TRELLEBORG MOT TRENDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TRELLEBORG MOT TRENDEN"

Transkript

1 TRELLEBORG MOT TRENDEN

2 FÖRORD År 2013 bidrog Sveriges kommuner till försörjningen av drygt människor, varav barn, genom ekonomiskt bistånd. Drygt människor som av olika anledningar inte kvalificerat sig till de generella välfärdssystemen i Sverige utan är hänvisade till kommunernas yttersta ansvar. Trenden bland de som erhåller ekonomiskt bistånd är att genomströmningen är lägre än tidigare. Merparten av Sveriges kommuner har idag en högre andel långvariga och mycket långvariga biståndsmottagare. Utöver de mänskliga kostnader som detta innebär genererar långvariga och mycket långvariga biståndsmottagare högre kostnader för kommunernas ekonomi. Ekonomiskt bistånd är inte mer än delvis påverkningsbart. Kan man då genom ett annorlunda agerande, nytt förhållningssätt och ett nytt sätt att organisera sig inom kommunerna långsiktigt få andra resultat och påverka kostnadsutvecklingen samtidigt som fler medborgare når egen försörjning? Går det att gå mot trenden? Vi tror att det är möjligt. Vi vet att det kräver omtag och till del helt nya arbetssätt. Denna skrift är framtagen som ett stöd och inspiration till Sveriges kommuner i arbetet med ekonomiskt bistånd. Den visar på utvecklingen i en kommun som har sänkt sina kostnader för långvarigt biståndsmottagande mest under perioden Den tar fasta på de framgångsfaktorer och det förhållningssätt som har speglat arbetet under perioden, såväl organisatoriskt som inom ledarskapet. Sveriges kommuner har en stor potential och står inför stora utmaningar, såväl ekonomiska som verksamhetsmässiga. Vår förhoppning är att denna skrift till del kan bidra till ett aktivt agerande i frågan som rör biståndsmottagare, synen på dem och organisationen för att stödja dem. Cecilia Lejon Förvaltningschef Arbetsmarknadsförvaltningen Trelleborgs kommun Per-Arne Andersson Direktör/Avdelningschef Avd. för utbildning och arbetsmarknad Sveriges Kommuner och Landsting Anders Norrlid Kanslichef Rådet för främjande av kommunala analyser

3 INNEHÅLL DET EKONOMISKA BISTÅNDET I SVERIGE 4 Arbetslöshet vanligaste orsaken till ekonomiskt bistånd 4 Långvarigt ekonomiskt bistånd har ökat i hela landet 4 Det statliga ansvaret 5 Statliga ersättningar vid arbetslöshet har minskat kraftigt 5 DET EKONOMISKA BISTÅNDET I TRELLEBORG 6 Trelleborg avviker från trenden 6 Arbetslösheten ökar något mer i Trelleborg än i riket 7 Lägre andel vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd 7 Kostnaden för ekonomiskt bistånd minskar 7 Återaktualisering och genomsnittlig biståndsperiod 8 Väntetid för nybesök och ärenden per handläggare 8 TRELLEBORG VAD HAR VARIT AVGÖRANDE? 9 Bakgrund 9 Vad har vi gjort? 9 Vad blev resultatet? 10 FYRA RÖSTER OM FÖRÄNDRINGARNA OCH RESULTATEN 11 NOTER 15

4 DET EKONOMISKA BISTÅNDET I SVERIGE Det ekonomiska biståndet varierar mellan kommunerna när det gäller såväl andel biståndsmottagare som väntetider och antal ärenden per handläggare. ARBETSLÖSHET DEN VANLIGASTE ORSAKEN TILL EKONOMISKT BISTÅND Under år 2013 fick totalt personer ekonomiskt bistånd. Av dessa var barn. Den vanligaste anledningen till att man får ekonomiskt bistånd är arbetslöshet, sjukdom eller att man är ensamstående förälder. Cirka bidragshushåll fick ekonomiskt bistånd vid ett eller flera tillfällen 1. Den ansvariga nämndens huvuduppgift är enligt Socialtjänstlagen (SoL) att stödja de sökande så att de kan klara sin varaktiga försörjning på egen hand. Den andra uppgiften är att ge ekonomiskt bistånd till dess att målet om varaktig försörjning har uppnåtts. Behovet av ekonomiskt bistånd påverkas av ett flertal strukturella faktorer, till exempel konjunkturläget och tillgången på arbete, utformningen och förändringarna inom socialförsäkringssystemen, befolkningsförändringar samt inkomst- och kostnadsutvecklingen. Den viktigaste faktorn när det gäller kostnaderna för ekonomiskt bistånd är situationen på arbetsmarknaden och det vanligast förekommande försörjningshindret är därför arbetslöshet. Under perioden har andelen som erhållit ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet ökat från 38 till 47 procent. Dessa personer saknar helt eller delvis annan ersättning vid arbetslöshet. Studier visar att långvarigt bistånd i sig är en riskfaktor genom att det förstärker utanförskapet och försämrar möjligheterna att få en fast förankring på arbetsmarknaden. LÅNGVARIGT EKONOMISKT BISTÅND HAR ÖKAT I HELA LANDET Det långvariga biståndsmottagandet, det vill säga de som har fått ekonomiskt bistånd månader under året, har stadigt ökat, från 32 till 37 procent av biståndsmottagarna i riket under perioden Tabell 1. Långvarigt ekonomiskt bistånd Andel vuxna biståndsmottagare av samtliga vuxna biståndsmottagare med ekonomiskt bistånd, månader under året (procent) RIKET 31,7 34,3 37,1 36,7 Stockholms län 35,3 37,9 41,2 41,1 Uppsala län 31,9 35,1 38,5 38,8 Södermanlands län 33,2 34,2 35,2 33,4 Östergötlands län 32,1 34,7 43,8 43,8 Jönköpings län 27,8 30,0 31,5 32,0 Kronobergs län 29,6 30,2 34,1 31,8 Kalmar län 27,3 29,2 29,5 28,7 Gotlands län 19,0 21,8 21,6 21,6 Blekinge län 33,5 35,6 36,8 35,4 Skåne län 38,2 40,3 39,6 38,9 Hallands län 29,9 32,3 34,9 34,6 Västra Götalands län 33,2 36,6 39,8 39,3 Värmlands län 24,3 26,7 30,9 30,3 Örebro län 28,8 34,6 36,5 35,5 Västmanlands län 33,1 35,1 39,1 38,2 Dalarnas län 27,7 28,4 32,2 33,2 Gävleborgs län 23,5 26,6 31,8 30,7 Västernorrlands län 24,3 26,4 30,8 32,0 Jämtlands län 17,6 21,0 23,1 22,5 Västerbottens län 24,4 25,8 28,9 29,6 Norrbottens län 17,9 22,6 24,8 25,1 Källa: Socialstyrelsen 4 Trelleborg mot trenden Trelleborgs kommun Sveriges Kommuner och Landsting Rådet för främjande av kommunala analyser

5 Diagram 1. Arbetsmarknadsstöd, skattepliktigt kontra ekonomiskt bistånd mkr Källa: Ekonomiskt bistånd enligt Socialstyrelsen och arbetsmarknadsstöd, skattepliktigt enligt SCB, Hushållens ekonomi A-kassa, utbildningsbidrag Ekonomiskt bistånd Norrbotten och Östergötland är de län som ökat mest under perioden , medan Södermanland och Skåne är de län som ökat minst. Andelen med ekonomiskt bistånd i tre år eller mer har också ökat under perioden år 2010 till 2013, från 19 till 24 procent. Skillnaden mellan kommunerna är dock mycket stor. DET STATLIGA ANSVARET Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken är statligt. Reglerna runt när en arbetslöshetsersättning kan ges har stramats åt de senaste åren, samtidigt som ersättningsnivåerna har sjunkit. Enligt Socialtjänstlagen, (SoL) har kommunerna det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Det innebär att när ersättningsnivåerna från den statliga ersättningen sjunker får kommuner ta ett större ansvar utifrån reglerna i Socialtjänstlagen. STATLIGA ERSÄTTNINGAR VID ARBETSLÖSHET HAR MINSKAT KRAFTIGT Diagram 1 visar utvecklingen av de beskattade transfereringsersättningarna vid arbetslöshet som i huvudsak är statligt finansierade och utvecklingen av det ekonomiska biståndet. Det ekonomiska biståndet har varierat något med konjunkturen men ändå hållit sig förvånansvärt konstant kring 10 miljarder kronor 2 per år, medan de statliga ersättningarna har minskat kraftigt trots att arbetslösheten är på en hög nivå. Under 2009, vilket var det sista året som introduktionsersättning betalades ut, betalades 11 miljarder kronor ut i ekonomiskt bistånd. Av det totala beloppet utgjorde introduktionsersättningen 15 procent, vilket motsvarar cirka 1,6 miljarder kronor. Idag är ersättningarna vid arbetslöshet ungefär tre gånger så stora som det ekonomiska biståndet. (Diagram 1) Det är tydligt att det ekonomiska ansvarstagandet från statens sida har minskat för arbetslösheten under de senaste decennierna. Det är såväl lägre andel av de arbetslösa som har a-kassa och dessutom har nivån på ersättningen minskat. Trelleborg mot trenden Trelleborgs kommun Sveriges Kommuner och Landsting Rådet för främjande av kommunala analyser 5

6 DET EKONOMISKA BISTÅNDET I TRELLEBORG Utifrån både den enskilde och de kommunala kostnaderna är det det långvariga biståndet som är viktigt att bryta, och så var fallet även tidigare i Trelleborgs kommun. Från att ha haft en mycket hög andel av långvariga bidragstagare med ekonomiskt bistånd har kommunen gjort ett antal förändringar. En av förändringarna har handlat om att man gjort en synvända och arbetar nu på ett helt annat sätt där utgångspunkten är att komma i arbete och klara sin egen försörjning. En annan viktig förändring har varit att skapa en arbetsmarknadsnämnd som samlat arbetsmarknadsinsatser, det ekonomiska biståndet och etableringen av nyanlända. TRELLEBORG AVVIKER FRÅN TRENDEN Trenden i riket är att det långvariga ekonomiska biståndet ökar medan man i Trelleborg har fått en helt annan utveckling. (Diagram 2) Jämför vi Trelleborg med liknande kommuner 3 är trenden den motsatta fram till år 2011 för att därefter vara mer följsam. Diagram 2. Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) Källa: Kolada Kommun- och landstingsdatabasen 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0, Alla kommuner (ovägt medel) Liknande kommuner IFO, Trelleborg, 2013 Skåne län (ovägt medel) Trelleborg 6 Trelleborg mot trenden Trelleborgs kommun Sveriges Kommuner och Landsting Rådet för främjande av kommunala analyser

7 Diagram 3. Arbetslöshet år som andel av inv år, (%) Källa: Kolada Kommun- och landstingsdatabasen 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Alla kommuner (ovägt medel) Liknande kommuner IFO, Trelleborg, 2013 Skåne län (ovägt medel) Trelleborg ARBETSLÖSHETEN ÖKAR NÅGOT MER I TRELLEBORG ÄN I RIKET En viktig indikator som kan påverka kostnaderna för det ekonomiska biståndet är andelen arbetslösa. Arbetslösheten i Trelleborg följer rikets genomsnitt under hela 2000-talet. De två senaste åren har dock arbetslösheten ökat något mer i Trelleborg. Andelen arbetslösa i Trelleborg uppgår till 8 procent jämfört med riket 7 procent. Likaså är arbetslösheten högre bland ungdomar, 13 procent jämfört med 10 procent. (Diagram 3) År 2013 var kostnaden för det ekonomiska biståndet strax över kr/invånare, vilket är nära genomsnittet i landet som var kr/invånare. Cirka kronor i genomsnittlig ersättning utbetalades per hushåll och år, vilket är cirka lägre än i riket. Trelleborg har, enligt de registrerade orsakerna till behov av ekonomiskt bistånd, en annorlunda sammansättning av sina biståndsmottagare än jämförbara kommuner. Nära 70 procent får bistånd på grund av arbetslöshet medan försvinnande få får det av så kallade sociala skäl. Biståndsmottagare på grund av ohälsa är ungefär 15 procent och i samma nivå som jämförbara kommuner. Men Trelleborg har ungefär samma andel arbetslösa utan ersättning som jämförbara kommuner. LÄGRE ANDEL VUXNA MED LÅNGVARIGT EKONOMISKT BISTÅND Det är bara tre kommuner som har minskat sin andel vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd under perioden med procent: Trelleborg, Töreboda och Olofström. I ytterligare 23 kommuner har andelen personer som får långvarigt bistånd minskat med mellan 0 6 procent. I resterande kommuner har andelen med långvarigt bistånd ökat. Andelen påverkas naturligtvis också av hur det kortvariga biståndet utvecklas. (Diagram 4) KOSTNADEN FÖR EKONOMISKT BISTÅND MINSKAR Av de kommuner som har en kostnad över kronor per invånare, vilket är 164 kommuner, så har endast fem kommuner minskat sina kostnader i kronor per invånare under perioden Förutom Trelleborg är det Haninge, Mölndal, Västervik och Stockholm. Övriga kommuner har ökat sina kostnader. Trelleborg mot trenden Trelleborgs kommun Sveriges Kommuner och Landsting Rådet för främjande av kommunala analyser 7

8 Diagram 4. Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) Källa: Kolada Kommun- och landstingsdatabasen 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0, Trelleborg Töreboda Olofström ÅTERAKTUALISERING OCH GENOMSNITTLIG BISTÅNDSPERIOD En viktig faktor som minskar det långvariga biståndet är att personer snabbt kommer ut i arbete eller studier för att därefter bibehålla sitt lönearbete. Andelen personer som inte har återaktualiserats ett år efter avslutat ekonomiskt bistånd ligger år 2013 på 94 procent i Trelleborg medan kommunerna i riket ligger på 76 procent. Under perioden har den genomsnittliga biståndsperioden i Trelleborg minskat från knappt 8 till 6 månader per år, medan rikets kommuner har ökat sin genomsnittliga biståndsperiod från 5 till 6 månader 4. VÄNTETID FÖR NYBESÖK OCH ÄRENDEN PER HANDLÄGGARE Att inte väntetiden är för lång är en viktig aspekt för den enskilde individen. Det är av avgörande betydelse i förhållande till hur angeläget den biståndssökandes behov är att väntetiden är kort. I över 90 procent av kommunerna låg den genomsnittliga väntetiden på cirka 15 dagar det första kvartalet De små kommunerna har oftare en kortare väntetid. I Trelleborgs kommun får en sökande tid för arbetsmarknadsplanering samt beslut om ekonomiskt bistånd inom en arbetsdag 5. Varje månad hanterar handläggare av ekonomiskt bistånd i landet i genomsnitt 35 biståndshushåll. Variationen i länen ligger mellan 23 biståndshushåll per handläggare i Jämtlands län och 43 i Östergötlands län. I Trelleborgs kommun har handläggarna drygt 70 hushåll per handläggare medan de som arbetar med arbetsmarknadsplanering har ungefär hälften så många. 8 Trelleborg mot trenden Trelleborgs kommun Sveriges Kommuner och Landsting Rådet för främjande av kommunala analyser

9 TRELLEBORG VAD HAR VARIT AVGÖRANDE? Cecilia Lejon, förvaltningschef och Ola Johnsson, arbetsmarknadschef vid arbetsmarknadsförvaltningen berättar om hur det förändrade arbetssättet i Trelleborgs kommun har införts, och vilket resonemang som har legat bakom. BAKGRUND Tittar man tillbaka historiskt på de arbetsmarknadspolitiska insatserna så är det ingen större skillnad de senaste decennierna. Insatser och åtgärder kommer och går, det är bara beteckningar och målgrupper som skiljer sig åt. Ibland är det, ur ett insatsperspektiv, gynnsamt att vara långt ifrån arbetsmarknaden och ibland är det en fördel att stå nära arbetsmarknaden. Det är då lätt att den tolkande professionen går vilse i dessa begrepp och erbjuder insatser och åtgärder utifrån antalet inskrivningsdagar i stället för behovet hos näringslivet. Lägg därtill att Sverige, i motsats till merparten av Europas övriga länder, inte har reformerat det ekonomiska biståndet utan fortfarande hanterar en rättighetslagstiftning som har sitt ursprung ur en fattigvårdslagsstiftning. Med dessa två parametrar som bakgrund krävs ett paradigmskifte i såväl tanke som handling för att motverka utanförskap och kostnadsökning. VAD HAR VI GJORT? Redan 2006 gavs ett uppdrag om att minska andelen långvarigt biståndstagande då Trelleborg hade högre kostnader än både riket och andra kommuner i Skåne. Det första som gjordes var att titta på hur organisationen var utformad. Fokus ändrades från traditionell socialtjänst där personen träffade en socialsekreterare en gång i månaden och diskuterade ekonomi till att träffa en person som hade arbetsmarknad som ingång i samtalet istället för ekonomi. En annan faktor som var viktig i detta var att den sökande snabbt fick en tid till ett samtal från dess att de ansökte om ekonomiskt bistånd. Det skulle högst Trelleborg mot trenden Trelleborgs kommun Sveriges Kommuner och Landsting Rådet för främjande av kommunala analyser 9

10 ta 2 arbetsdagar innan den sökande fick träffa en person som utformade en planering som var riktad mot arbetsmarknaden. Detta innebär att den enskilde är igång i en insats innan denne fått beslut om sitt bistånd. Utifrån prioriteringar på långvariga biståndstagare och snabba insatser har resultatet blivit att sökande kommer snabbt ut i egenförsörjning och att andelen långvariga biståndstagare minskat radikalt. Under 2008 öppnades navigatorcentrum upp, en verksamhet som riktar sig till unga mellan år. Att dela upp verksamheten med högre grad av fokus på unga har varit viktigt för att minska antalet unga bidragstagare. Dessutom har navigatorcentrum jobbat aktivt med det kommunala aktivitetsansvaret, vilket inneburit en högre grad av proaktivitet istället för reaktivitet. Efter valet 2010 valde Trelleborgs kommun att se över organisationen och en arbetsmarknadsnämnd med förvaltning skapades. Fokus för nämnden och dess förvaltning har varit på att etablera arbetslösa trelleborgare med ekonomiskt bistånd på arbetsmarknaden. Att sammankoppla ekonomiskt bistånd med arbetsmarknadsplaneringen har varit direkt avgörande för det resultat som uppnåtts. I februari 2012 startades kampanjen Ge en timme. Tanken med kampanjen var att företagare inte kan göra allt men de kan ge en timme av sin tid. Sedan 2012 har Trelleborgs näringsliv gett timmar till arbetslösa trelleborgare. Kampanjen har inneburit ett vidgat samarbete med näringslivet, vilket gjort det möjligt att fler har fått ett arbete. Den viktigaste samarbetsparten är och har alltid varit näringslivet och inte exempelvis myndigheter, såsom socialförvaltningen eller Arbetsförmedlingen. I Trelleborg finns det inga så kallade kommunala anställningar för målgruppen med ekonomiskt bistånd. Detta speglar också att färre personer kommer tillbaka till ekonomiskt bistånd inom ett år. 94 procent av de som avslutas kommer inte tillbaka medan motsvarande siffra är 76 procent i riket. Sedan 2013 arbetar förvaltningen systematiskt med att processorientera organisationen fullt ut. Det innebär att oavsett politisk majoritet, konjunkturläge eller vem de sökande möter så ska processerna se likadana ut. Arbetet har krävt hårt arbete och förvaltningen har under perioden befunnit sig i olika faser under utvecklingen. Huvudsyftet med arbetet har varit att gå från traditionell kommunal inriktning till en strukturerad och systematiserad processorienterad verksamhet. Arbetet har gjort att extraordinära resultat uppnåtts bland annat genom ökat antal personer ut i arbete eller studier, handläggning av ekonomiskt bistånd och en förändrad syn på organisationen. VAD BLEV RESULTATET? Från kontroll till eget ansvar och tillit. Från telefontid till total tillgänglighet. Från fokus på bidragsrätt till självförsörjning. Från vårdplan till etableringsplan. Från socialtjänst till effektiv handläggning av ekonomiskt bistånd. Från väntetid till besök idag och beslut i morgon. 96% ARBETSDAG. AV ALLA TRELLEBORGARE SOM LÄMNAR IN EN KOMPLETT ANSÖKAN OM EKONOMISKT BISTÅND FÅR BESLUT INOM EN 100% FLER UT I EGENFÖRSÖRJNING. 65,8% AV UNGA ARBETSLÖSA GÅR UT I SJÄLVFÖRSÖRJNING INOM 6 MÅNADER. TIDIGARE SNITT DRYGT 10 MÅNADER. 10 Trelleborg mot trenden Trelleborgs kommun Sveriges Kommuner och Landsting Rådet för främjande av kommunala analyser

11 4 RÖSTER OM FÖRÄNDRINGARNA OCH RESULTATEN Detta avsnitt bygger på fyra personers upplevelser av det ändrade arbetssättet i kommunen. De beskriver hur det har påverkat deras arbete och hur de ser på resultaten. De intervjuade är Ulf Bingsgård (M), kommunstyrelsens ordförande , Karin Lindgren Eklund, chef på Arbetsförmedlingen, Jonas Rosenkvist, kommundirektör, och Veronica Larsson (S), ordförande i arbetsmarknadsnämnden från FOKUS PÅ DET FRISKA OCH LYCKAT SAMAR- BETE MED NÄRINGSLIVET Sammantaget är samtliga intervjuade positiva till perspektivskiftet och det ändrade arbetssättet i kommunen. Kort har det inneburit att Trelleborg har fokuserat på vad människor kan i stället för inte kan, på det friska i stället för det sjuka. De intervjuade menar att idag fokuserar Trelleborgs kommun på vad man kan göra för att den biståndsberoende ska kunna börja arbeta, i stället för på hur kommunen ska lösa försörjningen. De intervjuade ser framför allt två viktiga framgångsfaktorer: Tjänstemännen och politikerna har varit överens och samarbetat, såväl den politiska majoriteten som oppositionen i arbetsmarknadsnämnden. Tjänstemännen i kommunen har i stort varit positiva till förändringen och aktivt bidragit till förändringen. Både politikerna och tjänstemännen har aktivt utvecklat kontakter med näringslivet i kommunen. De har motiverat företagarna att få personer från långvarigt biståndsberoende till jobb. Många företagare känner att de verkligen bidrar till samhället och att de har stöd i form av kompetens från kommunen vid till exempel rekryteringar. Både kommundirektören och chefen på Arbetsförmedlingen efterlyser en tydligare uppdragsfördelning mellan stat och kommun när det gäller stöd till den gemensamma målgruppen. Idag är det inte tydligt vem som ansvarar för vad, upplever de. Kommundirektören hoppas dock att Trelleborg som exempel ska kunna påverka så att gränsdragningen mellan stat och kommun blir tydligare och även hur rikspolitiker ser på frågorna. Trelleborg mot trenden Trelleborgs kommun Sveriges Kommuner och Landsting Rådet för främjande av kommunala analyser 11

12 ÄR LÖSNINGARNA HÅLLBARA? Trelleborgs kommun har inte kunnat visa några långsiktiga effekter från sin satsning än, säger Arbetsförmedlingens chef Karin Lindgren Eklund. När man kräver att människor ska börja försörja sig själva snabbt riskerar man att införa lösningar som är snabba men inte hållbara. Den analysen saknas fortfarande. PERSPEKTIVSKIFTET HAR GJORT DET MYCKET LÄTTARE ATT SÖKA JOBB Arbetet startade när kommunen insåg att man behövde arbeta på nya sätt för att få ner långtidsarbetslösheten och beroendet av ekonomiskt bistånd, berättar kommunstyrelsens tidigare ordförande Ulf Bingsgård. De styrande politikerna ville prova nya idéer och ändra perspektivet se människor som bidragande, inte bidragstagande. Synsättet grundas både i en ideologi och i en vision: både makt och ansvar ska ges till och utgå från den enskilda individen. Den tidigare majoriteten förankrade synsättet i kommunfullmäktige, som tog ett beslut om den nya inriktningen och den nya nämnden. Den nya politiska majoriteten efter valet 2014 har inga planer på att ändra arbetssättet, eftersom få vill ha en förändring. En invändning är dock att ingen har kunnat se effekterna på lång sikt än NYTT FOKUS: NÄR KAN DU KOMMA I JOBB? En ny nämnd, arbetsmarknadsnämnden, fick ansvaret för förändringsarbetet, som genomfördes i två steg: 1. Mandatperioden startade navigatorcentrum som är kommunens samordnande verksamhet för unga år. Det var även under denna period som förvaltningen på ett systematiskt sätt började ansöka om externa medel genom exempelvis Europeiska Socialfonden och Samordningsförbundet. Detta i syfte att metodutveckla verksamheten. 2. Mandatperioden Kommunen ändrade sättet att arbeta med vuxna som söker ekonomiskt bistånd. Det innebar bland annat att de enskilda har direkt kontakt med arbetsmarknadssekreterare och inte socialsekreterare, samt att beslut tas om ekonomiskt bistånd dagen efter en sådan kontakt. Dessutom anställdes rekryterare som i sitt uppdrag har att utöka nätverket med näringslivet samt att få in rekryteringar till målgruppen. LÅNGTIDSBEROENDET AV EKONOMISKT BISTÅND HAR MINSKAT Nu, sju år efter starten, har kommunen fokus på att människor ska få jobb. Den nya organisationen och det nya perspektivet har förenklat för de arbetssökande. Framför allt får de hjälp mycket snabbare och mycket av hjälpen finns inom samma organisation. Kommunstyrelsens tidigare ordförande Ulf Bingsgård är stolt och nöjd över förändringen som han har varit med och genomfört. Verksamhetsförändringen kändes rätt redan från början, men det var särskilt skönt att få framgången bekräftad i den nationella statistiken. Den visar att långtidsberoendet av ekonomiskt bistånd i Trelleborg har minskat, samtidigt som den har ökat i de flesta andra kommuner. INGEN TRADITIONELL SOCIALFÖRVALTNING Det är tydligt att kommunens arbete med personer med långvarigt biståndsbehov numera är organiserat på ett annat sätt och att fokus har skiftat för både politikerna och tjänstemännen, säger kommundirektören Jonas Rosenkvist. I en traditionell socialförvaltning hade det varit svårare att ställa om arbetet på samma sätt. En förutsättning för förändringen var att politikerna i den nya arbetsmarknadsnämnden var överens över partigränserna. 12 Trelleborg mot trenden Trelleborgs kommun Sveriges Kommuner och Landsting Rådet för främjande av kommunala analyser

13 TJÄNSTEMÄNNEN BRINNER FÖR SITT ARBETE De flesta tjänstemän i kommunens förvaltning var positiva till förändringarna. Tjänstemännen drev arbetet framåt och bidrog med nya idéer och förslag. Veronica Larsson är nytillträdd ordförande i arbetsmarknadsnämnden. Hon är imponerad av de yrkesstolta tjänstemännen. De har varit med och skapat verksamheten och brinner för sitt arbete. Veronica Larsson har inget behov av att förändra verksamheten, utan känner sig trygg med kompetensen och ledarskapet i alla delar av förvaltningen. PARADIGMSKIFTE MED HJÄLP AV DJÄRVA REKRYTERINGAR Kommunen gjorde några nya rekryteringar inför det förändrade arbetssättet, både när det gäller chefer och tjänstemän. De medarbetare som har kommit nya till förvaltningen har haft en ambition att arbeta på ett mer otraditionellt sätt än andra kommuner inom detta område. Medarbetarna har också fått större frihet än tidigare: Kommunen har prövat nya metoder och arbetssätt, och även tillåtit misslyckanden. Arbetsmarknadsförvaltningen har därmed visat vägen för morgondagens chefer inom offentlig förvaltning de behöver utmana och tänka på nya sätt. Arbetet har lett till ett paradigmskifte, menar kommundirektören Jonas Rosenkvist. DET FINNS MYCKET MER ARBETE ÄN VAD SOM SYNS KOMMUNEN HJÄLPER FÖRE- TAGEN MED RÄTT ARBETSKRAFT En stor del av det nya arbetet har varit att bjuda in berörda aktörer, etablera samarbeten och ställa frågor till aktörerna utifrån deras behov. Som kommunstyrelsens ordförande bjöd Ulf Bingsgård in både kommunala representanter och företagare i kommunen till gemensamma samtal. Företagarna fick berätta vilken arbetskraft och kompetens de behövde, medan representanter från kommunen fick berätta vilka arbetssökande de mötte. Det visade sig att företagen ofta inte har tid och resurser för att hitta rätt arbetskraft till allt jobb som finns att göra. I stället arbetar medarbetare ofta övertid, eller så blir arbetet inte gjort. Ett av kommunens viktigaste bidrag är därför att matcha arbetssökande med företagens behov. FÖRETAG BIDRAR GENOM ATT GE EN TIMME Alla företag kan inte erbjuda till exempel en praktikplats eller en anställning. Därför har projektet Ge en timme 6 varit värdefullt påpekar Ulf Bingsgård. Det handlar om att ge en timme till en arbetssökande, vilket de flesta företag kan göra. På den timmen kan en arbetsgivare till exempel läsa en arbetssökandes cv och ge respons. En arbetssökande kan också få gå bredvid och se vad man gör på en viss arbetsplats. Projektet har fått mycket positiva effekter. Inte minst har småföretag fått möjlighet att medverka till att fler arbetssökande fått en insyn i deras vardag. FÖRETAGARNA ÄR STOLTA ÖVER ATT BIDRA Kommunens samarbete med näringslivet har varit innovativt, menar kommundirektören Jonas Rosenkvist. Tjänstemännen har både blivit inbjudna till olika möten och bjudit in sig själva. De ser till att någon kommunrepresentant så gott som alltid deltar på till exempel frukostträffar och mässor. Kommunen delar också ut priset Årets kraftsamlare till ett företag som har gett arbetslösa en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Företagarna har varit stolta över att kunna bidra till samhället med mjuka värden. Dessutom har de insett vilken resurs kommunen är vid rekryteringar. Det är alltid tidskrävande och riskfyllt att rekrytera, men företagarna har lärt sig att kommunen känner sina arbetssökande bättre än vad de själva har möjlighet till efter bara en kort anställningsintervju. Därför kan kommunen bistå med en bättre matchning och en tryggare rekrytering. Trelleborg mot trenden Trelleborgs kommun Sveriges Kommuner och Landsting Rådet för främjande av kommunala analyser 13

14 KOMMUNEN OCH ARBETS FÖRMEDLINGEN HAR SAMMA MÅL När arbetsmarknadsnämnden infördes fanns vissa motsättningar mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. Det var inte okomplicerat att kommunen klev in på ett område som i första hand är statens ansvar, även om kommunen har ett delansvar för de med kommunalt ekonomiskt bistånd. Men kommunen och Arbetsförmedlingen har samma mål och de intervjuade är överens om att parterna har kommit fram till ett bra samarbete. Nu har tjänstemännen på alla nivåer regelbundna kontakter, och handläggarna har det ofta dagligen. Dessutom har samordningsförbundet med regionen, kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan bidragit positivt med exempelvis finansiering av metodutvecklingsprojekt. Det långsiktiga perspektivet där ett minskat antal med långvariga bistånd varit målet har varit viktigt för alla parter. TRELLEBORGS KOMMUN SATSAR MER ÄN ANDRA KOMMUNER Karin Lindgren Eklund har kontakt med flera kommuner i sin roll som chef på Arbetsförmedlingen. Hon ser att Trelleborgs kommun har ett annat fokus och satsar mer resurser på arbetsmarknadsåtgärder än andra kommuner. Många kommuner ser de svårigheter som de enskilda personerna har, men Trelleborgs kommun har ett mer positivt fokus. Medarbetarna tittar i första hand på det friska hos personerna de möter. Samtidigt poängterar Karin Lindgren Eklund att det är viktigt att inte blunda för de problem som enskilda personer trots allt har. ROLLER OCH ANSVAR BEHÖVER FÖRTYDLIGAS Det är bra att kommunen och Arbetsförmedlingen har utvecklat sitt samarbete, så att de arbetssökande får ett bättre stöd, tycker Karin Lindgren Eklund. Men rollerna och ansvaret behöver bli tydligare, så att de två aktörerna inte springer på samma boll och gör samma insatser, vilket har hänt. Att Arbetsförmedlingen har fått ett delvis ändrat uppdrag spelar också in, från att ta emot personer som är jobbredo till att bistå samtliga arbetssökande, även de som behöver andra insatser innan de kan söka arbete. Samtidigt ska de som behöver ekonomiskt bistånd vara inskrivna på Arbetsförmedlingen. Det är inte alltid klart vem som ska göra vad, och dessutom saknas IT-system som stödjer ett samarbete. Men kommunens och Arbetsförmedlingens ledningar och handläggare har nu ett etablerat samarbete, och Arbetsförmedlingen avlastas när fler än tidigare gör insatser för dem som står långt från arbetsmarknaden. ARBETSMARKNADSNÄMNDENS NYA ORDFÖ- RANDE VILL INTE ÄNDRA NÅGOT Arbetsmarknadsnämndens nya ordförande Veronica Larsson har inte tidigare ansvarat specifikt för arbetslöshet och ekonomiskt bistånd. När den nya arbetsmarknadsnämnden bildades efter valet 2010 förstod hon inte varför arbetsmarknadsfrågorna behövde en egen nämnd, men nu ser hon hur mycket nämnden faktiskt har gjort och gör. KRITIKERNA HAR TYSTNAT NÄR DE SETT RESULTAT Det nya arbetssättet har till viss del kritiserats. Det är dock inte arbetssättet eller perspektivet som har kritiserats, men det har ifrågasatts om arbetet verkligen har gett resultat. Ungdomsarbetslösheten är trots allt fortfarande hög. Men kritiken har försvunnit allt eftersom framgången har visat sig i siffror, säger kommundirektören Jonas Rosenkvist. SAMARBETET MELLAN NÄMNDERNA KAN BLI ÄNNU BÄTTRE Det goda samarbetet över nämndgränserna har varit viktigt, och den nya politiska majoriteten försöker förstärka det ytterligare. Nyckeln är att sätta individen i centrum, vilket den tidigare politiska majoriteten har lyckats bra med, tycker Veronica Larsson. 14 Trelleborg mot trenden Trelleborgs kommun Sveriges Kommuner och Landsting Rådet för främjande av kommunala analyser

15 KOMMUNEN HAR SPRIDIT ARBETSSÄTTET OCH VILL ÄNDRA LAGEN Kommunen har haft mycket kontakt med tjänstemän från andra kommuner samt både kommun- och rikspolitiker som är intresserade av perspektivskiftet och det ändrade arbetssättet. Under 2014 hade förvaltningen besök från över 50 organisationer och kommuner. En del har ifrågasatt kommunens utåtriktade arbete, att man har valt att delta i till exempel Almedalsveckan, och undrat om det är värt att lägga resurser på. Men det har medfört vinster. Dels har Trelleborgs kommun kunnat sprida sitt goda arbetssätt till andra, och dels har kommunen kunnat ta del av andras idéer och nya tankar. Dessutom har kommunen fått bekräftelse på att man gör rätt, både från den egna organisationen och från näringslivet. Den bekräftelsen har varit viktig i det fortsatta arbetet, säger kommundirektören Jonas Rosenkvist. Nu hoppas Trelleborgs kommun kunna påverka lagstiftningen och arbetet nationellt. Utifrån de erfarenheter och de resultat som uppnåtts har Trelleborg visat att det finns förbättringar att göra inom området. Oklarheten i ansvarsfördelningen mellan stat och kommun är ett sådant område. Här skulle kommuner med goda näringslivskontakter och en upparbetad arbetsmarknadsorganisation få möjligheten att bedriva ett pilotprojekt där ansvaret ligger på kommunen istället för på staten. Vidare behövs en översyn av de olika ersättningsformer som finns idag. Det råder idag ett svarte petterspel mellan stat och kommun som missgynnar den arbetssökande att komma i arbete och som istället bidrar till ökad administration. Frågan är av betydande samhällskaraktär och Trelleborgs kommun har visat på ett sätt att arbeta och genom detta arbete även levererat goda resultat. NOTER 1. Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2014 del 2 Socialstyrelsen. 2. Utbetalt bistånd är exklusive introduktionsersättning. 3. Kolada, liknande IFO för Trelleborg är Vänersborg, Uddevalla, Eslöv, Karlskoga, Hudiksvall, Tyresö och Bollnäs. 4. Kolada, Kommun- och landstingsdatabasen. 5. Vid mätning i mars 2015 fick 99 procent beslut inom en arbetsdag då ansökningshandlingarna var kompletta. 6. Trelleborg mot trenden Trelleborgs kommun Sveriges Kommuner och Landsting Rådet för främjande av kommunala analyser 15

16 Det långvariga beroendet av ekonomiskt bistånd är en stor och viktig samhällsutmaning. Läget och utvecklingen är liknande i många kommuner, men inte överallt. I Almedalen 2014 presenterade Trelleborgs kommun en tabell på sitt seminarium. Den visade att antalet långvariga bidragstagare hade minskat dramatiskt under åren Vad kunde det bero på? I denna rapport har vi försökt att göra en förstärkt analys över den positiva utvecklingen i Trelleborgs kommun. Här serveras inga färdiga lösningar, men vi hoppas att skriften ska väcka tankar kring det ekonomiska biståndet en viktig samhällsfråga idag och framöver.

3 milj arder. till vilken nytta? En rapport från Trelleborgs kommun Arbetsmarknadsförvaltningen

3 milj arder. till vilken nytta? En rapport från Trelleborgs kommun Arbetsmarknadsförvaltningen 3 milj arder till vilken nytta? En rapport från Trelleborgs kommun Arbetsmarknadsförvaltningen Inledning 93 procent av Sveriges kommuner finansierar med egna medel någon form av enhet/avdelning eller förvaltning

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-10-08 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-05-08 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012

ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012 Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012 Vad har hänt under 2012? Under året har andelen ersättningstagare sakta minskat, det följer en trend som vi kan se även

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. vill växa

SMÅFÖRETAGEN. vill växa SMÅFÖRETAGEN vill växa men kan de det? Småföretagens finansieringsvillkor mars 2014 bättre Konjunktur tuffare finansieringsvillkor Tuffare finansieringsvillkor är ett stort tillväxthinder. Åtta av tio

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015 Medborgarförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Invånare 16-64 år som är arbetslösa el. i konjunkturberoende program, andel (%) 7,2 8,7 6,9 7, 4,2 8, 7,3 9,2 8,3 29 21 Värnamo

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens beroende- och vuxenenhet har för avsikt att gemensamt ansöka om medel från

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden.

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Om statistiken Statistiken baseras på ansökningar som gjorts hos Advisa

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Sammanfattning 17 procent av föräldrar med barn under 18 år sparar inte till sina barn. Vilket innebär att det är något fler som sparar

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2013:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2013:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Västerbottens län

Mäklarinsikt 2013:4 Västerbottens län Västerbottens län Mäklarinsikt 2013:4 Västerbottens län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Västmanlands län

Mäklarinsikt 2013:4 Västmanlands län Västmanlands län Mäklarinsikt 2013:4 Västmanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Värmlands län

Mäklarinsikt 2013:4 Värmlands län Värmlands län Mäklarinsikt 2013:4 Värmlands län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation december 2010

Arbetsmarknadsinformation december 2010 Arbetsmarknadsinformation ember 2011 Arbetsmarknadsinformation december 2010 Innehåll Arbetsmarknadsläget för Sveriges Ingenjörer 3 Översikt 3 Medlemmar i program och anställning med stöd 5 Åldersgrupp

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Mäklarinsikt 2013:4 Västra Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Gotlands län

Mäklarinsikt 2013:4 Gotlands län Gotlands län Mäklarinsikt 2013:4 Gotlands län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län

Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län Kronobergs län Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län

Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Mäklarinsikt 2014:2 Västra Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län

Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län Gotlands län Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län

Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län Skånes län Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter.

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. STORSTADSSKATT - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. HÖG MARGINALSKATT - EN STORSTADSFRÅGA DET ÄR DYRARE ATT LEVA I STORSTAD Att det är dyrare att bo i stora städer

Läs mer

Anders Ekholm vvd www.iffs.se

Anders Ekholm vvd www.iffs.se Anders Ekholm vvd www.iffs.se Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar R I K S R E V I S I O N E N 1 B I L A G A 5. I A K

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Blekinge Antal vårdade per år Antal vårdade per 100 000 barn och år Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt 1. Transportolycksfall med fordon

Blekinge Antal vårdade per år Antal vårdade per 100 000 barn och år Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt 1. Transportolycksfall med fordon Appendix 2 till rapporten Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga. Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, februari 2007 Barn, 0-17 år, som vårdats inskrivna på sjukhus

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop Resultat Politikerpanelen Demoskop Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom att genomföra

Läs mer

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per januari 2014

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per januari 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-02-11 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per 2014

Läs mer

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013 Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013 Om öppna jämförelser ekonomiskt bistånd Öppna jämförelser kring ekonomiskt bistånd har gjorts sedan 2011, detta

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2013-05-15 UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Två år med ROT och RUT

Två år med ROT och RUT Augusti 2010 Två år med ROT och RUT Innehåll Sammanfattning... 3 Fler jobb och företag med ROT och RUT... 4 Minst 18 000 nya jobb... 4 Nya jobb per län... 6 Minskat svartarbete... 9 Plus för statsbudgeten...

Läs mer

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Statistiken över sjuklöneperioden bygger på ett urval av arbetsgivare och deras utbetalningar av sjuklön till sina anställda under sjuklöneperioden. Insamlig sker kvartalsvis

Läs mer

Medlemsstatistik februari 2011

Medlemsstatistik februari 2011 Medlemsstatistik februari 2011 Distrikt/förbund Antal Antal Ändring Ändring 2011-02-28 2010-12-31 antal procent Summa samtliga 629062 627334 1728 0,28 % s:a direktaviserade 296610 294929 1681 0,57 % s:a

Läs mer

Medlemsstatistik juni 2011

Medlemsstatistik juni 2011 Medlemsstatistik juni 2011 Distrikt/förbund Antal Antal Ändring Ändring 2011-06-30 2010-12-31 antal procent Summa samtliga 633677 627334 6343 1,01 % s:a direktaviserade 299969 294929 5040 1,71 % s:a förbundsaviserade

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer