Snarare handlar det om att efterlikna en upplevelseindustri; att absorbera hela rummet hos betraktaren och skapa en totalupplevelse. Svenska kulturpolitiker talar allt mer om upplevelseindustrin den gamla kulturindustrin låter i sammanhanget för högkulturellt. Man skall tillhandahålla maximalpaketerade upplevelser. Då är det klart att ljudkonst kan vara en effektiv sak att göra. Nu låter det som om jag är kritisk men det är jag inte. Det är ett faktum att konsten härmar de kommersiella uttrycken, så har det alltid varit ÅS: Så ljudkonst ligger bra i tiden för

5 18/LJUDKONST: SVERIGE/NUTIDA MUSIK 4:1 2006:07 Om vi har otur kan ljudinstallationen mycket väl utvecklas mot detta. Man skapar trevliga offentliga miljöer, en akustisk utsmyckning, en extrem High Brow Muzak som inte ställer några krav. att den är lättillgängligt utifrån ett kommersiellt sätt att se på saken? SOW: Konsten är oerhört känslig just nu för vad den skall liera sig med; var det finns pengar, var det finns uppmärksamhet. Ta film till exempel. Konstnärer gör idag film där de imiterar spelfilmens konventioner, med biosalongens black box. ÅS: Men handlar det om att imitera eller om att kommentera? SOW: I många fall handlar det om att man vill in i filmbranschen. Där finns en större publik och större möjligheter att nå andra världar. Matthew Barney gör timslånga filmer som visas på filmfestivaler. Han blir utbuad och förstår inte varför. Cindy Sherman har gjort spelfilmer. Det är samma sak med mode. Där har vi en ännu tydligare koppling mellan kommersiella intressen, sponsorintressen och konst. Armani sponsrar Guggenheim i New York, konstnärer gör modekläder och infiltrerar modekollektionerna. Tittar man i Art forum så finns en massa annonser från modehus som inte funnits tidigare. ÅS: Ser du detta som standard eller undantag? SOW: Den konst som vill får uppmärksamhet tenderar att söka sig till starka kommersiella platser. Mode, musik och film är intressant därför att det finns en ny publik att nå. Konsten är extremt promiskuös just nu och vill gärna liera sig där det finns pengar och glamor. ÅS: Vad beror det på? SOW: Man har lämnat detta att kommersialism är något fult. Konstmarknaden är starkare idag än någonsin tidigare. Internationellt finns det hur mycket pengar som helst och en enorm spekulation. Här tror jag att musikbranschen är lockande. En konstnär kan tjäna pengar på ett verk, men det finns ett sug att nå en masspublik. ÅS: Dessa totalkonstverk är väl inget man kan spekulera i? Det är en form av konst som inte går att köpa, eller? SOW: Visst gör den det. Den köps av samlare och av museer till otroliga priser. De stora samlarna kan äga rättigheter, visningsrättigheter, till en video av Matthew Barney som kostar en miljon dollar. Det man spekulerar i är varumärken och symboliska värden. Under förra Dokumenta-utställningen förvånades man över att där var så mycket film och man trodde att detta skulle vara omöjligt att sälja. Nästan allt var sålt när de öppnade. Konsten är som sagt promiskuös. På 80-talet var det reklam som gällde. Nu är det mode och film, men musik kommer säkert. Ljud är en av de zoner som det ännu inte investerats i. ÅS: Den sista vita fläcken Skulle du alltså hävda att det finns en kommersiell grund till varför ljudet är på frammarsch? Att till exempel efterfrågan av ljudakustisk forskning kring ljudmiljöer och miljöforskning är sekundär? SOW: Det behöver inte utesluta varandra. Men forskningen kanske inte når konstnärer eller gallerister, som ju inte läser avhandlingar i arkitektur, som till exempel Björn Hellströms. Det finns intressen som samverkar och den kommersiella aspekten är komplex. Den kommersiella sidan handlar också om att där det finns pengar, där finns det idéer. Folk attraheras av områden som utstrålar energi och styrka. Det är som med städer: varför åker folk till Berlin? Jo, för att det är sexigt, modernt, nytt. Men det hindrar inte att det kan komma bra saker ur detta. ÅS: Ett motsatt förhållande till detta, men som likväl är intressant utifrån denna diskussion, är just Berlin. En möjlig bakgrund till den ekonomiskt krävande ljudinstallationens utveckling där är att man under Tysklands delning pumpade in pengar till Västberlin för att hålla staden vid liv, vilket även innebar att ge konsten uppbackning. Därmed behövde konstmarknaden inte anpassa sig till den kommersiella världen på samma sätt som i andra storstäder. Tycker du att den kommersiella diskussionen är underskattad i det konstfilosofiska samtalet? SOW: All konst är ju kommersiell i någon mening eftersom den skall betalas av någon och produceras i något sammanhang. Ofta förs en diskussion om konst som är strikt estetisk, men det finns också något smutsigt bakom dörren på galleristernas kontor där de säljer grejerna. Sanningen är att den intellektuella konstvärlden inte skulle kunna leva utan den kommersiella, samtidigt som den kommersiella delen inte skulle klara sig utan den intellektuella eftersom det är denna som skapar symboliska värden som sedan omvandlas till monetära värden. Så länge vi lever i en kapitalistisk värld rör sig konsten efter pengarna. Man kan se på det konstnärliga objektets utveckling från mitten av talet, hur nära det följer varuformens utveckling. När det impressionistiska måleriet gör sig självständig från akademiens tradition är det för att man kan flytta ut och vara varor på en marknad. Konstmarknaden erbjuder en ny autonomi. Sedan dess har diskussionen om

6 NUTIDA MUSIK 4:1 2006:07/LJUDKONST: SVERIGE/19 autonomi och varuform följts åt. Jag tror att man kan följa verket i förändringen i hur vi uppfattar en vara: om den är ett ting, en serie, eller ett märke. De konceptkonstnärer som menade att verk inte behöver vara ting utan kan vara tankar eller en text, skapade den första brandingen. Dessa var mycket mer radikala än popkonstnärerna som nöjde sig med att avbilda varan. Konceptkonstnärerna avbildar varans form i tecken, varan är inte ett ting utan en semiotisk, psykologisk entitet. Alexander Alberro har skrivit en intressant bok, Coneptual Art and the Politics of Publicity (MIT Press), där han visar hur konceptkonstnärerna på 60-talet samarbetade med grafiska formgivare, som i sin tur funderade på hur man skulle kunna utveckla reklam. De ville ha en marknadsföring som tilltalar folks hjärna och tittade då mot konceptkonsten. För en senare konstnär som Barbara Kruger tog det bara några år innan reklamen såg ut som hennes konst. Cindy Sherman gör centerfolds åt modetidningar ett antal år efter att hon slagit igenom som konstnär. Det sker en väldigt snabb överkoppling och de två leden imiterar varandra. Så har det alltid varit, och det är inget att moralisera över. Det är närheten till en kommersiell värld som givit modernismen dess frihet. Alternativen är kyrkan, statsapparaterna och konstakademierna ÅS: Och musik idag, är det den sista vita fläcken för kommersiella intressen? SOW: Nu är det ju inte så att det finns en karta och så betar man av den ena vita fläcken efter den andra. När man flyttar på något uppträder nya vita fläckar. Konstfilmen har ju nyligen åter knutit an till en politisering, återkomsten till berättandet, det narrativa, och närheten till det dokumentära. Filmen har varit det politiska berättandets återkomst, men så kan det ju inte vara med ljuden ÅS: Men akustik och miljö är väl så nära musik eller ljudkonst kan komma politik! SOW: Inom filmen handlar det om att man approprierar en hel genre där blandformen mellan det strikt dokumentära och det approprierat dokumentära blir konst. I ljudkonsten är jag osäker på om man på samma sätt approprierar musik. ÅS: Samtidig är det en annan diskussion. Politisk ljudkonst skulle nog snarare handla om en diskussion om offentlighet. SOW: Skall man vara hård kan man säkert säga att en stor del av ljudkonsten är en återgång till konst som underhållning. Man skapar schysta miljöer. ÅS: Och till skillnad från dokumentärfilmskonsten fjärmar man sig ett narrativt berättande. SOW: Här kan man tala om upplevelserum. Som Olafur Eliasson som ibland använder ljud men oftast ljus, och gör ett slags kitschartad feel good -konst, ett slags ljusterapi på hög nivå. ÅS: Vad är det som är så provocerande med det? SOW: Det är så tomt, ett slags fenomenologisk kitsch. En så storslagen karaktär som är ofattbart dyr. Det är lättkonsumerat, skall spela på våra sinnen och man antas må bra av det. Det är som att se kattungar på teve. Man blir glad av det. ÅS: Vad skulle du ställa mot detta? SOW: En konst som problematiserar upplevelsen. I Eliassons fall blir konst som miljö ett slags företagsgrej. Han har en massa assistenter och tänker som vore det ett arkitektkontor där han ger totala paketlösningar till offentliga rum, varuhus, flygplatser. Verken innefattar ljud, ljus, taktilitet, färger; ett slags Gesamtkunstwerk. Det är inte konstigt att det aldrig provocerar. Man måste göra något som passar alla och alla kan identifiera sig med. Om vi har otur kan ljudinstallationen mycket väl utvecklas mot detta. Man skapar trevliga offentliga miljöer, en akustisk utsmyckning, en extrem High Brow Muzak som inte ställer några krav. ÅS: Det är väl detta som är risken när man lever i ett konsthistorielöst samhälle. Vad krävs för att hålla igång en intellektuell diskussion när det inte finns en diskussion från början? SOW: Någon måste föra diskussionen. Fast, det är väl inte så farligt med dålig konst, det finns värre saker En intressant fråga är hur som helst vad det är för begär som ligger bakom denna typ av konstverk. Där kan jag se ett slags kommersiellt tänkande. Man vill sälja in en hel upplevelse. Det är Wagners Gesamtkunstwerk minus det som är intressant med Wagner, alltså hans ideologiska vansinne och den tyska mytologin, det som gör Wagner problematisk. Föreställ dig Wagner som bara består av spindelvävstunna Ess-durackord; inga valkyrior, ingen Wotan, ingen underjord och ingen förvriden marxistisk klassanalys. ÅS: Det är bara dimman kvar SOW: En Wagner som ingen kan tycka illa om. Ess-dur och dimma, det kan vara konstens framtid. Andreas Engström & Åsa Stjerna

2009-01-13 Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

2009-01-13 Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Bild 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Bilder har framställts och införlivats med människans språk- och begreppsvärld genom hela hennes kända historia. Bild och bildkonst ger därför unika

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

Lokal kursplan för Bildämnet

Lokal kursplan för Bildämnet 1 Lokal kursplan för Bildämnet ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av traditionella och moderna metoder och tekniker kan göra bilder i olika traditionella tekniker kan göra 3-dim

Läs mer

GE NÄRING ÅT VÄXTEN AV NY FRISK KONST

GE NÄRING ÅT VÄXTEN AV NY FRISK KONST - 1 - Göteborg den 16 december 2010 GE NÄRING ÅT VÄXTEN AV NY FRISK KONST Rådande kulturpolitik gynnar inte konstnärers möjlighet att utvecklas och skapa god konst. Alltför mycket energi går åt att klara

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Det händer nu och då att vi ställer oss frågan: Hur kunde det bli så i det och det sammanhanget. Vad var det som gjorde att det inte blev som vi tänkt

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2011 2012 UPPGIFTER

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2011 2012 UPPGIFTER Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2011 2012 UPPGIFTER Föreskrifter och anvisningar 2011:11

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning

Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning Jan-Peter Strömgren, förbundsordförande på Hörselskadades Riksförbund (HRF) och Kay Pollak, filmregissör, känd för bland annat "Så som i himmelen",

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

spel är bara spel. spel är bara spel. Spel är bara spel

spel är bara spel. spel är bara spel. Spel är bara spel spel är bara spel. spel är bara spel. Spel är bara spel spel är bara spel. spel är bara spel. Böcker är bara böcker spel är bara spel. spel är bara spel. Musik är bara musik Och på sätt och vis är det

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

Omformningsförmåga, berättelse och identitet. Vigdis Ahnfelt, Lektor i spanska och lärare i ämnesdidaktik moderna språk

Omformningsförmåga, berättelse och identitet. Vigdis Ahnfelt, Lektor i spanska och lärare i ämnesdidaktik moderna språk Omformningsförmåga, berättelse och identitet Vigdis Ahnfelt, Lektor i spanska och lärare i ämnesdidaktik moderna språk Projektet (CSL) har nyligen påbörjats Undersöka berättelser om konstruktion av yrkesidentitet

Läs mer

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Innehållsförteckning Förord sidan 2 BILD. 3 ENGELSKA 4 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP 5 IDROTT OCH HÄLSA

Läs mer

Sociala medier. #val14 #svpol #eupol #ep2014

Sociala medier. #val14 #svpol #eupol #ep2014 Sociala medier #val14 #svpol #eupol #ep2014 Samtalens betydelse är beroende av hur väl de samverkar med annan väljarpåverkan Samtal Arrangemang Direktkontakt Webb/ Sociala medier Väljare 2014 Media Direktreklam

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET Uppmärksamhet är kanske den enskilt viktigaste ingrediensen för mänsklig utveckling näringslösning för själen. Om du tänker på tillfällen i ditt liv då du har utvecklats, tagit

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Jag kommer att gå närmare in på var och en. I korthet skulle jag beskriva dem såhär:

Jag kommer att gå närmare in på var och en. I korthet skulle jag beskriva dem såhär: Den slovenske filosofen Slavoj Zizek brukar säga att de flesta konspirationsteorier är sanna sånär som på det där med konspirationen. Få fenomen omfattas av så många konspirationsteorier som media. Det

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret ÅR 6-7 BILD 1 (2) Lärande Elevens namn: Klass: År 6-7 Bild Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall: - ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

»På de stora skivbolagen är det bara pengar som styr«

»På de stora skivbolagen är det bara pengar som styr« 98 jämställdhet »På de stora skivbolagen är det bara pengar som styr«de flesta associerar ordet skivbolag till fräscha kontor, guldskivor och stora studios genom vilka namnkunniga artister gör entré och

Läs mer

Ingen har heller ifrågasatt de påståenden vi framlade i vårt inlägg och som härmed upprepas:

Ingen har heller ifrågasatt de påståenden vi framlade i vårt inlägg och som härmed upprepas: Att vår inlägg om de senaste 30 årens förfall inom svensk stadsbyggnad och arkitektur har väckt en sådan livlig debatt är glädjande. Inte minst det intensiva meningsutbytet på nätet visar att stadsbyyggnad

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Nils Claesson KONSTNÄRLIG FORSKNING

Nils Claesson KONSTNÄRLIG FORSKNING Nils Claesson KONSTNÄRLIG FORSKNING Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga. Copyright Nils

Läs mer

www.tagegranit.se 08-783 77 28

www.tagegranit.se 08-783 77 28 Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Läroplanen för grundskolan, Lgr 11 Vi erbjuder din skola ett brett spektra av olika pedagogiska och konstnärliga Skapande skola paket

Läs mer

Examensfordringar 2015 2020. Magisterexamen i teaterkonst, ljud (120 sp)

Examensfordringar 2015 2020. Magisterexamen i teaterkonst, ljud (120 sp) Examensfordringar 2015 2020 Magisterexamen i teaterkonst, ljud (120 sp) Magisterexamen (120 sp) tar två år och bygger vidare på kandidatexamen i teaterkonst (180 sp) eller motsvarande studier, kunskaper,

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Broskolans röda tråd i Bild

Broskolans röda tråd i Bild Broskolans röda tråd i Bild Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket. Detta

Läs mer

Kursplan för kurs på grundnivå

Kursplan för kurs på grundnivå Kursplan för kurs på grundnivå Konstvetenskap II: Bild, arkitektur och tolkning Art History II: Image, Architecture and Interpretation 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: KV2280 Gäller från:

Läs mer

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Av: Johanna Åberg 9B Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Antiken Grekisk stil 800 f.kr-200 f.kr Den grekiska antiken bestod av grekisk mytologi och gudatro. Grekerna var mycket duktiga

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

Svenska Dirigentföreningen (SDF)

Svenska Dirigentföreningen (SDF) Svenska Dirigentföreningen (SDF) Bidrag till Statens Orkesterutredning KU 2004:06 Svenska Dirigentföreningen består idag av 71 dirigenter. Alla är $eller har varit% yrkesverksamma i svenskt musikliv sedan

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet

Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02929 SAKEN Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider

Läs mer

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan

Läs mer

förstod man vart man skulle och man bara kände hur fort man åkta uppåt mot rymden. Kapitel 3-SMS från rymden Vi var så nervösa och lite rädda men vi

förstod man vart man skulle och man bara kände hur fort man åkta uppåt mot rymden. Kapitel 3-SMS från rymden Vi var så nervösa och lite rädda men vi (Rymdresan) Swessy är en helt vanlig kille på 13 år som bor i Gotland. Mina kompisar Ebba, Kevin, Wilma och Pontus. Jag tänkte fråga dem om de var ensamma någon kväll. Och det blev då den 12/3 2015 sen

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Mer tid Mer pengar Mer energi

Mer tid Mer pengar Mer energi Mer tid Mer pengar Mer energi 27 augusti 2014 Feedback kompendium Introduktion Syftet med dina fem sinnen är att ge dig feedback, inget annat. Lukt, smak, syn, hörsel och känsel är de fem sinnen vi är

Läs mer

Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn

Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn Där ljudet möter ljuset skapas komforten Utmaningarna för kontor Öppen kommunikation har förändrat hur vi arbetar. Kontoret är inte längre en plats man går

Läs mer

Estetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera...

Estetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera... Estetisk verksamhet Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera... Ämnets syfte och karaktär Utbildningen i ämnet estetisk verksamhet syftar till att utveckla och stimulera

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - - Män, kvinnor och språket - Få ämnen är så svåra att behandla som språket och dess influenser. Detta hävdar jag

Läs mer

Kultur i väst Musik i människors liv

Kultur i väst Musik i människors liv Kultur i väst Musik i människors liv Listen to the World! - en elvadagarsfestival som hölls i Västra Götaland under perioden 24 september till och med 4 oktober. Parallellt med dessa välfyllda dagar startade

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

Lekfu. Timmarna före en vernissage brukar pulsen vara

Lekfu. Timmarna före en vernissage brukar pulsen vara I sina egna verk döljer Aida Chehrehgosha ingenting. Och inom henne finns mycket svärta. Men inte bara när hon gör reklamjobb dyker lekfullheten upp. Och glädjen som också bor i henne. Möt en kontrasternas

Läs mer

SPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt

SPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt Levnadsvisdom SPRÅKRÖRET NR 1, 2013 Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt För en tid sedan cirkulerade en text på Facebook som även nådde mig. Texten påstods vara

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Encounter PROJEKTRUMMET: Dåminne, Domine 25 september - 18 oktober

Encounter PROJEKTRUMMET: Dåminne, Domine 25 september - 18 oktober Encounter PROJEKTRUMMET: Dåminne, Domine 25 september - 18 oktober Vernissage fredag 25e september kl 18-22 OBS! Live improvisation med elektronmusikern och tonsättaren Lise-Lotte Norelius kl 19. Välkommen!

Läs mer

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up TINNITUS THE NEVERENDING SOUND DANGER ZONE 100 db and up 2 Vad xxx är tin Tinnitus är när det tjuter i öronen. Jämt. Det är mycket vanligare än man tror. Speciellt bland unga. Det vanligaste är att man

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

Konstnärlig fördjupning KOF Utbildningsnummer vid Myh KK086 Utbildningsledare Eva Lindblad

Konstnärlig fördjupning KOF Utbildningsnummer vid Myh KK086 Utbildningsledare Eva Lindblad Konstnärlig fördjupning KOF Utbildningsnummer vid Myh KK086 Utbildningsledare Eva Lindblad Utbildningens innehåll: Utbildningen ger en fördjupning inom ett stort antal konstnärliga områden. Exempel på

Läs mer

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund Lärarhandledning Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Denna tunga klump i mitt hjärta blir bara större och större för varje dag som går och jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag ska göra

Denna tunga klump i mitt hjärta blir bara större och större för varje dag som går och jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag ska göra Denna tunga klump i mitt hjärta blir bara större och större för varje dag som går och jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag ska göra längre. Inte längre. Den kärlek jag har för dig slutar

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Sveaskolans mål i musik

Sveaskolans mål i musik Sveaskolans mål i musik På Sveaskolan handlar musiken mycket om glädjen i att spela och sjunga tillsammans. Upptäck hur du kan spela en mängd låtar redan efter att ha lärt dig några grundläggande ackord,

Läs mer

Konsthistoria. Antiken. Rokoko. Impressionismen. Renässansen. Modernismen. Samtidskonst. Expressionismen. Konstakademiernas konst. Medeltiden.

Konsthistoria. Antiken. Rokoko. Impressionismen. Renässansen. Modernismen. Samtidskonst. Expressionismen. Konstakademiernas konst. Medeltiden. Konsthistoria Av: Emma Gustafsson f.kr 800 500 1300 1500 1700 1770 1800 1870 1900 1960 Antiken Renässansen Rokoko Impressionismen Modernismen Samtidskonst Medeltiden Barock Konstakademiernas konst Expressionismen

Läs mer

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up TINNITUS THE NEVERENDING SOUND DANGER ZONE 100 db and up Vad xxx Šr tin nitus? Tinnitus är när det tjuter i öronen. Jämt. Det är mycket vanligare än man tror. Speciellt bland unga. Det vanligaste är att

Läs mer

Fakta om: Titel: Banvakten, 1884 Konstnär: Laurits Andersen-Ring (1854 1933, Danmark)

Fakta om: Titel: Banvakten, 1884 Konstnär: Laurits Andersen-Ring (1854 1933, Danmark) Faktablad, övningar och bilder till kursprovet HT 2011 Fakta om: Titel: Den förlorade sonen, 1885 Konstnär: Georg von Rosen (1843 1923, Sverige) Konstnären Georg von Rosen var greve, professor och direktör

Läs mer

Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kravet på opartiskhet. Sveriges Radio ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut.

Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kravet på opartiskhet. Sveriges Radio ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut. 1/5 BESLUT 2012-12-20 Dnr: 12/01833 SAKEN Godmorgon Stockholm, Sveriges Radio P4 Radio Stockholm, 2012-09-17, inslag om en dödsannons; fråga om opartiskhet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser

Läs mer

Bildanalys. Introduktion

Bildanalys. Introduktion Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,

Läs mer

HARDI KURDA. Diagnosmaskinen. The Diagnosis Machine

HARDI KURDA. Diagnosmaskinen. The Diagnosis Machine HARDI KURDA Diagnosmaskinen The Diagnosis Machine FÖRORD Konstenheten i Västra Götalandsregionen har initierat projektet Diagnosmaskinen, en konstnärlig gestaltning som önskar skapa interaktion med patient,

Läs mer

Två sidor av samma historia

Två sidor av samma historia Sökandet efter sanningen Mats Arvidson, doktorand i musikvetenskap [Historien skrivs alltid] av segraren. När två kulturer drabbar samman utplånas förloraren, och vinnaren skriver historieböckerna böcker

Läs mer

Varför ska man läsa historia? Kan det användas till något? Är det bra för något?

Varför ska man läsa historia? Kan det användas till något? Är det bra för något? Varför ska man läsa historia? Kan det användas till något? Är det bra för något? Historia hjälper oss att förstå nutiden Den värld vi lever i idag har uppkommit genom händelser och förändringsprocesser

Läs mer

DÄR ORDÖRONEN FÅR VILA. om dans konst och kunskap

DÄR ORDÖRONEN FÅR VILA. om dans konst och kunskap DÄR ORDÖRONEN FÅR VILA om dans konst och kunskap Ord och meningar omgärdar oss dagligen. Dans är kroppens rörelsespråk och kan ta oss till en plats där ordöronen får vila. Kultur i Väst 2014 Text: Madeleine

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 3 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Sanna designer/konstnär /Sanna slipar en möbel, köper blommor, visar upp sina konstverk, målar i en studio./ SANNA designer & konstnär.

Läs mer

Art s Birthday MENY BOKA BILJETTER. Boka eller köp biljetter

Art s Birthday MENY BOKA BILJETTER. Boka eller köp biljetter MENY Boka eller köp biljetter BOKA BILJETTER Art s Birthday Gå igenom förråd, gamla lådor och se om du har kvar dina gamla favoritkassetter. Ta med dem hit så får vi höra hur Umeå låter! Det blir också

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011 Så bra, då är vi överens! Elisabeth Elgán* Stockholms universitet Jag vill tacka Sophie Nyman och Lena Hejll från Historiska museet för att de tog sig tid att svara

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Tidningen NSD och papperstidningens framtid

Tidningen NSD och papperstidningens framtid Stephanie Marklund, Maja Kuoppala och Graça Barata 13 januari 2016 Tidningen NSD och papperstidningens framtid Tidningen NSD håller till i Mediahuset tillsammans med bland annat Kuriren och 24 Norrbotten.

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Filmkollo

Utvärdering 2015 deltagare Filmkollo Utvärdering 2015 deltagare Filmkollo 284 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 99 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Vi har gjort roliga och väldigt varierade saker! - För att

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

Skriv ner din upplevelse under visualiseringen: bilder, känslor eller ord som kommer från din inrementor.

Skriv ner din upplevelse under visualiseringen: bilder, känslor eller ord som kommer från din inrementor. Din inrementor Den inrementorn är en 20 år äldre, visare version av dig. Allteftersom du får en levande känsla för denna äldre, visare och mer autentisk version av dig själv, kommer du märka att hon existerar

Läs mer

Dåtid. Nutid. Framtid. Slutuppgift Kultur- och idéhistoria ESM08 och SP08B

Dåtid. Nutid. Framtid. Slutuppgift Kultur- och idéhistoria ESM08 och SP08B Dåtid Nutid Framtid Slutuppgift Kultur- och idéhistoria ESM08 och SP08B Dåtid Nutid Framtid Vi ska under vecka 19-22 arbeta med olika teman i grupper. Ni delar själva in er i grupper (fem grupper). Varje

Läs mer

Modernismen. Att bryta med det gamla t ex Nationalromantiken

Modernismen. Att bryta med det gamla t ex Nationalromantiken Modernismen Att bryta med det gamla t ex Nationalromantiken Modernismens ismer Impressionism Expressionism Futurism Kubism Dadaism Surrealism Impressionismen intryckskonst Fotografiets uppfinning påverkade

Läs mer

Det gäller att bli medveten om detta faktum att kunna se på sin omgivning och därigenom kunna lära sig något om formgivningens villkor.

Det gäller att bli medveten om detta faktum att kunna se på sin omgivning och därigenom kunna lära sig något om formgivningens villkor. Vad är en form? Var du än går hittar du en form, det kan vara en sten, ett löv, en lampa eller ett bord alla har de en form som någon har gett dem, det kan vara naturen eller en formgivare. Inför ordet

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

IMMATERIELLA TILLgångAR

IMMATERIELLA TILLgångAR IMMATERIELLA Tillgångar En stor del av ditt företags värde beror på de idéer du har utvecklat och skyddat. Om du skyddar ditt varumärke, din design eller uppfinning ökar chanserna att tjäna pengar på din

Läs mer

Patientenkät Väntrumsmilj

Patientenkät Väntrumsmilj Patientenkät Väntrumsmilj 1. I vilket väntrum sitter du? 1. I vilket väntrum sitter du? n A. Sunderby sjukhus 79 100 100 100 179 100 B. Kalix vårdcentral 0 0 0 0 0 0 C. Hortlax vårdcentral 0 0 0 0 0 0

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

EN URBAN TIDSÅLDER FOTOGRAFER HAR I

EN URBAN TIDSÅLDER FOTOGRAFER HAR I Galleri sid Kamera&Bild Nr 6 EN URBAN TIDSÅLDER Med imponerande bilder av asiatiska storstäder vill den tyske fotografen Peter Bialobrzeski berätta livet här och nu. Jag vill inte förbättra världen på

Läs mer