Solitären. Svaghet blir STYRKA! Meningsfullt arbete efter förmåga. Nr. 5 September 2014

Transkript

1 Solitären Meningsfullt arbete efter förmåga Nr. 5 September 2014 Solkraft i framtiden? Politikerna tycker till inför kommunvalet Stina jubilerar - 25 år på Solkraft Tillgänglighetsmässa i Skellefteå Svaghet blir STYRKA! Anna Bergholtz har blindbonus!

2 Hej Igen! Det känns mycket bra att nu ha börjat om på jobbet efter en fantastisk sommar. På Västerbottensnytt sade man att vädret har följts upp varje månad sedan 1882, och juli 2014 är den hittills varmaste julimånaden. Alla har alltså rätt detta är den varmaste sommar vi har haft! Jag kommer inte längre ihåg kylan under midsommarveckan... Några ord om så kallade BEA-löner: Personer med Offentligt Skyddad anställning (OSA), Särskilt anställningsstöd (SAS), Trygghetsanställning, Utvecklingsanställning och Nystartsjobb inom Solkraft har BEA-lön. BEA-lönerna i Skellefteå har en lägsta nivå på 102 kr/tim. Det motsvarar en månadslön på ungefär kr per månad. Den lägsta lönen i Skellefteå är förhållandevis mycket högre än andra kommuners. Detta är en bra satsning av oss i Skellefteå kommun. Men vi når inte alla personer som av olika anledningar är arbetslösa. Inom Solkraft betonar vi rätten och vikten av att vara behövd och kunna bidra till samhället. Jag blev fundersam då jag blev uppringd av några personer som upptäckt att de gått fel utbildning på universitetet, valt att hoppa av och därför blivit av med rätten till studiemedel. Hur ska de nu försörja sig? Reglerna för att få ersättning av A-kassa, Alfa-kassa, kommunalt försörjningsstöd och studiemedel från CSN kan ibland upplevas som väldigt krångliga. Därför är det lätt att hamna mellan stolarna. Situationen kan upplevas som ett moment 22 och bidrar till ett sämre mående och sämre möjligheter för personen att skapa sig en bra framtid. En lösning på problemet skulle kunna vara medborgarlön - en grundlön som alla medborgare får. Men en förutsättning skulle vara att alla utför en insats för samhället eller går en utbildning. Man skulle kunna använda statliga pengar från Arbetsförmedlingen, CSN och Försäkringskassa och dessutom kommunalt försörjningsstöd till detta. Med en medborgarlön skulle alla personer som av olika anledningar är arbetslösa ha en bas att stå på till mat och boende. Då kunde personen också lägga energi på att hitta arbete eller utbildning. I höst erbjuds på Solkraft för första gången möjligheten att förtidsrösta i kommun-, landstings- och riksdagsvalet (den 2 september på Rondellen). Det blir spännande att se hur många som kommer att rösta den dagen. Jag har en förhoppning om att mer än 50 personer som arbetar inom Solkraft kommer att göra det. Vi ses! Per Per Bergman, enhetschef för Solkraft Innehåll 3 Vånda i valtider, Det händer på Solkraft 4-6 Anna Bergholtz: Alla borde ha en blindbonus 6-7 Ett Skellefteå tillgängligt för alla, Här kan du träna i egen takt 8-11 Kommunpolitikerna inför valet: Solkraft är unikt 12 Jubileum för Stina: 25 år på Solkraft! Solitären Redaktör: Christina Liljestrand, tel , christina.liljestrand@ skelleftea.se Foto: Samuel-Elias Nilsson E-post till redaktionen: red.solkraft@gmail.com Tryck: Kurt Berglund, Solkraft tryckeri Ansvarig utgivare: Per Bergman Besöksadress: Rondellen, Boviksvägen 1, Skellefteå Vånda i valtider Jag har alltid varit en sån som håller med föregående talare. Jag lyssnar på vad de säger, och så håller jag med. Men så kommer någon annan och säger något annat, och så håller jag med dem också... Det finns en tydlig risk att jag blir en vindflöjel som vänder kappan efter vinden. Sån vill jag inte vara! Tänk om man kunde vara en sån där stensäker åsiktsmaskin det verkar roligare! Det kanske blir en hel del blåsväder visserligen, men är det inte de där glasklara, självklara profilerna vi ser upp till? Det inträffar ungefär en gång vart fjärde år att jag blir tvingad att ta ställning. Då går det inte att jämka, kompromissa eller fly bakom andras åsikter. Ja, jag pratar om riksdagsvalet förstås. Mitt i all valvånda (som inte avtar fast jag snart fyller 50!) konstaterar jag: Det pinsammaste som skulle kunna hända är att jag inte har tagit reda på fakta. Att rösta som alla andra. Eller av gammal vana. För tänk om det som var lag förra året plötsligt har ändrats? Eller tänk om det varit fel hela tiden? Då vill inte jag stå där efteråt, med facit i hand, och se att det gick åt skogen. Som det gjort i historien många Det händer på Solkraft Förtidsröstning på Rondellen 2 september fanns tillfälle att RÖSTA i riksdags-, landstings- och kommunvalet i förväg. Vallokalen var i Rondellens matsal där man också bjöd på smaskig smörgåstårta. Hälsodagar på Mobacken Den som ville veta mer om föreningsaktiviteter i Skellefteå fick sitt lystmäte på Mobacken i våras. Tre dagar med fullspäckat program med smakprov på så skilda aktiviteter som cykeltrix, hunddressyr och geocatching. Kommunens arbetsmarknadsenhet som arrangerade dagarna hade som syfte att inspirera till meningsfulla fritidsaktivteter genom att bjuda in representanter för Naturskyddsföreningen, KFUM och många andra. Rosengård hade renoverat begagnade cyklar som lottades ut bland deltagarna. En unik syn Chauffören Bo Berglund, en välkänd profil inom Solkraft/Rosengård, har setts cykla ner på stan något alldeles unikt för mannen som annars aldrig lämnar sin bil frivilligt! Här är bildbevis fångat när han pustar ut utanför Café Castor. Foto: Elis Holmqvist gånger. DET skulle jag inte kunna stå för. Jag har alltså kommit fram till att det bara finns ett sätt att få sinnesro, att freda mig: Att skaffa mig ordentligt med kunskap, torrt på fötterna. MERA kunskap. Det låter rätt jobbigt Men som reporter kan man få chansen på arbetstid. Och OJ, vad kul jag har haft när jag har jobbat med detta valpolitiska nummer av Solitären! Jag har sprungit runt och intervjuat politiker med ett nyfiket smil på läpparna. Jag som alltid har tyckt att det är tråkigt med politik! Hoppas att du också ska känna att politiken faktiskt berör dig och att du går och röstar! Christina Liljestrand, redaktör

3 Anna Bergholtz: Text: Christina Liljestrand Foto: Samuel-Elias Nilsson Alla borde ha en blindbonus! För tolv år sedan förändrades Anna Bergholtz liv drastiskt: hon förlorade sin syn. Men med sin positiva inställning har hon vänt bristen på synförmåga till en fördel. Trots sin funktionsnedsättning - eller kanske man ska säga tack vare? - har hon fullt upp varje dag. Journalist i riksmedier, flitigt anlitad föreläsare, barnboksförfattare, diplomerad coach och utbildad socialpedagog. Det är ingen hejd på titlarna. Anna är tryggheten själv när hon deklarerar: --När strömmen går är det jag som är drottning på stället! Alla i den nästan fullsatta aulan sluter ögonen och lyssnar fascinerat när Anna läser dikten hon skrivit om sig själv. Att vara blind behöver inte vara ett totalmörker, man får faktiskt vissa bonusar! Det gäller bara att se och glädjas åt dem. Om man till exempel inte kan se godiset i godisdisken måste man ju få smaka för att kunna välja rätt. Hur mycket extragodis blir inte det? För de flesta är det värsta som skulle kunna hända en att förlora synen, säger Anna. Ser man inget kan man ju inte göra något. Men allt beror på hur man väljer att förhålla sig till sin funktionsnedsättning. Jag har fått lära mig att använda mina sinnen; lukt, smak och hörsel, på ett nytt sätt ganska häftigt! Använd andra sinnen Anna, som har stenkoll utan att kunna se, lär ut några knep till oss. När vi applåderar hör hon hur många vi är i föreläsningssalen och ungefär var vi sitter. När bara kvinnor ombeds klappa i händerna avslöjas könsfördelningen i lokalen. Genom att publiken får säga pip kan hon veta att den väl genomarbetade powerpointpresentationen har bytt bild i rätt tid. Tjänstvilligt piper vi och låter oss trollbindas av Annas livshistoria. Anna tillbringade långa perioder av sin barndom på sjukhus. Hon led av barnreumatism, som vanställde hennes leder, knän, fötter och höfter. Men på sjukhuset hade Anna skoj och busade frisk med sina kompisar och personalen. Detta trots att läkarna räknade med att Anna skulle sitta i rullstol hela livet. I skolan gick hon i vanlig klass. Det är lätt hänt att hamna utanför när man inte kan inte kan följa med i lekarna, men för Anna var det precis tvärt om. I sin rullstol ledde hon i tjuv- och polisleken, populär där hon rullade fram som i en pansarvagn. Lederna blev bättre med åren, men hennes syn började försämras. Det märktes framför allt när hon skulle spela pingis i skolan. Andra barn som inte kände till hennes sjukdom skrattade åt hennes klumpiga rörelser. Vad skulle hon göra? Jo, eftersom hon tyckte mycket om att skriva plitade hon ner berättelsen om sig själv. Sedan läste hon upp sina texter i grannklasserna. När de andra skolbarnen förstod bakgrunden slutade de att skratta. Efter hård träning och stöd framför allt från sin mamma började hon kunna gå allt bättre. Rullstolen blev överflödig och till slut behövdes inte ens några kryckor, även om hon har värk och är trött - en fantastisk, otippad utveckling. När strömmen går är det jag som är drottning på stället! Anna har inte låtit sig hindras att utbilda sig och till och med åka på praktik utomlands. De extra svårigheter som kom med funktionsnedsättningen hittade hon vägar att övervinna. Att hitta i tunnelbanan krävde till exempel speciella knep. I Barcelona fick hon syn på två killar med blindkäppar, som tog sig fram på ett fantastiskt sätt i den bullrande storstaden. De blev hennes förebilder - om hon skulle bli blind en dag. Och efter en obetänksam vistelse i greklandssolen förlorade hon all syn på ena ögat och så småningom även det andra. Allt blev svart, både bildligt och bokstavligt. Då kom det väl till pass med de förebilder hon skaffat sig - allt går! För det är nog inte bara tack vare andras förståelse --Den vita käppen upplevde jag först som en stämpel, men när jag kommit över det är den en del av mig, säger Anna Bergholtz. Det var svårt att låta sig övertygas om att hon behövde särskild utbildning för att klara sig bättre. Anna har fått pris för sitt arbete för att inkludera funktionshindrade i samhället. Anna har klarat sig så bra. Hennes inställning har alltid varit att inte skämmas. När hon har kommit ny på ett ställe har hon alltid berättat och begärt hjälp med det som behövts. --Visst finns det vissa som drar åt sig öronen, men jag själv ser funktionsnedsättningen som en tillgång. Det gäller bara att få arbetsgivare att inse det. Flera bonusar Faktum är att tack vare sin funktionsnedsättning och sin inställning har Anna skaffat sig både uppmärksamhet och arbetstillfällen som andra bara vågat drömma om. Hon fick förstahandkontrakt i ett hus för blinda och jobb på Synskades Riksförbund. Hennes journalistkarriär fick en rejäl skjuts när hon fick en drömpraktik på Sveriges Radio, något som hon skötte så bra att hon blev erbjuden jobb. Sedan dess har hon både varit avforträtterad i DN, deltagit i Morgonpasset i P3, hoppat fallskärm, fått programledarjobb i radio och jobbat med TV-programmet CP-magasinet som handlar om funktionshinder. Hon marknadsför sig som världens första blinda filmrecensent - det kan inte vem som helst skryta med! Hon har också haft tur i kärlek och träffat en kanadensisk kille som hon är sambo med. Annas senaste karriärsteg har kommit i och med de två barnböcker hon skrivit, också med anknytning till synnedsättning. Men en dag smällde det till igen. Anna var utbränd. Med tanke på allt hon gått igenom är det inte konstigt. I dag är det viktigt för henne att ta sig tid att andas ut, reflektera och komma ikapp. Hon har numera ett eget

4 företag på halvtid, vilket gör att hon kan styra sina tider själv. Också här tycker hon att hon har fördel av sin funktionsnedsättning, för det gör att hon till exempel kan få ett personligt biträde som hjälp. Anna tror inte att det räcker med att tänka sig frisk, men vet att en positiv anda att vilja ändra saker kan bidra till ett bättre liv. Det gäller bara att fokusera på det som är bra! Hon har aldrig riktigt själv sett sin sjukdom som ett hinder, hon har ju vuxit upp med den. Hon har heller aldrig fått höra att hon inte kan. --Det gäller att inte tänka att nu är jag diskriminerad igen, bara att de är dumma som inte fattar. --Det är faktiskt så att hälften av alla blinda i Sverige står utanför arbetsmarknaden, påpekar Anna. Så skulle det inte behöva vara. Hon råder alla att fråga sig själv: Vad är jag bra på? Vad är roligt? Vad kan jag göra? När man sedan söker jobb gäller det att ligga på och hålla kontakt. --Ring och lyssna och berätta i stället för att bara skicka cv, råder Anna avslutningsvis. Se till att ha Foto: Christina Liljestrand Det speciella med Anna är att hon inte låter funktionsnedsättningen hindra henne från att göra det hon drömmer om. Här signerar hon en av sina barnböcker. kontakt med rätt person, följ upp och behåll kontakterna du skapat. Jag brukar också ringa och fråga förebilder hur de har gjort. Vi slår ett slag för tillgänglighetsmässan: Ett Skellefteå tillgängligt för alla! Nu blir det mässa i Skellefteå på temat tillgänglighet september går den av stapeln på Expolaris Center, och syftet är att stärka medvetandet och kunskapen om frågor runt funktionsnedsättning. Vad sägs om att prova på rullstolsbasket, testa att äta i totalmörker, rösta med mentometerknappar, kolla in assistanshundar, lyssna på rapparen Petters historia eller gå på inspirerande och viktiga föreläsningar? Stan kommer att sjuda av aktivitet på temat. Ett Skellefteå för alla en mässa om delaktighet Churchill var inte heller klok - en pjäs med Östra Teatern på temat funktionsnedsättning och arbetsliv. Se ett mera detaljerat program på: Här kan du träna i egen takt Min förhoppning är att kunna få folk från Solkraft att komma hit och träna. Fredrik Hedlund på Skellefteå HIF. Glöm alla flåshurtiga, steroidstinna superhjältemanér. Här kan du träna på dina egna villkor. I Idrottens hus på Norrvalla i finns ett gym som nog inte är så välkänt. Här i källaren har Skellefteå Handikappidrott sina lokaler. Det fina med stället är att här finns extra många olika aktiviteter, en hel del lite speciella. Förutom de vanliga styrketräningsredskapen hittar man bland annat curlingbana, femkamp och ett bordtennisbord gjort för blinda. I ett av rummen ska inte synskadade behöva vara rädda att snubbla på kvarglömda redskap på golvet. Om man har en kognitiv funktionsnedsättning, alltså ett dolt som inte har med den fysiska kroppens begränsningar att göra, finns det speciella övningar för det. Här kan man träna i lite lugnare tempo om man behöver. En trappa upp i huset sitter Fredrik Hedlund. Han har blivit något av en inventarie på stället efter att ha jobbat för föreningen i 20 år. Förutom att leda fasta grupper och Öppet hus varje måndagseftermiddag har han koll på alla hjälpmedel som finns för utlåning. Man kan hyra helg eller en vecka i taget, och ibland är det stort tryck. Nyaste förvärvet är en dyrgrip, en så kallad Zoom Camp som du ser på bilden nedan. För att få träna i HIF:s lokal ska man vara medlem. Det kostar än så länge bara 200 kronor per år (fast avgiften kommer att höjas), så förutom tillgången till en massa unika träningsredskap är priset en stor fördel jämfört med andra gym. --Vi skulle vilja ha en bättre handikapphiss, så att man kan ta sig ner till lokalen i permobil. Ett till omklädningsrum vore inte heller dumt, tycker Fredrik. Han hoppas kunna locka hit fler deltagare från Solkraft. Om man vill ha lite smakprov på aktiviteter kan man kolla in HIF på Tillgänglighetsmässan. Text och foto: Christina Liljestrand

5 Text och foto: Christina Liljestrand Kenneth Fahlesson, (s), ordförande i socialnämnden: Det är viktigast hur det går i riksdagsvalet om man vill ha en förändring. Andreas Löwenhöök, (m), noterar att vissa branscher i Skellefteå faktiskt skriker efter folk men det saknas rätt kompetens. Därför vill han satsa på utbildning som kan leda till bättre matchning. Hans Brettschneider, (mp), som driver café, efterlyser tydliga regler för vad Solkraft får och inte får göra. Företagare kan uppleva Solkraft som konkurrenter. Kommunpolitikerna inför valet: Folkpartiet vill införa jobbcheckar : Man ska veta att man är berättigad stöd innan man fått klart med en arbetsgivare. Partiets nya gruppledare Andreas Westerberg, samhällskunskapslärare, tillträder efter valet. Solkraft är unikt Lägg mer kraft på företagares attityder genom dialog tycker Daniel Öhgren, (c). Gör det till en lokal styrka att ta gemensamt ansvar för personer utanför arbetsmarknaden. När det gäller Solkrafts framtid verkar alla kommunpolitiker vara överens. Vi är stolta över Solkraft och vill fortsätta vårt stöd. Men har de några nya idéer de vill framföra? Kommunpolitikerna har fått svara på Solitärens frågor inför valet. Käbbel, slagord och personangrepp verkar vara vardag på den politiska arenan, men i Skellefteå är man helt enig om åtminstone en sak: Att Solkraft gör ett bra jobb och ska få fortsatt kommunalt stöd. Solkraft står för meningsfullt arbete efter förmåga och erbjuder människor som i vissa fall skulle vara mycket ensamma en social gemenskap och någonstans att gå där man kan vara behövd. Solkraft är ett föredöme, sammanfattar Daniel Ögren, gruppledare för Centerpartiet, politikernas syn. Det finns liknande verksamhet i andra kommuner, men få är så bra som den här. Både omfattningen och bredden har vuxit sig stora och man är ett relativt välkänd begrepp både i och utanför stan. Att man hållit på länge både ger viktiga erfarenheter och en kontinuitet som är viktigt för många av dem som omfattas av Solkraft. Daniel tror att behovet av verksamheter i stil med Solkrafts kommer att öka i samhället. Det är många som har svårt att passa in i normen och hitta sin plats. Då behövs enkla sysslor som inte kräver hög utbildning. Till stor del på egna ben Lite unikt är att Solkraft till så stor del står på egna ben. Kanske inte så många vet det, men det är bara 16 % av budgeten som består av kommunala bidrag. Resten av finanserna, som ska räcka både till löner, hyror och andra omkostnader, dras in på försäljning av tjänster och avtal med myndigheter Solkraft drar fördelar av att vara en kommunal verksamhet, samtidigt som Lennart Hägglund, (kd), har personlig erfarenhet av solkraftare som kommit till sin rätt ute i arbetslivet.

6 Agneta Hansson, (v): Solkraft är något alldeles speciellt. Det är en verksamhet som måste få kosta. det begränsar möjligheterna på andra sätt. Därför balanserar Solkraft ofta på ett unikt sätt på eggen mellan privat företag och kommunal verksamhet. Mixen mellan det ena och det andra är bra nu, tycker Andreas Löwenhöök, Moderaterna, och får medhåll från alla partier som Solitären har pratat med. Kenneth Fahlesson, Socialdemokraterna, som är ordförande i socialnämnden, säger att det är flera år sedan någon verksamhet ifrågasattes. Visst har det förekommit, men de rödgröna och Alliansen är överens om att man nu har hittat en balans som funkar. Vad man får och inte får göra enligt kommunallagen är dock lite diffust, och företagare utifrån har ibland framfört en del kritik informellt, berättar Hans Brettschneider, miljöpartiets gruppledare. Politikerna kommer att fortsätta att bevaka att kommunen inte konkurrerar på ett otillåtet sätt med privata småföretag. Slutsatsen för de flesta är dock att det är värt en del att stötta behövande människor genom Solkraft. Att Hälsans Trädgård säljer blommor är rimligt, det finns sociala vinster med det, tycker Andreas Westerberg, folkpartiets blivande gruppledare. Och det är bra att ha krav på viss affärsmässighet, annars riskerar man att hamna i ett annat förhållningssätt till verksamheten. Det kan vara bra att behöva kämpa lite. Det som inte kostar något är inte värt något. Är ditt parti berett att satsa på att ge Solkraft mer stöd, till exempel med hjälp med hyror? Som alltid när det är fråga om pengar är alla politiker mycket restriktiva. Det är visserligen tydligt att åtminstone de som sitter i Socialnämnden verkligen vill väl och gärna stödjer det som de ser är positivt för människor. Men mer pengar till Solkraft skulle innebära mindre pengar till andra, så det är alltid en dragkamp. Det bara Agneta Hansson, Västerpartiet, som är försiktigt positiv. Men det finns en risk att om hyran interndebiteras så kostar det lika mycket som subventioneringen! Och då är ju ingen vinst gjord. Per Bergman, Solkrafts enhetschef, kommenterar: Om vi kunde få hjälp med hyrorna skulle det underlätta mycket och frigöra resurser. Faktum är att personalen med ledande funktion är pressad. Och om man som arbetsledare är stressad drabbar det ju medarbetarna indirekt på flera sätt Per är noga med att stressen inte får föras över på resten av medarbetarna, det är ju många som är på Solkraft för att man inte riktigt klarar tempot i reguljära arbetslivet. Konsekvenserna är att vi i stället får minska på verksamheten, säger han. Det har vi faktiskt fått göra på senare tid. Dilemmat med konkurrens Det där med att konkurrera med andra, privata företag kommenterar Per: Eftersom Solkraft är kommunalt styrs det av kommunallagen som förbjuder oss vissa saker. Vi får inte vara med på upphandlingar på uppdrag som kommunen lägger ut, det vore illojal konkurrens. Däremot får vi utföra uppdrag internt inom kommunen, så det är där vi satsar. Men även vi har omkostnader. Det har hänt att vi har varit för dyra även vi, och då gick uppdraget till en annan leverantör. Vi kan också fungera som underleverantörer till andra företag, som till exempel Martinssons. Om någon har frågor om detta så får han gärna höra av sig till mig, säger Per Bergman. Skulle du anställa en solkraftare om du var företagare? På den frågan svarar alla tillfrågade politiker ja, en del med reservation för vilka arbetsuppgifter och vilken typ av företag det är fråga om. --Men oftast kräver det en del av företagaren, även om man kanske kan få bidrag, säger Lennart Hägglund, gruppledare för Kristdemokraterna. Han har personlig erfarenhet av handledning i sitt arbete och har haft kontakt med Rosengårds cykelreparatörer. Han har positiva erfarenheter av kontakten med Solkraft och har sett folk som har gått vidare till anställning. Den enda bland partiernas gruppledare som faktiskt är företagare själv är Hans Brettschneider, Miljöpartiet. Han har erfarenhet av att anställa i samarbete med arbetsförmedlingen och så sätt få visst stöd som kan hjälpa verksamheten att gå ihop. Samtidigt gör han ju en samhällsinsats, menar han. Att ha arbetat inom Solkraft är definitivt bättre för anställningsbarheten än att gå hemma eller att delta i andra projekt, tror våra politiker. Solkrafts arbetsledare är ärliga i sina rekommendationer, känner sina medarbetare väl och vet vad de klarar av. Det är en trygghet som är viktig, inte minst för en småföretagare som oftast går mer på personliga egenskaper. Ett större företag sållar ofta ut folk redan i pappersprocessen. Å andra sidan kan ett större företag ha mer resurser att spela med och kanske ett större utbud av arbetsuppgifter. Vägen vidare? Andreas Westerberg påpekar att ju mer avancerad en verksamhet är, desto större är risken att kommunen subventionerar något skulle kunna skötas privat, vilket inte är bra. Avknoppning av Solkraftverksamheter skulle vara en väg att komma vidare till privat anställning. När personalen har lärt sig en uppgift, som till exempel varutransport, och den har blivit självförsörjande, kunde man sätta in en företagsledare och göra en avknoppning av Solkraft, tycker han. Det har visat sig finnas en tröskel mellan att ha en solkraftsanställning och att gå vidare ut på den reguljära arbetsmarknaden. Här finns en nöt att knäcka. Daniel Ögrens käpphäst är att lägga mera kraft på att förbättra företagares attityder genom dialog. Gör det till en lokal styrka att ta gemensamt ansvar, föreslår han. Per Bergman har en invändning mot att Solkraft ska göra avknoppningar: Fördelen med att behålla verksamheten i Solkraft är att folk då lättare kan byta arbetsuppgifter och prova nya. Det går ju inte att byta företag; det handlar om pengar. Dessutom krävs att vi kommer på nya verksamheter om en del försvinner. För de flesta är Solkraft alltså en mellanarbetsplats, men så finns ju de som inte går vidare. En del passar bäst, vill och ska få stanna inom Solkraft det är politikerna överens om. Idéer inför framtiden Agneta Hansson, (v), har varit fritidspolitiker i Socialnämnden många år och bland annat sett vad Hälsans Trädgård har fått betyda för utmattade människor. Hon skulle gärna se att Solkraft gör något med betoning på djur. Att umgås med djur kan vara oerhört hälsosamt för psyket. Agneta tycker att projekt är en bra inledningsmodell, och ansökan får gärna komma från Solkraft själv. Erfarenheten säger också att Solkraft är bra på att permanenta projekt. Det är en idé som Per Bergman välkomnar. Att umgås med djur är helt rätt för en del. Bra idé, den tar jag med mig! Något annan som skulle påverka personer inom Solkraft är Folkpartiets förslag på så kallade jobbchecker. Det skulle innebära att personer med arbetshinder var garanterade att stöd följde med till arbetsgivaren om de anställdes. Idag kan man aldrig vara riktigt säker i förväg. Det skulle underlätta för många, tror Per. Men det är en myndighetsfråga, som vi inte kan bestämma om lokalt. Kenneth Fahlesson är inne på samma linje: Det är riksdagsvalet som avgör hur situationen blir för alla solkraftare. Så glöm för all del inte att rösta!

7 Jubileum för Stina: 25 år på Solkraft! Stina Nilsson, Café Castor, är värd en guldklocka. I år är det inte mindre än 25 år sedan hon började på Solkraft. För 25 år sedan fick Stina en anställning på Trivselhuset, kaféet på busstorget. Att arbeta på kafé passade henne så bra, och hon blev kvar. Stina är lågmäld och lite försynt, inte den som tar plats. Därför känns det bra att få uppmärksamma henne lite extra nu när hon firar jubileum, säger Jeanette Sandström som är hennes arbetsledare och närmsta chef sedan årsskiftet. Stina har utvecklats mycket sista året och fått nya arbetsuppgifter med större ansvar, berättar Jeanette. I och med att verksamhet har förändrats och arbetsplatserna växlat har Stina provat nya uppgifter. När Solkraft en period hade en liten minilivsbutik som servade pensionärerna på äldreboendet Höken fanns hon med där. Hon trivdes med att umgås och prata med gamlingarna. Men mest har hon haft arbetsuppgifter med anknytning till just kaféverksamheten. När Trivselhuset flyttade till kvarteret Castor för tre år sedan följde Stina också med. Idag har hon ansvar för bland annat delar av frukostserveringen, och ibland hjälper hon också till i köket eller bakar. Café Castor har en del konferensverksamhet, och ibland blir det hektiskt. Ungefär 30 personer är det som jobbar här, många på deltid, efter förmåga och med arbetsuppgifter som ska stimulera till utveckling. På kvällarna löser Stina gärna korsord eller ser på TV. Hon har en bror som har två barn, och dem träffar hon ibland. Men eftersom hon bor ensam i sin lägenhet i centrala Skellefteå och annars inte har så väldigt stort socialt nätverk, är ett arbete att gå till av extra stor betydelse. Stina lovordar gemenskapen på jobbet. Det bästa med jobbet är arbetskamraterna. Vi har en god stämning och det blir mycket skratt. När det blir tid över spelar vi spel, som Maxi-Yatzy. Om jag inte hade det här har jag ingen aning om vad jag skulle syssla med. När Stina firades i juni bjöd Solkrafts enhetschef Per Bergman, platschef Håkan Holmqvist och hennes kontaktperson på lunch. Medarbetarna på caféet bjöds på jordgubbstårta. Stina kan skryta med en lång och trogen tjänst inom Solkraft. I höst passar hon dessutom på att fylla 50 år som av en slump och det blir dubbel anledning att fira. Text: Christina Liljestrand Foto: Samuel-Elias Nilsson