Mindyard presenterar de estetiska programen MINDYARD

Transkript

1 indyard presenterar de estetiska programen R ÅRSSS S VÅR 2015

2 lbin ustavsson, rubbeskolan lenergi på, jag känner två personer därifrån och blev taggad på det. Vad har du för uppfattning om de estetiska programmen? Verkar kul, om man är intresserad av estetik. ag hade valt musik om jag skulle börja på idgård. ag vill skaffa jobb, till exempel som elektriker Simon olsrud, Carlshöjdsskolan ag tror att jag har bestämt mig för att söka l- och energiprogrammet med datainriktning på ragonskolan. et har varit svårt att välja men nu känner jag mig säker. ag vill att min utbildning ska vara rolig samtidigt som det också är viktigt för mig att få möjlighet att plugga vidare efter gymnasiet. ohannes indgren, rtediskolan ag har inte bestämt mig, men kanske samhällsprogrammet. estetiska programmen? yp teater. ag känner inte till det estetiska programmet så bra. tt jobb. aja Wäringstam, rtediskolan ag är ganska säker på linjen, stetik & edia, men jag vet inte vilken skola det blir på. ntingen idgårdsskolan eller Parkskolan i Örnsköldsvik. estetiska programmen? an får uttrycka sig och göra det man tycker om, och så är det högskoleförberedande. åde att ha roligt och att få chansen att kunna vidareutbilda sig. lsa rnberg, Carlshöjdsskolan Hur känns det inför gymnasievalet? ag känner mig en aning stressad eftersom jag ännu inte har bestämt mig helt. ag funderar på att gå samhällseller naturprogrammet. et är svårt att välja men samtidigt så känns det roligt att få göra det. et känns också kul att få miljöombyte eftersom jag har gått på Carlshöjdsskolan i tio år. tt den är bred och ger mig högskolebehörighet. intervju med nior F nsvarig utgivare: nita lomkvist ohansson anita.blomkvist-johansson@umea.se Produktion: stetiska programmet med inriktning stetik & edia åk2, april Producerat i profilerna för Fotografi och rafisk design och kursen extkommunikation. : ennifer ohansson -assistent: atalie sseen mslagsdesign: ennifer ohansson mslagsfoto: Sandra Peterson odell: anna acobsson dress: idgårdsskolan Regementsområdet ox 3054, Umeå ryckeri: riginal, Upplaga: 1500 ex Papper: mslag - Scandia 2000 white 170g nlaga - Scandia 2000 white 130g innehållsförteckning 2 ntervju med nior - 4 Redaktionen - 4 axad estetik 5 edverkande - 8 ntervju: stetik & edia Paulina Spranger, rtedieskolan ag har valt linje men inte skola. ag ska gå bygg. estetiska programmet? eater, konst och musik. Vad vill du få ut av din utblidning? tt jag kan få jobb direkt efter gymnasiet. isa Vängbo, egs Centralskola Vet inte riktigt. ag är ganska skolless så kanske något yrkesförberedande. estetiska programmet? ul, det verkar chill. ra gemenskap. ag vet inte. milia ilsson, rtedieskolan ag har faktiskt ingen aning om vad jag ska välja. anske ygg eller ransport. estetiska programmet? an tänker bara på teater när man hör namnet. Vad vill du få ut av din utblidning? tt jobb. 12 ntervju: ild & Form - 14 ntervju: eater - 16 ntervju: ans 18 ntervju: usik - 20 ntervju: Vad hände efter idgårdsskolan? 22 rönikor och dikter - 24 stetoskop 25 Hit ta dina förebilder - 26 ntervju med nior 2 3

3 edverkande dare et du håller i din hand är resultatet av flera månaders hårt arbete. Vi som har skapat den här tidningen är andraårselever på idgårdsskolans program stetik och media och vi har fått i uppgift att göra årets upplaga av tidningen indyard. vårt arbete med indyard har vi lärt oss att samarbeta, hur tidningsproduktion fungerar och hur man hittar det perfekta selfieljuset i en fotostudio. en här tidningen vänder sig till dig som funderar över vilket gymnasium och vilket program du ska söka. Vi vill ge dig en bild av hur det är att vara elev vid något av idgårdsskolans estetiska program och har därför låtit elever berätta om sina upplevelser av skolan. Vidare i tidningen kan du läsa om stetik och media-, ild och form-, eater-, ans- och usik-programmet. essutom hittar du inspirerande krönikor skrivna av elever i vår klass, pyssel och annat roligt. Stort lycka till med att finna din väg i gymnasiedjungeln. Hoppas att vi ses i höst! redktörern: kjs wänmn, ntle esseen, lnne brännström, lyd ljlegren, jennfer johnsson, sndr peterson, johnn lernstedt sjödn axad estetik idgårdsskolans estetiska program passar dig som gillar kreativitet och skapande. Samtidigt får du en högskoleförberedande utbildning inför framtiden. Från och med i år har du som elev en större frihet att utforma innehållet i ditt estetiska program utifrån dina intressen och mål. nför läsåret kan du välja mellan fem olika inriktningar inom idgårdsskolans estetiska program: ild & form, ans, stetik & media, usik och eater. n hel gymnasieutbildning motsvaras av gymnasiepoäng. u läser en bas på poäng och kan sedan fritt välja kurser för 500 poäng. ina valbara kurser gör att du kan skräddarsy utbildningen helt utifrån dina behov. avsett vilka kurser du väljer får du en högskoleförberedande utbildning efter din examen. Sedan är det bara att fälla ut vingarna och ta sikte på nästa kapitel. Så skräddarsyr du din utbildning: 1. redda u vill bredda dina estetiska ämneskunskaper. ärför väljer du att lägga till fler estetiska ämnen, utöver din huvudinriktning. u kanske läser musikprogrammet och tar sikte på en karriär som musikalartist och vill utveckla dina färdigheter inom dans. 2. Fördjupa u vill ägna ännu mer tid åt din estetiska inriktning. ärför väljer du att fördjupa dig genom att lägga till extra kurser inom samma ämne. 3. eritpoäng u vill öka möjligheten att komma in på universitetet. ärför väljer du kurser som ger meritpoäng (som är värda mer poäng). 4. ehörighet u vill öka din behörighet till särskilda universitetsprogram. ärför väljer du att läsa behörighetsgivande kurser. nn lundström nformtör på mdgårdsskoln Från vänster: ennifer ohansson, Frida yrsten, ajsa Wänman, Pontus Viklund, enny Vrede, atalie sseen, Petra Sellin, mma ilsson, ova ordmark, Sandra Peterson, ohanna ernstedt Sjödin, ydia iljegren, oa lsson, innea rännström, aleb Stålnacke, Patrik ilsson, mma Förste, Sara Holmgren, mma Svanborg, lbin ygren, ustaf ohansson, Frida scarsson, athalie ylund, lice lander, anna acobsson, Sanny öfling Åström 4 5

4 stetintervjuer Vi har träffat elever från de estetiska programmen. Ungdomars skaparglädje bortprioriteras ofta i dagens skola. Vi utnyttjar inte heller våra kreativa förmågor i vardagen, trots att vi innerst inne längtar efter att få ta de första prövande dansstegen framför spegeln, kanske lära oss en monolog ur vår favoritfilm, eller redigera en bild vi tog i väntan på bussen. idgårdsskolan är en plats där kreativiteten får en chans att blomstra. ärför skildrar vi, i den här delen av tidningen, olika berättelser från idgårdsskolans estetiska program. 6 7

5 stetik & media da vill jobba med media livet ut Ute är det mörkt och kallt men inne i idgårdsskolans bibliotek är det varmt och fullt av ljus. Vid ett kvadratiskt bord sitter da kman som går sista året på programmet stetik och edia med inriktning foto. da bor i Ånäset och gick högstadiet på undalsskolan i Robertsfors. ill en början tyckte da det var svårt att veta vad hon ville läsa på gymnasiet. Hon ville gå något estetiskt som var kul och intressent, samtidigt som hon fick en bra grund till senare studier. Fotografering är ett av das stora fritidsintressen och det gjorde hennes val enklare då hon ville kombinera vad hon gillar att göra med skola, ärför valde hon programmet stetik och edia. Hon började först gymnasiet i Skellefteå, men efter några veckor kände da att hon hellre ville gå samma program fast på idgårdsskolan. Förväntningarna på den nya skolan var mycket positiva, hon visste sedan tidigare att idgård har en trevlig miljö med öppna och snälla människor. - e stämde verkligen! Första året på idgårdsskolan var lite rörigt då hon bytte klass och kom in sent, men det löste sig snabbt då hon fick hjälp med att komma ikapp. - et bästa med estetik och medieprogrammet är att det är väldigt bra lärare. e är engagerade och brinner för vad de lär ut vilket gör det roligare att lära sig. Vad da också gillar med programmet är att man blir bra på att bolla idéer och diskutera med andra i klassen. Sedan får man även utvecklas i sitt intresse. et roligaste minnet från das tid på idgård sskolan var när hennes klass hade sin realease-fest för fjolårets upplaga av indyard som hennes klass och parallellklass skapade tillsammans. å kände da att hon hade bidragit med något bra. nom foto har da lärt sig otroligt mycket. Vad som har betydelse i bilder, budskapet som ligger bakom motiven och att kunna analysera dem. Hon har även lärt sig mycket om att analysera händelser i omvärlden och hur medier påverkar samhället. På foto får du lära dig kamerans uppbyggnad och redigering i Photoshop. u får även lära dig bilders kompositioner samt ljussättning och hur du använder en blixt. framtiden vill da fortsätta att studera media och foto. Hon funderar på att plugga utomlands i Storbritannien men innan dess vill hon först jobba och tjäna pengar. en da vill även understryka att bara för att man går stetik och edia på gymnasiet behöver man inte jobba med det senare i livet. ntervjun lider mot sitt slut och som avslutning vill da dela med sig av några råd till alla 9:or som står inför sitt gymnasieval: - Välj något du tycker verkar kul och som du kommer orka med! ara för att du väljer ett estetiskt program behöver du inte jobba med det senare i livet. Välj heller inte efter kompisar och ha i åtanke att ett estetisk program ger samma möjligheter som ett samhällsprogram när du söker jobb eller söker vidare studier. : CSS F: C R På foto får man stå bakom och om man vill också framför kameran. Här blir da fotad till en kompis arbete. 8 9

6 ennifer gillar rafisk formgivning ennifer ohansson är 18 år och bor i Umeå, där hon läser andra året på idgårdsskolans program stetik och media med inriktning på grafisk formgivning. Varför valde du just den grafiska profilen som inriktning? För att jag tyckte det verkade kul och samtidigt kändes det som någonting som skulle passa mig. ag tänkte också att det skulle finnas ett brett utbud av jobb efter gymnasiet eller vidare utbildning. Vad tycker du om idgårdsskolan i stort? Först och främst trivs jag i skolmiljön, det finns bland annat gott om fönster och idgård i sig är en väldigt fin skola. ag tycker också om själva stämningen bland eleverna i skolan. Varje person är unik på sitt eget sätt men jag upplever att alla visar en slags respekt och positiv attityd gentemot varandra och jag trivs verkligen med att det är på det sättet. Vad är det som är så kul med att gå media? en grafiska utbildningen är roligast, jag tycker speciellt om att arbeta i programmen. Vi får bland annat skapa bokomslag, tidningslayouter och förpackningsdesign. Hur tycker du att lärarna på programmet är? ag tycker de är bra! e är kreativa, sociala och har roliga idéer. Vad är det du tycker är allra bäst med stetik och media? ag har svårt att välja bara en sak men det är härliga lärare och det är mycket praktiska uppgifter, vilket passar mig väldigt bra. Vad känner du är de största skillnaderna från årskurs 1 till årskurs 2? årskurs 1 var det väldigt varierat med medieformer så det blev mycket på en och samma gång. en samtidigt så fick man då hitta vad man själv tyckte mest om. ack vare det blev det lättare för mig att välja vilken inriktning jag ville ha i tvåan. u i årskurs 2 inriktar vi oss bara på antingen foto eller grafisk formgivning. Så det är ganska stor skillnad mellan ettan och tvåan. Förut var ju stetik och edia ett yrkesförberedande program medan det nu är studieförberedande, hur tänker du kring detta? ag har inte riktigt tänkt på det förut. en eftersom jag känner att jag är ganska less på det teoretiska skolarbetet så tänker jag att jag inte vill läsa vidare på universitet förrän i alla fall några år efter gymnasiet, ifall jag överhuvudtaget kommer läsa vidare alls. tt programmet är högskoleförberedande är bra, men jag vill jobba direkt efter gymnasiet så därför känner jag väl att yrkesförberedande kanske skulle ha passat just mig bättre. Vad tror du att du kommer ha för nytta av det du lär dig under din tid på programmet? ag tror faktiskt att jag kommer ha mycket nytta av det. För trots att jag kanske kommer att jobba i t.ex. en klädaffär tänker jag att grafisk formgivning finns överallt. ag menar exempelvis att jag har lite kunskaper kring reklam, att det kan påverka hur jag skyltar varor och att jag fått träna mycket på att komma fram till olika slags kreativa lösningar på problem. et känns helt enkelt som att oavsett om jag i framtiden kommer jobba inom media eller inte så kommer jag tjäna på att ha gått stetik och media på ett eller annat sätt. Hur ser du på din framtid? en är lite diffus, lite suddig. ag vet inte riktigt vad jag vill jobba med men jag känner att jag vill ha ett jobb där jag har kul. Hellre har jag kul och får mindre betalt än att få bra betalt men inte ha kul. ag vill också gärna resa men än vet jag inte vart. gentligen vet jag nog inte så mycket mer om min framtid än att den ser ljus ut. : FR RSCRSS F: PR S, C R 10 11

7 ild & Forms ateljé ild & Forms ateljé Vi gör så mycket mer än att måla och teckna Ur en bildsal på idgårdsskolans tredje våning strömmar musik och glada röster. lexandra önnback och hennes klasskamrater från årskurs tre på ild och form-programmet är i full gång med sina gymnasiearbeten och stämningen är livfull. - et här är typ vår partylektion! Vi spelar ofta musik när vi arbetar. et är jätteskönt, säger lexandra och bläddrar i sitt skissblock. rots up-tempomusiken och de glada rösterna, är ett speciellt lugn högst närvarande i rummet. onstverken och kreationerna som klär väggarna, den svagt fräna lukten från de öppnade färgburkarna och elevernas metodiska handarbete skapar en avslappnad atmosfär, som skulle kunna locka vem som helst att börja studera vid ild och form-programmet. För att läsa programmet krävs heller ingen tidigare erfarenhet inom konstområdet. lexandra hade varken tidigare erfarenhet av eller intresse för konst när hon började på programmet, men menar att hon trivs och att allt har fungerat bra. - Under det första året får man testa flera olika material och tekniker, och på så sätt lär man sig eftersom. ågot som lexandra även noga vill poängtera är att man inte enbart ägnar sig åt att måla och teckna vid ild och form-programmet. - ånga tänker att vi bara sitter och ritar fritt på lektionerna det har inte hänt en enda gång. Vi gör så mycket mer än att bara måla och teckna. Förutom med färger, penslar och pennor, arbetar eleverna även med gips, lera, ståltråd, frigolit, tyg, hönsnät, glas listan kan göras lång. Resultaten blir därmed ofta något helt annat än en målning på duk. nte sällan används elevernas kreationer till exempel som scenografi i föreställningar som andra estetiska program på idgårdsskolan arrangerar. et händer även att de får uppdrag av parter utanför skolan. Senast skapade de scenografi till ii Fashion Show och utformade en logotyp till ett lokalt klädföretag. - Vi verkar ha bra ett rykte bland företagen, konstaterar lexandra. rbetet är med andra ord mycket varierande, och så är även gymnasiearbetet, som är en omfattande uppgift som alla elever i årskurs tre gör. - Vi får göra i stort sett vad som helst som kan kopplas till estetik. Vissa syr kostymer eller målar, andra tar foton eller arrangerar performance, säger lexandra, som själv satsar på att utforma barnleksaker i cernitlera föreställande actionfigurer. lexandra och hennes klasskamrater förflyttar sig från bildsalen till ateljén intill för att fortsätta arbetet där. lexandra slår sig ned framför ett staffli och drar mjuka linjer med en penna. ågra av klasskamraterna sätter sig på golvet och målar porträtt med penslar och vattenfärg. e glada samtalen fortsätter och snart kommer lexandra och hennes kamrater in på värdet av att ha praktiska lektioner mellan de teoretiska. e är eniga om att det kreativa arbetet gör det teoretiska mindre påfrestande och att det ger dem mer ork i övriga skolämnen. e vill dock understryka att det inte automatiskt medför att programmet är slappt. - llt handlar om vilka tillvalskurser man väljer. an kan lägga till teoretiska kurser som ger bred behörighet till universitet. ånga tror att man går härifrån som konstnär, men så behöver det inte alls vara, menar lexandra. lexandra själv verkar till exempel inte vilja fortsätta på samma bana efter gymnasiet. - ag tänker göra något helt annat, men jag är fortfarande glad att jag valde ild och form programet. ag ville ha kul under min gymnasietid, och det har jag verkligen haft. : PR S F: S WÄ, PR S intervju ild & form 12 13

8 ervju teater ag vill lära ut teater i rehabiliteringssyfte öjligheten att få utöva sin passion i skolan är något många önskar att de hade. (ch det är precis vad nna-sara Wännman har). Hon valde idgårdsskolan för att vända nytt blad och ägna sig åt det hon älskar att göra. tt val som hon inte ångrar. nna-sara, 17 år gammal, går på idgårdsskolans teaterprogram årskurs 2. eater har länge varit ett stort intresse för henne. Sedan nna-sara var tolv år gammal har hon varit med i en teatergrupp på ulturcentrum i Umeå. tt välja teater-programmet på idgårdsskolan var därför självklart. et var teater, helt klart. et har jag hållit på med sedan jag var tolv och det var det jag även ville jobba med i framtiden. nna-sara är nöjd med sitt val, och ser framför sig en framtid som dramapedagog. ag vill lära ut teater i rehabiliteringssyfte. ill de som behöver det, drogmissbrukare etc. Fast hon tillägger att direkt efter gymnasiet vill hon bara leva. Resa jorden runt, träffa andra människor tt gå på idgård menar nna-sara har haft en stor inverkan på hennes tillvaro och henne som person. På min förra skola fanns det många olika grupperingar som jag inte riktigt trivdes i. ag, som estetiskt lagd, kände mig malplacerad. lla visste vem jag var så klart. slutet av nian hade jag genomgått en personlighetsförändring och bestämde mig för att göra något vettigt av mig själv och min tillvaro. ag ville vända nytt blad liksom. idgård fick agera det bladet. ag förnyade min bekantskapskrets och började på heltid ägna mig åt mitt teaterintresse. nna-sara får på sitt program lära sig grunderna i hur man framför en pjäs och hur man kan använda sig av teater i sin vardag. ejakning, samarbete. Saker hon vill ha med sig i sin mentala ryggsäck för att förverkliga sin dramapedagog dröm. Förutom det så känner sig nna-sara trygg. motsats till vad många tror så blir man inte fast i teaterns värld, programmet är högskoleförberedande, så det går att läsa vidare till vad man vill i framtiden. nna-sara tycker att programmet är roligt och att det är skönt att få göra något praktiskt då mycket skoltid annars går till att sitta still. an bildar också band med de andra i klassen, vi har så oerhört roligt tillsammans! Visst har vi motgångar, men det är sånt man lär sig av. ag tror aldrig att jag kommer att ångra mitt val av program oavsett hur framtiden ser ut för mig. : R F: FR RS, S ÅSRÖ 14 15

9 ervju dans ansprogrammet förde samman mandas möjligheter och intresse nne i danssalen på idgårdsskolan är det livfullt. alettlektionen är i full gång och den lilla skaran danselever gör plié, tombé, chassé och alla andra möjliga danssteg som man bara förstår om man är en äkta dansare. land dessa elever finns den snart 19-åriga manda Öhman. Hon började på idgård med en önskan att utvecklas inom sitt största intresse som hon har hållit på med hela livet, dansen. Hon började dansa contemporary dance (som påminner om balett och modern dans) när hon var liten och sedan dess har hon velat utvecklas i olika stilar och få professionell hjälp. är manda gick i 9:an var hon på praso på dansprogrammet. ans har alltid varit en stor del av hennes liv och hon hade drömmar om att bli professionell dansare, så dansprogrammet var ett självklart val. Hon hade inte så höga förväntningar på programmet, men det har verkligen överträffat hennes förväntningar. - ag har lärt mig grymt mycket sen jag började här och utvecklats jättemycket på de snart tre åren jag gått här. manda vill inte längre bli professionell dansare i framtiden men hon vill fortfarande dansa på fritiden. - u vill jag plugga till narkossjuksköterska och kanske vara danslärare på deltid, men det kan alltid ändras. ust nu är det extra mycket dans på schemat eftersom de tränar inför sitt gymnasiearbete, en två timmar lång föreställning som är ett sammarbete med musikprogrammet. e har även skapat koreografin till alla danser. - Vi har gjort många roliga grejer på dansen, men det här är nog bland det roligaste. Vad föreställningen handlar om är hemligstämplat än så länge, fram till januari när den har premiär. ansutbildningen innehåller även flera utflykter och studiebesök till, Skellefteå, Stockholm, orrlandsoperan i Umeå och utbyte med Seychellerna. n typisk dag för manda börjar kl 8.25 med religion, samhällskunskap, balett och sedan repetition inför föreställningen. en egentligen finns det ingen vanlig dag eftersom alla ser olika ut. bland har de dans hela dagen. et bästa med dansprogrammet är enligt manda att man får dansa på skoltid. essutom får man den behörighet man behöver för att läsa vidare efter gymnasiet på högskola eller universitet. manda har precis som vilken annan elev på ett högskoleförberedande program även ämnen som t.ex. svenska, matte, engelska och samhällskunskap. Hon har fått dansa olika danser som modern dans, jazz, hip hop, dancehall, men också skapat egna koreografier och visat upp dem. et ingår även en teoretisk kurs inom dans. en all denna dans tar såklart upp mycket tid från annat. - m jag har en danskoreografi att träna till och ett matteprov så prioriterar jag dansen och de andra ämnena kommer i andra hand. u dansar vi i princip från 8 till 5 så det tar på kroppen. ag somnar oftast direkt när jag kommer hem. mandas klass är de 13 stycken. vå killar och elva tjejer. et är en relativt liten klass men ändå den största dansklassen på skolan. tt den är så pass liten tycker manda bara är en fördel. - et är bra med små klasser för man får mer hjälp. an blir som en liten familj och pratar, skämtar och har kul tillsammans. ag trivs jättebra med alla och får den hjälp jag behöver för att utvecklas. rots att manda hade dansat väldigt mycket innan hon började på gymnasiet så var det långt ifrån alla som hade gjort det. - är vi började 1:an var det bara jag och två andra som dansat. Vissa hade testat på någon gång men kanske inte de danser vi dansar här. Vissa kom hit utan att kunna något och nu är de jätteduktiga dansare. an lär sig allt från grunden och utvecklas enormt mycket. : R F: R, SR W 16 17

10 ntervju usik et fanns utrymme för ig att vara mig Rummet fylls av klingande toner när fingrarna rör pianots tangenter. Samtidigt närmar sig läpparna mikrofonen och en behaglig röst strömmar ut genom högtalarna. ovisa Forsberg läser sista året av det estetiska programmet musik, på idgårdsskolan. För henne är musiken ett sätt att gestalta allt hon känner. är ovisa skulle göra sitt gymnasieval trodde hon inte att det fanns några chanser för henne att komma in på musikprogrammet, även om det var hennes önskan. Hon valde istället att läsa samhällsprogrammet. fter att ha gått där ett år så kände hon ändå att musiken kallade på henne. Hon bytte då program och plötsligt kändes det helt rätt. et kändes som att komma hem, berättar hon. ovisa säger att hon aldrig trivts eller passat så bra i skolan någonsin tidigare. et fanns utrymme för mig att vara mig, fortsätter hon. korridorerna hörs ljud från alla håll och kanter och instrumenten blandas i en härlig mix. ovisa tycker om atmosfären och att det finns utrymme för så mycket kultur. nligt henne är det bästa med musikprogrammet att hon får göra sin egen grej och utveckla sina gåvor och talanger. usikprogrammet har hjälpt ovisa att utveckla sitt artisteri. Hon berättar att det kommer att gynna henne i framtiden, oavsett vad hon vill hålla på med. Hon har även lärt sig musiklära och alla möjliga kunskaper som är bra att ha. Hon har utvecklats både rent teknikmässigt i sången, men också i gestaltning och sceniskt framförande. ovisa sjunger av olika anledningar. bland gör hon det för sin egen skull och för att det är roligt att sjunga. en i vissa sammanhang vill man beröra andra, förmedla någonting och nå ut med sitt budskap. et är en uttrycksform helt enkelt, säger hon. Förkunskaper är inte ett måste för att läsa de estetiska programmen, men ovisa tror att de som väljer musik harz någon sorts förkunskap. ntingen är det ett intresse eller att du kanske spelar något instrument, förklarar hon. Själv hade hon ett brinnande intresse för att sjunga och det är allt som behövs. ovisa förtydligar att även om man läser ett estetiskt program så är det fortfarande skola. tt hålla på med musik är också träning, jobbigt och läxor, även om det är andra delar som man får jobba med. et är en skön balans mellan det teoretiska och det praktiska, säger hon. ovisa vill bryta alla förutfattade meningar som finns kring det estetiska programmet. Hon säger att det finns stereotyper om hur en estetare ser ut, både klädmässigt och personlighetsmässigt. etta stämmer inte. et finns otroligt många olika typer av människor på alla programmen, sen att det bara är en viss typ som kommer fram eller får uppmärksamhet är en annan sak, säger hon. römmen för ovisa är att få jobba med musik i framtiden. Hon vill hitta sin väg i musiken, och även om hon inte känner att hon hittat den vägen än, så är hon säker på sin sak. : SR PRS F: SR PRS, SVR 18 19

11 Vad hände efter midgård? ulia Hedlund om resan från stetik och medieprogrammet till Umeå Universitet ulia Hedlund är nitton år gammal och sedan hösten 2014 är hon en student vid Umeå Universitet, där hon studerar en kurs som heter ournalistik, medier och kommunikation. nnan ulia sökte till Umeå Universitet var hon elev på idgårdsskolan. Hon läste stetik och medieprogrammet med grafisk kommunikation som inriktning. nför gymnasievalet i årkurs nio var ulia tvärsäker på vilken skola och vilket program hon ville gå. Hon var redan då intresserad av foto, text, kommunikation och bild. Hennes äldre bror hade tidigare gått på idgårdsskolan och han talade gott om dess stämning, elever och lärare. ulia besökte idgårdsskolan under skolans öppet hus-kvällar och hon fick då själv ett trevligt intryck av skolan. Hon säger att det främst var stetik och medieprogrammet som lockade henne till att välja idgårdsskolan, men också de övriga estetiska programmen lockade. Hon tyckte att skolan kändes livlig och inspirerande. är ulia valde gymnasium och gymnasieprogram funderade hon väldigt mycket över tiden som väntade efter gymnasiet. Hon ville ha möjligheter att fortsätta studera efter sina gymnasieår och hon ville ha samma förutsättningar som en elev vid det samhällsvetenskapliga programmet. et var med andra ord viktigt för henne att programmet hon skulle läsa var högskoleförberedande. Hon blev därför lättad när hon förstod att alla de estetiska programmen är högskoleförberedande och att hon kunde välja kurser till sin personliga studieplan för att utöka sin behörighet. idgårdsskolan levde upp till hennes förväntningar. en mysiga stämningen som hon hade föreställt sig fanns där och hon trivdes också riktigt bra i sin klass. -u i efterhand inser jag att jag kommer att sakna idgårdsskolan berättar ulia. -ag kommer att sakna föreställningarna, att hänga i skolans cafeteria och musikklassernas luciaframträdanden, säger hon. et var inte bara skolan, utan även stetik och medieprogrammet, som levde upp till ulias förväntningar. Hon berättar att hon lärde sig väldigt mycket under sina tre år på programmet och att hon i efterhand har insett att just stetik och media gav henne goda möjligheter att utvecklas på ett sätt som har haft betydelse för den utbildning hon läser nu. -et kändes som att jag fick prova på väldigt mycket olika saker på mediaprogrammet. Vi fick göra kampanjer, skiva texter, arbeta med ljud och jobba med grafisk design. et gav en väldigt bra och bred grund i mediekunskap. et har jag haft nytta av nu på universitetet. ulia säger också att de kunskaper hon bär med sig från de programspecifika kurserna för stetik och medieprogrammet också har varit betydelsefulla för henne även utanför mediesfären och att det var väldigt roligt att gå medieprogrammet. et gjorde hennes tid på gymnasiet roligare, påstår ulia. Hon ångrar inte sitt gymnasieval utan ser tillbaka på tiden på idgårdsskolan med ett leende. : RÄSRÖ F: S WÄ alin evrsson: idgård till jobb et är en mörk decembereftermiddag och mittemot oss sitter alin dvardsson som just nu har rast ifrån sitt fartfyllda jobb. Hon jobbar som dagislärare på Västangårds förskola och även fast jobbet är påfrestande med allt skrik och saker som händer omkring henne så tycker hon det är roligt att jobba med barn. alin gick på idgårdsskolan mellan år 2003 och Hon gick inriktningen dans som hon tyckte var jätteroligt. Hon berättar att skälet till att hon valde dans var för att hon kände sig skoltrött under nian. alin ville göra något roligt medan hon pluggade. Hon ville gå något samhällsvetenskapligt program, men kände inte för att bara plugga. alin hade dansat i några år och tänkte att det skulle vara kul att kunna blanda in dansen i skolan. å tänkte alin att hon kunde välja dans på idgårdsskolan, för att det både var ett samhällsvetenskapligt program och med inriktning dans. et tyckte hon passade henne. -et var dansen som lockade mig till programmet, berättar alin. e färdigheter som alin kände att hon fick från programmet var bra. Även fast det är ett samhällsvetenskapligt program så gjorde alin det bredare genom att välja till naturkunskap.hon visste att det ämnet behövdes ifall man ville läsa vidare. Så på så sätt måste man tänka till, säger hon. ag kunde ju ha smalnat av mig och bara gjort roliga saker som inte ger så bra poäng, men jag vill göra programmet lite bredare så då valde jag till naturkunskap. ed de ämnen hon valde till så kunde alin enkelt komma in på universitetet med det betyg som hon hade ifrån gymnasiet. Hon behövde inte plugga upp någonting för att komma in på lärarlinjen. tt tips som alin har till de som är osäkra om de ska välja ett estetiskt program, är att tänka igenom vad man vill bli. anske inte är så enkelt att veta när man går i nian, men man kan ha ett hum om det. m man väljer till rätt kurser i en inriktning, så kan man komma in på universitetet. en hon säger att om man har en dröm om att bli läkare kanske ett estetiskt program inte är den rätta vägen eftersom grundutbudet, vad hon vet, inte har alla de ämnen som behövs. en om man känner att man vill gå något samhällsvetenskapligt och göra något kul under tiden man pluggar så kan ett estetiskt program passa en. alin beskriver sin tid på idgård som de bästa åren i sitt liv och skrattar. ästa stället att hänga på var fiket för där tyckte hon det var trevligt att sitta. et brukade vara spelningar i kafeterian och ofta var det en kompis som satt och jammade. -Sen så var danslokalerna en plats som jag tyckte mycket om, det var som ett andra hem och det var där som jag trivdes bäst, säger hon. fter studenten gjorde alin massa olika saker. Hon åkte både till orge och ew ersey och jobbade. ew ersey så jobbade hon som barnflicka åt en familj. edan hon var där så dansade hon även lite och det tyckte hon var givande. alin har också jobbat en sväng här i Umeå, bland annat på ca axi. Sedan kände hon att det var dags att börja plugga, så hon sökte till lärarprogrammet på Umeå Universitet och kom in. alin pluggade tre år för att Förskoleläraren malin tipsar de nior som är osäkra att välja ett estetiskt program kunna bli en grundskolelärare och sen behövde hon plugga en termin till för att kunna bli förskolelärare. ust nu jobbar hon som förskolelärare på Västangårdsförskola. Även om alin inte jobbar med dans idag, tycker hon dansen har varit ett bra komplement i livet. ansen har gjort henne gladare och piggare, den har hjälpt henne att träffa nya människor och hon har knutit nya kontakter. -ansen har gått hand i hand med min hälsa och hjälpt mig att hålla mig i form, avslutar hon. : SS & VR F: SVR 20 21

12 rönika åt ingen begränsa din kreativitet På min låg- och mellanstadieskola undervisades vi i ett ämne kallat usik och rama. etta ämne var skolans stolthet och helt unikt i sitt slag. Flera gånger i veckan gjorde vi allt från slingriga sångövningar till teaterförställningar som improviserades ihop på en halvtimme. Så här i efterhand låter det helt ärligt ansträngade. Hur orkade vi? anske bättre formulerat: hur vågade vi? För på musik- och dramalektionerna var deltagandet helhjärtat från alla mina klasskompisar. ngen ursäktades på grund av sina blyga eller lata personlighetsdrag. Faktum var att det aldrig behövdes. en kreativa gemenskapen som uppstod på lektionerna var tillräcklig för att få en tondöv elev att frivilligt välja solopartiet i en upptempo-låt. en idag? nbart tanken på en improviserad teater är nog för att framkalla både hjärtklappning och en torr gom. ag är inte naiv. an växer upp, och i samma veva byts Herre på äppan ut mot intendo Wii. en trots det kan jag inte undgå att känna hur något försummats mig. Själva kreativiteten upphörde att vara kreativ när de vuxna slet åt sig den. Som om den var en bortsprungen kattunge de hittat på sin farstutrapp. e tog in kreativiteten för att ta hand om den, vårda den. reativiteten njöt av sitt nya hem, gjorde sig hemmastadd och bredde ut sig överallt. e vuxna blev helt plötsligt obekväma och tyckte att kreativiteten gått för långt; tagit för stor plats. e bestämmer sig för att begränsa kreativiteten i hopp om att skapa mer ordning och återfå kontrollen. et låter absurt när man sätter det i perspektiv, men så var fallet när jag lämnade min gamla skola för högstadiet. itt syfte är inte att peka finger. en någon står ju ändå skyldig med blodiga händer, ansvarig för att ha dödat min kreativitet. stället för att sprida ut kreativiteten i varje moment blev vi nu tilldelade en speciell tid att vara kreativa på. ild mellan klockan under måndag eftermiddag. å var det tillåtet att kladda lite, eller måla av en flaska i bästa fall. en kom ihåg att hålla er inom ramarna för kunskapskraven! är jag stod inför mitt gymnasieval var jag splittrad. in kropp hade nu befunnit sig i en akademiskt inriktad miljö under en lång tid, medan mitt sinne fortfarande levde kvar i den kreativa atmosfären från min uppväxt. Runtomkring mig ekade argumenten mot en estetisk utbildning. en kan du inte välja samhällsprogrammet? et är väl bredare? ch sen kan du välja media som inriktning istället? dag läser jag andra året på estetik och mediaprogrammet. ågot som aldrig skulle hänt ifall jag inte stannat upp och krävt rätten till min kreativitet tillbaka. ag lärde mig med tiden att omgivningens uppfattning av de estetiska programmen är byggd på okunskap. et är möjligt att kombinera praktisk kreativitet med akademisk teori och samtidigt få en bra grundutbildning. ärför är det så enormt viktigt att estetiska program likt de på idgårdsskolan får leva kvar. tt det finns lokaler, lärare, och elever som är beredda att fånga upp bortglömt eller nedtryckt engagemang. åt ingen begränsa din kreativitet. ex: ohanna ernsed Södin unskapen om digitala kanaler och medier - en viktig byggsten inför framtiden Vi lever i en tid där medier har stor makt över samhället och dess utveckling. edier spelar även en stor roll för den allmänna debatten. Vi matas dagligen av olika medier men är ofta omedvetna om vad mängden och kvaliteten på informationen vi tar emot gör med oss som människor. Hur den påverkar våra drömmar, önskningar, vår bild av vad som är rätt och fel och uppfattningen av olika normer som finns i samhället. Vår värld digitaliseras i ett rasande tempo. ournalistiken byter skepnad; från trycksvärta på tidningspapper till digitala format. nformation komprimeras i snabba flöden, antalet selfies på nstagram växer, nya appar tillkommer med syfte att koppla människor samman. änniskan söker sig till allt mindre format, på grund av tidsbrist, eftersom vi vill ta del av enorma mängder information dagligen. Vi kan enkelt konstatera att våra informationsflöden är snabbare och mer komprimerade än förr och dessutom ständigt närvarande. et är därför viktigt att vi granskar medieflödet med kritisk blick. tt vi lär oss om hur olika medier fungerar och hur de påverkar oss som individer, men också vilken inverkan de har på samhället. Vi människor behöver lära oss om hur vi bör hantera den oändliga mängd information som vi är mottagare för. Vi behöver kunskap om hur det ständigt förändrade medielandskapet också förändrar vårt fysiska samhälle. U väljer att lista digital kompetens som en av åtta så kallade nyckelkompetenser. enna kompetens är med andra ord jämställt det matetiska kunnandet och den sociala kompetensen, tillsammans med de andra sex nyckelkompetenserna. äran om kulturell medvetenhet och olika kulturella uttrycksformer hör också till listan över de åtta nyckelkompetenserna. ill dig som står inför ett gymnasie- eller kursval vill jag säga följande: Våga följa dina behov, önskningar och drömmar. Våga undersöka estetiken och din egen kreativa förmåga. en är viktig och kommer att behövas i framtiden som väntar dig. Världen kommer att behöva människor som är redo att ta sig an det pulserande medielandskapet. änniskor som vågar ifrågasätta och utmana det. n utbildning inom estetik och media är därför viktig eftersom den ger dig vidgade vyer och en förståelse för det nya, digitala samhälle som växer fram. ex: innea brännsröm rönika rönika Se gymnasiet som en bakelse eller chipspåse ag har själv varit där, framför högen av olika tidningar om vilken gymnasieskola och vilket gymnasieprogram som är rätt för mig och alla dessa besök på olika gymnasieskolor och gymnasieprogram. et hjälpte mig egentligen inte någonting alls. et som hjälpte mig att välja var när jag var själv, helt själv, då jag satte mig ned och tänkte efter. Vad skulle passa mig, mina värderingar, mina ambitioner och min personlighet? å kom jag på det. ag ville bli någonting, men vad? dag går jag på idgårdsskolans program stetik och edia med inriktning på foto. m jag backar tillbaka två år hade jag aldrig förutspått detta. stetik och media var mitt tredjehandsval och jag var absolut inte säker på att det var ett program som skulle passa mig som person. dag är jag nöjd med mitt beslut och har redan kommit halvvägs i programmet. ag har aldrig prioriterat att sitta vid skolbänken och lära mig de teoretiska ämnena. På de estetiska programmen får man arbeta både praktiskt och teoretiskt samt använda sin kreativitet. et gillar jag. u bör veta att du alltid kan ångra dig och det finns alltid trådar att dra i om du ångrar dig. et valet du gör när du är 15 år och går i årskurs 9 är inte ditt livs största beslut. et är att ångra sig och det är okej att byta program om det skulle bli eller kännas fel. Valet är olika från person till person. Vissa personer känner av nervositeten mer än andra som är mer säker på vad de ska välja. Vi står alla inför stora beslut i livet, vissa som är väldigt viktiga och andra mindre viktiga. m du har två erbjudanden framför dig, två olika bakelser du tycker om eller två olika chipssorter, då tar du givetvis den du tycker om mest, den som smakar bra och kanske till och med det erbjudande som fyller flest behov för dig. tt gymnasieprogram ska vara som den bakelsen eller chipspåsen du valde, det ska vara gymnasiepro- grammet som fångade din uppmärksamhet, den du tycker om, den som är bra och den som uppfyller dina krav och behov. ag valde gymnasieskolan idgårdsskolan och gymnasieprogrammet stetik och edia, för att de estetiskt programmen är högskoleförberedande, för att det är estetiska och för att jag inte bara behöver sitta vid skolbänken. dag är jag en glad och nöjd gymnasieelev. ex: emma Svanborg lla sinnen oft: trycksvärta, gamla böcker och en bränd datorfläkt. jud: disco, bilradion och en falsk hörlurssång. Syn: matchande kläder, C reklamen och en rytmisk kroppsrörelse till musik. Smak: kreativitet, mormors bullar och änden av en blyertspenna. änsla: inlämnad uppgift, händer som skapar och att vara bra på något. u har upplevt ett estetiskt uttryck. re år tillsammans li ihop med mig. ag kanske inte är perfekt men jag vill ditt bästa. et handlar faktiskt om dig! u vet vad de säger om kärlek vid första ögonkastet. en kärleken kommer att växa fram mellan oss. ag lovar dig kunskap. Hos mig har du en framtid. u får allt och lite till. Vi kommer att växa tillsammans. fter tre år kan du göra slut. vh gymnasiet exer: Frida myrsen ikter 22 23

13 FR PÅ ÅR eater u kommer toppa självförtroendet och göra saker du aldrig kunnat tänka dig tidigare. u kommer att få chansen att utveckla ditt sätt att uttrycka dig på, både framför och bakom scenen, med hjälp av dina spexiga och uppfinningsrika klasskompisar. änn dig lugn och avslappnad, på teaterprogrammet får du vara precis den du är eller kanske vill vara? usik Förbered dig för många nya utmaningar. etta kommer att bli tre roliga, lärorika och spännande år. u kommer att få kliva ut ur din comfort zone och testa på olika musikgenrer, instrument och att inta olika scener. a chansen för här kommer du att få känna dig som en riktig stjärna. stetik & edia Var beredd för tre intensiv och konstnärliga år, på alla plan. tt jobba med design, layout, reklam, film, foto, propaganda, mediahistoria, och en massa annat skoj kommer göra dig till en äkta medieelev och ge dig en bred utbildning för en fortsatt medieanpassad karriär. ans Här kommer ditt inre sanna jag fram. Varför inte ha flera danslektioner i veckan, där du kommer att träna både kroppen och knoppen? ch varför inte gå runt i slappa danskläder och dra en liten dans i korridoren? u kommer inte bara dansa på skolan, utan även till skolan. nergin kommer att flöda och du kommer aldrig att kunna hålla dina fötter i styr. ild & Form Äntligen kan du släppa taget från det jobbiga och framhäva din konstnärliga sida. u kommer att få en utmanande, kreativ och produktiv resa under tre års tid. u och dina klasskamrater kommer att tillsammans skapa nya och spännande konstverk. Vilket estetiskt program är du? 1. Hur skulle du lösa problemet om ett tuggummi fastnade på din sko? a) a bort det så klart! b) Försöka skaka loss det c) Slänga skon i soptunnan d) åtsas som att det inte finns där e) örja steppa 2. Vilken av dessa låtar är bäst enligt dig? a) ang ang essie b) naconda icki inaj c) hinking out loud d Sheeran d) Steal my girl ne irecton e) ragon iriam ryant 3. Vilken bok tycker du är bäst eller vill du helst läsa? a) he aze runner b) ooking for laska c) ivergent d) he Hobbit e) Cirkeln 4. Vad gör du om en hund attackerar dig? a) Skyddar mig b) Slår tillbaks c) ngenting d) Skriker e) Skäller (voff) 5. Vilken är din favoritfilm? a) umma ig b) Step up 3 c) Sagan om ringen: Härskarringen d) Harry Potter och den flammande bägaren e) Chicago 6. Vilken kändis är du mest lik? a) ohnny epp b) ennifer awrence c) Zac fron d) risten Stewart e) ngelina olie 7. Vad skulle du göra om du såg en björn i skogen? a) Fotografera den b) Springa för livet c) Hitta ett bra gömställe och rita av björnen d) Spela död e) Psyka den genom att jojka H FÖRR! S C P V H F C W R V F W U W S S C C P C V P P S H R H Z U C H U U S U F W S V P H U U V W H H R S Q P R C F F text: emma nilsson Svar: Flest a stetik & edia, Flest b ans, Flest c ild, Flest d eater, Flest e usik, blev du divergent (flera alternativ) alla program passar dig! text: alice olander & sanny åström text: ennifer ohansson 24 25

14 (riginal tryckeri logo ska ligga här) men vi gillar kreativa lösningar! ron aiimi, egs Centralskola konomi eller veterinär. ag gillar djur och det verkar spännande. estetiska programmet? Vet inte. ag vet inte riktigt. Förmodligen att jag ska kunna plugga vidare.efter gymnaseit milia Hjalmarsson, egs Centralskola yggprogrammet. ag vill hellre gå någonting praktiskt än sitta stilla. estetiska programmet? et verkar kul men är ingenting jag håller på med. ag vill ha jobb så fort som möjligt. alin ndersson, egs Centralskola ild och form på idgård, jag älskar bild. estetiska programmet? et verkar roligt och kreativt. ävligt kul och bra betyg. Vilma nqvist, Carlshöjdsskolan ag har bestämt mig för att gå samhällsprogrammet på idgårdsskolan. ag tycker om de samhällsorienterade ämnena, de intresserar mig. ag vill gå på idgårdsskolan eftersom stämningen där verkar bra. et är viktigt för mig att den är högskoleförberedande. ag tycker också att det verkar roligt att läsa någon praktisk kurs. rnella rakoze, Carlshöjdsskolan ag är säker på mitt gymnasieval. ag ska gå ekonomiprogrammet på ragonskolan. ag kunde inte tänka mig någon annat program. tt den är bred och ger mig högskolebehörighet. ag vill inte känna mig låst till ett särskilt yrke eller bransch. intervju med nior Spårvägen 10, Umeå in lokala fullserviceleverantör av storformat, digital- och offsettryck. Richard eckman, egs Centralskola ild och form på idgård estetiska programmet? et är awesome, man får göra roliga saker. ag vill kunna jobba. ajsa-otta jörklund, Carlshöjdsskolan ag känner mig kluven. ag velar mellan samhällsprogrammet eller naturprogrammet. ag har nyss gjort PRS på idgårdsskolan, som jag fick ett bra intryck av. ag gillade atmosfären där. ag har dock inte riktigt bestämt mig än. ag vill ha en bred utbildning så att jag har flera alternativ efter gymnasiet. en jag ska nog fundera lite mer innan jag bestämmer mig för vilken. lliot indström, rubbeskolan anske ekonomi på ragonskolan, eller något på idgård. konomi kan kanske ge en bra utbildning. Vad har du för uppfattning om de estetiska programmen? Har många kompisar på idgård, och det verkar som en färgglad skola där man får vara sig själv utan att bli dömd. n bra utbildning kan skapa möjligheter till att plugga vidare och att få nya kompisar. 25

15 estetiska programmet för estetik & edia