Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg Financiers and providers within health care, education and social services 2013

Transkript

1 OE 29 SM 1501 Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2013 Financiers and providers within health care, education and social services 2013 I korta drag Offentlig sektor den största finansiären Den svenska ekonomin producerade under 2013 verksamhet inom vård, skola och omsorg för nästan 940 miljarder kronor. Sedan 2012 har verksamheten inom dessa områden ökat med ungefär 50 miljarder. De privata företagen utförde verksamhet för 156 miljarder, vilket till 72 procent finansierades av offentlig sektor. Även ideella organisationer är stora utförare inom dessa områden. De utförde verksamhet för 29 miljarder, som till 61 procent finansierades av offentlig sektor. Stora regionala skillnader av köp av verksamhet I genomsnitt för hela riket köpte kommuner och landsting under 2013 verksamhet för 11 procent av bruttokostnaden. Jämfört med 2012 ligger det på samma nivå. Det är dock stora skillnader regionalt, det län där det förekommer mest köp av verksamhet är Stockholms län. Andelen köp av verksamhet uppgick där till 20 procent av den totala bruttokostnaden. I Kalmar och Norrbottens län uppgick motsvarande andel endast till 4 procent. En fjärdedel jobbar inom vård, skola och omsorg Under 2013 förvärvsarbetade ungefär 1,2 miljoner inom vård, skola och omsorg. Det innebär att en fjärdedel av totala antalet förvärvsarbetande i Sverige har sin sysselsättning inom dessa områden. Sedan år 2000 har förvärvsarbetande inom dessa områden ökat med 19 procent, vilket är fem procentenheter högre än ökningen av totala antalet förvärvsarbetande i Sverige. Starkast nyckeltal för hälso- och sjukvårdsföretag Av de tre delbranscherna vård, skola och omsorg är det företagen inom hälsooch sjukvård som visar på starkast nyckeltal. Exempelvis likviditeten som uppgick till 188, medan samma nyckeltal för företagen inom utbildning och omsorg låg mellan Jämfört med totala tjänstesektorn visar företagen inom vård, skola och omsorg totalt på bättre avkastningsmått, samt starkare likviditet och soliditet. Nyckeltalen rörelse- och vinstmarginal, samt framför allt nettoomsättning per anställd är dock starkare för den totala tjänstesektorn. Monica Leonardsson, SCB, tfn monica.leonardsson@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Offentlig ekonomi. Utkom den 24 september URN:NBN:SE:SCB-2013-OE29SM1501_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 SCB 2 OE 29 SM 1501 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Det finns skillnader i statistik om privata utförare 4 Utvecklingen av privata företag tar fart igen 5 Stor ökning av hälso- och sjukvårdsverksamhet 7 Privata utförare står för en allt större del inom omsorgsområdet 9 Regionala skillnader på andelen köpt verksamhet 11 Antalet privata utförare ökar 11 En fjärdedel jobbar inom vård, skola och omsorg 13 Stor variation på utbildningsnivån 14 Starkast nyckeltal för hälso- och sjukvård 16 Tabeller 20 Teckenförklaring Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom utbildningsområdet 2013, miljoner kronor Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom hälso- och sjukvårds-området 2013, miljoner kronor Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom omsorgsområdet 2013, miljoner kronor Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2013, miljoner kronor Kommunernas köp av verksamhet fördelat på utförare 2013, miljoner kronor Kommunernas köp av verksamhet från privata företag samt från föreningar och stiftelser , miljoner kronor Landstingens köp av verksamhet fördelat på utförare 2013, miljoner kronor Landstingens köp av verksamhet från privata företag och föreningar och stiftelser , miljoner kronor Landsting och kommuners köp av verksamhet fördelat på län Andel av bruttokostnad i procent Antal företag, produktions-, förbruknings- och förädlingsvärde efter företagsform 2013, miljoner kronor a. Nyckeltal för företag inom utbildningsområdet b. Nyckeltal för företag inom hälso- och sjukvård c. Nyckeltal för företag inom omsorgsområdet d. Nyckeltal för företag inom vård, skola och omsorg e. Nyckeltal för företag inom tjänstesektorn Antal förvärvsarbetande inom vård, skola och omsorg Antal förvärvarbetande inom vård, skola och omsorg 2000, Antal förvärvsarbetande fördelat på verksamhet och utbildningsnivå Antal utförare inom kommunerna per län fördelat på verksamhetsområde

3 SCB 3 OE 29 SM Antal utförare inom landsting fördelat på verksamhetsområde Fakta om statistiken 41 Detta omfattar statistiken 41 Objekt och population 41 Redovisningsgrupper 41 Definitioner och förklaringar 42 Så görs statistiken 46 Datainsamling 46 Statistikens tillförlitlighet 46 Bra att veta 47 Ekonomisk statistik 47 Utförarregistret 47 In English 49 Summary 49 Financiers and providers in health care, education and social services 2013: 49 Public sector the largest financier 49 Large regional differences of purchased activities million employees in health care, education and social services 49 Strongest key ratios in health care 49 List of tables 50 List of terms 51

4 SCB 4 OE 29 SM 1501 Statistiken med kommentarer Det finns skillnader i statistik om privata utförare Under en lång tid har den offentliga sektorn svarat för såväl finansiering som utförande av verksamheter inom vård, skola och omsorg. Sedan en tid tillbaka har det dock blivit allt mer vanligt att verksamheter bedrivs av privata utförare, även om det mesta av finansieringen ligger kvar inom den offentliga sektorn. När det gäller uppgifter om de privata utförarna finns källor att hämta både från utförarna och från finansiärerna. Från utförarsidan finns uppgifter från företag i undersökningen Företagens ekonomi. Från finansiärsidan finns uppgifter från kommuner och landsting i undersökningarna Räkenskapssammandrag för kommuner respektive landsting. I tabellen nedan har en jämförelse gjorts mellan de två olika källorna Företagens ekonomi och Räkenskapssammandraget. Inom utbildningsområdet stämmer uppgifterna från de båda källorna väl överens. Inom verksamhetsområde hälso- och sjukvård visar de olika källorna dock en differens på ungefär 7 miljarder. Differensen beror på att i Räkenskapssammandraget ingår inte uppgifter om Köp av tjänst. Det gör det däremot i uppgifterna från Företagen ekonomi. Köp av tjänst kan exempelvis vara laboratorie-, röntgen- och ambulanstjänster. Slutligen inom omsorgsområdet så är differensen mellan källorna ungefär 1,3 miljarder. Jämförelse mellan olika källor avseende privata företag 2013, mnkr Verksamhetsområde Företagens ekonomi Räkenskapssammandrag Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg I tabellerna 1-4 längre fram i denna rapport bygger uppgifter om de privata utförarna på undersökningen Företagens ekonomi. Däremot i tabellerna 5-8 har uppgifterna om privata utförare hämtats från undersökningarna Räkenskapssammandrag för kommuner respektive landsting. Den svenska ekonomin producerade under år 2013 verksamhet inom vård, skola och omsorg för nästan 940 miljarder. Av detta så utförde de privata företagen verksamhet för 156 miljarder, varav 72 procent finansierades av offentlig sektor. Sammanställningen visar att även de ideella organisationerna är stora utförare. De utförde verksamhet för 29 miljarder, vilket till 62 procent finansierades av offentlig sektor.

5 SCB 5 OE 29 SM 1501 Utvecklingen av privata företag tar fart igen Inom utbildningsområdet utfördes verksamhet för 342 miljarder under Jämfört med året innan har verksamheten inom detta område ökat med 3 procent. Sedan år 2009 har verksamheten inom detta område ökat med drygt 42 miljarder, vilket motsvarar en ökning på 14 procent. Utförd verksamhet fördelat på respektive utförare inom utbildningsområdet , mnkr Utförare Stat Landsting Kommun Kommunalförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer Hushåll Utland Totalt Kommunerna, som ansvarar bland annat för förskola, grundskola och gymnasieskola, är de största utförarna inom utbildningsområdet. De utförde verksamhet för 212 miljarder. Av kommunernas utförda verksamhet finansierades 91 procent genom kommunernas egna medel, främst i form av kommunalskatter och generella statsbidrag. Övriga finansiärer var staten som lämnat ett driftbidrag på 7 miljarder, samt hushållen som betalat taxor och avgifter för 7 miljarder. Det mesta av finansieringen från hushållen avser taxor och avgifter till förskola och skolbarnomsorg. Efter kommunerna är det staten som är den största utföraren inom utbildningsområdet. Staten som ansvarar för universitets- och högskoleutbildning utförde verksamhet för 57 miljarder. Detta finansierades till 81 procent av staten själv. De privata företagen är de tredje största utförarna inom utbildningsområdet. De utförde verksamhet för 44 miljarder under 2013, vilket innebär det en ökning med 6 procent sedan året innan. Mellan åren 2011 och 2012 var ökningen inte lika stor, den uppgick då till 3 procent. Sedan år 2009 har de privata företagens verksamhet ökat med 33 procent inom detta område. Av de privata företagens utförda verksamhet på 44 miljarder stod kommunerna för 26 miljarder av finansieringen. Statens finansiering av de privata företagen uppgick till 3 miljarder. Sammanlagt stod offentlig sektor för 68 procent av finansieringen, vilket innebär en ökning med en procentenhet sedan året innan. Andra privata företag finansierade verksamheten med 5 miljarder. Detta kan till exempel röra sig om personalutbildningsföretag. Hushållen stod för 9 miljarder av finansieringen av de privata företagen och avser bland annat avgifter till trafikskolor och liknande.

6 SCB 6 OE 29 SM 1501 De privata utbildningsföretagens finansiärer, procent 11,2 21,1 7,8 0,5 59,4 Staten Landsting Primärkommun Privatägda företag Hushåll och individer Även ideella organisationer utförde en stor del av verksamheten inom utbildningsområdet. Värdet av deras utförda verksamhet uppgick till nästan 20 miljarder. Av detta finansierades 8 miljarder via staten i form av olika bidrag, samt 5 miljarder som finansierades av kommunerna. Övriga utförare inom detta område är kommunalförbund, landsting och offentligt ägda företag som tillsammans utförde verksamhet för drygt 8 miljarder.

7 SCB 7 OE 29 SM 1501 Stor ökning av hälso- och sjukvårdsverksamhet Inom hälso- och sjukvårdsområdet så utfördes under 2013 verksamhet för totalt 354 miljarder. Jämfört med året innan så innebär det en ökning med 32 miljarder. Om man jämför med år 2009 så har värdet ökat med nästan 69 miljarder, eller 24 procent. Utförd verksamhet inom hälso- och sjukvårdsområdet , mnkr Utförare Stat Landsting Kommun Kommunalförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer Hushåll Utland Totalt Landstingen utförde verksamhet till ett värde av 276 miljarder, vilket innebär en ökning med 11 procent sedan året innan. Landstingens verksamhet finansierades till 92 procent via landstingsskatt och generella statsbidrag. Staten gav bidrag och köpte verksamhet för 10 miljarder. Genom patientavgifter finansierade hushållen verksamheten med 7 miljarder. Efter landstingen är det privatägda företag som är de största utförarna inom hälso- och sjukvårdsområdet. Under 2013 utförde de verksamhet för totalt 60 miljarder, sedan 2009 innebär det en ökning med 12 miljarder. Det är till största delen inom den öppna vården som det förekommer ett stort antal privata utförare. Av de privata företagens utförda verksamhet på 60 miljarder finansierades drygt hälften av landstingen och 5 miljarder av staten och kommunerna. Sammantaget stod offentlig sektor för 62 procent av de privata företagens finansiering, vilket ligger på samma nivå som föregående år. Hushållen finansierade de privata utförarna med 16 miljarder genom patientavgifter. Vidare stod privata företag för 6 miljarder av finansieringen genom exempelvis företagshälsovård.

8 SCB 8 OE 29 SM 1501 De privata hälso- och sjukvårdsföretagens finansiärer, procent 5,6 10,9 27,2 53,8 Staten Landsting Primärkommun Privatägda företag Hushåll och individer 2,4 De offentligt ägda företagen utförde verksamhet för 13 miljarder inom hälsooch sjukvården. Landstingen finansierade 10 miljarder av detta, följt av hushållen som stod för 2 miljarder av finansieringen. Ideella organisationer utförde verksamhet till ett värde av drygt 2 miljarder.

9 SCB 9 OE 29 SM 1501 Privata utförare står för en allt större del inom omsorgsområdet Under år 2013 utfördes verksamhet inom omsorgsområdet för totalt 240 miljarder. Sedan året innan har verksamheten ökat med 9 miljarder. Jämfört med år 2009 uppgår ökningen till ungefär 30 miljarder eller 14 procent. Utförd verksamhet inom omsorgsområdet , mnkr. Utförare Stat Landsting Kommun Kommunalförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer Hushåll Utland Totalt Kommunerna utförde själva verksamhet till ett värde av 175 miljarder. Finansieringen av kommunernas verksamhet sker till största delen främst genom kommunalskatter och generella statsbidrag. Under år 2013 uppgick denna finansiering till 145 miljarder. Staten finansierade kommunens verksamhet med 11 miljarder genom driftbidrag och exempelvis ersättningar för personlig assistens. Även hushållen bidrog med 11 miljarder, vilket avser olika typer av taxor och avgifter samt hyreskostnader. Staten utförde verksamhet genom Statens institutionsstyrelse och Migrationsverket för 5 miljarder. Detta finansierades med 4 miljarder av staten själva. Ideella föreningarna utförde en stor del av verksamheten inom omsorgsområdet, deras verksamhet uppgick till ungefär 7 miljarder. Även inom omsorgsområdet står de privatägda företagen för en stor del av verksamheten. Under år 2013 utförde privata utförare verksamhet för 52 miljarder, en ökning med 4 miljarder sedan året innan. Sedan 2009 har privata företag ökat sin verksamhet med 57 procent inom detta område. Kommunerna finansierade de privata företagen med 31 miljarder, medan staten svarade för 13 miljarder samt landstingen med en miljard. Offentlig sektor finansierade 87 procent av de privatägda företagens verksamhet inom detta område. Det motsvarar en minskning med 2 procentenheter sedan året innan. Hushållen och privata företag stod för totalt 7 miljarder av finansieringen.

10 SCB 10 OE 29 SM 1501 De privata omsorgsföretagens finansiärer, procent 4,2 9,2 25,2 1,9 Staten Landsting Primärkommun Privatägda företag Hushåll och individer 59,4

11 SCB 11 OE 29 SM 1501 Regionala skillnader på andelen köpt verksamhet Hur mycket verksamhet kommuner och landsting köper från privata utförare varierar inom landet. Enligt uppgifter från Räkenskapssammandragen för kommuner och landsting visar statistiken att det i Stockholms län förekommer mest köp av verksamhet. Där uppgick köp av verksamhet från privata företag och föreningar/stiftelser till 20 procent av den totala bruttokostnaden. Andelen ligger på samma nivå som året innan. Fem län har ökat sin andel med en procentenhet sedan året innan, ett län har däremot minskat med en procentenhet. Efter Stockholms län är det i Region Skåne där det förekommer mest köp av verksamhet i förhållande till bruttokostnaden, andelen uppgick till 12 procent. De län där det förekommer minst köp av verksamhet är Kalmar och Norrbottens län där köp av verksamhet uppgick till 4 procent av totala bruttokostnaden. I genomsnitt för hela riket köpte kommuner och landsting verksamhet för 11 procent av bruttokostnaden, vilket innebär samma nivå som året innan. Köp av verksamhet från privata företag och föreningar/stiftelser fördelat på län, andel av bruttokostnaden, Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Antalet privata utförare ökar Resultatet från undersökningen Utförarregistret visar att under 2014 har kommuner och landsting tillsammans köpt verksamhet från ungefär privata utförare inom verksamhetsområdena vård, skola och omsorg. Sedan året innan innebär det en ökning med 12 procent. En kommun eller ett landsting kan köpa verksamhet från samma utförare inom flera olika verksamhetsområden. Dessutom kan flera kommuner och landsting köpa verksamhet från samma utförare. Bland de utförarna har SCB kunnat identifiera cirka unika utförare, vilket är ungefär 300 fler än föregående år.

12 SCB 12 OE 29 SM 1501 Kommunens utförare I tabell 15 redovisas köp från privata utförare aggregerat per län. Kommunerna i Stockholms län har angett att de köpt verksamhet från privata utförare 1. Motsvarande för kommunerna i Västra Götaland var och för Region Skåne Gotland var det län som köpt verksamhet från minst antal utförare, antalet utförare uppgick till 160. Det genomsnittliga antalet privata utförare inom kommunerna var 117. Det verksamhetsområde där det förekom flest köp från privata utförare var inom kategorin Individ och familjeomsorg, följt av Gymnasieskola. I årets undersökning fanns även verksamhetsområdet Flyktingmottagande med. Inom detta område har kommunerna angett köp från privata utförare. Landstingens utförare Landstingen har tillsammans angett köp från utförare. Stockholms läns landsting har angett nästan 820 utförare. Detta kan dock vara en grov underskattning då det finns indikationer på att det finns ytterligare ungefär utförare som Stockholms läns landsting köpt verksamhet från. Dessa har SCB dock inte kunnat identifiera i företagsdatabasen och de ingår således inte i statistiken. Region Skåne har angett köp från 830 utförare. Det landsting med minst antal utförare var Blekinge med drygt 40 utförare. Det genomsnittliga antalet privata utförare inom landstingen var 207. Det är mest vanligt att landstingen köper verksamhet från privata utförare inom verksamhetsområdet Primärvård. Ungefär 47 procent av landstingens privata utförare finns inom primärvården. Orsaken till att landstingen köper mest verksamhet inom primärvården är införandet av vårdval som startade 2007 och blev obligatoriskt i Hälso- och sjukvårdslagen Minst antal utförare finns det inom området Övrig hälso- och sjukvård, exempelvis ambulans- och sjuktransporter och handikapp/hjälpmedelsverksamhet. 1 Observera att samma utförare kan förekomma inom flera olika verksamhetsområden och inom flera kommuner/landsting.

13 SCB 13 OE 29 SM 1501 Antalet företag inom utbildningsområdet ökar År 2013 bestod näringslivet av drygt en miljon företag. Av dessa företag var ungefär företag registrerade inom verksamhetsområdena vård, skola och omsorg. Drygt hälften, 57 procent, av företagen inom vård, skola och omsorg var enskilda näringsidkare, resten av företagen hade bolagsformen aktiebolag, handelsbolag etc. 2 Sedan året innan har antalet företag inom dessa verksamhetsområden ökat med ungefär företag. Över hälften av de nya företagen återfinns inom utbildningsområdet. Flest antal företag fanns inom hälso- och sjukvårdsområdet med nästan företag och drygt företag fanns inom utbildningsområdet. Inom omsorgsområdet fanns minst antal företag med drygt företag. Förädlingsvärdet, det vill säga bidraget till bruttonationalprodukten (BNP), uppgick för företagen inom vård, skola och omsorg till 121 miljarder. Detta motsvarar 6 procent av förädlingsvärdet för det totala näringslivet som uppgick till miljarder. En fjärdedel jobbar inom vård, skola och omsorg Under år 2013 var drygt 4,6 miljoner förvärvsarbetande i Sverige. Av dessa var ungefär 1,2 miljoner förvärvsarbetande inom verksamhetsområdena vård, skola och omsorg. Det innebär att drygt en fjärdedel av totala antalet förvärvsarbetande har sin sysselsättning inom vård, skola eller omsorg. Sedan år 2000 har förvärvsarbetande inom dessa områden ökat med 19 procent. Detta är fem procentandelar högre jämfört med ökningen för totala antalet förvärvsarbetande. Antal förvärvsarbetande 2000, Verksamhet Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg Totalt vård, skola, omsorg Totalt antal förvärvarbetande i hela ekonomin Flest antal förvärvsarbetande fanns inom utbildningsområdet, följt av omsorgsområdet och minst antal förvärvsarbetande fanns inom hälso- och sjukvårdsområdet. Sedan år 2000 så har antalet förvärvsarbetande inom utbildningsområdet ökat med 58 procent. Även inom omsorgsområdet har antalet förvärvsarbetande ökat, dock inte lika mycket utan ökningen uppgår till ungefär 7 procent. Inom hälso- och sjukvårdsområdet däremot har antalet förvärvsarbetande minskat med 2 procent under samma tidsperiod. Av totala antalet förvärvsarbetande inom vård, skola och omsorg så är övervägande delen, 79 procent, kvinnor. Inom den privata sektorn fanns förvärvsarbetanden inom vård, skola och omsorg under Jämfört med år 2000, då antalet förvärvsarbetande inom den sektorn var drygt , så har antalet mer än fördubblats. 2 Med enskild näringsidkare avses hushåll med företagarinkomst från rörelse.

14 SCB 14 OE 29 SM 1501 Antal förvärvsarbetande i privata företag inom vård, skola och omsorg Trots att det inom omsorgsområdet endast fanns företag var antalet förvärvsarbetande inom detta område nästan personer. Det innebär drygt 81 förvärvsarbetande per företag. Motsvarande inom utbildningsområdet var 20 förvärvsarbetande per företag. Minst antal förvärvsarbetande per företag fanns inom hälso- och sjukvårdsområdet med ungefär 11 personer. Stor variation på utbildningsnivån Av de 1,2 miljoner förvärvsarbetande inom vård, skola och omsorg hade ungefär 55 procent genomgått eftergymnasial utbildning och ungefär 39 procent hade genomgått gymnasial utbildning. Andelen som endast hade grundskoleutbildning som sin högsta utbildningsnivå var 5 procent. Inom utbildningsområdet hade ungefär 70 procent eftergymnasial utbildning. Av de som inom detta område var förvärvsarbetande inom offentlig sektor hade 72 procent eftergymnasial utbildning jämfört med privat sektor där andelen endast var 61 procent. Även inom hälso- och sjukvårdsområdet var det ungefär 70 procent som genomgått eftergymnasial utbildning. Om man jämför olika sektorer så hade 70 procent av de som var förvärvsarbetande inom offentlig sektor eftergymnasial utbildning, vilket var två procentenheter lägre än de anställda inom privat sektor. Omsorgsområdet är det verksamhetsområde med lägst utbildningsnivå. Av totala antalet förvärvsarbetande så hade endast 28 procent av de förvärvsarbetande eftergymnasial utbildning. Förvärvsarbetande inom privat sektor hade något högre utbildningsnivå jämfört med förvärvsarbetande inom offentlig sektor. När man jämför utbildningsnivåer mellan olika sektorer så bör man dock tänka på att olika verksamheter ställer olika krav på formell utbildning.

15 SCB 15 OE 29 SM 1501 Andel förvärvsarbetande med eftergymnasial utbildning fördelat på sektor, Offentlig sektor Privata företag Utbildning Hälso- o sjukvård Omsorg

16 SCB 16 OE 29 SM 1501 Starkast nyckeltal för hälso- och sjukvård Tabellerna 11a-11e redovisar nyckeltal både uttryckt i medelvärde och i median. Nyckeltalen redovisas per verksamhetsområde, samt även för vård, skola och omsorg totalt. Dessutom redovisas motsvarande för hela tjänstesektorn 3. Både medelvärde och median är mått som används för att visa det genomsnittliga värdet för den grupp som studeras. Medelvärdet är summan av värdena i den aktuella redovisningsgruppen dividerat med antalet i gruppen. Medianen är det mittersta värdet i redovisningsgruppen då de observerade värdena sorterats i stigande ordning efter värdet. I vissa fall är medelvärde att föredra och i andra fall medianvärdet. Är det få företag inom en grupp 4 eller om mätvärdena avviker mycket från övriga kan ett företag få stor påverkan på medelvärdet, därför är det då bättre att använda medianvärdet. Medianvärdet är även mer användbart i ett mikroperspektiv, exempelvis för att jämföra ett företag med hela branschen. Medelvärdet däremot är mer användbart i ett makroperspektiv, därför har vi i denna rapport valt att fokusera på medelvärdet. Avkastning på totalt kapital Avkastningen för företag inom vård, skola och omsorg visar på starkare nyckeltal jämfört med den totala tjänstesektorn. En av anledningarna kan vara att företagen inom vård, skola och omsorg inte lika kapitalintensiva som övriga företag inom tjänstesektorn, exempelvis transport och fastighetsbolag. Medelvärdet för vård, skola och omsorg totalt uppgår till 10,8 procent jämfört med 6,1 för totala tjänstesektorn. Avkastningen varierar dock något mellan de tre delbranscherna. Den delbransch som visar på starkast avkastning är hälso- och sjukvårdsbranschen som har en avkastning på 11,5 procent. Avkastning på totalt kapital, ,5 10,9 10,8 10 9, , Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg Totalt vård, Tjänstesektorn skola o omsorg 3 Med tjänstesektorn avses samtliga företag inom tjänstesektorn, exkl. handelsföretag, finansiella företag, offentlig förvaltning och religiös verksamhet. 4 Hur många företag som ingår i respektive verksamhetsområde och storleksklass redovisas i avsnittet Fakta om statistiken.

17 SCB 17 OE 29 SM 1501 Avkastning på eget kapital Även avkastningen på det egna kapitalet visar på starkare nyckeltal för företag inom vård, skola och omsorg jämfört med totala tjänstesektorn. Skillnaden är större än avkastningen på det totala kapitalet. Värdet för de tre olika delbranscherna är ganska jämnt och ligger mellan 20,4 och 21,0 procent. Medan värdet för den totala tjänstesektorn visar på 11,0 procent. Avkastning på eget kapital, , ,4 20, Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg Totalt vård, Tjänstesektorn skola o omsorg Soliditet och likviditet Soliditeten, vilken mäter företagets finansiella styrka, ligger på 45 procent för företagen inom vård, skola och omsorg totalt jämfört med 32 procent för totala tjänstesektorn. Likviditeten mäter ett företags tillgång på likvida medel i förhållande till kortfristiga skulder. Även detta nyckeltal är starkare för företagen inom vård, skola och omsorg totalt jämfört med totala tjänstesektorn, 157 jämfört med 105 procent. Den bransch inom vård, skola och omsorg som visar på högst värden för dessa nyckeltal är hälso- och sjukvårdsbranschen som visar en soliditet på 50 och en likviditet på 188 procent. Soliditet, Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg Totalt vård, Tjänstesektorn skola o omsorg

18 SCB 18 OE 29 SM 1501 Lividitet, Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg Totalt vård, Tjänstesektorn skola o omsorg Rörelsemarginal och vinstmarginal Rörelsemarginalen är ett nyckeltal som anger hur stor del av företagets vinst som blir kvar till räntor, skatt och vinst efter att kostnaderna täckts. Resultatet visar att andelen är högre för den totala tjänstesektorn jämfört med företagen inom vård, skola och omsorg. Även vinstmarginalen, vilket visar hur mycket som blir kvar av varje omsatt hundralapp för att täcka räntekostnader och göra vinst, visar på högre värde för totala tjänstesektorn. Värdet för totala tjänstesektorn uppgick till 12,4 procent jämfört med vård, skola och omsorg totalt som uppgick till 6,9. Rörelsemarginal och vinstmarginal, 2013 Rörelsemarginal Vinstmarginal , ,5 5,5 6,6 7,8 6,8 6,9 5,6 5,7 7,5 2 0 Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg Totalt vård, Tjänstesektorn skola o omsorg Nettoomsättning/anställd Eftersom företagen inom vård, skola och omsorg är personalintensiva så är lönerna en stor del av deras kostnader. Nyckeltalet nettoomsättning/anställd visar att eftersom dessa branscher är personalintensiva så är värdet betydligt lägre för dessa företag än för totala tjänstesektorn. Nettoomsättning per anställd för totala tjänstesektorn uppgick till tkr jämfört med 774 tkr för vård, skola och omsorg totalt.

19 SCB 19 OE 29 SM 1501 Variationen inom branscherna vård, skola och omsorg är dock ganska stor. Lägst omsättning per anställd var det inom omsorgsbranschen med 553 tkr, och högst inom hälso- och sjukvård där omsättningen per anställd är det dubbla med tkr. Nettoomsättning/anställd tkr, Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg Totalt vård, Tjänstesektorn skola o omsorg Sammantaget kan sägas att av de tre delbranscherna så är det företagen inom hälso- och sjukvård som visar på starkast nyckeltal. Av samtliga nyckeltal i denna rapport så visar denna delbransch på högst värde. Jämfört med totala tjänstesektorn så visar företagen inom vård, skola och omsorg på starkare avkastningsmått, samt soliditet- och likviditetsmått. Däremot är rörelsemarginal, vinstmarginal samt framförallt nettoomsättning per anställd starkare för den totala tjänstesektorn än för delbranscherna vård, skola och omsorg.

20 SCB 20 OE 29 SM 1501 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure

21 SCB 21 OE 29 SM Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom utbildningsområdet 2013, miljoner kronor 1. Financial flows between financiers and providers within education 2013, SEK millions Finansiär Utförare Stat Landsting Primärkommun Kommunalförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer 5 Hushåll och individer Utland Stat Landsting Primärkommun Kommunalförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer Hushåll och individer Utland Okänt Totalt Källa: Räkenskapssammandrag för landsting, kommuner och kommunalförbund, Företagens ekonomi, Organisationers ekonomi etc. 5 Uppgifter fördelat på finansiärer kan endast göras i tabell 4. Anledningen till detta är att uppgifterna är för osäkra för att redovisas uppdelat på delområdena vård, skola och omsorg.

22 SCB 22 OE 29 SM Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom hälso- och sjukvårdsområdet 2013, miljoner kronor 2. Financial flows between financiers and providers within health care 2013, SEK millions Finansiär Utförare Stat Landsting Primärkommun Komförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer 6 Hushåll och individer Utland Stat Landsting Primärkommun Kommunalförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer Hushåll och individer Utland Okänt Totalt Källa: Räkenskapssammandrag för landsting och kommuner, Företagens ekonomi och Organisationers ekonomi etc. 6 Uppgifter fördelat på finansiärer kan endast göras i tabell 4. Anledningen till detta är att uppgifterna är för osäkra för att redovisas uppdelat på delområdena vård, skola och omsorg.

23 SCB 23 OE 29 SM Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom omsorgsområdet 2013, miljoner kronor 3. Financial flows between financiers and providers within social services 2013, SEK millions Finansiär Utförare Stat Landsting Primärkommun Kommunalförbund Offentligt ägda företag 7 Privatägda företag Ideella organisa tioner 8 Hushåll och individer Utland Stat Landsting Primärkommun Kommunalförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer Hushåll och individer Utland Okänt Totalt Källa: Räkenskapssammandrag för landsting, kommuner och kommunalförbund. Företagens ekonomi och Organisationers ekonomi etc. 7 På grund av för få antal företag i denna delbransch kan SCB inte publicera uppgifter om de offentligt ägda företagen i denna tabell. 8 Uppgifter fördelat på finansiärer kan endast göras i tabell 4. Anledningen till detta är att uppgifterna är för osäkra för att redovisas uppdelat på delområdena vård, skola och omsorg.

24 SCB 24 OE 29 SM Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2013, miljoner kronor 4. Financial flows between financiers and providers within education, health care and social services 2013, SEK millions Finansiär Utförare Stat Landsting Primärkommun Kommunalförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisa tioner Hushåll och individer Utland Stat Landsting Primärkommun Kommunalförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer Hushåll och individer Utland Okänt Totalt Källa: Räkenskapssammandrag för landsting, kommuner och kommunalförbund. Företagens ekonomi, Organisationers ekonomi etc.

25 SCB 25 OE 29 SM Kommunernas köp av verksamhet fördelat på utförare 2013, miljoner kronor 5. Purchases of activities by municipalities 2013, SEK millions Verksamhet Utförare Stat Kommun Kommunägda företag Privata företag Landsting Kommunalförbund Föreningar/ stiftelser Enskilda Utland Totalt UTBILDNING Förskola Förskoleklass Grundskola Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning Särvux Övrig utbildning Totalt VÅRD OCH OMSORG Hälso- och sjukvård, primärvård Vård och omsorg, äldre och funktionshindrade Missbrukarvård för vuxna Barn- och ungdomsvård Övrig IFO inkl. familjerätt Flyktingmottagande Totalt Andel av bruttokostnad % UTBILDNING VÅRD OCH OMSORG Källa: Räkenskapssammandrag för kommuner. 9 Med IFO avses individ- och familjeomsorg.

26 SCB 26 OE 29 SM Kommunernas köp av verksamhet från privata företag samt från föreningar och stiftelser , miljoner kronor 6. Purchase of activities by municipalities from private enterprises and from non-profit associations and foundations , SEK millions UTBILDNING Privata företag Föreningar och stiftelser Totalt VÅRD OCH OMSORG Privata företag Föreningar och stiftelser Totalt Andel av bruttokostnad, % UTBILDNING Privata företag Föreningar och stiftelser VÅRD OCH OMSORG Privata företag Föreningar och stiftelser Källa: Räkenskapssammandrag för kommuner.

27 SCB 27 OE 29 SM Landstingens köp av verksamhet fördelat på utförare 2013, miljoner kronor 7. Purchase of activities by county councils 2013, SEK millions Verksamhet Utförare Stat Landsting Kommun inkl. kom. förbund Landstingsägda företag Privata företag Föreningar/ stiftelser Hushåll och individer HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård Övrig hälso- och sjukvård Totalt Utland Totalt UTBILDNING Totalt Andel av bruttokostnad, % HÄLSO- OCH SJUKVÅRD UTBILDNING Källa: Räkenskapssammandrag för landsting.

28 SCB 28 OE 29 SM Landstingens köp av verksamhet från privata företag och föreningar och stiftelser , miljoner kronor 8. Purchase of activities by county councils from private enterprises and non-profit associations and foundations , SEK millions HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Privata företag Föreningar och stiftelser Totalt UTBILDNING Privata företag: Föreningar och stiftelser Totalt Andel av bruttokostnad, % HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Privata företag Föreningar och stiftelser UTBILDNING Privata företag Föreningar och stiftelser Källa: Räkenskapssammandrag för landsting.

29 SCB 29 OE 29 SM Landsting och kommuners köp av verksamhet fördelat på län Andel av bruttokostnad i procent 9. County councils and municipalities purchase of activities by county Percent of total cost LÄN Privata företag och föreningar/stiftelser Utbildning Vård och omsorg Totalt Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt riket Källa: Räkenskapssammandrag för landsting och kommuner.

30 SCB 30 OE 29 SM Antal företag, produktions-, förbruknings- och förädlingsvärde efter företagsform , miljoner kronor 10. Number of enterprises, output, intermediate consumptions and value added 2013, SEK millions Verksamhet Antal företag Produktionsvärde Förbrukningsvärde Förädlingsvärde UTBILDNING Aktiebolag etc Enskilda näringsidkare Andel av näringslivet, % 2,3 1,0 0,6 1,5 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Aktiebolag etc Enskilda näringsidkare Andel av näringslivet, % 2,6 1,4 0,9 2,2 OMSORG Aktiebolag etc Enskilda näringsidkare Andel av näringslivet, % 0,5 1,0 0,3 2,2 TOTALT VÅRD, SKOLA, OMSORG Aktiebolag etc Enskilda näringsidkare Andel av näringslivet, % 5,4 3,4 1,9 5,8 TOTALA NÄRINGSLIVET Aktiebolag etc Enskilda näringsidkare Källa: Företagens ekonomi. 10 I kategorin Aktiebolag etc. ingår aktiebolag, handelsbolag och kommanditbolag, samt även utländska filialer och statliga affärsverk. Kategorin Enskilda näringsidkare avser hushåll med företagarinkomst från rörelse.

31 SCB 31 OE 29 SM a. Nyckeltal för företag inom utbildningsområdet a. Key ratios for enterprises within education 2013 Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,2 8,0 24,4 8,0-1,3 14,8 48,0 15, ,1 9,5 20,0 10,2 0,9 26,0 54,6 22, ,2 10,9 22,9 9,4 4,7 35,1 62,7 24, ,7 4,5 21,2-2,5-68,4 11,8 70,9-24, ,5 12,6 26,4 14,9 16,5 41,5 88,5 50,7 Totalt -1,9 8,2 24,1 9,2-0,6 15,6 49,3 20,9 Soliditet Likviditet Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde Totalt Rörelsemarginal Vinstmarginal Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,8 3,6 15,7 4,8-1,2 4,1 17,0 7, ,1 2,3 6,3 3,5 0,2 2,7 6,6 4, ,1 3,5 6,4 3,3 1,2 3,8 6,8 3, ,1 1,7 8,3-0,8-1,5 1,5 4,0-1, ,8 3,9 8,5 6,9 1,9 4,1 8,5 7,1 Totalt -1,5 3,5 14,1 4,5-0,9 4,0 15,5 5,5 Kapitalets omsättningshastighet Omsättning/anställd tkr Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,8 1,8 3,4 1, ,4 3,5 5,1 2, ,2 3,6 5,2 2, ,6 3,1 4,1 2, ,0 2,7 4,5 2, Totalt 0,9 2,0 3,6 1, Källa: Företagens ekonomi.

32 SCB 32 OE 29 SM b. Nyckeltal för företag inom hälso- och sjukvård b. Key ratios for enterprises within health care 2013 Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,3 21,9 41,7 17,3 8,8 34,3 67,8 26, ,2 11,1 31,2 11,6-1,8 31,5 85,4 23, ,6 12,5 22,6 8,0-4,9 34,1 92,4 26, ,9 13,4 25,1 7,5-5,7 39,6 106,8 14, ,2 4,7 13,1 6,5-1,4 8,1 47,1 13,1 Totalt 6,1 21,5 41,4 11,5 8,6 34,2 68,0 21,0 Soliditet Likviditet Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde Totalt Rörelsemarginal Vinsmarginal Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,6 16,9 38,6 15,1 4,6 18,3 42,7 16, ,0 3,4 9,8 4,1-0,1 3,6 10,2 4, ,3 4,7 8,3 4,3-0,4 5,0 8,5 4, ,2 4,6 7,4 3,1 0,2 4,8 7,5 3, ,4 1,6 4,9 2,6-0,1 2,4 5,9 3,8 Totalt 3,2 16,2 38,0 6,6 4,2 17,6 41,9 7,8 Kapitalets omsättningshastighet Omsättning/anställd tkr Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,6 1,2 2,3 1, ,3 3,2 4,4 2, ,0 3,2 4,5 1, ,1 3,1 3,8 2, ,9 2,7 3,6 1, Totalt 0,6 1,3 2,4 1, Källa: Företagens ekonomi.

33 SCB 33 OE 29 SM c. Nyckeltal för företag inom omsorgsområdet c. Key ratios for enterprises within social services 2013 Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,3 13,3 32,0 7,1 0,0 30,9 69,1 8, ,6 15,2 26,6 16,0 13,5 41,4 76,4 37, ,6 17,7 28,3 18,1 22,5 50,9 92,8 50, ,2 12,9 27,6 17,9 8,7 50,7 95,4 45, ,8 18,0 25,1 11,9 16,7 55,0 91,7 26,6 Totalt 1,5 14,3 30,0 10,9 1,0 35,4 73,6 20,4 Soliditet Likviditet Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde Totalt Rörelsemarginal Vinsmarginal Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,1 5,3 15,5 8,6 0,1 5,6 16,1 15, ,3 5,0 10,7 6,8 1,4 5,0 10,9 7, ,3 4,9 9,6 6,4 1,5 5,1 10,0 6, ,6 3,6 7,1 5,2 0,7 3,6 8,0 5, ,6 4,6 7,7 4,6 1,8 5,1 8,1 5,2 Totalt 0,2 5,1 13,1 5,6 0,5 5,4 13,7 6,8 Kapitalets omsättningshastighet Omsättning/anställd tkr Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,3 2,4 3,9 0, ,9 3,1 4,5 2, ,7 3,6 4,8 2, ,0 4,1 5,2 3, ,7 3,7 4,5 2, Totalt 1,5 2,7 4,2 1, Källa: Företagens ekonomi.

34 SCB 34 OE 29 SM d. Nyckeltal för företag inom vård, skola och omsorg d. Key ratios for enterprises within health care, education and social 2013 Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,7 15,8 35,4 11,7 1,0 27,4 61,6 19, ,7 12,1 24,6 12,5 2,7 33,5 70,2 27, ,2 15,4 26,1 11,5 13,5 44,8 84,6 33, ,2 12,0 26,3 9,1 1,1 48,1 94,2 20, ,6 13,0 24,4 9,3 7,4 39,5 82,3 20,4 Totalt 1,7 15,6 34,2 10,8 1,2 28,0 62,6 20,8 Soliditet Likviditet Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde Totalt Rörelsemarginal Vinsmarginal Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,4 9,7 28,6 10,5 0,9 10,7 31,4 13, ,3 3,8 8,3 4,7 0,5 3,9 8,6 5, ,1 4,2 8,2 4,6 1,2 4,7 8,5 5, ,4 3,3 7,4 3,3 0,3 3,2 7,5 3, ,7 3,7 7,3 4,0 1,1 4,2 8,0 4,8 Totalt 0,4 8,5 26,4 5,7 0,8 9,4 28,8 6,9 Kapitalets omsättningshastighet Omsättning/anställd tkr Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,7 1,5 2,8 0, ,2 3,4 4,7 2, ,5 3,6 4,8 2, ,7 3,7 4,7 2, ,2 3,3 4,2 1, Totalt 0,7 1,6 3,0 1, Källa: Företagens ekonomi.

35 SCB 35 OE 29 SM e. Nyckeltal för företag inom tjänstesektorn e. Key ratios for enterprises within service industry 2013 Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,2 8,2 25,5 6,0 0 18,0 53,9 9, ,9 8,2 20,8 5,1 0 24,8 62,2 6, ,2 8,2 18,8 5,4 0,6 26,4 61,6 9, ,3 7,3 18,5 6,2 0,8 24,3 63,8 13, ,5 8,4 18,8 7,5 1,9 26,7 65,5 16,4 Totalt 0,2 8,2 25,2 6,1 0 18,3 54,3 11,0 Soliditet Likviditet Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde Totalt Rörelsemarginal Vinsmarginal Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,9 8,3 28,7 11,6 0,2 10,0 33,3 19, ,1 3,8 9,2 5,7 0,3 4,1 9,9 9, ,2 3,7 8,5 4,8 0,6 4,2 9,2 9, ,2 3,6 8,7 5,5 0,6 4,3 9,6 9, ,3 3,8 7,9 5,2 0,7 4,3 8,8 7,7 Totalt -0,8 7,8 27,3 7,5 0,2 9,4 31,8 12,4 Kapitalets omsättningshastighet Omsättning/anställd tkr Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,3 1,1 2,3 0, ,5 2,4 3,5 0, ,5 2,5 3,6 0, ,3 2,5 3,6 0, ,5 2,4 3,5 1, Totalt 0,3 1,1 2,4 0, Källa: Företagens ekonomi.

36 SCB 36 OE 29 SM Antal förvärvsarbetande inom vård, skola och omsorg Employment within education, health care and social services 2013 Totalt Sektor SNI2007 Verksamhet Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer 85 Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg Totalt Totalt Kvinnor Sektor SNI2007 Verksamhet Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer 85 Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg Totalt Totalt Män Sektor SNI2007 Verksamhet Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer 85 Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg Totalt Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Totalt