Arbetsutvecklingsrapport

Transkript

1 Arbetsutvecklingsrapport SUNDSAM Slutrapport från ett arbetsmarknadsprojekt i Sundsvall i samarbete mellan försäkringskassan, arbetsförmedlingen, socialtjänsten samt kommunens arbetsmarknadsenhet Författare: Eva Rönnbäck FoU rapport: 2003:4 ISBN x FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland

2 I Innehållsförteckning I Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 4 1 Inledning 5 2 Projektets bakgrund, syfte och arbetssätt 6 Syfte och arbetsmetod 6 Målgrupp 6 SundSams arbetssätt 7 3 Uppföljningens syfte och metod 9 Tillvägagångssätt 9 4 Projektdeltagarna 10 Deltagarnas ålder, inkomst och utbildning 10 Remitterande myndighet 11 Arbetsmarknadsåtgärder, kontakt med myndigheter12 Arbetshinder 12 5 Avslutade från SundSam 14 Orsak till avslut från SundSam 14 Vilka deltagare har avslutats? 15 Vilka har fått en t.v.-anställning/börjat studera? 17 Vilka är åter hos försäkringskassa,socialtjänst 19 6 Deltagarnas uppfattning om projektet 20 Allmänna synpunkter på SundSam 20 Bemötande och arbetssättet Personalens synpunkter 22 Krävande individuellt stödarbete 22 Svårigheter 22 Synpunkter för att utveckla SundSams idéer Sammanfattande slutsatser 24 Bilaga 1 - Rapport från personalen vid SundSam 25 Bakgrund 25 Traditionellt arbetssätt 25 Arbetet under projekttidens gång 25 Allmänna synpunkter under projekttidens gång 26 Kostnader 28 Utvecklingsområden 28 2

3 Samhällsekonomisk nytta 28 Mätsystem för samverkan saknas 29 Avslutande kommentar 29 Redovisning av respektive myndighets deltagare 31 Socialtjänsten/arbetsförmedlingens deltagare 31 Försäkringskassans deltagare 32 Bilaga 3 Enkät till deltagarna vid inskrivning 33 Bilaga 4. Frågeformulär vid telefonintervju 36 3

4 Sammanfattning SundSam är ett samverkansprojekt mellan arbetsförmedlingen, försäkringskassan, socialtjänsten och kommunens arbetsmarknadsavdelning, samtliga i Sundsvall. Projektet startade hösten 2000 och planerades pågå tre år. Denna rapport är en dokumentation av projektet med syfte att följa verksamheten utifrån uppsatta mål. Målgruppen för SundSam är personer som varit frånvarande från arbetsmarknaden i minst två år, är 25 år eller äldre samt är aktuella hos de berörda myndigheterna. Syftet med projektet är att finna ett arbete eller annan långsiktig lösning för målgruppen. Totalt har 115 personer varit inskrivna vid SundSam, till och med juni 2003, varav 64 män och 51 kvinnor. Medelåldern är 40 år och 59 procent av deltagarna är ensamboende. Den genomsnittliga frånvaron från arbetsmarknaden är 6,5 år (80 månader). Variationen i frånvaroperiod är dock stor, från 7 månader till 264 månader. Männen har dessutom en något längre frånvaroperiod än kvinnorna. Av de 115 deltagarna har 38 män och 36 kvinnor, totalt 74 personer, avslutats från projektet. Den största gruppen (30 personer) har fått en lönebidragsanställning medan 12 personer har fått en tillsvidare anställning, antingen inom privat eller offentlig verksamhet. Ytterligare 3 har fått förtidspension/sjukbidrag, vilket räknas som en långsiktig lösning. 22 av de 74 deltagarna har avslutats eftersom de har fått försämrad hälsa eller återfallit i aktivt missbruk. Dessa har därmed återgått till försäkringskassan och/eller socialtjänsten. Av de 74 avslutade deltagarna har dessutom 7 personer avslutats p.g.a. att de flyttat från kommunen eller att de själva valt att sluta i SundSam. Totalt sett innebär det att 45 personer, som tidigare varit klienter vid de olika myndigheterna, numera kan sägas vara självförsörjande. Några av deltagarna intervjuades kring deras uppfattning av projektet och det bemötande de fick. Deltagarna har varit samstämmiga i sina omdömen och de var mycket positiva till projektet och till personalens arbetssätt och bemötande. 4

5 1 Inledning SundSam startade sin verksamhet i oktober 2000 och är ett samverkansprojekt mellan arbetsförmedlingen, försäkringskassan, socialtjänsten och kommunens arbetsmarknadsavdelning, samtliga i Sundsvall. Projektet planerade pågå under tre år och föreliggande rapport ska ses som en dokumentation av projektet och en uppföljning utifrån uppsatta mål. 5

6 2 Projektets bakgrund, syfte och arbetssätt SundSam vänder sig till personer som är aktuella hos berörda myndigheter och som varit frånvarande från arbetsmarknaden en längre tid. Bakgrunden till projektet är att de deltagande myndigheterna upplevde stora brister med det traditionella arbetssättet. I projektbeskrivningen av SundSam beskrivs bl.a. situationen som att personer med långvarig arbetslöshet, psykosociala och/eller hälsomässiga problem kan hamna i en gråzon mellan olika myndigheter och ersättningssystem. Man upplevde dessutom att dessa personer riskerade att hamna i en rundgång mellan de olika myndigheterna, utan att få någon egentlig hjälp. Diskussioner hade därför under en längre tid förts mellan arbetsförmedlingen, försäkringskassan och socialtjänsten om att hitta en modell för ökat samarbete, som skulle råda bot på problemen. En inspirationskälla för myndigheterna har varit Maatwerk, ett holländskt bolag som specialiserat sig på att hitta arbeten genom att skräddarsy lösningar åt långtidsarbetslösa socialbidragstagare. SundSam har emellertid inte mycket gemensamt med Maatwerk mer än att projektet vänder sig till långtidsarbetslösa och är inriktad mot att hitta individuella lösningar. Syfte och arbetsmetod Syftet med SundSam är att ge arbetslösa, socialbidragstagare eller sjukskrivna som varit frånvarande från arbetsmarknaden en längre tid ett arbete eller annan långsiktig lösning. Målsättningen är därmed också att bryta den eventuella rundgången som beskrivits ovan. Detta förväntas ske genom att myndigheterna samverkar och gemensamt söker individuella löningar för varje deltagare. Målgrupp Arbetssökande personer kan som grupp delas i olika kategorier. Nedanstående indelning i en åtgärdstrappa, inspirerad av ett danskt arbetslöshetsprojekt, har använts av SundSam för att lokalisera målgruppen. 6

7 Figur 1. Bild över åtgärdstrappan 1. Inte aktuella utan föregående rehabilitering 2. Inte anställningsbara men åtgärdsbara 3. Anställningsbara med behov av särskilt individuellt stöd 4. Anställningsbara med visst stöd 5. Anställningsbara omgående Målgruppen för SundSam är personer som varit frånvarande från arbetsmarknaden under lång tid och befinner sig på andra och tredje trappsteget, enligt figur 1. Ett flertal av dessa personer är aktuella hos flera av de inblandade myndigheterna, men utan att någon myndighet tar ett samlat ansvar för personen, utifrån en helhetssyn. Med lång frånvaro från arbetsmarknaden avses de som inte varit i arbete det senaste två åren. Målgruppen avgränsas dessutom till att deltagarna ska vara 25 år eller äldre. SundSams arbetssätt Att samverka mellan olika myndigheter är i sig inte något nytt. Skillnaden mot flera tidigare samverkansprojekt är att här sitter myndigheterna i gemensamma lokaler och arbetar tillsammans mot ett gemensamt uttalat mål. Varje myndighet har avsatt en tjänsteman och teamet består därmed av 4 personer. Deltagarna remitteras till SundSam av arbetsförmedlingen, försäkringskassan och socialtjänsten, antingen gemensamt eller av respektive myndighet. De deltagare som blir aktuell för SundSam besöker den gemensamma lokalen och får då information om SundSam och den modell som teamet arbetar efter, från en av personalen. Är de därefter beredda på att samarbeta med SundSam, träffar de hela teamet vid nästkommande tillfälle. Syftet med att träffa hela personalteamet är att deltagarna ska få vetskap om vilka som arbetar i SundSam och vilka myndigheter de representerar. Vid den kartläggning och den fortsatta planeringen som därefter tar vid, arbetar personalen som regel två och två. Deltagarna får även enskilda samtal vid behov. 7

8 Arbetet är inriktat mot att hitta individuella lösningar för varje deltagare som utgår från deltagarens behov och förutsättningar1. Detta innebär att de måste skapa en relation till deltagaren som är uppbyggd på tillit och förtroende. Att skapa en relation är enligt personalen något som tar mycket tid i anspråk, men som bedöms nödvändigt för att starta en rehabiliteringsprocess. Grundläggande i arbetet är kartläggningen av deltagarens behov och förutsättningar samt motivationsarbete och reflekterande samtal. Parallellt med deltagarsamtalen söker personalen efter lämpligt arbete, vilket innebär flera samtal med tänkbara arbetsgivare och anordnande av praktik- och arbetsprövningsplatser. Efter det att deltagarna har fått ett arbete eller börjat studera sker alltid en uppföljning. Uppföljning är något som sällan eller aldrig sker inom ramen för det traditionella arbetet hos respektive myndighet, enligt personalen vid SundSam. Uppföljningen är individuellt upplagd, både till innehåll och till tid, och sker i huvudsak med deltagarna. Men det förekommer att uppföljningssamtal även sker med arbetsgivarna. Personlig kontakt, telefon och/eller via e-post, är det vanligaste tillvägagångssättet vid uppföljningen. För många deltagare har det funnits ett stort behov till kontakt även efter det att de fått arbete eller börjat studera. De har fått en ny roll som kräver både rättigheter och skyldigheter och de ställs inför nya ovana situationer. Deltagarna har följts upp till dess personalen bedömt att den nya situationen har varit någorlunda hållbar. 1 Uppgifter kring SundSam arbetssätt är hämtade från personalens egen dokumentation av projektet. Dokumentationen återfinns i bilaga1 8

9 3 Uppföljningens syfte och metod SoFo-mitt2, numera FoU Västernorrland, fick hösten 2000 uppdraget att tillsammans med personalen följa och dokumentera projektet. Som ett led i arbetet utarbetades en dokumentationsmall för att på ett systematiskt sätt samla data om deltagarna och projektets resultat. Syftet med denna uppföljning är att ge en bild över vilka som deltagit i SundSam och hur väl projektet har lyckats med att nå sina mål. Tillvägagångssätt Tillsammans med SundSams personal utarbetades en dokumentationsmall i form av en enkät (bilaga 3). Enkäten bestod dels av ett antal bakgrundsvariablar kring inskrivningen, remitterande myndighet, ålder, försörjning samt uppgifter i samband med frånvaron från arbetsmarknaden. Enkäten riktades till samtliga inskrivna och fylldes i av personalen och deltagaren gemensamt. Uppgifterna fördes därefter in i en datamatris för att möjliggöra databearbetning. Nästa steg i uppföljning var att se hur många som fått arbete eller på annat sätt fått en långsiktig lösning. Uppgifter om vem som avslutats och varför rapporterades och samlades även de i ovan nämnda datamatris. De deltagare som ingår i denna uppföljning är alla som är och har varit inskrivna i projektet från starten till och med juni 2003 samt de som avslutats under motsvarande period. Efter halva projektperioden genomfördes dessutom ett antal telefonintervjuer med några av de deltagare som avslutas från projektet. Intervjuerna syftade till att få en inblick i deltagarnas uppfattning om projektet och hur de hade blivit bemötta upphörde SoFo-mitt, som var Sundsvall och Timrås FoU-enhet, och blev istället en länsangelägenhet i kommunförbundet Västernorrlands regi. FoUenheten som bildades 2002 heter FoU Västernorrland. 9

10 4 Projektdeltagarna Fram till och med juni 2003 har totalt 115 personer varit inskrivna i SundSam. Ytterligare 100 personer har varit föremål för bedömningssamtal och konsultation. Under projekttidens gång har det visat sig att vissa personer som aktualiserats inte uppfyllde de målgruppskriterier som ursprungligen bestämde. Personalen vid SundSam valde därför att träffa alla aktuella för ett inledande bedömningssamtal, innan ett ställningstagande till inskrivning kunde ske. De personer som inte bedömdes tillhöra målgruppen eller av andra skäl inte blev aktuella för inskrivning vid projektet var de som: inte var medicinskt färdigbehandlad för arbetsrehabilitering var i ett aktivt missbruk inte ville bryta sekretessen/inte ge samtycke inte var motiverad till arbete, eller där annan åtgärd bedömndes som viktigare I detta kapitel beskrivs de 115 personer som är och varit inskrivna på SundSam under den aktuella perioden, vad gäller vissa bakgrundsdata. Deltagarnas ålder, inkomst och utbildning Majoriteten av deltagarna i SundSam är män, 64 av deltagarna är män och 51 är kvinnor. Medelåldern är 40 år både för männen och för kvinnorna. Den yngste deltagaren är 25 år och den äldste är 60 år och en majoritet, 68 av de 115 deltagarna, är ensamboende. Deltagarna har varit frånvarande från arbetsmarknaden i genomsnitt 80 månader, vilket motsvarar drygt 6,5 år. Variationen i frånvaroperiod är mellan 7 månader till 264 månader. Männen har en längre frånvaroperiod än kvinnorna. Medelvärdet för männens frånvaroperiod är 85 månader och motsvarande värde för kvinnorna är 74 månader. Den vanligaste inkomstkällan för deltagarna vid inskrivningen var sjukpenning och ekonomiskt bistånd, vilket framgår av tabell 1. Bland kvinnorna fick 37 av de 51 kvinnorna (73 %) sin försörjning från försäkringskassan. Medan männen hade en större variation på varifrån de fick sina inkomster, även om en majoritet av männen fick sin försörjning via socialbidrag. Tilläggas kan att ett flertal av deltagarna fick sina inkomster från fler än ett håll. 10

11 Tabell 1 Deltagarnas försörjning vid inskrivningen Män Kvinnor Totalt Sjukpenning Ekonomiskt bistånd Sjukersättning/förtidspension A-kassa Alfa-kassa Annan försörjning 9-9 I stort sett samtliga deltagare har grundskolekompetens medan mindre än hälften har en gymnasieutbildning, se tabell 2. Tabell 2 Deltagarnas utbildning Män Kvinnor Totalt Grundskola Gymnasium Komvux Högskolepoäng Högskoleexamen Annan utbildning*) *)I annan utbildning ingår t.ex AMU-utbildningar, konstutbildning, internutbildningar mm Remitterande myndighet Samtliga inblandade myndigheter har remitterat deltagare till SundSam, vilket framgår av tabell 3. De flesta remisser har kommit från försäkringskassan som remitterat 49 deltagare (43 %). Socialtjänsten som remitterat minsta antalet deltagare har remitterat 20 deltagare (17 %). Männen är i högre grad remitterade från arbetsförmedlingen och socialtjänsten medan kvinnorna är överrepresenterade när det gäller remisser från försäkringskassan. Tabell 3 Remitterande myndighet Myndighet Män Kvinnor Totalt Arbetsförmedling Försäkringskassa Socialtjänst Kombinationer Totalt

12 Arbetsmarknadsåtgärder, kontakt med myndigheter Totalt har 61 procent deltagit i någon form av arbetsmarknadsåtgärd under sin arbetslöshetsperiod, de senaste två åren. 39 procent har därmed inte har fått någon eller några åtgärder för att förkorta frånvaron från arbetsmarknaden. Det skiljer också något mellan könen i vilken grad de fått eller tagit del av arbetsmarknadsåtgärderna. 65 procent av kvinnorna och 58 procent av männen har deltagit i någon form av arbetsmarknadsåtgärd. I tabell 4 framgår i vilken utsträckning som deltagarna har/har varit i kontakt med de inblandade myndigheterna. Av de 115 deltagarna har dessutom 38 haft kontakt med samtliga tre myndigheter de senaste två åren. Medan 58 har/har haft kontakt med två av de medverkande myndigheterna. Det innebär att en klar majoritet av deltagarna (83 %) har/har haft kontakt med minst två av de tre nämnda myndigheterna Flera av deltagarna har dessutom ofta kontakt med sjukvården. Tabell 4 Deltagarnas kontakter med myndigheter vid inskrivningen Myndighet Män Kvinnor Totalt Arbetsförmedling Försäkringskassa Socialtjänst Vårdcentral Sjukhus Annan myndighet Hur många gånger som deltagarna har haft kontakt med respektive myndighet innan de började på SundSam kan man se i tabell 5. Socialtjänsten är den myndighet som haft tätast kontakt med deltagarna. Av tabellen framgår att spridningen i antalet kontakter är stort och medelvärdet anger endast det genomsnittliga värdet. Om man istället tittar på det vanligaste förekommande värdet är det för socialtjänsten 12 ggr/år, arbetsförmedlingen 6 ggr/år och för försäkringskassan 4 ggr/år. Tabell 5 Antal kontakter med myndigheterna per år Myndighet Spridning Medelvärde Arbetsförmedling Försäkringskassa Socialtjänst Arbetshinder 12

13 Deltagarna fick själva uppge vilka eventuella svårigheter eller hinder de ansåg att de har för att få ett arbete. En klar majoritet av deltagarna ansåg att de har fysiska hinder, där ryggbesvär är dominerande. Samma fråga ställdes även till personalen vid SundSam. I tabell 6 beskrivs både deltagarnas uppfattning om sitt eventuella arbetshinder och den bedömning som personalen gjorde. Tabell 6 Upplevt och bedömt arbetshinder Arbetshinder Deltagarnas bedömning SundSams bedömning Män Kvinnor Män Kvinnor Fysiska 43 (67%) 46 (90%) 32 (50%) 39 (76%) Psykiska 8 (13%) 7 (8%) 31 (48%) 31 (61%) Missbruk 7 (11%) 1 (2%) 14 (22%) 6 (12%) Sociala 9 (14%) 6 (12%) 22 (34%) 12 (24%) Begåvningshandikapp (9%) 6 (12%) Personalens bedömning skiljer sig från deltagarnas uppfattning. De fysiska besvären är visserligen fortfarande i majoritet enligt personalen, men de är inte lika dominerande. Deras bedömning är att ca hälften av deltagarna har psykiska besvär. Men även missbruk och begåvningshandikapp bedöms av personalen som något som begränsar arbetsförmågan. Medan ytterst få av deltagarna har nämnt missbruk eller psykiska problem som arbetshinder. Många av deltagarna bedöms ha flera än ett arbetshinder. Kombinationen mellan psykiska och fysiska besvär är den vanligaste. 13

14 5 Avslutade från SundSam Av de 115 inskrivna deltagarna har 74, eller 64 procent, rapporterats som avslutade under undersökningsperioden. Nedan följer en beskrivning av de 74 deltagarna kring anledningen till att de avslutats. De som avslutats är 38 män och 36 kvinnor, vilket innebär att kvinnorna har avslutats i högre utsträckning än männen. Medelåldern bland de som avslutats är emellertid identisk med gruppen som helhet. Även när det gäller civilstånd är de ensamboende i majoritet i likhet med hela gruppen inskrivna. Frånvaron från arbetsmarknaden är däremot något högre än för gruppen som helhet. Bland de avslutade var frånvaroperioden 82 månader i jämförelse med 80 månader för samtliga. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av orsaken till att deltagarna har avslutats och vilken den långsiktiga lösningen har blivit. Orsak till avslut från SundSam Av deltagare som är avslutade från SundSam har 12 av de 74 har fått fast anställning inom privat eller offentlig verksamhet. Den största gruppen, 30 deltagare, har fått en lönebidragsanställning, antingen inom privat eller inom offentlig verksamhet. Medan drygt en femtedel, 25 deltagare, har avslutats p.g.a. att de varit förhindrade från att arbeta eller studera och därmed återgått till socialtjänsten eller försäkringskassan. Majoriteten (16 personer) av dessa har återgått till försäkringskassan. Anledningar till att personerna har återgått till att få sin försörjning antingen via försäkringskassan och/eller via socialtjänsten har varierat, men vanligast försämrad hälsa eller aktivt missbruk. I gruppen som återgått till försäkringskassan ingår dessutom tre personer som fått sjukersättning/förtidspension på heltid. Dessa personer har visserligen inte fått ett arbete eller börjat studera men har fått en långsiktig lösning, vilket är helt i linje med SundSams målsättning 3. 3 Efter det att SundSam har rapporterat in avslutsorsaken har ytterligare 4 av de 25 personerna fått en långsiktig lösning, antingen i form av förtidspension (3 deltagare) eller att de bedömts som inte rehabiliteringsbara, varför socialbidrag bedömts som en långsiktig lösning (1 person) 14

15 Diagram 1 40.Avslutade från Sundsam Frequency 10 0 TV-anställd Lönebidrga Soc/Fk Övrigt Diagrammet visar vilka orsaker som ligger till grund för att personen avslutats hos Sundsam De deltagare som avslutats har remitterats av såväl försäkringskassa, arbetsförmedling och socialtjänst. De som remitterades från arbetsförmedlingen har avslutats i högre grad, särskilt i jämförelse med de som remitterats från socialtjänsten. 24 av 35 av deltagarna (68 %) som remitterats av arbetsförmedlingen har avslutats, mot endast 10 av 21 (47 %) av deltagarna som remitterats av socialtjänsten, vilket framgår av tabell 7. Tabell 7 Remitterade myndighet och avslutade Remitterad myndighet Antal deltagare Varav avslutade Arbetsförmedling Försäkringskassa Socialtjänst Kombinationer 10 9 Totalt Vilka deltagare har avslutats? Om man ser på de deltagare som avslutats p.g.a. att de fått en fast anställning har, som tidigare nämnts, de flesta remitterats av arbetsförmedlingen. En fjärdedel av arbetsförmedlingens remitterade deltagare har fått en tillsvidareanställning, antingen hos en privat eller offentlig arbetsgivare. 42 procent av försäkringskassans remitterade deltagare har däremot avslutats genom att de gått tillbaka till försäkringskassan. 15

16 Tabell 8 Remitterade myndighet och orsak till avslut Avslutad orsak T.v-anställd Lönebidrag FK/Socialtjänst Övrigt Total Arbetsförmedling Försäkringskassa Socialtjänst Kombinationer Även om de remitterats av en av myndigheterna är de ofta kända hos de övriga myndigheterna. Detta gäller särskilt för dem som remitterats av arbetsförmedlingen. En majoritet av dessa är också aktuella hos socialtjänsten, varifrån de får sin försörjning. I tabell 9 kan man se hur deltagarna försörjde sig vid inskrivningen till SundSam i relation till avslutsorsak och till deras situation idag. Bland de 34 som hade ekonomiskt bistånd från socialtjänsten har i dag 20 personer arbete. Motsvarande siffra för de 44 personer som tidigare hade sjukpenning är att 21 personer har ett arbete. Man kan förmoda att bland de personer som har arbete, antingen i form av en tillsvidareanställning eller i form av lönebidrag, finns ett visst behov av fortsatt stöd från samhället, eftersom ca hälften arbetar deltid. Tabell 9 Tidigare försörjning bland de avslutade Avslutad orsak T.v-anställd Lönebidrag FK/Socialtjänst Övrigt Total Sjukpenning Ekonomiskt bistånd Sjukersättning/förtidspension A-kassa Alfakassa Annan försörjning När det gäller frånvarotid från arbetsmarknaden och avslutsorsak finns inget direkt samband. Möjligtvis skulle man kunna säga att de som varit frånvarande längst har i huvudsak gått tillbaka till försäkringskassan eller socialtjänsten. Å andra sidan har tre av de som varit frånvarande i 10 år eller mer fått en tillsvidareanställning eller börjat studera. 16

17 Tabell 10 Avslutsorsak i relation till arbetslöshetsperiod Avslutad orsak Arb.lös.period T.v-anställd Lönebidrag FK/Socialtjänst Övrigt Total W 2,9 år ,9 år ,9 år ,9 år w Det finns inga påtagliga mönster eller skiljelinjer beträffande eventuellt arbetshinder och avslutsorsak. Samtliga arbetshinder är representerade oavsett anledning till att deltagaren avslutats från SundSam. I tabell 11 kan man se att bland de som fått en tillsvidareanställning återfinns personer med såväl fysiska och psykiska problem som missbruk och sociala problem. Bland de som återgått till socialtjänsten och försäkringskassan finns visserligen många som bedöms ha psykiska problem men de är procentuellt sett inte flera i jämförelse med de med psykiska problem och som fått en tillsvidareanställning. Däremot kan graden av psykiska problem variera, vilket förmodligen påverkar om deltagaren har fått ett arbete eller gått tillbaka till socialtjänst respektive försäkringskassa. Tabell 11 Avslutsorsak i relation till eventuellt arbetshinder Avslutad orsak Arbetshinder T.v-anställd Lönebidrag FK/Socialtjänst Övrigt Total Fysiska Psykiska Missbruk Sociala Begåvningshandikapp Vilka har fått en t.v.-anställning/börjat studera? Av de deltagare som fått en tillsvidareanställning i privat eller offentlig verksamhet eller har börjat studera, är 7 kvinnor och 5 män. Hälften av deltagarna är också gifta/sammanboende. I jämförelse med hela gruppen inskrivna är kvinnor och sammanboende något överrepresenterade. Av de 51 inskrivna kvinnorna har 14 procent fått en tillsvidareanställning/studerat. Medan motsvarande siffra för männen är 8 procent. De är också något yngre än övriga deltagare, då medelålder bland de som fått en tillsvidareanställning är 37 i jämförelse med 40 för hela gruppen. 17

18 Antalet månader som de varit frånvarande från arbetsmarknaden är däremot något högre än för hela gruppen inskrivna. De som avslutats och fått en tillsvidareanställning har i genomsnitt 87 månaders frånvaro från arbetsmarknaden i jämförelse med hela gruppen som hade 80 månaders frånvaro. Noterbart är att kvinnliga deltagare generellt i SundSam har en kortare frånvaroperiod än männen. Men bland dem som fått en tillsvidareanställning är genomsnittet ändå så högt som 87 månader trots att majoriteten är kvinnor. När det gäller bedömt arbetshinder så skiljer sig gruppen inte nämnvärt åt från de övriga. Samtliga 12 hade tidigare kontakt med socialtjänsten, i genomsnitt 8 ggr/år. 11 av 12 hade kontakt med arbetsförmedlingen och kontakter var i genomsnitt 9 ggr/år och 9 hade kontakt med försäkringskassan, i genomsnitt 5 ggr/år. En majoritet hade dessutom ofta kontakt med både sjukhuset och vårdcentralen. Deras tidigare försörjning bestod av ekonomiskt bistånd (8 personer), sjukpenning (6 personer) och A-kassa (2 personer). Vilka har fått en lönebidragsanställning? Av de 30 personerna som fått en lönebidragsanställning i privat eller offentlig verksamhet är 16 män och 14 kvinnor. Medelåldern är 42 år, vilket är något högre än för gruppen som helhet och särskilt i jämförelse med gruppen som fått en tillsvidareanställning. När det gäller civilstånd är de som fått lönebidrag relativt överensstämmande med hela gruppen. 57 procent lever ensam i jämförelse med 59 procent för samtliga inskrivna. De som fått en lönebidragsanställning har en kortare frånvaroperiod än gruppen som helhet. Det genomsnittliga antalet månader som dessa personer har varit frånvarande från arbetsmarknaden, är 70 månader i jämförelse med 80 månader för samtliga inskrivna. De arbetshinder som gruppen har är framförallt fysiska problem, medan 10 bedöms ha psykiska besvär, vilket är något färre än för gruppen som helhet. Bland de som fått lönebidrag finns även personer med missbruksproblem och sociala problem, något som innebär att de inte nämnvärt skiljer sig från övriga inskrivna. Innan de blev inskrivna på SundSam hade 25 av 30 kontakt med arbetsförmedlingen i genomsnitt 8 ggr/år. 21 hade även kontakt med försäkringskassan, i genomsnitt 7 ggr/år och 16 hade kontakt med socialtjänsten, i genomsnitt 8 ggr/år. En majoritet även bland dessa, hade ofta kontakt med sjukhus och vårdcentral. Av dem som nu har en lönebidragsanställning hade 12 uppgivit att de tidigare fick sin försörjning från socialtjänsten, 19 från försäkringskassan varav 7 hade sjukersättning/förtidspension samt 4 fick A-kassa. Flera av dessa personer har haft sin försörjning från flera än en myndighet. 18

19 Vilka är åter hos försäkringskassa,socialtjänst Det är 25 personer, 12 män och 13 kvinnor, som avslutats från SundSam och återgått till tidigare respektive myndighet och försörjer sig genom sjukpenning och/eller ekonomiskt bistånd. I den gruppen ingår även de tre personerna som fått sjukersättning/förtidspension på heltid. Medelåldern bland de som återgått till socialtjänsten och försäkringskassan är 41 år och en majoritet, 68 procent, är ensamboende. Försäkringskassan är något överrepresenterade i fråga om remitterande myndighet. Som grupp har dessa den klart längsta frånvaron från arbetsmarknaden. I genomsnitt har de varit frånvarande 95 månader, vilket är 15 månader längre än för hela gruppen. De arbetshinder som denna grupp har skiljer sig inte i någon större utsträckning från övriga deltagare. Det som skiljer är att det finns en högre andel personer som bedöms ha missbruksproblem. Trots att det inte finns några kvantitativa skillnader beträffande arbetshinder vad gällande psykiska problem så säger det inget om graden av psykiska problem. Enligt personalen så återfinns det bland de som återgått, framförallt till socialtjänsten, personer med en starkare personlighetsstörning än för gruppen som helhet. En summering av personalens uppfattning om projektet redovisas längre fram och återfinns i sin helhet i bilaga 1. Beträffande kontakten med myndigheterna kan det för denna grupp förmodas fortsätta som tidigare, bortsett från de tre som förtidspensionerats eller fått sjukersättning. 19

20 6 Deltagarnas uppfattning om projektet Ungefär i mitten av projekttiden genomfördes 12 telefonintervjuer med deltagare som avslutats från SundSam. 8 kvinnor och 4 män tillfrågades om hur de uppfattade SundSam och det bemötande de hade fått. Medelåldern bland de intervjuade var 45 år och de hade varit frånvarande från arbetsmarknaden i genomsnitt 76 månader. Åtta av de som slutat hade återgått till den försäkringkassa eller socialjänst, företrädesvis till försäkringskassan. Två hade fått tillsvidareanställning och två hade fått lönebidragsanställning. Allmänna synpunkter på SundSam Alla utom en av de intervjuade var mycket positiv till SundSam. Det man lyfte fram som särskilt positivt var att alla myndigheter var samlade på ett och samma ställe. Deltagarna upplevde det som en stor fördel att de inte behövde springa runt till alla myndigheterna. Flera upplevde även att mötet med SundSam var mer avslappnat och personligt än deras tidigare möten med myndigheterna och personalen får mycket beröm av deltagarna. Man upplevde dem som ambitiösa, engagerade, tillgängliga och tillmötesgående personer. Några av synpunkterna som framkom vid intervjuerna: Den enda gången någon ordnade jobb Goa och glada människor, äntligen någon som såg mig Människorna det kändes rätt, de ville verkligen hjälpa mig. - rätt person på rätt plats. Människorna är de som är mest positiv De vet vad de gör, rätt människor på rätt plats, ser mig som individ. De sporrar och motiverar mig. Tillmötesgående, lätt att lära känna, ett stort engagemang` Kunde kontakta dem när jag ville, - fick deras mobiltelefonnummer De fanns alltid tillgängliga när man behövde dem 20

21 Bemötande och arbetssättet Deltagarna ansåg att de blivit mycket bra bemött av personalen. Att det var flera handläggare med vid första mötet upplevde man inte som störande. Många av deltagarna beskrev att de inte hade några förväntningar på SundSam och deras möjlighet att ordna arbete. De flesta hade varit arbetslösa länge och hade negativa erfarenheter och sa sig därför bli positivt överraskade i mötet med SundSam. Några synpunkter från deltagarna Mycket bra, de var engagerade i motsats till vad jag mött tidigare Ja, förut gick man bara upp och stämplade och sen hem igen Nu blev jag personligt bemött. Tidigare var man bara ett ärende Ja, jag blev mer tillmötesgående. De lyssnade mer på mig nu. De hade tid att lyssna. Tidigare mer som utfyllnad. Man fick den tid man behövde Ja, mer personligt och bättre bemött. Tidigare lyssnade inte handläggarna på mig. SundSam ser mig som person De fixade jobb direkt Bra, det jobbade hårt på det. Pratade mycket med mig och frågade vad jag tyckte Det tog jag hand om själv. Jag frågade om jag fick skaffa jobb själv. Det var ok tyckte de Snabbt och bra Trots att flera av de som intervjuades inte hade fått något arbete eller börjat studera utan av olika skäl tvingats återgå till socialförsäkringssystemet var de nöjda med SundSam och det arbete som personalen gjorde. Många menade att SundSampersonalen var de som såg att de inte klarade av att arbeta just nu, något som de kanske inte hade mött tidigare Jag var inte redo för arbete och de såg det. De lyssnade på mina behov och problem 21

22 7. Personalens synpunkter SundSams personal har samlat sina erfarenheter och synpunkter på projektet i ett dokument som återfinns i sin helhet bilaga 1. I detta avsnitt sammanfattas personalens synpunkter på sitt deras arbete med fokus på vad de anser vara särskilt viktigt för att nå framgång och vad som behöver utvecklas/förändras Krävande individuellt stödarbete Enligt personalen har det krävts betydande insatser från teamet innan en majoritet av deltagarna kunnat gå ut på arbetsmarknaden. Den ursprungliga målgruppen som enligt åtgärdstrappan skulle befinna sig på steg 2 och 3, befann sig istället på steg 1 och 2. Ett flertal av deltagarna hade liten eller ingen vetskap om vad som krävs i arbets-/gruppsammanhang och såg inte alltid konsekvenserna av sitt eget handlande och förhållningssätt. Det krävdes därför omfattande träning och stödsamtal för att nå önskad social kompetens och motivation till arbete, något som oftast tar ca 1,5-2 år. Tidsfaktorn är mycket viktig under rehabiliteringsprocessens gång. Detta faktum har inneburit ett mer omfattande arbete för personalen än planerat i form av långvariga kartläggningar, motiveringsarbete och stödsamtal. Svårigheter De deltagare som SundSam återremitterat till respektive modermyndighet har företrädesvis varit de som varit inne i ett aktivt missbruk de som har en psykisk problematik i form av personlighetsstörning/mycket avvikande personlighet de som blivit medicinskt försämrade de som faktiskt inte är/var medicinskt färdigbehandlade. De som SundSam inte lyckats stoppa rundgången för, hör nästan uteslutande hemma inom psykiatrin. De saknar ofta sjukdomsinsikt och vill som regel inte ha någon kontakt med sjukvården. De har även kontakt med socialtjänsten och de flesta har också återgått till socialtjänsten. 22

23 Synpunkter för att utveckla SundSams idéer SundSam som arbetsmodell är avgörande för framgång där gemensamt mål och gemensamt arbete är centralt SundSam-teamet är sårbart. Krävs minst fyra personer i teamet, men helst bör 2 personer från varje myndighet ingå Kommunens AMA (arbetsmarknadsavdelning) viktig för jobbraggning Gemensamt grepp över all rehabiliteringsverksamhet behövs, där möjlighet till specialisering mot både individer och grupper och där olika kunskaper tillvaratas. Möjlighet till en arbetsträningsarena med närhet till meningsfulla och varierande arbetsuppgifter och tillgång till professionell personal. Rehabilitering från bidragsystem till arbete, måste vara ekonomisk lönsamt även för den enskilde. Särskilda medel behövs för att möjliggöra långa arbetsprövningsperioder Individuellt anpassade sjukersättningsnivåer Dokumentationen måste förenklas och bli ett hjälpmedel inte ett hinder 23

24 8. Sammanfattande slutsatser De slutsatser man kan dra av de redovisade resultaten är att SundSam kan betraktas som ett framgångsrikt projekt. 45 av 115 deltagare har antingen fått arbete, påbörjat studier eller fått sjukersättning/pension, enligt projektets målsättning. Om dessa personer hade fått arbete utan medverkan i SundSam går inte att säkert uttala sig om. Men med tanke på den långa tid som dessa personer har varit frånvarande från arbetsmarknaden och haft kontakt med flera av de inblandade myndigheterna, utan att fått arbete eller annan lämplig lösning, är det mycket rimligt att anta att SundSam har haft stor betydelse för resultatet. Att samverka på detta mycket konkreta sätt har dessutom uppskattas av deltagarna. Det faktum att flera av personerna varit frånvarande från arbetsmarknaden under mycket lång tid och ändå kunnat erbjudas arbete tyder på att med rätt arbetssätt kan man nå resultat. Arbetssättet har enligt personalen varit krävande och inneburit ett omfattande arbete där individens behov och förutsättningar verkligen sätts i fokus. Något som uppenbarligen personalen har lyckats väl med. Personalen har också utifrån deras erfarenheter lämnat flera synpunkter som kan bidra till förbättrad rehabilitering och möjliggöra att flera personer kan arbeta och försörja sig själva. De inblandade myndigheterna har i olika grad varit aktiv och remitterat till projektet. Anledningen till det är inte klart. Det kan bl a bero på projektets förankring och legitimitet i respektive myndighet. Men också kunskapen och inställningen till arbete och rehabilitering hos modermyndigheten kan påverka graden av aktivitet. De myndigheter som kan antas ha tjänat mest på SundSam är försäkringskassan och socialtjänsten. Dessa myndigheter har bidragit med den tidigare huvudsakliga försörjningen för deltagarna. För socialtjänstens del hade 50 av de 115 deltagarna ekonomiskt bistånd. Av dessa 50 har nu 20 fått arbete, vilket förmodligen bidragit till minskade kostnader för socialtjänsten. För försäkringskassan har 21 av 63 personer ökat sin grad av egen försörjning. Till detta skall räknas den minskade handläggningstid när personer s s s står på egna ben. Detta gäller för samtliga myndigheter. Men även för arbetsförmedlingen kan projektet räknas som lönsamt. Det gäller framförallt att antalet ärenden har minskat. Men också att de medel som är avsatta för arbetsmarknadsåtgärder genom detta projekt kan anses vara väl använda, särskilt med tanke på arbetsförmedlingens samhällsuppdrag. Även om det finns antaganden om att varje satsad krona i en lyckad rehabilitering ger åtta gånger tillbaka till samhället 4 så kanske den viktigaste vinsten har gjorts av de enskilda deltagarna. Självkänslan och egenvärdet hos de 42 personer som efter många års frånvaro från arbetsmarknaden nu har fått ett arbete kan inte mätas i pengar. 4 SOU 2000:78 Rehabilitering till arbete 24

25 Bilaga 1 - Rapport från personalen vid SundSam Bakgrund SundSam Sundsvall i Samverkan är ett samarbete mellan försäkringskassan, arbetsförmedlingen, socialtjänsten och arbetsmarknadsenheten påbörjades i oktober 2000 och tog emot deltagare från december Uppdraget var att samverka och arbeta för att arbetslösa, sjukskrivna och socialbidragstagare skulle få ett arbete eller annan långsiktig försörjning. Vi skulle även minska rundgången mellan myndigheterna. Traditionellt arbetssätt Ovanstående myndigheter hade även samverkat tidigare men suttit på respektive myndighet och inte under samma tak. Varje myndighet har tidigare jobbat enbart utifrån sina egna mål och ansett personen färdigrehabiliterad, eller åtminstone inte känt sig ansvariga, när ansvaret lagts över på någon annan myndighet. Individen har bollats mellan olika myndigheter och i vissa fall kunnat utnyttja situationen. Det har också kunnat innebära att de hamnat utanför skyddsnätet där ingen myndighet har velat ta på sig ansvaret. Den långa väntetiden innan samverkan har kunnat ske har också medfört att individens möjligheter att återkomma i arbetslivet har försämrats. Arbetet under projekttidens gång SundSam-teamets arbete med att få individen att kliva av bidragskarusellen har varit att se helheten och ta små steg. Vi har sett tidsfaktorn som mycket betydelsefull; det måste få ta tid i rehabiliteringsprocessen. Vi har arbetat med att skapa tillit och förtroende för att uppnå en relation som bär. Vi har arbetat med kartläggning, motivationsarbete, reflekterande samtal och samverkat med arbetsgivare inför anordnande av praktik- och arbetsprövning. Dessutom har vi följt upp de personer som fått ett arbete eller börjat studera. Möjligheten att göra uppföljningar ges sällan eller aldrig inom traditionellt arbete på respektive myndighet. När ett ärende väl lämnat myndigheten (blivit friskskriven, fått arbete o.dyl.) betraktas det som avslutat. Vår uppföljning har varit individuellt upplagd både till innehåll och tid. Personlig kontakt, telefon och mailkontakt har varit vanligast, både med deltagaren och ibland även med arbetsgivaren. Vi har funnit att det för många är ett nytt skeende som infinner sig, när deltagaren väl fått en anställning eller börjat med längre studier. De får en ny roll som kräver både rättigheter och skyldigheter och de ställs inför nya situationer som kan kännas ovana. I detta 25

26 läge har det stöd vi kunnat ge inneburit att många av dem, som känt osäkerhet och motstånd, kämpat vidare. Vi har följt upp deltagaren till dess vi bedömt att den nya situationen har varit någorlunda hållbar. Om målet att nå egen försörjning genom arbete eller studier inte uppnåtts, har målet varit att rätt ersättning skall utbetalas från rätt myndighet. Allmänna synpunkter under projekttidens gång Majoriteten av SundSams deltagare har krävt betydande insatser innan de kunnat gå ut på arbetsmarknaden. Om vi ser till målgruppen i projektbeskrivningen har de befunnit sig på steg 1 och 2 istället för på steg 2 och 3 som var den ursprungliga intentionen. De har inte kunnat gå ut i arbetspraktik/arbetsprövning utan föregående långvarig kartläggning, motiveringsarbete och stödsamtal. Deltagarna har ofta mycket låg social kompetens, brister i den basala grunden och således mycket lite med sig i ryggsäcken. Många har ingen vetskap om vad som krävs i arbets-/gruppsammanhang och ser till exempel inte konsekvenserna av sitt sätt att agera och förhålla sig och har således behov av lång träning över tid. Det tar oftast 1,5 till 2 år av stödkontakt/samtalskontakt, för att nå önskad social kompetens och nå motivation till arbete. Tidsfaktorn är mycket viktig under rehabiliteringsprocessens gång. Det behövs ofta omfattande stöd till deltagarna av handledare på arbets-/praktikplatsen med de praktiska arbetsuppgifterna. Dessutom behöver deltagarna också hjälp att se och reflektera över sitt eget beteende. Det är inte helt lätt för arbetsgivare att både ha tid och fallenhet att klara detta. Här saknar vi en väl uppbyggd arbetsträningsarena inom kommunen, med tillgång till meningsfulla och varierande arbetsuppgifter och med professionell personal som ett första steg ut i arbetslivet. Det är viktigt att poängtera att det inte alltid lönar sig för våra deltagare att få ett arbete. Det gäller främst de personer som är sjukskrivna eller har en sjukersättning (pension) och får ett deltidsarbete. Vi har ett antal deltagare som fått en mycket kännbar ekonomisk försämring när deras sjukersättning/sjukersättning och bostadsbidrag reducerats. De deltagare som har en förhållandevis hög sjukpenning upplever en frustration i och med att de sällan, efter arbetsrehabilitering, kan erhålla en ny anställning i samma lönenivå. Rehabilitering från bidragsystem till arbete, måste även vara ekonomisk lönsamt för den enskilde. De deltagare som SundSam återremitterat till respektive modermyndighet har företrädesvis varit: de som var i ett aktivt missbruk de som har en psykisk problematik i form av personlighetsstörning/mycket avvikande personlighet 26

27 de som blivit medicinskt försämrade de som faktiskt inte är/var medicinskt färdigbehandlade. De som vi inte lyckats stoppa rundgången för hör nästan uteslutande hemma inom psykiatrin och de vill som regel inte ha någon kontakt med sjukvården och saknar sjukdomsinsikt. För dessa deltagare blir ersättningen i de flesta fall en återgång till försörjningsstöd trots att de egentligen hör hemma inom psykiatrin och socialförsäkringen. Av helt avgörande betydelse för att hjälpa deltagarna till arbete är att det finns pengar via arbetsförmedlingen i form av anställningsstöd och då i synnerhet lönebidragspengar. Även med lång arbetsprövningstid är det stora flertalet av deltagarna i behov av samhällssubventioner för att en anställning skall bli möjlig. När dessa arbetsmarknadsmedel är förbrukade är det i princip omöjligt att förhandla med arbetsgivare om en anställning. Särskilt högriskskydd är ett annat viktigt förhandlingsargument vid en anställning. Det ger den anställde, med en kronisk sjukdom och risk för upprepad sjukfrånvaro, möjlighet till ersättning för karensdagen och arbetsgivaren får igen utbetald sjuklön av försäkringskassan. En klar brist inom socialförsäkringssystemet är att det inte finns individuellt anpassade nivåer för sjukersättning (förtidspension) En persons arbetsförmåga kan idag inte tillvaratas fullt ut, utan måste avslutas i 25 %, 50%, 75% eller 100 % arbetsförmåga. Vi har haft deltagare som klarat att arbeta mer än 20 timmar per vecka, men inte klarat stadigvarande 30 timmar per vecka p.g.a. medicinska hinder. Dessa har då varit tvungna att gått ner i arbetstid och avslutas i fastställd sjukersättningsnivå - Ett samhällsekonomiskt slöseri! SundSam som arbetsmodell är outstanding om man skall vinna framgång i ärendeprocessen. Vi hittar problemen snabbare och får mer information än vad vi har möjlighet till i våra modermyndigheter eftersom vi sitter tillsammans under samma tak och har lätt till samarbete. Vi har ett gemensamt mål för de deltagare som vi har oavsett vilken myndighet som remitterat. Vi ser en större tydlighet hamnar inte i prioriteringsdiskussioner som vi kan göra när vi arbetar i våra modermyndigheter. SundSam-gruppen är dock mycket sårbar med så få medarbetare i teamet. Vi har ingen back-up om någon i teamet exempelvis blir sjuk. Vi har dessutom ingen naturlig påfyllnad av ny personal och arbetet påverkas mycket om någon av oss slutar. Vår klara uppfattning är att vi i nuvarande form måste vara minst fyra personer i SundSam-teamet. Under projekttiden har den faktiska personalstaten varit mindre än 4 årsarbetare p.g.a. utbildning, andra uppdrag och tjänstledighet. För att vidmakthålla styrkan och utvecklingen inom rehabiliteringsarbetet måste vi vara minst två personer från varje myndighet framdeles. AMA:s personalmedverkan fyller en viktig funktion utifrån behovet som finns för bl.a. jobbraggning. 27

28 Vi vill betona vikten av att SundSam inom kort inlemmas i ett större sammanhang. Vi har en vision om en större rehabiliteringsenhet med möjlighet till specialisering mot individ och grupper och där mångas kunnande tillvaratas. Vi har inte ett gemensamt dokumentationssystem för vårt team. dokumentationen för våra deltagare sker för hand för att vi måste ha en gemensam akt där vi kan se och ta del av vad som händer under processens gång. Dessutom för vi in anteckningar och bedömnings- och avslutningsrapporter i våra egna system. Hindret för ett gemensamt IT-stöd består bl.a. av PUL och myndigheternas sekretessbestämmelser. Den administrativa delen blir således mycket tidsödande. Kostnader Till skillnad från många andra projekt så finansieras inte SundSam genom EUmedel. Kostnaderna har tagits inom ordinarie verksamhetsmedel. Därför bör förutsättningarna vara stora för att inlemma arbetsmodellen inom ordinarie verksamheter. Fördyringen för myndigheterna har främst handlat om kostnader för datainstallation, hyra och viss personalutveckling. Utvecklingsområden Vi i SundSam ser ett uttalat behov av bättre koppling till psykiatrin och ett ökat samarbete med vården överhuvudtaget. De läkarkonsulter som vi idag sporadiskt har skulle knytas till samverkansmodellen och ingå som en fast del i teamet. Vi ser det som en klar fördel om läkaren kan ses som ett naturligt inslag i SundSam och det skulle då inte behöva kännas olustigt eller utpekande att träffa en psykiatriker. Många av deltagarna har ett stort behov av att få hjälp för att bättre fungera i vardagen. Friskvård, hälsorådgivning, livsstilsfrågor och kunskaper i vardagsekonomi är saker som många skulle behöva för att få bättre struktur i sitt liv. En bättre struktur i vardagen ökar möjligheterna att klara av ett jobb eller en utbildning. Utveckla användandet av bedömningsinstrument i kartläggningsfasen. Att använda arbetspsykologiska utredningar, livsstilsanalyser och stressinventorium kan ge värdefull information i utredningsprocessen. Samhällsekonomisk nytta De totala åtgärder som har satsats på individnivå visar klart att de samhällsekonomiska effekterna är positiva. Detta har flera orsaker. Dels har det totala bidragsberoendet minskat, dels förbrukningen av samhällsresurser. Generellt kan sägas att individerna mår bättre efter åtgärderna, och att behovet av samhällsresurser minskat. För att ett samhällsekonomiskt positivt resultat ska 28

29 uppstå är det inte bara individens ökade produktion som är av betydelse. Lika viktigt är att dennes behov av samhällsresurser minskar. Både kommun, försäkringskassa och landsting har fått ett positivt ekonomiskt resultat. Arbetsmarknadsverket står för en stor insats när det gäller att hjälpa individer tillbaka till arbetsmarknaden. (Ur socialstyrelsens 3:e lägesrapport inom rehabiliteringsområdet) Mätsystem för samverkan saknas Utvärderingar visar att de administrativa systemen, i synnerhet det ekonomiska, motverkar samarbetet. Systemen är byggda efter hierarkiska principer och mäter till allt större del organisatoriska intressen. Det saknas mätsystem för att kunna värdera effekten av samarbete. I utvärderingar från andra samverkansprojekt typ Socsam och Frisam, framkommer det att samarbete skapar förändring i och mellan organisationer. Både politiker, chefer och professionella påverkas. Samarbete kräver inte mindre styrning, men styrningen behöver förändras. Verksamhetsbeskrivningar och utvärderingar samt samhällsekonomiska studier blir viktiga inslag i denna styrning. Utgångspunkten är att det är individen och samhället som tjänar på ett samarbete. (Ur socialstyrelsens 3:e lägesrapport inom rehabiliteringsområdet) Avslutande kommentar Sammantaget arbetar vi i SundSam i små steg och ser helheten. Vi ser tidsfaktorn som klart betydelsefull det måste få ta tid. Vi försöker skapa tillit, förtroende och uppnå en relation som bär. Vi jobbar med motivationsarbete, reflekterande samtal och söker utverka ersättning från rätt myndighet. Det framgångsrika är att samverka. För vår målgrupp, de med mycket komplex psykisk-, social- och medicinsk problematik, är samverkan en förutsättning för att rehabilitering skall lyckas. För att kunna ge bra service till dessa krävs det både ett samlat grepp, kunskap, erfarenhet, respekt, fantasi och ett öppet sinne. För dessa individer finns inga färdiga paketlösningar. Det är därför inte så konstigt att vi med det traditionella arbetssättet ofta misslyckas. Det är viktigt att nämna att det inte alltid är helt lätt att som ensam representant för en myndighet ha sin arbetsplats utanför sin modermyndighet. Å ena sidan är styrkan i SundSams samverkansmodell att vi arbetat på heltid med uppdraget. Detta har inneburit att vi sluppit konkurrerande arbetsuppgifter. Å andra sidan är det lätt att känna sig utanför sin ordinarie arbetsplats och att informationen inte alltid når fram. Det krävs av dem som arbetar i denna modell att de är trygga i sin arbetsroll, självständiga, lyhörda och klarar den dubbla tillhörigheten. Att arbeta i samverkan där varje individ kan få en skräddarsydd rehabilitering är ett effektivt sätt att ta tillvara både individens och myndigheternas resurser. 29