Föreställningar om kvinnor och män som gärningsmän

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föreställningar om kvinnor och män som gärningsmän"

Transkript

1 Föreställningar om kvinnor och män som gärningsmän Samband mellan kriminalitet och femininitet respektive maskulinitet Susanna Eriksson Ht 2009 Examensarbete, 30 hp Handledare: Åsa Gunnarsson Juristprogrammet, 270 hp Umeå Universitet

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Introduktion/problemformulering Syfte och frågeställningar Teori och metod Centrala begrepp och uppsatsens disposition Genusteori, socialkonstruktionism och diskursanalys Allmänt Genusteori Socialkonstruktionism och diskursanalys Femininiteter Maskuliniteter Genus och språk Genus och rätt Några straffrättsliga utgångspunkter Vad är ett brott? Objektiva och subjektiva rekvisit Ansvarsfrihet: nödvärn Medgärningsmannaskap Påföljdsbestämning Straffvärde och straffmätning Påföljdsval Rättsfallsstudien Inledning Kvinnors brottslighet Den passiva kvinnan. Madonnan Hejaklacksledaren Kvinnan som svag och emotionell Mamman Kvinna åtrår man Kvinnor begår inte brott Den dåliga kvinnan Påföljder Mäns brottslighet Den aktive mannen Barbaren

3 4.3.3 Gentlemannen Försvara sin eller sin kvinnas heder genom våld Försvara sig eller sin kvinna genom våld Den välordnade mannen Påföljder Analys av resultatet - likheter och skillnader Gärningsmannen Passiv kvinna, aktiv man En kvinna åtrår en man Kvinnor begår inte brott Mamman Kvinnan som känslosam och svag Barbaren och gentlemannen våld och maskulinitet Att försvara sig eller annan genom våld. Att försvara sin eller annans heder genom våld Den välordnade mannen Påföljder Stöld från arbetsgivare en jämförelse mellan två olika brottslingar Femininiteter, maskuliniteter, kriminalitet en diskussion Kvinnlig och manlig brottslighet? Kvinnor begår inte brott Två mansbilder Välordnade män som döms och dömer Våldet, samhället och domstolen Kriminologi och genus Kvinna åtrår man och man åtrår kvinna - heteronormativitet Diskurser i domstolen ger konsekvenser för gärningsmännen Avslutning Käll- och litteraturförteckning

4 1. Inledning 1.1 Introduktion/problemformulering Alla är vi lika inför lagen, är vi misstänkta för brott bedöms vår skuld av en objektiv och opartisk domstol. Eller? Är vi verkligen lika inför lagen? Hur objektiva och opartiska är domarna i domstolen egentligen? Innebär den formella likhet som grundlagen 1 ger att vi verkligen är jämlika? Fördomar och förutfattade meningar är något vi alla bär på, även domare och nämndemän i brottmålsrättegångar. Fördomar om människor med viss etnicitet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder kan påverka hur den enskilde domaren uppfattar tilltalad, målsägande eller vittne. Det gäller även fördomar och föreställningar om kön. Lyckas domaren bortse från sina personliga värderingar, går det överhuvudtaget? Vilken roll spelar dessa föreställningar? Om föreställningar om kön påverkar hur den tilltalade blir bedömd är det ett rättssäkerhetsproblem. Kön är något som ska vara helt ovidkommande när domstolen bedömer om den tilltalade är skyldig eller inte samt vid fällande dom bestämmer påföljd men ändå pekar forskning på att kvinnor och män bedöms olika i våra domstolar. 2 Oftast fokuseras på skillnader i hur kvinnliga och manliga målsäganden respektive vittnen bemöts (där det klassiska exemplet är förhör i sexualbrottsrättegångar) men inte lika ofta på hur den tilltalade bemöts, beskrivs och bedöms. Det kan bero på att det är mer populärt att värna brottsoffrets och vittnets rättigheter, ur allmänhetens synvinkel ses det som mer behjärtansvärt att våldtäktsoffret blir rättvist behandlat än att den tilltalade blir det. Eftersom det är mer populärt hos allmänheten så hamnar det i fokus hos riksdag och regering; en regering som kan visa på att många rättegångar leder till fällande dom blir mer populär inför nästa val. Det är dock inte endast inom politiken som brottsoffer och vittnen är i centrum, även inom forskningen ligger tyngdpunkten på dessa grupper. Brottsofferkunskap som vetenskap har utvecklats och vuxit betydligt de senaste åren. 3 Från att inte alls ha varit av intresse inom rättsvetenskapen växer nu brottsofferkunskapen i popularitet och är ett perspektiv som används mycket under straffrättsundervisningen på juristutbildningen på Umeå Universitet. Det forskas väldigt mycket om mäns våld mot kvinnor samt om de olika brottsrubriceringarna grov kvinnofridskränkning och våldtäkt utifrån offrets perspektiv. 1 1:9 RF. 2 Diesen, i Diesen, mfl. (2005), s Granström och Mannelquist (2007), s

5 Detta fokus på brottsoffret snarare än gärningsmannen, på rättstryggheten snarare än rättssäkerheten har gjort att jag valt att i detta examensarbete närmare studera den person utan vilken det inte skulle finnas något brottsoffer: gärningsmannen. Är det någon skillnad på en manlig respektive kvinnlig gärningsman och, kanske ännu viktigare, är det någon skillnad i hur en manlig respektive kvinnlig gärningsman uppfattas av domarna? Vilka föreställningar om kön finns mer eller mindre dolda i domarna från brottmålsrättegångarna? Det är detta som denna uppsats ska handla om. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med detta examensarbete är att analysera och diskutera samband mellan kriminalitet och femininitet respektive maskulinitet vilket bland annat görs genom att analysera och diskutera de diskurser som finns i de studerade domarna från Umeå tingsrätt. Uppsatsens undersökning, analys och diskussion har en genusteoretisk utgångspunkt. Syftet specificeras med hjälp av följande frågeställningar: 1. Vilka föreställningar om män och kvinnor finns i de diskurser som hittats i domarna, vad innebär de och vilka konsekvenser medför de för de individuella gärningsmännen? 2. Hur relateras kriminalitet till femininitet och maskulinitet inom juridisk och kriminologisk forskning? 1.3 Teori och metod Här kommer nu i korthet presenteras vilka teoretiska utgångspunkter uppsatsen har samt vilken metod som använts för att uppfylla syftet. Kapitel två går sedan in på djupet vad gäller teorin och metoden. Uppsatsen utgår från genusteori samt socialkonstruktionistisk teori. Socialkonstruktionism har använts eftersom den som teori ligger till grund för diskursanalytisk metod, en metod som använts i den rättsfallsstudie som gjorts. Hur diskursanalys går till presenteras närmre i kapitel två. Kriminologiska teorier om till exempel varför brott begås har även använts i uppsatsen. För att uppfylla syftet med uppsatsen har jag också använt mig av en genusrättsvetenskaplig metod där jag dels studerat litteratur från olika ämnesområden såsom genusrättsvetenskap, andra rättsvetenskapliga arbeten med genusanknytning, straffrätt, kriminologi och psykologi och dels utfört en studie av misshandels- och stölddomar från tingsrätten i Umeå från åren 2008 till Studien har gjorts för att närmare studera vilka föreställningar om kvinnor och män som gärningsmän som det ges uttryck för i domarna för att sedan kunna jämföra det med 4

6 vad annan forskning kommit fram till kring föreställningar om kvinnliga och manliga brottslingar. I arbetet finns också en straffrättslig del där viktiga straffprocessrättsliga grunder presenteras, anledningen till att detta gjorts är främst för att läsaren ska få en uppfattning om vad för straffrättslig kunskap som tagits med till och påverkat diskursanalysen. Den som läser samma domar med samma utgångspunkt i straffrätt, kriminologi och genusteori bör därför finna samma diskurser som kommer att presenteras. 1.4 Centrala begrepp och uppsatsens disposition Nedan följer definitioner av för arbetet centrala begrepp angivna i tematisk ordning. Genus Genus är den svenska versionen av engelskans gender, som är det sociala könet, till skillnad från sex som är det biologiska könet. Med socialt kön menas att det har konstruerats utifrån rådande samhällsstrukturer och värderingar. Begreppet genus har dock vidareutvecklats till att också innefatta det biologiska könet samt relationen en människa har dels till andra människor och dels till föreställningar om genus. Det är i dessa relationer som begreppet genus utvecklas och förändras. 4 Genus är alltså något mycket komplext som är i ständig förändring. Femininitet Ett annat ord för femininitet är kvinnlighet. Det finns olika sorters femininitet, med en inbördes hierarki. Den femininitet som finns högst upp i hierarkin är den rådande normen för hur kvinnor ska vara; den härskande kvinnorollen. Hierarkin är inte statisk utan kan hela tiden förändras genom att samhällsideal och värderingar förändras. Begreppet utreds och diskuteras närmre i kapitel 2.4. Maskulinitet Ett annat ord för maskulinitet är manlighet. Det finns olika sorters maskulinitet, med en inbördes hierarki. Den maskulinitet som finns högst upp i hierarkin är den rådande normen för hur män ska vara; den härskande mansrollen. Hierarkin är inte statisk utan kan hela tiden förändras genom att samhällsideal och värderingar förändras. Begreppet utreds och diskuteras närmre i kapitel 2.5. Gärningsman Begreppet används i denna uppsats för en person som står åtalad för brott oavsett om personen i fråga fälls till ansvar för brottet eller inte. Egentligen är en tilltalad som 4 Svensson (1997), s

7 frias från ansvar ingen gärningsman, men av enkelhetsskäl väljs alltså att ändå använda detta begrepp. Misshandel Med misshandel menas i denna uppsats brottsrubriceringen som finns i 3:5 brottsbalken (1962:700), (BrB). Stöld Med stöld menas i denna uppsats brottsrubriceringen som finns i 8:1 BrB. Uppsatsens disposition ser ut som följer. Kapitel två utgör den teoretiska grunden för uppsatsen och behandlar genusteori, socialkonstruktionism och diskursanalys samt även femininiteter och maskuliniteter. Kapitlet behandlar också förhållandet mellan genus och språk samt genus och rätt. Kapitel tre tar upp grundläggande straffrätt såsom brottets konstruktion, uppsåt, straffmätning och påföljdsval. I kapitel fyra presenteras först rättsfallsstudiens omfång och vilket tillvägagångssätt som används. Därefter ges en kriminologisk bakgrund till kvinnors brottslighet samt så presenteras även hur den kvinnliga brottsligheten ser ut. Därefter presenteras de diskurser som hittats i undersökningen som berör kvinnliga brottslingar. Den andra halvan av det fjärde kapitlet behandlar manlig brottslighet och de diskurser som hittats i undersökningen som berör manliga brottslingar presenteras. I kapitel fem analyseras de resultat som presenterats i kapitel fyra. Kapitel sex innehåller en vidare diskussion kring förhållandet mellan kriminalitet och femininitet respektive maskulinitet. Eventuella konsekvenser som förekomsten av diskurser har för gärningsmännen diskuteras även. Uppsatsen avslutas med en sammanfattande diskussion i kapitel sju. 2. Genusteori, socialkonstruktionism och diskursanalys 2.1 Allmänt Vad innebär det att vara kvinna? Vad innebär det att vara man? Det är inte det lättaste att svara på och anledningen till det är att det inte finns några raka svar på dessa frågor. Att vara kvinna respektive man kan innebära så många olika saker för olika individer. Den som uttalar sig om vad som är typiskt kvinnligt eller manligt avslöjar snarare sin egen uppfattning, baserat på sina egna erfarenheter av hur det är att vara kvinna eller man, än något allmängiltigt. De erfarenheter en kvinna har av hur det är att vara kvinna behöver inte alls vara samma erfarenheter som en annan kvinna har, likaså när det gäller män. Detta kan leda till att när någon uttalar sig om hur det är att vara kvinna, eller kvinnors villkor, kan det vara flera som inte alls känner igen sig. Det finns alltså många olika sätt att vara kvinna eller man på eller 6

8 snarare det finns många olika femininiteter och maskuliniteter. Genom tiderna har diverse roller och egenskaper tilldelats kvinnor och män, dessa roller och egenskaper har sett olika ut genom tiderna och på olika platser i världen. 5 Kvinnors liv och vardag har i stor utsträckning varit förknippad med hem och familj medan män har i större utsträckning varit en del av det offentliga livet, om än som familjeförsörjare. Kvinnorna fick därmed röra sig inom en privat sfär där samhället sällan grep in medan männen återfanns i det offentliga livet där samhället definitivt grep in och styrde. 6 Kvinnorna fick därmed inte samma rättsliga skydd som männen hade, utan behandlades olika. I dag har, åtminstone i vår del av världen, dessa åtskillnader i mångt och mycket luckrats upp. Kvinnorna är nu också en del av det offentliga livet och förvärvsarbetar utanför hemmet. Trots att kvinnor precis som män nu är ute och förvärvsarbetar utför de fortfarande dubbelt så mycket hushållsarbete som män i familjen. 7 Det steg som kvinnorna tagit ut i det offentliga livet verkar inte ha fått sin motsvarighet i att männen tagit ett steg in i den privata sfär som hemmet utgör. Så även om gränserna mellan vad som anses kvinnligt och manligt inte längre är lika distinkta finns ändå traditionella föreställningar kvar. Det visar på hur komplext och mångfacetterat genus är och att femininitet och maskulinitet utvecklas och förändras hela tiden. Vem är Kvinnan och vem är Mannen? Finns Kvinnan och finns Mannen? Svaret på den frågan är nej, det finns ingen urtyp och ingen mall för hur kvinnor och män ska vara. Det finns kvinnor och det finns män, alla individer med olika erfarenheter, med unika egenskaper, personlighetsdrag och intressen som fyller den kropp de besitter. De är i grund och botten människor men i som så många andra fall, oavsett om det gäller kön, ålder, etnicitet, religion, klass, funktionshinder eller sexuell läggning, verkar människan vilja klassificera, dela upp och rangordna. För människan blir det viktigt att det finns just kvinnor och män, inte bara biologiskt utan även socialt. De två grupperna ställs så i relation till varandra, där den ena gruppen (historiskt sett oftast män) överordnas den andra gruppen (det vill säga kvinnorna), dessutom så finns det som sagt en inbördes hierarki inom de respektive grupperna. Det finns alltså olika femininiteter och maskuliniteter som är med och skapar de relationer i vilka genus existerar. 5 Gunnarsson och Svensson (2009), s. 133f. 6 Riving, i Österberg och Lindstedt Cronberg (red.) (2005), s Statistiska Centralbyrån (2003), s

9 En förutsättning för ett genusrättsvetenskapligt arbete som använder sig av diskursanalys är att teori och metod utgör en enhet. 8 De teorier som används påverkar vilken metod som används och den metod som används påverkar teorierna. 9 Många av dagens jurister använder sig sällan av teori utan använder sig av rättsdogmatisk metod för att fastställa gällande rätt eller håller i vart fall teori och metod åtskilda. 10 Genusrättsvetare å andra sidan väljer ofta att inte endast fokusera på vad rätten är utan hur den och föreställningar om den uppfattas och utvecklas. 11 I stället för att studera rätten separat så väljer man alltså att studera rätten i den samhälleliga kontext den befinner sig i. 12 Eftersom detta är en genusrättsvetenskaplig uppsats hänger alltså teori och metod ihop varför de behandlas tillsammans i detta avsnitt. 2.2 Genusteori Med genusteori förstås bland annat teori om hur män överordnas kvinnor (den postmoderna grenen av genusvetenskapen brukar använda sig av begreppen maskulinitet och femininitet i stället för begreppen män och kvinnor eftersom man ifrågasätter att man kan tala om kvinnor och män som enhetliga begrepp) 13. Genusteori kan, när det handlar om hur män överordnas kvinnor, också kallas för feministisk teori. Det finns flera olika feministiska teorier. Förutom den postmoderna teorin finns också bland andra liberalfeminism och radikalfeminism där liberalfeminismen menar att jämställdhet mellan kvinnor och män uppnås genom att se till att lagar gäller lika för män och kvinnor, formell jämställdhet leder till ett jämställt samhälle. Liberalfeminismens kritiker menar att dess förespråkare inte ifrågasätter samhällsordningen som sådan och därför inte kan göra något åt den. 14 Radikalfeminism å sin sida utgår från att rätten i grunden är manlig. Precis som Karl Marx satte klass mot klass sätter radikalfeminismen kön mot kön. Kritiken som riktats mot radikalfeminismen är att den ser kvinnor och män som två enhetliga grupper; att den utger sig för att tala för alla kvinnor. 15 Detta arbete utgår i huvudsak från postmodern genusteori. Inom den postmoderna genusvetenskapen finns också teorier om hur det utöver den hierarki som existerar mellan manligt och kvinnligt förekommer det också en inbördes hierarki inom könen; viss maskulinitet överordnas annan maskulinitet och viss femininitet överordnas annan 8 Burman (2007), s Gunnarsson och Svensson (2009), s Svensson (1997), s Gunnarsson och Svensson (2009), s Burman (2007), s Walklate (2004), s. 46f. 14 Cotterrell (2003), s Cotterrell (20003), s

10 femininitet. 16 Det är här det framkommer hur den postmoderna grenen inom genusvetenskapen kritiserar hur annan feministisk teori fokuserar på kvinnor och män som två enhetliga grupper. En kvinna från arbetarklassen underordnas en kvinna från medelklassen, en man med irakiskt ursprung underordnas en etniskt svensk man. Faktorer som klass, etniskt ursprung, sexuell läggning och religion måste inkluderas för att ge en bättre förståelse av hur människor över- och underordnas varandra. Det sätt att studera skillnader inom och mellan könen som nu beskrivits kallas intersektionalitet. 17 I stället för att tala om kön talar postmoderna feminister hellre om genus. Som beskrivits i kapitel 1.3 skapas, utvecklas och förändras genus i relationer, dels till individens egen uppfattning om genus och dels i förhållande till andra individer. Eftersom genus återfinns i relationer blir begrepp som språk och rätt centrala. Språk och rätt är bara två exempel på sammanhang där genus återskapas och förändras och därigenom påverkar normer och värderingar kring femininitet och maskulinitet. Genom att tala om genus i stället för kön öppnas det upp för en vidare diskussion eftersom begreppet kön oftast handlar om det biologiska könet även om det inom svenskan även kan innefatta det sociala könet (men då brukar man också använda sig av uttrycket socialt kön), genus omfattar både och samt relationen dem emellan. 18 Väljer man att använda begreppet genus innefattas också alla de olika sociala aspekter som finns vad gäller kvinnligt och manligt det vill säga att olika sätt att vara kvinna och man på uppmärksammas. Dessutom ger det bättre förutsättningar för att diskutera könsöverskridande identiteter. Olika sorters femininitet och maskulinitet kan därmed undersökas, analyseras och jämföras för att därigenom få en bättre förståelse för olika sorters kvinnors och mäns levnadsvillkor och uppfattningar om sig själva och andra. 19 Att ha en bredare syn på kvinnligt och manligt än de två biologiska könen kvinnor och män gör också att man kan undvika att sådana femininiteter och maskuliniteter som inte är högst upp i respektive hierarki inte kommer till tals. Genusrättsvetenskapen har över tid utvecklats i tre faser och samtliga tre existerar fortfarande parallellt. 20 Den första fasen är kvinnorätt som startade när kvinnorörelsens krav på lika rättigheter för män och kvinnor hade gått igenom men det framgick tidigt att likabehandling inte räckte. Därför fokuserar kvinnorätten på rättsregler som särskilt berör kvinnor och 16 Pettersson, i Lander, Pettersson och Tiby (red.) (2003), s Gunnarsson och Svensson (2009), s Svensson (1997), s Lander, i Lander, Pettersson och Tiby (red.) (2003), s Gunnarsson och Svensson (2009), s

11 studerar den ställning de har rättsligt i jämförelse både med andra kvinnor men främst i jämförelse med männen. 21 Den andra fasen innebar att forskningsfältet utvidgades och kan kallas feministiska perspektiv på rätten, som namnet antyder innebär det att forskaren studerar olika rättsområden och även rätten som helhet från ett feministiskt perspektiv. 22 Den tredje fasen kallas genus och rätt där förhållandet mellan genus och juridik studeras. Juridiken som sådan blir föremål för forskningen och det traditionella synsättet på rätten som ett objektivt och enhetligt system ifrågasätts Socialkonstruktionism och diskursanalys Med socialkonstruktionism avses läran om att samhället omkring oss är konstruerat och så också de subjekt och objekt som finns i samhället. 24 Socialkonstruktionism är i grund och botten en kunskapssyn och denna kunskapssyn har genusrättsvetenskapen anammat. Att det skulle finnas någon objektiv kunskap är något som socialkonstruktionismen ifrågasätter, kunskap är i stället något subjektivt som bottnar i sociala och historiska kontexter. 25 Kunskap som presenteras som objektiv och sann är något som ifrågasätts och kritiseras. 26 Socialkonstruktionismen menar utöver det att kunskapen i sig skapas i sociala processer, det vill säga i mötet och i relationen mellan människor. 27 Till sist handlar socialkonstruktionismen också om att det finns en relation mellan kunskap och handling, den kunskap som skapas påverkar vilka handlingar som är tänkbara och acceptabla. 28 Dessa fyra ståndpunkter vad gäller synen på kunskap innebär att allting kan ses från olika synvinklar och hur någonting är beror helt enkelt på vems perspektiv som används. Hur kunskap eller sanningar förmedlas beror på i vems intresse de förmedlas. 29 Det är på så vis som maktstrukturer har kunnat upprätthållas och upprätthålls där vissa grupper överordnas andra grupper. 30 Om det är en i samhället accepterad sanning att män är överordnade kvinnor så är det så fram till dess att någon ifrågasätter den sanningen. En socialkonstruktionistisk syn på rätten är som sagt något som genusrättsvetarna har och så även de rättsvetare som intar ett i allmänhet kritiskt förhållningssätt till rätten men vad ger då 21 Gunnarsson och Svensson (2009), s Svensson (2001), s Svensson (2001), s Burman (2007), s Berglund (2007), s Burman (2007), s Gunnarsson och Svensson (2009), s Burman (2007), s Cotterrell (2003), s Svensson (1997), s

12 det för konsekvenser för synen på rätten? Innebörden blir att rätten är något socialt konstruerat i sig som inte grundas på objektiv kunskap. Dessutom är rätten en del av den ständigt pågående konstruktionen av samhället. 31 Att studera rätten separat från samhället gör att det inte går att fullt ut förstå det samspel som finns mellan rätten och samhället och vilken effekt de har på varandra. Den rättspositivistiska och rättsdogmatiska synen på rätten blir därför ofullständig, menar kritikerna. 32 En diskurs representerar en social konstruktion eller föreställning som råder i samhället samtidigt som den genom sin existens också återskapar densamma. 33 När det handlar om diskurser står språket i centrum. Genom språket förmedlas de föreställningar vi har om världen omkring oss och genom språket återskapar vi dessa föreställningar. Att något kommuniceras, hur något kommuniceras och i vilket sammanhang något kommuniceras blir det som den som använder sig av diskursbegreppet fokuserar på. 34 Lagar är med och skapar sociala diskurser när de praktiseras vilket i förlängningen innebär att de praktiseras på den verklighet de själva varit med och skapat. 35 Diskursanalys är fortfarande en rätt ny metod inom den genusrättsvetenskapliga forskningen men den blir vanligare och vanligare. 36 Diskursanalys används oftast inom forskning som kopplar samman straffrättsvetenskap och genusrättsvetenskap, främst när det gäller våld mot kvinnor. 37 Det går inte att kalla diskursanalys för en enhetlig metod utan snarare rör det sig om ett ramverk inom vilket forskning kan bedrivas. De gemensamma principer som anger på vilka olika sätt forskningen kan bedrivas (för att fortfarande vara diskursanalys) grundar sig på den socialkonstruktionistiska kunskapssynen förenat med teorier om språkets betydelse. Dessa principer är för det första att utöver diskurser finns det andra sociala praktiker som också är med och skapar samhället och för det andra att diskurser är både skapade och skapande (av samhället). Den tredje punkten är att det språk som används i texten ska tolkas utifrån dess samhälleliga kontext och för det fjärde att diskurser även skapar och återskapar ojämlika maktförhållanden, både mellan individer och mellan grupper. Forskningen ska därför bidra till att förändra samhället så att det blir mer jämställt. Till sist så måste 31 Burman (2007), s Svensson (1997), s Gunnarsson och Svensson (2009), s Burman (2007), s Gunnarsson och Svensson (2009), s Burman (2007), s Gunnarsson och Svensson (2009), s

13 forskningen vara kritisk, diskursanalysen ska alltså visa på hur diskursen bidrar till att låta ojämlika maktförhållanden fortgå. 38 För juridiken innebär diskursanalysen att det på ett vetenskapligt sätt går att kritisera olika rättsdogmatiska och rättspositivistiska föreställningar om rätten samt att kunna försöka reda ut hur fakta och begrepp skapas som är föremål för juridisk tolkning Femininiteter Att beskriva alla olika femininiteter som finns är inte möjligt eftersom det då skulle behövas beskrivningar av lika många femininiteter som ungefär hälften av alla människor i världen, för som tidigare sagts är alla kvinnor unika och har unika erfarenheter av hur det är att vara kvinna. Vad som i stället går att göra är att beskriva några av de egenskaper som relaterar till femininitet. För många forskare anses det som lättast att beskriva femininitet genom att särskilja det från vad som anses maskulint, att definiera femininitet görs alltså genom att skapa motsatspar med det som anses tillhöra maskulinitet. 40 Pettersson väljer att som exempel på begrepp tillhörande femininitet ta med begreppen underordnad, passiv, svag, irrationell, sexuellt begär riktat mot män samt åtrådd av män, vilka hon funnit i olika forskares resonemang kring föreställningar om femininitet. Dessa begrepp som tillsammans skapar någon sorts idealisk femininitet är begrepp som alla kvinnor på något sätt måste förhålla sig till. En kvinna som inte underordnar sig och som är stark ses snarare som en manlig kvinna än som just kvinna. En kvinna understryker sin femininitet genom att vara passiv och låta sig ledas av en man, en kvinna som tar initiativ blir genast mer manlig. Den heteronormativitet som finns i samhället speglas också i hur kvinnor förutses åtrå och åtrås av män. Homosexuella kvinnor framställs ofta som manliga på samma sätt som homosexuella män ofta framställs som kvinnliga. Andra egenskaper som vanligen associeras till femininitet är att vara känslosam eller intuitiv (vilket kan sägas höra samman med egenskapen irrationell). Även när det gäller dessa egenskaper höjs frågande ögonbryn om en kvinna inte uppvisar dem. En välkänd dikotomi som har med femininitet att göra är horan och madonnan, där det är kvinnans sexualitet som är i fokus. En annan viktig egenskap kopplad till femininitet är moderskapet då det ses som något naturligt att kvinnor vill få barn samt att kvinnor av naturen skulle vara bättre lämpade att ta hand om barn. Detta leder till, enligt min mening, att kvinnor som inte vill ha barn blir 38 Dessa fem principer är hämtade från Burman (2007), s Gunnarsson och Svensson (2009), s Pettersson, i Lander, Pettersson och Tiby (red.) (2003), s

14 ifrågasatta på ett annat sätt än vad män som inte vill ha barn blir, trots att det kan röra sig om ett medvetet beslut för att i stället prioritera karriären eller en sådan sak som att hon inte tycker om barn. Faktum är att så många som en femtedel av barnlösa kvinnor mellan 34 och 40 år inte vill ha barn, så det är alltså inte alldeles ovanligt att kvinnor inte vill ha barn. Bland barnlösa kvinnor mellan 20 och 34 år är det endast 5 % som inte vill ha barn. Vad gäller de barnlösa männen så är det en fjärdedel av den äldre gruppen som inte vill ha barn och 5 % av den yngre gruppen som inte vill ha barn. 41 Att vissa kvinnor väljer att inte skaffa barn på grund av att de hellre vill ha en karriär bör ses i ljuset av att historiskt sett har män generellt inte behövt göra det valet då det funnits en kvinna hemma som tagit hand om barn och hushållsarbete, något som dagens yrkesarbetande kvinnor ofta inte har en motsvarighet till. Till mammarollen associeras också egenskaper som i sin tur därmed anses kvinnliga; omtänksam, omhändertagande, uppmuntrande och stöttande. 2.5 Maskuliniteter Mansforskningen härrör från den feministiska forskningen och växte fram under och 70-talen. Den handlar om maskuliniteter, om mäns relation till den makt de har genom maskulinitetens överordning men också att visa på att många män inte alls lever upp till den rådande normen för hur män ska vara. Därigenom handlar mansforskningen även om maskuliniteters inbördes relationer. 42 Den tidiga mansforskningen handlade till stor del om att utforska, beskriva och debattera mansrollen eftersom könsroll var ett ofta använt begrepp när skillnader mellan könen skulle diskuteras. Många kritiserade mansrollen och menade att den var förtryckande, men steget som togs var inte att arbeta för att ta bort mansrollen utan i stället att skapa och erbjuda en ny och modern mansroll. Kritik växte fram mot könsrollsteorin, man menade att den hade en alltför snäv syn på kvinnlighet och manlighet samt att den har en polariserande verkan. 43 I dag fokuserar mansforskningen, precis som genusvetenskapen i allmänhet, mer på de processer och relationer i vilka maskulinitet skapas. 44 När det gäller kriminologi och maskulinitet håller Collier med om att den kriminologiska forskningen fokuserat på mäns brottslighet (en presentation av feministisk kritik av kriminologin finns i kapitel 4.2), men påpekar att vad som saknas är ett problematiserande av relationen mellan maskulinitet och kriminalitet, femininitet och kriminalitet kan däremot 41 Statistiska Centralbyrån (2009), s Johansson och Kuosmanen (red.) (2003), s. 7-8, Connell (1996),s A.a. s

15 problematiseras tack vare det kliv feministisk forskning tagit in i kriminologin. 45 Kriminologin ger därmed de kvinnliga brottslingarna ett genus medan de manliga brottslingarna blir utan genus, de blir inget annat än män som begår brott. 46 Att förhållandet mellan maskulinitet och kriminalitet måste utforskas och problematiseras stämmer, att förstå varför män begår brott och hur maskulinitet och kriminalitet relaterar är viktigt, precis som att det är viktigt att utforska och problematisera relationen mellan femininitet och kriminalitet är det. Att nöja sig med ett konstaterande om att det i huvudsak är män som begår brott är inte önskvärt då det inte är tillräckligt kritiskt och dessutom ser män som en enhetlig, oproblematisk grupp. Det ger heller inte tillräcklig kunskap och insikt om orsaker till och drivkrafter bakom mäns brottslighet. Dock kan det med fog hävdas att det som Collier ser som en könsneutral beskrivning av brottslighet (när det gäller män) egentligen är en till synes könsneutral beskrivning bakom vilken det gömmer sig ett manligt genus. Det är eftersom det är det manliga som är normen som beskrivningen av brottslighet framstår som könsneutral och oproblematisk. När brottslingar beskrivs talar man egentligen om män. Vad som nu fattas är alltså att precis så som relationen mellan femininitet och kriminalitet börjat problematiseras även problematisera relationen mellan maskulinitet och kriminalitet. Att forska om en påstått köns- eller genuslös brottsling duger inte eftersom det i verkligheten inte finns några könseller genuslösa brottslingar. De egenskaper som Pettersson sammanställt som är de egenskaper som står i motsats till de feminina egenskaperna och därmed associeras till manlighet är överordnad, aktiv, stark, rationell, sexuellt begär riktat mot kvinnor och åtrådd av kvinnor. Det rör sig om motsatspar, alltså blir den bild som målas upp av maskulinitet den totalt motsatta till bilden av femininitet. De kommentarer kring de kvinnliga egenskaperna som framställts ovan gäller alltså även här, fast vice versa. 2.6 Genus och språk Relationer mellan individer är en förutsättning för kommunikations eller språks existens och det är i vår kommunikation med andra som vårt jag bekräftas och utvecklas och med det vår föreställning om vårt genus. Dessutom bekräftar vi den andras jag i mötet med denna och utvecklar vår föreställning om personens jag och genus. 47 Språket är också en förmedlare av 45 Collier (1998), s Collier (1998), s För en vidare diskussion om identitetsskapande se Douzinas (2007), kapitel 2. 14

16 makt, 48 den som behärskar att väl utnyttja sitt språk och vill utnyttja det för sina egna syften kan på så sätt få stor makt. Det är en insikt som också Karin Milles presenterar i Språkrådets skrift Jämställt språk, som producerades för att hjälpa myndigheter att skriva mer jämställt. 49 Skriften kom som en följd av att riksdagen den 7 december 2005 antog regeringens förslag till en samlad svensk språkpolitik. 50 I propositionen framhäver regeringen vikten av att motverka att det språk myndigheter, arbetsplatser, skolor och media använder sig konserverar könsroller och osynliggör kvinnor. 51 De tre frågor Milles föreslår bör ställas för att undersöka om en text har ett jämställt språk är 1. Synliggör texten både kvinnor och män? 2. Framställs kvinnorna och männen på ett nyanserat sätt i texten? 3. Tar texten upp relevanta könsaspekter?. 52 Dessa tre frågor har varit till stor hjälp under utförandet av den rättsfallsstudie som ligger bakom denna uppsats. Det som uttalas och kommuniceras är med och skapar och förändrar den uppfattning vi har om världen och samhället omkring oss och även den sociala världen i sig. 53 Ord har makt och ord förändrar, om de används på rätt sätt. Kring ord som representerar symboler och idéer har människor samlats och revolutioner startats, som till exempel Franska revolutionens ledord; frihet, jämlikhet och broderskap. Att det sedan inte gällde alla är en annan sak, orden och idéerna som sådana var med och förändrade, de blev symboliska. När det gäller symboler är det just så att det inte är huruvida det är sant eller inte som är det viktiga utan i stället den makt och det inflytande symboler har över människor och grupper av människor. En bild säger mer än tusen ord. Ytterligare ett exempel på hur ord kan bidra till förändring är hur själva det engelska ordet för förändring ( change ) hade en stor betydelse i Barack Obamas lyckade valkampanj och många menar att hans tillträde till presidentposten var en verklig milstolpe i den amerikanska historien. Språk är ingenting bestämt och entydigt utan det är beroende av sammanhang och förståelsen påverkas av olika faktorer hos den som tolkar det som kommuniceras. I dagens värld kan samma person beskrivas som martyr eller terrorist beroende på om det är en företrädare för al-qaida eller Vita huset som uttalar sig. Det som uttalas är inte heller alltid det som menas, det kan ligga andra meningar och syften bakom. Svensson menar att språket är att ses som det formella uttrycket och syftet med vad som sägs 48 Burman (2007), s. 37, språk är en social praktik, Burman (2007) s Milles (2008), s Prop. 2005/06: Prop. 2005/06:02, s Milles (2008), s Svensson (1997), s. 38 samt Gunnarsson och Svensson (2009), s

17 är en materiell aspekt, om kunskapen endast innefattar den formella sidan blir inte förståelsen fullständig eller tillräcklig. 54 Genom språket kan andra människor eller grupper av människor uteslutas, nedvärderas, såras och kränkas. 55 Språket är på så vis med och upprätthåller skillnad och ojämlikhet mellan kvinnor och män och mellan olika grupper av kvinnor och män. Språket är med och upprätthåller det manligas överordning över det kvinnliga genom att det styr vår uppfattning om kvinnligt och manligt. 56 Förlegade föreställningar leder till att män beskrivs utifrån yrkesroll medan kvinnor beskrivs utifrån privata förhållanden. Hur vi använder språket styrs också av uppfattningar om kvinnor och män där det ofta kan vara så att männen tar mer plats på möten medan kvinnor ofta begränsar sig till att mest visa sitt stöd till det som sägs. 57 Genom vad som sägs, hur något sägs, och vad som ligger bakom det som sägs avslöjas föreställningar om kvinnor och män och dessa föreställningar återskapas också därigenom. 2.7 Genus och rätt Vad är rätten? Är rätten ett enhetligt, slutet system, separerat från samhället i övrigt? Påverkar samhället rätten och påverkar rätten samhället? Att rätten påverkar samhället råder det knappast någon tvekan om, det är rättsreglernas uppgift. Däremot råder det olika meningar om till vilken grad rätten påverkas av samhället och vilken hänsyn som bör tas till sådan påverkan. Rättspositivisterna menar att rätten är ett enhetligt och slutet system. 58 Från rätten externa faktorer ska inte tas med och ska inte påverka rättstillämpningen om det inte tillåts av en rättsregel. 59 De rättsvetare som har ett mer kritiskt förhållningssätt till rätten menar att samhället påverkar rätten i allra högsta grad och att det är ofrånkomligt, det finns en växelverkan. Andra aktörer än rättsväsendet påverkar rätten, såsom politiker, företag, media och så vidare. Dessutom kommer faktorer såsom kön, etnicitet, klass, religiös tillhörighet och sexuell läggning och så vidare, hos både rättstillämparen och den som rätten tillämpas på, påverka hur resultatet av rättstillämpningen blir. 60 Rätten är en del av samhället och samhället är en del av rätten. Att studera rätten utan att ta hänsyn till samhället omkring gör att förståelsen blir missvisande och otillräcklig. För att förståelsen av rätten ska bli mer komplett behöver alltså relationen mellan genus och rätt beaktas. 54 Svensson (1997), s Milles (2008), s Svensson (1997), s Milles (2008), s Cotterrell (2003), s A.a. s Cotterrell (2003), s

18 Inom genusrättsvetenskapen har funnits och finns tre olika synsätt på förhållandet mellan genus och rätt. Carol Smart beskriver och diskuterar dessa tre synsätt i sin bok Law, Crime and Sexuality. Det första är att rätten är sexistisk. Med det menas att genom att göra skillnad på kvinnor och män på ett sätt som gynnar det ena könet blir rätten sexistisk. Historiskt sett har rätten missgynnat kvinnorna, till exempel genom sådant som att kvinnor inte hade rösträtt (förrän 1921 i Sverige) eller att våldtäkt inom äktenskapet kriminaliserades först Denna syn på relationen mellan genus och rätt kan vara bra för att utmana sexistiska normer och värderingar i samhället och visa på att de är fel och inte bidrar med något bra. Problemet med denna syn på förhållandet mellan genus och rätt är att den inte är ett särskilt bra verktyg för analys av rätten även om det är bra på att utmana rätten, menar Smart. Anledningen till det är att genom att förklara rätten som sexistisk uttrycks det implicit att det skulle kunna gå att korrigera detta så att alla behandlas lika, men vad som då förbises är alla de andra faktorer som gör att människor behandlas olika, som till exempel etnicitet eller religiös tillhörighet. Dessutom leder det till, precis som när det gäller radikalfeministerna, att kvinnor och män betraktas som två enhetliga grupper, när det i stället blir så att en grupp av kvinnor eller män tillåts tala för alla kvinnor och män. 61 Kön ses som något oproblematiskt. Det andra synsättet är att rätten är manlig. Påståendet bottnar i att de flesta av både lagstiftare och lagtillämpare fortfarande är män vilket leder till att en formellt sett könsneutral lagstiftning och tillämpning i själva verket är manlig. mellan genus och rätt för med sig liknande problem som synsättet att rätten är sexistisk för med sig. Till att börja med utgås det från att rätten är ett enhetligt system och det blundas därmed för att rätten i sig själv är något problematiskt och invecklat. Dessutom ses återigen män och kvinnor som två homogena grupper där män som en grupp gynnas av rådande ordning. Till sist finns synsättet att rätten är genusinfluerad (eng. gendered ). Med detta synsätt kan man se på rätten som full av olika processer och relationer, till exempel genus. Män och kvinnor behöver därmed inte ses som två homogena grupper. Detta synsätt passar väldigt bra för att analysera rätten då frågor såsom hur påverkar genus rätten? och hur påverkar rätten genus? kan ställas Denna inställning till förhållandet 61 Smart (1995), s Smart (1995), s Smart (1995), s

19 Rätten grundar sig på relationer; relationer mellan individer, relationer mellan stater och relationer mellan stat och individ. Det är för att dessa relationer ska fungera som spelregler behöver ställas upp och det är dessa spelregler, kombinerat med auktoritet att utöva sanktioner mot den som inte följer reglerna som utgör rätten. 64 Genom rätten utövas makt och makt ges till dem som enligt rådande normer överordnas. På så sätt hjälpte rätten till att överordna männen över kvinnorna, genom att ge männen makten över kvinnorna och på samma sätt överordnades vissa grupper av män andra grupper av män (och vice versa för kvinnor); genom den rätt de själva varit med och upprätthållit. Svensson tar upp två sätt på vilket rätten utövar makt i samhället; det icke-intentionella och det strukturella sättet. Med det ickeintentionella sättet avses att kvinnor och män reagerar olika på vad lagen säger där ett exempel är föräldraförsäkringar, även om kvinnor och män har lika stor rätt att ta ut föräldraledighet, tar kvinnorna fortfarande ut mycket mer än vad männen gör. På så sätt utövar rätten makt i samhället även om den inte avser att göra det, den är med och återskapar rådande normer och värderingar i samhället. Det strukturella sättet som rätten utövar makt på innebär att rätten är med och bevarar och uttrycker strukturer i samhället till exempel genom att dela upp i en privat och en offentlig sfär, där rätten traditionellt sätt mest brytt sig om den offentliga sfären som dominerats av männen. 65 Att ha en sådan uppdelning är inget självklart utan något som är konstruerat genom historien. Rätten har en normerande verkan, den talar om för oss vad som anses rätt och vad som anses fel och om vi tar till oss och accepterar den så styr den vårt beteende och vår uppfattning om samhället. 66 En förutsättning för att allmänheten ska ta till sig och acceptera rätten är att allmänheten uppfattar det som att rätten verkar och tillämpas på ett sätt som allmänheten accepterar. 67 Rätten är med och formar vår uppfattning om kvinnligt och manligt och bidrar till att styra kvinnors och mäns beteende. Hur de straffrättsliga bestämmelserna i brottmål tillämpas på kvinnliga respektive manliga gärningsmän styr vilken bild vi har av manliga respektive kvinnliga gärningsmän. Nedan följer nu en beskrivning av olika straffrättsliga bestämmelser och begrepp som varit centrala i den studie som presenteras därefter. 64 Svensson (1997), s A.a. s A.a. s Svensson (1997), s

20 3. Några straffrättsliga utgångspunkter Här ska nu några straffrättsliga grundläggande begrepp beskrivas, som till exempel uppsåt, straffmätning och påföljdsval då det ofta är i fråga om dem som diskurserna avslöjas. Vidare ska också medgärningsmannaskapet och nödvärnsreglerna beskrivas. Redogörelsen är väldigt överskådlig och ämnar inte till någon djupare framställning. 3.1 Vad är ett brott? Objektiva och subjektiva rekvisit Enligt 1:1 BrB är ett brott en i lag straffbelagd handling. Sådana straffbestämmelser finns dels i BrB (man talar då om allmän straffrätt) och även i speciallagar (då heter det i stället specialstraffrätt). 68 För att ett brott ska vara begånget måste vissa objektiva och subjektiva rekvisit vara uppfyllda vilka anges i bestämmelsen. Objektiva rekvisit är sådana som handling, underlåtenhet, effekt och fara. Handlingsbrott tillhör de vanligaste brotten och rekvisitet är uppfyllt om någon faktiskt gör någonting, till exempel anlägger en brand. Dessutom kan det faktum att en person inte gör någonting utgöra ett brott, då handlar det om de så kallade underlåtenhetsbrotten. Det finns även sådana brott där det är effekten av handlingen som avgör om det rör sig om ett brott eller inte, som förstås är därför inte alltid gränsdragningen mellan handlingsbrotten och effektbrotten särskilt tydlig. Ett exempel på ett effektbrott är stöld då själva tillgreppet måste innebära skada för någon för att handlingen ska anses som stöld (det kan fortfarande röra sig om andra tillgreppsbrott, som saknar krav på effekt). Till sist finns också det objektiva rekvisitet fara, vilket helt enkelt innebär att fara för någonting måste ha förelegat. Det spelar ingen roll om det sedan inträffade eller inte, ett exempel på ett sådant brott är mordbrand, där fara för människoliv eller egendom måste föreligga för att det ska röra sig om det brottet. Ingen människa måste alltså dö eller egendom förstöras för att det ska handla om mordbrand (namnet till trots). 69 Även om brottets objektiva rekvisit är uppfyllt är det inte tillräckligt för att ett brott ska anses begånget, även dess subjektiva rekvisit måste vara uppfyllt. Med subjektiva rekvisit avses uppsåt och oaktsamhet. Om inget annat föreskrivs i brottsrubriceringen så är det subjektiva rekvisitet uppsåt, vilket framkommer av 1:2 BrB. När uppsåtet ska bedömas i relation till det objektiva rekvisitet talar man om insiktsuppsåt eller likgiltighetsuppsåt. 70 Insiktsuppsåt innebär att [g]ärningsmannen vet om omständigheten i fråga eller uppfattat den som praktiskt 68 Leijonhufvud och Wennberg (2009), s Leijonhufvud och Wennberg (2009), s Leijonhufvud och Wennberg (2009), s

MÄNS VÅLD MOT KVINNOR I NÄRA RELATIONER

MÄNS VÅLD MOT KVINNOR I NÄRA RELATIONER Helena Hakkarainen MÄNS VÅLD MOT KVINNOR I NÄRA RELATIONER -Straffrätt och jämställdhetspolitik Men s violence against women in close relationships -Criminal law and gender equality policy Rättsvetenskap

Läs mer

Du är ju en stor kille

Du är ju en stor kille UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Socionomprogrammet T6 C- uppsats 15 hp, VT 2013 Du är ju en stor kille Våldsutsatta män i nära relationer You are a big boy Abused men in intimate relationships

Läs mer

varför måste man inte komma ut som hetero?

varför måste man inte komma ut som hetero? ISBN 978-919759975-7 9 7 89197 599757 Varför väljer Rädda Barnens Ungdomsförbund och Rädda Barnen att skriva en rapport som handlar om normer kring sexualitet och kön? Trots att sexualundervisning enligt

Läs mer

Du är ingen riktig man

Du är ingen riktig man ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Socialt arbete 30-60 hp C-uppsats, 15 hp VT 2012 Du är ingen riktig man En studie om socialarbetares arbete

Läs mer

MÄNS VÅLD MOT KVINNOR

MÄNS VÅLD MOT KVINNOR Institutionen för samhällsvetenskap MÄNS VÅLD MOT KVINNOR UR ETT TEORETISKT PERSPEKTIV C-uppsats i statsvetenskap HT 2006 Ingrid Mårtensson Handledare: Lena Agevall Abstract The essay begins by asserting

Läs mer

Lilla genushäftet 2.0

Lilla genushäftet 2.0 Maria Hedlin Lilla genushäftet 2.0 Om genus och skolans jämställdhetsmål Uppdaterad och omarbetad version Maria Hedlin Lilla genushäftet 2.0 Om genus och skolans jämställdhetsmål Uppdaterad och omarbetad

Läs mer

Vilka faktorer kan påskynda eller förhindra integration?

Vilka faktorer kan påskynda eller förhindra integration? Beteckning Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Vilka faktorer kan påskynda eller förhindra integration? Mary Eriksson & Karin Johansson maj 2008 C-uppsats 15 p Sociologi Sociologi C Examinator:

Läs mer

Av Eva-Maria Svensson

Av Eva-Maria Svensson GENUSFORSKNING INOM JURIDIKEN Av Eva-Maria Svensson GENUSFORSKNING INOM JURIDIKEN Av Eva-Maria Svensson Likhet inför lagen är hyllad princip för rättsstaten, fastslagen i många konstitutioner så ock i

Läs mer

Fokusgruppsintervjuer med ungdomar om genus och våld

Fokusgruppsintervjuer med ungdomar om genus och våld Kriminologiska institutionen Stockholms universitet 106 91 STOCKHOLM Rapport 2003:2 Fokusgruppsintervjuer med ungdomar om genus och våld Konstruktioner av gärningspersoner och offer Jenny Karlsson & Tove

Läs mer

Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge

Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge En studie av hur ett påstående om att ett barn far illa tas till vara och bedöms i domar från tingsrätten. Maria Hamberg Maria Hamberg

Läs mer

D-UPPSATS. Tid för reflektion

D-UPPSATS. Tid för reflektion D-UPPSATS 2008:113 Tid för reflektion en studie över att synliggöra och att bli medveten om sitt eget lärande Märtha Andersson Luleå tekniska universitet D-uppsats Svenska och lärande Institutionen för

Läs mer

SLAGEN MAN. - fyra former av mansmisshandel. Camilla Palmberg & Heidi Wasén. STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

SLAGEN MAN. - fyra former av mansmisshandel. Camilla Palmberg & Heidi Wasén. STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen SLAGEN MAN - fyra former av mansmisshandel Camilla Palmberg & Heidi Wasén Examensarbete på påbyggnadskurs i sociologi Vårterminen 2003 Handledare: Patrik

Läs mer

Attityder och bemötande mot funktionshindrade.

Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Tanja Sjöstrand Juni 2008 Examensarbete 10 p Social omsorg HK 97 Anders Hydén Sammanfattning Studien

Läs mer

Den könskodade jobbannonsen

Den könskodade jobbannonsen Den könskodade jobbannonsen En diskursanalys av jobbannonser för kvinnodominerade och mansdominerade yrken Sara Lindmark & Jessica Sundin 2013 Examensarbete i pedagogik, med inriktning mot personal- och

Läs mer

MÄNS VÅLD MOT KVINNOR I NÄRA RELATIONER

MÄNS VÅLD MOT KVINNOR I NÄRA RELATIONER En kunskapsöversikt MÄNS VÅLD MOT KVINNOR I NÄRA RELATIONER 1 2 En kunskapsöversikt MÄNS VÅLD MOT KVINNOR I NÄRA RELATIONER 3 Sveriges Kommuner och Landsting 2006 FORMGIVNING OCH ILLUSTRATIONER forsbergvonessen

Läs mer

Mäns våld mot missbrukande kvinnor. ett kvinnofridsbrott bland andra

Mäns våld mot missbrukande kvinnor. ett kvinnofridsbrott bland andra Mäns våld mot missbrukande kvinnor ett kvinnofridsbrott bland andra Förord Denna studie har tillkommit på uppdrag av Mobilisering mot narkotika (MOB). Inom ramen för MOB finns ett samarbete mellan Stockholm,

Läs mer

ÖPPNA VERKSAMHETEN! Ett metodmaterial om normer och inkludering i öppen ungdomsverksamhet

ÖPPNA VERKSAMHETEN! Ett metodmaterial om normer och inkludering i öppen ungdomsverksamhet respekt integritet delaktighet vara trygg känna självkänsla må bra lika värde och villkor ÖPPNA VERKSAMHETEN! Ett metodmaterial om normer och inkludering i öppen ungdomsverksamhet synas finnas var våga

Läs mer

Vad är ett bra argument?

Vad är ett bra argument? Vad är ett bra argument? Vi skall nu titta närmare på hur man kan bedöma om en argumentation är bra eller inte. Med en bra argumentation kan man mena olika saker. Man kan mena att man lyckas med argumentationen,

Läs mer

Man blir nog lite mer som sin omgivning

Man blir nog lite mer som sin omgivning Man blir nog lite mer som sin omgivning En kvalitativ studie om hur tjejer konstruerar identitet Socionomprogrammet C-uppsats Författare: Matilda Herrström & Elin Israelsson Handledare: Leila Billquist

Läs mer

Våldsamt lika och olika. En skrift om våld i samkönade parrelationer

Våldsamt lika och olika. En skrift om våld i samkönade parrelationer Våldsamt lika och olika En skrift om våld i samkönade parrelationer Våldsamt lika och olika En skrift om våld i samkönade parrelationer Första upplagan 2008. Populärvetenskaplig bearbetning: Maria Jacobson

Läs mer

Tonårsrevolt eller hedersproblematik?

Tonårsrevolt eller hedersproblematik? Tonårsrevolt eller hedersproblematik? En kvalitativ studie om socialsekreterares definitioner och interventioner i ärenden med hedersproblematik Av: Marie Ohlander och Ylva Jönsson Socialhögskolan, Campus

Läs mer

Anmälan och utredning av SEXUALBROTT. Förslag på förbättringar ur ett brottsofferperspektiv. Promemoria av Sexualbrottsofferutredningen

Anmälan och utredning av SEXUALBROTT. Förslag på förbättringar ur ett brottsofferperspektiv. Promemoria av Sexualbrottsofferutredningen Anmälan och utredning av SEXUALBROTT Ju 2004:I Anmälan och utredning av Promemoria av Sexualbrottsofferutredningen SEXUALBROTT Förslag på förbättringar ur ett brottsofferperspektiv Justitiedepartementet

Läs mer

SiS följer upp och utvecklar 1/09. Betydelse för vårdens utformning. Att arbeta på enkönade eller blandade avdelningar.

SiS följer upp och utvecklar 1/09. Betydelse för vårdens utformning. Att arbeta på enkönade eller blandade avdelningar. SiS följer upp och utvecklar 1/09 Betydelse för vårdens utformning Att arbeta på enkönade eller blandade avdelningar Tove Pettersson Att arbeta på enkönade eller blandade avdelningar Betydelse för vårdens

Läs mer

I Sverige gör vi så här

I Sverige gör vi så här Södertörns högskola Samhällsvetenskapliga institutionen Examensarbete 15 hp IMER VT 2013 Programmet för Internationell migration och etniska relationer I Sverige gör vi så här - En undersökning om svenska

Läs mer

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Katarina Dreher. In dubio pro reo. Examensarbete 20 poäng. Handledare: Professor Gunnar Bergholtz

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Katarina Dreher. In dubio pro reo. Examensarbete 20 poäng. Handledare: Professor Gunnar Bergholtz JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Katarina Dreher In dubio pro reo Examensarbete 20 poäng Handledare: Professor Gunnar Bergholtz Processrätt VT 2005 Innehåll SAMMANFATTNING 1 FÖRORD 3 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Upplevelser av diskriminering rapport

Upplevelser av diskriminering rapport Upplevelser av diskriminering rapport Tryckeriuppgifter Diskrimineringsombudsmannen, DO DO maj 2010 Artikel R1 2010 Tryck Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2010 Upplevelser av diskriminering en sammanfattande

Läs mer

Krokben och utsträckta händer

Krokben och utsträckta händer Krokben och utsträckta händer Intersektionella perspektiv på makt en hjälp för dig att vässa ditt jämställdhetsarbete 2:a upplagan En skrift av Sandra Dahlén på uppdrag av Allt Om Jämställdhet. 1 Krokben

Läs mer

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Beteckning: Akademin för Utbildning och Ekonomi För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Calle Dahlberg December 2010 Examensarbete

Läs mer

Mellan två världar - att vara ung, tjej och nyanländ i Sverige

Mellan två världar - att vara ung, tjej och nyanländ i Sverige Mellan två världar - att vara ung, tjej och nyanländ i Sverige Av Jessica Gustafsson Ht-2010 Handledare: Norma Montesino ABSTRACT Author: Jessica Gustafsson Title: Between two worlds to be young, female

Läs mer

Om bemötande. av människor med funktionshinder - EN ANTOLOGI FRÅN SISUS SONJA FRANSSON I BENGT LINDQVIST I VILHELM EKENSTEEN I ANN JÖNSSON

Om bemötande. av människor med funktionshinder - EN ANTOLOGI FRÅN SISUS SONJA FRANSSON I BENGT LINDQVIST I VILHELM EKENSTEEN I ANN JÖNSSON SONJA FRANSSON I BENGT LINDQVIST I VILHELM EKENSTEEN I ANN JÖNSSON LENA HALLDENIUS I CARL-MAGNUS STOLT I LARS LINDBERG Om bemötande 1 av människor med funktionshinder - EN ANTOLOGI FRÅN SISUS Bemötandeuppdraget

Läs mer