BL ADE T 01#2011. Specialist på operation. j Vinterkräksjuka j 1177.se j Goda resultat j Sommarjobb j Akutvårds-kunskap

Transkript

1 En personaltidning för oss i landstinget KronobErg BL ADE T 01#2011 Specialist på operation sidan 17 j Vinterkräksjuka j 1177.se j Goda resultat j Sommarjobb j Akutvårds-kunskap j Mentorer j Kirurgicentrum j Teletal j Analysstöd j I arkivet j Tårtan j Medarbetarenkät j Lokalbokning j Runt om j Intraprenad j Korsord BLADET NR 1 #

2 mer eller mindre glassigt på jobbet Har ni sett dem? Knopparna som bara väntar på att explodera, snödropparna på södergaveln, ljusare kvällar, gladare fåglar allt pekar på att vi går en ny vår till mötes. Ett annat säkert tecken är att sommarjobbarna har kommit (sidan 10). de här är utbildade, har fått introduktion och börjar redan bli varma i kläderna. annat var det när jag sommarjobbade i glasskiosk på Öland. som dyskalkylektiker var det ingen hit att stå ensam med barnfamiljen som skulle ha två Big Top, två Piggelin och en Minty. På den tiden hade glassarna priser som 3,60, 1,30 och 2,50. addera det utan miniräknare! Kvitto och kassaapparat hade vi inte heller hört talas om. det gällde att improvisera, och så kunde den förvånade fadern som skulle betalat 12,30 få ett krav på beloppet 82,30. det borde räckt till cirka 30 glassar på den tiden. nästa kille fick sina två glassar för en krona. Han hade för övrigt mintgröna shorts och guldlockigt hår... Jag var nog mer populär bland vissa kunder än hos andra! Men så fick jag aldrig någon information om glasspriser eller bemötande på Öland. inte heller någon handledare eller mentor att fråga om hjälp (sidan 24). Behöver jag tillägga att jag varken blev tårtnominerad eller månadens anställda? den där arbetsgivaren på Öland frågade aldrig vad jag tyckte om min arbetsplats (kanske lika bra det). Visserligen hade jag det ganska glassigt, på flera sätt, men det var nog inte de trevliga mötena, den goda glassen och en hel sommar på solens och vindarnas ö jag skulle ha nämnt i en enkät. nä, där hade jag nog hellre luftat mitt missnöje med att jag fick dålig lön för ett stressigt arbete i en kokhet kiosk, ingen, introduktion, inga hjälpmedel, inga raster och ingen toalett. nu Har jag i alla fall fått en arbetsgivare som faktiskt vill veta vad jag tycker (sidan 28). Hoppas att många tar chansen att fylla i medarbetarenkäten, så vi får möjlighet att jämföra. Och får veta vad som kan förbättras. Ännu vet vi inte hur frågorna ser ut, men Bladet har gjort en egen liten minienkät och frågat vad som är det bästa med att jobba i Landstinget Kronoberg (sidan 9). själv skulle jag nog svara trygghet och social gemenskap. eller är det för trist? själv skulle jag nog svara trygghet och social gemenskap på den frågan. Eller är det för trist? Är det som psykiatern david Eberhard säger, att svenska folket har blivit trygghetsnarkomaner? nåja, man klagar ju inte på förhandlad lön, avtalad semester och trygga arbetsförhållanden. Och enligt Eberhard är socialt sammanhang en av de viktigaste faktorerna för att man ska må bra. när jag sedan får köpa vårens första glass av någon annan än mig själv och luta mig mot en solig vägg är jag rätt nöjd. nästa nummer av Bladet kommer i juni. Hör gärna av dig med reportageförslag, insändare, tårtnomineringar och andra tips till bladet@ltkronoberg.se KATARInA LundquIST 2 BLADET NR 1 # 2011

3 Redan insatt i sommarens uppgifter 10 Variation på operation 17 Analyserar resultaten Calici-kris 7. Temasidor på 1177.se 8. Resultat att glädjas över 10_11. Tidig rekrytering Samarbete med universitetet BL ADE T Bladet är en personaltidning för anställda i Landstinget Kronoberg och kommer ut med fyra nummer om året. Bladet är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning. Redigering och nyhetsvärdering sker efter journalistiska principer, och följer de etiska regler som finns för press, radio och TV. ansvarig utgivare Ingrid Persson [ingrid.persson@ltkronoberg.se] adress: Bladet, Landstinget Kronoberg, Box 1223, Växjö E-post: bladet@ltkronoberg.se Fax: redaktör Katarina Lundquist, [katarina.lundquist@ltkronoberg.se] redaktionskommitté Ingrid Persson (ansvarig utgivare) Anita Åkesson (ledningsrepr) Mirtha Chabay (SKTF) Rickard Johansson (KLL) dan Lundkvist (Kommunal) Gunilla Johansson (Vårdförbundet) Katarina Lundquist (redakör) omslagsfoto: Hans Runesson tryck: danagårds grafiska issn: Upplaga: ex distribution: Posten nästa nummer kommer i juni. Manusstopp fredagen den 20 maj. detta nummer är presslagt den 8 mars. Innehållet i tidningen får gärna citeras om källan anges. bladet finns också som taltidning. Vill du ha ett ex? E-posta till bladet@ltkronoberg.se eller ring Tryggt med mentor Kirurgicentrum Stöd med teletal Bred kompetens på analysstöd digitala utmaningar i arkivet Samordning gav tårta Medarbetarenkäten Enklare boka lokaler Runt om Rättspsyk på intraprenad Kryss BLADET NR 1 #

4 lyckat samarbete när för första gången i centrumorganisationens unga historia gick sjukhusens krisorganisation upp i stabsläge. sjukhusens nya plan vid allvarlig händelse som började gälla 1 december 2010 fick nu alltså omsättas till verklighet. ToBIAS SKARPSVäRd Krisorganisation Krisorganisationen aktiveras vid olika typer av allvarliga händelser. Vid en intern allvarlig händelse aktiveras stabsorganisationen av någon av centrumcheferna eller en förutbestämd sjukvårdsledare. organisationen (krisledningen) leds av en sjukvårdsledare som samordnar och fattar alla övergripande beslut. Till sitt stöd har sjukvårdsledaren en stab som leds av en stabschef. de som ingår i sjukhusens krisledning är förutbestämda personer som kan förstärkas med sakkunniga som exempelvis i denna händelse hygiensjuksköterska, infektionsläkare, vårdplatskoordinatorer, funktionen för krisberedskap. det som utlöste stabsläget den 16 februari var att planeringschef Bo Eriksson och överläkare Pär Lindgren, i rollerna som tjänsteman i beredskap (TiB), fick meddelanden om att läget var allt annat än ljust vid medicinkliniken i Växjö. Både personal och patienter uppvisade symtom på magsjuka och vårdplatserna började sina. Man befarade vinterkräksjuka och att den dessutom spridits till fler än en avdelning. Chefen för barn- och kvinnokliniken, och sjukvårdsledare i inledningen av stabsläget, annika Hull-Laine tog då det officiella beslutet att gå upp i stabsläge. Genom att samla ihop experter, sakkunniga, analysstöd och representanter från berörda verksamheter samt utse en stabschef, en sjukvårdsledare och en medicinskt ansvarig hoppades man kunna göra en ordentlig analys av situationen. syftet var att hejda virusets framfart på sjukhuset innan det skulle sprida sig till ännu fler avdelningar. samarbete Grundtanken med stabsorganisationen är att samla hela sjukvårdsorganisationen och skapa ett gemensamt tänk kring situationen. En framgångsfaktor i sådana här situationer är att skapa en inriktning som alla verksamheter kan sluta upp bakom och på var sitt håll dra sitt strå till stacken, säger Bo Eriksson. länsgemensamt sjukhus det som gjordes rent konkret på mötena som stabsorganisationen hade var i första hand att ta reda på hur många vårdplatser som fanns tillängliga, hur många patienter som uppvisade symtom samt att se över personalläget. Förutsättningen för att lyckas var att förutsättningen för att lyckas var att vi agerade som en organisation ett länsgemensamt sjuk- Hus med två ingångar. Per-Henrik Nilsson, medicincentrum vi agerade som en organisation ett länsgemensamt sjukhus med två ingångar. Tack vare att samtliga vårdcentraler, länets kommuner och inte minst personalen på Lasarettet Ljungby ställde upp på ett storartat sätt lyckades vi också hantera utbrottet och dess allvarliga konsekvenser för slutenvården på ett bra sätt, menar chefen för medicincentrum Per-Henrik nilsson. omdirigerade ambulanser En åtgärd som inte riktigt prövats i skarpt läge var att omdirigera ambulanstransporter från Växjö till Ljungby. Patienter, bedömda som prioritet 2 eller 3 med akuta men inte livshotande symtom, som i vanliga fall skulle köras till Centrallasarettet Växjö, kunde nu köras till Lasarettet Ljungby. För saklighetens skull ska också nämnas att det bara var vissa geografiska områden som omdirigerades. Omdirigeringen av ambulanserna gjorde att intagningstrycket lättade på lasarettet i Växjö. Bedömningen som gjordes var att detta var absolut nödvändigt för att kunna reda ut vinterkräksjukan, säger chefen för akutcentrum och sjukvårdsledare i det senare skedet av stabsorganisationen Jörgen Tagesson. j 4 BLADET NR 1 # 2011

5 calicismittan slog till BLADET NR 1 #

6 Vinterkräksjukan så kan du komma undan Per Forsberg, infektionsläkare, och Lena Nilsson, hygiensjuksköterska, rekommenderar noggrann handhygien för att undkomma smitta. varje vinter läser och hör man om vinterkräksjukan. de allra flesta känner till den, av personlig och högst oangenäm anledning, eller så har någon man känner haft den. det är hur som helst inget man ens önskar sin värsta fiende. ToBIAS SKARPSVäRd Vad är det som gör att smittan sprids överhuvudtaget? Först och främst handlar det om att den sjuke bär på en stor mängd virus, miljoner per gram avföring. För att som frisk person bli smittad behövs det ungefär stycken. det som händer när någon insjuknar är att närmiljön fort blir förorenad. En förtätad vårdmiljö med få vårdplatser och brist på enkelrum bidrar exempelvis till att många personer vistas i samma miljöer och kommer på så sätt i kontakt med viruset. sedan är det tyvärr så att det är för dålig följsamhet till de basala hygienrutinerna, berättar hygiensjuksköterska Lena nilsson. Varför kan man inte vaccinera sig mot smittan? Helt enkelt för att det i dag inte finns något vaccin och den forskning som bedrivs inte har varit framgångsrik, säger infektionsläkare Per Forsberg. Går det inte att utrota smittan? nej, det skulle vara ytterst svårt. Man skulle behöva isolera alla smittade människor från varandra under en tid vilket förstås blir omöjligt. det är endast smittkoppor man har kunnat utrota och det gjordes med hjälp av ett effektivt vaccin. Polio är nästa virusinfektion som är på väg bort genom offensiv vaccinering i drabbade länder. I vårdhandboken står det att smittspridning sker vanligen genom fekal-oral kontakt innebär det vad jag tror att det gör? Ja, säger Per. Ett mycket litet antal virus ska ner i mottagarens magtarmkanal för att starta ett nytt fall. j lena nilssons tips för att UndviKa vinterkräksjukan Man bör alltid vara noga med handhygienen, alltså att tvätta händerna efter toalettbesök och innan man hanterar mat. när man arbetar inom vården ska man också använda handsprit. undvik bufféserveringar, godisskålar, plockmat där andra människor kan ha varit och petat under de perioder då vinterkräksjuka råder. Lena tillägger dock: Men man måste ju leva ett normalt liv också, man kan inte gå runt och vara rädd för att bli smittad hela tiden. om man bara är medveten om att smittan överförs handtill-mun, men även via hand-till-mat-tillmun, och är noggrann med sin handhygien klarar man sig bra! 6 BLADET NR 1 # 2011

7 använd 1177.se i patientmötet Under temasidorna på 1177.se samlas alla artiklar inom ett ämnesområde. Det senast publicerade temat är cancer. Här kan dina patienter läsa fakta om cancerformer, undersökningar och behandlingar, men också ta del av andra personers upplevelser till exempel av att få ett cancerbesked via krönikor och filmer. Hur kändes det till exempel för Lotta att få besked på telefon att hon hade bröstcancer? Hur skulle George kunna berätta för sin nyblivna fru att han hade fått diagnosen lungsäckscancer? Bosse tar oss med på sin strålbehandling. Patricia berättar hur hon som färdigbehandlad och frisk Andra teman kände förväntningar från både sig själv och omgivningen att gå vidare, samtidigt som en mycket större förändring var på gång i hennes inre, igångsatt av sjukdomen. Varje medverkandes berättelse är unik, men det finns frågor och känslor som är allmänmänskliga. Tanken med patientberättelserna är att de kan stödja patienter och anhöriga mellan, före och efter besöken i sjukvården. Kanske kan de också hjälpa oss i att utveckla vår verksamhet. För många finns det ett värde att ta del av andras upplevelse, för andra är det viktigare att vara mentalt förberedda på hur en undersökning eller behandling går till. Om vi hjälper våra patienter att hitta till 1177.se och temasidorna kan de själva välja om och vad de vill ta del av. j fakta om 1177.sE Hitta och jämför vård kontaktuppgifter till sjukvården i Kronoberg* Reseråd och vaccinationsguide för 200 resmål Barnavdelning med filmer Texter om läkemedel Frågor och svar (2300 vanliga frågor med svar) 1800 artiklar om sjukdomar, symtom, undersökningar, behandlingar läkemedel Regional patientinformation från Kronoberg om bl a regler och rättigheter * Varje klinik ansvarar själva för sina kontaktuppgifter som hämtas från verksamhetskatalogen. en välinformerad patient har lättare för att ta del i sin vård Per-Henrik Nilsson som är läkare och chef för medicincentrum menar att vi kan spara mycket tid genom att hänvisa till 1177.se istället för att producera egen information. Patienter söker i dag information via internet. det är därför viktigt att vi erbjuder patienter och anhöriga bra kvalitetssäkrad information som är anpassad efter svenska förhållanden. sådan information finns på 1177.se. Vi kan också spara mycket tid på att först kontrollera om det finns bra infor- mation på 1177.se och hänvisa till denna istället för att skriva och trycka egen patientinformation rörande vår egen verksamhet. Jag tycker att alla bör gå in på 1177.se, upptäcka det som finns där och tänka till kring hur vi på bästa sätt gör våra patienter uppmärksamma på detta, säger Per-Henrik nilsson. j BLADET NR 1 #

8 8åtta skäl att vara stolt 8 en titt på de senaste månadernas nyheter inom landstinget kronoberg visar att vi har god anledning att vara stolta över det vi gör! i många sammanhang tillhör vi de bästa landstingen i sverige. Här hittar du ett litet urval av goda resultat BLADET NR 1 # 2011 STInA JoRdEVIK de senaste nationella patientenkäterna för både primärvården och den somatiska slutenvården visar att en stor majoritet av kronobergarna är nöjda med vården i vårt landsting. i de allra flesta frågorna får Kronoberg ett minst lika bra, men ofta bättre resultat, än övriga sverige. Patienter fortsätter att ha högt förtroende för personalen och är framför allt nöjda med bemötandet. de flesta känner sig sedda och lyssnade till, vilket följande kommentarer från patienter inom primärvården belyser: Läkaren var engagerad, lyssnande och gav sig tid, de ser människan inte bara sjukdomen. i en kundnöjdhetsmätning som utfördes hösten 2010 ligger sjukvårdsrådgivningen i Kronoberg i topp i landet när det gäller: sammanfattade betyg den tid man får för att beskriva ett problem eller ställa en fråga innehållet i svar och råd. Väntetiderna till såväl besök som vårdoch behandling inom specialistsjukvården har minskat avsevärt under det sista kvartalet ,05 procent av patienterna har under hösten väntat i mindre än 90 dagar på ett mottagningsbesök inom specialistvården. 82,67 procent av patienterna hade under hösten väntat mindre än 90 dagar för att få behandling. det är ett imponerande arbete som gjorts i sjukvården för att komma tillrätta med de köer vi hade efter sommaren, säger suzanne Frank, landstingsråd (M). då ska man även komma ihåg att kraven för att få ta del av kömiljarden 2010 var betydligt tuffare än föregående år. 4 i primärvården ligger Kronoberg i topp i landet när det gäller tillgänglighet per telefon. 98 procent av alla samtal tas emot samma dag som patienten ringer. Många av de offentliga vårdcentralerna har en telefontillgänglighet på 100 procent. 5 Lasarettet Ljungby röstades fram som bäst i sverige i sylf:s (sverige förening för yngre läkare) rankning av at-sjukhus Landstinget Kronoberg klarar rehabiliteringsgarantin mycket bra. Vi tillhör de landsting som erbjuder mest multimodal rehabilitering (MMR) per invånare. Vi har dessutom förbättrat tillgången till både multimodal rehabilitering och kognitiv beteendeterapi (KBT) under det senaste året. 7 Landstinget Kronoberg har en ekonomi i balans. det finansiella resultatet för 2010 blev 139 miljoner kronor. det budgeterade målet var ett resultat på 70 miljoner kronor. 8 Mobil läkare i Ljungby kommun är ett av projekten som har nominerats till GötaPriset GötaPriset delas ut vid Kvalitetsmässans invigningsgala i Göteborg den 15 november. Vinnaren får kronor plus äran och mycket uppmärksamhet. Ett stort antal projekt ville vara med och tävla i år. när anmälningstiden gick ut hade 379 utvecklingsprojekt skickats in, bland dessa har nomineringsgruppen nu valt ut 52 projekt som går vidare. I september meddelas vilka fem bidrag som går till final. Tre projekt där Landstinget Kronoberg samverkat med länets kommuner har blivit nominerade till det prestigefyllda GötaPriset Projekten som nominerats är Mobila akutteamet för äldre, Linnea - ett samarbetsprojekt i Kronobergs län samt Mobil läkare i Ljungby kommun. j

9 Vad är det bästa med att jobba i Landstinget Kronoberg? nya tider på biblioteken mari-anna folkesson, sjukhusbibliotekarie: det är omväxlande. Man får jobba med många olika saker och möta människor i olika situationer. ola johansson, skyltverkstaden: det är kul att få serva andra och bra arbetskamrater. linda thor, rödakorsvärdinna, centrallasarettet: det är ett bra och socialt jobb, kul att hjälpa folk tillrätta. Biblioteksverksamheten, som numera är en samlad enhet inom landstingets kansli, har genomgått en del förändringar. Förändringarna har bland annat inneburit att bibliotekskatalogen nu är gemensam för alla tre biblioteken. Antalet e-böcker har även utökats i EiRA, berättar Mari-Anna Folkesson, enhetschef biblioteksverksamheten. i samband med förändringarna har en genomgång av de medicinska tidskrifterna gjorts och en gemensam förteckning över dessa är nu skapad. Förteckningen finns på bibliotekets hemsida och i den finns även länkar till verksamhetens online-prenumerationer. nyheter i Eira i EiRa, sveriges landstings gemensamma forum för upphandling av online-tidskrifter, har en del titlar ändrats och antalet förlag har utökats. Åtkomsten till tidskrifterna styrs av ip-adress och länkarna kan nås via tidskrifternas respektive hemsidor eller genom sfx-länk vid databassökning. sfx-tjänsten finns aktiverad i UpTodate, amed och Psycinfo. i PubMed måste man däremot själv aktivera sfx-tjänsten i MynCBi. det finns även möjlighet att bevaka nya nummer av online-tidskrifterna. För att göra detta kan man via biblioteket eller respektive tidskrifts hemsida beställa e-post som anger innehållsförteckningarna, upplyser Mari-anna. numera finns även ett kliniskt beslutsstöd för sjuksköterskor, nursing Consult samt en referensdatabas, nursing index, som behandlar omvårdnadsområdet. inköp av böcker Är man intresserad av att köpa in böcker till sin egen klinik/enhet finns det numera blanketter för detta. dessa böcker registreras sedan i katalogen. Riktlinjer för bokinköp kommer inom kort. Kontakta gärna oss på biblioteken för mer information och kom ihåg att vi också kan bokas till olika möten för att informera om bibliotekets tjänster! betonar Mari-anna. j För länkar, blanketter, förteckningar osv, gå till bibliotekets webbsida, A Ö, B, Bibliotek malin pettersson och sara Eriksson, lokalvården: Bra arbetskamrater, varierande och socialt. EnKäT AV ALICE InGVARSSon BLADET NR 1 #

10 Mikael Thorén är en av sjuksköterskorna som anställts inför sommaren Sommarens vikarier är redan på plats 10 inför sommaren 2011 har landstinget kronoberg arbetat med personalrekrytering på ett nytt sätt. detta innebär tidigare rekryteringar och längre introduktionsperiod för dem som ska jobba. en extra satsning har dessutom gjorts på nyutexaminerade sjuksköterskor. TexT: louise levell FoTo: Hans Runesson BLADET NR 1 # 2011 Redan i höstas bjöds sjuksköterskestudenter in till en träff där de fick inblick i landstingets olika centrum. det gäller att satsa på studenter, säger Lina Tibbelin, HR-konsult i Landstinget Kronoberg, och fortsätter: Vi uppmuntrar chefer att knyta kontakter med studenter redan under deras praktikperioder. det tjänar man ofta på, en stor andel av de sjuksköterskor som ska arbeta hos oss i sommar har faktiskt varit praktikanter i landstinget tidigare. tidig rekrytering inför sommaren 2011 har Landstinget Kronoberg arbetat efter ett nytt koncept, med tidigare rekrytering och förlängda introduktionsperioder. Tidigare år har vi märkt att vi legat lite efter i rekryteringen i förhållande till andra arbetsgivare, i år bjöd vi därför in till träffar redan under oktober och december, berättar Lina Tibbelin. Genom att tidigarelägga rekryteringen och förlänga introduktionsperioden hoppas landstinget kunna undvika övertid för personalen och att kunna öka kontinuiteten i vården. Föregående år har det blivit mycket övertid för personalen under sommaren och vi har fått hyra in från bemanningsföretag. de som jobbar på bemanningsföretag är ofta jätteduktiga, men det blir ingen kontinuitet i vården eftersom de inte känner patienten sedan tidigare. Bemanningsföretagen är också dyra och det blir därför en kostnadsfråga, framhåller Lina Tibbelin. Även Helena Zettergren, verksamhetschef för resursenheten, poängterar nyttan av att

11 påbörja rekryteringen av personal tidigt. det gäller att ligga steget före och att vara på hugget. det gör att vi kan fånga upp duktiga medarbetare och ge dem en bra introduktion. det är en bra investering inför sommaren. lång introduktionsperiod Medicincentrum, akutcentrum och kirurgcentrum har visstidsanställt nyutexaminerade sjuksköterskor inför sommaren de sjuksköterskor som rekryterats går jämte en handledare under hela februari och får på så vis en bra inblick i verksamheten. när de sedan anses vara redo att jobba på egen hand börjar de arbeta för resursenheten. detta innebär att sjuksköterskorna under våren är timvikarier och täcker upp där det behövs på grund av exempelvis sjukfrånvaro. att sjuksköterskorna kan gå in och jobba som timvikarier under våren betyder att vi har tillgång till extra personal, berättar Helena Zettergren. akuten satsar lite Extra akuten är den verksamhet som har visstidsanställt flest sjuksköterskor under perioden februari till och med den sista augusti tio stycken. Tidigare somrar har många fått arbeta extrapass på akuten eftersom personalen inte har räckt till just där. Fungerar inte akuten uppstår det indirekt problem för andra centrum så det är viktigt att det fungerar just där, därför har de gjort en extra satsning, poängterar Lina Tibbelin. UtvärdEring Resultatet av den tidiga rekryteringen och den långa introduktionstiden ska följas upp kontinuerligt under våren och sommaren. Efter sommaren ska en ordentlig utvärdering göras. då ska vi bland annat utvärdera hur detta rekryteringssätt har påverkat patientsäkerheten och ekonomin. Helt enkelt hur vinsten har varit, berättar Helena Zettergren. Förhoppningsvis visar utvärderingen på ett positivt resultat, med nöjda patienter, nöjd ordinarie personal och nöjda sommarvikarier i Landstinget Kronoberg. j mikael hinner få en grundlig introduktion Mikael Thorén är en av de sjuksköterskor som ska jobba i Landstinget Kronoberg hela sommaren. Han ska tillbringa sin tid på akutmottagningen i Växjö. när vi träffas på akuten är Mikael fullt upptagen med en patient. Han meddelar att han kommer alldeles strax, han ska bara prata med patienten och linda ett skadat finger. när Mikaels patient är färdigbehandlad sätter vi oss ned för en pratstund. Jag började här två veckor efter min examen. att få komma ut på arbetsmarknaden så här snabbt efter man avslutat sin utbildning känns unikt, berättar Mikael. Under sin introduktionsperiod har han fått prova på det mesta och har också deltagit i utbildningar som kan komma till nytta för honom under hans arbete i sommar. de sjuksköterskor som ska jobba under sommaren får också egna handledare. Vi får två handledare var som följer oss under introduktionsperioden och som har lite extra koll på oss. det är bra, det känns tryggt att de finns till hands om man vill fråga något. Mikael upplever det som mycket positivt att få en lång och fullspäckad introduktionsperiod. det bidrar till att man känner sig säkrare och tryggare, betonar han. j BLADET NR 1 #

12 Kunskapscentrum inom akut vård Unik brygga mellan universitet och landsting allt fler sjuksköterskor specialistutbildar sig, aktuell forskning förs ut i verkligheten och handledningen ute på klinikerna förbättras. samarbetet beror till stor del på kav kunskapscentrum inom akut vård. TexT: anneli WiRdenäs FoTo: Hans Runesson det är onsdag morgon och styrgruppen i KaV ska ha möte i ett sammanträdesrum intill akuten. irene sveningsson-agardh och annika Larsson Mauleon från institutionen för hälso- och vårdvetenskap har kommit för att träffa landstingets representanter i gruppen. det bokade rummet visar sig vara upptaget till följd av akutmöte om vinterkräksjuka som drabbat avdelningarna. En känsla av lätt kaos ligger i luften. sjuksköterskorna anne-marita Yngvesson, Lena Gustavsson och Malin Möller lyckas hitta ett annat rum. nödvändig samverkan Från början var KaV ett forum för engagerad akutsjukvårdspersonal och ansvariga för universitetets vårdutbildningar inom akut vård. de träffades och diskuterade idéer och rön. Gruppen insåg vilken nytta och lärdom universitetet och landstinget skulle kunna dra av varandra, för att uppnå säkrare sjukvård och bättre utbildning. samarbetet har utvecklats till att bli en viktig och nödvändig brygga mellan forskning och praktisk akutsjukvård, förklarar de. En samverkan som är unik i landet. när vi inom akutsjukvården har ett ämne som vi vill veta lite mer om, då talar vi om det för universitetet, och så delar de ut det som ett ämne för uppsats. de använder våra sjuksköterskor som föreläsare på utbildningarna och vi tar hjälp av dem när vi håller på med utvecklingsprojekt. intervjuer och teamstudier det pågår flera olika typer av projekt inom ramen för KaV Kunskapscentrum inom akut vård. Ett handlar om ljus- och färgsättning på akutmottagningen, ett annat följer upp med intervjuer vad som händer efteråt med patienter som legat på intensivvårdsavdelning. snart ska personalen på anestesioch operationsklinikerna delta i ett utvecklingsprojekt tillsammans med studenter och st-läkare, i så kallad lärandemiljö. det innebär bland annat att de ska titta på sina egna roller och ansvarsområden: de förbereder anestesin och planerar operationen, genomför och avslutar den, pratar med patienten och utvärderar sedan sina egna roller. syftet är att öka patientens säkerhet, kvaliteten i vården, kompetensen och respekten för varandras kompetens. sprider KUnsKap om Kav Ute i landstingets verksamhet är det inte många som känner till KaV och vad det står för. nu har styrgruppen bestämt att resultaten av samarbetet ska nå ut till fler. därför har deltagarna tagit initiativ till en serie seminarier där specialiserad landstingspersonal och universitetets lärare och studenter berättar om sin forskning. Även landstingsledningen skulle behöva veta mer om KaV, anser de. Vi skulle vilja att de skaffar sig kunskap om varför det är betydelsefullt med specialistutbildning inom akutsjukvårdens olika delar, och hur man kan använda de nya kompetenserna vi får genom magisterutbildningen. det är viktigt att utvecklingsarbetet på klinikerna sker med utbildad personal, anser de. det är också viktigt att de som läst vidare får en skälig löneutveckling. nu är svårt att få sökande till specialistutbildningar, just för att det inte lönar sig ekonomiskt. Vi skulle även vilja ha kliniska adjunkter som delar sin tid mellan universitetet och kliniskt arbete. j 12 BLADET NR 1 # 2011

13 Vårens första seminarium om akut vård i KAV:s regi, hölls senare samma dag. Temat var handledning och två specialistutbildade sjuksköterskor med magisterexamen föreläste för intresserad sjukvårdspersonal om sin forskning. Kim Wallin har undersökt hur blivande ambulanssjuksköterskor upplevt handledningen under sin specialistutbildning. Han arbetar själv inom ambulanssjukvården och är även föreläsare på institutionen för hälsooch vårdvetenskap. det är också Margaretha Lindqvist som annars arbetar på iva, och är ansvarig för handledningen där. Hon har intervjuat specialiststudenter inom intensivvård om hur de upplevt sin handledning på intensivvårdsavdelning. resultaten ska användas Båda betonade hur betydelsefull handledningen är för att man ska utvecklas och snabbt hitta sin yrkesroll. Engagemang, raka puckar, samspel, stöd och pushning är viktiga delar i ett handledarskap. de framhöll också värdet av reflektion. stunderna då man går igenom med sin handledare vad som var bra och vad som kunde göras annorlunda leder till nödvändig kunskap. Genom exempel från verkliga händelser gav de åhörarna aha-upplevelser och viktiga insikter. Målet är att deras forskningsresultat ska omvandlas till praktisk arbetsmetod ute i verksamheten. j Kim Wallin har undersökt hur blivande ambulanssjuksköterskor upplevt handledningen under sin specialistutbildning. Margaretha Lindqvist har intervjuat specialiststudenter inom intensivvård om hur de upplevt sin handledning på intensivvårdsavdelning. seminarium om handledning BLADET NR 1 #

14 En bra start i yrkeslivet ger trygga medarbetare många nyutbildade sjuksköterskor har fått ett värdefullt första år i arbetslivet tack vare mentorskap i vården som startade på lasarettet ljungby för tio år sedan. det har varit en stor trygghet att ha en mentor. man är inte bara ny på arbetsplatsen utan även i yrkeslivet. att jobba i vården kräver stort ansvar och mycket kan hända snabbt, säger josefin olausson som är nyutbildad sjuksköterska. TexT: johanna melin FoTo: Hans Runesson alla nyutbildade sjuksköterskor som anställs på Lasarettet Ljungby blir erbjudna en mentor under sitt första arbetsår, alla tackar ja till det erbjudandet. sedan vi startade har vi fått massor av positiva utvärderingar som pekar på att utbytet mellan mentorer och adepter är viktigt, säger Ewa Mufic som tillsammans med Eva axelsson startade mentorskap i vården, år Eva axelsson är handledare och har handlett mentorerna under alla åren. handledarutbildning Just nu är 30 mentorer uppsatta på Eva Mufics lista. alla har frivilligt tackat ja till uppgiften att bli mentor för en nyanställd. För sin insats får de handledning och utbildning. Mentorskap får medarbetare att växa och stärker självförtroendet. alla våra mentorer har gått en handledarutbildning på fem poäng via Linnéuniversitetet. Mentorer och adepter träffas efter 14 BLADET NR 1 # 2011

15 BLADET NR 1 #

16 det är inte alltid så lätt att veta vilken roll man ska ta som ny. många situationer Har ingen självklar lösning. jag tror det är bra att Ha någon med erfarenhet att prata med. Birgitta Sundfeldt mentorer i vården Landstingets centrala personalavdelning tittar på en utveckling av konceptet med mentorer i vården. Tanken är att det blir en landstingsgemensam metod. det är en verksamhet som gynnar både studenter och landstingets rekrytering, säger Paul Johannesson som är utbildningsstrateg på personalavdelningen. behov, men rekommendationen är att de ska försöka ses varje månad. dela med sig av ErfarEnhEtEr Birgitta sundfeldt har varit mentor sedan starten för tio år sedan, under den tiden har hon hunnit med att vara mentor för åtta adepter. Jag känner att jag gör nytta och jag kan hjälpa dem att sätta rätt ord på eventuella problem, säger Birgitta. Vid vårt möte träffar hon Josefin för första gången. Josefin har en annan mentor på sjukhuset som hon har träffat regelbundet. Vi pratar om det som inte alltid är självklart som ny. Jag upplever att det är svårt att säga vad jag tycker eller komma med nya förslag, speciellt i relationen till en läkare, säger Josefin. Birgitta kan bara hålla med. det är inte alltid så lätt att veta vilken roll man ska ta som ny. Många situationer har ingen självklar lösning. Jag tror det är bra att ha någon med erfarenhet att prata med, säger Birgitta. Många funderar på om de gjort eller sagt rätt saker, därför är det reflekterande samtalet bra. Även när mentorskapet är avslutat har man glädje av att ha tränat sig i att ha reflekterande samtal. På avdelningen där Birgitta jobbar har arbetsgruppen försökt att avsätta tid för samtal en gång i veckan. alla ser vinsterna med mentorskap adepten och mentorn träffas på arbetstid och försöker hitta luckor då de kan gå ifrån en stund. alla chefer uppmuntrar dessa träffar och mentorskap i vården är något vi alla är stolta över, säger Ewa Mufic. Josefin ska fortsätta träffa sin mentor fram till sommaren, men givetvis kan hon fortsätta ta kontakt längre fram om hon skulle behöva stöd i en situation. Jag har kontakt med några av mina gamla adepter fortfarande. En av dem e-postar mig lite då och då och berättar hur hon har det, säger Birgitta. Josefin har fått en bra relation med sin mentor och hon tycker att det känns tryggt att ha den relationen till någon utanför den egna kliniken. självklart kan hon själv tänka sig att bli mentor i framtiden men än är det lite för tidigt tycker hon. Jag vill nog samla på mig lite mer erfarenheter först, säger Josefin. j 16 BLADET NR 1 # 2011

17 Kirurgicentrum En operationssjuksköterska ligger alltid steget före teamet är på plats, instrumenten är uppdukade och patienten är nedsövd. välkomna till en arbetsdag med operationssjuksköterska maria Qvistgaard. TExT: MALIn PERSSon FoTo: HAnS RunESSon Varje år genomförs drygt operationer i Landstinget Kronoberg. Men den ena operationen är inte den andra lik. Variationen är en av fördelarna med att vara operationssjuksköterska. det finns många olika ingrepp och även om det skulle vara två likadana, så skiljer ju patienterna sig åt, menar Maria Qvistgaard. patientsäkerhet varje dag när Maria kommer till centrallasarettet på morgonen vet hon inte vilka operationer som väntar. det första hon gör är att gå till operationssalen som hon ska arbeta i för dagen, ser vilka patienter som ska opereras och läser deras journal i Cosmic. därefter följer flera praktiska moment. Mycket handlar om patientsäkerhet. att all utrustning och teknik fungerar, att instrumenten är steriliserade, uppdukade och övertäckta och att rätt personer är på plats. Men också att patienten ligger optimalt. att kroppens tyngre punkter får avlastning så att han eller hon inte skadas av att ligga likadant under en längre tid. fortsatt patientkontakt som sjuksköterska har man väldigt mycket patientkontakt. Försvinner det om man vidareutbildar sig till operationssjuksköterska? det finns möjlighet att delta i hela BLADET NR 1 #

18 18 BLADET NR 1 # 2011

19 Kirurgicentrum vårdkedjan här, med patientkontakt både före och efter en operation. Men för att trivas med rollen som operationssjuksköterska måste man tycka om akutsjukvård och medicinteknik, ha en vilja att vidareutvecklas och gilla att samarbeta med andra professioner, menar Maria. hantverk i teknik och KUnsKap Maria beskriver sitt arbete som ett kunskapskrävande och tekniskt hantverk och får medhåll av anne-marita Yngvesson som är avdelningschef på operationsenheten. Under operationen är det hennes ansvar att bana vägen för operatören. Hon ska veta vad som är nästa steg i arbetet och serva läkaren med rätt instrument. det kräver en enorm kunskap att kunna ligga steget före. samarbete för säker vård Operationssjuksköterskan har sannerligen en viktig roll. Men enligt Maria är samarbetet mellan alla yrkeskategorier a och O. Även om vi har ansvar för olika delar så behövs alla för en lyckad och säker operation. j låter marias jobb spännande och intressant? Anestesiklinikens operationsenheter i Ljungby och Växjö erbjuder just nu tre utbildningstjänster. under hösten 2011 och våren 2012 läser du en specialistutbildning på 60 poäng med inriktning på operationssjukvård. utbildningen är nätbaserad och ges av Linnéuniversitetet. Efter godkända studier erbjuds du en tillsvidareanställning som operationssjuksköterska på anestesikliniken. Läs mer på Lediga jobb. Välkommen med din ansökan! BLADET NR 1 #

20 Kirurgicentrum Sätter alltid patienten i centrum inom kirurgicentrum är det alltid full aktivitet. Hit kommer patienter för intensivvård, operationer, kirurgi, urologi, ortopedi, öron-näsa-halssjukvård och hudsjukvård. vårt yttersta syfte är att verka för hälsa och god vård hos dagens och morgondagens patienter, säger centrumchef kajsa-mia olsson Holgers. till landstingsdirektören och den politiska ledningen. samarbete mellan centrum innan organisationsförändringen hördes oroliga röster om att centrumen skulle bli självständiga stuprör. Jag kan förstå oron, men eftersom vi har så många gemensamma patienter med till exempel medicincentrum och barn- och kvinnocentrum skulle vi inte kunna erbjuda god vård om vi jobbade i egna stuprör, menar Kajsa-Mia. För att uppnå en god tillgänglighet för patienterna måste vi arbeta i team, såväl inom som mellan centrumen. Kajsa-Mia Olsson Holgers är chef för kirurgicentrum. det är snart ett år sedan Kajsa-Mia tackade ja till tjänsten som chef för kirurgicentrum. Min roll går ut på att underlätta för våra chefer och medarbetare som har patientkontakt, men också att svara för vår verksamhet patienten är alltid i fokus Tillgänglighet är en ständig fråga på agendan. Hösten 2010 lyckades medarbetarna erbjuda patienterna vård och behandling inom vård- och behandlingsgarantins ramar. det var också hösten då anestesikliniken tog emot landstingets patientsäkerhetspris och den nationella utmärkelsen årets audionom gick till Ellinor Karlsson på audionommottagningen i Växjö. detta är fantastiska exempel på hur våra medarbetare sätter patienten i fokus och tar ansvar för deras vård och behandling, säger Kajsa-Mia. säkra framtiden att medarbetarna i kirurgicentrum är måna om sina patienter står klart. Men Kajsa-Mia berättar att en av centrumets stora utmaningar framöver är att säkra just medarbetarkompetensen över tid. Vi har i dag bland annat brist på hudläkare, ryggkirurger och specialistsjuksköterskor däribland operationssjuksköterskor. j 20 BLADET NR 1 # 2011

21 telefoniavbrott I samband med att landstingets telefonväxlar uppdateras kommer det att uppstå avbrott i sjukhusens fasta telefonnät, där bland annat dect-telefonerna ingår. Avbrotten kommer att ske nattetid vid två olika tillfällen under mars månad, ett för Ljungby och ett för Växjö. det är därför viktigt att man på sjukhusen ser över sina rutiner för telefoniavbrott. Mer information kommer att presenteras på den interna webben, och bland annat som IT-meddelanden. fritidshjälpmedel lånas Ut Hjälpmedelscentralen har ett stort sortiment av hjälpmedel för fritidsaktiviteter, till exempel cyklar, hockeykälke, målarstaffli och tennisrullstol för personer med funktionshinder. Brukarna kan låna hjälpmedlen gratis i två veckor för att prova sig fram. Man kan också få hjälp med inställningar och justeringar, av personal på hjälpmedelscentralen. Sprid gärna information om möjligheten att låna fritidshjälpmedel till berörda patienter och brukare! Mer information finns på webben: A Ö/H/ Hjälpmedelscentral. Ergonomi vid skrivbordet Personalsjukgymnasterna i landstinget erbjuder utbildning för alla som sitter och jobbar vid en dator. Efter utbildningen finns även möjlighet att få hjälp med individuella inställningar på den egna arbetsplatsen utbildningen hålls 28 april och 5 maj. Anmälan görs på tel 7699 eller ga8.ga@ltkronoberg.se. dags att välja minnesgåva du som har varit anställd inom Landstinget Kronoberg i minst 25 år får välja en minnesgåva. Gåvorna finns utställda på landstingets kansli i Växjö (året runt) och på biblioteket på Lasarettet Ljungby (fram till juni/juli). rabatt på teaterbiljett Anställda i landstinget får rabatt på biljetter till farsen Liket som visste för mycket som spelas på konserthuset i Växjö torsdagen den 14 april. några av skådespelarna heter Lasse Brandeby, Carina Lidbom och Johannes Brost. Biljetter bokas på Biljettcentrum, uppge koden: Landstinget Kronoberg. Kampanj ska rädda liv Svensk strokesjukvård har utvecklats med allt bättre behandlingar. För att nå ännu bättre resultat ska kunskapen öka hos allmänheten. Landstinget Kronoberg kommer därför tillsammans med flera andra landsting att under en treårsperiod att medverka i en nationell informationsinsats om stroke. Teletal för ökad patientsäkerhet Det finns personer som har svårt att föra ett vanligt telefonsamtal av olika anledningar. Det kan röra sig om problem med minnet, talet eller att förstå information. Teletal är en gratis tjänst där en Teletaltolk ger tal-, minnes-, och anteckningsstöd till den som har behov av det. Man måste inte ha en diagnos, skada eller funktionsnedsättning för att använda tjänsten, berättar Cathrin Edvardsson, handikappsamordnare i Landstinget Kronoberg. Vem som helst, som anser sig ha behov, kan använda den. Cathrin nämner bland annat personer som har nedsatt hörsel och därför är oroliga för att missa viktig information. Eller personer som nyligen har lärt sig svenska och därför är lite osäkra. Hon är noga med att påpeka att tjänsten inte ersätter vanliga tolkar, däremot kan Teletal-tolkarna hjälpa till att förklara eller dokumentera informationen. för patient och personal när Teletal-tjänsten infördes var det många patienter och medborgare som använde den, antagligen på grund av den stora uppmärksamhet införandet fick, men nu är det få som använder tjänsten. Men det är inte bara patienter som kan använda tjänsten, även personal kan utnyttja den i samtal med någon som har svårigheter att föra ett vanligt telefonsamtal. Vi borde kunna utnyttja tjänsten ännu bättre, tycker Cathrin. Vi har varit dåliga på att marknadsföra den internt. nu hoppas Cathrin att fler ska få upp ögonen för Teletal och använda stödet för att förbättra patientdialogen och därmed patientsäkerheten. så här fungerar det Som personal ringer du direkt till Teletal på nummer En av Teletaltolkarna svarar och du får förklara ditt ärende. Sedan ringer tolken upp patienten och berättar hur det fungerar och att tolken har tystnadsplikt precis som vårdpersonalen. Sedan genomförs trepartssamtalet med det stöd som patienten behöver. Efteråt kopplas du bort och tolken avslutar samtalet med patienten. det går inte att komma till Teletal via tonvalet i landstingets växel om man ringer med en dect-telefon, även om externt nummer används. Lägg därför numret på minnet! j På sidan Att ringa till vården finns information om hur patienter kan använda Teletal. Sidan finns under Hälsa och vård/så fungerar vården. BLADET NR 1 #

22 Analysstöd en avdelning att räkna med Har du någon gång funderat på varifrån underlag till olika nyckeltal och rapporter kommer? sannolikheten är stor att det är någon av medarbetarna på landstingets avdelning för analysstöd som har plockat fram dem. TExT och FoTo: STEFAn AHLRIK avdelningens fem anställda sammanställer och analyserar bland annat vårdrelaterade resultat. Resultat som kan användas för planering inom vården men även till olika kvalitetsregister. de tar även fram siffror som rör personal- och ekonomiuppgifter, bland annat för att beräkna vårdtyngdsersättningen för de vårdcentralerna som ingår i vårdvalet. Med de analyser vi tar fram till olika verksamheter man kan göra kvalitetssäkrade uppföljningar baserade på fakta, säger Mariana Turesson, uppföljningsstrateg. Medarbetarna på analysavdelningen har tillsammans en ganska bred bakgrund, som till exempel från vården, av business intelligens, beteendevetenskap och ekonomi. något som de har nytta av när de är ute i verksamheten. En del tror kanske att vi sitter vid våra datorer och analyserar hela dagarna. Men vi är ofta inblandade i och vana vid att arbeta i tvärfunktionella projekt, säger dick Hedberg, uppföljningsstrateg. Kömiljard och väntetider , hälso- och sjukvårdslagens krav på väntetider inom vården, är något Thomas Frisk, uppföljningsstrateg, är en av de fem anställda på avdelningen analysstöd. 22 BLADET NR 1 # 2011

23 Mycket siffror blir det. Mariana Turesson, Yvonne Nyman, Dick Hedberg, Jörgen Liepe och Thomas Frisk sammanställer och analyserar och följer upp. som analysstödet följer noga. Varje månad ska de senaste tiderna rapporteras in till sveriges Kommuner och Landsting (skl). sedan årsskiftet ska även de som har väntat mindre respektive mer än 60 dagar för besök och behandling hos en specialist redovisas, detta då just 60 dagar är måttstocken för att få ta del av den så kallade kömiljarden. Genom att varje månad återföra hur många som väntar på ett besök eller operation/behandling till verksamheterna så får man en fortlöpande kontroll på hur det ser ut när det gäller antalet patienter som väntar, säger Thomas Frisk, uppföljningsstrateg. siffrorna som rapporteras ligger även till grund för den nationella väntetidssidan analysstöd medverkar också i ett projekt tillsammans med socialstyrelsen där uppdraget är att följa upp om eventuell undanträngning förekommer för kroniskt sjuka patienter på grund av vårdgarantin. En Ung avdelning med många KUndEr avdelningen analysstöd har funnits sedan hösten 2010, då den bildades genom att man samlade analysfunktioner som tidigare tillhört olika verksamheter. avdelningens styrka ligger till stor del i medarbetarnas breda kompetens, säger chefscontroller Emma demitz-helin som är chef för avdelningen. Genom att samla uppföljningar i analysstödet möjliggör vi kvalitativ uppföljning med fokus på verksamheten ur ett helhetsperspektiv. det finns en stark kundorientering i gruppen, avslutar Emma demitz-helin. Kundlistan hos analysstödet är lång, förutom olika vårdenheter och andra verksamheter i vården, återfinns bland annat landstings- och centrumledning på kundlistan. Även strategigruppen för ekonomi- och verksamhetsstyrning och kansliverksamheten är återkommande kunder. Ja, behovet av statistik och fakta är stort inom landstinget. j BLADET NR 1 #

24 24 BLADET NR 1 # 2011

25 Arkivarien som jobbar på att bli mer pedantisk bernhard neuman är landstingets nye arkivarie, en lång man med starkt intresse för såväl historia som modern it-teknik. TExT: AnnELI WIRdEnäS FoTo: HAnS RunESSon Han har sitt arbetsrum på översta våningen i landstingets kansli, med utsikt över domkyrkan och Linnéparken. i tre månader har han arbetat i Växjö och trivs bra med både uppgifter och arbetskamrater. Han bor med sin hustru i Kalmar, men de söker hus i nybro. Längtan till landet är stark för stockholmaren som ogillar storstadsstress. landstinget liknar försvaret innan Bernhard neuman kom till Växjö arbetade han som arkivarie inom försvarsmakten, något man kan se spår av i bokhyllan på arbetsrummet, där han har en del militär rekvisita. Jag var inte officer. de där grejerna har jag mest för att förvilla, säger han och ler. det finns en hel del likheter mellan försvarsmakten och landstinget, tycker han. Båda är hierarkiskt uppbyggda, förmodligen av nöd men är därmed också något tungrodda. dessutom bär såväl officerare som omvårdnadspersonal sitt arbete med sig hela tiden, det är mer än ett vanligt jobb för dem, hävdar han. från vård till arkiv Bernhard är utbildad arkivarie och har studerat humaniora i Uppsala under flera år, med historia som huvudämne. Tidigare arbetade han i tio år som skötare inom psykiatrin, främst med akutvård för barn och unga. Jag hade tänkt vidareutbilda mig till sjuksköterska men blev rekommenderad att söka arkivarieutbildning och det har jag inte ångrat. Till en arkivaries främsta egenskaper hör ordningssinne och struktur, tycker han. Trots det är Bernhards eget skrivbord lite småstökigt. Jag har stor förståelse för medarbetare som inte har perfekt ordning, jag jobbar själv på det, förklarar han leende. när det gäller sådant som är nytt och ovant har han stöd i arkivassistenten Caroline svensson. Hon vet och kan otroligt mycket, berömmer han. stöd till bortadopterade En stor del av arkivjobbet går ut på att göra information tillgänglig för allmänheten. Elever på tidigare skolor hör av sig om kopior på betyg, många behöver ha ut information i diskussioner med försäkringskassan, andra vill ha upplysningar i samband med rättsliga frågor. det som berört Bernhard neuman allra mest är de som vänder sig till arkivet för att få information om sin allra första tid i livet, för att de blivit bortadopterade som spädbarn. För många är det väldigt viktigt att få svar på varför de biologiska föräldrarna inte kunde behålla dem. då måste vi ge så bra bemötande och stöd som möjligt. i pappersarkiven på sigfridsområdet och i källaren på landstingets kansli finns medicinska handlingar sedan början på talet. där är mycket information forskare och författare skulle kunna fördjupa sig i. Ett intressant forskningsområde skulle vara de gamla barn- och mödrahemmen, vad som hände kring de institutionerna, tycker Bernhard neuman. Upp i ljuset som landstingsarkivarie har Berhard neuman engagerats i Kronobergs läns arkivförbund. eftersom mängden information bara växer måste alla bli mer effektiva i Hanteringen. namn: Bernhard neuman aktuell som: ny landstingsarkivarie ålder: 36 bor: Med sin fru i Kalmar, de söker hus i nybro Utbildning: Vårdare, arkivarie, kulturvetare med fokus på historia på fritiden: ägnar sig åt historiskt återskapande, till exempel hantverk med medeltida förlaga. Jag gillar att sy och klä mig i medeltida kläder. är också med i ett historiskt sällskap som iscensätter fältslag. lyssnar gärna på: Svensk punk favoritfilm: Sagan om Ringen, extended version. läser: Ljudböcker på engelska, gärna av Stephen King och Terry Pratchett. maträtt: är militant köttätare. Helgens Boeuf Bourgogne på älgkött gick inte av för hackor. bra egenskaper hos en arkivarie: Intresserad och utåtriktad, bra på att hålla ordning och reda, vara strukturerad. BLADET NR 1 #