Skatteväxling. Frihet Välstånd Samverkan. Revisionsläge 9b reviderad (se appendix) Leif Lundberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skatteväxling. Frihet Välstånd Samverkan. Revisionsläge 9b. 2005-07-27 reviderad 2006-06-26 (se appendix) Leif Lundberg"

Transkript

1 Skatteväxling Frihet Välstånd Samverkan Revisinsläge 9b reviderad (se appendix) Leif Lundberg Med sänkt skatt för låginkmsttagare (se Appendix)

2 Skatteväxling sm ger ökat välstånd för alla i Sverige. Skatteväxling ( ) Bakgrund ch syfte 3 Ptential 4 Skatteväxlingsförslag i punktfrm Sid Nt Löneskatt 5 Statlig prgressiv skatt 5 Kmmunalskatt 5 Förmögenhetsskatt 6 Fastighetsskatt 6 Mms 6 Grundavdrag 7 Kapitalskatt 7 justerad till 10 % Friskvårdsknt 7 Föräldraförsäkring 7 Barnmsrg 7 Hushållsnära tjänster 9 Alkhlskatt 9 S u m m e r i n g 10 Skattesänkning 10 Arbetsplikt 10 Appendix ( ) Skattesänkning för lägre inkmster 11 Skattesatser vid lika inkmster 13 2

3 Skatteväxling en ny dynamisk skattemdell Bakgrund ch syfte Huvudsyftet med skatteväxlingen är; Att få ett enkelt, översiktligt skattesystem sm alla förstår. Alla skall veta hur mycket de tjänar ch hur mycket de betalar i skatt. Den sm idag har en synlig lön på krnr kstar egentligen 32,46 % mer eller krnr per månad. Med en kmmunalskatt på 32,80 kr (genmsnitt för landet) trr de flesta att de betalar kr i löneskatt, medan de egentligen betalar krnr i skatt (nästan dubbelt så mycket sm de trr). Att bara infrmera m löneskatten har ingen större inverkan, det är frtfarande någt sm arbetsgivaren betalar, inte jag i egenskap av löntagare. Löneskatten måste inkluderas i lönen för att få till en sund skattedebatt med kunniga medbrgare. Vi behöver en platt skatt med låg marginaleffekt så att företagsamhet, utbildning ch arbete lönar sig. Marginalskatterna är idag mellan 49,27 68,14 % ch med skatteväxlingsförslaget får vi en marginalskatt på 49,26 %. Vår framtid ligger inm kunskapsinriktad prduktin ch då bör utbildning stimuleras, inte straffbeskattas sm idag. En prgressiv beskattning driver ckså upp lönenivåerna, vilket skadar vår knkurrenskraft. Det är inte plitikerna sm skall bestämma nettlönen, resultatet av våra liv måste ligga i våra egna händer. Vi behöver ckså öka de privata förmögenheterna i landet. Idag lider vi brist på privat riskkapital. Vi behöver avskaffa dubbelbeskattningen av hushållsnära tjänster, barnmsrg, friskvård ch tandvård (det är inte fråga m subventinering). Dessa kstnader skall vara fullt avdragbara mt hela lönen. Kstnaderna för dessa tjänster skulle då halveras, vilket skulle sätta fart på servicenäringen på samma gång sm svartjbb kmmer att minska. Det underlättar ckså för de med krävande jbb m de kan köpa hushållsnära tjänster till rimliga priser, istället för att själva dubbelarbeta (med risk för utbrändhet). Idag utgör skatten på hushållsnära tjänster %, en fullständigt rimlig skattesats! Med skatteväxlingsförslaget hamnar skattesatsen på 67,5 %. En mer rimlig siffra, men det är knappast rätt att använda rdet subventinering i sammanhanget. Även med skatteavdrag ch platt skatt betalas 67,53 krnr i skatt på varje hundralapp Mms på tjänsten är 20,00 kr (mmssats 25 %). Kmmunalskatt på 80 krnr blir 19,81 kr (skattesats 24,76 % av hela lönen). Statlig skatt på 80 krnr blir 19,60 kr (skattesats 24,50 % av hela lönen). Mms vid köp för 40,59 krnr blir 8,12 kr (mmssats 25 %). Kvar blir 32,47 krnr. Om vi istället väljer att tanka bilen för 40,59 krnr utgör skatten ca 70 % av priset ch då blir det bara 12,18 krnr kvar av hundralappen. Jämfört med dagens skattesystem är detta mycket! Löneutvecklingen balanseras när vi förhandlar m hela lönen, vilket på sikt stärker vår knkurrenssituatin. 3

4 Skattesystem har många gemensamma nämnare med lönesystem, sm rätt utnyttjat är ett av företagens starkaste signalsystem för att förändra attityder ch beteenden, så att de står i samklang med företagens affärsidéer. Härvid är överblickbarhet, förståelse, flexibilitet ch kppling mellan rsak ch verkan hörnpelare. Sveriges nuvarande skattesystem har rakt mtsatta mål. Det är huvudsakligen ett instrument för finansiering ch ju mer skatterna kan döljas, dest bättre. Uppskattningsvis är 60 % av skatterna synliga, vilket gör att samspelet mellan rsak ch verkan sätts ur spel. Att förändra attityder ch beteenden, m/när rganisatin/lönesystem/skattesystem sänder ut mtsatta signaler, är nästintill missin impssible. Utan förändring av felaktiga eknmiska incitament kan man nå kanske 5 % prduktivitetsutveckling, jämfört med mer än 20 % när de eknmiska incitamenten stödjer förändringsarbetet. De anställda slipper att hamna i mtivatinsknflikter, de val sm ger mest pengar är ckså bäst för verksamheten. Därför startar vi alltid ett prduktivitetsprjekt med att först eliminera den typen av hinder (rganisatin, feedback, ackrdssystem, premiesystem eller lönesystem). Kunniga ch mtiverade medarbetare är en grundförutsättning. Detta måste göras i Sverige ckså. Nuvarande skattesystem kan liknas med ett lapptäcke med många grundläggande fel, sm det inte är lönt att lappa vidare på. Det är överskådligt ch det stimulerar inte medbrgarna att studera, arbeta eller att starta företag, snarare tvärtm. Det driver driftiga ch kapitalstarka persner från Sverige. Det döljer rsaker ch verkan, varför många medbrgare saknar viktiga insikter ch kunskaper. Utan feedback fås ckså nll delaktighet. Skattesystemet försvårar, istället för att underlätta, den förändring vi står inför. Genm att förenkla, göra systemet tydligt ch avskaffa skadliga (förmögenhetsskatten) ch mraliska (fastighetsskatten) skatter, kan vi skicka rätt signaler via skattesystemet. Skattesystemet bör inte heller detaljstyra medbrgarnas knsumtinsmönster, de flesta beslut skall fattas vid respektive köksbrd ch lönerna skall sättas av arbetsmarknadens parter utan att plitikerna därefter skall likfrma nettlönerna. Dvs. en platt skatt. Vi skall inte låta Jantelagen ch en idag institutinaliserad avundsjuka styra ss, det är inget fel med löneklyftr m alla får det bättre. Varför är det förbjudet att bli rik på arbete, men hjältestatus på att bli rik på spel ch dbbel? En attityd sm måste förändras. Systemet bör ckså ge valfrihet ch stimulera fram kstnadseffektiva alternativ. Vi måste ha ett system där kpplingen mellan rsak ch verkan blir tydlig, för att systemet skall vara självbalanserande ch för att det skall finnas en förståelse för framtida krrigeringar. En skatteväxling kan ske snabbt för att få stpp på jbbflykten, för att stimulera jbbtillväxten ch för att snabbt göra det mer lönsamt att studera ch att jbba mer (mindre marginaleffekt). När jbben säkrats, när skatteintäkterna ökar, när delar av den ffentliga sektrn privatiserats eller ratinaliseras på annat sätt, när behven av bidrag minskar, först då kan ch bör skatterna successivt sänkas med cirka 25 % ned till OECD-nivå, dvs. till under 40 % av BNP. Parallellt med en skattesänkning bör statsskulden amrteras av. Ptential Skatteväxlingsförslaget utgör rena vitamininjektinen i svensk eknmi, vi skulle stärka det friska istället för att bta allt det sjuka. Avskaffandet av förmögenhetsskatt, statlig prgressiv skatt, fastighetsskatt ch reducerad kapitalskatt (minus ökad mms) skulle frigöra 40,8 mdr för investeringar i Sverige ch ökad inhemsk knsumtin. Jag är övertygad m att kapitalet inte skulle lämna Sverige, tvärtm skulle Sverige med de förändrade skattesatserna attrahera nytt kapital till Sverige. 4

5 En platt skatt med lägre marginaleffekt gör utbildning ch arbete mer lönsamt. Servicesektrn skulle expandera kraftigt när dubbelbeskattningen avskaffas ch titusentals nya riktiga jbb kmmer att skapas. Privatisering av t.ex. barnmsrgen kmmer att skapa kstnadseffektiva ch trivsamma enheter, där enskilda medarbetare får ett reellt inflytande på sin arbetssituatin. Valfriheten ökar för både prducent ch knsument. Vi skulle brmsa utflyttning av huvudkntr, frskning ch utveckling från Sverige. Löneutvecklingen inm kunskapsbaserad prduktin skulle bli mer sansad med lägre marginalskatter, vi skulle stärka vår knkurrenskraft. Friskvården skulle kraftigt stärkas när det blir eknmiskt lönsamt att hålla sig frisk ch det kan vara värt av ntera att 75 % av vårt hälstillstånd väljer vi själva genm vårt val av livsstil. En friskare persnal stärker ckså vår knkurrensförmåga. Sammanfattningsvis skulle jbbtillväxten få näring ch vi skulle få eknmiska resurser för att kunna hantera framtida utmaningar sm t.ex. en åldrande beflkning sm i framtiden behöver vård ch msrg. Nedan följer skatteväxlingsförslaget sm inte kstar någt. Skatteväxlingsförslag i punktfrm (se även appendix) Alla löner höjs ch löneskatten i sin nuvarande frm (32,46 %) ersätts av en statlig linjär skatt sm mtsvarar 24,5 % på hela lönen. Sm jämförelse kan nämnas att Australien inte har någn löneskatt ch Danmark har 0,5 % - 1,5 %. Fördelen är att medbrgarna vet vad de betalar i skatt, de får ett större belpp att dra kstnader ifrån ch vid lönerevisin mörkas inte en del av lönelyftet. Egentligen inga nackdelar. Idag är det få sm vet hur str hela lönen är ch hur mycket de betalar i ttal löneskatt, de flesta trr att de betalar drygt 30 %. Sjukförsäkringen ch arbetslöshetsförsäkringen (sm ckså bör administreras av försäkringskassan ch mfatta alla) görs m till riktiga försäkringar, där prcentsatsen justeras varje år, så att premierna mtsvarar utbetalningarna. Vi får då ett allmänt genuint intresse att stävja överutnyttjning. Eventuellt görs samma sak med ålderspensinsavgiften, dvs. att balansera prcentsatsen mt utbetalningarna. Genm att t.ex. kvartalsvis infrmera m försäkringsstatus ökar både kunskap ch förståelse för hur samhällseknmin hänger ihp. Det finns ingen tredje part sm betalar eller tar hand m eventuella översktt. Det blir ett tryck på dem sm äger prblemen att lösa dem ch det är ckså lättare att få gehör för åtgärder, sm utan insikt ch kunskap hade varit imppulära. Feedback skapar delaktighet, insikt ch kunskap. Skattebasen för platt statlig skatt är cirka mdr (2 034 mdr hela lönen). Det innebär att varje prcents ökning av den platta statsskatten på hela lönen ger 20 mdr i skatteintäkt. Statlig skatt på 24,5 % plus kmmunal skatt på 24,76 % ger summa skatt på 49,26 %. Statliga prgressiv skatt avskaffas, vilket innebär att skatteintäkterna minskar med 38,3 mdr. Idag har löntagare (9,6 %) en lön mellan kr kr ch en marginalskatt på 52,5 % (hela lönen 64,2 %). De löntagare sm tjänar mer än kr är st (2,2 %) ch de betalar en marginalskatt på 57,8 % (hela lönen 68,2 %). Genm att ansöka m expertskatt, för att kunna anlita utländsk expertis, undantas 25 % av lönen från beskattning, vilket ger en marginalskatt på 54,4 % på hela lönen. Inte ens utländska experter får behålla hälften av sin löneökning, trts skatterabatt! 5

6 Målsättningen måste vara att alla alltid skall få behålla minst hälften av en löneökning. Att beröva de med högre löner sitt kapital är att beröva Sverige ny företagsamhet ch att driva driftiga ch kapitalstarka persner från Sverige. Flyttströmmen brde gå åt andra hållet, någt vi alla skulle tjäna på. Idag får löntagare (16,9 %) inte ens behålla hälften av sina löneökningar (64 68 % marginalskatt på hela lönen). Därtill följer stigande energiskatter, fastighetsskatter, mms, alkhlskatter, m.m. Varför strejka för mindre än en prcent för att sedan utan att blinka skicka in det mesta i skatt? Vad kmmer att hända när de flesta förstår detta? Idag är det få sm förstår. Skattesänkningen bör kmpletteras med en frivillig överenskmmelse att alla de sm medelbart får en skattesänkning, avstår från löneökningar under 1 3 år (berende på hur hög lönen är). Det innebär att löneptten de närmaste åren går till de med lägre löner. En åtgärd med str symblisk betydelse, sm det inte brde vara svårt att få gehör för. Kmmunalskatten beräknas på hela lönen. Innebär att 32,80 % kmmunalskatt idag, istället blir 24,76 % på hela lönen. Förmögenhetsskatten avskaffas. Den inbringar 3,8 mdr ch är trligen den dyraste skatt vi har. Den driver driftiga persner ch kapital ur landet, en riktig dumskatt sm finns kvar för att vänsterkalitinen trr sig vinna röster genm att spela på den avundsjukes sträng. Fastighetsskatten avskaffas. Kstnaderna sjunker för villaägare, hyresgäster, för industrier ch lkaler. Fastighetsskatten är en djupt rättvis ch mralisk skatt sm baseras på en tänkt intäkt i framtiden. Att driva människr från hus ch hem, eller att beskatta dem hårt, för att den allmänna prisnivån stiger finns det ingen lgik i. Idag inbringar fastighetsskatten ttalt 25,7 mdr; småhus 14,4 mdr (1,0 %), hyreshus 4,0 mdr (0,5 %), lkaler 5,3 mdr (1,0 %) ch industrier 2,0 mdr (0,5 %). Alla skulle få del av ett slpande av fastighetsskatten; Villaägare med ett taxeringsvärde på en miljn skulle sparare krnr nett per år. Vi skulle slippa alla chckhöjningar sm denna skatt ger de medbrgare sm råkar b på fel plats. Hyresgäster skulle spara mellan 13:40 kr till 38:40 kr per kvadratmeter ch år m det slg igenm fullt ut på hyran (med ett snitt för landet på 24 kr/kvm). Genmsnittlig hyreskstnad är 800 kr/kvm, vilket innebär att en genmsnittlig hyressänkning skulle bli drygt 3 %. Det innebär att för en lägenhet på 100 kvm skulle hyran kunna sänkas med i snitt krnr per år. Industrier ch lkaler skulle ckså gynnas av att fastighetsskatten försvinner. Källa; SABO med 53,3 miljner kvadratmeter bstäder ch 8,4 miljner kvadratmeter lkaler. Siffrrna gäller år 2003 ch är preliminära för att visa strleksrdningen. Mms blir enhetlig på 25 %, vilket skulle ge 30,6 mdr i ökad skatteintäkt. Livsmedel, htell, skidliftar har idag 12 % mms ch skattebasen är 161 mdr. En höjning till 25 % skulle ge 20,9 mdr i ökad skatteintäkt. Livsmedelspriset skulle öka med 11 % jämfört med idag. 6

7 Dagstidningar, böcker, tidskrifter, inrikes persntransprter, kmmersiell idrtt betalar idag med 6 % mms ch skattebasen är 45 mdr. En höjning till 25 % skulle ge 8,5 mdr i ökad skatteintäkt. Övrigt har nll mms ch en skattebas på 5 mdr. En höjning till 25 % skulle ge 1,2 mdr i ökad skatteintäkt. Grundavdrag blir lika för alla, samma ttalbelpp sm idag. Idag varierar grundavdraget mellan upptill , med ett snitt på kr. Förslaget är att nuvarande strlek på grundavdraget bibehålls, men att det blir lika för alla, att det beräknas på hela lönen ch då blir det kr. Ett belpp sm är helt skattebefriat (idag löneskatt). Grundavdraget utgår ch ersätts av en skattesänkning för låginkmsttagare, se appendix. Kapitalskatten sänks från 30 % till 10 %. Ypperligt läge nu när räntrna är låga. Kapitalinkmstskatten inbringar 10,8 mdr ch en sänkning skulle reducera skatteintäkten med 7,2 mdr. Eftersm avdragsrätten för räntr reduceras mtsvarande ch att vi får en högre aktivitet på kapitalmarknaden, så räknar jag snart med ökade skatteintäkter. Den stra intäkten ligger i att stimulera kapitalmarknaden ch företagandet i Sverige, det skall vara fördelaktigt att verka i Sverige. En sänkning av kapitalskatten balanserar upp pågående räntesänkningar, kyler av bstadsmarknaden någt ch reducerar därmed risken för en fastighetsbubbla. Bör göras i samband med att fastighetsskatten avskaffas. Idag har vi en ttal skatt på 50 % på aktieutdelning (28 % företagsskatt ch 30 % kapitalskatt). Med 28 % företagsskatt ch 10 % kapitalskatt skulle ttala skatten på utdelning bli 35 %, vilket ligger strax under genmsnittet för EU ch OECD, sm 2003 låg på 37 %. Irland sm har varit framgångsrik ligger på 17 % ch Strbritannien på 30 %. Utdrag ur Aktiespararnas remissvar SOU ; Den ökade internatinaliseringen samt den nya tekniken leder till att det blir allt enklare att flytta sina aktieaffärer till länder sm har mer förmånlig kapitalvinstbeskattning. Att enskilda flyttar sina aktieinnehav innebär inte bara minskade skatteintäkter för Sverige, utan att även tillgången på svenskt riskkapital minskar. Aktiespararna anser att det för svensk eknmisk tillväxt är avgörande att det finns en gd samt tillförlitlig tillgång på svenskt riskkapital. Aktiespararna gör gällande att den höga skatten på kapitalvinster gynnar utländskt ägande framför svenskt. Eftersm de utländska ägarna inte behöver betala lika mycket i skatt har de ett lägre avkastningskrav ch kan därmed betala ett högre pris för aktierna. Dessa missförhållanden har starkt bidragit till att utlandsägandet av det svenska börskapitalet har ökat kraftigt under de senaste åren. Sverige måste få en internatinell knkurrenskraftig kapitalvinstbeskattning, annars kmmer den nuvarande utvecklingen med ökat utländskt samt internatinellt ägande att öka. Den låga nivån på kapitalvinstbeskattning i EU samt OECD, nödvändiggör en sänkning av den svenska kapitalvinstskatten till 10 prcent. Full kvittningsrätt bör även gälla kapitalförluster. För de med stra huslån innebär 10 % avdragsmöjlighet att lånen blir dyrare, vilket dck för de flesta mer än väl kmpenseras av att fastighetsskatten avskaffas. Exempel; Taxeringsvärdet på 1,5 Mkr ch kr i fastighetsskatt. Lån på 1,5 Mkr till 3,5 % ränta eller en bruttränta på kr per år. 7

8 Med 30 % avdrag blir skatteavdraget kr ch med 10 % blir skatteavdraget kr, dvs kr lägre än tidigare (70 % av fastighetsskatten). Breakeven för de sm har lån lika med taxeringsvärdet ligger på 5,0 % bankränta. De sm köpt nytt hus med fem år utan fastighetsskatt ch fem år med 50 % fastighetsskatt bör kmpenseras med annan likvärdig skatterabatt. Friskvårdsknt ersätter nuvarande system, se separat rapprt. Förutm att stärka det friska istället för att bara bta sjuka, räknar jag med att förslaget skall reducera sjukfrånvarn nedtill 1997 års nivå, vilket skulle spara ca 40 mdr, på samma gång sm även de friska skulle få del av kakan. Föräldraförsäkringen ch barnmsrgssubventinering ersätts av ett kraftig förstärkt barnbidrag år ett ch ett mindre förstärkt barnbidrag år två till fem. År sex startar bligatrisk förskla. Grvt skattat; Barnbidraget år ett skulle kunna vara krnr per månad under de första tlv månaderna, vilket skulle mtsvara en bruttlön på krnr (hela lönen) per månad vid 80 % ersättningsnivå ch 50 % skatt, lika belpp för alla. Barnbidraget är såsm idag skattefritt ch skall inte deklareras, beaktas dck vid sökning av t.ex. försörjningsbidrag. I tillägg har alla nyblivna föräldrar rättighet att sammanlagt ta ledigt från jbb, utan lön, upptill 220 arbetsdagar. Fördelning ch längd på föräldraledigheten bestäms vid respektive köksbrd. Alla kanske inte kan eller vill vara hemma precis ett år, en del vill vara hemma ett halvår ch några i fyra år. Kstnaden för refrmen skattas till ungefär nuvarande kstnad för föräldrapeng, annars kan belppet enkelt justeras. Barnbidraget år 2 5 skulle kunna vara runt krnr per barn, där krnr mtsvarar nuvarande belpp ch krnr är tänkt att täcka upp både inkmstbrtfall vid vård av sjukt barn (340 kr) ch barnmsrgskstnad (sm dessutm är fullt avdragbar mt hela lönen). Lika för alla. Även här beräknas kstnaden bli ungefär sm idag. Fördelen ligger i att medbrgarna själva bestämmer sin barnmsrg, vi får knkurrens ch kstnadseffektivitet ch det blir även någt till dem sm väljer att vara hemma med sina barn. Jag är övertygad att vi kmmer att se en mångfald av bra lösningar. Den största fördelen är att makten att få bestämma ch att styra våra egna liv läggs tillbaka till familjerna ch enskilda medbrgare. Idag finansieras barnmsrgen till 92 % via skatten. Tjänsten kstar ttalt mellan ch krnr per barn ch år, med ett snitt på krnr, att prducera. Denna tjänst kan t.ex. knkurrensutsättas fullt ut ch jag är övertygad m att både arbetstillfredsställelse, kvalitet ch pris skulle utvecklas till det bättre. Och varför inte ckså stödja de sm väljer andra lösningar än kmmunens barnmsrg. Vi skulle snabbt se en bukett av lika lösningar växa fram, sm medbrgarna själva skapar eller väljer. Systemet behöver bara stärka upp barnfamiljernas eknmi med ett kraftigt förstärkt barnbidrag, sm kräver minimal administratin, ch alla barnfamiljer får lika mycket berende av inkmst. Om vi därtill låter barnmsrg (plus hushållsnära tjänster) vara fullt avdragbara mt hela lönen (inklusive nuvarande löneskatt), så blir kstnaden 8

9 acceptabel. Antag att vi får ner priset för barnmsrg till krnr per barn ch år, vilket blir krnr per månad. Efter skatteavdrag blir nettkstnaden krnr per månad. Genm att höga barnbidraget med krnr per månad har vi subventinerat barnmsrgen till 80 %, på samma gång sm vi stödjer de sm väljer annan frm av barnmsrg (släktingar, etc.) eller de sm väljer att vara hemma med sina barn. Vi skulle på detta sätt släppa fram en kreativitet sm kmmer att skapa nya knkurrensmässiga alternativ med lika inriktningar, även barnmsrgspersnalen får alternativa jbbmöjligheter (starta eget eller välja bland flera arbetsgivare). Jag trr inte att någn förälder frivilligt skulle stå i kö för en plats med t.ex. tre vuxna sm skall ta hand m en kull på 24 barn ch för detta betala krnr per år, inte ens m det vre avdragsgillt. Det skulle säkert ckså vara svårt att finna persnal sm vill arbeta under sådana mständigheter, att passa barn istället för att bedriva pedaggisk verksamhet av hög kvalitet. Hushållsnära tjänster, friskvård ch tandvård blir ckså fullt avdragbara mt lön. Många idag hårt arbetande skulle slippa dubbelarbete ch risken för utbrändhet skulle minska. Tandvård är viktigt för den ttala hälsan ch avdragets strlek för tandvården kan styras via fasta prislistr. Även friskvård bör premieras ch inte dubbelbeskattas. Vi skulle se en mångfald av nya riktiga jbb växa fram ch alla skulle må bättre. Alkhlskatten sänks ned till Tysklands nivå, dvs. med cirka 60 % (?). Endast de sm gillar att bära kmmer att köpa sprit i Tyskland, Danmark eller Finland. Det är dags att se verkligheten såsm den är. Idag sker följande; Skatteintäkter hamnar inte i Sverige. Systemblaget ch bryggerinäringen htas. Flk bunkrar upp ch dricker därför mera. Langning, illegal handel ch den rganiserade brttsligheten blmstrar. Flygplan tyngs ner av en massa sprit sm dessutm är eldbefängt. Vi tappar helt kntrllen över spritknsumtinen, vi vet inte ens hur mycket sm knsumeras. Självklart skall den ökade spritknsumtinen bekämpas, men med nuvarande EU-regler fungerar det inte med dagens höga priser inm Sverige. Persnligen trr jag att det finns djupare rsaker varför man väljer den verklighetsflykt alkhl erbjuder. Den maktlöshet ch ensamhet sm många idag känner är en större rsak ch det är grundrsakerna sm skall åtgärdas. Ett Sverige där medbrgarna erbjuds ett större persnligt ansvar ch större möjligheter att påverka resultatet av sitt eget liv trr jag är en bra början. Det våld sm följer i alkhlens spår är ett annat prblem sm det finns andra lösningar på. Våldet i samhället, vare sig det är alkhlrelaterat eller ej, kmmer att öka så länge vi tillåter det att öka. Likaså gäller för kvinnmisshandel. Enligt Sprit- ch vinleverantörsföreningen (SVL) köper Västsvenskar redan 74 av 100 spritflaskr utmlands, endast 26 flaskr säljs av Systemblaget! Alkhlutredaren Kent 9

10 Härstedt (s) säger att många svenskar köper en årsknsumtin alkhl utmlands i juli ch augusti. Tyskland är favritmålet. Om vi skall reglera med priset skall de ske via en minimiskatt inm EU ch fram till dess bör vi snarast sänka vår skatt så att priset hamnar i nivå med Tyskland. Vi kmmer inte att förlra en krna, det blir en ren förtjänst inm alla mråden. Varför det inte redan är gjrt är en plitisk gåta, eftersm alla förlrar strt på att inte göra det. S u m m e r i n g (se även appendix) Slpad statlig prgressiv skatt ger minus 38.3 mdr. Slpad förmögenhetsskatt ger minus 3,8 mdr. Slpad fastighetsskatt ger minus 25,7 mdr. Preliminärt undersktt i dagens statsbudget ger minus 31 mdr. Sänkt kapitalskatt till 10 % ger minus 7,2 mdr, innan ränteavdraget beaktats. Viktigt att sänka kapitalskatten i samband med slpandet av fastighetsskatten. Mmshöjning ger plus 30,6 mdr. Friskvårdsknt ger plus 40 mdr. Summa minus 35,4 mdr (jämför nuvarande undersktt på 31 mdr) De dynamiska effekterna blir betydande ch trligen kmmer inte underskttet att bli långvarigt. Skattesänkning ch amrtering på statsskulden bör ske så snart utrymme skapats. När det blir fart på jbbtillväxten ch när ratinalisering av ffentliga sektrn börjar ge effekt bör skattenivån successivt sänkas ned till OECD-nivå. År 2003 låg skatterna i prcent av BNP på 50,8 % i Sverige ch medel inm OECD låg på 37,3 %. Vi bör alltså sänka skatterna med 27 % ch det bör ske på sätt sm invlverar svenska skattebetalare. Dagens skatter (2005) ligger på mdr ch 27 % innebär alltså en skattesänkning på 358 mdr, sm kan realiseras först när tillräckligt många är i arbete Skatter sm senare bör sänkas för att ytterligare stimulera jbbtillväxten är t.ex. blagsskatten bör sänkas från 28 % till 20 %, vilket på krt sikt kstar 18 mdr ch senare sänkning av kmmunalskatt ch statlig skatt. Ratinaliseringsptentialen inm den ffentliga sektrn är enrm. Därtill ökade investeringar i infrastruktur, vägar ch brar. Bra för företagssamhet, trafiksäkerhet ch miljö. På samma gång sm det skapar arbetstillfällen. Medvetna medbrgare tar tag i prblem ch möjligheter ch då kan vi tillsammans vrida utvecklingen till det bättre, för alla. Dessutm blir livet rligare när man får vara med ch styra resultatet av sitt eget liv, ch när det går framåt, istället för bakåt. Alternativ eller kmplement till bidragssänkningar är att införa bligatrisk arbetsplikt. Sm Assar Lindbeck sa under Almedalsveckan 2005 ryck inte undan mattan för flk, även m det är en dålig matta. Arbetsplikt innebär att Arbetsförmedling ch AMS (med en budget på 60 mdr ch med anställda) behöver stöpas m. Nrmal arbetsdag mellan 8 17 skulle kunna tillämpas för alla sm idag är arbetsföra ch tiden kan användas på ett effektivt sätt; 10

11 Utlåning ch arbetsträning mt ersättning från uppdragsgivaren. Ett bra sätt att få ut en ft i arbetslivet ch många jbb sm idag inte blir utförda skulle bli gjrda. Vi har uppskattningsvis arbetsföra sm skulle kunna bidra. Aktiv arbetsökning med handledarstöd. Kmpletterande utbildning i t.ex. svenska, engelska ch matematik. Källr [publikatiner från Skattebetalarna ch SCB]; Fakta för skattebetalarna 2005 Så höga är skatterna 2004 En intrduktin till skattesystemet i Sverige Internatinella skattejämförelser 2004 SCB - lönestatistik Appendix skattesänkning för jbb med lågt förädlingsvärde Efter att ha läst "Vad skall vi göra i framtiden - Sverige i glbaliseringen" (Svenskt Näringsliv) insåg jag insåg att vi ckså i Sverige måste kunna leva på jbb med lägre förädlingsvärde ch att det är viktigt för Sverige att dessa jbb kmmer till, av både mänskliga, eknmiska ch strategiska skäl. En platt skatt med vårt skattetryck blir för mycket i skatt på lägre löner, det går inte att leva på det sm blir kvar. Det fick mig att ge avkall på den heliga principen med platt skatt i alla lönelägen. Jag har byggt en simuleringsmdell ch itererat mig fram till följande mdifiering av skatteväxlingsförslaget; Jag har sänkt skatten med ca 63 mdr för dem sm tjänar mindre än kr per år (hela lönen), vilket idag mtsvarar en månadslön på drygt kr ch de sm idag tjänar kr per månad ( kr per år hela lönen) skulle inte betala någn skatt alls (utöver mtsvarande den löneskatt de betalar idag). Jag finansierar detta genm att ta brt hela grundavdraget, vilket ger ca 45 mdr (eventuellt lägre?). Underskttet begränsas då till 18 mdr. En bra ch viktig investering för att få fart på de dynamiska effekterna sm kmmer att bli betydande, garanterat. Rent tekniskt får mdellen följande knsekvenser räknat på hela lönen (inklusive nuvarande löneskatt); Upptill kr per år betalas endast kmmunalskatt på ca 25 % (mtsvarar nuvarande kmmunalskatt eller nuvarande löneskatt). Innebär att den sm idag har en lön på kr skulle få behålla hela belppet (löneskatten sm betalas idag mtsvarar kmmunalskatten i skatteväxlingsförslaget). Mellan ch kr per år trappas statsskatten successivt upp från 0 % till 25 % (statsskatten mtsvarar nuvarande löneskatt). Marginalskatten inm intervallet är knstant 65 % (inklusive en kmmunalskatt på 25 %) ch det gör att barnmsrgen bara kstar 35 % eftersm den är fullt avdragbar mt lön. Observera att den ttala skatten successivt ökar från 25 % upptill 50 % inm intervallet ch den beräknas från första krnan (gör att prcentsatsen inte ökar linjärt). 11

12 DVS; Över kr per år blir både skatten ch marginalskatten 50 % (25 % kmmunalskatt ch 25 % statsskatt) berende av hur mycket man tjänar. Från första krnan. Ingen statsskatt för de sm fyllt 65 år varför de flesta kan välja att jbba mindre ch ändå få kvar lika mycket efter skatt sm tidigare. Ttala inkmstskatten (statlig ch kmmunal skatt) blir 25 % för mycket låga löner ch för de sm fyllt 65 år, mellan 25 % ch 50 % för löner sm idag ligger mellan kr ch kr. Därutöver blir skatten 50 %, från första krnan. Marginalskatten blir 25 % för låga löner ch för de sm fyllt 65 år, 65 % för löner sm idag ligger mellan kr ch kr. Därefter blir marginalskatten 50 %. Valet av kr per månad (lön idag) berr på att det ligger nära existensminimum ch gränsen kr per månad (lön idag) är så högt jag kan gå utan att spräcka kstnadsramarna ch för att få en rimlig marginalskatt inm intervallet. Först nu är skatteväxlingsförslaget med friskvårdsknt kmplett. Det är lika dumt att skatta brt jbb med lågt förädlingsvärde sm det är att lägga straffskatt på utbildning ch hög lön. En trevlig bieffekt är ckså att barnmsrg, tandvård ch hushållsnära tjänster blir billigare för de låginkmsttagare sm idag tjänar mellan ch krnr per månad. Hela lönen betalas ut varje månad till löntagarens löneknt ch arbetstagaren betalar själv in sin skatt till sitt skatteknt inm två veckr. Arbetsgivaren servar med att beräkna ch på lönespecifikatinen redvisa preliminärt skattebelpp, exklusive eventuella avdrag. Föregående månads avdragbara kstnader för pensinssparande, hushållsnära tjänster, tandvård eller barnmsrg redvisas ch dras av från skattebelppet på en skattedeklaratinsblankett. Återstående belpp inbetalas. Observera att låginkmsttagare bara betalar 35 % av kstnaden för avdragbara tjänster, emedan övriga betalar 50 %, Löntagare är klka människr sm med rätt stöd inte brde få prblem med att klara av att själva betala in sin skatt ch genm att själva betala in skattebelppet fås en större förståelse för hur str skatten är, vem sm betalar den ch kanske blir det ckså en träning inför att bli egen företagare, sm vi behöver många fler av. Sambeskattning kan ansökas m, gällande två persner sm är skrivna på samma rt ch sm har gemensamt hushåll. Det är medbrgarnas egen sak m en eller två persner inm hushållet skall förvärvsarbeta, de skall ses sm en enhet ch skatteuttaget skall bara påverkas av hushållets samlade inkmster. På samma sätt fördelas den pensinsgrundande inkmsten. Medelklassen slipper fastighetsskatten, förmögenhetsskatten, får en lägre kapitalskatt ch lägre marginalskatt. Dck får de ingen reell skattesänkning innan fler har kmmit i arbete. Att åstadkmma en halv miljn nya jbb inm privata sektrn inm fem år innebär nya jbb per vecka. En halv miljn nya jbb inm fem år eller en miljn nya jbb inm ti år utan att radikalt förändra nuvarande skattesystem är nästintill en möjlighet. Det räcker dck inte med att bara förändra skattesystemet. Arbetsmarknadslagarna måste ckså förändras för att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden ch villkren för företagande måste förenklas ch förbättras. Utbildningen måste ckså bli bra mycket bättre. På nästa sida finns en simulering med skattesatser idag jämfört med det nya förslaget för lika inkmster. Störst skattesänkning får låginkmsttagare ch även höginkmsttagare får en skattesänkning genm den platta skatten, när straffskatten på utbildning försvinner. 12

13 Simulering; Sänkt skatt på låga inkmster i kmbinatin med platt skatt - jämfört med idag. 13

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Ar.redovlsning.. PensionsförvaJtflingen. *~~e~~~!inget

Ar.redovlsning.. PensionsförvaJtflingen. *~~e~~~!inget Ar.redvlsning.. PensinsförvaJtflingen *~~e~~~!inget *~ 1 LedningsstabenIeknmigruppen Annika Hjertkvist 2007-02-27 LiÖ 2007-18 Landstingsstyrelsen Årsredvisning för pensinsförvaltningen 2006 Sammanfattning

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

--- - - - Arsredovisning 2005. Pensionsförval~ningen --- - - * l-andstinget. i Ostergötland

--- - - - Arsredovisning 2005. Pensionsförval~ningen --- - - * l-andstinget. i Ostergötland --- - - - Arsredvisning 2005 Pensinsförval~ningen --- - - I * l-andstinget i Ostergötland *=~ 1 LedningsstabenIeknmigruppen Annika Hjertkvist 2006-03-01 LiÖ 2006-18 Landstingsstyre Isen Årsredvisning för

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET?

KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? SVENSK T!DSKRIFT KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? MAGNUS NILSSON Tillgängligheten ökar, det blir billigare ch kunderna krnmer i högre utsträckning att styras av varumärken ch ställa högre krav

Läs mer

Inkomstdeklarera för lokalavdelning

Inkomstdeklarera för lokalavdelning Versin: 2012-05-03 Inkmstdeklarera för lkalavdelning En lkalavdelning sm registrerat sig hs Skatteverket ch fått ett rganisatinsnummer är skyldiga att inkmstdeklarera, avsett art ch strlek på intäkterna

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

Att tänka på inför ekonomiredovisning

Att tänka på inför ekonomiredovisning Att tänka på inför eknmiredvisning Leader Terra et Mare Fregatten 2 444 30 Stenungsund http://www.terraetmare.se Eknmiredvisning görs i samband med varje ansökan m utbetalning (rekvirering av pengar) i

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi?

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Anvisningar: Hur fyller man i frmuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Intrduktin Alla kmmuner sm skriver under Brgmästaravtalet förbinder sig att lämna in sina åtgärdsplan för hållbar energi (SEAP),

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

1) Mindre tid åt papper, mer tid för eleverna

1) Mindre tid åt papper, mer tid för eleverna 2014-08-22 Läraryrket världens rligaste arbete Om alla barn ska få en ärlig chans i sklan måste de få den tid de behöver med skickliga, engagerade ch kunniga lärare. Så är det inte idag. Alldeles för många

Läs mer

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen?

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen? APRIL 2012 Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Sammanfattning Tillgången på kmpetens är en av de allra viktigaste resurserna för

Läs mer

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Närvarande Ltta Friberg, rdförande Jnas Löhnn, vice rdförande Jhan Sandwall, ledamt Jhannes Kretschmer, ledamt Cicci Anderssn, ledamt Uffe Madsen, ledamt Ali

Läs mer

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA 1 FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA Denna förköpsinfrmatin innehåller en sammanfattning av de viktigaste villkren avseende Allras Tandvårdsförsäkring Skydda. I försäkringsbrevet,

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

JUNGSKILEHE FÖR ETT NÄRMARE BOENDE

JUNGSKILEHE FÖR ETT NÄRMARE BOENDE JUNGSKILEHE FÖR ETT NÄRMARE BOENDE STIFTELSEN LJUNGSKILEHEM ARSBOKSLUT 2013 Förvaltningsberättelse Styrelsen ch verkställande direktören för Stiftelsen Ljungskilehem, rganisatinsnummer 858500-1285, får

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Åtgärdslistor från Skånskt Bostadsforum 2014-11-28 Konkreta förslag på åtgärder för att lösa problemen: 1. Hur kan PBL bli ett effektivt verktyg?

Åtgärdslistor från Skånskt Bostadsforum 2014-11-28 Konkreta förslag på åtgärder för att lösa problemen: 1. Hur kan PBL bli ett effektivt verktyg? Åtgärdslistr från Skånskt Bstadsfrum 2014-11-28 Knkreta förslag på åtgärder för att lösa prblemen: 1. Hur kan PBL bli ett effektivt verktyg? Större möjlighet till delat huvudmannaskap i detaljplan Använd

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2013 FÖR. Reijmyre Glasbruk AB 556461-3395

ÅRSREDOVISNING 2013 FÖR. Reijmyre Glasbruk AB 556461-3395 BOLAGSVERKET 2014-07- O~ BILAGA 1 ÅRSREDOVISNING 2013 FÖR Reijmyre Glasbruk AB 556461-3395 FASTSTÄLLELSEINTYG Undertecknad styrelseledamt intygar härmed, dels att denna kpia av årsredvisningen överensstämmer

Läs mer

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning YTTRANDE 1 av 6 2009-01-20 Scialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva sm andra ny lag m stöd ch service till vissa persner med funktinsnedsättning För följande kapitel har Umeå inga invändningar

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn EFTER VALET Liten PM m trängsel-/framkmlighetsavgifter 2002-09-12/mn UTGÅNGSPUNKTER FÖR POLITISKA UPPGÖRELSER EFTER VALET 2002 OM ATT SNABBT INFÖRA TRÄNGSEL-/FRAMKOMLIGHETSAVGIFTER I STOCKHOLMSREGIONEN

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING PREMIUM

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING PREMIUM 1 FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING PREMIUM Dna förköpsinfrmatin innehåller sammanfattning av de viktigaste villkr avsede Allras Tandvårdsförsäkring Premium. I försäkringsbrevet, ersättningstabell,

Läs mer

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem Ny fastighetsmäklarlag Vitec Mäklarsystem Juni 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Sammanfattning av den nya fastighetsmäklarlagen... 3 3. Jurnalplikten med checklistr... 4 4. Sidtjänster...

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

INNEHÅLL. Bostadsmarknaden i Sverige sedan 1990-talet Kassaflödesanalys. Villor i residensstäderna Bostadsrätter i residensstäderna

INNEHÅLL. Bostadsmarknaden i Sverige sedan 1990-talet Kassaflödesanalys. Villor i residensstäderna Bostadsrätter i residensstäderna BETALT FÖR ATT BO En kassaflödesanalys av pris- ch kstnadsutvecklingen under de senaste fem åren på villa- respektive bstadsrättsmarknaderna i Sverige 2014-06-09 1 INNEHÅLL Bstadsmarknaden i Sverige sedan

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande Yttrande Diarienummer: 12KS/0303 Datum: 2012-11-14 Lars Fladvad, utvecklingschef Landstingsstyrelsens förvaltning Bx 22550 104 22 Stckhlm, Yttrande över regeringens bstadsuppdrag till landstinget Bakgrund

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Vår månadstidning fick ett bra mottagande och vi har hört att många var nöjda med detta sätt att få information. Det blev vi väldigt glada över.

Vår månadstidning fick ett bra mottagande och vi har hört att många var nöjda med detta sätt att få information. Det blev vi väldigt glada över. Infbladet Juni 2013 Huvudartiklar: Förhandlingarna Turlistr Skyddsmbuden Inledning Vår månadstidning fick ett bra mttagande ch vi har hört att många var nöjda med detta sätt att få infrmatin. Det blev

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

HAMNARBETARNAS A-KASSA EKONOMISK TRYGGHET VID ARBETSLÖSHET

HAMNARBETARNAS A-KASSA EKONOMISK TRYGGHET VID ARBETSLÖSHET HAMNARBETARNAS A-KASSA EKONOMISK TRYGGHET VID ARBETSLÖSHET ÅRSREDOVISNING 2014 www.hamnakassa.se Innehåll Förvaltningsberättelse Kassans verksamhet Kassans säte Viktiga händelser 2014 Föreningsstämman

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013

Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013 2013-04-09 KUN2013/91 Resultat Intrduktinsprgrammet, IM, Sandvikens gymnasieskla, våren 2013 2012: 118 (av 224 enligt prcapita 6/3) elever svarade på enkäten, dvs 53 %, 53 flickr ch 65 pjkar ch 2 sm inte

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 1 (5) Riktlinjer för gdkännande ch rätt till bidrag för enskild förskla, fritidshem ch pedaggisk msrg Dkumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Barn ch utbildningsnämnden (2009 10 06 62) Gäller för: Enskild förskla,

Läs mer

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv Utvärdering av Piltprjektet Bärkraft intensiv Sammanfattning Piltprjektet Bärkraft intensiv har genmförts inm ramen för prjektet Förnybar energi från de gröna näringarna för att testa hur LRF genm ett

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 och framåt

Forskningsstrategi 2015 och framåt Bilaga, 24 Sammanträdesdatum: 2015-03-17 Dnr: 2015/86-1.1 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Frskningsstrategi 2015 ch framåt Bakgrund Frskningsstrategin för 2015 ch framåt består av tre delar: Inför

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

Policyn inkluderar de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige enligt 8 kap 3 Kommunallagen har att fastställa.

Policyn inkluderar de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige enligt 8 kap 3 Kommunallagen har att fastställa. FINANSPOLICY 1. ALLMÄNT 1.1 Övergripande mål för finansverksamheten Kmmunens finansverksamhet skall bedrivas på ett effektivt ch säkert sätt utan spekulativa inslag. Den övergripande målsättningen för

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsplan för Stckhlmsreginens Eurpaförening 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 UPPDRAG OCH ORGANISATION... 3 VERKSAMHET 2014... 5 Pririterade frågr 2014... 6 Tillväxt... 6 Inre marknad ch

Läs mer

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Intern kntrll snöröjning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10-13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

Exempel på hur Din tandvårdsförsäkring fungerar

Exempel på hur Din tandvårdsförsäkring fungerar 1 FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING VÅRDA Dna förköpsinfrmatin innehåller sammanfattning av de viktigaste villkr avsede Allras Tandvårdsförsäkring Vårda. I försäkringsbrevet, stabell, de

Läs mer

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM ALINGSÅS Finansiell samrdning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Sida 1 av 13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprv, läsår 2012/2013 Delprv A Årskurs 9 Elevens namn ch klass/grupp Prv sm återanvänds mfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 ffentlighets- ch sekretesslagen. Detta prv återanvänds t..m. 2013-06-30.

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Datum 2012-10-22 Sida 1 (2)

Datum 2012-10-22 Sida 1 (2) I Landstinget II DALARNA Central förvaltning Eknmienhet BESLUTSUNDERLA

Läs mer

Särredovisning av fjärrvärmeverksamhet

Särredovisning av fjärrvärmeverksamhet EI R2009:11 Särredvisning av fjärrvärmeverksamhet Är nuvarande reglering tillräcklig för att hantera riskerna för krssubventinering ch prisdiskriminering? Energimarknadsinspektinen Bx 155, 631 03 Eskilstuna

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Hierarkiernas död och nätverkens födelse

Hierarkiernas död och nätverkens födelse ~ :l.... > :ra...::.::: FRANCIS FUKUYAMA HAR TÄNKT TilliGN Hierarkiernas död ch nätverkens födelse Infrmatinsflödet ändrar förutsättningarna för att rganisera eknmi ch plitik. Auktritärt styre ch frmella

Läs mer

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp Datum: 2013-06-16 Rev: 2014-06-25 Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsfrums Mandatgrupp Deltagare: Eva-Marie Marklund Christel Gustafssn Jakim Hlback Gabriella Uhrdin Mikael Sleman Åsa Möller Helena

Läs mer

Förstudie XBRL Finansiell information

Förstudie XBRL Finansiell information N001 (7) 1 (13) IT-standardiseringsrådet 2014-02-18 Patrick Lindén, +46 8 555 521 56 patrick.linden@sis.se Förstudie XBRL Finansiell infrmatin IT-standardiseringsrådet - ärende N001 XBRL Finansiell infrmatin

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12 en Rapprt KPMG AB Antal sidr: 12 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm f the KPMG netwrk f independent member firms affiliated with KPMG Internatinal, a Swiss cperative.

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

Oasmia Pharmaceutical AB (publ)

Oasmia Pharmaceutical AB (publ) Oasmia Pharmaceutical AB (publ) BOKSLUTSRAPPORT FÖR PERIODEN 2006-05-01-- 2007-04-30 Krt m bkslut för periden 2006-05-01 2007-04-30 Kncernens nettmsättning ökade till 22 387 (853) tkr. Resultat efter skatt

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12

Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12 1 Ulrik Brandén Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12 Bakgrund NyföretagarCentrum är Sveriges ledande skapare av nya livskraftiga företag. NyföretagarCentrum Sverige är en stiftelse

Läs mer

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktber 2014 SWENACC // Tjänsteexprt Till Nrdafrika AGENDA: Presentatin av Nrdafrika Tjänsteexprt Tjänstesektrn i Nrdafrika Nrdafrika SWENACC // Tjänsteexprt

Läs mer

Stadgar för Sorundanet

Stadgar för Sorundanet SORUNDANET Stadgar för partiet Srundanet Sidan 1 av 5 Stadgar för Srundanet 1 Allmänt Srundanet är ett lkalt, självständigt plitiskt parti i Nynäshamns kmmun, Stckhlms län. Srundanets syfte är: Att vara

Läs mer

Gemensamt bolag för drift av verksamheten inom Eskilstuna Energi och Miljö AB samt SEVAB Strängnäs Energi AB. Arbetsgruppens rapport 2012-11-13

Gemensamt bolag för drift av verksamheten inom Eskilstuna Energi och Miljö AB samt SEVAB Strängnäs Energi AB. Arbetsgruppens rapport 2012-11-13 Gemensamt blag för drift av verksamheten inm Eskilstuna Energi ch Miljö AB samt SEVAB Strängnäs Energi AB Arbetsgruppens rapprt 2012-11-13 0 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ch förslag sid 2 2 Bakgrund

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprtkll Kmmunstyrelsens Ledningsutsktt 2013-11-13 11 (22) 177 BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 För att kunna möta framtida kmmunikatinsutmaningar,

Läs mer

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011.

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011. Basuppgifter m företaget 1. Anteckna era prduktinsinriktningar ch bruttinkmsterna från dem för 2011. 1. 2. 3. 4. 2. Om ni bedriver växtdling eller vattendling, ange vilka växt- eller djurarter det rör

Läs mer

OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN. Åtta kortfilmer för högstadiet Ämne: religion

OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN. Åtta kortfilmer för högstadiet Ämne: religion OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN Åtta krtfilmer för högstadiet Ämne: religin Prducerade av studenter i tv-prduktin på Stckhlms dramatiska högskla i samarbete med UR Prjektledare Anna Hylander, UR pedaggisk

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

Globaliseringens eliter ersätter de gamla stötarna

Globaliseringens eliter ersätter de gamla stötarna Glbaliseringens eliter ersätter de gamla stötarna 1 av Nils Karlsn :: > I alla samhällen finns eliter. Oh preis sm samhället förändras, byter de kså skepnad. Frdismens h välfärdsstatens eliter är nu på

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Bostadspolitik i Sverige från n ett alternativ till den europeiska huvudfåren

Bostadspolitik i Sverige från n ett alternativ till den europeiska huvudfåren Bstadsplitik i Sverige från n ett alternativ till den eurpeiska huvudfåren Lena Magnussn Turner Institutet för bstads- ch urbanfrskning Uppsala universitet Sverige följer trenden Mer selektiv residual

Läs mer

Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU

Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 27 FÖRORD Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Protokoll för styrelsemöte i Järfällagymnasterna - 2015-04- 16

Protokoll för styrelsemöte i Järfällagymnasterna - 2015-04- 16 1(5) Prtkll för styrelsemöte i Järfällagymnasterna - 2015-04- 16 Datum: 2015-04-16 Tid: 18-21 Närvarande: Styrelsen: Pierre Erikssn, Tva Sörén, Ylva Sundelin, Cilla Söderhäll, Ltta Stlt, Helena Hjertén,

Läs mer

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst.

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst. 014-0-13 Sida 1 av 6 Ersättning till utförare av insatser i en en gäller för: Ersättning till privata utförare av samt resursfördelning till kmmunala utförare av. Enligt scialnämndens beslut m resursfördelning

Läs mer

Ekonomihandbok med tillhörande och närliggande rutiner

Ekonomihandbok med tillhörande och närliggande rutiner Eknmihandbk för spelknvent Versin A, nvember 2009 Författare: Jhan Grth, jhan.grth@ggab.se Eknmihandbk med tillhörande ch närliggande rutiner Revisinshistria Datum Kmmentar Författare 2009-11-20 Ver. A:

Läs mer

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Delrapprt 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Landsbygd i centrum Beskrivning ur handlingsplan. Prjektet Landsbygd i centrum(lic) ska Utvecklingsenheten tillsammans med de 6 LUPbygderna genmföra åtgärder ch

Läs mer

Utkast till språkstrategi

Utkast till språkstrategi Utkast till språkstrategi 1. Principer 1.1 Inledning Enligt 46 i universitetslagen är Aalt-universitetets studentkårs fficiella språk finska ch svenska. Dessutm är en betydande andel av studentkårens medlemmar

Läs mer

Konsekvensutredning. Revidering av avsnitt 9 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t.o.m. BFS 2006:YY 2006-06-29

Konsekvensutredning. Revidering av avsnitt 9 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t.o.m. BFS 2006:YY 2006-06-29 Knsekvensutredning Revidering av avsnitt 9 i Bverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t..m. BFS 2006:YY 2006-06-29 Bverket juni 2006 Titel: Knsekvensutredning: Revidering av avsnitt 9 i Bverkets

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet Risk- ch sårbarhetsanalys av SUNET Bx för Karlinska Institutet 2015-01-19 Dnr: 1-35/2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund. 4 3. Nuläge..... 4 4. SUNET Bx i krthet... 5 5. Juridiska aspekter.

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: Utan schemasystem, manuellt schema i SchlSft Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta

Läs mer

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde Rektr BESLUT 2015-03-17 Dnr HS Riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt vid Högsklan i Skövde Eknmiavdelningen vid Högsklan i Skövde har riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt. Dkumentet

Läs mer

PRELIMINÄR BOKSLUTSRAPPORT. December 2011

PRELIMINÄR BOKSLUTSRAPPORT. December 2011 PRELIMINÄR BOKSLUTSRAPPORT December 2011 Resultatet Årets resultat är 35 Mkr, vilket är 32 Mkr bättre än budget men 14 Mkr sämre än föregående år. Budgetavvikelser för 2011: Nämnderna 2 Mkr bättre än budget.

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Ljusdals kmmun UPPDRAGSNUMMER 1529146000 FALUN 2010-04-09 Swec Envirnment AB Falun Pär Jhanssn Håkan Danielssn 1 (17) Swec Vatten & Miljö Parkgatan 3 Bx 1902, 791 19 Falun Telefn 023-464 00 Telefax 023-464

Läs mer

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB Gemensam upphandling Slutrapprt Hannele Jhanssn Energikntr Sydst AB Sammanfattning I mars 2006 startade prjektet Gemensam upphandling på uppdrag av Reginförbundet i Kalmar län. Syftet med prjektet var

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna sm tillämpas på prjektet enligt avtalet. Dessa regler förtydligas

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer