Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse för Sveriges Kyrkosångsförbund

2 Innehåll Inledning Sveriges Kyrkosångsförbund Riksfest för unga röster Riksfest Nationell körpedagog Ungdomskörfestival Nationella Ungdomskören Vintermöte Dirigent- och körledarkurser Liturgikkurs Körjournalen och hemsidan Nordiskt samarbete Aulénpriset Lindströmstipendiet Delförbund Funktionärskonferens Förbundsstämma Utmärkelser och medaljer SKsf Förlag Ekonomisk rapport Organisation Slutord Stadgar Text och foton där inget annat anges: Marita Sköldberg, förutom den ekonomiska rapporten som gjorts av Agneta Lundell.

3 Inledning Det är med glädje vi överlämnar verksamhetsberättelsen för perioden för Sveriges Kyrkosångsförbund. Under den här perioden har vi genomfört välbesökta riksfester i Vadstena, Kristianstad och Skellefteå. Det påminner oss om glädjen att ibland vara riktigt många när vi sjunger i kör Vår nya satsning på en riksfest för unga röster har genomförts vid två tillfällen; Täby 2011 och Skara 2012, och har definitivt gett mersmak. Ungdomskörfestivalerna som under denna period genomfördes i Falun 2011 och Luleå 2012 har blivit tradition och kommit för att stanna. Det är viktigt att det vi gör i riksförbundet ska vara ett komplement till det som sker i delförbunden. Vetskapen om att det vi gör på riksnivå endast är en bråkdel av allt körliv som sker runt om i församlingar och delförbund påminner oss om att körsång verkligen är en folkrörelse och en omistlig del av kyrkans liv. Under funktionärskonferensen 2012 bjöds företrädare för de olika nomineringsgrupperna i kyrkomötet in för ett panelsamtal om musikens roll i kyrkan. Det kanske är en orsak till att vi idag kan läsa att musikens roll och Kyrkosångsförbundets betydelse nämns i några av nomineringsgruppernas program inför kyrkovalet. Under början av 2013, visserligen utanför perioden för denna verksamhetsberättelse, har vi återigen haft ett skifte bland personalen. Agneta Lundell, vår förbundskamrer, lämnar oss efter en intensiv och glädjefull tid, och vi säger tack till henne. Vi säger välkommen till Monica Pettersson Forsberg som har tagit vid som kamrer och allteftersom erövrar sina arbetsuppgifter. Birgitta Rosenqvist Brorson är vår körpedagog som har som sitt huvudsakliga ansvar att leda Nationella Ungdomskören och vara konstnärlig ledare för ungdomskörfestivalerna, men som också reser runt i landet, inspirerar och utmanar Svenska kyrkan att våga satsa på ungdomskörer var det första tillfället då Kyrkosångsförbundet gick in i ett samarbete med Sveriges Körförbund och Förbundet Sveriges Körledare i en veckolång dirigentkurs. Det blev en väldigt uppskattad kurs och ett givande samarbete vilket sedan har upprepats 2011 och Under de senaste åren har förbundsstyrelsen varit upptagen av frågan om hur vi skapar medinflytande från ungdomar i förbundet. Det har resulterat i att vi har adjungerat två ungdomar till styrelsen. Efter sex år i styrelsen lämnar jag nu mitt uppdrag. Tack för alla goda och kreativa möten, det har varit fantastiskt roligt att vara med i den starka rörelse som kyrkosångsrörelsen i Svenska kyrkan är. Tack Lena Fagéus Styrelseordförande 1

4 Bilder från Riksfest 2012 i Kristianstad Sveriges Kyrkosångsförbund Kyrkosångsrörelsen mitt i kyrkan Cirka personer sjunger i Svenska kyrkans körer och körsångarna utgör den allra största lekmannagruppen som aktivt deltar i Svenska kyrkans verksamhet. En majoritet av körsångarna, cirka , är genom sina körer medlemmar i Sveriges Kyrkosångsförbund. Inom SKsf finns 21 delförbund, de flesta indelade efter landets stift. Sveriges Kyrkosångsförbund bildades 1925 och är en självständig organisation som har ett nära samarbete med Svenska kyrkan och dess församlingar. Förbundets huvuduppgift är att stödja körerna körledarna och körsångarna med en utvecklande och inspirerande verksamhet. Det gör vi genom att anordna riksfester och festivaler, kurser och kördagar, och genom tidningen Körjournalen som kommer ut sex gånger om året. Att utveckla och stimulera gudstjänsterna och att värna det kyrkomusikaliska arvet såväl som att initiera nyskapande inom församlingsmusiken är andra viktiga delar i förbundets syfte och verksamhet. Sveriges Kyrkosångsförbund är också landets i särklass största körorganisation sett till antalet körsångare. 2

5 Från Riksfest för unga röster (RUR) i Skara i oktober Riksfest för unga röster Riksfesten för unga röster 2011 var den första festivalen för de yngre rösterna. Inbjudan gick ut till alla 9-12 åringar i förbundet. Ett hundratal barn samlades i Tibble kyrka, Täby församling i november Repertoaren bestod av sånger inför advents- och jultiden. Bl a psalmen Barn och stjärnor, Måne och sol, Agnestig. All verksamhet under helgen var förlagd i Tibble kyrka. De yngre erbjöds verkstäder i form av skapande med material som senare användes i gudstjänsten. Under kvällen bjöds barnen på en föreställning av Ensemble Yria. Barnen kunde dessutom delta i teatern då gruppen tidigare på dagen hade haft en verkstad med sång och dans, relaterad till kvällens föreställning. Dessutom arbetade Täby församlings ungdomar med gemenskapsstärkande lekar och övningar under hela riksfesten. Det märktes att det var första gången SKsf genomförde en riksfest för de yngre. Det fanns brister i logistiken, vilket tyvärr drabbade barnen. Dock var behållningen från de unga, generellt sett, mycket god vid avslutande gudstjänst. Bristerna följdes upp och åtgärdades i form av prisreducering och förklaringar brevledes. Täby församlings ungdomar och deras musiker Åsa Bengtsson gjorde alla en fantastisk insats, Åsas insats för att ro det hela i land var imponerande. Riksfesten för unga röster i oktober 2012 blev ett stort lyft, jämfört med den första. Det märktes både på plats och på de sedvanliga utvärderingarna. Under fantastiskt förarbete av Skara Domkyrkoförsamling möttes Lars Lind (förbundsdirigent), Kerstin Linzander (sång- och dramapedagog )och jag (festivalgeneral) av ett professionellt arbetslag och tillika ungdomsgrupp som lotsade och fanns på plats under hela festivalen. Repertoaren bestod bl a av I will magnify thee och Tegnér-visor. Verkstäderna var, som hela festivalen, uppbyggd kring temat tacksamhet. Det skrevs texter och målades plakat. Man hade en rörelseverkstad och till och med vädret visade sig från sin bästa sida, vilket gjorde att den genomfördes utomhus. Liksom i Täby leddes en av verkstäderna av en teatergrupp, denna gång Markatta, som senare under kvällen genomförde en föreställning. Under barnens verkstadspass hade även körledarna en sittning med samtal kring arbetet med barnkörer. Söndagens mässa fick avsluta en otroligt inspirerande och berikande festival för de yngre. /Sussi Redig 3

6 Utflykt till Alvastra klosterruin under riksfesten i Vadstena. Foto: Fredrik Unger Riksfest 2012 Under 2012 genomfördes tre riksfester. Under Kristi Himmelsfärdshelgen i Vadstena klosterkyrka och Heliga Trefaldighetskyrkan i Kristianstad, och september i Skellefteå Landskyrka. Ett intensivt planeringsarbete hade pågått under ett par års tid, både på Kyrkosångsförbundet och inte minst i de lokala festkommittéerna. Dessa leddes på förnämligt vis av Tommy Stjernqvist (Kristianstad), Jane Råsten (Vadstena) och Lismarie Bengtsson (Skellefteå). Årets beställningsverk, Mässa i presens, bestod av en mässa skriven för kör, församling, orgel, harpa och bas med texterna skrivna av Tomas Boström och musiken av Johan Lindström. Mässan genomfördes på samtliga tre riksfester i den avslutande festhögmässan. Tomas och Johan närvarade båda två vid högmässan i Vadstena, och Tomas även i Skellefteå. Beställningsverk var även nya texter till tre Bachkoraler av Tomas Boström. Utöver detta sjöngs en repertoar som bestod av gammalt och nytt, en del lite enklare och en del mer avancerade sånger. Dessa framfördes under samtliga riksfester i en musikgudstjänst på lördagskvällen. Vi kan se tillbaka på tre väldigt lyckade arrangemang. Lokalkommitteérna hade på alla ställen arrangerat fantastiskt välordnade 4 Repetition i Heliga Trefaldighets kyrka i Kristianstad. tillställningar där man också lyckats sätta en tydlig lokal prägel. Totalt samlade festerna drygt 1100 sångare. Festerna hade samma form som tidigare med gudstjänster, repetitioner, verkstäder, musikgudstjänst, festmiddag med underhållning m m. Nytt för året var att man innan festen startade erbjöd olika utflykter i närområdet, antingen dagen före eller på förmiddagen innan själva riksfesten startade. Totalt deltog cirka 130 personer i dessa utflykter. Förbundsdirigenterna Sara Michelin och Kerstin Baldwin delade på det musikaliska ledarskapet i Vadstena och Skellefteå. Tomas Niklasson från Växjö blev ombedd att denna gång hålla i taktpinnen i Kristianstad. Sensus studieförbund var medarrangör. Ett oerhört värdefullt redskap i vars och ens instuderingsarbete var tillgången till Scorx. Sensus ställde upp med att all riksfestrepertoar spelades in och gjordes tillgänglig till alla anmälda körsångare. Det har märkbart höjt den musikaliska nivån. De utvärderingar som gjordes direkt efter riksfesterna visade att deltagarna generellt var mycket nöjda med såväl de praktiska arrangemangen som bredden på repertoaren och möjligheten att själv öva med hjälp av Scorx. Det som många särskilt poängterar är att det är så viktigt och roligt att sjunga många tillsammans, det blir ett stort lyft för hela kören. /Kerstin Baldwin

7 Fikapaus utanför Skellefteå landskyrka. Ur utvärderingarna från riksfesterna: Det här var min första Riksfest. Jag är mycket, mycket glad att jag fått möjligheten att vara med, och åker mycket gärna igen. Det var en enorm känsla att sjunga tillsammans med 450 andra sångare och däribland 50 basar, mycket bra (Kristianstad) Den gav enormt mycket både musikaliskt och andligt, stärkte vår kristna tro, gav oss bättre gemenskap med våra körvänner och stärkte vänskapsbanden. Dessutom hade vi mycket kul Det var en stor upplevelse att få sjunga och bara vara i den kyrkan. (Vadstena) Det var en fantastisk möjlighet att få arbeta med proffs Underbara människomöten. Ny kultur för oss sörlänningar Gemensamma upplevelser knyter ihop gruppen för en lång tid framöver. (Skellefteå) Nationell körpedagog Under dessa två år får jag åter upptäcka behovet av att vara inspiratör. Att hjälpa körledare med repertoar, tonbildning men framför allt självförtroendet att det jag håller på med är viktigt. Det gäller främst barn- och ungdomskörarbetet. Jag åker ut i landet cirka en gång per månad. Under perioden har jag förberett och lett åtskilliga sammankomster och provsjungningar med Nationella ungdomskören, två ungdomskörfestivaler samt den första Riksfesten för unga röster (se separata sidor). Våren 2011 innehöll också ungdomskördag på Stjärnholms stiftsgård, barnkördagar i Vram utanför Kristianstad, inspirationsdag för kyrkomusiker i Åmål. Under hösten fick Sandviken och Sala besök där jag arbetade med barn- och ungdomskör. Besöken 2012 har varit, Visby, riksfest i Kristianstad, Örebro, Gotland, Arboga, Öland, Viby utanför Örebro, Anderslövs kyrkokör utanför Lund, Örebro kyrkokör. SKsf erbjuder en dags arbete för kronor om kören är ansluten till Kyrkosångsförbundet, annars kr. Utöver det tillkommer kostnader för resa och ev uppehälle som församlingen/ körföreningen betalar. /Birgitta Rosenquist-Brorson 5

8 Ungdomskörfestivalen i Luleå Nationella ungdomskörfestivaler Ungdomskörfestivalen 2011 i Falun Uk-festivalen 2011 var förlagd till Falun maj. Antalet deltagare uppgick till 215 stycken och så gott som alla Sveriges hörn var representerade Nationella ungdomskören deltog också. Helgen bjöd på bl a invignings- och torgkonsert med Nationella Ungdomskören, kulning, visning av Falu Koppargruva, musikgudstjänst då hela festivalkören i Falu Kristine kyrka sjöng bland annat Medley ur Jesus Christ Superstar samt en magisk afton i Dalasalen med utsökt mat och musik som rörde och lockade till skratt. Utvärderingarna visade att kvällen var något alldeles extra. Söndagens festmässa och tillika avslut innehöll mässmusik, Missa Vretensis av Håkan Alinder. Ungdomskörfestivalen arrangeras sedan 2005 av Sveriges Kyrkosångsförbund i samarbete med lokala församlingar. Festivalgeneral från SKsf:s sida är Sussi Redig och dirigent Birgitta Rosenquist Brorson. Ungdomskörfestivalen 2012 i Luleå mars samlades över 130 ungdomar från Sveriges fyra hörn i ett kyligt, men gnistrande vackert Luleå. I samarbete med Norrbottens Ungdomssymfoniker genomfördes Händels Messias del 1. Dessutom framfördes Iona-sånger under söndagens mässa. Login förlades i närliggande skola. Verkstäderna innehöll dirigering, jojk med Susanna Lindmarker (Arctic Light) och tonbildningsbodar. Det erbjöds även röstkvartar för individuell röstträning under ledning av musikpedagogstudenter. Underhållningen under den sedvanliga festkvällen bestod av körernas framföranden. Vilket, som vanligt, uppskattades mycket. Som bonus fick ett äkta norrsken upplevas på plats Fascinationen var stor bland ungdomarna från Sveriges sydligare delar. Samarbetet fungerade mer än utmärkt med församling, kommun, kulturgrupper, Sensus m fl. Lena Stenlund, Luleå Domkyrkoförsamling, gjorde ett ovärderligt arbete under hela festivalens förberedelse och genomförande i samarbete med övrig personal och medaktörer. /Sussi Redig 6

9 Nationella Ungdomskören (NUK) Nationella ungdomskören bildades 2006 av Sveriges Kyrkosångsförbund. Kören vänder sig till sångare i åldern år och har ett 30-tal medlemmar. Arbetet bedrivs i internatform två helger under höstoch vårtermin och under sommaren åker kören oftast på en kortare turné i Sverige. Däremellan kan extra övningstillfällen/konserter ske. Under en vanlig NUK-helg övas det mycket, men tid finns även för att ge konsert eller medverka i gudstjänst. Deltagarna kommer från hela Sverige så den sociala samvaron är också viktig. Nytt sedan 2011 är att Linnéa Brorson arbetar som NUK:s sångpedagog. Hon sjunger upp hela kören och ger individuella sånglektioner. Under en körhelg bor NUK i allmänhet i församlingshem eller hemma hos körmedlemmar. År 2011 Året inleddes med medverkan i en kördag för ungdomskörer från Skara stifts och Sjuhäradsbygdens kyrkosångsförbund. NUK deltog senare i ungdomskörfestivalen i Falun med bland annat egen inledningskonsert. Sommarturnén gick till Värmland. I september hade NUK körläger i Hjo med bl a en konsert i Hjo kyrka. I Hjo var Alf Bengtsson också med och arbetade med notläsning samt fungerade som kaplan. Hösten 2011 firade NUK 5-årsjubileum i Örebro, Nikolai församling, med jubileumskonsert, festmåltid och högmässa. År 2012 Sista helgen i januari åkte vi till Dalarna. Händels Messias framfördes i konserter i Bjursås kyrka och Åhls kyrka i Insjön. Vi övade även vidare på kommande repertoar. Under våren genomfördes även mindre, lokala, körträffar med NUK. Arbetet med mindre grupper uppskattades av körsångarna. I mars medverkade kören i ungdomskörfestivalen i Luleå. NUK sjöng egen konsert på fredagskvällen. Kvällen därpå genomfördes en musikgudstjänst där medlemmar ur NUK var solister i Messias och NUS Norrbottens Ungdomssymfoniker var orkester. Vi hade med oss en stor begåvning när det gäller barockinterpretation, Elias Gammelgård, Falun. Arbetet med musikerna började cirka ett år tidigare. Årets sommarturné gick till södra Sverige med konserter i Malmö, Bräcke-Hoby i Blekinge, Hässleholm och Jämshög. Repertoar bestod bl a av sånger arrangerade av Anders Paulsson. Med på resan var också sopransaxofonisten Hans Nilsson, Lund. Han och Tobias Granbacka, pianist, ansvarade också för inspelningar vid varje konsert. Dessa inspelningar mynnade ut i en live-cd, Eld blir till, körens första cd, som gavs ut under hösten. Hösten 2012 startade med en körhelg med konsert i Herrljunga. Höstens nästa träff blev vid SKsf:s Funktionärskonferens i Uppsala. Kören framförde Messias i Missionskyrkan på fredagskvällen. Helgen avslutades med en fin högmässa i Vaksala kyrka. /Birgitta Rosenqvist Brorson Nationella Ungdomskören under ungdomskörfestivalen i Falun

10 Från Vintermötet SKsf:s Gudstjänstgrupp Gudstjänstgruppen (GUG) som ansvarar för kursen har bestått av Madeleine Nordell, präst, Anna Renström, kyrkomusiker, Carl Sjögren, kyrkoherde, Lars Åberg, domkyrkoorganist, Drew Baldwin, förbundssekreterare (2011) samt Agneta Lundell, förbundskamrer (2012). Vintermöten Sedan tidigt 70-tal har Sveriges Kyrkosångsförbund anordnat Vintermöten i början av januari varje år och 2012 ägde mötet rum på Sigtunastiftelsen. Kursen sträcker sig från måndag lunch till onsdag lunch och riktar sig främst till kyrkomusiker och präster, men även hela arbetslag dyker ibland upp, och har det som sin fortbildning samlade Vintermötet ett 40-tal kursdeltagare. Gästande föreläsare var Tomas Boström och Johan Lindström, Fredrik Brosché, Karin Ingebäck, Jörgen Ralphsson, Fredrik Sixten samt Boel Hössjer Sundman från Handbokskommittén samlade Vintermötet 67 kursdeltagare, sju gästföreläsare samt nio representanter från förbundet. Föreläsare var Fredrik Brosché (som talade om utbrändhet och behovet av inspiration för kyrkomusiker), Katarina Frostensson (poet), Sven-David Sandström (tonsättare), Gustaf Sjökvist (dirigent) och Maria Löfberg (tonsättare och sånginspiratör). Ett spännande möte fick vi med syster Ragnhild Bjelland, Norge, som talade om att vara kristen i Oslo efter den 22 juli. Kursen innehöll också en presentation av försöksmaterialet till en ny kyrkohandbok. På tisdagskvällen hade kursdeltagarna en sjungen vesper i Mariakyrkan, där det bl a framfördes musik av Sandström och Löfberg, Katarina Frostensson läste egna dikter. /Lars Åberg

11 Dirigent- och körledarkurser I samarbete med Sveriges Körförbund, Sveriges Körledarförening, Ung i Kör och Körcentrum Syd, har Sveriges Kyrkosångsförbund arrangerat två dirigent-och körledarkurser i Malmö under verksamhetsåren Varje kurs ägde rum under en vecka i augusti på Malmö högskola. Båda kurserna innehöll dirigentkurser på tre nivåer, A (grundläggande), B (fortsättning) och C (avancerad) samt barnkörledarspår och scenisk kör genomfördes även Körledning på nytt sätt. Det spåret, liksom det planerade gospelspåret, fick ställas in 2012 p g a för få anmälda. Lärare 2011 var Petter Ekberg, Ove Gotting, Maria Goundorina, Anci Hjulström, Christoffer Holgersson, Peter Holmstrand och Christina Hörnell. Eftersom man har som policy att varje lärare, om möjligt, undervisar två år i taget, återkom Petter Ekberg Vidare undervisade Kerstin Börjeson, Daniel Hansson, Kjell-Peder Johansson, Cecilia Martin-Löf och Gunno Palmqvist. Dessutom kunde deltagarna välja kortare seminarier: Arrangering för kör (Kjell Edstrand), Körsång med de äldre rösterna (Solvig Ågren), Röstträning och sånggympa (Inger Ohlén Reingoldt 2011) och Körledning på nytt sätt (Simon Ljungman, 2012). Kurserna samlade totalt 132 deltagare, varav drygt en tredjedel var anslutna till SKsf. Av utvärderingarna att döma har kurserna varit mycket uppskattade av både lärare och elever. /Marie Englund Hyllstam Liturgikkurs i Solesmes En kurs i liturgik genomfördes i Solesmes maj Kursledning var teol kand, fil dr och diplomorganist Berit Larsson samt kpr Carl Sjögren. Kursen samlade 29 deltagare: elva kyrkomusiker, elva präster och sju körsångare/övriga från sju stift. Från första kvällen till sista dagens högmässa deltog vi dagligen i laudes, tersen integrerad i högmässan, sext, non, vesper och kompletorium i klostret St Pierre. Kursen innehöll också seminarier över aktuella liturgiska ämnen, t ex kroppsspråk, riktning och tystnad i gudstjänsten, ekumenik genom fördjupad andlighet och gregorianik och musik. På lördagskvällen fick gruppen låna församlingskyrkan i Solesmes för att fira mässa tillsammans enligt Svenska kyrkans ordning. Ur utvärderingarna: - Den största upplevelsen var att få studera dessa munkars liv och deras sätt att vara människor. Deras spröda, sköna och känsliga sång formar nog mjuka och vackra människor på insidan. - Kursen i Solesmes har betytt mycket, inte minst när jag som präst sjunger gregorianik, tonus solemnis Gudstjänsterna var fantastiska, atmosfären, vördnaden, stillheten. Brödernas sång var så nära det himmelska man kan komma här på jorden. Jag ser kontakterna med Solesmes som ytterligt värdefulla för Svenska kyrkan att bevara. De samfund som fortfarande praktiserar gregoriansk sång i kyrkfolkets gudstjänst är få. Vi i Svenska kyrkan är ett av dessa få samfund. Ros-Marie Ekwall och Petter Ekberg Vid klostret St Pierre. En erfarenhet efter kursen 2011 är att det är en rikedom att kursdeltagarna är i olika åldrar. /Carl Sjögren 9

12 KYRKO Har Svenska kyrkan en strategi för att tysta kyrkomusiken? Sid 2 Messias i Luleå Sid 4 KÖR J OURNALEN 2/12 Ingen ung organisation Sid 6-7 Maria i skåne Sid Sksf förlorar rikskollekt? Sid 8 Körjournalen Kyrkokörjournalen har under kommit ut med sin 22 och 23 årgång. Marita Sköldberg har varit redaktör, Lena Fagéus ansvarig utgivare och layoutarbetet har utförts av MWGrafisk Form i Knivsta. Tidningen har tryckts på Trydells tryckeri i Laholm. I och med nr 1/2012 tog Display i Umeå över annonsförsäljningen, följt av en kraftig försäljningsökning. Tidningen har kommit ut med sex nummer per år, de flesta 20 sidor, några 24. Tidningen innehåller intervjuer med körsångare, reportage om olika körer eller evenemang, en tävling och kortare artiklar från olika håll i landet. Information om förbundets och delförbundens kommande arrangemang finns också. Under 2011 gjorde Hannah Lindgren en körskola och under 2012 skrev Karin Öhman en liturgiskola. Upplagan har varit knappt 5000 ex. Priset på tidningen höjdes under hösten 2012 till 150 kr/år, från 132 kr. Rabatterat pris ges vid fler än sex prenumerationer med samma faktureringadress. Nordiskt samarbete KOSK Kyrkomusikorganisationernas samarbetskommitté Under 2012 genomfördes det Nordiska Kyrkomusiksymposiet (NKS 2012) i Reykjavik, Island. Antal deltagare blev 543 personer, varav 248 från Sverige, och medverkande uppgick till 342 personer. Totalt blev det 885 personer som deltog under dagarna 6 9/9. Medverkande för Sveriges räkning var Olaus Petri Vocalis från Örebro under ledning av Mats Bertilsson och Klara ensemble från Lysekil under ledning av Sven Åke Svensson. Två beställningsverk framfördes vid symposiet där Olaus Petri vocalis framförde Cry out av Per Gunnar Petersson och Klara ensemble framförde Lovsång av Ulf Dageby. Förbundsdirigent Kerstin Baldwin, Sveriges Kyrkosångsförbund, var en av ledarna vid körseminarium samt på uppdrag av värdlandet ansvarade Gary Graden (körseminarium) och Mattias Wager (orgelimprovisation) för respektive seminarier. Efter avslutande Festhögmässa övergick ordförandeskapet till Sverige som arrangerar NKS Verksamheten under perioden har varit förberedelser inriktade på NKS 2012 och kommande NKS Ledamöter i KOSK från Sveriges Kyrkosångsförbund har varit Sven Åke Svensson, Sussi Redig och Lars Åberg. /Sven Åke Svensson Nordisk kyrkosångsfest De nordiska kyrkosångsfesterna arrangeras vart fjärde år, i något av de nordiska länderna, genom ett samarbete mellan ländernas kyrkosångsförbund. Under inleddes förberedelsearbetet inför 2014 års nordiska kyrkosångsfest som äger rum på Färöarna under Kristi himmelsfärdshelgen. SKsf:s representanter i arbetsgruppen har varit Sven Åke Svensson och Sussi Redig. Webbplatsen På SKsf:s webbplats finns information om förbundets verksamhet. På förstasidan presenteras Månadens kör i ljud, bild och text. I övrigt innehåller webbplatsen kalendarium, information om SKsf:s evenemang, historia, delförbund, utmärkelser, styrelse och anställda samt nyheter. Det finns även en körshop, där man kan beställa bland annat smycken. Redaktör är Marita Sköldberg. 10

13 Aulénpriset Lindströmstipendiet 2011 års Aulénpris gick till Karin Runow med motiveringen: Karin Runow har under många år varit verksam som körledare och inspiratör i Sollentuna Gospel, och har också arbetat målmedvetet med gospel för barn. Mest känd för barnkörledare är Karin för sina många sånger och sina musikaler, bland andra Ängel utan vingar och Ogräs i rabatten. Hon har även skrivit en genomkomponerad mässa tänkt för barn, och skrivit både text och musik. Hennes musik präglas av sångglädje, med lång erfarenhet av hur barns röster fungerar, hennes texter visar god insikt i barns tänkande och har en begriplig teologi. Karin är en ovanligt begåvad komponerande musikant, och är väl förtjänt av den uppmärksamhet som detta pris kan ge. Gustaf Auléns prisfond instiftades 1962, då Gustaf Aulén överlämnade en penningsumma, som insamlats till hans 80-årsdag, till en fond som skulle förvaltas av centralkommittén överlämnades pengar från insamlingen till 85-årsdagen. 1972, då Kyrkosångens Vänner tillsammans med Sveriges Kyrkosångsförbund och Laurentius Petri Sällskapet bildade RISK (som senare bytte namn till SKsf) tillfördes ytterligare medel. Gustaf Auléns prisfond har till ändamål att genom utdelning av en prissumma belöna den som gjort särskilt goda insatser i fråga om nykomposition av sakral körmusik eller på annat framstående sätt främjat kyrklig körverksamhet. Priset, som är på kronor, delades ut vid Sksf:s förbundsstämma i november. I juryn som utser pristagaren, finns styrelseledamöterna Sara Michelin och Lars Åberg samt förra årets vinnare. /Lars Åberg 2011 års Lindströmstipendium gick till Håkan Alinder med motiveringen: Sedan början på 1970-talet har Håkan Alinder varit kyrkomusiker i Vreta. Den breda musikverksamhet som nu finns där har han till stora delar varit med om att forma. Mångfald, med stor tonvikt på barn- och ungdom, har varit Håkans signum såväl när det gäller körsom instrumentalmusik. Hans många opus bär en personlig essens och flera av hans kompositioner har tillkommit för att manifestera olika händelser i skilda sammanhang. Men framför allt har hans tonsättningar på ett förtjänstfullt sätt vitaliserat gudstjänst- och församlingslivet i Vreta. Håkan Alinder har, helt i Curt Lindströms anda, insett hur viktig musiken är som redskap i gudstjänstens liturgi Gud till ära och församlingen till uppbyggelse. Stipendiet delas sedan 1990 ut till minne av Curt Lindströms visionära kyrkomusikaliska arbete, till en kyrkomusiker som genom brobyggande musikarbete i Kristi Kyrka väl förvaltar sin gåva Gud till ära och församlingen till uppbyggelse (Kol 3:16). Sveriges Kyrkosångsförbund är en av huvudmännen i Curt Lindströms minnesfond, och har hand om fondens ekonomiska förvaltning. De övriga huvudmännen är arbetsgemenskapen för Kyrklig Förnyelse (akf) samt familjen Lindström. Stipendiet är på kronor och delades ut i samband med SKsf:s förbundsstämma. Sveriges Kyrkosångsförbund representeras i fonden av Birgitta Rosenquist Brorson. 11

14 Delförbund Det är i Sveriges Kyrkosångsförbunds olika delförbund som den största delen av verksamheten pågår. De flesta arrangerar kurser och körfester, läger och inspirationsdagar, resor och övningstillfällen för både körsångare och körledare. De flesta delförbunden följer Svenska kyrkans stiftsindelning, men några är särskilda intresseförbund. Det är delförbunden som utgör medlemmarna i Sveriges Kyrkosångsförbund. Körer, ensembler och i vissa fall enskilda personer är medlemmar i ett delförbund. I Sveriges Kyrkosångsförbund finns 21 delförbund: Förbundet Kyrkomusik i Uppsala stift (bytte våren 2013 namn till Uppsala stifts kyrkosångsförbund), Linköpings stifts kyrkosångsförbund, Skara stifts kyrkosångsförbund, Sjuhäradsbygdens kyrkosångsförbund, Strängnäs stifts kyrkosångsförbund, Västerås stifts kyrkosångsförbund, Växjö stifts kyrkosångsförbund, Förbundet Kyrkomusik i Lunds stift (FKL), Hallands kyrkosångsförbund, Göteborgs stifts norra kyrkosångsförbund, Karlstads stifts kyrkosångsförbund, Kyrkosångsförbundet i Härnösands stift, Luleå stifts södra kyrkosångsförbund (LUSK), Luleå stifts norra kyrkosångsförbund (LUNK), Gotlands körförbund, Stockholms stifts kyrkosångsförbund, Svenska Schütz-sällskapet, Laurentius Petri-sällskapet för svenskt gudstjänstliv (LPS), Svenska Kyrkans Gosskörförening, Kristna Dansgemenskapen i Sverige (KDGS), Kyrkosångens vänner i Göteborgs stift. Delförbundens arrangemang finns på varje delförbunds sida på samt i delförbundskalendarium och i Körjournalen. Flera av delförbunden har även egna hemsidor. Överst: Barnkördag i Norbergs kyrka 2012, arrangerad av Västerås stifts Kyrkosångsförbund. Foto: Gunilla Lindberg Erik Widenfalk utsågs till årets gossopran vid Gosskörföreningens Gosskörfestival Här med sin körledare Mats Lissdaniels. Foto: Mikael Widenfalk Göteborgs stifts norra kyrkosångsförbund framförde 2011 och 2012 den nyskrivna kyrkoperan Födelsen i flera kyrkor. Foto: Gun-Britt Marcusson 12 Längst ner: LPS arrangerar årligen ett gregorianskt dygn i Vadstena. År 2011 var ärkebiskop emeritus Gunnar Weman med. Foto: Anki Lindström Larsson

15 Funktionärskonferens Vartannat år arrangerar Sveriges Kyrkosångsförbund en funktionärskonferens för styrelseledamöter i de olika delförbunden och riksförbundet ägde den rum i Uppsala november. Cirka 50 personer samlades för ett dygns konferens. Inbjuden till konferensen var Marit Zetterström från Svenska kyrkan, som berättade om den nya kyrkomusikerutbildningen, samt företrädare för de olika nomineringsgrupperna i kyrkomötet. Nio nomineringsgrupper var närvarande och dessa deltog i ett panelsamtal om musikens roll i kyrkan, lett av styrelsens vice ordförande Peter Lundborg. Samtalet handlade bland annat om finansieringen för Sveriges Kyrkosångsförbund, med anledning av den senaste kollektutredningen. Förbundsstämma Sveriges Kyrkosångsförbund håller förbundsstämma vartannat år. Under denna verksamhetsperiod ägde den rum oktober 2011, på Ersta i Stockholm. Delförbunden var med något undantag representerade. Totalt deltog ett 50-tal ombud och ledamöter från SKsf:s styrelse. Sara Michelin invaldes i styrelsen. Två större frågor diskuterades; att bilda en egen barnoch ungdomsorganisation samt eventuellt införande av individuellt medlemskap. I den första fattades beslutet att förbundsstyrelsen i samarbete med delförbunden skulle arbeta vidare med frågan om barn- och ungdomsverksamhetens demokratiska organisation. Vad gäller medlemskapsfrågan fattades inga beslut. Förutom detta fick deltagarna på fredagskvällen under ledning av Birgitta Rosenquist Brorson gemensamt sjunga Franciskusmässan i Ersta kyrka. Därefter hölls en festmiddag med bland annat prisutdelningar och avtackningar av medarbetare Förutom ovan nämnda punkter fick deltagarna i konferensen även tid för att samtala funktionärsvis och sjunga ur förslaget till ny kyrkohandbok. På fredagskvällen var det konsert med Nationella ungdomskören som under ledning av Birgitta Rosenquist Brorson sjöng Händels Messias. Därefter följde en festmiddag, då förre förbundssekreteraren Drew Baldwin avtackades. Förre märkesförsäljaren Erik Svensson fick ta emot Sveriges Kyrkosångsförbunds guldmedalj av förbundsordförande Erik Aurelius. Catarina Etander Rimborg (Politiskt obundna i Svenska kyrkan), Ulla Rickardsson (Centerpartiet) och Britt-Marie Danestig (Vänstern i Svenska kyrkan) var tre av dem som deltog i panelsamtalet om kyrkomusik. som avslutat sina tjänster och uppdrag. Aulénpriset delades ut till Karin Runow och Lindströmstipendiet till Håkan Alinder. Förbundskamrern Jan Rudérus, redaktören och förbundssekreteraren Anki Lindström Larsson och förbundsdirigenten Alf Bengtsson avtackades för sina mångåriga insatser för Sveriges Kyrkosångsförbund. 13

16 Utmärkelser och medaljer Sveriges Kyrkosångsförbund har sedan 1940-talet tillhandahållit märken och medaljer för utdelande till korister, instrumentalister och dirigenter. Märken och medaljer Antal år utmärkelse 0 Förbundsnål 5 Femårsnål, försilvrad 10 Tioårsnål, förgylld 20 Koristmedalj Musica sacra 20 Dirigentmedalj Musica Sacra 30 Bronsplaketten Musica Sacra 40 Silverplaketten Musica Sacra 50 Guldplaketten Musica Sacra Den stora guldmedaljen delas ut efter beslut av förbundsstyrelsen för särskilt viktiga insatser inom Kyrkosångsförbundet. Under funktionärskonferensen 2012 delades guldmedaljen ut till förre märkesförsäljaren Erik Svensson. Medalj och plakett Musica Sacra. Övrigt Berlock, pins, örhängen och manschettknappar samt barnkörsdiplom kan köpas via webbshopen av medlem i kyrkosångsförbundet. Barn- och ungdomsmärket utgick under 2012 ur sortimentet, liksom glasblocket som har kunnat användas som gåva till person eller församling. I stället har SKsf skänkt pengar i personens/ församlingens namn till ett musikprojekt i Tanzania via Svenska kyrkans internationella arbete. Märkesförsäljningen sköttes under 2011 av Erik Svensson, Smedjebacken övergick den till förbundskamrern Agneta Lundell. Förbundsnål och tioårsnål (pin). Manchettknappar och berlock, köps i körshopen. Medlemskap Sveriges Kyrkosångsförbund är huvudman/ medlem i följande organisationer: Ax, Amatörkulturens samrådsgrupp (därigenom även Ideell kulturallians) Ideellt forum KOSK (se sid 10) Sensus studieförbund SKsf har också en representant i styrelsen för Geijerskolan i Ransäter. Uppdraget har ordföranden i Karlstads stifts kyrkosångsförbund, Jan Rudérus. Rikskollekt Sedan flera år har Sveriges Kyrkosångsförbund beviljats hel rikskollekt i Svenska kyrkan på Tacksägelsedagen, så även 2011 och De senaste åren har förbundet även fått en halv rikskollekt någon annan söndag under året. Denna halva rikskollekt är särskilt riktad till barn- och ungdomsarbetet inföll den på nionde söndagen efter trefaldighet, 21 augusti, och 2012 femte söndagen i påsktiden, 6 maj. Rikskollekterna är förbundets viktigaste inkomskälla, vilket framgår av den ekonomiska redovisningen på nästa uppslag. 14

17 Förlagsverksamhet Kyrkosångsförbundets försäljningsverksamhet, förutom försäljning av förtjänsttecken, bedrivs sedan 2000 genom ett helägt bolag, Sveriges Kyrkosångsförbunds Service AB (SKsf Förlag). Förlaget har producerat material som är komplement till musiktryck och material utgivet på andra förlag. Försäljningen av musiktryck blev successivt allt mer inriktad på print on demand, det vill säga notoriginalen finns digitalt lagrade hos tryckeriet och nya noter trycks efter hand i efterfrågad upplaga. Detta har inneburit att behovet av lagerhållna noter har minskat. Successivt från och med 2011, har Wessmans Musikförlag AB övertagit merparten av marknadsföring och distribution av förlagets noter. Främst inför riksfesterna 2012 producerades och distribuerades, på SKsf:s uppdrag och i SKsf Förlags namn, en del nyutgivna noter. Förlaget har under 2012 avvecklat sin webbshop och lämnat över marknadsföringen av förlagets musiktryck till Wessmans. Endast ett mindre antal artiklar, huvudsakligen riktade mot SKsf:s medlemmar, tillhandahålls nu genom förlaget. Förlagets ekonomiska resultat var 2011 en förlust på 19 tkr och 2012 en vinst på 4 tkr. Förlagets balansräkning tyngs av att lagret, med ett bokfört värde på 65 tkr, tappar i värde när efterfrågan på äldre lagerförda produkter har minskat dramatiskt och lagervärdet måste därför skrivas ner de kommande åren. Under perioden har Jan Rudérus varit vd för SKsf Förlag. Utgivning under : Utgiven inför ungdomskörfestivalen 2011: Missa Vretensis, Håkan Alinder (art nr SKsf 1001) Utgivna inför Riksfest 2012: Lyriska möten, musik Margareta Hallin, text Nils Ferlin, Harry Martinsson (art nr SKsf 1007) Mässa i presens, musik Johan Lindström, text Tomas Boström (art nr SKsf 1002) Jag sökte dig bland orden, musik M Teschner, (art nr SKsf 1004) Så lägger sig en dag till ro, musik A Krieger, (art nr SKsf 1005) Vi tackar med vår sång, musik J Crüger (art nr SKsf 1006), till dessa tre: texter Tomas Boström och satser J S Bach /Jan Rudérus 15

18 Ekonomisk rapport Resultaträkning Not Förbundets intäkter 2 Gåvor, kollekter, bidrag och medlemsavgifter Övriga verksamhetsintäkter Summa förbundets intäkter Förbundets kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar - - Summa förbundets kostnader Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter 0 0 Summa resultat från finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster 7-39 Årets resultat 7-39 Fördelning av årets resultat 4 Årets resultat enligt resultaträkningen (se ovan) 7-39 Utnyttjande av ändamålsbestämda medel/fordringar från tidigare år - - Reservering av ändamålsbestämda medel/fonderingar som erhållits men inte utnyttjats under året - - Kvarstående belopp för året/balanserat kapital

19 Balansräkning Not Tillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Långfristiga värdepappersinnehav Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Handelsvaror (märken & medaljer) Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar 1 7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital 4 Balanserat kapital Utdelning fonder Årets resultat Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Noter 17

20 Ansvarsförbindelser Ställda Ansvarsförbindelser säkerheter Inga Inga Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Noter Noter Noter 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen Not 1 Redovisnings- har upprättats och värderingsprinciper enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna Not råd Årsredovisningen (BFNAR). 1 Redovisnings- Om har inte upprättats annat och framgår, värderingsprinciper enligt årsredovisningslagen principerna oförändrade och Bokföringsnämndens i jämförelse med föregående allmänna år. Årsredovisningen Samtliga råd (BFNAR). belopp Om är har inte angivna upprättats annat i tusentals framgår, enligt kronor årsredovisningslagen är principerna (tkr) om oförändrade inget annat och Bokföringsnämndens i anges. jämförelse med föregående allmänna år. råd Samtliga (BFNAR). belopp Om är inte angivna annat i tusentals framgår, kronor är principerna (tkr) om oförändrade inget annat i anges. jämförelse med föregående år. Samtliga Koncernredovisning belopp är angivna i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Förbundet Koncernredovisning är moderbolag, men med hänvisning till undantagsreglerna i årsredovisningslagen Koncernredovisning 7 Förbundet kap 3 upprättas är moderbolag, ingen koncernredovisning. men med hänvisning till undantagsreglerna i årsredovisningslagen Förbundet 7 kap 3 upprättas är moderbolag, ingen koncernredovisning. men med hänvisning till undantagsreglerna i årsredovisningslagen 7 Intäktsredovisning kap 3 upprättas ingen koncernredovisning. Intäkterna Intäktsredovisning redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning Intäkterna i form redovisas av gåvor till det intäktsförs verkliga som värdet huvudregel av vad som när erhållits gåvan sakrättsligt eller kommer är genomförd. att erhållas. Intäkter Intäkterna i form av i form bidrag redovisas av intäktsförs gåvor till det intäktsförs verkliga när villkoren som värdet huvudregel för av bidraget vad som när erhållits gåvan uppfyllda. sakrättsligt eller Om kommer bidraget är genomförd. att avser erhållas. Intäkter bestämd Intäkter tidsperiod i form av i form bidrag periodiseras av intäktsförs gåvor bidraget intäktsförs när villkoren över som denna huvudregel för period. bidraget när gåvan uppfyllda. sakrättsligt Om bidraget är genomförd. avser Intäkter bestämd i tidsperiod form av bidrag periodiseras intäktsförs bidraget när villkoren över denna för period. bidraget är uppfyllda. Om bidraget avser en bestämd tidsperiod Gåvor av pengar periodiseras redovisas bidraget normalt över enligt denna kontantprincipen. period. I den mån det på balansdagen finns löften Gåvor om av pengar bidrag från redovisas företag normalt och organisationer enligt kontantprincipen. intäktsförs dessa I den mån efter det individuell på balansdagen prövning. finns Gåvor löften om av pengar bidrag redovisas från företag normalt och organisationer enligt kontantprincipen. intäktsförs dessa I den mån efter det individuell på balansdagen prövning. finns löften Medlemsavgifter om bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning. Medlemsavgifter omfattar inbetalningar för medlemskap från delförbund baserad på delförbundets antal Medlemsavgifter grupper/körer omfattar och däri inbetalningar antalet personer. för medlemskap Medlemsavgifter från delförbund intäktsförs baserad vid fakturering på delförbundets av medlem. Medlemsavgifter antal grupper/körer omfattar och däri inbetalningar antalet personer. för medlemskap Medlemsavgifter från delförbund intäktsförs baserad vid fakturering på delförbundets av medlem. antal Försäljning, grupper/körer reklam och däri annonser antalet personer. Medlemsavgifter intäktsförs vid fakturering av medlem. Med Försäljning, försäljningen reklam menas och annonser avyttring av en vara eller tjänst med en faktisk funktion och/eller där Försäljning, konkurrerande Med försäljningen reklam kommersiella menas och annonser avyttring produkter av en eller vara tjänster eller tjänst finns med på marknaden. faktisk funktion Hit räknas och/eller även där Med prenumerationsintäkter. konkurrerande försäljningen kommersiella menas Prenumerationsintäkter avyttring produkter av eller vara tjänster eller intäktsförs tjänst finns med på vid marknaden. betalning. faktisk funktion Hit Bruttoredovisning räknas och/eller även där ska tillämpas. konkurrerande Övrig prenumerationsintäkter. försäljning kommersiella intäktsförs Prenumerationsintäkter vid produkter fakturering. eller tjänster intäktsförs finns på vid marknaden. betalning. Hit Bruttoredovisning räknas även ska tillämpas. prenumerationsintäkter. Övrig försäljning intäktsförs Prenumerationsintäkter vid fakturering. intäktsförs vid betalning. Bruttoredovisning ska tillämpas. Övrig Aktier försäljning och andelar intäktsförs vid fakturering. Aktier och andelar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknads- värde). Aktier och Långfristiga andelar värderas innehav till värderas det lägsta till anskaffningsvärde. av anskaffningsvärdet Om och värdet verkligt på aktier värde och/eller (marknads- Aktier andelar värde). och Långfristiga minskat andelar och värderas innehav denna värdenedgång till värderas det lägsta till anskaffningsvärde. av kan anskaffningsvärdet antas vara varaktig Om och värdet görs verkligt nedskrivning. på aktier värde och/eller (marknads- värde). andelar Långfristiga minskat och innehav denna värdenedgång värderas till anskaffningsvärde. kan antas vara varaktig Om värdet görs nedskrivning. på aktier och/eller andelar Fordringar minskat och denna värdenedgång kan antas vara varaktig görs nedskrivning. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Fordringar Varulager upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Varulagret Varulager värderas, med tillämpning av först-in-först-ut-principen, till det lägsta av anskaffnings- Varulager värdet Varulagret och nettoförsäljningsvärdet värderas, med tillämpning på balansdagen. av först-in-först-ut-principen, För homogena varugrupper till det lägsta tillämpas av anskaffnings- Varulagret kollektiv värdet och värdering. nettoförsäljningsvärdet värderas, med tillämpning på balansdagen. av först-in-först-ut-principen, För homogena varugrupper till det lägsta tillämpas av anskaffnings- värdet kollektiv och värdering. nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. För homogena varugrupper tillämpas kollektiv värdering. 18

21 Not 2 Förbundets intäkter Gåvor, kollekter, bidrag och medlemsavgifter: Medlemsavgifter Rikskollekter Övriga kollekter Statliga bidrag Gåvor och donationer 11 3 Summa Övriga verksamhetsintäkter: Kurs- och deltagaravgifter Prenumerationer Försäljning av märken och medaljer Annonsintäkter Övriga intäkter Summa Not 3 Personal Medelantalet anställda Kvinnor 1,83 1,75 Män 0,33 0,5 Totalt 2,16 2,25 I medelantalet anställda ingår inte anställda som uppburit ersättning som understiger ett halvt prisbasbelopp. Detta har gjorts med stöd av punkt 6 i BFNAR 2002:9 Ersättning till styrelsens ordförande Till styrelsens ordförande har ersättning utgått med arvode Ersättning för förlorad arbetsförtjänst Löner, arvoden och andra ersättningar Anställda Pensionskostnader och andra avgifter Sociala kostnader (varav pensionskostnader) Ersättningar understigande ett halvt prisbasbelopp har utbetalts med Styrelseledamöter och ledande befattningshavare Antal styrelseledamöter på balansdagen Kvinnor 5 4 Män 4 5 Män Totalt 9 9 Totalt Avtal om avgångsvederlag Avtal om avgångsvederlag Förbundet har inga utfästelser om pensioner eller avgångsvederlag till personer i ledande ställning. Förbundet har inga utfästelser om pensioner eller avgångsvederlag till personer ledande ställning. 19 Not 4 Eget kapital Not Eget kapital Totalt Totalt

22 Not 4 Eget kapital Not Eget kapital Ingående Lindströms Auléns Årets Totalt eget än Män Män eget Ingående Lindströms 4 4 Auléns Årets kapital fond fond resultat Totalt kapital eget otalt Totalt Totalt eget Ingående balans kapital fond 77 fond 33 resultat 124 kapital vtal om avgångsvederlag Avtal Omföring Ingående om avgångsvederlag balans föregående Avtal om års avgångsvederlag resultat örbundet än har Förbundet Utdelning Omföring inga utfästelser har fonder föregående Förbundet Män inga om utfästelser pensioner års har resultat inga om eller utfästelser pensioner avgångsvederlag om eller pensioner avgångsvederlag till 124 personer eller avgångsvederlag i till ledande personer 4 ställning. i -10 till ledande - personer ställning i ledande 5 4 ställning otalt Årets Utdelning resultat fonder Totalt Utgående Årets resultat balans vtal ot 4 om avgångsvederlag Eget Not Utgående kapital 4 Eget balans Not Avtal kapital 4 om Eget avgångsvederlag kapital örbundet har Totalt Not inga 4 utfästelser Eget Förbundet kapital om pensioner har inga eller utfästelser avgångsvederlag om 2012 pensioner till personer eller avgångsvederlag i ledande ställning. till personer Totalt i ledande ställning. Totalt Ingående Lindströms Ingående Lindströms Auléns Ingående Lindströms Auléns Årets eget Auléns Årets eget Årets eget 2011 eget eget eget kapital fond kapital resultat kapital 2011 Ingående Lindströms fond kapital resultat Auléns fond kapital Årets fond Totalt resultat eget kapital ngående ot 4 balans Eget Ingående kapital balans Ingående Not 4 balans Eget kapital eget Omföring föregående års resultat -39 kapital fond fond resultat Totalt 39 kapital Totalt mföring föregående års resultat Omföring föregående års resultat -39 Ingående Lindströms Auléns Årets eget 39 Ingående Lindströms Auléns Årets eget tdelning fonder Utdelning Ingående balans fonder Utdelning fonder eget eget rets resultat Årets Omföring resultat föregående Årets resultat års resultat kapital fond fond kapital - - resultat fond 7 - kapital -124 fond resultat 7 kapital ngående tgående balans Utgående Utdelning balans fonder Utgående Ingående balans mföring föregående Årets resultat års resultat Omföring föregående års resultat edovisning tdelning fonder av Redovisning Utgående olika fonderna balans av Redovisning Utdelning olika inom fonderna eget av kapital olika inom fonderna är eget till kapital för inom att på är eget - ett till tydligt kapital för att sätt på är - ett till 66 redovisa tydligt för att de sätt på 23 under - ett redovisa tydligt de sätt -39 under - redovisa de under rets insamlade resultat året medel insamlade som ändamålsbestämts året Årets medel insamlade resultat som ändamålsbestämts medel av givaren som ändamålsbestämts eller av förbundetss givaren - eller av styrelse förbundetss givaren - eller ett styrelse visst förbundetss 7 - ett styrelse visst - för ett visst 7 ramtida tgående ändamål. balans framtida Balanserat ändamål. framtida Utgående kapital Balanserat ändamål. balans utgörs kapital därmed Balanserat utgörs 1 endast 429 kapital därmed av medel utgörs 23 endast som därmed av inte medel är 66 1 endast öronmärkta 429 som av inte medel är 23 för 7 öronmärkta som ett inte är 66 för öronmärkta ett för 7 ett isst ändamål visst och som ändamål därmed visst och fritt ändamål som kan därmed disponeras och fritt som kan därmed av disponeras styrelsen. fritt kan Om av disponeras styrelsen. Om vid av styrelsen. ett senare Om vid tillfälle ett styrelsen senare vid tillfälle ett senare tillfälle kulle edovisning vilja ändamålsbestämma av skulle de olika vilja fonderna ändamålsbestämma skulle Redovisning detta vilja inom balanserade ändamålsbestämma eget av kapital detta olika kapital balanserade fonderna är till görs för detta inom att omföring kapital balanserade på eget ett tydligt görs kapital i noten omföring kapital sätt är över till redovisa görs eget för i noten att kapital. omföring de på över under ett tydligt eget i noten kapital. sätt över redovisa eget kapital. de under ret insamlade 2011 medel som ändamålsbestämts året insamlade medel av givaren som ändamålsbestämts eller förbundetss av styrelse givaren för eller ett visst förbundetss styrelse för ett visst ramtida ändamål. Balanserat framtida kapital ändamål. utgörs därmed Balanserat endast kapital av medel utgörs som därmed inte är endast öronmärkta av medel för som ett inte är öronmärkta för ett isst ot 5 ändamål Långfristiga Not och 5 som därmed Långfristiga värdepappersinnehav Not visst fritt 5 ändamål kan Långfristiga värdepappersinnehav disponeras och som därmed värdepappersinnehav av styrelsen. fritt kan Om disponeras styrelsen vid av styrelsen. ett senare Om tillfälle styrelsen vid ett senare tillfälle kulle vilja ändamålsbestämma skulle detta vilja balanserade ändamålsbestämma kapital görs detta omföring balanserade i noten kapital över görs eget kapital. omföring i noten över eget kapital ngående anskaffningsvärde Ingående anskaffningsvärde Ingående anskaffningsvärde rets förvärv Årets förvärv Årets förvärv ot rets 5 försäljningar Långfristiga Årets försäljningar värdepappersinnehav Årets Not 5 försäljningar Långfristiga värdepappersinnehav ngående tgående anskaffningsvärde restvärde Utgående enligt restvärde Utgående Ingående plan enligt anskaffningsvärde restvärde plan enligt plan rets förvärv Årets förvärv pecifikation: rets försäljningar Specifikation: Specifikation: Årets försäljningar ktier i Sveriges Aktier Kyrkosångsförbunds i Sveriges Aktier Kyrkosångsförbunds i Sveriges Service Kyrkosångsförbunds AB org Service nr AB org Service nr AB org nr tgående restvärde (helägt enligt dotterbolag Utgående plan (helägt med dotterbolag restvärde säte (helägt i Karlstad) med enligt dotterbolag säte plan i Karlstad) med säte i Karlstad) pecifikation: ktier i Berling Aktier Media i Berling AB, Aktier Specifikation: nominellt Media i Berling AB, värde nominellt Media AB, värde nominellt värde ktier i Sveriges Kyrkosångsförbunds Aktier i Sveriges Service Kyrkosångsförbunds AB org nr Service AB org nr (helägt dotterbolag med säte (helägt i Karlstad) dotterbolag med säte 100 i Karlstad) ktier i Berling Årsredovisningarna Media AB, Aktier nominellt i och Berling värde revisionsberättelser Media AB, nominellt för år värde och 2012 i original finns att 25 tillgå på Sveriges Kyrkosångsförbunds kansli. Revisionsberättelserna för 2011 och 2012 innehåller inga anmärkningar varken mot räkenskaperna eller mot styrelsens förvaltning. Vi tillstyrker därför att förbundsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för år 2011 och för år 2012 och vi tillstyrker att förbundsstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för samma perioder. Ingemar Nordanstig Gun Britt Berglund Revisor Auktoriserad revisor 20