" ;" INNEHÅLLSFÖRTECKNING Till läsaren... 3 Vad är ett program för lokal utveckling?..." name="description"> " ;" INNEHÅLLSFÖRTECKNING Till läsaren... 3 Vad är ett program för lokal utveckling?..."> "">

#$"%&$'()*$+(",*)+*'" #$"%&$'()*$+(",*)+*' -."/*$+012'+($ " #'($3/4'*"54$/*$+0"-)6')*7"%8)"" /69*/"&3,(:9/4$'";"

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "#$"%&$'()*$+(",*)+*'" #$"%&$'()*$+(",*)+*' -."/*$+012'+($ " #'($3/4'*"54$/*$+0"-)6')*7"%8)"" /69*/"&3,(:9/4$'";""
".pdf" class="btn bg-purple-seance" href="#" target="_blank" style="margin-top: 10px; display: none;"> Download Document

Transkript

1 !!" #$"%&$'()*$+(",*)+*'" #$"%&$'()*$+(",*)+*' -."/*$+012'+($ " #'($3/4'*"54$/*$+0"-)6')*7"%8)"" /69*/"&3,(:9/4$'";<!<=;<!>"

2 ;" INNEHÅLLSFÖRTECKNING Till läsaren... 3 Vad är ett program för lokal utveckling?... 4 I Medvind för landsbygden i Egentliga Finland... 5 II Egentliga Finland som verksamhetsmiljö... 6 III Faktorer som inverkar på landsbygdens framtid... 8 IV Utmaningar för landsbygdsaktörerna i Egentliga Finland V Den lokala utvecklingens värde i Egentliga Finland VI Tyngdpunkter och åtgärder för lokal utveckling VII Det lokala utvecklingsprogrammets inverkan VIII Programmet för lokal utveckling utvärderas kontinuerligt Bilaga Organisationer som deltagit i programarbetet Egentliga Finlands program för lokal utveckling Utgivare Egentliga Finlands Byar rf Skribent Tauno Linkoranta Översättning Pia Prost Pärmbild Pia Prost För innehållet svarar Egentliga Finlands Byar rf.

3 ?" Till läsaren I dagens värld är platserna inte längre lokala. De knyts samman genom människornas rörelser i vårt nätverksliknande samhälle. Mer än tidigare måste man beakta platserna som en del av en större helhet; hur man tar sig till arbetet, var man utför olika ärenden och var man tillbringar sin fritid. En fungerande vardag på landsbygden innebär fungerande förbindelser, strukturer och servicetjänster, relativt tillgängliga för alla. Dialogen mellan den offentliga sektorn, företagarna och medborgaraktörerna, samt överenskommelserna om arbetsfördelningen mellan dessa, är i nyckelposition för att garantera en fungerande vardag. En fungerande vardag på landsbygden Egentliga Finlands program för lokal utveckling har sammanställts av Egentliga Finlands Byars rf och listar målsättningarna för tredje sektorn, det vill säga de lokala utvecklarna i landskapet, för de närmaste åren. Förhoppningsvis kan olika föreningar och organisationer hitta passande och aktuella modeller för sitt eget utvecklingsarbete bland de 31 verksamhetsförslag som listas i programmet. En del av förslagen är ämnade för aktörer på gräsrotsnivå, medan andra är klart riktade till organisationer inom regional utveckling. I detta program lyfts följande utvecklingsteman fram som de viktigaste: 1. En fungerande vardag, 2. Bibehållen service och serviceutveckling, 3. Klimatförändringen, 4. Kulturella resurser på landsbygden, 5. Stärkande av medborgarverksamhetens roll, 6. Tredje sektorns roll inom landsbygdspolitiken. Fastän En fungerande vardag på landsbygden Egentliga Finlands program för lokal utveckling har gjorts inom ramen för Egentliga Finlands Byars rf verksamhet, hoppas vi att programmet även hamnar i händerna på andra än byaktiva. Den lokala utvecklingen på landsbygden kräver nu mer än tidigare samarbete mellan olika aktörer, en ökning av kunskapsnivån samt en ökning av medborgarsamhällets påverkningsmöjligheter. En fungerande vardag kan vi enbart skapa tillsammans. Vi tackar alla personer, sammanslutningar och organisationer som deltagit i att sammanställa programmet, och tillönskar alla lokala utvecklare arbetsglädje! Åbo Tauno Linkoranta Byaombud för Egentliga Finland Egentliga Finlands Byar rf Styrelsen

4 @" VAD ÄR ETT PROGRAM FÖR LOKAL UTVECKLING? Egentliga Finlands Byars rf byaprogram för landskapet förverkligades för åren och De erbjöd olika byasammanslutningar vägkost för det lokala utvecklingsarbetet och samordnade olika landsbygdsaktörers arbete. Det nya programmet har medvetet fått en annan benämning. Detta Program för lokal utveckling är riktat till ett bredare fält av lokala aktörer än tidigare. Målgruppen utgörs av alla som aktivt och positivt påverkar utvecklingen av byar, tätorter och stadsdelar i Egentliga Finland. I detta program följs EUs definitioner för olika landsbygdsområden, så i praktiken är det bara de stadsplanerade områdena i Åbo, Salo, St Karins och Reso som inte berörs av utvecklingsåtgärderna. Lokal utveckling är en verksamhet som baserar sig på invånarnas frivilliga arbete för att stärka funktionaliteten, trivseln och identitetskänslan i den egna livsmiljön. Verksamheten bygger på ett initiativrikt och metodiskt samarbete - öppet för alla - med ett nätverk som oftast förgrenar sig utanför de lokala kretsarna. Det mest framgångsrika utvecklingsarbetet uppnås när lokalt definierade utvecklingsmål får stöd från både regionala och nationella samarbetsparter över sektorgränserna. Programmets målsättning är att stöda byarnas, tätorternas och stadsdelarnas utvecklingsarbete genom att stärka samarbetet mellan de regionala aktörerna. Förhållandet mellan kommunerna och tredje sektorn är i nyckelposition, men programmet arbetar också för ett bredare organisationsfält med starka band till de viktigaste samarbetsparterna (myndigheter, utbildnings- och forskningsinstitut mm). Genom att öka aktörernas växelverkan kan man skapa ett starkare nätverk för lokal utveckling, vilket stöder livskraften på orterna i Egentliga Finland. Detta program är till sin natur ett verksamhetsprogram. De föreslagna åtgärderna kan genomföras genom att utnyttja flera olika finansieringskällor. Programmet vill också öppna dörrarna för helt nya aktörer och inte på något sätt begränsa sig till några specifika verksamhetsgrupper. Alla de som från olika håll arbetar för att uppnå de presenterade målsättningarna tillhör programmets målgrupp. Den stora utmaningen är att knyta den samhälleliga utvecklingskraften till det lokala utvecklingsarbetet ute i regionerna. Så kan vi uppnå en positiv, balanserad och hållbar utveckling i Egentliga Finland, vare sig det handlar om att arbeta för närdemokrati, serviceproduktion, den fysiska boendemiljön eller en levande lokalkultur. Skrivarbetet har förverkligats som en del av projektet Kylä välittää (i översättning Byn bryr sig) ett projekt gemensamt för fyra landskap, vilket administreras av Salpauksen Koulutusyhtymä. I Egentliga Finland förverkligas projektet av Egentliga Finlands Byar rf. Programmets innehåll har skapats på olika bya- och kommunträffar, under idé- och framtidsverkstäder och på olika seminarier, där aktörer inom lokal utveckling på professionell, forsknings- eller intressebasis bidragit med sina kunskaper till programmets förverkligande. I programmet svarar man på aktuella och kommande förändringar i verksamhetsmiljön, som har betydelse för landsbygdsutvecklingen. Andra utvecklingsprogram som har använts som bakgrundsmaterial för detta Program för lokal utveckling är bland annat Egentliga Finlands landsbygdsstrategi 2030 samt landsbygdsprogram , Varsinais-Suomen ilmastostrategialuonnos 2020, Varsinais-Suomen Energiastrategialuonnos 2020 och Västra Finlands Miljöprogram Även nationella program har använts, till exempel Landsbygdspolitiska helhetsprogrammet ,

5 >" Utvecklingsprogrammet för landsbygdsboende , samt Byaverksamhet i Finlands rf och Leader-gruppernas nationella program Idéer för skrivandet har också fåtts från Leader-gruppernas i Egentliga Finland program, från andra landskaps byaprogram samt från aktuella utredningar och forskningsprojekt. Dialogen mellan de landskapsvisa representanterna inom Kylä välittää projektet (Nyland, Egentliga Tavastland, Päijänne-Tavastland) har spelat en betydande roll för skivprocessen. I MEDVIND FÖR LANDSBYGDEN I EGENTLIGA FINLAND Det verkar ofta som om landsbygdens utveckling tar sig uttryck i någon form av försvarskamp; ibland slåss man för den sista servicen, ibland kämpar man emot att byarna töms på folk. Visserligen är situationen på många orter såhär, men i bakgrunden finns ofta en okunskap om landsbygdens mångfald. På den sydfinländska landsbygden speciellt i Egentliga Finland finns stora möjligheter att arbeta för samhällelig förändring och för människans välmående. Landsbygden ger ett tilläggsvärde för hela landskapet. På landsbygden i Egentliga Finland finns både materiella och immateriella resurser, i form av invånarna på landsbygden och det kunnande de bär på. Traditionellt har landsbygdens roll i den samhälleliga, regionala arbetsfördelningen varit som producent av råvaror, såsom livsmedel, virke och jordprodukter. Egentliga Finlands lantbruk hör fortsättningsvis till ett av landets mest konkurrenskraftiga. Möjligheterna inom bioenergi skapar nya lockande utsikter för framtiden. Vid sidan om produktionslandsbygden talar man allt oftare om boendelandsbygd och/eller upplevelselandsbygd. Landsbygdens roll i samhället grundar sig mer än tidigare på landsbygdsmiljön som en mångsidig källa för mänskligt välmående. En trivsam boendemiljö, en stressfri vardag, fridfull natur samt turism- och rekreationstjänster utgör allt viktigare källor för andligt och materiellt välmående. Det finländska samhällets framgångssaga baserar sig på små orters och samfunds mångsidighet och flexibilitet, och på hur vi har kunnat utnyttja denna styrka. Finland har alltid varit ett glest bebyggt land, men småskaligheten, känslan för det lokala och utrymmet har setts som en styrka. Också i Egentliga Finland finns det mycket tyst kunskap kring hur livsstilen, näringarna och vårt samhälle genom tiderna formats av förhållandena på den glesbebyggda landsbygden. Landsbygden har en egen unik uppgift i att bevara det kulturella arvet och naturens mångfald. En grundtanke i detta program är att de små lokala gemenskaperna i kyrkobyar, små städer, byar och stadsdelar får större betydelse som framgångsfaktorer i Egentliga Finland (och i landet i stort). Dessa sammanslutningar bör inte kvävas av effektivitetskrav och den centraliseringsverksamhet som idealiserar stora enheter. I Egentliga Finland är livet fortsättningsvis människonära och avstånden rimliga. Egentliga Finland har medvind, om dess invånare förmår påverka det egna områdets livskraft. Överhuvudtaget är det inte storleken som bestämmer livskraften i samhället eller i landskapet, utan hur faktorerna för framgång förverkligas och fungerar. Nätverket mellan olika utvecklingsaktörer spelar en viktig roll för hur väl landsbygden lyckas i Egentliga Finland. Hur fungerar kommunerna, landskapsförbundet, högskolorna och läroinrättningarna, NMT-centralen,

6 A" medborgarorganisationerna med mera - och hur fungerar samarbetet mellan dem? Och hur agerar man på lokal nivå: ett hurudant samarbete kan uppnås mellan olika aktörer i byarna och inom kommunen? II EGENTLIGA FINLAND SOM VERKSAMHETSMILJÖ 1. Allmänt Klimatet i Egentliga Finland hör till de gynnsammaste i Finland. Regionens läge samt de geografiska förhållandena gör landskapet unikt i hela Europa. Inom landskapets gränser hittar man såväl omfattande odlingsmark som tusentals öar och skär. Egentliga Finlands landsbygdsoch stadsområden är belägna tätt intill varandra. Under en kort resa hinner man köra igenom både glest bebyggd landsbygd, kärnlandsbygd, stadsnära landsbygd samt tätort. Från de mest avlägset bebodda öarna i skärgården är det under 100 km till landskapets centrum, den tätt bebyggda staden Åbo. Det geografiska avståndet är dock inte detsamma som det landsvägsbundna, funktionella eller kulturella avståndet. De olika livsmiljöerna i Egentliga Finland har gett upphov till mycket olika verksamhetskulturer. År 2010 bor det i Egentliga Finland litet över invånare, varav ungefär bor i Åbonejden. Knappt är svenskspråkiga, bosatta främst i Åboland och Åbo. Till följd av kommunsammanslagningarna har antalet kommuner minskat till 28. Som en följd av detta består två regioner, Åboland och Saloregionen, idag av endast två kommuner vardera. Det råder fortfarande ett tryck på nya kommunsammanslagningar, eftersom var tredje kommun endast har några tusen invånare. De mest glesbebodda områdena finns söder om Loimaa och i Nystadsregionen (Vakka-Suomi). I landskapets utvecklingsprogram betonas en komprimering av kommunstrukturen i Åboregionen, eftersom bildandet av ett Stor-Åbo i detta skede verkar mycket osannolikt. Befolkningstillväxten i Egentliga Finland uppgår till ca 2000 invånare per år. De flesta nya invånare flyttar till Åboregionen, framför allt till Åbos kranskommuner. Åbos invånarantal har stabiliserats kring knappt invånare. För stabiliteten står framför allt invandringen, som främst riktas mot landskapets huvudstad. Idag uppgår antalet invandrare till drygt personer. Egentliga Finland har traditionell sett förlitat sig på sin starka industri. Hörnstenarna har utgjorts av varvs- och metallindustrin, men även elektronikindustrin samt tillverkningen av bilar, anordningar och maskiner har vunnit framgång. Nuläget för framför allt varvsindustrin är dock inte alltför ljust. Inte heller bioområdet har infriat de högt ställda förväntningarna. Näringsstrukturen förändras och servicesektorn håller på att vinna domäner i takt med att den traditionella industrin minskar. Egentliga Finland som en kunskaps-, natur- och kulturbygd erbjuder verkligt stora möjligheter för utvecklandet av turism, kultur- och upplevelseproduktion. Allt oftare pendlar invånare på landsbygden till sitt arbete i tätorten, men faktum är att Egentliga Finland fortfarande är landets ledande lantbruksområde och en betydande producent av råvaror för livsmedelsindustrin. Skogshushållningen grundar sig på en lönsam skogsvård och vidareförädling av virket. Primärproduktionen är också en betydande producent av råvaror för bioenergin. Egentliga Finland har stått för banbrytande arbete bland annat för att utveckla biogasteknologin. Förhållandena i landskapet är också gynnsamma för exempelvis vindkraft.

7 B" I fråga om sysselsättning har Egentliga Finland nationellt sett varit en vinnare. Sysselsättningsgraden har många år varit över 70 %. Som en följd av den recession som började år 2008 är utsikterna inte längre lika goda; år 2010 steg arbetslöshetsgraden i landskapet för första gången till landets medelnivå. Vid sidan av långtidsarbetslösheten är den ökande arbetslöshetsgraden hos unga, med eventuell utslagning som följd, ett allvarligt hot. Fastän Egentliga Finland som helhet har lyckats väl i jämförelse med landet i stort, är skillnaderna inom landskapet omfattande. Åboland, Loimaa- och Nystadsregionen klassas som utsatta områden inom EU. Dessa områden täcker ungefär hälften av landskapets yta, men endast en femtedel av invånarna är bosatta här. Som en följd av recessionen är den tidigare så framgångsrika Saloregionen sedan år 2009 ett område med akut strukturomvandling. 2. Byar och landsbygd Befolkningstätheten på olika typområden i Egentliga Finland var år 2005 sådan, att ungefär 79 % av befolkningen fanns på tätorter med över 1000 invånare och 4 % på orter med under 1000 invånare. Glesbygden beboddes av 17 %, varav 7 % bodde i byar (med över 40 inv.), 1 % i småbyar (under 40 inv.) och 9% bodde på den glest bebyggda landsbygden. Nationellt sett följde befolkningsfördelningen i Egentliga Finland nästan landets medelfördelning. Jämfört med siffror från 1980 har ökningen av områden med tät bebyggelse (då totalt 76 %) skett på bekostnad av bosättningen på glesbygden. (Källa: Helminen & Ristimäki 2008: Kaupunkiasutuksen kehitys kaupunkiseuduilla ja maaseudulla). Att byabebyggelsen minskat är inte ett dramatiskt fenomen i Egentliga Finland. Landskapet hör, tillsammans med Nyland och Österbotten, till de landskap i Finland var bosättningen på landsbygden är riklig. Till viss del beror den sjunkande befolkningsmängden i byarna och det minskande antalet byar på områdesfördelningens dynamik: när byns befolkningstäthet överstiger en viss nivå, räknas byn som tätort. När stadsnära landsbygd, speciellt i Åboregionen, övergår i tätort och ett nytt bälte av kransbosättning uppstår, resulterar det i att bosättningen i randområdena är i konstant förändring. Denna utveckling har delvis också i Egentliga Finland lett till krav på en koncentrering och ett enande av samhällsstrukturerna. Stadsnära landsbygd är landskapets snabbast växande landsbygdstyp, och den förekommer främst i Åbo- och Saloregionen. Dessa områden har de bästa utvecklingsförutsättningarna, eftersom många invånare relativt enkelt kan kombinera lugnet på landet med stadens tjänster. Särdrag: - invånarna har möjlighet att arbeta i de närliggande städerna, liksom också stadsbornas arbetsplatser kan finnas på landsbygden - är vanligtvis ett område med större inflyttning än utflyttning - korta avstånd, pendling - ett område som uppskattas av barnfamiljer - företagarna på landsbygden har en mångsidig närmarknad - kommunernas ekonomi åtminstone på tillfredsställande nivå Kärnlandsbygd finns främst i Loimaa- och Nystadsregionen. Särdrag: - ett starkt primärproduktionsområde - mellanstora regionala centrum

8 C" - relativt korta avstånd - fortsättningsvis relativt mångsidig verksamhet i kommuncentra - byarna livskraftiga, de utgör till och med de starkaste områdena för lokal utveckling Glest bebyggd landsbygd hotas av en nedåtgående utvecklingsspiral. I Egentliga Finland motsvaras denna landskapstyp främst av områden i Åbolands skärgård. En riklig fritidsbosättning och livlig turism har dock skapat ny livskraft i området. Förutom i skärgården återfinns områden som kan klassificeras som glest bebyggd landsbygd även i kransområdena kring kärnlandsbygden i Nystads-, Salo- och Loimaregionen. Särdrag: - sjunkande befolkningsmängd, framför allt den yngre generationen flyttar bort - servicen försvinner - kommunernas ekonomiska bärkraft utsatt - betydande minskning av de traditionella näringarna - sårbar miljö III FAKTORER SOM INVERKAR PÅ LANDSBYGDENS FRAMTID Verksamhetsmiljöns förändringsfaktorer PESTE-analys Verksamhetsmiljöns förändringsfaktorer uppdelas i en PESTE-analys (Policy-Economy-Society- Technology-Ecology) i politiska, ekonomiska, sociala, teknologiska och ekologiska förändringar. Förändringsfaktorerna är kopplade till varandra på många olika sätt och ur landsbygdens synvinkel tar de sig många olika uttryck. 1. Politiska förändringar Gränslösheten ökar: På global nivå sker en uppluckring av gränser på många nivåer. EU växer fortsättningsvis. Invandringen till Finland ökar; i Egentliga Finland sker invandringen till Åbo såväl som till landsbygden. Service- och förvaltningsstrukturen effektiveras: Kommun- och servicestrukturen samt områdesförvaltningens förnyelse ändrar många strukturer som rör tjänster och förvaltning. Det kommer att ske fler kommunsammanslagningar i Egentliga Finland. I praktiken fortsätter centraliseringen av servicen. De lokala förhållandena är sämre kända än tidigare, många ärenden sköts sektorvis och inte som en helhet. Den offentliga sektorn producerar själv mindre service än tidigare - som serviceproducenter fungerar både den privata sektorn och tredje sektorn, vars andel ökar. Kommunernas och landsbygdens förhållande förnyas: Stora kommunhelheter innehåller efter kommunsammanslagningarna omfattande landsbygdsområden, vars särdrag inte alltid beaktas i beslutsfattandet. I progressiva kommuner görs kommunala landsbygdsprogram baserade på byaplaner och här finns tjänstemän som ansvarar för landsbygdens utvecklingsärenden. Kyrkobyar som förvandlats till byar är ur utvecklingssynpunkt ofta de mest utmanande områdena.

9 D" Medborgarnas inflytande förstärks: Som motvikt till centreringen av samhället måste det också ske en förskjutning mot en mer deltagande, decentraliserad och verksamhetscentrerad modell. Detta framtvingas också av den allt svagare kommunekonomin. I samband med kommunsammanslagningarna föds nya närdemokratimodeller, målet är att invånarnas röst hörs bättre än tidigare. För lokalbefolkningen uppstår fler tillfällen att aktivt delta i utvecklingen av närsamhället. Aktörerna byarna och föreningarna förutsätts ha ett tätt samarbete och ett bredare kunnande än tidigare. 2. Ekonomiska förändringar Servicestrukturen i samhället förändras och tjänsterna internationaliseras: Servicebranschen växer och exempelvis den åldrande befolkningen, de kreativa branscherna samt turismen för med sig nya näringsmöjligheter även på landsbygden. Små, lokala producenter kan påverkas av internationella aktörer, som allt oftare har verksamhet även i Finland. Den tredje sektorn är mer än tidigare involverad i serviceproduktionen på landsbygden, endera direkt som producent eller indirekt som förmedlare i samarbetet med den offentliga och privata sektorn. Icke-materiella tillgångar får ökad betydelse: I produktionen av varor och service används färre råvaror och mindre energi. De digitala produkternas antal ökar. Upplevelsernas betydelse betonas här finns det en stor potential på landsbygden. Arbetsformerna förändras: Projekt- och deltidsjobb, distansarbete, rörliga arbeten, konsultjobb och andra omväxlande arbetsformer, samt nya yrken och yrkeskombinationer gör landsbygden till ett konkurrenskraftigare verksamhetsområde än tidigare. Konsumentens makt och samverkan ökar: Konsumenterna vill mer än tidigare vara med och besluta om servicens form och kvalitet. Boende är också ett sätt att konsumera; numera krävs en högre kvalitet på boendet än tidigare, vilket kan vara en konkurrensfördel på landsbygden. 3. Sociala förändringar Befolkningsmängden ökar, men befolkningen åldras: Statistiskt sett kommer Egentliga Finlands befolkning att öka en aning, vilket också medellivslängden beräknas göra i framtiden. Andelen människor i arbetsför ålder minskar, medan barnens och åldringarnas andel ökar; vårdnadsförhållandet försvagas. Invandrarna håller Åbos befolkningsmängd mer eller mindre konstant, den stadsnära landsbygden växer kontinuerligt. Skillnaderna ökar i Finland: Skillnaderna i inkomst och välmående ökar kontinuerligt. Egentliga Finland hör till de förmögnaste områdena, men speciellt utslagningen av unga oroar. Osäkerhetskänslan ökar: I Egentliga Finland ökar osäkerheten på grund av till exempel internationell brottslighet, en ökad användning av droger och andra berusningsmedel, samt utslagningen av unga. I de mest glesbebyggda områdena, speciellt i skärgården, ökar osäkerheten kring möjligheterna att få hjälp vid en krissituation. På en lång tidsaxel kan klimatförändringen orsaka ökande antal översvämningar och stormar. I Åbo och andra städer ser hotbilderna annorlunda ut än på landsbygden och i skärgården. Samhället differentieras: Människornas livsstil och konsumtionsvanor blir mera specialiserade, vilket resulterar i mer personliga lösningar i arbetslivet och på fritiden. Detta syns bland annat i en höjning av närmiljöns och den lokala identitetens värde. Det påverkar även förenings- och medborgarverksamheten, vilket synliggörs i mer annorlunda projekt än tidigare. Olika kollektiva projekt (ekobyar mm) ökar. Förvandling till tätort samt flyttrörelsen till den stadsnära landsbygden fortsätter: I Egentliga Finland är befolkningstillväxten snabbast i den stadsnära landsbygden kring Åbo. Som

10 !<" en flyttrörelsens avigsida uppstår en boendezon som varken är stad eller landsbygd. I bästa fall uppstår en ny, kreativ befolkningskultur, i värsta fall uppstår en sovstad. Bortsett från de absoluta gränsområdena lyckas de andra stadsnära landsbygdsområdena mycket väl i sin befolkningsutveckling. 4. Teknologiska förändringar Flera verksamheter blir virtuella: Olika tjänster sköts allt oftare på nätet, vilket underlättar tillgängligheten också på landsbygden. Därtill minskar trafiken. Även olika former av medborgaraktivitet och medborgarinflytande har digitaliserats. Den äldre befolkningens bristande kunskaper i datateknik kan till viss del orsaka problem, likaså bristfälliga nätverk i skärgården och på landsbygden. Det senare torde dock åtgärdas under 2010-talet. Miljöeffektiv teknologi utvecklas: De förnyelsebara energikällornas (sol-, vind-, luft-, bioenergi och jordvärme) teknologi vidareutvecklas. Lokala lösningar på landsbygden betonas. I Egentliga Finland finns det redan nu ett stort kunnande inom bioenergiområdet. Egnahemshus byggs ekoeffektivt och alternativa uppvärmningsformer ersätter direktel och oljeuppvärmning. Logistikens betydelse ökar: Rörligheten och trafiken minskar åtminstone inte märkbart, men utsläppen från nya fordon är mindre och trafikplaneringen genomförs mer koordinerat än tidigare. Transporttjänster utförs med en mindre och mångsidigare maskinpark. En del av servicetjänsterna sköts på hjul och på vatten. Taxiservice, kollektiv anropstrafik och system för samåkning vidareutvecklas, likaså tågtrafiken. 5. Ekologiska förändringar Resurserna tryter och den hållbara utvecklingens betydelse växer: Eko-effektivitet blir en strategisk konkurrensfaktor. De lokalt producerade förnödenheternas och tjänsternas popularitet ökar, exempelvis närmat och landsbygdsturism samt närskolor. I Egentliga Finland ligger en av tyngdpunkterna inom hållbar utveckling på skyddet av Östersjön, i vilket betonas såväl en reducering av utsläppen från lantbruket, som reningen av samhällenas avloppsvatten. Klimatförändringens fortskridande: För att dämpa klimatförändringen krävs en effektivering av energianvändningen, en minskning av energiförbrukningen samt en övergång från fossila bränslen till förnybara energikällor. Debatten om att koncentrera samhällena och öka tätortsboendet skapar också press på landsbygdsboendet. Eko-effektivt byggande och ibruktagandet av förnyelsebara energiformer är många gånger lättare på landsbygden än i städerna. Klimatförändringen kan föra med sig att väderleken blir mer extrem. IV UTMANINGAR FÖR LANDSBYGDSAKTÖRERNA I EGENTLIGA FINLAND Verksamhetsmiljöns förändringsfaktorer har, jämte PESTE-analysen, utkristalliserats genom omfattande intervjuer, gallupar och idéverkstäder med olika landsbygdsaktörer: bya-, kommunoch landsbygdsutvecklare på gräsrotsnivå, samt olika professionella landsbygdsorganisationer. Utmaningarna för landsbygdsutvecklingen konkretiserades i många frågor, vilka kan indelas i två huvudgrupper: yttre och inre utmaningar. 1. Yttre - samhälleliga - utmaningar Förändrat förhållande mellan kommun och by: Kommunen är större än tidigare och byarnas röst svagare, vad kan man göra åt detta? Hur uppmärksammar kommunen de mer perifera

11 !!" kommundelarna? Hur kan man påverka beslutsfattandet i sin närmiljö? Hur kan byaplanerna integreras i kommunernas planering? Infrastruktur: Hur skall avloppsvattenreningen skötas i glesbygden? Hur fungerar förbindelsetrafiken? Hur sköts vägarna? Kan bredband bli verklighet för alla som är bosatta på landsbygden och i skärgården? Tredje sektorns ställning: Är föreningsverksamhet detsamma som hobbyverksamhet? Förväntas tredje sektorns föreningar och organisationer ta hand om alla tomrum i serviceutbudet på frivillig bas? Landsbygdsboendets möjligheter: Innebär diskussionen om ett mer koncentrerat samhällsbygge att boendet på landsbygden förbjuds? Kategoriseringen stad landsbygd: Kan det finnas landsbygdsområden i staden, och borde i så fall deras särdrag beaktas? Är landsbygd det samma som lantbruk? Klimatförändring hållbar utveckling: Är den som är bosatt på landsbygden en stor klimatbov? Vad kan en ansvarskännande invånare på landsbygden göra för att minska sitt ekologiska fotavtryck? Sektorisering av förvaltningen: Kan någon i kommunen längre överblicka helheten? Vem ansvarar för landsbygdsfrågor? Eller för aktörerna inom den tredje sektorn? Byråkrati: Det krävs allt mer pappersarbete för att driva ett projekt, hur ser fortsättningen ut? Medborgarinitiativ kräver, speciellt i stora kommuner, mer byråkrati än tidigare. Servicen försvinner speciellt i fråga om byskolor: Andra tjänster har redan försvunnit från byarna, försvinner nu också den sista utposten, nämligen byskolan? Kan man genom att stänga en byskola verkligen göra de förväntade inbesparingarna? Byagårdar och andra samlingsplatser: Kan användningen av en byagård effektiveras? Kan kommunens krav på inbesparingar leda till att kommunens byggnader för allmänt bruk säljs? Närdemokrati: Hur kan invånarnas röst höras bättre? Hur kan man påverka olika ärenden redan i beredningsskedet? Kyrkobyar: Vem sörjer för de kyrkobyar som genom kommunsammanslagning blivit en by bland andra byar? Ofta är det ortens sista service som ligger i vågskålen. Kulturlandskap & traditionslandskap: Vems uppgift är det att värna om landskapen och med vilken sakkunskap? Vem ansvarar för miljöskyddet? Utnyttjande av det lokala kunnandet: Får byborna komma till tals vid uppgörandet av säkerhetsplaner, skolnätsplaner och andra motsvarande processer? 2. Inre föreningsnära - utmaningar Kunnande: I stora kommuner innebär ett medborgarinitiativ mera administration än tidigare,

12 !;" skattemyndigheterna är mer än tidigare intresserade av föreningarnas ekonomiska förehavanden, det blir år för år mera byråkratiskt att driva projekt... Ansvar och skyldigheter ökar; var får en förening in mer kunnande? Samarbetsförmåga & nätverk: Var kan man hitta samarbetsparter? Skulle byarnas föreningar kunna grunda en sammanslutning? Är ett samarbete mellan en förening och en företagare omöjligt? De aktiva blir färre: Folk åldras och blir färre eller är det snarast frågan om att föreningens verksamhet inte lockar till sig nya medlemmar? Barn och unga: Hur ska unga på landsbygden får sina röster hörda? Hur får man med dem i föreningsverksamheten? Byarnas ojämna utveckling: Många byar och föreningar kan påverka, producera tjänster och driva projekt. Vad händer med de andra: blir de åsidosatta till exempel i kommunens inre utveckling? Kollektivism på 2000-talet: Nutidens människa söker upplevelser, så även i föreningsverksamheten, och är rädd för att binda sig. Nätet undantränger möten ansikte mot ansikte. Ingen är längre intresserad av talkoarbete. Eller är det verkligen såhär? 3. Positiva signaler, som mildrar utmaningarna Landsbygdens image: Enligt de färskaste undersökningarna är landsbygdsboende miljövänligare än stadsboende. Landsbygden erbjuder också många lösningar för energiproduktion. Kollektivism på 2000-talet: Gemenskapskänslan har inte försvunnit, den har bara bytt form. På 2000-talet har det grundats fler föreningar än någonsin tidigare. Begreppet talko har breddats; både hammaren och pennan hör till nutidens talko-verktygsback. Virtuella nätverk leder ofta också till reella möten. Det lokala röner större uppskattning: Många söker en motvikt till det globala i det som är lokalt och nära. Det finns en efterfrågan på lokal kultur. Ett lokalt ansvarskännande och kunnande kan i högre grad utnyttjas som stöd för beslutsfattandet. Identitetens betydelse ökar: Kommunsammanslagningarna har ökat människornas iver att stöda närsamhället. (Se även föregående punkt.) Boendet som en form av konsumtion: Ett nutidsdrag är att människor ger uttryck för sin personlighet genom sitt boende. Landsbygdsboendet ger större möjligheter för detta. I ett egnahemshus har man också större möjligheter att förverkliga olika alternativa energilösningar. Slow tänkande: Samhället börjar allt mer frångå idealiseringen av snabbhet och effektivitet, istället ges hälsosam och säker mat, trivsamt boende och livsnjutning ett större värde.

13 !?" V DEN LOKALA UTVECKLINGENS VÄRDEN I EGENTLIGA FINLAND A. Mångfald 1. Naturens mångfald 2. Kulturell mångfald 3. Platsernas mångfald 4. Ekonomisk mångfald B. Människonära 1. Närhetens ekonomi; flexibel tillgänglighet på bostäder, arbetsplatser och tjänster 2. Slow-rörelsen; ett lugnare, mer balanserat och kvalitativt liv 3. Säkerhet och sociala nätverk 4. Styrkan i det lokala; kunnande och ansvar VI TYNGDPUNKTER OCH ÅTGÄRDER FÖR LOKAL UTVECKLING 1. En levande sydfinländsk landsbygd Allmän målsättning: Landsbygden i Egentliga Finland utvecklas till en mångsidig boendelandsbygd, där vardagen förlöper smidigt. Egentliga Finland är en helhet: en livskraftig, framgångsrik stadsmiljö har alltid behövt en omgivande välmående landsbygd och vice versa. För att svara på tidens krav bör boendeformerna på landsbygden vara mångsidiga och mer ekologiskt hållbara än tidigare. Utmaningarna och förutsättningarna för boende varierar för de olika landsbygdstyperna. På den stadsnära landsbygden är utmaningarna integreringen av de nya invånarna för att de ska kunna rota sig i den nya miljön, samt att få den nya bebyggelsen att smälta in. På mer glesbebyggda områden ligger tyngdpunkten på att locka fler invånare genom bostadsoch tomtbörsen. Åtgärder: 1. Frivillig planering av boendemiljön Boendemiljöns trivsel, landskapsskötseln samt byarnas livskraft gynnas av en byaplanering som utgår från invånarna själva. Byaplanerna omfattar även planering av markanvändningen, såsom kartering av byggplatser. Utkast till olika delgeneralplaner för byaboende tas fram och utvecklas. Byarnas och kommunernas samarbete är i nyckelposition. 2. Lokal säkerhet I fall av krissituationer finns det, i kombination med myndigheternas säkerhets- och räddningsverksamhet, en beredskap i lokal frivilligverksamhet och organiserad grannhjälp.

14 Skärgården utgör här ett specialområde. Säkerhetsåtgärder (till exempel trafiksäkerhet, beredskap för olika naturfenomen) inkluderas i byarnas utveckling av verksamheten. Byarna samarbetar med redan befintliga aktörer inom den tredje sektorn (FBK, FRK, Frivilliga räddningstjänsten o.s.v.), samt församlingarna mm. 3. Välkomna nyinflyttade På landsbygden samarbetar föreningarna och kommunerna kring att utveckla modeller för hur nyinflyttade välkomnas och involveras i bya- eller invånarrörelsen. Speciell uppmärksamhet ges barnfamiljer och ungdomar och deras möjligheter till fritidsverksamhet. 4. Inkludera fritidsboende i verksamheten Fritidsboende uppmanas att delta i de redan befintliga lokala föreningarnas verksamhet och bidra med sitt kunnande. De fritidsboendes behov av service kartläggs. 5. Utveckling av kyrkobyarna I de byar som före kommunsammanslagningarna fungerade som kyrkobyar stimuleras invånarverksamheten och den lokala utvecklingen. Byarnas föreningar och hembygdsföreningar tar sitt ansvar för att byns service och kulturlandskap bevaras. 6. Kulturlandskapen sköts Rådgivning och planeringshjälp för landskapsrestaurering och landskapsvård arrangeras för invånare och föreningar. Olika vårdåtgärder inkluderas i byaplanerna. Man utvecklar avtalsförfaranden för hur restaurering av kulturlandskap kan finansieras. I Egentliga Finland fästs speciell vikt vid att värna om miljön kring de historiska vägarna. 2. Lokala servicelösningar Allmän målsättning: Servicen på landsbygden i Egentliga Finland utvecklas genom att beakta de lokala förhållandena, för att servicen skall kunna skötas flexibelt och så kundnära som möjligt. Tillgången och kvaliteten på service påverkar välmåendet och livskvaliteten för alla invånare på landsbygden. Inom offentliga (kommunen och församlingarna), privata och tredje sektorn måste man med gemensamma krafter hitta lösningar för serviceproduktionen. Flera olika servicetjänster kan skötas på samma plats eller vara rörliga. Tredje sektorns roll som arrangör av olika servicetjänster förstärks, vilket inte nödvändigtvis behöver betyda en egen serviceproduktion. På många landsbygdsområden är konkurrensutsättningen av servicetjänsterna inte det väsentliga, utan det att servicen överhuvudtaget finns. I konkurrensutsättningen av service bör kriterierna för en socialt hållbar utveckling uppfyllas: exempelvis helhetssynen, den lokala karaktären, samt arbetstagarnas och kundernas deltagande i beslutsprocessen. 7. Serviceproduktion utan vinststrävanden Tredje sektorns verksamhetsmodeller, där strävan efter vinst inte är det centrala, gör byarnas serviceutbud mångsidigare. Den tredje sektorns servicetjänster har dock också en

15 !>" prislapp - servicen baserar sig endast till viss del på frivilligarbete och snedvrider därför inte konkurrensen. Föreningarna drar nytta av projekt- och arbetskraftspolitiska stöd för personer som utför olika allmännyttiga uppgifter, såsom byahjälp, talkoarbetare, olika klubbars dragare mm. Speciell vikt sätts på att skapa arbets- och praktikplatser för unga. 8. Tjänsteavtal på landsbygden Den offentliga, privata och tredje sektorn karterar och planerar tillsammans det lokala serviceutbudet. De lokala föreningarna tar som förmedlingsorganisationer ansvar för att undersöka behoven och hitta serviceproducenter. 9. Att tillämpa nya servicemodeller Nya former och samarbetsparter för serviceproduktion söks aktivt. Vid sidan av olika tjänsteavtal utreds möjligheterna för att till exempel grunda allmännyttiga gemenskapsföretag (Social Business) på landsbygden. Det är frågan om en företagsmodell, där grundtanken är samhällelig eller miljömässig nytta. 10. Byns hörs när skolnätet planeras Stängningen av små skolor borde inom kommunen behandlas som en helhet, där för- och nackdelarna med stängningen diskuteras i andra termer än enbart de ekonomiska. Byns invånare bör få delta redan i ett tidigt skede av denna diskussion. 3. Ekologiskt hållbara byar Allmän målsättning: En ekologiskt hållbar miljö eftersträvas i landsbygdsutvecklingen i Egentliga Finland. Ekologisk hållbarhet tas i beaktande vid utvecklingen av landsbygden, speciellt bevarandet av naturens mångfald, vattenskyddet, dämpandet av klimatförändringen och en anpassning till denna, samt skötseln av natur- och kulturmiljöerna. Landsbygden är en del av själva lösningen, inte problemet, när det gäller att få klimatförändringen under kontroll. Många lösningar baserar sig på en förändring av konsumtionsvanorna. Kommunerna måste också satsa på planeringen av glesbygdsområdenas vattenrening. 11. Glesbygdsområdenas vattenförsörjning och avlopp i skick I byaplanerna får planeringen av den lokala infrastrukturen (speciellt vatten- och avloppsnäten) en mer central plats än tidigare. Vattenförsörjning och avlopp är i första hand kommunernas uppgift, men områden utanför kommunernas vatten- och avloppsnät gynnas av grundandet av andelsslag och sammanslutningar mellan olika fastigheter för skötseln av vatten och avlopp. När grävarbeten för vatten- och avloppsledningar skall utföras, undersöks möjligheten att samtidigt dra fiberkabel. 12. Minska trafiken Användningen av egna bilar minskas. Istället används den lokala kollektivtrafiken eller lätt trafik, om möjligt. Modeller för samåkning och mobil service utvecklas. Datateknikens

16 !A" möjligheter utnyttjas för möten, undervisning mm. Distansarbete uppmuntras. Invånarna uppmanas utnyttja det lokala tjänsteutbudet. 13. Energikonsumtionen minskas Lokalt producerad, förnybar energi, samt energieffektiva konstruktioner används vid byggande. Mer energieffektiva uppvärmningsformer tas i bruk i föreningshus och liknande, istället för uppvärmning med direkt el eller olja. I tätt bebyggda byar samarbetar man kring gemensamma lösningar, såsom värmecentraler. 14. Motionsleders och anläggningars planering och skötsel Det finns ett tätt samarbete mellan markägarna och de lokala föreningarna kring planering, byggande och restaurering av motionsleder och anläggningar i närmiljön. Det finns tjänsteavtalsförfarande på landsbygdens kring skötseln av leder, rast- och motionsplatser. Motion och kultur sammanförs genom kulturstigar. 15. Värna om miljön Planer för miljöskydd och vattendragens skötsel sammanställs och förverkligas som ett samarbete mellan sakkunniga och lokalbefolkningen. 16. Byaplaner för hållbar utveckling En modell för byaplaner för hållbar utveckling utvecklas med internationella exempel som förebild. Vid sidan av ekologisk hållbar utveckling betonas en social, kulturell och ekonomisk hållbar utveckling. 4. En skapande och mångkulturell landsbygd Allmän målsättning: Det stora kunnandet inom kulturområdet på landsbygden i Egentliga Finland utnyttjas och stöds. Kulturen ses såväl som en producent av välmående och trivsel, som en näringsgren. När man talar om en skapande och mångkulturell landsbygd, är det frågan om invånarnas färdigheter och kunnande samt de lokala särdragen, som får sitt uttryck i ett mycket mångskiftande kulturellt utbud. Den lokala kulturen stärker gemenskapskänslan, identiteten och välmåendet. Det är en faktor för sysselsättning, såväl som en attraktionskraft. På den pluralistiska landsbygden är man tolerant mot nya invånare och uppmärksammar de unga. 17. Användningen av föreningshus I varje by borde det finnas en gemensam samlingsplats som är öppen för alla, t.ex. ett föreningshus. Det fungerar som ett lokalt kulturcentrum med mångsidig service, som stöds såväl av kommunen, församlingen och olika projekt. Användningen av församlingshusen utgör en del av byaplanen, alternativt kan en skild verksamhetsplan uppgöras.

17 !B" 18. Utveckling av byaturismen Invånare, föreningar och företag utvecklar tillsammans byn som helhet till ett turistmål, som bygger på lokala turismtjänster, kultur, evenemang och byns fysiska miljö. 19. Att lyfta fram den lokala kulturen De kulturella mål och händelser som byarna och föreningarna utvecklat, marknadsförs på bred front i olika samarbetsnätverk och genom att utnyttja bland annat sociala medier. Kulturen på landsbygden i Egentliga Finland lyfts fram även under år 2011, när Åbo är Europas kulturhuvudstad och när de nationella hembygdsdagarna går av stapeln i Åbo. 20. En mångkulturell landsbygd Man tolererar och drar nytta av landsbygdsinvånarnas olika bakgrund och kunnande. Främst handlar det om att integrera invandrare i byagemenskapen, i praktiken att överbygga språkgränserna och få invandrarna att känna sig som hemma. 21. Att lyssna på ungdomarna Unga aktiveras i utvecklingen av närsamhället och deltar både som arrangörer och konsumenter av det lokala kulturutbudet. Unga tar del av byaplaneringen genom att till exempel använda 4H-organisationens Omalla kylällä byaplansmodell, som en del av en större byaplaneringsprocess. Ungdomsparlament ses som en tillgång. 22. Samarbete mellan by och skola Ett ökat samarbete mellan byarna och skolorna märks i byarnas verksamhet, såväl som i skolundervisningens innehåll. Hembygden och närturismen utnyttjas i skolornas utflykter. Inom den lokala tjänsteproduktionen utökas användningen av skolornas utrymmen. 23. Internationella exempel Internationella kontakter utnyttjas inom den lokala utvecklingen; till exempel genom att arrangera ungdoms- och kulturutbyte, samt genom verksamhet såsom vänbyar, -skolor och kommuner. 5. Medborgarverksamhet genom kunnande och inflytande Allmän målsättning: Förutsättningarna för medborgarverksamhet och dess roll i samhället i Egentliga Finland stärks. Mellan den offentliga makten och medborgaraktörerna utvecklas nya former för samarbete och arbetsfördelning. Offentliga, privata och tredje sektorns uppgifter och roller förändras kraftigt, bland annat som en följd av kommunsammanslagningarna. Förändringarna rör också församlingarna. Organisationer och föreningar differentieras; en del specialiseras, blir mera näringsinriktade och övergår till att producera service, andra fortsätter sin traditionella föreningsverksamhet. Det finns fortfarande efterfrågan på båda verksamhetsformerna och den traditionella föreningsverksamheten är överlag viktig i det förebyggande friskvårdarbetet. Organisationernas specialisering ställer nya krav på såväl

18 !C" organisationsverksamheten i sig, som den offentliga makten. Kunnandet inom organisationerna och de ekonomiska verksamhetsmöjligheterna bör ges speciell uppmärksamhet. 24. Kunnandet inom förenings- och organisationssektorn Förenings- och organisationsverksamheten stöds genom att arrangera skolningar om bland annat föreningsverksamhetens dynamik, olika informationskanaler och skatte- och ekonomifrågor. 25. Organisationernas inbördes samarbete - lokalt och i landskapet Organisationernas inbördes samarbete och nätverkande aktiveras och stöds, både på lokal, regional och landskapsmässig nivå. Målsättningen är att sprida kunskap, erfarenheter och god praxis, öka påverkningsmöjligheterna och gallra bort överlappningar. 26. Landsbygdssäkring Undersökningar görs för att utreda hur olika åtgärder som involverar landsbygden, såsom kommunsammanslagningar, påverkar den lokala vardagen. Läroanstalter blir mer än tidigare aktiva landsbygdsutvecklare. Landsbygdsutvärderingarna blir en del av det normala kommunala beslutsfattandet. 27. Boendelandsbygdens roll stärks Kommunernas och byarnas samarbete blir mer planmässigt och landsbygden beaktas uttryckligen som ett delområde av kommunen - inte som en näring. De lokala aktörernas samarbetsparter i kommunerna bör vara tjänstemän med ansvar för bya- och områdesutveckling. 6. Lokal utveckling genom starka nätverk Allmän målsättning: De lokala aktörerna i Egentliga Finland har en klar roll inom landsbygdens och kommunernas landsbygdspolitik. Även kommunerna för en stark landsbygdspolitik. Det lokala utvecklingsarbetet är en ansvarsfylld medborgarverksamhet, som sköts i samarbete med den offentliga makten. Speciellt efter kommunsammanslagningar behövs verktyg, med vilka ärenden från kommunernas del- och landsbygdsområden uppmärksammas i kommunens beslutsfattande. Överhuvudtaget finns det ett behov av att utveckla kommunens olika förtroendeorgan, likaväl som byainvånarnas och föreningarnas arbetsmetoder, för att trygga närdemokratin och serviceutbudet. I enlighet med de nationella landsbygdspolitiska linjedragningarna är byn den minsta verksamhetsenheten. 28. Verktyg för närdemokrati För att öka påverkningsmöjligheter för byarna och för att få en förhandlingspart i samarbetet med kommunerna, grundas bya- och hembygdsföreningar, lokala råd, områdeskommittéer och -nämnder och andra motsvarande lokala påverkningsaktörer, som

19 !D" på bred bas representerar de lokala invånarna. För varje kommun strävar man efter att hitta en modell som passar just där - detta gäller även de kommuner som inte genomgått kommunsammanslagningar. Man samlar erfarenheter och goda exempel från välfungerade kommuner och skapar nätverk mellan aktörer över landskapsgränserna. 29. Byaombudsverksamheten stärks Byaombudens nätverk på landskapsnivå stärks med regionala och kommunala byaombud. Landskapets byaombud har en klar landsbygdspolitisk roll, de regionala och kommunala ombuden arbetar bland annat med att befrämja servicen och arbetet med byaplaner. För att kunna stärka nätverken krävs att den nationella finansieringen för byaverksamhet höjs, samt ett gott samarbete mellan landskapet, kommunerna och Leader-grupperna. 30. Från byaplan till landsbygdsprogram För att få till stånd balanserade kommunplaner utvecklas bya- och områdesplaner, som knyts samman med kommunernas verksamhets- och ekonomiplanering. Byaplanerna är speciellt viktiga i geografiskt vidsträckta kommuner. Byaplanerna skall ligga som grund för kommunernas egna landsbygsprogram. 31. Leader-verksamhetens inverkan växer Leader-verksamhetens metoder utvecklas kontinuerligt. Samarbetet inom tredje sektorn utgör fortsättningsvis verksamhetens hörnsten. Leader-gruppernas lokala, regionala och nationella nätverk är starka och verksamhetsgrupperna har fler finansieringsredskap än tidigare till sitt förfogande. Första prioritet har fortsättningsvis stödet till de lokala aktörerna; tredje sektorn och företagarna på gräsrotsnivå. Byråkratin skall i fortsättningen förenklas. VII DET LOKALA UTVECKLINGSPROGRAMMETS INVERKAN Huvudmålsättningen för Egentliga Finlands program för lokal utveckling är en så positiv inverkan som möjligt på programmets alla tyngdpunktsområden (sociala, ekologiska, samhällsstrukturella/kulturella och ekonomiska). En strävan är att klart förbättra livsmiljön och förhållandena för människorna på landsbygden i Egentliga Finland. Programmet vill befrämja en balanserad regional utveckling, samt ett funktionellt servicenät på landsbygden. Programmets visioner och målsättningar för år 2015: 1. I det samhällsbygge som baserar sig på stadens och landsbygdens växelverkan, fungerar små städer, kommuncentrum och byar som bärande knutpunkter i ett stort nätverk. Den regionala nätverksstrukturen i Egentliga Finland är stabil. Byar och större centra utvecklas till en helhet, där slutresultatet är större än summan av de olika delarna. Lokala resurser och kunskap om närsamhället utnyttjas i utvecklingsarbetet. 2. I takt med de samhälleliga strukturförändringarna förändras offentliga, privata och tredje sektorns uppgifter och roller hela tiden kraftigt. Eftersom organisationsfältet blir allt mer specialiserat, bör tredje sektorns roll tydliggöras. Organisationernas viktiga samhällsarbete uppskattas, oberoende av om de är professionella serviceproducenter inom den tredje sektorn eller om de verkar på traditionella föreningsgrunder på kulturfältet eller

20 ;<" inom fritids- eller hobbyverksamheten. 3. Kommunerna tar i bruk verktyg, med vars hjälp kommunernas delområden beaktas i det kommunala beslutsfattandet. Speciellt i vidsträckta kommuner planeras verksamheten med byarna som utgångspunkt. För att trygga såväl demokratin som servicen, har kommunerna en fungerande och trovärdig förhandlings- och avtalsmekanism mellan kommunstyrelsen och byarnas invånare och föreningar. För att trygga servicen används mer än tidigare offentlig makt, ett effektiverat samarbete mellan företagare och medborgaraktörer, och en klarare fördelning av arbetet mellan olika byar. 4. Målsättningen är att landsbygden ska förbli bebodd och att alla ska ha möjlighet till ett boende som uppfyller ens behov och önskemål. Detta uppfylls dock genom att hushålla med de icke förnybara naturresurserna, till exempel med tanke på energiförbrukningen och trafiken. Utsläppen minskas genom att dra ner på produktions- och konsumtionsvanor som belastar miljön. Att sträva efter en tätbebyggd samhällsstruktur är inte en allmängiltig lösning inom miljöpolitiken. Den inverkan detta program för lokal utveckling får, visar sig först när de presenterade åtgärderna konkretiseras. En del åtgärder har börjat förverkligas redan i programmets skrivskede. Egentliga Finlands Byars rf egna spetsåtgärder för att förverkliga programmet är: 1. Projektet Kylä välittää (Byn bryr sig), som befrämjar närdemokratin på landsbygden och söker lokala lösningar för servicen. 2. Liikkuminen ja palveluiden muutos kuntaliitosten jälkeen (Förändringar i rörelsemönster och service efter kommunsammanslagningar) forskningsprojekt tillsammans med Åbo yrkeshögskola. 3. Anställningen av ett svenskspråkigt byaombud för skärgården. Egentliga Finlands Byar rf fungerar som samarbetspart i bland annat följande projekt: 1. Kyläkaava (Projekt för Salminiittu vatten- och serviceandelslag i Gustafs) 2. Grannprojektet Kylä auttaa ja välittää kriisissä Byn hjälper och bryr sig om vid kriser (Finlands Byaservice rf) 3. Invandrarprojketet Onni kutsuu kylään Lyckan bjuder till byn (Åbo universitets utbildnings- och utvecklingscentral Brahea) 4. Vieraslajit kuriin kummitoiminnalla Lounais-Suomessa Främmande arter under kontroll genom fadderverksamhet i Sydvästra Finland (Egentliga Finlands ELY-central) 5. Kylämaisema kuntoon Byamiljön i skick (ProAgria Farma/Egentliga Finlands Landsbygds- och Varsinais-Suomen Maa- ja kotitalousnaiset) 6. Tavoitteena sopimuksellisuus, TASO XXX som målsättning (4H-föreningen i Lundo) 7. Mynämäen kimppakyytipalvelu Virmu samåkningsservice (Virmu kommun, Åbo yrkeshögskola, Anadium Oy) 8. Kansainvälistymispolku - Internationaliseringsstigen (Ravakka ry och Pyhäjärviseutu ry) 9. Lemon-hankkeen Näin yhdistys toimii kurssi - Lemon-projektets kurs Såhär fungerar en förening (Salos medborgarinstitut) 10. Kylä toimii - Byn fungerar (Ravakka ry) 11. Osallisuushanke Deltagandeprojektet (Ruralia-institutet)

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor:

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor: Stadsstyrelsen 58 17.03.2014 Utlåtande om Egentliga Finlands landskapsstrategi 1088/00.04.01/2014 Stadsstyrelsen 58 Beredare Näringslivschef Tomas Eklund, tfn 040 488 5675 Föredragande Stadsdirektör Folke

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Pomoväst. Kontor i Ekenäs, Centro, Genvägen 4. Mottagning också i övriga kommuner. Styrelse: ordförande Lennart Biström, 10 ord.medl. + 10 suppl.

Pomoväst. Kontor i Ekenäs, Centro, Genvägen 4. Mottagning också i övriga kommuner. Styrelse: ordförande Lennart Biström, 10 ord.medl. + 10 suppl. Pomoväst Pomoväst Föreningen grundad i maj 1997 Vi har förverkligat tre program - På Spåret 1997-1999 - Vår västnyländska Saga 2000-2006 - Västnyland en bygd i samverkan 2007-2013 Sammanlagt cirka 250

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Bärkraft Journalnummer: 2008-4809 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Migrationsinstitutet

Migrationsinstitutet Krister Björklund Forskare Migrationsinstitutet Eriksgatan 34 20100 Åbo Tel. 02-2840453, 040-7478953 krister.bjorklund@utu.fi Migrationsinstitutet http://www.migrationinstitute.fi Tio procent av Närpes

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning

Läs mer

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden Bilaga 13KS65-18 Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden berikar kommunen. Piteå kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande miljöer

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Vårt landsbygdspolitiska program på fem minuter. Kort version

Vårt landsbygdspolitiska program på fem minuter. Kort version Vårt landsbygdspolitiska program på fem minuter Kort version Förord På landsbygden finns de resurser som krävs för ett hållbart samhälle. Här finns en livsmiljö som många eftersträvar, med närhet och samarbete

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat?

Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat? AR BETSLIVETS KV ALITET Resultat genom kvalitet Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat? Låt oss tala om morgondagen och lite om

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Turism- och kosthållsbranschen

Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Turism- och kosthållsbranschen Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Turism- och kosthållsbranschen Vad är VOSE-projektet? Valtakunnallinen ammatillisten osaamistarpeiden ennakointi Nationell modell för identifiering

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Möjligheternas landsbygd. Landsbygdspolitiska helhetsprogrammet 2014 2020

Möjligheternas landsbygd. Landsbygdspolitiska helhetsprogrammet 2014 2020 Möjligheternas landsbygd Landsbygdspolitiska helhetsprogrammet 2014 2020 Arbets- och näringsministeriets publikationer Utvecklande av regionerna Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen 19/2014 Möjligheternas

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

MARKNADSFÖRINGS- PLAN 2007-2010 Godkänd av kommunstyrelsen 16.10.2006 260 Inledning Susanne Hongell initierade vid kommunstyrelsens möte 6.2.2006 tillsättande av en arbetsgrupp för marknadsföring. Styrelsen

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

Landsbygdsnätverket och landsbygdsutvecklingsprogrammet Hans Bergström Landsbygdsnätverksenheten, JSM

Landsbygdsnätverket och landsbygdsutvecklingsprogrammet Hans Bergström Landsbygdsnätverksenheten, JSM Landsbygdsnätverket och landsbygdsutvecklingsprogrammet Landsbygdsnätverksenheten, JSM Landsbygdsnätverket?! Landsbygdsutvecklingsprogrammet?! Sivu 2 3.10.2008 Landsbygdsnätverket är en verksamhetsform

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

GRÖN FLAGG PROGRAMMET SOM STÖD FÖR MILJÖFOSTRAN I DAGHEMMEN

GRÖN FLAGG PROGRAMMET SOM STÖD FÖR MILJÖFOSTRAN I DAGHEMMEN GRÖN FLAGG PROGRAMMET SOM STÖD FÖR MILJÖFOSTRAN I DAGHEMMEN Theresa Knopp Natur och Miljö -2014- Vad är Grön Flagg? Daghemmens, skolornas och läroanstalternas program för hållbar utveckling. Ett internationellt

Läs mer

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Skellefteå vår gemensamma identitet.

Skellefteå vår gemensamma identitet. Skellefteå vår gemensamma identitet. Vad är det speciella med platsen Skellefteå? Och varför är den frågan viktig? Det kan du läsa om i den här boken. Den beskriver den bild av Skellefteå som nu ska spridas

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

för fritidsgårdsutveckling

för fritidsgårdsutveckling för fritidsgårdsutveckling 2005 Nackanätverket Nackanätverket initierades 1999 av den kommunala fritidsgårdsverksamheten i Nacka. Nätverket består av ansvariga för fritidsgårdsverksamheten i sex svenska

Läs mer

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 16 (27) Sammanträdesdatum 2013-02-07 39 Dnr 2012/191 Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum INLEDNING Carola Gunnarsson (C), Christer

Läs mer

MoRA VaLmaNifESt MORA

MoRA VaLmaNifESt MORA MoRA VaLmaNifESt MORA framtidens MoRA RöStA GrÖNt Miljöpartiet de grönas vision för Mora är tydlig. I en värld där klimathot, ekonomiska kriser och främlingsfientlighet avlöser varandra vill vi vara en

Läs mer

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax.

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax. På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. A Sökande Uddebo ekologiska Inköpsförening Organisations/personnummer 802476-9484 0700154224 E-post:

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 örnybara naturresurser en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 Bästa läsare! Denna nya strategi för jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Ledande Strategiarbete Påverkande Ny ledare ombord Förändringsprocesser Värden och etiska principer Förändringar i verksamhetsmiljön Kommunicera

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Landsbygdsriksdagens uttalande i Haiko, Borgå

Landsbygdsriksdagens uttalande i Haiko, Borgå Landsbygdsriksdagens uttalande i Haiko, Borgå Slutversion, söndag 26.09.2010 (Landsbygdsriksdagens uttalande kommer att ligga till grund för Svenska temagruppens arbete med ett finlandssvenskt landsbygdsprogram.)

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Kommunerna i norra Bohuslän i samverkan Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Ann-Carin Andersson www.tillvaxtbohuslan.se Vi är attraktiva

Läs mer