TRELLEBORG MOT TRENDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TRELLEBORG MOT TRENDEN"

Transkript

1 TRELLEBORG MOT TRENDEN

2 FÖRORD År 2013 bidrog Sveriges kommuner till försörjningen av drygt människor, varav barn, genom ekonomiskt bistånd. Drygt människor som av olika anledningar inte kvalificerat sig till de generella välfärdssystemen i Sverige utan är hänvisade till kommunernas yttersta ansvar. Trenden bland de som erhåller ekonomiskt bistånd är att genomströmningen är lägre än tidigare. Merparten av Sveriges kommuner har idag en högre andel långvariga och mycket långvariga biståndsmottagare. Utöver de mänskliga kostnader som detta innebär genererar långvariga och mycket långvariga biståndsmottagare högre kostnader för kommunernas ekonomi. Ekonomiskt bistånd är inte mer än delvis påverkningsbart. Kan man då genom ett annorlunda agerande, nytt förhållningssätt och ett nytt sätt att organisera sig inom kommunerna långsiktigt få andra resultat och påverka kostnadsutvecklingen samtidigt som fler medborgare når egen försörjning? Går det att gå mot trenden? Vi tror att det är möjligt. Vi vet att det kräver omtag och till del helt nya arbetssätt. Denna skrift är framtagen som ett stöd och inspiration till Sveriges kommuner i arbetet med ekonomiskt bistånd. Den visar på utvecklingen i en kommun som har sänkt sina kostnader för långvarigt biståndsmottagande mest under perioden Den tar fasta på de framgångsfaktorer och det förhållningssätt som har speglat arbetet under perioden, såväl organisatoriskt som inom ledarskapet. Sveriges kommuner har en stor potential och står inför stora utmaningar, såväl ekonomiska som verksamhetsmässiga. Vår förhoppning är att denna skrift till del kan bidra till ett aktivt agerande i frågan som rör biståndsmottagare, synen på dem och organisationen för att stödja dem. Cecilia Lejon Förvaltningschef Arbetsmarknadsförvaltningen Trelleborgs kommun Per-Arne Andersson Direktör/Avdelningschef Avd. för utbildning och arbetsmarknad Sveriges Kommuner och Landsting Anders Norrlid Kanslichef Rådet för främjande av kommunala analyser

3 INNEHÅLL DET EKONOMISKA BISTÅNDET I SVERIGE 4 Arbetslöshet vanligaste orsaken till ekonomiskt bistånd 4 Långvarigt ekonomiskt bistånd har ökat i hela landet 4 Det statliga ansvaret 5 Statliga ersättningar vid arbetslöshet har minskat kraftigt 5 DET EKONOMISKA BISTÅNDET I TRELLEBORG 6 Trelleborg avviker från trenden 6 Arbetslösheten ökar något mer i Trelleborg än i riket 7 Lägre andel vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd 7 Kostnaden för ekonomiskt bistånd minskar 7 Återaktualisering och genomsnittlig biståndsperiod 8 Väntetid för nybesök och ärenden per handläggare 8 TRELLEBORG VAD HAR VARIT AVGÖRANDE? 9 Bakgrund 9 Vad har vi gjort? 9 Vad blev resultatet? 10 FYRA RÖSTER OM FÖRÄNDRINGARNA OCH RESULTATEN 11 NOTER 15

4 DET EKONOMISKA BISTÅNDET I SVERIGE Det ekonomiska biståndet varierar mellan kommunerna när det gäller såväl andel biståndsmottagare som väntetider och antal ärenden per handläggare. ARBETSLÖSHET DEN VANLIGASTE ORSAKEN TILL EKONOMISKT BISTÅND Under år 2013 fick totalt personer ekonomiskt bistånd. Av dessa var barn. Den vanligaste anledningen till att man får ekonomiskt bistånd är arbetslöshet, sjukdom eller att man är ensamstående förälder. Cirka bidragshushåll fick ekonomiskt bistånd vid ett eller flera tillfällen 1. Den ansvariga nämndens huvuduppgift är enligt Socialtjänstlagen (SoL) att stödja de sökande så att de kan klara sin varaktiga försörjning på egen hand. Den andra uppgiften är att ge ekonomiskt bistånd till dess att målet om varaktig försörjning har uppnåtts. Behovet av ekonomiskt bistånd påverkas av ett flertal strukturella faktorer, till exempel konjunkturläget och tillgången på arbete, utformningen och förändringarna inom socialförsäkringssystemen, befolkningsförändringar samt inkomst- och kostnadsutvecklingen. Den viktigaste faktorn när det gäller kostnaderna för ekonomiskt bistånd är situationen på arbetsmarknaden och det vanligast förekommande försörjningshindret är därför arbetslöshet. Under perioden har andelen som erhållit ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet ökat från 38 till 47 procent. Dessa personer saknar helt eller delvis annan ersättning vid arbetslöshet. Studier visar att långvarigt bistånd i sig är en riskfaktor genom att det förstärker utanförskapet och försämrar möjligheterna att få en fast förankring på arbetsmarknaden. LÅNGVARIGT EKONOMISKT BISTÅND HAR ÖKAT I HELA LANDET Det långvariga biståndsmottagandet, det vill säga de som har fått ekonomiskt bistånd månader under året, har stadigt ökat, från 32 till 37 procent av biståndsmottagarna i riket under perioden Tabell 1. Långvarigt ekonomiskt bistånd Andel vuxna biståndsmottagare av samtliga vuxna biståndsmottagare med ekonomiskt bistånd, månader under året (procent) RIKET 31,7 34,3 37,1 36,7 Stockholms län 35,3 37,9 41,2 41,1 Uppsala län 31,9 35,1 38,5 38,8 Södermanlands län 33,2 34,2 35,2 33,4 Östergötlands län 32,1 34,7 43,8 43,8 Jönköpings län 27,8 30,0 31,5 32,0 Kronobergs län 29,6 30,2 34,1 31,8 Kalmar län 27,3 29,2 29,5 28,7 Gotlands län 19,0 21,8 21,6 21,6 Blekinge län 33,5 35,6 36,8 35,4 Skåne län 38,2 40,3 39,6 38,9 Hallands län 29,9 32,3 34,9 34,6 Västra Götalands län 33,2 36,6 39,8 39,3 Värmlands län 24,3 26,7 30,9 30,3 Örebro län 28,8 34,6 36,5 35,5 Västmanlands län 33,1 35,1 39,1 38,2 Dalarnas län 27,7 28,4 32,2 33,2 Gävleborgs län 23,5 26,6 31,8 30,7 Västernorrlands län 24,3 26,4 30,8 32,0 Jämtlands län 17,6 21,0 23,1 22,5 Västerbottens län 24,4 25,8 28,9 29,6 Norrbottens län 17,9 22,6 24,8 25,1 Källa: Socialstyrelsen 4 Trelleborg mot trenden Trelleborgs kommun Sveriges Kommuner och Landsting Rådet för främjande av kommunala analyser

5 Diagram 1. Arbetsmarknadsstöd, skattepliktigt kontra ekonomiskt bistånd mkr Källa: Ekonomiskt bistånd enligt Socialstyrelsen och arbetsmarknadsstöd, skattepliktigt enligt SCB, Hushållens ekonomi A-kassa, utbildningsbidrag Ekonomiskt bistånd Norrbotten och Östergötland är de län som ökat mest under perioden , medan Södermanland och Skåne är de län som ökat minst. Andelen med ekonomiskt bistånd i tre år eller mer har också ökat under perioden år 2010 till 2013, från 19 till 24 procent. Skillnaden mellan kommunerna är dock mycket stor. DET STATLIGA ANSVARET Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken är statligt. Reglerna runt när en arbetslöshetsersättning kan ges har stramats åt de senaste åren, samtidigt som ersättningsnivåerna har sjunkit. Enligt Socialtjänstlagen, (SoL) har kommunerna det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Det innebär att när ersättningsnivåerna från den statliga ersättningen sjunker får kommuner ta ett större ansvar utifrån reglerna i Socialtjänstlagen. STATLIGA ERSÄTTNINGAR VID ARBETSLÖSHET HAR MINSKAT KRAFTIGT Diagram 1 visar utvecklingen av de beskattade transfereringsersättningarna vid arbetslöshet som i huvudsak är statligt finansierade och utvecklingen av det ekonomiska biståndet. Det ekonomiska biståndet har varierat något med konjunkturen men ändå hållit sig förvånansvärt konstant kring 10 miljarder kronor 2 per år, medan de statliga ersättningarna har minskat kraftigt trots att arbetslösheten är på en hög nivå. Under 2009, vilket var det sista året som introduktionsersättning betalades ut, betalades 11 miljarder kronor ut i ekonomiskt bistånd. Av det totala beloppet utgjorde introduktionsersättningen 15 procent, vilket motsvarar cirka 1,6 miljarder kronor. Idag är ersättningarna vid arbetslöshet ungefär tre gånger så stora som det ekonomiska biståndet. (Diagram 1) Det är tydligt att det ekonomiska ansvarstagandet från statens sida har minskat för arbetslösheten under de senaste decennierna. Det är såväl lägre andel av de arbetslösa som har a-kassa och dessutom har nivån på ersättningen minskat. Trelleborg mot trenden Trelleborgs kommun Sveriges Kommuner och Landsting Rådet för främjande av kommunala analyser 5

6 DET EKONOMISKA BISTÅNDET I TRELLEBORG Utifrån både den enskilde och de kommunala kostnaderna är det det långvariga biståndet som är viktigt att bryta, och så var fallet även tidigare i Trelleborgs kommun. Från att ha haft en mycket hög andel av långvariga bidragstagare med ekonomiskt bistånd har kommunen gjort ett antal förändringar. En av förändringarna har handlat om att man gjort en synvända och arbetar nu på ett helt annat sätt där utgångspunkten är att komma i arbete och klara sin egen försörjning. En annan viktig förändring har varit att skapa en arbetsmarknadsnämnd som samlat arbetsmarknadsinsatser, det ekonomiska biståndet och etableringen av nyanlända. TRELLEBORG AVVIKER FRÅN TRENDEN Trenden i riket är att det långvariga ekonomiska biståndet ökar medan man i Trelleborg har fått en helt annan utveckling. (Diagram 2) Jämför vi Trelleborg med liknande kommuner 3 är trenden den motsatta fram till år 2011 för att därefter vara mer följsam. Diagram 2. Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) Källa: Kolada Kommun- och landstingsdatabasen 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0, Alla kommuner (ovägt medel) Liknande kommuner IFO, Trelleborg, 2013 Skåne län (ovägt medel) Trelleborg 6 Trelleborg mot trenden Trelleborgs kommun Sveriges Kommuner och Landsting Rådet för främjande av kommunala analyser

7 Diagram 3. Arbetslöshet år som andel av inv år, (%) Källa: Kolada Kommun- och landstingsdatabasen 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Alla kommuner (ovägt medel) Liknande kommuner IFO, Trelleborg, 2013 Skåne län (ovägt medel) Trelleborg ARBETSLÖSHETEN ÖKAR NÅGOT MER I TRELLEBORG ÄN I RIKET En viktig indikator som kan påverka kostnaderna för det ekonomiska biståndet är andelen arbetslösa. Arbetslösheten i Trelleborg följer rikets genomsnitt under hela 2000-talet. De två senaste åren har dock arbetslösheten ökat något mer i Trelleborg. Andelen arbetslösa i Trelleborg uppgår till 8 procent jämfört med riket 7 procent. Likaså är arbetslösheten högre bland ungdomar, 13 procent jämfört med 10 procent. (Diagram 3) År 2013 var kostnaden för det ekonomiska biståndet strax över kr/invånare, vilket är nära genomsnittet i landet som var kr/invånare. Cirka kronor i genomsnittlig ersättning utbetalades per hushåll och år, vilket är cirka lägre än i riket. Trelleborg har, enligt de registrerade orsakerna till behov av ekonomiskt bistånd, en annorlunda sammansättning av sina biståndsmottagare än jämförbara kommuner. Nära 70 procent får bistånd på grund av arbetslöshet medan försvinnande få får det av så kallade sociala skäl. Biståndsmottagare på grund av ohälsa är ungefär 15 procent och i samma nivå som jämförbara kommuner. Men Trelleborg har ungefär samma andel arbetslösa utan ersättning som jämförbara kommuner. LÄGRE ANDEL VUXNA MED LÅNGVARIGT EKONOMISKT BISTÅND Det är bara tre kommuner som har minskat sin andel vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd under perioden med procent: Trelleborg, Töreboda och Olofström. I ytterligare 23 kommuner har andelen personer som får långvarigt bistånd minskat med mellan 0 6 procent. I resterande kommuner har andelen med långvarigt bistånd ökat. Andelen påverkas naturligtvis också av hur det kortvariga biståndet utvecklas. (Diagram 4) KOSTNADEN FÖR EKONOMISKT BISTÅND MINSKAR Av de kommuner som har en kostnad över kronor per invånare, vilket är 164 kommuner, så har endast fem kommuner minskat sina kostnader i kronor per invånare under perioden Förutom Trelleborg är det Haninge, Mölndal, Västervik och Stockholm. Övriga kommuner har ökat sina kostnader. Trelleborg mot trenden Trelleborgs kommun Sveriges Kommuner och Landsting Rådet för främjande av kommunala analyser 7

8 Diagram 4. Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) Källa: Kolada Kommun- och landstingsdatabasen 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0, Trelleborg Töreboda Olofström ÅTERAKTUALISERING OCH GENOMSNITTLIG BISTÅNDSPERIOD En viktig faktor som minskar det långvariga biståndet är att personer snabbt kommer ut i arbete eller studier för att därefter bibehålla sitt lönearbete. Andelen personer som inte har återaktualiserats ett år efter avslutat ekonomiskt bistånd ligger år 2013 på 94 procent i Trelleborg medan kommunerna i riket ligger på 76 procent. Under perioden har den genomsnittliga biståndsperioden i Trelleborg minskat från knappt 8 till 6 månader per år, medan rikets kommuner har ökat sin genomsnittliga biståndsperiod från 5 till 6 månader 4. VÄNTETID FÖR NYBESÖK OCH ÄRENDEN PER HANDLÄGGARE Att inte väntetiden är för lång är en viktig aspekt för den enskilde individen. Det är av avgörande betydelse i förhållande till hur angeläget den biståndssökandes behov är att väntetiden är kort. I över 90 procent av kommunerna låg den genomsnittliga väntetiden på cirka 15 dagar det första kvartalet De små kommunerna har oftare en kortare väntetid. I Trelleborgs kommun får en sökande tid för arbetsmarknadsplanering samt beslut om ekonomiskt bistånd inom en arbetsdag 5. Varje månad hanterar handläggare av ekonomiskt bistånd i landet i genomsnitt 35 biståndshushåll. Variationen i länen ligger mellan 23 biståndshushåll per handläggare i Jämtlands län och 43 i Östergötlands län. I Trelleborgs kommun har handläggarna drygt 70 hushåll per handläggare medan de som arbetar med arbetsmarknadsplanering har ungefär hälften så många. 8 Trelleborg mot trenden Trelleborgs kommun Sveriges Kommuner och Landsting Rådet för främjande av kommunala analyser

9 TRELLEBORG VAD HAR VARIT AVGÖRANDE? Cecilia Lejon, förvaltningschef och Ola Johnsson, arbetsmarknadschef vid arbetsmarknadsförvaltningen berättar om hur det förändrade arbetssättet i Trelleborgs kommun har införts, och vilket resonemang som har legat bakom. BAKGRUND Tittar man tillbaka historiskt på de arbetsmarknadspolitiska insatserna så är det ingen större skillnad de senaste decennierna. Insatser och åtgärder kommer och går, det är bara beteckningar och målgrupper som skiljer sig åt. Ibland är det, ur ett insatsperspektiv, gynnsamt att vara långt ifrån arbetsmarknaden och ibland är det en fördel att stå nära arbetsmarknaden. Det är då lätt att den tolkande professionen går vilse i dessa begrepp och erbjuder insatser och åtgärder utifrån antalet inskrivningsdagar i stället för behovet hos näringslivet. Lägg därtill att Sverige, i motsats till merparten av Europas övriga länder, inte har reformerat det ekonomiska biståndet utan fortfarande hanterar en rättighetslagstiftning som har sitt ursprung ur en fattigvårdslagsstiftning. Med dessa två parametrar som bakgrund krävs ett paradigmskifte i såväl tanke som handling för att motverka utanförskap och kostnadsökning. VAD HAR VI GJORT? Redan 2006 gavs ett uppdrag om att minska andelen långvarigt biståndstagande då Trelleborg hade högre kostnader än både riket och andra kommuner i Skåne. Det första som gjordes var att titta på hur organisationen var utformad. Fokus ändrades från traditionell socialtjänst där personen träffade en socialsekreterare en gång i månaden och diskuterade ekonomi till att träffa en person som hade arbetsmarknad som ingång i samtalet istället för ekonomi. En annan faktor som var viktig i detta var att den sökande snabbt fick en tid till ett samtal från dess att de ansökte om ekonomiskt bistånd. Det skulle högst Trelleborg mot trenden Trelleborgs kommun Sveriges Kommuner och Landsting Rådet för främjande av kommunala analyser 9

10 ta 2 arbetsdagar innan den sökande fick träffa en person som utformade en planering som var riktad mot arbetsmarknaden. Detta innebär att den enskilde är igång i en insats innan denne fått beslut om sitt bistånd. Utifrån prioriteringar på långvariga biståndstagare och snabba insatser har resultatet blivit att sökande kommer snabbt ut i egenförsörjning och att andelen långvariga biståndstagare minskat radikalt. Under 2008 öppnades navigatorcentrum upp, en verksamhet som riktar sig till unga mellan år. Att dela upp verksamheten med högre grad av fokus på unga har varit viktigt för att minska antalet unga bidragstagare. Dessutom har navigatorcentrum jobbat aktivt med det kommunala aktivitetsansvaret, vilket inneburit en högre grad av proaktivitet istället för reaktivitet. Efter valet 2010 valde Trelleborgs kommun att se över organisationen och en arbetsmarknadsnämnd med förvaltning skapades. Fokus för nämnden och dess förvaltning har varit på att etablera arbetslösa trelleborgare med ekonomiskt bistånd på arbetsmarknaden. Att sammankoppla ekonomiskt bistånd med arbetsmarknadsplaneringen har varit direkt avgörande för det resultat som uppnåtts. I februari 2012 startades kampanjen Ge en timme. Tanken med kampanjen var att företagare inte kan göra allt men de kan ge en timme av sin tid. Sedan 2012 har Trelleborgs näringsliv gett timmar till arbetslösa trelleborgare. Kampanjen har inneburit ett vidgat samarbete med näringslivet, vilket gjort det möjligt att fler har fått ett arbete. Den viktigaste samarbetsparten är och har alltid varit näringslivet och inte exempelvis myndigheter, såsom socialförvaltningen eller Arbetsförmedlingen. I Trelleborg finns det inga så kallade kommunala anställningar för målgruppen med ekonomiskt bistånd. Detta speglar också att färre personer kommer tillbaka till ekonomiskt bistånd inom ett år. 94 procent av de som avslutas kommer inte tillbaka medan motsvarande siffra är 76 procent i riket. Sedan 2013 arbetar förvaltningen systematiskt med att processorientera organisationen fullt ut. Det innebär att oavsett politisk majoritet, konjunkturläge eller vem de sökande möter så ska processerna se likadana ut. Arbetet har krävt hårt arbete och förvaltningen har under perioden befunnit sig i olika faser under utvecklingen. Huvudsyftet med arbetet har varit att gå från traditionell kommunal inriktning till en strukturerad och systematiserad processorienterad verksamhet. Arbetet har gjort att extraordinära resultat uppnåtts bland annat genom ökat antal personer ut i arbete eller studier, handläggning av ekonomiskt bistånd och en förändrad syn på organisationen. VAD BLEV RESULTATET? Från kontroll till eget ansvar och tillit. Från telefontid till total tillgänglighet. Från fokus på bidragsrätt till självförsörjning. Från vårdplan till etableringsplan. Från socialtjänst till effektiv handläggning av ekonomiskt bistånd. Från väntetid till besök idag och beslut i morgon. 96% ARBETSDAG. AV ALLA TRELLEBORGARE SOM LÄMNAR IN EN KOMPLETT ANSÖKAN OM EKONOMISKT BISTÅND FÅR BESLUT INOM EN 100% FLER UT I EGENFÖRSÖRJNING. 65,8% AV UNGA ARBETSLÖSA GÅR UT I SJÄLVFÖRSÖRJNING INOM 6 MÅNADER. TIDIGARE SNITT DRYGT 10 MÅNADER. 10 Trelleborg mot trenden Trelleborgs kommun Sveriges Kommuner och Landsting Rådet för främjande av kommunala analyser

11 4 RÖSTER OM FÖRÄNDRINGARNA OCH RESULTATEN Detta avsnitt bygger på fyra personers upplevelser av det ändrade arbetssättet i kommunen. De beskriver hur det har påverkat deras arbete och hur de ser på resultaten. De intervjuade är Ulf Bingsgård (M), kommunstyrelsens ordförande , Karin Lindgren Eklund, chef på Arbetsförmedlingen, Jonas Rosenkvist, kommundirektör, och Veronica Larsson (S), ordförande i arbetsmarknadsnämnden från FOKUS PÅ DET FRISKA OCH LYCKAT SAMAR- BETE MED NÄRINGSLIVET Sammantaget är samtliga intervjuade positiva till perspektivskiftet och det ändrade arbetssättet i kommunen. Kort har det inneburit att Trelleborg har fokuserat på vad människor kan i stället för inte kan, på det friska i stället för det sjuka. De intervjuade menar att idag fokuserar Trelleborgs kommun på vad man kan göra för att den biståndsberoende ska kunna börja arbeta, i stället för på hur kommunen ska lösa försörjningen. De intervjuade ser framför allt två viktiga framgångsfaktorer: Tjänstemännen och politikerna har varit överens och samarbetat, såväl den politiska majoriteten som oppositionen i arbetsmarknadsnämnden. Tjänstemännen i kommunen har i stort varit positiva till förändringen och aktivt bidragit till förändringen. Både politikerna och tjänstemännen har aktivt utvecklat kontakter med näringslivet i kommunen. De har motiverat företagarna att få personer från långvarigt biståndsberoende till jobb. Många företagare känner att de verkligen bidrar till samhället och att de har stöd i form av kompetens från kommunen vid till exempel rekryteringar. Både kommundirektören och chefen på Arbetsförmedlingen efterlyser en tydligare uppdragsfördelning mellan stat och kommun när det gäller stöd till den gemensamma målgruppen. Idag är det inte tydligt vem som ansvarar för vad, upplever de. Kommundirektören hoppas dock att Trelleborg som exempel ska kunna påverka så att gränsdragningen mellan stat och kommun blir tydligare och även hur rikspolitiker ser på frågorna. Trelleborg mot trenden Trelleborgs kommun Sveriges Kommuner och Landsting Rådet för främjande av kommunala analyser 11

12 ÄR LÖSNINGARNA HÅLLBARA? Trelleborgs kommun har inte kunnat visa några långsiktiga effekter från sin satsning än, säger Arbetsförmedlingens chef Karin Lindgren Eklund. När man kräver att människor ska börja försörja sig själva snabbt riskerar man att införa lösningar som är snabba men inte hållbara. Den analysen saknas fortfarande. PERSPEKTIVSKIFTET HAR GJORT DET MYCKET LÄTTARE ATT SÖKA JOBB Arbetet startade när kommunen insåg att man behövde arbeta på nya sätt för att få ner långtidsarbetslösheten och beroendet av ekonomiskt bistånd, berättar kommunstyrelsens tidigare ordförande Ulf Bingsgård. De styrande politikerna ville prova nya idéer och ändra perspektivet se människor som bidragande, inte bidragstagande. Synsättet grundas både i en ideologi och i en vision: både makt och ansvar ska ges till och utgå från den enskilda individen. Den tidigare majoriteten förankrade synsättet i kommunfullmäktige, som tog ett beslut om den nya inriktningen och den nya nämnden. Den nya politiska majoriteten efter valet 2014 har inga planer på att ändra arbetssättet, eftersom få vill ha en förändring. En invändning är dock att ingen har kunnat se effekterna på lång sikt än NYTT FOKUS: NÄR KAN DU KOMMA I JOBB? En ny nämnd, arbetsmarknadsnämnden, fick ansvaret för förändringsarbetet, som genomfördes i två steg: 1. Mandatperioden startade navigatorcentrum som är kommunens samordnande verksamhet för unga år. Det var även under denna period som förvaltningen på ett systematiskt sätt började ansöka om externa medel genom exempelvis Europeiska Socialfonden och Samordningsförbundet. Detta i syfte att metodutveckla verksamheten. 2. Mandatperioden Kommunen ändrade sättet att arbeta med vuxna som söker ekonomiskt bistånd. Det innebar bland annat att de enskilda har direkt kontakt med arbetsmarknadssekreterare och inte socialsekreterare, samt att beslut tas om ekonomiskt bistånd dagen efter en sådan kontakt. Dessutom anställdes rekryterare som i sitt uppdrag har att utöka nätverket med näringslivet samt att få in rekryteringar till målgruppen. LÅNGTIDSBEROENDET AV EKONOMISKT BISTÅND HAR MINSKAT Nu, sju år efter starten, har kommunen fokus på att människor ska få jobb. Den nya organisationen och det nya perspektivet har förenklat för de arbetssökande. Framför allt får de hjälp mycket snabbare och mycket av hjälpen finns inom samma organisation. Kommunstyrelsens tidigare ordförande Ulf Bingsgård är stolt och nöjd över förändringen som han har varit med och genomfört. Verksamhetsförändringen kändes rätt redan från början, men det var särskilt skönt att få framgången bekräftad i den nationella statistiken. Den visar att långtidsberoendet av ekonomiskt bistånd i Trelleborg har minskat, samtidigt som den har ökat i de flesta andra kommuner. INGEN TRADITIONELL SOCIALFÖRVALTNING Det är tydligt att kommunens arbete med personer med långvarigt biståndsbehov numera är organiserat på ett annat sätt och att fokus har skiftat för både politikerna och tjänstemännen, säger kommundirektören Jonas Rosenkvist. I en traditionell socialförvaltning hade det varit svårare att ställa om arbetet på samma sätt. En förutsättning för förändringen var att politikerna i den nya arbetsmarknadsnämnden var överens över partigränserna. 12 Trelleborg mot trenden Trelleborgs kommun Sveriges Kommuner och Landsting Rådet för främjande av kommunala analyser

13 TJÄNSTEMÄNNEN BRINNER FÖR SITT ARBETE De flesta tjänstemän i kommunens förvaltning var positiva till förändringarna. Tjänstemännen drev arbetet framåt och bidrog med nya idéer och förslag. Veronica Larsson är nytillträdd ordförande i arbetsmarknadsnämnden. Hon är imponerad av de yrkesstolta tjänstemännen. De har varit med och skapat verksamheten och brinner för sitt arbete. Veronica Larsson har inget behov av att förändra verksamheten, utan känner sig trygg med kompetensen och ledarskapet i alla delar av förvaltningen. PARADIGMSKIFTE MED HJÄLP AV DJÄRVA REKRYTERINGAR Kommunen gjorde några nya rekryteringar inför det förändrade arbetssättet, både när det gäller chefer och tjänstemän. De medarbetare som har kommit nya till förvaltningen har haft en ambition att arbeta på ett mer otraditionellt sätt än andra kommuner inom detta område. Medarbetarna har också fått större frihet än tidigare: Kommunen har prövat nya metoder och arbetssätt, och även tillåtit misslyckanden. Arbetsmarknadsförvaltningen har därmed visat vägen för morgondagens chefer inom offentlig förvaltning de behöver utmana och tänka på nya sätt. Arbetet har lett till ett paradigmskifte, menar kommundirektören Jonas Rosenkvist. DET FINNS MYCKET MER ARBETE ÄN VAD SOM SYNS KOMMUNEN HJÄLPER FÖRE- TAGEN MED RÄTT ARBETSKRAFT En stor del av det nya arbetet har varit att bjuda in berörda aktörer, etablera samarbeten och ställa frågor till aktörerna utifrån deras behov. Som kommunstyrelsens ordförande bjöd Ulf Bingsgård in både kommunala representanter och företagare i kommunen till gemensamma samtal. Företagarna fick berätta vilken arbetskraft och kompetens de behövde, medan representanter från kommunen fick berätta vilka arbetssökande de mötte. Det visade sig att företagen ofta inte har tid och resurser för att hitta rätt arbetskraft till allt jobb som finns att göra. I stället arbetar medarbetare ofta övertid, eller så blir arbetet inte gjort. Ett av kommunens viktigaste bidrag är därför att matcha arbetssökande med företagens behov. FÖRETAG BIDRAR GENOM ATT GE EN TIMME Alla företag kan inte erbjuda till exempel en praktikplats eller en anställning. Därför har projektet Ge en timme 6 varit värdefullt påpekar Ulf Bingsgård. Det handlar om att ge en timme till en arbetssökande, vilket de flesta företag kan göra. På den timmen kan en arbetsgivare till exempel läsa en arbetssökandes cv och ge respons. En arbetssökande kan också få gå bredvid och se vad man gör på en viss arbetsplats. Projektet har fått mycket positiva effekter. Inte minst har småföretag fått möjlighet att medverka till att fler arbetssökande fått en insyn i deras vardag. FÖRETAGARNA ÄR STOLTA ÖVER ATT BIDRA Kommunens samarbete med näringslivet har varit innovativt, menar kommundirektören Jonas Rosenkvist. Tjänstemännen har både blivit inbjudna till olika möten och bjudit in sig själva. De ser till att någon kommunrepresentant så gott som alltid deltar på till exempel frukostträffar och mässor. Kommunen delar också ut priset Årets kraftsamlare till ett företag som har gett arbetslösa en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Företagarna har varit stolta över att kunna bidra till samhället med mjuka värden. Dessutom har de insett vilken resurs kommunen är vid rekryteringar. Det är alltid tidskrävande och riskfyllt att rekrytera, men företagarna har lärt sig att kommunen känner sina arbetssökande bättre än vad de själva har möjlighet till efter bara en kort anställningsintervju. Därför kan kommunen bistå med en bättre matchning och en tryggare rekrytering. Trelleborg mot trenden Trelleborgs kommun Sveriges Kommuner och Landsting Rådet för främjande av kommunala analyser 13

14 KOMMUNEN OCH ARBETS FÖRMEDLINGEN HAR SAMMA MÅL När arbetsmarknadsnämnden infördes fanns vissa motsättningar mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. Det var inte okomplicerat att kommunen klev in på ett område som i första hand är statens ansvar, även om kommunen har ett delansvar för de med kommunalt ekonomiskt bistånd. Men kommunen och Arbetsförmedlingen har samma mål och de intervjuade är överens om att parterna har kommit fram till ett bra samarbete. Nu har tjänstemännen på alla nivåer regelbundna kontakter, och handläggarna har det ofta dagligen. Dessutom har samordningsförbundet med regionen, kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan bidragit positivt med exempelvis finansiering av metodutvecklingsprojekt. Det långsiktiga perspektivet där ett minskat antal med långvariga bistånd varit målet har varit viktigt för alla parter. TRELLEBORGS KOMMUN SATSAR MER ÄN ANDRA KOMMUNER Karin Lindgren Eklund har kontakt med flera kommuner i sin roll som chef på Arbetsförmedlingen. Hon ser att Trelleborgs kommun har ett annat fokus och satsar mer resurser på arbetsmarknadsåtgärder än andra kommuner. Många kommuner ser de svårigheter som de enskilda personerna har, men Trelleborgs kommun har ett mer positivt fokus. Medarbetarna tittar i första hand på det friska hos personerna de möter. Samtidigt poängterar Karin Lindgren Eklund att det är viktigt att inte blunda för de problem som enskilda personer trots allt har. ROLLER OCH ANSVAR BEHÖVER FÖRTYDLIGAS Det är bra att kommunen och Arbetsförmedlingen har utvecklat sitt samarbete, så att de arbetssökande får ett bättre stöd, tycker Karin Lindgren Eklund. Men rollerna och ansvaret behöver bli tydligare, så att de två aktörerna inte springer på samma boll och gör samma insatser, vilket har hänt. Att Arbetsförmedlingen har fått ett delvis ändrat uppdrag spelar också in, från att ta emot personer som är jobbredo till att bistå samtliga arbetssökande, även de som behöver andra insatser innan de kan söka arbete. Samtidigt ska de som behöver ekonomiskt bistånd vara inskrivna på Arbetsförmedlingen. Det är inte alltid klart vem som ska göra vad, och dessutom saknas IT-system som stödjer ett samarbete. Men kommunens och Arbetsförmedlingens ledningar och handläggare har nu ett etablerat samarbete, och Arbetsförmedlingen avlastas när fler än tidigare gör insatser för dem som står långt från arbetsmarknaden. ARBETSMARKNADSNÄMNDENS NYA ORDFÖ- RANDE VILL INTE ÄNDRA NÅGOT Arbetsmarknadsnämndens nya ordförande Veronica Larsson har inte tidigare ansvarat specifikt för arbetslöshet och ekonomiskt bistånd. När den nya arbetsmarknadsnämnden bildades efter valet 2010 förstod hon inte varför arbetsmarknadsfrågorna behövde en egen nämnd, men nu ser hon hur mycket nämnden faktiskt har gjort och gör. KRITIKERNA HAR TYSTNAT NÄR DE SETT RESULTAT Det nya arbetssättet har till viss del kritiserats. Det är dock inte arbetssättet eller perspektivet som har kritiserats, men det har ifrågasatts om arbetet verkligen har gett resultat. Ungdomsarbetslösheten är trots allt fortfarande hög. Men kritiken har försvunnit allt eftersom framgången har visat sig i siffror, säger kommundirektören Jonas Rosenkvist. SAMARBETET MELLAN NÄMNDERNA KAN BLI ÄNNU BÄTTRE Det goda samarbetet över nämndgränserna har varit viktigt, och den nya politiska majoriteten försöker förstärka det ytterligare. Nyckeln är att sätta individen i centrum, vilket den tidigare politiska majoriteten har lyckats bra med, tycker Veronica Larsson. 14 Trelleborg mot trenden Trelleborgs kommun Sveriges Kommuner och Landsting Rådet för främjande av kommunala analyser

15 KOMMUNEN HAR SPRIDIT ARBETSSÄTTET OCH VILL ÄNDRA LAGEN Kommunen har haft mycket kontakt med tjänstemän från andra kommuner samt både kommun- och rikspolitiker som är intresserade av perspektivskiftet och det ändrade arbetssättet. Under 2014 hade förvaltningen besök från över 50 organisationer och kommuner. En del har ifrågasatt kommunens utåtriktade arbete, att man har valt att delta i till exempel Almedalsveckan, och undrat om det är värt att lägga resurser på. Men det har medfört vinster. Dels har Trelleborgs kommun kunnat sprida sitt goda arbetssätt till andra, och dels har kommunen kunnat ta del av andras idéer och nya tankar. Dessutom har kommunen fått bekräftelse på att man gör rätt, både från den egna organisationen och från näringslivet. Den bekräftelsen har varit viktig i det fortsatta arbetet, säger kommundirektören Jonas Rosenkvist. Nu hoppas Trelleborgs kommun kunna påverka lagstiftningen och arbetet nationellt. Utifrån de erfarenheter och de resultat som uppnåtts har Trelleborg visat att det finns förbättringar att göra inom området. Oklarheten i ansvarsfördelningen mellan stat och kommun är ett sådant område. Här skulle kommuner med goda näringslivskontakter och en upparbetad arbetsmarknadsorganisation få möjligheten att bedriva ett pilotprojekt där ansvaret ligger på kommunen istället för på staten. Vidare behövs en översyn av de olika ersättningsformer som finns idag. Det råder idag ett svarte petterspel mellan stat och kommun som missgynnar den arbetssökande att komma i arbete och som istället bidrar till ökad administration. Frågan är av betydande samhällskaraktär och Trelleborgs kommun har visat på ett sätt att arbeta och genom detta arbete även levererat goda resultat. NOTER 1. Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2014 del 2 Socialstyrelsen. 2. Utbetalt bistånd är exklusive introduktionsersättning. 3. Kolada, liknande IFO för Trelleborg är Vänersborg, Uddevalla, Eslöv, Karlskoga, Hudiksvall, Tyresö och Bollnäs. 4. Kolada, Kommun- och landstingsdatabasen. 5. Vid mätning i mars 2015 fick 99 procent beslut inom en arbetsdag då ansökningshandlingarna var kompletta. 6. Trelleborg mot trenden Trelleborgs kommun Sveriges Kommuner och Landsting Rådet för främjande av kommunala analyser 15

16 Det långvariga beroendet av ekonomiskt bistånd är en stor och viktig samhällsutmaning. Läget och utvecklingen är liknande i många kommuner, men inte överallt. I Almedalen 2014 presenterade Trelleborgs kommun en tabell på sitt seminarium. Den visade att antalet långvariga bidragstagare hade minskat dramatiskt under åren Vad kunde det bero på? I denna rapport har vi försökt att göra en förstärkt analys över den positiva utvecklingen i Trelleborgs kommun. Här serveras inga färdiga lösningar, men vi hoppas att skriften ska väcka tankar kring det ekonomiska biståndet en viktig samhällsfråga idag och framöver.

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Nätverk Etablering av nyanlända

Nätverk Etablering av nyanlända Nätverk Etablering av nyanlända Högbo torsdag 5 november Johan Tegnhed Biträdande chef Marknadsområde Södra Norrland Dagordning - Arbetsförmedlingens uppdrag nu och återblick - Etableringsuppdragets förutsättningar

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-10-06 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser i Västernorrlands län har sedan april 2012 minskat

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-11-19 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Blekinge, 13 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Färre varsel på en svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas kraftigt av den ekonomiska

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Företagarpanelen Q Dalarnas län Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

3 milj arder. till vilken nytta? En rapport från Trelleborgs kommun Arbetsmarknadsförvaltningen

3 milj arder. till vilken nytta? En rapport från Trelleborgs kommun Arbetsmarknadsförvaltningen 3 milj arder till vilken nytta? En rapport från Trelleborgs kommun Arbetsmarknadsförvaltningen Inledning 93 procent av Sveriges kommuner finansierar med egna medel någon form av enhet/avdelning eller förvaltning

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 206 Ett hundratal färre fick arbete i september Under september månad erhöll 437

Läs mer

Gemensamma målsättningar skapar förutsättningar för framgång i Gävle. Charlotte Humling Tove Elvelid

Gemensamma målsättningar skapar förutsättningar för framgång i Gävle. Charlotte Humling Tove Elvelid Gemensamma målsättningar skapar förutsättningar för framgång i Gävle Charlotte Humling Tove Elvelid Varför samarbete? Arbetskraftsförsörjning Säkra tillväxt för Gävleregionen Utmaning Inskrivna arbetslösa

Läs mer

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per februari 2014

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per februari 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-03-14 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per februari

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av november månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av november månad 2011 2012-12-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av november månad 2011 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser i Västernorrlands län har sedan april 2012 minskat

Läs mer

Rekrytering. Har ni försökt rekrytera medarbetare under de senaste 6 månaderna? Källa: Demoskop. Bas: Alla (3818) %

Rekrytering. Har ni försökt rekrytera medarbetare under de senaste 6 månaderna? Källa: Demoskop. Bas: Alla (3818) % Rekrytering Bas: () Har ni försökt rekrytera medarbetare under de senaste 6 månaderna? Kalmar Värmland Uppsala inkl Norrtälje Jämtland Örebro Blekinge Östergötland Västra Götaland Norrbotten Stockholm

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av maj 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av maj 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östergötland 2014-06-17 Annelie Almérus Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län Maj 2014 18 778 (8,9 %) 8 511 kvinnor (8,6 %) 10 267 män

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Företagarpanelen Q Hallands län

Företagarpanelen Q Hallands län Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Arbetsmarknadsstrategi för Falköpings kommun

Arbetsmarknadsstrategi för Falköpings kommun Arbetsmarknadsstrategi för Falköpings kommun Arbetsmarknadsstrategi för Falköpings kommun Innehåll Inledning 3 Bakgrund 4 Inledning 4 Statistik 4 Ansvar och Ekonomi 4 Falköpings kommuns arbetsmarknadsarbete

Läs mer

Pressmeddelande. december 2013

Pressmeddelande. december 2013 Pressmeddelande december 2013 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Jönköping Dalarna Västra Götaland Kalmar Jämtland Norrbotten Kronoberg Gotland Kronoberg Gotland Örebro Värmland Skåne Gävleborg

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län oktober månad 206 Ett åttiotal fler fick arbete i oktober Under oktober månad erhöll 390 personer

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö 11 september 2014 Victor Tanaka Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län Augusti 2014 7 650 (10,4 %) 3 330 kvinnor (9,6 %) 4 300 män (11,2

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-10-08 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 1

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Januari månad såg en större aktivitet på arbetsmarknaden i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 Fler övergångar till arbete I december 2015 påbörjade 725 personer av samtliga som var

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013

PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013 PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013 För kommentarer: Charlotte Humling, Chef Arbetsförmedlingen Gävle, 010-486 45 16 Presskontakt: Erik Öberg, Press- och informationsansvarig, 010-486 79 28 Ytterligare information:

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Josef Lannemyr Analysavdelningen Fått arbete Under februari påbörjade 705 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av

Läs mer

Småföretagare får låg pension

Småföretagare får låg pension Datum 2011-11-xx Sid 1(5) Småföretagare får låg pension Sveriges småföretagare har inga stora summor att vänta sig i allmän pension. Deras inkomstuppgifter i dag kommer inte att ge mer än runt 12 000 kr

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 1 400 personer fick arbete i augusti Under augusti månad erhöll 1 396 personer

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 februari 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län januari 2014 13 227 (9,5 %) 5 829 kvinnor (8,8 %) 7 398 män (10,2 %)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av september månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av september månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 oktober 2012 Mattias Andersson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län september 2012 9 526 (8,4 %) 4 326 kvinnor (8,0 %) 5 200 män (8,7

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015 Färre övergångar till arbete I slutet av oktober påbörjade 688 av alla som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 700

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015 Färre övergångar till arbete I slutet av augusti påbörjade 763 av alla som var inskrivna

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-06-04 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 För elfte månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016 Färre personer gick till arbete Antalet personer som gått till

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013 Örebro 11 oktober 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län september 2013 12 850 (9,3 %) 6 066 kvinnor (9,2 %) 6 784 män (9,4 %) 3 525 unga 18-24 år (20,4 %) (Andel av

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015 Färre övergångar till arbete I september påbörjade 771 av alla som var inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 För nionde månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 Färre fick arbete i mars Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av februari 2012 2012-03-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av februari 2012 Omsättningen till arbete minskar men är på samma nivå som i januari Under februari påbörjade drygt 1 394 av alla

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012 oktober 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 202 Arbetsmarknaden i Uppsala län stabil trots tecken på försvagning Uppsala län fortsätter att ha landets lägsta

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under mars månad. Antalet ungdomar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars 2012 Kalmar, 17 april 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars 2012 Efterfrågan på arbetskraft avtar i mars månad Antalet nyanmälda platser som anmälts till länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015 Färre övergångar till arbete vid årets början I januari 2015 påbörjade nästan 860

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012 2012-03-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012 Fler lediga platser jämfört med samma månad 2011 Efterfrågan på arbetskraft var i februari högre än under samma

Läs mer

Arbetslösheten är på väg ner

Arbetslösheten är på väg ner 1 Arbetsmarknadsrapport september 2006 Arbetslösheten är på väg ner Arbetslösheten är nu på väg ner. Den har de senaste två åren legat oförändrat strax över 6 procent men andelen med arbetslöshetsersättning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-12-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Under november månad ökade antalet sökande som fick ett arbete

Läs mer

Företagarpanelen Q MARS 2011 Östergötlands län

Företagarpanelen Q MARS 2011 Östergötlands län Företagarpanelen Q1 2011 MARS 2011 s län 2 Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan Bas: (3818) 41 37 16 6 44 36 12 9 0% 20% 40% 60% 80% 0% Högre Oförändrat

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-05-08 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2008 Kvartal 2

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2008 Kvartal 2 ARBETSMARKNADSRAPPORT 8 Kvartal Ny rekordlåg arbetslöshet bland Jusekmedlemmar Andelen av Juseks medlemmar anslutna till Akademikernas erkända a-kassa med arbetslöshetsersättning har fortsatt minska under

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Julia Asplund Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under 2015 års första

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013 8 februari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013 Avmattning men länet har fortfarande lägst arbetslöshet i landet Arbetsmarknaden fortsätter att avmattas. Trots

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 Fått arbete I december fick 995 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2015 1 500 personer fick arbete i september Under september månad erhöll 1 531

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016 Färre övergångar till arbete I januari 2016 påbörjade 916 personer av samtliga som var

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 1 100 personer fick arbete i december Under december månad erhöll 1 092 personer

Läs mer

Företagarpanelen Q Kalmar län

Företagarpanelen Q Kalmar län Företagarpanelen Q4 2012 län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Kraftig ökning av antalet som fått arbete Under februari påbörjade 800 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016 Fler övergångar till arbete juli 2016 jämfört med juli 2015 I juli 2016 påbörjade 742 personer

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012 Kalmar, 14 mars 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012 Efterfrågan på arbetskraft avtar i februari Antalet nyanmälda platser som anmälts till länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2012 4 november 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 202 Tecken på försvagning men stark motståndskraft Under oktober kom flera tecken på att arbetsmarknaden i Uppsala

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar

Läs mer