" ;" INNEHÅLLSFÖRTECKNING Till läsaren... 3 Vad är ett program för lokal utveckling?..." name="description"> " ;" INNEHÅLLSFÖRTECKNING Till läsaren... 3 Vad är ett program för lokal utveckling?..."> " - PDF">

#$"%&$'()*$+(",*)+*'" #$"%&$'()*$+(",*)+*' -."/*$+012'+($ " #'($3/4'*"54$/*$+0"-)6')*7"%8)"" /69*/"&3,(:9/4$'";"

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "#$"%&$'()*$+(",*)+*'" #$"%&$'()*$+(",*)+*' -."/*$+012'+($ " #'($3/4'*"54$/*$+0"-)6')*7"%8)"" /69*/"&3,(:9/4$'";""
".pdf" class="btn bg-purple-seance" href="#" target="_blank" style="margin-top: 10px; display: none;"> Download Document

Transkript

1 !!" #$"%&$'()*$+(",*)+*'" #$"%&$'()*$+(",*)+*' -."/*$+012'+($ " #'($3/4'*"54$/*$+0"-)6')*7"%8)"" /69*/"&3,(:9/4$'";<!<=;<!>"

2 ;" INNEHÅLLSFÖRTECKNING Till läsaren... 3 Vad är ett program för lokal utveckling?... 4 I Medvind för landsbygden i Egentliga Finland... 5 II Egentliga Finland som verksamhetsmiljö... 6 III Faktorer som inverkar på landsbygdens framtid... 8 IV Utmaningar för landsbygdsaktörerna i Egentliga Finland V Den lokala utvecklingens värde i Egentliga Finland VI Tyngdpunkter och åtgärder för lokal utveckling VII Det lokala utvecklingsprogrammets inverkan VIII Programmet för lokal utveckling utvärderas kontinuerligt Bilaga Organisationer som deltagit i programarbetet Egentliga Finlands program för lokal utveckling Utgivare Egentliga Finlands Byar rf Skribent Tauno Linkoranta Översättning Pia Prost Pärmbild Pia Prost För innehållet svarar Egentliga Finlands Byar rf.

3 ?" Till läsaren I dagens värld är platserna inte längre lokala. De knyts samman genom människornas rörelser i vårt nätverksliknande samhälle. Mer än tidigare måste man beakta platserna som en del av en större helhet; hur man tar sig till arbetet, var man utför olika ärenden och var man tillbringar sin fritid. En fungerande vardag på landsbygden innebär fungerande förbindelser, strukturer och servicetjänster, relativt tillgängliga för alla. Dialogen mellan den offentliga sektorn, företagarna och medborgaraktörerna, samt överenskommelserna om arbetsfördelningen mellan dessa, är i nyckelposition för att garantera en fungerande vardag. En fungerande vardag på landsbygden Egentliga Finlands program för lokal utveckling har sammanställts av Egentliga Finlands Byars rf och listar målsättningarna för tredje sektorn, det vill säga de lokala utvecklarna i landskapet, för de närmaste åren. Förhoppningsvis kan olika föreningar och organisationer hitta passande och aktuella modeller för sitt eget utvecklingsarbete bland de 31 verksamhetsförslag som listas i programmet. En del av förslagen är ämnade för aktörer på gräsrotsnivå, medan andra är klart riktade till organisationer inom regional utveckling. I detta program lyfts följande utvecklingsteman fram som de viktigaste: 1. En fungerande vardag, 2. Bibehållen service och serviceutveckling, 3. Klimatförändringen, 4. Kulturella resurser på landsbygden, 5. Stärkande av medborgarverksamhetens roll, 6. Tredje sektorns roll inom landsbygdspolitiken. Fastän En fungerande vardag på landsbygden Egentliga Finlands program för lokal utveckling har gjorts inom ramen för Egentliga Finlands Byars rf verksamhet, hoppas vi att programmet även hamnar i händerna på andra än byaktiva. Den lokala utvecklingen på landsbygden kräver nu mer än tidigare samarbete mellan olika aktörer, en ökning av kunskapsnivån samt en ökning av medborgarsamhällets påverkningsmöjligheter. En fungerande vardag kan vi enbart skapa tillsammans. Vi tackar alla personer, sammanslutningar och organisationer som deltagit i att sammanställa programmet, och tillönskar alla lokala utvecklare arbetsglädje! Åbo Tauno Linkoranta Byaombud för Egentliga Finland Egentliga Finlands Byar rf Styrelsen

4 @" VAD ÄR ETT PROGRAM FÖR LOKAL UTVECKLING? Egentliga Finlands Byars rf byaprogram för landskapet förverkligades för åren och De erbjöd olika byasammanslutningar vägkost för det lokala utvecklingsarbetet och samordnade olika landsbygdsaktörers arbete. Det nya programmet har medvetet fått en annan benämning. Detta Program för lokal utveckling är riktat till ett bredare fält av lokala aktörer än tidigare. Målgruppen utgörs av alla som aktivt och positivt påverkar utvecklingen av byar, tätorter och stadsdelar i Egentliga Finland. I detta program följs EUs definitioner för olika landsbygdsområden, så i praktiken är det bara de stadsplanerade områdena i Åbo, Salo, St Karins och Reso som inte berörs av utvecklingsåtgärderna. Lokal utveckling är en verksamhet som baserar sig på invånarnas frivilliga arbete för att stärka funktionaliteten, trivseln och identitetskänslan i den egna livsmiljön. Verksamheten bygger på ett initiativrikt och metodiskt samarbete - öppet för alla - med ett nätverk som oftast förgrenar sig utanför de lokala kretsarna. Det mest framgångsrika utvecklingsarbetet uppnås när lokalt definierade utvecklingsmål får stöd från både regionala och nationella samarbetsparter över sektorgränserna. Programmets målsättning är att stöda byarnas, tätorternas och stadsdelarnas utvecklingsarbete genom att stärka samarbetet mellan de regionala aktörerna. Förhållandet mellan kommunerna och tredje sektorn är i nyckelposition, men programmet arbetar också för ett bredare organisationsfält med starka band till de viktigaste samarbetsparterna (myndigheter, utbildnings- och forskningsinstitut mm). Genom att öka aktörernas växelverkan kan man skapa ett starkare nätverk för lokal utveckling, vilket stöder livskraften på orterna i Egentliga Finland. Detta program är till sin natur ett verksamhetsprogram. De föreslagna åtgärderna kan genomföras genom att utnyttja flera olika finansieringskällor. Programmet vill också öppna dörrarna för helt nya aktörer och inte på något sätt begränsa sig till några specifika verksamhetsgrupper. Alla de som från olika håll arbetar för att uppnå de presenterade målsättningarna tillhör programmets målgrupp. Den stora utmaningen är att knyta den samhälleliga utvecklingskraften till det lokala utvecklingsarbetet ute i regionerna. Så kan vi uppnå en positiv, balanserad och hållbar utveckling i Egentliga Finland, vare sig det handlar om att arbeta för närdemokrati, serviceproduktion, den fysiska boendemiljön eller en levande lokalkultur. Skrivarbetet har förverkligats som en del av projektet Kylä välittää (i översättning Byn bryr sig) ett projekt gemensamt för fyra landskap, vilket administreras av Salpauksen Koulutusyhtymä. I Egentliga Finland förverkligas projektet av Egentliga Finlands Byar rf. Programmets innehåll har skapats på olika bya- och kommunträffar, under idé- och framtidsverkstäder och på olika seminarier, där aktörer inom lokal utveckling på professionell, forsknings- eller intressebasis bidragit med sina kunskaper till programmets förverkligande. I programmet svarar man på aktuella och kommande förändringar i verksamhetsmiljön, som har betydelse för landsbygdsutvecklingen. Andra utvecklingsprogram som har använts som bakgrundsmaterial för detta Program för lokal utveckling är bland annat Egentliga Finlands landsbygdsstrategi 2030 samt landsbygdsprogram , Varsinais-Suomen ilmastostrategialuonnos 2020, Varsinais-Suomen Energiastrategialuonnos 2020 och Västra Finlands Miljöprogram Även nationella program har använts, till exempel Landsbygdspolitiska helhetsprogrammet ,

5 >" Utvecklingsprogrammet för landsbygdsboende , samt Byaverksamhet i Finlands rf och Leader-gruppernas nationella program Idéer för skrivandet har också fåtts från Leader-gruppernas i Egentliga Finland program, från andra landskaps byaprogram samt från aktuella utredningar och forskningsprojekt. Dialogen mellan de landskapsvisa representanterna inom Kylä välittää projektet (Nyland, Egentliga Tavastland, Päijänne-Tavastland) har spelat en betydande roll för skivprocessen. I MEDVIND FÖR LANDSBYGDEN I EGENTLIGA FINLAND Det verkar ofta som om landsbygdens utveckling tar sig uttryck i någon form av försvarskamp; ibland slåss man för den sista servicen, ibland kämpar man emot att byarna töms på folk. Visserligen är situationen på många orter såhär, men i bakgrunden finns ofta en okunskap om landsbygdens mångfald. På den sydfinländska landsbygden speciellt i Egentliga Finland finns stora möjligheter att arbeta för samhällelig förändring och för människans välmående. Landsbygden ger ett tilläggsvärde för hela landskapet. På landsbygden i Egentliga Finland finns både materiella och immateriella resurser, i form av invånarna på landsbygden och det kunnande de bär på. Traditionellt har landsbygdens roll i den samhälleliga, regionala arbetsfördelningen varit som producent av råvaror, såsom livsmedel, virke och jordprodukter. Egentliga Finlands lantbruk hör fortsättningsvis till ett av landets mest konkurrenskraftiga. Möjligheterna inom bioenergi skapar nya lockande utsikter för framtiden. Vid sidan om produktionslandsbygden talar man allt oftare om boendelandsbygd och/eller upplevelselandsbygd. Landsbygdens roll i samhället grundar sig mer än tidigare på landsbygdsmiljön som en mångsidig källa för mänskligt välmående. En trivsam boendemiljö, en stressfri vardag, fridfull natur samt turism- och rekreationstjänster utgör allt viktigare källor för andligt och materiellt välmående. Det finländska samhällets framgångssaga baserar sig på små orters och samfunds mångsidighet och flexibilitet, och på hur vi har kunnat utnyttja denna styrka. Finland har alltid varit ett glest bebyggt land, men småskaligheten, känslan för det lokala och utrymmet har setts som en styrka. Också i Egentliga Finland finns det mycket tyst kunskap kring hur livsstilen, näringarna och vårt samhälle genom tiderna formats av förhållandena på den glesbebyggda landsbygden. Landsbygden har en egen unik uppgift i att bevara det kulturella arvet och naturens mångfald. En grundtanke i detta program är att de små lokala gemenskaperna i kyrkobyar, små städer, byar och stadsdelar får större betydelse som framgångsfaktorer i Egentliga Finland (och i landet i stort). Dessa sammanslutningar bör inte kvävas av effektivitetskrav och den centraliseringsverksamhet som idealiserar stora enheter. I Egentliga Finland är livet fortsättningsvis människonära och avstånden rimliga. Egentliga Finland har medvind, om dess invånare förmår påverka det egna områdets livskraft. Överhuvudtaget är det inte storleken som bestämmer livskraften i samhället eller i landskapet, utan hur faktorerna för framgång förverkligas och fungerar. Nätverket mellan olika utvecklingsaktörer spelar en viktig roll för hur väl landsbygden lyckas i Egentliga Finland. Hur fungerar kommunerna, landskapsförbundet, högskolorna och läroinrättningarna, NMT-centralen,

6 A" medborgarorganisationerna med mera - och hur fungerar samarbetet mellan dem? Och hur agerar man på lokal nivå: ett hurudant samarbete kan uppnås mellan olika aktörer i byarna och inom kommunen? II EGENTLIGA FINLAND SOM VERKSAMHETSMILJÖ 1. Allmänt Klimatet i Egentliga Finland hör till de gynnsammaste i Finland. Regionens läge samt de geografiska förhållandena gör landskapet unikt i hela Europa. Inom landskapets gränser hittar man såväl omfattande odlingsmark som tusentals öar och skär. Egentliga Finlands landsbygdsoch stadsområden är belägna tätt intill varandra. Under en kort resa hinner man köra igenom både glest bebyggd landsbygd, kärnlandsbygd, stadsnära landsbygd samt tätort. Från de mest avlägset bebodda öarna i skärgården är det under 100 km till landskapets centrum, den tätt bebyggda staden Åbo. Det geografiska avståndet är dock inte detsamma som det landsvägsbundna, funktionella eller kulturella avståndet. De olika livsmiljöerna i Egentliga Finland har gett upphov till mycket olika verksamhetskulturer. År 2010 bor det i Egentliga Finland litet över invånare, varav ungefär bor i Åbonejden. Knappt är svenskspråkiga, bosatta främst i Åboland och Åbo. Till följd av kommunsammanslagningarna har antalet kommuner minskat till 28. Som en följd av detta består två regioner, Åboland och Saloregionen, idag av endast två kommuner vardera. Det råder fortfarande ett tryck på nya kommunsammanslagningar, eftersom var tredje kommun endast har några tusen invånare. De mest glesbebodda områdena finns söder om Loimaa och i Nystadsregionen (Vakka-Suomi). I landskapets utvecklingsprogram betonas en komprimering av kommunstrukturen i Åboregionen, eftersom bildandet av ett Stor-Åbo i detta skede verkar mycket osannolikt. Befolkningstillväxten i Egentliga Finland uppgår till ca 2000 invånare per år. De flesta nya invånare flyttar till Åboregionen, framför allt till Åbos kranskommuner. Åbos invånarantal har stabiliserats kring knappt invånare. För stabiliteten står framför allt invandringen, som främst riktas mot landskapets huvudstad. Idag uppgår antalet invandrare till drygt personer. Egentliga Finland har traditionell sett förlitat sig på sin starka industri. Hörnstenarna har utgjorts av varvs- och metallindustrin, men även elektronikindustrin samt tillverkningen av bilar, anordningar och maskiner har vunnit framgång. Nuläget för framför allt varvsindustrin är dock inte alltför ljust. Inte heller bioområdet har infriat de högt ställda förväntningarna. Näringsstrukturen förändras och servicesektorn håller på att vinna domäner i takt med att den traditionella industrin minskar. Egentliga Finland som en kunskaps-, natur- och kulturbygd erbjuder verkligt stora möjligheter för utvecklandet av turism, kultur- och upplevelseproduktion. Allt oftare pendlar invånare på landsbygden till sitt arbete i tätorten, men faktum är att Egentliga Finland fortfarande är landets ledande lantbruksområde och en betydande producent av råvaror för livsmedelsindustrin. Skogshushållningen grundar sig på en lönsam skogsvård och vidareförädling av virket. Primärproduktionen är också en betydande producent av råvaror för bioenergin. Egentliga Finland har stått för banbrytande arbete bland annat för att utveckla biogasteknologin. Förhållandena i landskapet är också gynnsamma för exempelvis vindkraft.

7 B" I fråga om sysselsättning har Egentliga Finland nationellt sett varit en vinnare. Sysselsättningsgraden har många år varit över 70 %. Som en följd av den recession som började år 2008 är utsikterna inte längre lika goda; år 2010 steg arbetslöshetsgraden i landskapet för första gången till landets medelnivå. Vid sidan av långtidsarbetslösheten är den ökande arbetslöshetsgraden hos unga, med eventuell utslagning som följd, ett allvarligt hot. Fastän Egentliga Finland som helhet har lyckats väl i jämförelse med landet i stort, är skillnaderna inom landskapet omfattande. Åboland, Loimaa- och Nystadsregionen klassas som utsatta områden inom EU. Dessa områden täcker ungefär hälften av landskapets yta, men endast en femtedel av invånarna är bosatta här. Som en följd av recessionen är den tidigare så framgångsrika Saloregionen sedan år 2009 ett område med akut strukturomvandling. 2. Byar och landsbygd Befolkningstätheten på olika typområden i Egentliga Finland var år 2005 sådan, att ungefär 79 % av befolkningen fanns på tätorter med över 1000 invånare och 4 % på orter med under 1000 invånare. Glesbygden beboddes av 17 %, varav 7 % bodde i byar (med över 40 inv.), 1 % i småbyar (under 40 inv.) och 9% bodde på den glest bebyggda landsbygden. Nationellt sett följde befolkningsfördelningen i Egentliga Finland nästan landets medelfördelning. Jämfört med siffror från 1980 har ökningen av områden med tät bebyggelse (då totalt 76 %) skett på bekostnad av bosättningen på glesbygden. (Källa: Helminen & Ristimäki 2008: Kaupunkiasutuksen kehitys kaupunkiseuduilla ja maaseudulla). Att byabebyggelsen minskat är inte ett dramatiskt fenomen i Egentliga Finland. Landskapet hör, tillsammans med Nyland och Österbotten, till de landskap i Finland var bosättningen på landsbygden är riklig. Till viss del beror den sjunkande befolkningsmängden i byarna och det minskande antalet byar på områdesfördelningens dynamik: när byns befolkningstäthet överstiger en viss nivå, räknas byn som tätort. När stadsnära landsbygd, speciellt i Åboregionen, övergår i tätort och ett nytt bälte av kransbosättning uppstår, resulterar det i att bosättningen i randområdena är i konstant förändring. Denna utveckling har delvis också i Egentliga Finland lett till krav på en koncentrering och ett enande av samhällsstrukturerna. Stadsnära landsbygd är landskapets snabbast växande landsbygdstyp, och den förekommer främst i Åbo- och Saloregionen. Dessa områden har de bästa utvecklingsförutsättningarna, eftersom många invånare relativt enkelt kan kombinera lugnet på landet med stadens tjänster. Särdrag: - invånarna har möjlighet att arbeta i de närliggande städerna, liksom också stadsbornas arbetsplatser kan finnas på landsbygden - är vanligtvis ett område med större inflyttning än utflyttning - korta avstånd, pendling - ett område som uppskattas av barnfamiljer - företagarna på landsbygden har en mångsidig närmarknad - kommunernas ekonomi åtminstone på tillfredsställande nivå Kärnlandsbygd finns främst i Loimaa- och Nystadsregionen. Särdrag: - ett starkt primärproduktionsområde - mellanstora regionala centrum

8 C" - relativt korta avstånd - fortsättningsvis relativt mångsidig verksamhet i kommuncentra - byarna livskraftiga, de utgör till och med de starkaste områdena för lokal utveckling Glest bebyggd landsbygd hotas av en nedåtgående utvecklingsspiral. I Egentliga Finland motsvaras denna landskapstyp främst av områden i Åbolands skärgård. En riklig fritidsbosättning och livlig turism har dock skapat ny livskraft i området. Förutom i skärgården återfinns områden som kan klassificeras som glest bebyggd landsbygd även i kransområdena kring kärnlandsbygden i Nystads-, Salo- och Loimaregionen. Särdrag: - sjunkande befolkningsmängd, framför allt den yngre generationen flyttar bort - servicen försvinner - kommunernas ekonomiska bärkraft utsatt - betydande minskning av de traditionella näringarna - sårbar miljö III FAKTORER SOM INVERKAR PÅ LANDSBYGDENS FRAMTID Verksamhetsmiljöns förändringsfaktorer PESTE-analys Verksamhetsmiljöns förändringsfaktorer uppdelas i en PESTE-analys (Policy-Economy-Society- Technology-Ecology) i politiska, ekonomiska, sociala, teknologiska och ekologiska förändringar. Förändringsfaktorerna är kopplade till varandra på många olika sätt och ur landsbygdens synvinkel tar de sig många olika uttryck. 1. Politiska förändringar Gränslösheten ökar: På global nivå sker en uppluckring av gränser på många nivåer. EU växer fortsättningsvis. Invandringen till Finland ökar; i Egentliga Finland sker invandringen till Åbo såväl som till landsbygden. Service- och förvaltningsstrukturen effektiveras: Kommun- och servicestrukturen samt områdesförvaltningens förnyelse ändrar många strukturer som rör tjänster och förvaltning. Det kommer att ske fler kommunsammanslagningar i Egentliga Finland. I praktiken fortsätter centraliseringen av servicen. De lokala förhållandena är sämre kända än tidigare, många ärenden sköts sektorvis och inte som en helhet. Den offentliga sektorn producerar själv mindre service än tidigare - som serviceproducenter fungerar både den privata sektorn och tredje sektorn, vars andel ökar. Kommunernas och landsbygdens förhållande förnyas: Stora kommunhelheter innehåller efter kommunsammanslagningarna omfattande landsbygdsområden, vars särdrag inte alltid beaktas i beslutsfattandet. I progressiva kommuner görs kommunala landsbygdsprogram baserade på byaplaner och här finns tjänstemän som ansvarar för landsbygdens utvecklingsärenden. Kyrkobyar som förvandlats till byar är ur utvecklingssynpunkt ofta de mest utmanande områdena.

9 D" Medborgarnas inflytande förstärks: Som motvikt till centreringen av samhället måste det också ske en förskjutning mot en mer deltagande, decentraliserad och verksamhetscentrerad modell. Detta framtvingas också av den allt svagare kommunekonomin. I samband med kommunsammanslagningarna föds nya närdemokratimodeller, målet är att invånarnas röst hörs bättre än tidigare. För lokalbefolkningen uppstår fler tillfällen att aktivt delta i utvecklingen av närsamhället. Aktörerna byarna och föreningarna förutsätts ha ett tätt samarbete och ett bredare kunnande än tidigare. 2. Ekonomiska förändringar Servicestrukturen i samhället förändras och tjänsterna internationaliseras: Servicebranschen växer och exempelvis den åldrande befolkningen, de kreativa branscherna samt turismen för med sig nya näringsmöjligheter även på landsbygden. Små, lokala producenter kan påverkas av internationella aktörer, som allt oftare har verksamhet även i Finland. Den tredje sektorn är mer än tidigare involverad i serviceproduktionen på landsbygden, endera direkt som producent eller indirekt som förmedlare i samarbetet med den offentliga och privata sektorn. Icke-materiella tillgångar får ökad betydelse: I produktionen av varor och service används färre råvaror och mindre energi. De digitala produkternas antal ökar. Upplevelsernas betydelse betonas här finns det en stor potential på landsbygden. Arbetsformerna förändras: Projekt- och deltidsjobb, distansarbete, rörliga arbeten, konsultjobb och andra omväxlande arbetsformer, samt nya yrken och yrkeskombinationer gör landsbygden till ett konkurrenskraftigare verksamhetsområde än tidigare. Konsumentens makt och samverkan ökar: Konsumenterna vill mer än tidigare vara med och besluta om servicens form och kvalitet. Boende är också ett sätt att konsumera; numera krävs en högre kvalitet på boendet än tidigare, vilket kan vara en konkurrensfördel på landsbygden. 3. Sociala förändringar Befolkningsmängden ökar, men befolkningen åldras: Statistiskt sett kommer Egentliga Finlands befolkning att öka en aning, vilket också medellivslängden beräknas göra i framtiden. Andelen människor i arbetsför ålder minskar, medan barnens och åldringarnas andel ökar; vårdnadsförhållandet försvagas. Invandrarna håller Åbos befolkningsmängd mer eller mindre konstant, den stadsnära landsbygden växer kontinuerligt. Skillnaderna ökar i Finland: Skillnaderna i inkomst och välmående ökar kontinuerligt. Egentliga Finland hör till de förmögnaste områdena, men speciellt utslagningen av unga oroar. Osäkerhetskänslan ökar: I Egentliga Finland ökar osäkerheten på grund av till exempel internationell brottslighet, en ökad användning av droger och andra berusningsmedel, samt utslagningen av unga. I de mest glesbebyggda områdena, speciellt i skärgården, ökar osäkerheten kring möjligheterna att få hjälp vid en krissituation. På en lång tidsaxel kan klimatförändringen orsaka ökande antal översvämningar och stormar. I Åbo och andra städer ser hotbilderna annorlunda ut än på landsbygden och i skärgården. Samhället differentieras: Människornas livsstil och konsumtionsvanor blir mera specialiserade, vilket resulterar i mer personliga lösningar i arbetslivet och på fritiden. Detta syns bland annat i en höjning av närmiljöns och den lokala identitetens värde. Det påverkar även förenings- och medborgarverksamheten, vilket synliggörs i mer annorlunda projekt än tidigare. Olika kollektiva projekt (ekobyar mm) ökar. Förvandling till tätort samt flyttrörelsen till den stadsnära landsbygden fortsätter: I Egentliga Finland är befolkningstillväxten snabbast i den stadsnära landsbygden kring Åbo. Som

10 !<" en flyttrörelsens avigsida uppstår en boendezon som varken är stad eller landsbygd. I bästa fall uppstår en ny, kreativ befolkningskultur, i värsta fall uppstår en sovstad. Bortsett från de absoluta gränsområdena lyckas de andra stadsnära landsbygdsområdena mycket väl i sin befolkningsutveckling. 4. Teknologiska förändringar Flera verksamheter blir virtuella: Olika tjänster sköts allt oftare på nätet, vilket underlättar tillgängligheten också på landsbygden. Därtill minskar trafiken. Även olika former av medborgaraktivitet och medborgarinflytande har digitaliserats. Den äldre befolkningens bristande kunskaper i datateknik kan till viss del orsaka problem, likaså bristfälliga nätverk i skärgården och på landsbygden. Det senare torde dock åtgärdas under 2010-talet. Miljöeffektiv teknologi utvecklas: De förnyelsebara energikällornas (sol-, vind-, luft-, bioenergi och jordvärme) teknologi vidareutvecklas. Lokala lösningar på landsbygden betonas. I Egentliga Finland finns det redan nu ett stort kunnande inom bioenergiområdet. Egnahemshus byggs ekoeffektivt och alternativa uppvärmningsformer ersätter direktel och oljeuppvärmning. Logistikens betydelse ökar: Rörligheten och trafiken minskar åtminstone inte märkbart, men utsläppen från nya fordon är mindre och trafikplaneringen genomförs mer koordinerat än tidigare. Transporttjänster utförs med en mindre och mångsidigare maskinpark. En del av servicetjänsterna sköts på hjul och på vatten. Taxiservice, kollektiv anropstrafik och system för samåkning vidareutvecklas, likaså tågtrafiken. 5. Ekologiska förändringar Resurserna tryter och den hållbara utvecklingens betydelse växer: Eko-effektivitet blir en strategisk konkurrensfaktor. De lokalt producerade förnödenheternas och tjänsternas popularitet ökar, exempelvis närmat och landsbygdsturism samt närskolor. I Egentliga Finland ligger en av tyngdpunkterna inom hållbar utveckling på skyddet av Östersjön, i vilket betonas såväl en reducering av utsläppen från lantbruket, som reningen av samhällenas avloppsvatten. Klimatförändringens fortskridande: För att dämpa klimatförändringen krävs en effektivering av energianvändningen, en minskning av energiförbrukningen samt en övergång från fossila bränslen till förnybara energikällor. Debatten om att koncentrera samhällena och öka tätortsboendet skapar också press på landsbygdsboendet. Eko-effektivt byggande och ibruktagandet av förnyelsebara energiformer är många gånger lättare på landsbygden än i städerna. Klimatförändringen kan föra med sig att väderleken blir mer extrem. IV UTMANINGAR FÖR LANDSBYGDSAKTÖRERNA I EGENTLIGA FINLAND Verksamhetsmiljöns förändringsfaktorer har, jämte PESTE-analysen, utkristalliserats genom omfattande intervjuer, gallupar och idéverkstäder med olika landsbygdsaktörer: bya-, kommunoch landsbygdsutvecklare på gräsrotsnivå, samt olika professionella landsbygdsorganisationer. Utmaningarna för landsbygdsutvecklingen konkretiserades i många frågor, vilka kan indelas i två huvudgrupper: yttre och inre utmaningar. 1. Yttre - samhälleliga - utmaningar Förändrat förhållande mellan kommun och by: Kommunen är större än tidigare och byarnas röst svagare, vad kan man göra åt detta? Hur uppmärksammar kommunen de mer perifera

11 !!" kommundelarna? Hur kan man påverka beslutsfattandet i sin närmiljö? Hur kan byaplanerna integreras i kommunernas planering? Infrastruktur: Hur skall avloppsvattenreningen skötas i glesbygden? Hur fungerar förbindelsetrafiken? Hur sköts vägarna? Kan bredband bli verklighet för alla som är bosatta på landsbygden och i skärgården? Tredje sektorns ställning: Är föreningsverksamhet detsamma som hobbyverksamhet? Förväntas tredje sektorns föreningar och organisationer ta hand om alla tomrum i serviceutbudet på frivillig bas? Landsbygdsboendets möjligheter: Innebär diskussionen om ett mer koncentrerat samhällsbygge att boendet på landsbygden förbjuds? Kategoriseringen stad landsbygd: Kan det finnas landsbygdsområden i staden, och borde i så fall deras särdrag beaktas? Är landsbygd det samma som lantbruk? Klimatförändring hållbar utveckling: Är den som är bosatt på landsbygden en stor klimatbov? Vad kan en ansvarskännande invånare på landsbygden göra för att minska sitt ekologiska fotavtryck? Sektorisering av förvaltningen: Kan någon i kommunen längre överblicka helheten? Vem ansvarar för landsbygdsfrågor? Eller för aktörerna inom den tredje sektorn? Byråkrati: Det krävs allt mer pappersarbete för att driva ett projekt, hur ser fortsättningen ut? Medborgarinitiativ kräver, speciellt i stora kommuner, mer byråkrati än tidigare. Servicen försvinner speciellt i fråga om byskolor: Andra tjänster har redan försvunnit från byarna, försvinner nu också den sista utposten, nämligen byskolan? Kan man genom att stänga en byskola verkligen göra de förväntade inbesparingarna? Byagårdar och andra samlingsplatser: Kan användningen av en byagård effektiveras? Kan kommunens krav på inbesparingar leda till att kommunens byggnader för allmänt bruk säljs? Närdemokrati: Hur kan invånarnas röst höras bättre? Hur kan man påverka olika ärenden redan i beredningsskedet? Kyrkobyar: Vem sörjer för de kyrkobyar som genom kommunsammanslagning blivit en by bland andra byar? Ofta är det ortens sista service som ligger i vågskålen. Kulturlandskap & traditionslandskap: Vems uppgift är det att värna om landskapen och med vilken sakkunskap? Vem ansvarar för miljöskyddet? Utnyttjande av det lokala kunnandet: Får byborna komma till tals vid uppgörandet av säkerhetsplaner, skolnätsplaner och andra motsvarande processer? 2. Inre föreningsnära - utmaningar Kunnande: I stora kommuner innebär ett medborgarinitiativ mera administration än tidigare,

12 !;" skattemyndigheterna är mer än tidigare intresserade av föreningarnas ekonomiska förehavanden, det blir år för år mera byråkratiskt att driva projekt... Ansvar och skyldigheter ökar; var får en förening in mer kunnande? Samarbetsförmåga & nätverk: Var kan man hitta samarbetsparter? Skulle byarnas föreningar kunna grunda en sammanslutning? Är ett samarbete mellan en förening och en företagare omöjligt? De aktiva blir färre: Folk åldras och blir färre eller är det snarast frågan om att föreningens verksamhet inte lockar till sig nya medlemmar? Barn och unga: Hur ska unga på landsbygden får sina röster hörda? Hur får man med dem i föreningsverksamheten? Byarnas ojämna utveckling: Många byar och föreningar kan påverka, producera tjänster och driva projekt. Vad händer med de andra: blir de åsidosatta till exempel i kommunens inre utveckling? Kollektivism på 2000-talet: Nutidens människa söker upplevelser, så även i föreningsverksamheten, och är rädd för att binda sig. Nätet undantränger möten ansikte mot ansikte. Ingen är längre intresserad av talkoarbete. Eller är det verkligen såhär? 3. Positiva signaler, som mildrar utmaningarna Landsbygdens image: Enligt de färskaste undersökningarna är landsbygdsboende miljövänligare än stadsboende. Landsbygden erbjuder också många lösningar för energiproduktion. Kollektivism på 2000-talet: Gemenskapskänslan har inte försvunnit, den har bara bytt form. På 2000-talet har det grundats fler föreningar än någonsin tidigare. Begreppet talko har breddats; både hammaren och pennan hör till nutidens talko-verktygsback. Virtuella nätverk leder ofta också till reella möten. Det lokala röner större uppskattning: Många söker en motvikt till det globala i det som är lokalt och nära. Det finns en efterfrågan på lokal kultur. Ett lokalt ansvarskännande och kunnande kan i högre grad utnyttjas som stöd för beslutsfattandet. Identitetens betydelse ökar: Kommunsammanslagningarna har ökat människornas iver att stöda närsamhället. (Se även föregående punkt.) Boendet som en form av konsumtion: Ett nutidsdrag är att människor ger uttryck för sin personlighet genom sitt boende. Landsbygdsboendet ger större möjligheter för detta. I ett egnahemshus har man också större möjligheter att förverkliga olika alternativa energilösningar. Slow tänkande: Samhället börjar allt mer frångå idealiseringen av snabbhet och effektivitet, istället ges hälsosam och säker mat, trivsamt boende och livsnjutning ett större värde.

13 !?" V DEN LOKALA UTVECKLINGENS VÄRDEN I EGENTLIGA FINLAND A. Mångfald 1. Naturens mångfald 2. Kulturell mångfald 3. Platsernas mångfald 4. Ekonomisk mångfald B. Människonära 1. Närhetens ekonomi; flexibel tillgänglighet på bostäder, arbetsplatser och tjänster 2. Slow-rörelsen; ett lugnare, mer balanserat och kvalitativt liv 3. Säkerhet och sociala nätverk 4. Styrkan i det lokala; kunnande och ansvar VI TYNGDPUNKTER OCH ÅTGÄRDER FÖR LOKAL UTVECKLING 1. En levande sydfinländsk landsbygd Allmän målsättning: Landsbygden i Egentliga Finland utvecklas till en mångsidig boendelandsbygd, där vardagen förlöper smidigt. Egentliga Finland är en helhet: en livskraftig, framgångsrik stadsmiljö har alltid behövt en omgivande välmående landsbygd och vice versa. För att svara på tidens krav bör boendeformerna på landsbygden vara mångsidiga och mer ekologiskt hållbara än tidigare. Utmaningarna och förutsättningarna för boende varierar för de olika landsbygdstyperna. På den stadsnära landsbygden är utmaningarna integreringen av de nya invånarna för att de ska kunna rota sig i den nya miljön, samt att få den nya bebyggelsen att smälta in. På mer glesbebyggda områden ligger tyngdpunkten på att locka fler invånare genom bostadsoch tomtbörsen. Åtgärder: 1. Frivillig planering av boendemiljön Boendemiljöns trivsel, landskapsskötseln samt byarnas livskraft gynnas av en byaplanering som utgår från invånarna själva. Byaplanerna omfattar även planering av markanvändningen, såsom kartering av byggplatser. Utkast till olika delgeneralplaner för byaboende tas fram och utvecklas. Byarnas och kommunernas samarbete är i nyckelposition. 2. Lokal säkerhet I fall av krissituationer finns det, i kombination med myndigheternas säkerhets- och räddningsverksamhet, en beredskap i lokal frivilligverksamhet och organiserad grannhjälp.

14 Skärgården utgör här ett specialområde. Säkerhetsåtgärder (till exempel trafiksäkerhet, beredskap för olika naturfenomen) inkluderas i byarnas utveckling av verksamheten. Byarna samarbetar med redan befintliga aktörer inom den tredje sektorn (FBK, FRK, Frivilliga räddningstjänsten o.s.v.), samt församlingarna mm. 3. Välkomna nyinflyttade På landsbygden samarbetar föreningarna och kommunerna kring att utveckla modeller för hur nyinflyttade välkomnas och involveras i bya- eller invånarrörelsen. Speciell uppmärksamhet ges barnfamiljer och ungdomar och deras möjligheter till fritidsverksamhet. 4. Inkludera fritidsboende i verksamheten Fritidsboende uppmanas att delta i de redan befintliga lokala föreningarnas verksamhet och bidra med sitt kunnande. De fritidsboendes behov av service kartläggs. 5. Utveckling av kyrkobyarna I de byar som före kommunsammanslagningarna fungerade som kyrkobyar stimuleras invånarverksamheten och den lokala utvecklingen. Byarnas föreningar och hembygdsföreningar tar sitt ansvar för att byns service och kulturlandskap bevaras. 6. Kulturlandskapen sköts Rådgivning och planeringshjälp för landskapsrestaurering och landskapsvård arrangeras för invånare och föreningar. Olika vårdåtgärder inkluderas i byaplanerna. Man utvecklar avtalsförfaranden för hur restaurering av kulturlandskap kan finansieras. I Egentliga Finland fästs speciell vikt vid att värna om miljön kring de historiska vägarna. 2. Lokala servicelösningar Allmän målsättning: Servicen på landsbygden i Egentliga Finland utvecklas genom att beakta de lokala förhållandena, för att servicen skall kunna skötas flexibelt och så kundnära som möjligt. Tillgången och kvaliteten på service påverkar välmåendet och livskvaliteten för alla invånare på landsbygden. Inom offentliga (kommunen och församlingarna), privata och tredje sektorn måste man med gemensamma krafter hitta lösningar för serviceproduktionen. Flera olika servicetjänster kan skötas på samma plats eller vara rörliga. Tredje sektorns roll som arrangör av olika servicetjänster förstärks, vilket inte nödvändigtvis behöver betyda en egen serviceproduktion. På många landsbygdsområden är konkurrensutsättningen av servicetjänsterna inte det väsentliga, utan det att servicen överhuvudtaget finns. I konkurrensutsättningen av service bör kriterierna för en socialt hållbar utveckling uppfyllas: exempelvis helhetssynen, den lokala karaktären, samt arbetstagarnas och kundernas deltagande i beslutsprocessen. 7. Serviceproduktion utan vinststrävanden Tredje sektorns verksamhetsmodeller, där strävan efter vinst inte är det centrala, gör byarnas serviceutbud mångsidigare. Den tredje sektorns servicetjänster har dock också en

15 !>" prislapp - servicen baserar sig endast till viss del på frivilligarbete och snedvrider därför inte konkurrensen. Föreningarna drar nytta av projekt- och arbetskraftspolitiska stöd för personer som utför olika allmännyttiga uppgifter, såsom byahjälp, talkoarbetare, olika klubbars dragare mm. Speciell vikt sätts på att skapa arbets- och praktikplatser för unga. 8. Tjänsteavtal på landsbygden Den offentliga, privata och tredje sektorn karterar och planerar tillsammans det lokala serviceutbudet. De lokala föreningarna tar som förmedlingsorganisationer ansvar för att undersöka behoven och hitta serviceproducenter. 9. Att tillämpa nya servicemodeller Nya former och samarbetsparter för serviceproduktion söks aktivt. Vid sidan av olika tjänsteavtal utreds möjligheterna för att till exempel grunda allmännyttiga gemenskapsföretag (Social Business) på landsbygden. Det är frågan om en företagsmodell, där grundtanken är samhällelig eller miljömässig nytta. 10. Byns hörs när skolnätet planeras Stängningen av små skolor borde inom kommunen behandlas som en helhet, där för- och nackdelarna med stängningen diskuteras i andra termer än enbart de ekonomiska. Byns invånare bör få delta redan i ett tidigt skede av denna diskussion. 3. Ekologiskt hållbara byar Allmän målsättning: En ekologiskt hållbar miljö eftersträvas i landsbygdsutvecklingen i Egentliga Finland. Ekologisk hållbarhet tas i beaktande vid utvecklingen av landsbygden, speciellt bevarandet av naturens mångfald, vattenskyddet, dämpandet av klimatförändringen och en anpassning till denna, samt skötseln av natur- och kulturmiljöerna. Landsbygden är en del av själva lösningen, inte problemet, när det gäller att få klimatförändringen under kontroll. Många lösningar baserar sig på en förändring av konsumtionsvanorna. Kommunerna måste också satsa på planeringen av glesbygdsområdenas vattenrening. 11. Glesbygdsområdenas vattenförsörjning och avlopp i skick I byaplanerna får planeringen av den lokala infrastrukturen (speciellt vatten- och avloppsnäten) en mer central plats än tidigare. Vattenförsörjning och avlopp är i första hand kommunernas uppgift, men områden utanför kommunernas vatten- och avloppsnät gynnas av grundandet av andelsslag och sammanslutningar mellan olika fastigheter för skötseln av vatten och avlopp. När grävarbeten för vatten- och avloppsledningar skall utföras, undersöks möjligheten att samtidigt dra fiberkabel. 12. Minska trafiken Användningen av egna bilar minskas. Istället används den lokala kollektivtrafiken eller lätt trafik, om möjligt. Modeller för samåkning och mobil service utvecklas. Datateknikens

16 !A" möjligheter utnyttjas för möten, undervisning mm. Distansarbete uppmuntras. Invånarna uppmanas utnyttja det lokala tjänsteutbudet. 13. Energikonsumtionen minskas Lokalt producerad, förnybar energi, samt energieffektiva konstruktioner används vid byggande. Mer energieffektiva uppvärmningsformer tas i bruk i föreningshus och liknande, istället för uppvärmning med direkt el eller olja. I tätt bebyggda byar samarbetar man kring gemensamma lösningar, såsom värmecentraler. 14. Motionsleders och anläggningars planering och skötsel Det finns ett tätt samarbete mellan markägarna och de lokala föreningarna kring planering, byggande och restaurering av motionsleder och anläggningar i närmiljön. Det finns tjänsteavtalsförfarande på landsbygdens kring skötseln av leder, rast- och motionsplatser. Motion och kultur sammanförs genom kulturstigar. 15. Värna om miljön Planer för miljöskydd och vattendragens skötsel sammanställs och förverkligas som ett samarbete mellan sakkunniga och lokalbefolkningen. 16. Byaplaner för hållbar utveckling En modell för byaplaner för hållbar utveckling utvecklas med internationella exempel som förebild. Vid sidan av ekologisk hållbar utveckling betonas en social, kulturell och ekonomisk hållbar utveckling. 4. En skapande och mångkulturell landsbygd Allmän målsättning: Det stora kunnandet inom kulturområdet på landsbygden i Egentliga Finland utnyttjas och stöds. Kulturen ses såväl som en producent av välmående och trivsel, som en näringsgren. När man talar om en skapande och mångkulturell landsbygd, är det frågan om invånarnas färdigheter och kunnande samt de lokala särdragen, som får sitt uttryck i ett mycket mångskiftande kulturellt utbud. Den lokala kulturen stärker gemenskapskänslan, identiteten och välmåendet. Det är en faktor för sysselsättning, såväl som en attraktionskraft. På den pluralistiska landsbygden är man tolerant mot nya invånare och uppmärksammar de unga. 17. Användningen av föreningshus I varje by borde det finnas en gemensam samlingsplats som är öppen för alla, t.ex. ett föreningshus. Det fungerar som ett lokalt kulturcentrum med mångsidig service, som stöds såväl av kommunen, församlingen och olika projekt. Användningen av församlingshusen utgör en del av byaplanen, alternativt kan en skild verksamhetsplan uppgöras.

17 !B" 18. Utveckling av byaturismen Invånare, föreningar och företag utvecklar tillsammans byn som helhet till ett turistmål, som bygger på lokala turismtjänster, kultur, evenemang och byns fysiska miljö. 19. Att lyfta fram den lokala kulturen De kulturella mål och händelser som byarna och föreningarna utvecklat, marknadsförs på bred front i olika samarbetsnätverk och genom att utnyttja bland annat sociala medier. Kulturen på landsbygden i Egentliga Finland lyfts fram även under år 2011, när Åbo är Europas kulturhuvudstad och när de nationella hembygdsdagarna går av stapeln i Åbo. 20. En mångkulturell landsbygd Man tolererar och drar nytta av landsbygdsinvånarnas olika bakgrund och kunnande. Främst handlar det om att integrera invandrare i byagemenskapen, i praktiken att överbygga språkgränserna och få invandrarna att känna sig som hemma. 21. Att lyssna på ungdomarna Unga aktiveras i utvecklingen av närsamhället och deltar både som arrangörer och konsumenter av det lokala kulturutbudet. Unga tar del av byaplaneringen genom att till exempel använda 4H-organisationens Omalla kylällä byaplansmodell, som en del av en större byaplaneringsprocess. Ungdomsparlament ses som en tillgång. 22. Samarbete mellan by och skola Ett ökat samarbete mellan byarna och skolorna märks i byarnas verksamhet, såväl som i skolundervisningens innehåll. Hembygden och närturismen utnyttjas i skolornas utflykter. Inom den lokala tjänsteproduktionen utökas användningen av skolornas utrymmen. 23. Internationella exempel Internationella kontakter utnyttjas inom den lokala utvecklingen; till exempel genom att arrangera ungdoms- och kulturutbyte, samt genom verksamhet såsom vänbyar, -skolor och kommuner. 5. Medborgarverksamhet genom kunnande och inflytande Allmän målsättning: Förutsättningarna för medborgarverksamhet och dess roll i samhället i Egentliga Finland stärks. Mellan den offentliga makten och medborgaraktörerna utvecklas nya former för samarbete och arbetsfördelning. Offentliga, privata och tredje sektorns uppgifter och roller förändras kraftigt, bland annat som en följd av kommunsammanslagningarna. Förändringarna rör också församlingarna. Organisationer och föreningar differentieras; en del specialiseras, blir mera näringsinriktade och övergår till att producera service, andra fortsätter sin traditionella föreningsverksamhet. Det finns fortfarande efterfrågan på båda verksamhetsformerna och den traditionella föreningsverksamheten är överlag viktig i det förebyggande friskvårdarbetet. Organisationernas specialisering ställer nya krav på såväl

18 !C" organisationsverksamheten i sig, som den offentliga makten. Kunnandet inom organisationerna och de ekonomiska verksamhetsmöjligheterna bör ges speciell uppmärksamhet. 24. Kunnandet inom förenings- och organisationssektorn Förenings- och organisationsverksamheten stöds genom att arrangera skolningar om bland annat föreningsverksamhetens dynamik, olika informationskanaler och skatte- och ekonomifrågor. 25. Organisationernas inbördes samarbete - lokalt och i landskapet Organisationernas inbördes samarbete och nätverkande aktiveras och stöds, både på lokal, regional och landskapsmässig nivå. Målsättningen är att sprida kunskap, erfarenheter och god praxis, öka påverkningsmöjligheterna och gallra bort överlappningar. 26. Landsbygdssäkring Undersökningar görs för att utreda hur olika åtgärder som involverar landsbygden, såsom kommunsammanslagningar, påverkar den lokala vardagen. Läroanstalter blir mer än tidigare aktiva landsbygdsutvecklare. Landsbygdsutvärderingarna blir en del av det normala kommunala beslutsfattandet. 27. Boendelandsbygdens roll stärks Kommunernas och byarnas samarbete blir mer planmässigt och landsbygden beaktas uttryckligen som ett delområde av kommunen - inte som en näring. De lokala aktörernas samarbetsparter i kommunerna bör vara tjänstemän med ansvar för bya- och områdesutveckling. 6. Lokal utveckling genom starka nätverk Allmän målsättning: De lokala aktörerna i Egentliga Finland har en klar roll inom landsbygdens och kommunernas landsbygdspolitik. Även kommunerna för en stark landsbygdspolitik. Det lokala utvecklingsarbetet är en ansvarsfylld medborgarverksamhet, som sköts i samarbete med den offentliga makten. Speciellt efter kommunsammanslagningar behövs verktyg, med vilka ärenden från kommunernas del- och landsbygdsområden uppmärksammas i kommunens beslutsfattande. Överhuvudtaget finns det ett behov av att utveckla kommunens olika förtroendeorgan, likaväl som byainvånarnas och föreningarnas arbetsmetoder, för att trygga närdemokratin och serviceutbudet. I enlighet med de nationella landsbygdspolitiska linjedragningarna är byn den minsta verksamhetsenheten. 28. Verktyg för närdemokrati För att öka påverkningsmöjligheter för byarna och för att få en förhandlingspart i samarbetet med kommunerna, grundas bya- och hembygdsföreningar, lokala råd, områdeskommittéer och -nämnder och andra motsvarande lokala påverkningsaktörer, som

19 !D" på bred bas representerar de lokala invånarna. För varje kommun strävar man efter att hitta en modell som passar just där - detta gäller även de kommuner som inte genomgått kommunsammanslagningar. Man samlar erfarenheter och goda exempel från välfungerade kommuner och skapar nätverk mellan aktörer över landskapsgränserna. 29. Byaombudsverksamheten stärks Byaombudens nätverk på landskapsnivå stärks med regionala och kommunala byaombud. Landskapets byaombud har en klar landsbygdspolitisk roll, de regionala och kommunala ombuden arbetar bland annat med att befrämja servicen och arbetet med byaplaner. För att kunna stärka nätverken krävs att den nationella finansieringen för byaverksamhet höjs, samt ett gott samarbete mellan landskapet, kommunerna och Leader-grupperna. 30. Från byaplan till landsbygdsprogram För att få till stånd balanserade kommunplaner utvecklas bya- och områdesplaner, som knyts samman med kommunernas verksamhets- och ekonomiplanering. Byaplanerna är speciellt viktiga i geografiskt vidsträckta kommuner. Byaplanerna skall ligga som grund för kommunernas egna landsbygsprogram. 31. Leader-verksamhetens inverkan växer Leader-verksamhetens metoder utvecklas kontinuerligt. Samarbetet inom tredje sektorn utgör fortsättningsvis verksamhetens hörnsten. Leader-gruppernas lokala, regionala och nationella nätverk är starka och verksamhetsgrupperna har fler finansieringsredskap än tidigare till sitt förfogande. Första prioritet har fortsättningsvis stödet till de lokala aktörerna; tredje sektorn och företagarna på gräsrotsnivå. Byråkratin skall i fortsättningen förenklas. VII DET LOKALA UTVECKLINGSPROGRAMMETS INVERKAN Huvudmålsättningen för Egentliga Finlands program för lokal utveckling är en så positiv inverkan som möjligt på programmets alla tyngdpunktsområden (sociala, ekologiska, samhällsstrukturella/kulturella och ekonomiska). En strävan är att klart förbättra livsmiljön och förhållandena för människorna på landsbygden i Egentliga Finland. Programmet vill befrämja en balanserad regional utveckling, samt ett funktionellt servicenät på landsbygden. Programmets visioner och målsättningar för år 2015: 1. I det samhällsbygge som baserar sig på stadens och landsbygdens växelverkan, fungerar små städer, kommuncentrum och byar som bärande knutpunkter i ett stort nätverk. Den regionala nätverksstrukturen i Egentliga Finland är stabil. Byar och större centra utvecklas till en helhet, där slutresultatet är större än summan av de olika delarna. Lokala resurser och kunskap om närsamhället utnyttjas i utvecklingsarbetet. 2. I takt med de samhälleliga strukturförändringarna förändras offentliga, privata och tredje sektorns uppgifter och roller hela tiden kraftigt. Eftersom organisationsfältet blir allt mer specialiserat, bör tredje sektorns roll tydliggöras. Organisationernas viktiga samhällsarbete uppskattas, oberoende av om de är professionella serviceproducenter inom den tredje sektorn eller om de verkar på traditionella föreningsgrunder på kulturfältet eller

20 ;<" inom fritids- eller hobbyverksamheten. 3. Kommunerna tar i bruk verktyg, med vars hjälp kommunernas delområden beaktas i det kommunala beslutsfattandet. Speciellt i vidsträckta kommuner planeras verksamheten med byarna som utgångspunkt. För att trygga såväl demokratin som servicen, har kommunerna en fungerande och trovärdig förhandlings- och avtalsmekanism mellan kommunstyrelsen och byarnas invånare och föreningar. För att trygga servicen används mer än tidigare offentlig makt, ett effektiverat samarbete mellan företagare och medborgaraktörer, och en klarare fördelning av arbetet mellan olika byar. 4. Målsättningen är att landsbygden ska förbli bebodd och att alla ska ha möjlighet till ett boende som uppfyller ens behov och önskemål. Detta uppfylls dock genom att hushålla med de icke förnybara naturresurserna, till exempel med tanke på energiförbrukningen och trafiken. Utsläppen minskas genom att dra ner på produktions- och konsumtionsvanor som belastar miljön. Att sträva efter en tätbebyggd samhällsstruktur är inte en allmängiltig lösning inom miljöpolitiken. Den inverkan detta program för lokal utveckling får, visar sig först när de presenterade åtgärderna konkretiseras. En del åtgärder har börjat förverkligas redan i programmets skrivskede. Egentliga Finlands Byars rf egna spetsåtgärder för att förverkliga programmet är: 1. Projektet Kylä välittää (Byn bryr sig), som befrämjar närdemokratin på landsbygden och söker lokala lösningar för servicen. 2. Liikkuminen ja palveluiden muutos kuntaliitosten jälkeen (Förändringar i rörelsemönster och service efter kommunsammanslagningar) forskningsprojekt tillsammans med Åbo yrkeshögskola. 3. Anställningen av ett svenskspråkigt byaombud för skärgården. Egentliga Finlands Byar rf fungerar som samarbetspart i bland annat följande projekt: 1. Kyläkaava (Projekt för Salminiittu vatten- och serviceandelslag i Gustafs) 2. Grannprojektet Kylä auttaa ja välittää kriisissä Byn hjälper och bryr sig om vid kriser (Finlands Byaservice rf) 3. Invandrarprojketet Onni kutsuu kylään Lyckan bjuder till byn (Åbo universitets utbildnings- och utvecklingscentral Brahea) 4. Vieraslajit kuriin kummitoiminnalla Lounais-Suomessa Främmande arter under kontroll genom fadderverksamhet i Sydvästra Finland (Egentliga Finlands ELY-central) 5. Kylämaisema kuntoon Byamiljön i skick (ProAgria Farma/Egentliga Finlands Landsbygds- och Varsinais-Suomen Maa- ja kotitalousnaiset) 6. Tavoitteena sopimuksellisuus, TASO XXX som målsättning (4H-föreningen i Lundo) 7. Mynämäen kimppakyytipalvelu Virmu samåkningsservice (Virmu kommun, Åbo yrkeshögskola, Anadium Oy) 8. Kansainvälistymispolku - Internationaliseringsstigen (Ravakka ry och Pyhäjärviseutu ry) 9. Lemon-hankkeen Näin yhdistys toimii kurssi - Lemon-projektets kurs Såhär fungerar en förening (Salos medborgarinstitut) 10. Kylä toimii - Byn fungerar (Ravakka ry) 11. Osallisuushanke Deltagandeprojektet (Ruralia-institutet)

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 Maria Konsin-Palva NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Ett delvis EU finansierat utvecklingsprogram, EU andelen betalas ur landsbygdsfonden

Läs mer

Byn inom den landsbygdspolitiska helheten

Byn inom den landsbygdspolitiska helheten BYAR MED LIVSKRAFT -Kampanj 2010-2012 Våren 2013 Byn inom den landsbygdspolitiska helheten Eero Uusitalo professor SYTY:s ordförande Det lönar sig att utveckla landsbygden och byarna! 1/2 Målmedvetet landsbygdsarbete

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare kanslist Kontor i Vasa, Närpes och Pedersöre

Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare kanslist Kontor i Vasa, Närpes och Pedersöre Forskning Åbo Akademi Utvärdering av projekt Samarbete i nationella och internationella sammanhang (bl.a. ENLDT) Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

HELSINGFORS- REGIONEN 2050

HELSINGFORS- REGIONEN 2050 HELSINGFORS- REGIONEN 2050 Strategiska riktlinjer för markanvändning, boende och trafik Helsingforsregionens VISION Helsingforsregionen är ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer.

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor:

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor: Stadsstyrelsen 58 17.03.2014 Utlåtande om Egentliga Finlands landskapsstrategi 1088/00.04.01/2014 Stadsstyrelsen 58 Beredare Näringslivschef Tomas Eklund, tfn 040 488 5675 Föredragande Stadsdirektör Folke

Läs mer

Ett av programmen handlade just om medborgarinflytande och demokrati.

Ett av programmen handlade just om medborgarinflytande och demokrati. Landsbygdsriksdagen 24.11.2006 Karis Andra finansminister Ulla-Maj Wideroos Bästa landsbygdsutvecklare! Regeringen är bekymrad över demokratiutvecklingen i vårt land. Särskilt när det gäller utvecklingen

Läs mer

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. 1 Verksamhetsidé Tekes främjar utvecklingen av industri och tjänster

Läs mer

Vi vill ha ett program för Livskraftiga byar och Företagsamma företagare på den österbottniska landsbygden!

Vi vill ha ett program för Livskraftiga byar och Företagsamma företagare på den österbottniska landsbygden! Studiefrämjandet i Österbotten r.f. Vi vill ha ett program för Livskraftiga byar och Företagsamma företagare på den österbottniska landsbygden! Vill du? 1 Finns det pengar? Vad behövs? Det kommer under

Läs mer

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Vilket landsbygdsprogram? Ett delvis EU finansierat utvecklingsprogram, EU andelen betalas ur landsbygdsfonden - Har förverkligats

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

Levande landsbygd och skärgård April

Levande landsbygd och skärgård April Levande landsbygd och skärgård April 2016 Innehåll 3 3 3 4 4 5 5 6 6 7 7 8 9 11 Inledning Landsbygdens och skärgårdens möjligheter Utveckling på ett hållbart sätt Lokalt utvecklingsarbete så går det till

Läs mer

Strategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi

Strategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi Strategi 2016 2020 12/2015 Njur- och leverförbundet stöder insjuknade, transplanterade och deras anhöriga. Förbundet delar ut tillförlitlig information om sjukdomar och behandling. I medlemsföreningarna

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR 1 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 2002-10-31 2 INLEDNING I Hannäs/Kvarnvik bildades 1995 en arbetsgrupp med syfte att ta fram en plan för bygdens framtid. Planen skulle omfatta barn- och äldreomsorg,

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN 1 DET HÄR VILL VI UPPNÅ VISIONEN OM SÖDERTÖRN 2025 Södertörn är en attraktiv del av Stockholm

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

att SFP:s representanter påtalar rättigheten att välja svenska som första integrationsspråk

att SFP:s representanter påtalar rättigheten att välja svenska som första integrationsspråk Motion 11. Ett mera flexibelt sätt lära sig finska eller svenska Partidagen beslöt SFP:s aktivister inom olika verksamhetsfält fortsätter medverka till arenor skapas där offentliga och privata sektorn

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Minskningen av näringsbelastningen på Östersjön och förbättringen av säkerheten vid sjötransporterna kräver internationellt samarbete.

Minskningen av näringsbelastningen på Östersjön och förbättringen av säkerheten vid sjötransporterna kräver internationellt samarbete. Innehållsförteckning 1. Visionär topputvecklare av Nyland 2. Landskapets utvecklingsmål 3. Mål inom strategiskt partnerskap 4. Mål inom kommunikation och kompetens 5. Viktigaste intressegruppers förväntningar

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Nyland förbund utvecklar metropollandskapet

Nyland förbund utvecklar metropollandskapet Nyland förbund utvecklar metropollandskapet Nylands förbund är en strategisk planerare i landskapet som sammanfogar de regionala utvecklingsåtgärderna, planlägger på landskapsnivå och bevakar landskapets

Läs mer

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september 1(5) UNDERLAG Dnr 49-5199/11 2011-08-22 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har fått

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Utvecklingsstrategi - bilagor. LEADER Mellansjölandet

Utvecklingsstrategi - bilagor. LEADER Mellansjölandet Utvecklingsstrategi - bilagor LEADER Mellansjölandet 2014-2020 Bilaga 1: SWOT-analys Starka sidor Naturen och naturrikedomen upplevs av många som en viktig och stark faktor för området. Det finns flera

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Förvaltningen som en möjlighet till öppenhet

Förvaltningen som en möjlighet till öppenhet Förvaltningen som en möjlighet till öppenhet Finland är exceptionellt bra på att skapa möjligheter och vara en föregångare när det gäller digital förvaltning. Förvaltningen och det civila samhället stöder

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Cittaslow. det goda livet i Falköping

Cittaslow. det goda livet i Falköping Cittaslow det goda livet i Falköping I Falköping lyfter vi fram de värden som är unika för just vår bygd. Här är vi stolta över vårt kulturarv, goda kommunikationer, det fantastiska platålandskapet och

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Bärkraft Journalnummer: 2008-4809 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Lovisanejden 2015 - näringslivsprogram för Lappträsk och Lovisa

Lovisanejden 2015 - näringslivsprogram för Lappträsk och Lovisa Lovisanejden 2015 TTT projektets ledningsgrupp 4.11.2010 Lovisanejden 2015 - näringslivsprogram för Lappträsk och Lovisa 29.10.2010 Lovisanejden 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Energibranschen 5 1.1 Målsättning

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Fastighets- och byggnadsbranschen

Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Fastighets- och byggnadsbranschen Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Fastighets- och byggnadsbranschen Vad är VOSE-projektet? Valtakunnallinen ammatillisten osaamistarpeiden ennakointi Nationell modell för identifiering

Läs mer

Undervisningsoch kulturministeriet

Undervisningsoch kulturministeriet Undervisningsoch kulturministeriet ansvarar för grunden för framtida kunskap och kreativitet. Det pågår stora och omvälvande förändringar i vårt samhälle. För undervisnings- och kulturministeriets del

Läs mer

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Antagen KF 2014-05-26 105 1(5) Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsning 2 2 Begrepp 2 3 Mål 3 4 Boende och fritid

Läs mer

Tillsammans. Vår väg mot visionen

Tillsammans. Vår väg mot visionen Vision 2031 Vad är en vision? Visionen är vår gemensamma önskan om hur det ska vara att leva, arbeta och besöka Kramfors kommun i framtiden. Ett läge som utmanar, inspirerar och ger energi. Med visionen

Läs mer

RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT. Hur kan kommunen skydda vattnen?

RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT. Hur kan kommunen skydda vattnen? RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT Hur kan kommunen skydda vattnen? AVLOPPSVATTNET I KOMMUNCENTREN Förstahandslösningen är kommunala avloppssystem. Avloppsvattenhanteringen bör förbättras i synnerhet

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Målsättningar för den regionala kommunikationen

Målsättningar för den regionala kommunikationen Målsättningar för den regionala kommunikationen 202020 Vasaregionens image bland Finlands topp 6 regioner En nationellt stark bild av Vasaregionen som sysselsättare av kunniga personer i synnerhet inom

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Grupp 1 Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Arbete God utbildning för alla barn och ungdomar Arbeta

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-0165/2. Ändringsförslag. Andrew Lewer, Ruža Tomašić för ECR-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B8-0165/2. Ändringsförslag. Andrew Lewer, Ruža Tomašić för ECR-gruppen 1.2.2016 B8-0165/2 2 Skäl H H. Tillgängligheten till regionerna och förbindelserna mellan öarna utgör viktiga faktorer för att öka öarnas attraktionskraft. Kostnaderna för sjö- och flygtransporter för

Läs mer

Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg

Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg Gävleborg i ett större funktionellt perspektiv utmaningar och möjligheter En urbaniserad värld från landbygd till megastäder En osäkrare värld krig, fattigdom,

Läs mer

Pomoväst. Kontor i Ekenäs, Centro, Genvägen 4. Mottagning också i övriga kommuner. Styrelse: ordförande Lennart Biström, 10 ord.medl. + 10 suppl.

Pomoväst. Kontor i Ekenäs, Centro, Genvägen 4. Mottagning också i övriga kommuner. Styrelse: ordförande Lennart Biström, 10 ord.medl. + 10 suppl. Pomoväst Pomoväst Föreningen grundad i maj 1997 Vi har förverkligat tre program - På Spåret 1997-1999 - Vår västnyländska Saga 2000-2006 - Västnyland en bygd i samverkan 2007-2013 Sammanlagt cirka 250

Läs mer

Socialdemokraterna i Mora

Socialdemokraterna i Mora Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Vad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria.

Vad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria. I gruppen med Lotta Berner som samtalsledare medverkade Camilla Sommarström, Rebecka Eriksson, Michael Taevs, Alexandra Sjöblom, Gisela Linde och Mikael Wennström. Vad gör Åland unikt: Stor kärlek och

Läs mer

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Inledning Stöd till kommersiell service är ett av de ekonomiska verktyg som Länsstyrelsen kan använda för att stödja och stimulera tillgången till dagligvaror och

Läs mer

LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN?

LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? Nylands förbund 2016 2 PLANLÄGGNINGEN PÅ LANDSKAPSNIVÅ är en planeringsprocess som tar beslut om markanvändningens riktlinjer för ett landskap eller för flera

Läs mer

Kommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm

Kommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm Kommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm Lärande och familj 1 Globalisering Värderingsförändringar individualisering Klimatförändringar Demografi 5 megatrender med sikte på 2030 Källor: SKL omvärldsanalys,

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Nominering Årets Leader

Nominering Årets Leader Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer