Bättre styrning av socialförsäkringens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bättre styrning av socialförsäkringens"

Transkript

1 Bättre styrning av socialförsäkringens administration Kartläggning, granskning och förslag 2002:26

2 Publikationen kan beställas från: STATSKONTORET Publikationsservice Box Stockholm Tfn Tfx E-post: Mer information om Statskontoret finns på Internet: STATSKONTORET ISBN: Intellecta DocuSys, 2002

3 Enheten för styrningsfrågor Simon Andersson MISSIV DATUM DIARIENR /173-5 ERT DATUM ER BETECKNING S2002/3198/SF Regeringskansliet Socialdepartementet STOCKHOLM Uppdrag att granska styrningen inom socialförsäkringsadministrationen I budgetpropositionen för år 2002 (prop. 2001/02:1) konstaterade regeringen att styrningen inom socialförsäkringsadministrationen behövde stärkas. Med utgångspunkt i regeringens problembeskrivning fick Statskontoret i uppdrag att kartlägga och granska hur styrningen genomförs och kan utvecklas inom de ramar som ges i lagen om allmän försäkring. Särskild uppmärksamhet skulle fästas vid hur försäkringskassornas styrelser arbetar och hur interaktionen mellan styrelse och direktör fungerar. I den kartläggning och granskning som härmed överlämnas behandlas även vissa frågor om organisationsstrukturen i stort. Granskningen leder fram till ett ganska stort antal förslag av varierande innebörd med fokus på hur styrningen kan förbättras i nuvarande struktur likväl som under andra organisatoriska förutsättningar. Generaldirektör Knut Rexed har beslutat i detta ärende. Direktör Thomas Pålsson, chef för enheten för styrningsfrågor, och organisationsdirektör Simon Andersson, föredragande, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Enligt Statskontorets beslut Simon Andersson POSTADRESS: Box 2280, Stockholm. BESÖKSADRESS: Norra Riddarholmshamnen 1. TELEFON VXL: FAX:

4

5 Innehåll 1 Sammanfattning och slutsatser Ett stort och svårstyrt pastorat Iakttagelser och intryck Förbättrad styrning inom nuvarande organisation Fyrtio förslag lämnade 8 exempel Ett ökat koncerntänkande Förbättrad styrning genom att göra kassorna helstatliga Förbättrad styrning med bredare grepp Uppdraget Regeringens direktiv Bakgrund Ämnesavgränsning Många tidigare utredningar Arbetsmetod Rapportens uppläggning Socialförsäkringsadministrationen och socialförsäkringssystemet Regelverket Ekonomi och finansiering Socialförsäkringsadministrationen Riksförsäkringsverket Försäkringskassorna Socialförsäkringsnämnderna Försäkringskasseförbundet Socialförsäkringssystemet ett vidare begrepp Statsmakternas styrning av RFV och försäkringskassorna Riksdagens styrning Regeringens styrning Organisation Budgetpropositionen

6 4.2.3 Dialoger mellan departement och RFV Regleringsbrevet Kontrollmakten Utnämningsmakten Dialog Arlandamötet Diskussion om regeringens styrning Förhållandet riksdag regering RFV:s styrning av försäkringskassorna Normutfyllnad Finansiell styrning Fördelningsmodellen Redovisning Mål- och resultatstyrning Riksmål Styrkort Tillsyn och kvalitetskontroll RFV:s tillsyn Kassornas kvalitetskontroll Styrning genom samrådsgrupper Direktionen och samarbetskommittén Kundrådet Andra samrådsgrupper Styrning via särskilda projekt Styrning av IT-utvecklingen, ett kapitel för sig Tekniken styr enskilda beslut RFV styr IT-utvecklingen Länsbesök med resultatdialog Fungerar styrningen väl? Hur kassorna ser på RFV Normeringen Finansiell styrning Mål- och resultatstyrning Tillsyn och kvalitetskontroll En resultatkultur har växt fram Bör tillsynen brytas ut ur RFV? Samrådsgrupper Viktiga frågor för framtiden IT-utvecklingen

7 När är koncentration lämplig? Samlad strategi för personalutveckling En SFA-akademi Inte bara personal Försäkringskassan och McDonalds Vad och hur Stöd till kassadirektörerna Mot ett samlat koncerntänkande? Styrning på länsnivå Kassastyrelsens styrning av verksamheten Regelverket Fakta om styrelseledamöter Styrelsens roll Styrelsens uppgifter Regionala prioriteringar? Diskussion om styrelse och kassadirektör Styrelser former, sammansättning och ansvar Tre huvudformer för myndighetsledning RFV:s och kassornas styrelser Styrelseledamots ansvar Statlig respektive kommunal praxis En jävsfråga Försäkringskasseförbundet Uppgifter i stort Intressebevakning Arbetsgivarrollen Serviceverksamhet Samverkan mellan försäkringskassor Samverkan med RFV En organisation i behov av förnyelse Komplement eller dubbelarbete? Kassadirektörens operativa styrning Ett arbete med stora frihetsgrader Styrkort Personalfrågor Samverkan mellan kassor Många organisationsmodeller Samverkan med andra aktörer

8 6.4.6 Diskussion om direktörens styrmöjligheter Socialförsäkringsnämnderna Att påverka externa aktörer Sjukförsäkringssystemet Att påverka individer och arbetsgivare Läkarna och sjukskrivningsprocessen Samverkan över myndighetsgränser Finsam Socsam Frisam Andra exempel på samverkan Arbetsförmedlingarna Slutsatser om samhällsstyrning Ett sektorsansvar till RFV? Regionala och lokala samverkansgrupper Regionala rehabiliteringsregister Påverka läkarkåren Ökad kunskap Sammanfattande intryck och förslag Bedömningar i stort Vad kan göras inom ramen för den nuvarande organisationen? Förslag riktade till riksdagen Förslag riktade till regeringen Förslag riktade till Riksförsäkringsverket och kassorna En förvaltningspolitisk utblick Färre och större myndigheter Exempel på myndigheter med ändrad struktur En effekt är att lekmännens inflytandet minskar men medborgarnas deltagande tar nya former och det regionala beslutsfattandet minskar Bör försäkringskassorna föras in i den statliga förvaltningen? Förstatligandefrågan dyker ofta upp Möjliga effekter av ett förstatligande

9 8.5 En alternativ och bredare ansats Kan uppgifterna delas upp? Möjliga avknoppningar Serviceställen och specialistkontor Ett ännu bredare grepp alla hushållstransfereringar Bredare perspektiv på finansiell styrning autonoma socialförsäkringsfonder Bilagor Bilaga 1 Utredningens direktiv Bilaga 2 Litteraturförteckning Bilaga 3 Intervjuer och samtal

10 10

11 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Ett stort och svårstyrt pastorat Mycket pengar Inom socialförsäkringsadministrationen fattas dagligen närmare beslut som leder till dagliga utbetalningar om cirka en miljard kronor. Uttryckt på annat sätt motsvarar de utbetalade beloppen ungefär en sjättedel av Sveriges bruttonationalprodukt. Inklusive arbetslöshetsförsäkringen svarar socialförsäkringarna för 87 procent av transfereringarna till hushållen. I administrationen (RFV och kassorna) arbetar drygt tjänstemän. Socialförsäkringsadministrationen driver, underhåller och utvecklar några av Sveriges största och mest komplicerade IT-system. Kostnaderna för administrationen uppgår till knappt 8 miljarder kronor årligen, vilket motsvarar ca 2,2 procent av utbetalade belopp. Många uppgifter Socialförsäkringen omfattar 47 olika förmånsslag som regleras i mer än tio olika lagar och ett stort antal förordningar. Vissa av förmånsslagen har tydlig försäkringskaraktär, såsom pensioner och sjukpenning, medan andra är mer att betrakta som bidrag, t.ex. barnbidrag och bostadstillägg. Vissa förmånsslag är enkla att administrera och förutsätter ingen komplicerad ärendeberedning. Det främsta exemplet är barnbidragen. Å andra sidan ryms bland uppgifterna vissa komplicerade och individnära ärenden som förutsätter en annan sorts kompetens. Det främsta exemplet är rehabiliteringsärenden. Medborgarnas kontaktbehov skiftar från inget alls över ett enkelt telefonsamtal eller Internetanmälan till långvariga och nära kontakter med handläggarna. Komplicerad struktur Socialförsäkringsadministrationen består, med en snäv avgränsning, av Riksförsäkringsverket (RFV) och de 21 självständiga 11

12 försäkringskassorna. RFV är en tillsynsmyndighet under regeringen med uppgifter som sträcker sig utöver ren tillsyn och i praktiken innefattar vissa produktionsstyrande uppgifter. Försäkringskassorna samverkar i ett förbund, Försäkringskasseförbundet, som är försäkringskassornas arbetsgivar- och serviceorganisation. Försäkringskassorna är förvisso myndighetsutövande organ men inte myndigheter under regeringen. I själva verket råder det viss förvirring om vad en försäkringskassa egentligen är för något. Trots att försäkringskassorna är starkt regelstyrda genom de lagar riksdagen beslutar och starkt påminner om regeltillämpande statliga myndigheter styrs de i vissa hänseenden som om de vore kommunala organ. Med ett lite bredare betraktelsesätt bör man till socialförsäkringssystemet även räkna delar av andra myndigheter och organ som försäkringskassorna samarbetar med; kommuner, landsting, arbetsmarknadsmyndigheter m.fl. Detta gäller i första hand inom området sjukförsäkringar. Till det totala sjukförsäkringssystemet måste räknas sådant som företagshälsovården och inte minst alla de läkare som med sina bedömningar i mycket stor utsträckning styr vilka och hur stora förmåner som betalas ut från systemet. Många mål Riksdagens och regeringens mål och resultatkrav på socialförsäkringsadministrationen samlas ihop i regeringens regleringsbrev. I det senaste regleringsbrevet listas inte mindre än 20 mål, ca 35 återrapporteringskrav (ofta uppdelade på många underrubriker) samt ungefär lika många uppdrag inom tre utgiftsområden och fem politikområden. Målen är emellanåt inriktade på saken, t.ex. på att bringa ned ohälsotalen, emellanåt inriktade på administrationen, t.ex. att öka antalet nöjda avnämare. Möjligt att styra? Mot bakgrund av storleken, komplexiteten, de många uppgifterna och målen i kombination med den speciella associationsformen för kassorna är det uppenbart att styrproblemen är svåra. Varje försök att förbättra styrningen inom socialförsäkringsadministra- 12

13 tionen måste därför också innefatta en bedömning av om alla dessa uppgifter kan och bör rymmas inom samma organisation. 1.2 Iakttagelser och intryck Svenska folket får sina pensioner, sin sjukpenning och sina barnbidrag när de har rätt till dem. Socialförsäkringsadministrationen fungerar. Den fungerar dessutom till en rimligt låg administrativ kostnad. Först som sist bör det konstateras att organisationen i så måtto är välskött och framgångsrik. Även i två andra viktiga avseenden är våra huvudintryck positiva. För det första har försäkringskassorna ett starkt medborgarfokus med mycket stora ambitioner att handlägga ärendena och sköta kontakterna på ett både korrekt och tillmötesgående sätt. För det andra finns det i hela administrationen, från departementet över Riksförsäkringsverket ned till det lokala försäkringskassekontoret, ett intresse och ett engagemang för resultat och måluppfyllelse som är större än vad vi vanligtvis möter hos andra statliga myndigheter. Det är också uppenbart att många positiva förändringar för närvarande håller på att införas. Viktigast torde vara att ett nytt IT-stöd som stegvis kommer att införas de kommande åren. Samtidigt är det uppenbart att det finns sådant som fungerar mindre bra. Trots rikstäckande och enhetliga regler är tillämpningen alltför olika i olika delar av landet. I vissa ärendeslag är handläggningstiderna orimligt långa. Kostnaderna för IT-utveckling har tillåtits skjuta i höjden med klen valuta för pengarna. Arbetet med rehabilitering av långtidssjuka har inte varit särskilt framgångsrikt. Orsakerna till de relativa misslyckandena kan vara många, men i den mån de är hänförliga till administration och styrning vill vi särskilt framhålla följande: 13

14 Det råder en viss misstro mellan de olika nivåerna i administrationen; departementet litar inte helt på RFV, RFV litar inte helt på försäkringskassorna och omvänt. Beslutsprocesserna är omständliga och ansvaret otydligt. Mycket tyder att det beror på den splittrade organisationen med självständiga försäkringskassor och en centralmyndighet med en otydlig styrningsroll. Detta kompliceras ytterligare av en otidsenlig rättslig reglering, med riksdagen som beslutsfattare för försäkringskassornas grundläggande organisation. Det finns en styrningsparadox inom socialförsäkringsadministrationen. I vissa avseenden har RFV en mycket stark styrkapacitet, men i andra sammanhang mycket svag. Verket ryter ibland och hukar sig ibland. Socialförsäkringsadministrationens kostnader är något över två procent av kostnaderna för socialförsäkringarna. Det inses då lätt att den stora styrningsutmaningen inte avser hur dessa procent ska hanteras (även om de i pengar räknat uppgår till betydande belopp) utan hur samhället kan påverka de övriga 98 procenten. Det handlar om samhällsstyrning i en vidare mening. Även RFV och kassorna kan i någon mån bidra till denna samhällsstyrning, men de avgörande parametrarna ligger i politikernas händer. De förslag som lämnas ligger på tre nivåer och baseras på delvis olika förutsättningar. Först ges förslag inom ramen för nuvarande struktur med försäkringskassorna delvis fristående från staten (avsnitt 1.3). Därefter diskuteras huruvida styrningen skulle kunna förbättras om kassorna fördes helt in i det statliga förvaltningssystemet (avsnitt 1.4). Slutligen presenteras ett antal möjliga strukturella och mer genomgripande förändringar av socialförsäkringens administration och bitvis även dess finansiering (avsnitt 1.5). 14

15 1.3 Förbättrad styrning inom nuvarande organisation Vi lämnar ett 40-tal förslag till förbättringar inom ramen för nuvarande system. Dessa är av olika dignitet. En del är ganska små och borde kunna genomföras utan större problem. Andra förutsätter särskild beredning eller utredning innan beslut kan tas, t.ex. av riksdag eller regering. Flera av förslagen är inte våra egna utan är sådana som vi fångat upp under våra kontakter med RFV och försäkringskassor. En del av dessa ligger redan i pipeline, medan andra kan behöva en knuff för att ta sig vidare framåt. Listan på förslag återfinns i kapitel 8 avsnitt 8.2. Alla kan inte återges här, men några exempel kan ges. Vissa förslag riktar sig till statsmakterna och andra till RFV Fyrtio förslag lämnade 8 exempel Försäkringskassornas organisation regleras i Lagen om allmän försäkring i ett ganska utförligt avsnitt. Detta bör kunna kortas väsentligt och merparten av organisationsfrågorna delegeras till regeringen. Styrelseledamöter i kassorna bör i enlighet med statlig praxis utses för ett år i taget. Regeringen bör överväga att ge RFV en mer sektorsamordnande roll när det gäller ohälsa. RFV och kassorna bör i sitt sektorpåverkande arbete särskilt verka för att påverka läkarna och sjukskrivningsprocessen. Samverkan på regional nivå kan förbättras genom att myndighetsövergripande rehabiliteringsregister utvecklas på försök. Målstyrning förutsätter att ansvar också utkrävs av chefer som inte presterar i enlighet med målen (förutsatt att dessa är realistiskt utformade). Socialdepartementet måste bli tydligare på den 15

16 punkten. Det gäller även kassadirektörer i förhållandet till deras närmast underlydande chefer. Regeringens finansiella styrning av IT-utvecklingen inom socialförsäkringsadministrationen bör förenklas. Socialdepartementets regleringsbrev till RFV måste bli mer pedagogiskt uppställt och begripligt. Floran av mål, resultatkrav och uppdrag resulterar snarare i överstyrning än verklig styrning. En rensning behövs. RFV bör tillsammans med försäkringskassorna utveckla sin måloch resultatstyrning genom att integrera de nuvarande riksmålen i ett generellt styrkort (en uppsättning mål och mått) som kan användas av alla kassor. Två nya riksmål bör övervägas, ett som avser antalet långa sjukfall under rehabilitering och ett som avser åtgärder mot fusk och missbruk. RFV bör överväga att inrätta en professur i försäkringsmedicin Ett ökat koncerntänkande Flera av förslagen syftar till att etablera en ny roll för RFV. I dag har verket primärt en roll som tillsyns- och normeringsmyndighet, inte som chefsmyndighet eftersom kassorna har en självständig ställning. Men som systemägare för IT-utvecklingen och som centralmyndighet inom socialförsäkringsområdet är det ändå ofrånkomligt att RFV delvis har en koncernledande funktion. Vi menar att denna roll bör bejakas och inte, som hittills, närmast betraktats som suspekt. Ett sätt att åstadkomma detta är att särskilja RFV:s utvecklande och normerande funktion från tillsynsfunktionen. Om försäkringskassorna vore statliga skulle det vara direkt olämpligt att centralmyndigheten tillika är tillsynsmyndighet. Men även inom ramen för nuvarande system kan övervägas att bryta ut tillsyns- 16

17 funktionen och samordna den med den tillsyn som f.n. är under uppbyggnad över arbetslöshetsförsäkringen. En sådan organisationsförändring skulle tydliggöra sambanden mellan områdena ohälsa och arbetslöshet. Den hittills använda uppdelningen av ansvar mellan vad som ska göras som RFV:s ansvar och hur det ska göras som kassornas ansvar kan inte längre vara ett generellt rättesnöre. RFV bör ta ett större koncernansvar när det gäller personalfrågor, särskilt kompetensutveckling. Vi stöder ett förslag som kommit fram inom verket, att etablera en SFA-akademi. Verket behöver även förstärka sin sammanhållande funktion när det gäller försäkringsövergripande frågor som organisation och arbetsmetoder visavi de försäkrade. Inte minst viktigt är det att bidra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan nivåer och mellan kassor. Cirkulationstjänstgöring är en annan metod för att öka sammanhållningen och informationsflödet inom socialförsäkringsadministrationen. Informationsansvaret inom området bör som huvudregel vila på RFV. Dubblering, t.ex. genom två likartade tidskrifter, bör undvikas. Relationen mellan försäkrade och kassorna kan inte enbart ses som en fråga för respektive kassa i och med att kundmötet kan komma att bli allt mer standardiserat i samband med att interaktiva IT-tjänster såsom servicetelefoni och Internettjänster byggs ut. RFV:s roll som förmedlare av informationsmaterial till kassorna bör också utvidgas, bl.a. därigenom att de informationstjänster som f.n. utförs av FKF förs över till verket. Slutligen bör RFV aktivt stödja kassadirektörer och deras närmaste medarbetare både genom att bygga upp styrrelevanta uppföljnings- och informationssystem och genom att bedriva chefutveckling på nationell nivå. RFV:s kontakter med kassornas styrelser bör förbättras. 17

18 1.4 Förbättrad styrning genom att göra kassorna helstatliga Vi går i detta och nästa avsnitt över till frågor som ligger utanför det egentliga uppdraget till Statskontoret, men som vi menar ändå förtjänar att diskuteras. Detta i synnerhet som regeringen aviserat att en ny organisationsutredning kommer att tillsättas. Försäkringskassornas särställning är ett problem i sig. Beslutsstrukturen blir komplicerad, ansvarsförhållandena tunnas ut och styrningen blir krånglig i en administration som består av 21 självständiga regionala enheter (delvis direktstyrda av riksdagen) och en central myndighet (styrd av regeringen) med blandade och delvis motstridiga roller. Som andra iakttagare före oss menar vi att ett förstatligande av försäkringskassorna skulle kunna undanröja en del av problemet. Socialförsäkringarna finansieras fullt ut av staten och regleras mycket detaljerat genom lagstiftning. Försäkringskassornas associationsform ter sig alltmer otidsenlig. Den naturliga och självklara formen är statlig myndighet. Ett skäl att klara av förstatligandefrågan en gång för alla är att den lever som ett ständigt uppstickande spöke i organisationen. Och frågan kan bara lösas genom, just det, förstatligande. Med ett förstatligande skulle emellertid också följa en risk att den decentraliserade organisationens fördelar skulle gå förlorade. Under förutsättning att socialförsäkringsadministrationens uppgifter ska vara desamma som idag och innefatta ett ansvar för förebyggande och rehabiliterande insatser så bör en förändring ske med inriktning på fortsatt decentraliserat beslutsfattande och förankring hos andra berörda aktörer. Styrelserna bör ersättas av andra fora som kan bidra till förankring och förstärkning av det regionala ledarskapet. Med förstatligade försäkringskassor bör följa att en ny central chefsmyndighet får ett tydligt produktionsstyrnings- och utveck- 18

19 lingsansvar för hela organisationen. I stället bör tillsynen brytas ut och få sin hemvist i en särskild tillsynsmyndighet, en socialförsäkringsinspektion, eventuellt samordnad med en tillsynsmyndighet över arbetslöshetsförsäkringen. 1.5 Förbättrad styrning med bredare grepp Frågan är dock om ett förstatligande är en slutlösning. Vi vill vidga perspektivet ytterligare. När man betraktar RFV och försäkringskassorna och socialförsäkringssystemet som helheter med ambitionen att förbättra styrningen kan det finnas skäl såväl att förminska som att förstora systemet. Socialförsäkringsadministrationen har redan så stora och komplicerade uppgifter att storleken och mångfalden i sig själv blir ett problem. För att med rimlig förbrukning av energi styra systemet med fokus på det mest väsentliga kan det därför vara ett självändamål att renodla uppgifterna genom avknoppning. I fortsatta överväganden om organisationen föreslår vi att det prövas om: handläggningen av ålderspensionerna kan sammanföras med handläggningen av premiepensionerna hos PPM i en ny pensionsmyndighet, arbetsskadeförsäkringen kan överföras till arbetsmarknadens parter som en avtalsförsäkring, rehabiliteringsuppgifterna kan samlas och samordnas på ett mer entydigt sätt än i dag. Sedan ca tio år har RFV och försäkringskassorna haft det övergripande och samordnande ansvaret för rehabilitering, men resultatet är inte så positivt. Troligen krävs en central egen finansiering av rehabiliteringsåtgärder som i dag utförs av försäkringskassor, sjukvård, arbetsförmedlingar m.fl. Vi föreslår därutöver att samhällets samlade insatser inom området handikappomsorg blir föremål för utvärdering och att huvudmannaskapsfrågorna ingår i utvärderingen. 19

20 Vidare menar vi att man i en framtidsbild av försäkringskassorna också måste inkludera ett lokalt myndighetsövergripande samarbete när det gäller service och information där enkla frågor om socialförsäkringar, studiebidrag, skatt, pass, arbetsmarknadsstöd och liknande kan hanteras. Om ett sådant samarbete inte kommer till stånd riskerar man att flera olika myndigheter drar ner sina underkritiska mer perifera lokalkontor, vilket vore en allvarlig serviceförsämring som främst skulle drabba svara grupper i samhället. Dessa åtgärder kan vidtas utan att ytterligare komplicera frågorna alltför mycket. Men det finns offentliga utgifter vid sidan av socialförsäkringarna som påminner om och har likartade syften som försäkringsutgifterna. För att finna den bästa organisationen kan det därför finnas skäl att förstora det betraktade systemet och inkludera sådant som studiemedel och socialbidrag. Det betraktade systemet innefattar då i princip alla transfereringar till hushåll. Välfärdssystemen bör vara robusta och klara förändringar över tid inte bara i samhällsekonomisk och statsfinansiell mening utan också i politisk mening. På samma sätt som skedde med pensionsreformen menar vi att det skulle vara bra med en bred parlamentarisk beredning i syfte att skapa ett hållbart socialförsäkringssystem som klarar finansiella påfrestningar, motverkar regelmissbruk, främjar hälsa och har medborgarnas förtroende. Bland en sådan berednings uppgifter bör ingå att pröva om allmänna försäkringar mot inkomstbortfall bör läggas utanför statsbudgeten som autonoma fondsystem liknande vad som för närvarande gäller för ålderspensionerna. 20

21 2 Uppdraget 2.1 Regeringens direktiv Regeringen har uppdragit till Statskontoret att kartlägga och granska styrningen inom socialförsäkringsadministrationen. Direktivet återges i bilaga 1. Syftet med denna granskning är att stärka styrningen inom systemet. Direktiven anger att Statskontoret ska ge förslag till hur styrningen kan utvecklas inom ramen för nuvarande regelsystem. Det handlar här om styrning på flera nivåer, från regeringsnivån till styrrelationen mellan de regionala styrelserna och försäkringskassedirektören. Regeringen menar att styrningen på alla nivåer måste bli tydligare. Direktiven pekar på att Statskontorets granskning ska avse dels den proaktiva styrningen i form av normering, information och prioritering, dels den reaktiva styrningen som tar sig uttryck i efterhandskontroller genom tillsyn, kvalitetsgranskning, uppföljning och utvärdering. Direktivet pekar särskilt ut relationen kassastyrelse och kassadirektör. Det ingår i uppdraget att studera hur styrelsen utövar sin styrfunktion gentemot direktören. Vidare ingår att undersöka hur styrelse och kassadirektör upplever sina relationer samt relationerna till RFV. Det är härvid angeläget att studera de krav som ställs på kassadirektören från styrelsen respektive RFV. Organisationsstrukturen kan leda till att denne i vissa situationer kan komma att utsättas för motsägelsefulla styrsignaler, vilket kan leda till låsningar och ineffektivitet. 2.2 Bakgrund Ärendehandläggningen inom landets försäkringskassor anses av många dels uppvisa stora brister i allmänhet, dels oacceptabelt 21

22 stora regionala och lokala variationer vad gäller handläggningstider och kvalitet. 1 Det sistnämnda är anmärkningsvärt med tanke på att varje försäkringskassa hanterar samma regelsystem. Regeringen och Riksförsäkringsverket har formulerat en rad mål och resultatindikatorer för kassorna och för olika försäkringsformer, vilket borde ha lett till ett mer likartat resultat över hela landet. De noterade olikheterna och den partiellt låga kvaliteten är otillfredsställande både med tanke på rättssäkerheten och med tanke på effektiviteten i systemet. En handläggningslag avseende allt arbete inom försäkringskasseområdet har nyligen föreslagits (SOU 2001:47). Dess syfte är bl.a. att göra de processuella förhållandena vid kassorna mer likformiga. De regionala variationerna kan endast delvis förklaras med regionala demografiska och ekonomiska olikheter. Det är uppenbart att det finns systematiska skillnader vid regeltillämpningen och skillnader i ambitionsnivå mellan olika försäkringskassor. Ett sätt att försöka komma tillrätta med dessa skillnader och den i vissa sammanhang otillfredsställande kvaliteten i handläggningen är att förbättra och förtydliga styrningen inom socialförsäkringssystemet. Varje försäkringskassa ska kunna hantera alla olika försäkringsformer, även de som förekommer sällan och är mycket komplicerade. Först under senare år har undantag från denna princip kunnat genomföras genom att vissa ärendetyper koncentrerats till en enda kassa, som därigenom blir specialist på detta område. I budgetpropositionen för år 2002, utgiftsområde 10 görs en noggrann genomgång av verksamheten vid RFV och kassorna. Propositionen innehåller påfallande många kritiska synpunkter. Regeringen konstaterade att det förelåg brister i handläggningen inom socialförsäkringen som bl.a. fick till följd en bristande rättssäkerhet, långa handläggningstider och alltför stora regionala skillnader i tillämpningen av regelsystemet. I budgetpropositionen för 2003 återkommer vissa av de kritiska synpunkterna. 1 Påpekande av Riksförsäkringsverket i sin tillsyn av försäkringskassorna och av externa bedömare såsom Riksdagens Revisorer, RRV, JO och statliga utredningar, t.ex. SOU 2001:47. 22

23 Det regleringsbrev som senare överlämnades till RFV var också detaljerat och pekade ut ett stort antal områden inom vilka regeringen ville ha ytterligare information, antingen i form av en allmän återrapportering eller i form av en särskild utredning. 2.3 Ämnesavgränsning Uppdraget till Statskontoret avser möjliga förändringar av styrningen inom ramen för den nuvarande organisationsmodellen. Vid underhandskontakter med uppdragsgivarna har det dock framkommit att dessa inte är främmande för att Statskontoret utöver rapportering i enlighet med uppdraget också lämnar andra synpunkter som avser vidare aspekter på socialförsäkringsadministrationen. Vid våra intervjuer har också framkommit att även lösningar utanför de nuvarande institutionella ramarna borde beröras. Detta hänger bl.a. samman med att ett grundläggande styrproblem inom socialförsäkringsadministrationen är relationen mellan de, i förvaltningsrättslig mening, självständiga regionala försäkringskassorna och RFV. Tidigare har förslag rests om att infoga försäkringskassorna i den statliga myndighetsstrukturen. Därmed skulle vissa styrproblem kunna reduceras, menar företrädare för denna lösning. Ett motiv för ett bredare grepp är att åtgärder enbart inom den nuvarande strukturens ram inte räcker för att påtagligt bidra till att regeringens mål för att minska ohälsa ska kunna uppnås. Breddningen av analysen sker i flera steg. Först inkluderar vi även andra aktörer än RFV och kassorna i analysen. Det görs därför att det är uppenbart att dessa påverkar utfallet inom socialförsäkringen, i första hand sjukskrivningarna. Det gäller läkarna och arbetsgivarna och myndigheter som arbetar i ett nära gränssnitt till försäkringskassorna, främst landsting, arbetsförmedlingar och arbetsmiljöinspektion. 23

24 I ett nästa steg har vi valt att också beröra hur ett inlemmande av försäkringskassorna i den statliga myndighetsstrukturen skulle förändra styrförutsättningarna och effektiviteten i systemet. Slutligen görs en utblick mot andra transfereringssystem andra metoder för finansiell styrning. Den större organisationsutredning som aviseras i budgetpropositionen för år 2003 understryker behovet av större strukturella grepp inom området. 2.4 Många tidigare utredningar Under senare år har en stor mängd utredningar om socialförsäkringar gjorts, utan att dessa ännu lett till politiska ställningstaganden. Några har handlat om möjligheten att göra en grundläggande reformering av hela systemet och dess regelverk, t.ex. ESO-skriften En social försäkring. (Ds 1994:81). Också Statskontoret har i en bilaga till den förvaltningspolitiska kommissionen Bättre grepp om bidragen (SOU 1996:180) skisserat på ett alternativt system för transfereringar till hushåll (inkluderande även andra transfereringar än socialförsäkringen). Andra stora utredningar har avsett arbetsskador och rehabilitering, såsom Sjuk- och arbetsskadekommittén rapport En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering (SOU 1996:113) och utredningen om den arbetslivsinriktade rehabiliteringen med betänkandet Rehabilitering till arbete (SOU 2000:78). Andra har haft ett något vidare mandat och analyserat hela sjukskrivningsområdet. Sjukförsäkringsutredningen har tagit fram omfattande faktamaterial i två volymer Sjukförsäkringen basfakta och utvecklingsmöjligheter (SU 2000:72) samt Sjukfrånvaro och sjukskrivning fakta och förslag (SOU 2000:121). För att göra en samlad översyn av de olika reformförslag som lämnats och för att utarbeta en handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet tillsattes ytterligare en utredning som också producerat två digra volymer Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet, slutbetänkande samt bilagor (SOU 2002:5). F.n. arbetar utredningen om analys av hälsa och arbete för att ta ställning till behovet av en analysgrupp 24

25 inom området hälsa och ohälsa inom arbetslivet. Utredningen har givit ut rapporten Kunskapsläge sjukförsäkringar (SOU 2002:62). Ytterligare en statlig utredning som producerat ett betänkande i tegelstensformat är utredningen om en översyn av processuella regler inom socialförsäkringen En handläggningslag (SOU 2001:47). Ett annat tema för flera utredningar är kontroll inom välfärdssystemen mer allmänt, t.ex. RRV:s Kontrollen inom välfärdssystemet och inkomstbeskattningen (RRV 1999:39) samt Välfärdssystemen behöver förenklas! (RRV 2002:20). Ett närbesläktat tema avser informationsutbyte mellan myndigheter inom dessa system, såsom Rätt underlag rätt beslut (SOU 2000:97). Regeringen har antagit en krisplan mot ohälsa, ett elvapunktsprogram. Flera utredningar och andra aktiviteter har påbörjats inom ramen för detta program. Så har RFV har fått i uppdrag att i samråd med Socialstyrelsen närmare klargöra omfattningen av de geografiska variationerna i sjukskrivningsmönstret och följderna härav för försäkringskostnaderna. Utöver vad som görs inom ramen för krisplanen finns och pågår flera utredningar avseende mer begränsade, men ofta mycket relevanta, teman. Exempelvis finns ett flertal utredningar av olika projekt som gjorts inom ramen för lokal och regional försöksverksamhet avseende samverkan mellan olika myndigheter eller försök med olika rehabiliteringsmetoder m.m. (Se vidare bilaga 2). 2.5 Arbetsmetod Denna uppräkning torde i sig räcka för att förklara att det inte varit möjligt för Statskontoret att i föreliggande utredning läsa in allt aktuellt utredningsunderlag. Vi har försökt bilda oss en allmän uppfattning om kunskapsläget och om vad som är på gång. Detta har fått fungera som en bakgrund till de diskussioner vi har haft med företrädare för RFV och försäkringskassorna. 25

26 Eftersom uppdraget uttryckligen handlar om en kartläggning och granskning har vi lagt ner ganska mycket möda på de rent beskrivande delarna av texten. Detta må förefalla som en överloppsgärning med tanke på det digra utredningsmaterial som redan finns, men tidigare utredningar har inte på samma vis haft styrperspektivet som selekteringsmekanism vid urvalet av observationer. Vi har intervjuat ca 50 personer på RFV, inom regeringskansliet, inom kassorna (i första hand direktörer och styrelseordförande), inom olika aktuella utredningar eller personer verksamma i näraliggande verksamheter. Utförliga noteringar har förts vid merparten av samtalen. Vi har deltagit vid ett styrelsemöte vid en försäkringskassa och därvid fått möjlighet att diskutera med hela styrelsen. En förteckning på intervjuade personer återfinns i bilaga 3. Vi har haft kontinuerliga avstämningsmöten med uppdragsgivaren. Olika delar av rapporten har granskats i sina faktadelar av personer som vi intervjuat. Ett rapportutkast har granskats av en mindre grupp personer som inte är knutna till socialförsäkringssystemet, men som har god inblick i det. Därtill kommer att Statskontoret dragit nytta av egna kunskaper från andra näraliggande projekt. Exempelvis har Statskontoret på regeringens uppdrag sedan år 1997 kontinuerligt följt IT-utvecklingen inom området. Tidigare studier om statligt styrelsearbete och andra styrfrågor utgör också en kunskapsfond för kontoret. Projektledare inom Statskontoret har varit Simon Andersson och biträdande projektledare ekon.lic. Peter Gorpe, Gorpe Research AB. I projektarbetet har också deltagit Anders Dager, Bernt Emanuelsson samt Elisabeth Wallman. 2.6 Rapportens uppläggning Efter en inledande översiktlig beskrivning av socialförsäkringsadministrationen och något kort om begreppet sjukförsäkrings- 26

27 systemet följer tre kapitel där vi behandlar styrrelationerna nivå för nivå. Vi börjar med statsmakternas styrning av RFV och försäkringskassorna, kapitel 4. Därefter beskrivs RFV:s styrning av försäkringskassorna, kapitel 5 och sedan kassastyrelsens respektive kassadirektörens styrning, kapitel 6. I kapitel 7 behandlas aktörer som inte hör till socialförsäkringsadministrationen men som har stor betydelse för hela systemet. Vi diskuterar vilka möjligheter RFV och försäkringskassorna har att påverka dessa. Dispositionen inom dessa kapitel är i stort upplagd så att vi först ger en beskrivning, därefter för en mer eller mindre värderande diskussion som leder till vissa slutsatser. I vissa fall följer diskussion och slutsatser i direkt anslutning till den beskrivande texten. I andra fall har vi samlat diskussionen till ett avslutande avsnitt. I kapitel 8 summerar vi först några intryck som inte entydigt kan hänföras till endera av styrnivåerna. Därefter upprepar vi i punktform de iakttagelser och förslag som presenterats i de tidigare kapitlen. Dessa är av olika karaktär. Somliga utgör tydliga förslag som kan genomföras utan omfattande beredningsarbete. Andra förslag mynnar ut i att ytterligare utredning bör göras eller i vart fall att adressaten (regeringen eller RFV) bör överväga fortsatt beredning. Slutligen finns observationer av pågående arbete som vi bedömer kommer att förbättra styrningen och effektiviteten inom området och alltså ställer oss bakom. Därefter vidgar vi perspektivet och diskuterar huruvida styrning och effektivitet skulle påverkas av om försäkringskassorna infogades i den statliga förvaltningen. Som bakgrund till detta resonemang beskrivs den förvaltningsorganisatoriska utvecklingen inom några andra myndigheter med lokal och regional organisation. I kapitlets avslutande avsnitt vidgar vi perspektivet än mer och skisserar ett antal möjliga utvecklingsinriktningar för socialförsäkringsadministrationen. Vår förhoppning är att dessa tankar kan komma till användning i den större organisationsutredning som har aviserats i budgetproposition

28 Redan nu vill vi markera att rapporten innehåller många resonemang som inte entydigt leder till förslag. Dessa resonemang syftar till att ge en utomstående utredares reaktioner på diskussioner som pågår inom systemet. Även om alltså inte direkt kan användas som underlag för en konkret åtgärd kan de ha sitt värde i den kontinuerliga dialog om förbättring av administration och styrsystem som äger rum inom administrationen. 28

29 3 Socialförsäkringsadministrationen och socialförsäkringssystemet 3.1 Regelverket Den primära lagen inom området är lagen om allmän försäkring (1962: 381) som syftar till att ge ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp, ålderdom och vård av barn. Övriga viktiga lagar inom området är lagarna om: Arbetsskadeförsäkring (1976:380) Delpensionsförsäkring (1979:84) Allmänna barnbidrag (1947:529) Bostadsbidrag (1993:737) Underhållsstöd (1996:1030) Handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret (1991:1488) Inkomstgrundad ålderspension (1998:674) 3.2 Ekonomi och finansiering De totala utgifterna för socialförsäkringen uppgick år 2001 till 361 miljarder kronor, vilket motsvarade en sjättedel av bruttonationalprodukten (BNP). År 2001 utgjorde ersättningar vid ålderdom knappt hälften av de totala utgifterna för socialförsäkringen, ca 175 miljarder. Drygt en fjärdedel (ca 100 miljarder) var ekonomiskt stöd vid sjukdom (inklusive utgifter för åtgärder mot ohälsa) och en knapp sjundedel (ca 55 miljarder) var stöd till barnfamiljer. Återstoden var ersättningar vid handikapp och utbetalningar främst inom arbetsmarknadsområdet samt utgifter för socialförsäkringens administration. Kostnaden för RFV:s och försäkringskassornas administration av socialförsäkringen uppgick år 2001 till 7,8 miljarder kronor, vilket motsvarade 2,2 procent av de samlade försäkringsutgifterna. 29

30 Socialförsäkringen finansieras huvudsakligen (till ca 80 procent) med obligatoriska avgifter som står i relation till förvärvsinkomsten men också (ca 20 procent) med allmänna skattemedel. Avgifterna tas in från arbetsgivare och egenföretagare. Socialavgifter finns för sjukförsäkringen (inklusive inkomstgrundad förtidspension), föräldraförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen, efterlevandepensionen och den inkomstgrundade ålderspensionen. Den sistnämnda förmånen finansieras dessutom av allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter. Många förmåner inom RFV:s verksamhet finansieras enbart genom statsbidrag. Dit hör barnbidrag, bostadsbidrag, handikappersättning, vårdbidrag, bilstöd och vissa sjukvårdsförmåner. Kommunerna bidrar till finansieringen av assistansersättning och i liten utsträckning bostadstillägg till pensionärer, underhållsskyldiga betalar en del av underhållsstödet. I övrigt är även dessa förmåner statligt finansierade. Inom ålderspensionssystemet finns ett visst inslag av sparande genom AP-fonden och fonderna inom premiepensionssystemet. Avgifterna för sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen och efterlevandepensioneringen används till att fortlöpande betala ut ersättningar till dem som behöver använda respektive försäkring. Eventuella överskott fonderas inte utan blir en inkomst för statsbudgeten. De flesta socialavgifterna förs till olika inkomsttitlar i statsbudgeten utan direkt koppling till de förmåner som de ska finansiera. Finansieringen av förmånerna sker i stället över anslag på statsbudgeten. Ålderspensionsavgiften förs dock till största delen till den allmänna pensionsfonden och premiepensionssystemet. Utgifterna för den inkomstgrundade ålderspensionen finansieras i sin helhet utanför statsbudgeten. I rutan nedan anges komponenterna i socialförsäkringsavgiften (procenttalen avser 2001/2002). För merparten av komponenterna gäller att de också avser administrationskostnader. 30

31 Sjukförsäkringsavgift (arbetsgivaravgift 8,80 %, egenavgift 9,53 %) Finansierar sjukpenning, sjukersättning/aktivitetsersättning och rehabiliteringspenning, CSN:s kostnader för de studielån som inte behöver återbetalas p.g.a. sjukdom samt kostnader för närståendevård. Föräldraförsäkringsavgift (2,20 %) Finansierar föräldrapenningförmåner och statliga ålderspensionsavgifter som betalas för föräldrapenningförmåner. Ålderspensionsavgift (10,21 %) Den andel av avgiften som beräknas överstiga 8,07 gånger det för året gällande inkomstbasbeloppet förs till staten medan den andel av avgiften som avser premiepension förs till konto hos Riksgäldskontoret och senare till premiepensionsförvaltande bolag. Återstoden av avgiften förs till Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden. Efterlevandepensionsavgift (1,70 %) Finansierar efterlevandepension och änkepension. Arbetsskadeavgift (1,38 %) Finansierar arbetsskadeersättningar samt statliga ålderspensionsavgifter som betalas på arbetsskadeersättningar. Arbetsmarknadsavgift (arbetsgivaravgift 5,84 %, egenavgift 3,30 %) Finansierar arbetslöshetsersättningar, aktivitetsstöd till dem som deltar i arbetsmarknadspolitiska program, lönegarantikostnader och statliga ålderspensionsavgifter som betalas på dessa ersättningar. Till förteckningen ovan kommer den allmänna pensionsavgiften som betalas av personer med förvärvsinkomster, den allmänna löneavgiften samt en särskild löneskatt som tas ut av den som betalat ut löner till personer över 65 år. Socialavgifterna, den allmänna löneavgiften och den särskilda löneskatten bruttoredovisas mot statsbudgeten med undantag för ålderspensionsavgiften, som nettoredovisas. Den allmänna pensionsavgiften från löntagarna nettoredovisas också. Motivet för detta är att dessa pengar slussas vidare från statsbudgeten till externa pensionsförvaltare (AP-fonderna m.fl.). 3.3 Socialförsäkringsadministrationen Socialförsäkringsadministrationen, ibland förkortat SFA, är ett samlingsnamn för RFV och de 21 försäkringskassorna. Vi räknar 31

32 inte hit Premiepensionsmyndigheten (PPM) som alltså inte behandlas i denna utredning Däremot behandlas försäkringskassornas intresseorganisation Försäkringskasseförbundet (FKF) Riksförsäkringsverket Riksförsäkringsverket (RFV) är central förvaltningsmyndighet för socialförsäkringen och anslutande bidragssystem. Verket har det centrala ansvaret för normgivning och tillsyn. Verket ansvarar för ADB-stödet inom socialförsäkringsadministrationen samt för ekonomistyrning. Verket är däremot inte chefsmyndighet för försäkringskassorna eftersom dessa utgör egna rättssubjekt. RFV har även till uppgift att publicera en omfattande statistik över försäkringens utveckling. Vidare fungerar RFV som ett stabsorgan till regeringen genom att på regeringens uppdrag utföra utredningar. Verket kan också överklaga beslut som fattats av försäkringskassa eller föra det allmännas talan i förvaltningsdomstol. RFV ska verka för att socialförsäkrings- och bidragssystemet tillämpas likformigt och rättvist samt att allmänheten får en tillfredsställande service och information om trygghetssystemen. Verket ska också följa utvecklingen av de olika grenarna inom trygghetssystemet och utvärdera dessas effekter för individ och samhälle. Styrelsen för RFV utses av regeringen. Generaldirektören är styrelsens ordförande. Verket är organiserat i tre försäkringsavdelningar avseende områdena sjukförmåner, pensionssystem samt barn, familj och handikapp.. Vidare finns avdelningar för utvärdering, juridik, administration, personal och information samt IT. Den sistnämnda, RFV Data, är den i särklass största enheten inom verket. RFV Data är lokaliserad till Sundsvall. Vid utgången av år 2001 arbetade närmare 1000 personer på RFV, varav drygt 500 på RFV Data. Förvaltningsanslaget för år 2002 var på ca 750 miljoner kronor. 32

33 3.3.2 Försäkringskassorna Försäkringskassornas uppgift är att handlägga enskilda ärenden inom socialförsäkrings- och bidragssystemen på regional och lokal nivå. Kassorna hanterar närmare 50 olika bidragssystem. Vid försäkringskassorna fattas årligen runt 15 miljoner beslut och administrationen gör ca 50 miljoner utbetalningar till enskilda. 33

34 Figuren nedan visar de olika bidragssystemen. Ekonomisk trygghet för familjer och barn - Föräldraförsäkring havandeskapspenning föräldrapenning tillfällig föräldrapenning - Barnbidrag - Bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. - Vårdbidrag för handikappade barn - Underhållsstöd - Barnpensioner - Bidrag i samband med adoptioner - Familjebidrag Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp - Sjukpenning - Rehabilitering rehabiliteringspenning särskilda medel m.m. - Vissa vårdersättningar inkl. tandvård - Förtidspension/sjukbidrag folkpension pensionstillskott ATP sysselsättningsgaranti - Bostadstillägg för förtidspension/sjukbidrag - Handikappersättning - Arbetsskadeersättning livräntor sjukpenning sjukvårdsersättning - Yrkesskadeförsäkring - Bilstöd till handikappade - Assistansersättning - Närståendepenning Ekonomisk trygghet vid ålderdom m.m. - Ålderspension folkpension pensionstillskott ATP - Särskilt pensionstillägg - Efterlevandepension änkepension omställningspension - Hustrutillägg - Bostadstillägg till pensionärer - Delpension 34

35 Kassorna ansvarar för samordning av rehabiliteringen av långtidssjuka, en arbetsuppgift som har en annan och mer kvalificerad karaktär än det mer eller mindre rutinartade arbetet med att fatta beslut om olika bidragsförmåner. Kassan har här både en initiativroll och ett samordningsansvar. Kassorna ska se till att en rehabilitering verkligen kommer till stånd. I dessa uppgifter kan ingå att köpa rehabiliteringstjänster. Kassorna har också ett ansvar för uppföljning och utvärdering av verksamheten. Sedan januari 1999 finns det 21 allmänna försäkringskassor. Det finns en kassa för varje landsting och en för Gotland. Kassan leds av en styrelse som utses av regeringen och en direktör som också utses av regeringen på förslag av kassans styrelse och efter hörande av RFV. Förslag till styrelseledamöter lämnas av de politiska partiernas länsorganisationer. Styrelserna har s.k. fullt ansvar. Det är således inte kassadirektören som är ordförande i styrelsen. Varje kassa är uppdelad i ett antal lokalkontor, vanligtvis ett i varje kommun, i vissa kommuner fler kontor. Totalt finns 350 kontor. Kassans styrelse beslutar om inrättande eller nedläggning av lokalkontor. Kontorsorganisationen är geografiskt indelad men det hindrar inte att vissa ärenden handläggs koncentrerat eller länsgemensamt. Antalet anställda inom kassorna är drygt Förvaltningsanslaget till kassorna var år 2002 något över fem miljarder kronor. Därtill kommer ca 500 miljoner från APfonderna för finansieringen av administrationen av pensioner samt drygt 900 miljoner för hantering av samordnad rehabilitering. Försäkringskassorna är ombildningar av de tidigare sjukkassorna, som från början var helt frivilliga föreningar som startades av bl.a. fackföreningar, frikyrkor och nykterhetsorganisationer på 1800-talet. Så småningom blev dessa alltmer statligt reglerade och sammanslagna till länskassor. De tidigare lokalkassorna blev lokalkontor under länskassorna. Försäkringskassorna övertog också administrationen av folkpensionen från de kommunala pensionsnämnderna. 35

36 Till skillnad från RFV lyder inte försäkringskassorna under regeringen utan har av hävd en särskild ställning som från staten fristående juridiska personer, som i vissa fall likställs med förvaltningsmyndigheter. 2 Särställningen tar sig uttryck i att instruktionen för försäkringskassorna inte beslutas av regeringen. Den ingår i stället som ett särskilt kapitel i lagen om allmän försäkring och beslutas således av riksdagen. I analogi med detta är verksförordningen inte tillämplig på försäkringskassorna men väl på RFV. Associationsformen ska ses mot bakgrund av kassornas historiska ursprung i frivilliga föreningar. Det historiska ursprunget markeras också i viss mån genom att en person måste vara inskriven för att få ta del av vissa försäkringsförmåner. Inskriven är dock varje person som är folkbokförd i Sverige och som fyllt 16 år (även utländska medborgare). Kassorna har också vissa egna tillgångar, t.ex. fastigheter som i vissa fall representerar mycket stora värden Socialförsäkringsnämnderna Socialförsäkringsnämnden (SFN) är ett beslutsorgan bestående av lekmän som är kopplat till kassorna. Det finns ca 150 SFN i landet. Ledamöterna i nämnden tillsätts av försäkringskassans styrelse på förslag av de politiska partierna i länet. Ordförande och vice ordförande tillsätts av styrelsen och inga suppleanter väljs. Nämnden fattar beslut i om förtidspension, särskild efterlevandepension, handikappersättning, vårdbidrag och arbetsskadelivränta. De ärenden som beslutas av nämnderna kännetecknas av att besluten får förhållandevis stor betydelse för den enskilde och av att det ligger ett mått av skälighetsbedömning i 2 Trygve Hellners och Bo Malmqvist, Nya förvaltningslagen, s.38-39, 43. Med stöd i ett antal rättsfall hävdar Hellners Malmqvist att förvaltningslagen (1986:223) är tillämplig på kassorna. 3 Stockholmkassan äger bl.a. det s.k. Esselte-huset, mitt emot Centralstationen. 36

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-05-06 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 2001:492 Utkom från trycket den 19 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-19 A2013/178/A Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Lättläst. Socialförsäkringen

Lättläst. Socialförsäkringen Lättläst Socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1999:800 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Mårtensson/Strömgren/LE Till Socialdepartementet SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST. SKYDD OCH ANPASSNING

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Socialförsäkringslag (1999:799)

Socialförsäkringslag (1999:799) SFS 1999:799 Källa: Rixlex Utfärdad: 1999-11-04 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:1013 Socialförsäkringslag (1999:799) [Fakta & Historik] 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Denna lag innehåller bestämmelser om vem

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,0 5,5 4,7 4,5 4,8 4,4 Timlöneökning 0,3 3,7 4,0 3,3 3,5 3,6 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,7 1,7 0,6 1,2 1,3 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen:

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen: REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2012-09-13 2012-134 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framställning om ändringar i vissa av socialförsäkringsbalkens bestämmelser och i förordningen

Läs mer

Yttrande över rapporten Vad kostar felen? (rapport 7) från Delegationen mot felaktiga utbetalningar. Inledning

Yttrande över rapporten Vad kostar felen? (rapport 7) från Delegationen mot felaktiga utbetalningar. Inledning Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Dnr Ert datum Er referens 2008-03-06 15-2007-1468 2007-11-21 Fi2007/8846 Yttrande över rapporten Vad kostar felen? (rapport 7) från Delegationen mot felaktiga

Läs mer

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2014 1. Bakgrund och överväganden Med stöd av 4 förordningen

Läs mer

Socialförsäkringen i siffror

Socialförsäkringen i siffror Socialförsäkringen i siffror Socialförsäkringen i siffror Socialförsäkringens finansiella omfattning 79 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 88 Föräldrapenning vid barns födelse 88 Tillfällig föräldrapenning

Läs mer

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST)

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) 1(5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) Kronofogdemyndigheten (KFM), som har till uppgift att verkställa beslut

Läs mer

Försäkringskassans verksamhetsstrategi

Försäkringskassans verksamhetsstrategi Strategi 1 (12) Försäkringskassans verksamhetsstrategi Inledning Socialförsäkringarna är samhällets grundläggande ekonomiska trygghetssystem. Försäkringskassans roll är att rättssäkert och effektivt administrera

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Ekonomisk trygghet. vid sjukdom och handikapp

Ekonomisk trygghet. vid sjukdom och handikapp Ekonomisk trygghet 10 vid sjukdom och handikapp Förslag till statsbudget för 1999 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...5 2 Lagförslag...7 2.1

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd; SFS 2000:639 Utkom från trycket den 11 juli 2000 Omtryck utfärdad den 29 juni 2000. Regeringen föreskriver

Läs mer

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:

Läs mer

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2015 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får

Läs mer

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. Nämnd med ansvar för barnomsorg Paktamedlemmar Kommunalt vårdnadsbidrag

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. Nämnd med ansvar för barnomsorg Paktamedlemmar Kommunalt vårdnadsbidrag UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 08:36 Diarienr: 08/2104 Diarienr Lf: Arbetsgivarpolitik: Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Externmedverkan: Vårdnadsbidrag

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Försäkringskassans personregister

Försäkringskassans personregister Försäkringskassans personregister Din rätt till information Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som

Läs mer

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (8) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2013 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får,

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Socialförsäkringen. i siffror

Socialförsäkringen. i siffror 48927654183469876543228476529893876451749126543 998437652947978489276541834698765432284765298 3817126543789984376529479784892765418346938764 7491265437876529479789843765294797848927654183 69876543228476529893876451629925437899843765294

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103 Grundavdrag 103 11 Grundavdrag 63 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 670-675 SOU 1997:2, del II s. 496-500 Lag (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting; SFS 2003:1210 Utkom från trycket den 30 december

Läs mer

17 Remiss Mer trygghet och bättre försäkring RS150142

17 Remiss Mer trygghet och bättre försäkring RS150142 17 Remiss Mer trygghet och bättre försäkring RS150142 Ärendet Region Halland instämmer i förslagen kring en successiv och kunskapsbaserad reformering av socialförsäkringen och stora delar i förändringarna

Läs mer

RiR 2005:14. Förtidspension utan återvändo

RiR 2005:14. Förtidspension utan återvändo RiR 2005:14 Förtidspension utan återvändo ISBN 91 7086 047 5 RiR 2005:14 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2005 Till Regeringen Socialdepartementet Datum 2005-06-15 Dnr 31-2004-1020 Förtidspension utan

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Gustaf Hallqvist Utredare 044-309 31 65 gustaf.hallqvist@skane.se YTTRANDE Datum 2015-05-11 Dnr 1501164 1 (6) Remiss - Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) har beretts

Läs mer

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet Datum Dnr 2001-01-09 1427-2000 Juridiska sekretariatet Till Justitiedepartementet Yttrande över bisyssleutredningens betänkande Offentligt anställdas bisysslor (SOU 2000:80) (Ert diarienummer Ju2000/4719/PP)

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Socialförsäkringen. i siffror

Socialförsäkringen. i siffror 8927654183469876543228476529893876451749126543 98437652947978489276541834698765432284765298 817126543789984376529479784892765418346938764 491265437876529479789843765294797848927654183 9876543228476529893876451629925437899843765294

Läs mer

Socialförsäkringen i siffror 2015

Socialförsäkringen i siffror 2015 Socialförsäkringen i siffror 2015 Försäkringskassan 2015 ISSN: 1650-2248 ISBN: 978-91-7500-384-9 FK 141 Grafisk form: Folke Johansson Grafisk produktion: Kristina Malm Tryckeri: DanagårdLiTHO Typsnitt:

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 2302 Birger Jarls torg 13 08-700 38 00 08-14 98 89 103 17 STOCKHOLM

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 2302 Birger Jarls torg 13 08-700 38 00 08-14 98 89 103 17 STOCKHOLM REMISSYTTRANDE Sida 1 (5) 2007-03-13 AdmD 2-2007 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Ny pension Ny administration (SOU 2006:111) Sammanfattning Kammarrätten avstyrker förslaget om bildandet

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

1 4 *03-04 0 00 1 3 *

1 4 *03-04 0 00 1 3 * Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1312-1605 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4 *03-04 0 00 1 3 * Yttrande över delbetänkandet Pensionärers och förtroendevaldas

Läs mer

Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen

Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen 2013:2 Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/770 Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen Uppföljning

Läs mer

Socialförsäkringen. Övergripande information om socialförsäkringen

Socialförsäkringen. Övergripande information om socialförsäkringen Socialförsäkringen Övergripande information om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2000:462 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 8 juni 2000. Enligt

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjuristen Claes Jansson LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster

Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster 1 (6) 2008-05-30 Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster Uppdraget Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten (PPM) har i regleringsbreven för 2008 fått i uppdrag

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370); SFS 1998:683 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 46 2 mom.,

Läs mer

v.27 10 t 10 s 11 m 12 t 13 f 13 o 14 l 14 t 15 s 16 m 15 f 16 l 17 t 17 s 18 m 19 t 20 f 20 o 21 l 21 t 22 s 23 m 22 f 23 l 24 t 24 s 26 t 27 f 27 o

v.27 10 t 10 s 11 m 12 t 13 f 13 o 14 l 14 t 15 s 16 m 15 f 16 l 17 t 17 s 18 m 19 t 20 f 20 o 21 l 21 t 22 s 23 m 22 f 23 l 24 t 24 s 26 t 27 f 27 o Årsredovisning 2007 ber r augusti juli 1o 1s april mars 1t ri februa januari 1s 1t t v.1 1 3l 17 l 18 s 20 t 20 l 21 o 21 o 21 s 22 m 23 f 23 t 24 l 24 o 25 s 25 t 26 m 26 f 27 t 27 l 28 s 29 m 30 t 31

Läs mer

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2015-09-07 KN 2015/1940 S2015/1554/SF MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Konstnärsnämndens uppdrag Konstnärsnämnden

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 april 2012 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) YTTRANDE 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Teresa Edelman 08-5630 8534 teresa.edelman@uk-ambetet.se Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss av Högskolestiftelser

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Sammanfattning Den kommunala verksamheten har förändrats Sedan den nuvarande kommunallagen trädde i kraft 1992 har samhället genomgått stora förändringar. Urbaniseringen har fortsatt liksom it-utvecklingen.

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2003:422 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

RiR 2006:20. Styrning och kontroll av regeltillämpningen inom socialförsäkringen

RiR 2006:20. Styrning och kontroll av regeltillämpningen inom socialförsäkringen RiR 2006:20 Styrning och kontroll av regeltillämpningen inom socialförsäkringen ISBN 91 7086 087 4 RiR 2006:20 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2006 Till regeringen Socialdepartementet Datum 2006-06-27

Läs mer

Stickprovsundersökning vecka 9 2014

Stickprovsundersökning vecka 9 2014 2014-10-14 Stickprovsundersökning vecka 9 2014 A-kassorna har ett elektroniskt informationsutbyte med Försäkringskassan, CSN och Pensionsmyndigheten för att motverka att dubbla ersättningar betalas ut

Läs mer

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10 1 Sundbyberg 2007-09-17 Vår referens: Tommy Fröberg Diarienummer Fi2007/1536 Finansdepartementet YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

SAMSET dagsläget sommaren 2003

SAMSET dagsläget sommaren 2003 SAMSET dagsläget sommaren 2003 Behovet av elektronisk identifiering och underskrifter Medborgarna och företag ett har stort behov av att kunna ta kontakt med myndigheter snabbt och enkelt. Med Internet

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder PM 2006-04-06 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen Lars-Gösta Andréen Arbete efter 65 års ålder I denna PM behandlas i tre avsnitt kortfattat de särskilda bestämmelser som gäller

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension; SFS 2000:798 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 26 oktober 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1996:3 (Ersätter 1993:4) Försäkring mot vissa semesterlönekostnader

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1996:3 (Ersätter 1993:4) Försäkring mot vissa semesterlönekostnader ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1996:3 (Ersätter 1993:4) Försäkring mot vissa semesterlönekostnader Innehåll Allmänt...6 Rätten att teckna försäkringen...7 Kostnader som försäkringen ersätter...9 Ledighet

Läs mer

Pensionsutbetalningar i det allmänna pensionssystemet

Pensionsutbetalningar i det allmänna pensionssystemet Pensionsutbetalningar i det allmänna pensionssystemet Referensår 2009 SF0301 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialförsäkring A.2 Statistikområde Stöd vid ålderdom I statistiken för 1999-2002 ingår

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-15 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/362315 Datum: 2013-11-15 Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att förbereda införandet

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer Remissvar 2009-01-09 013-2008-05409 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Trygghetssystemen för företagare Verket för näringslivsutveckling, Nutek, har anmodats inkomma med remissyttrande på betänkandet

Läs mer

Svensk författningssamling (SFS)

Svensk författningssamling (SFS) Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter

Läs mer

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64) svar på remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64) svar på remiss från Arbetsmarknadsdepartementet 2014-02-14 KS-2013/1648.109 1 (5) HANDLÄGGARE Björn Rosborg 08-535 302 09 bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsregisterlagen (1997:934); SFS 2001:413 Utkom från trycket den 15 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden 2012-04-23 1 (5) Rättsenheten Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden Sammanfattning IAF tillstyrker förslaget om höjd

Läs mer

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen Februar 2015 Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning

Läs mer