PRINCIPERNA FÖR LEDARSKAP OCH STYRNING AV HNS-KONCERNEN

Transkript

1 1 (32) HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Fullmäktige , BILAGA 4 PRINCIPERNA FÖR LEDARSKAP OCH STYRNING AV HNS-KONCERNEN Hyvinge sjukvårdsområde sairaanhoitoalue Lohjan Lojo sairaanhoitoalue sjukvårdsområde Lohjan Lojo sjukhus sairaala ä nsi Västra - Uudenmaan Nylands Karjalohja Karislojo sairaanhoitoalue sjukvårdsområde Raasepori Raseborgi Kellokosken Kellokoski sjukhus sairaala Hyvink Hyvinge ää n sjukhus sairaala M äntsä l ä Lapinj Lappträsk ä rvi Hyvink Hyvinge ää Karkkila Högfors Askola Nummis- Jä Träskända rvenp ää Pusula Nurmij ä rvi Pornainen Loviisa Vihti Lovisa Vichtis Tuusula Kerava Kervå Porvoo Borgå Lohja Lojo Siuntio Inkoo Ingå Vantaa Vanda Sibbo Sipoo Espoo Esbo Kauniainen Grankulla Kirkkonummi Kyrkslätt Helsinki Helsingfors Peijaksen Pejas sjukhus sairaala Jorvin sjukhus sairaala Hyksin HUCS sjukhus sairaalat HYKS HUCS - Helsingiss i Helsingfors ä sairaanhoitoalue sjukvårdsområde Porvoon Borgå sjukhus sairaala Porvoon Borgå sairaanhoitoalue sjukvårdsområde Hanko Hangö Ekenäs Tammiharjun sjukhus sair Västra - Nylands sjukhus

2 2 (32) HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Innehåll Inledning Koncernstruktur Koncernens ledarskapsprinciper Vision och värden Strategiska målsättningar Modersamfundet HNS Organ Organisering av HNS verksamhet Koncernförvaltningen Sjukvårdsområdena Företagshälsovården HNS-Lokalcentralen Den externa revisionen och granskningen Affärsverken: medicinska och andra stödtjänster Balansenheterna Dotterbolagen God förvaltning Planering och ledning av verksamheten och ekonomin Regional plan för ordnande av hälsovården och avtal om organisering av HUCS sjukvårdsdistrikt inom specialupptagningsområden Forskning och undervisning Budget och ekonomiplan Planering av verksamheten och ekonomin Uppföljning av och rapportering om verksamheten och ekonomin Bokslutsberedning och resultathantering Principer för finansiering, borgen, låntagning och placeringsverksamhet Personalledning Investeringar Upphandlingsprinciper Upphandlingspolitiska utgångspunkter Ansvar och beslutsfattande Användning av koncernens tjänster Verksamhet på marknaden... 26

3 3 (32) 6.13 Verksamhet som utövas utanför HNS av en person som är anställd av HNS Kommunikationspolitiska principer Kommunikationspolitiska utgångspunkter Ansvar och beslutsfattande Riskhanteringsprinciper Riskhanteringspolitiska utgångspunkter Ansvar och beslutsfattande Koncernrevision och -övervakning Extern revision Revisionsnämnden Revision Intern revision och granskning Utgångspunkter för den interna revisionen Intern revision Behandling och godkännande av principerna för ledarskap och styrning inom HNS-koncernen... 30

4 4 (32) Inledning Syftet med det här dokumentet är att beskriva och klarlägga ledarskapet och styrningen inom hela HNS-koncernen. Dokumentet behandlar inte lösningar som gäller patientens vård. Ett separat dokument kommer att sammanställas om dessa frågor samt om hur samordnandet och styrningen av sjukvårdsverksamheten inom hela HNS samt ansvarsfördelningen gällande utvecklingen av och kvaliteten hos det kliniska patientarbetet genomförs. Sjukvårdsdistriktens uppgifter fastställs i hälso- och sjukvårdslagen samt i lagen om specialiserad sjukvård. Stadgandena kompletteras av HNS grundavtal, enligt vilket HNS bland annat har följande uppgifter: - Att producera sådana tjänster inom den specialiserade sjukvården och vården av utvecklingsstörda för vilka medlemskommunerna och sjukvårdsdistriktet bär ansvaret samt sköta andra uppgifter som universitetssjukvårdsdistriktet har enligt lag. - Vid sidan av de lagstadgade uppgifterna ansvarar samkommunen för i lagen föreskrivna social- och hälsovårdstjänster för sina medlemskommuner till den del som kommunerna överfört uppgiften till att skötas av samkommunen. - Också producera andra tjänster som anknyter till eller stödjer verksamhetsområdet samt vara delägare i eller medlem av sammanslutningar som bedriver verksamhet med samma målinriktning som samkommunen. - Producera tjänster som anknyter till eller stödjer verksamhetsområdet också för andra än medlemskommunerna. HNS sköter sina uppgifter som en koncern. Koncernen har ingen juridisk självständighet, den är inte en juridisk person. HNS-koncernen består av samkommunen HNS och dess dotterbolag. Koncernen har som mål att se till att de enheter som ingår i koncernen utför ett ändamålsenligt samarbete och att HNS-helheten sköter ovan nämnda uppgifter så effektivt, högklassigt och ekonomiskt som möjligt. Därför leds och utvecklas HNS-koncernen som en helhet bestående av HNS och dess dotterbolag. I ledningen av HNS och i ägarstyrningen av de dotterbolag som ingår i koncernen kompletteras lagstiftningen, HNS grundavtal och stadgor av riktlinjerna i detta dokument. Uppdaterade anvisningar kan läsas i HNS nya intranät under Verktyg, administrativa stadgor och anvisningar.

5 5 (32) 1 Koncernstruktur I enlighet med kommunallagen är HNS-koncernen en helhet som den 1 januari 2012 utgörs av 1) samkommunen HNS (modersamfundet), som består av fem sjukvårdsområden: HUCS sjukvårdsområde, Hyvinge sjukvårdsområde, Lojo sjukvårdsområde, Västra Nylands sjukvårdsområde och Borgå sjukvårdsområde samt fyra resultatområden; koncernförvaltningen, företagshälsovården, HNS-Lokalcentralen och den externa revisionen. Dessutom innefattar samkommunen HNS tre affärsverk som producerar medicinska stödtjänster och tre affärsverk som tillhandahåller allmänna stödtjänster samt IT-förvaltningen och hjälpmedelscentralen som fungerar som balansenheter; och 2) juridiskt självständiga samfund i vilka samkommunen HNS har beslutanderätt (dottersamfunden): HYKSin kliiniset palvelut Oy, HNS-Fastigheter Ab, Uudenmaan Sairaalapesula Oy samt tio bostads- och fastighetsbolag. HNS-koncernens organisationsstruktur år 2012: PATIENTER Västra Nyland 43,0 milj. 456 pers. Lojo 71,0 milj. 705 pers. HUCS 1 231,3 milj pers. Hyvinge 146,7 milj pers. Borgå 61,6 milj. 566 pers. Ravioli 37,2 milj. 426 pers. HNS-Desiko 65,7 milj pers. HNS-Logistik 135,2 milj. 276 pers. HUSLAB 164,9 milj pers. HNS-Bilddiagnostik 98,9 milj. 923 pers. HNS-Apoteket 116,0 milj. 173 pers. HNS-Servis 48,7 milj. 860 pers. Företagshälsovården 6,5 milj. 54 pers. HNS- Lokalcentralen 150,4 milj. 26 pers. Hjälpmedelscentralen Balansenheten ITförvaltning 6 milj. 20 pers. 62,4 milj. 205 pers. Verkställande direktören Samförvaltningen 105 pers. Styrelsen Dottersamfunden HNS- Fastigheter Ab 116,4 milj. 309 pers. Uudenmaan Sairaalapesula Oy 15,5 milj. 233 pers. Extern revision 4 pers. HYKSin kliiniset palvelut Oy 10 bostads- och fastighetsbolag Fullmäktige MEDLEMSKOMMUNER Revisionsnämnden

6 6 (32) 2 Koncernens ledarskapsprinciper 2.1 Vision och värden HNS-koncernen leds i enlighet med den godkända strategin, dess värden och målsättningar som en helhet så att varje organisationsnivå har tydliga ansvarsområden och befogenheter enligt principen om en enda ledare. HNS-koncernens tillvägagångssätt är baserat på en beställar-producentmodell mellan sjukvårdsområdena och enheterna som tillhandahåller stödtjänster. Personalen deltar aktivt i planeringen och utvecklingen av verksamheten på arbetsplatserna. Samkommunen har ett nära samarbete med Helsingfors universitet och andra högskolor och läroanstalter när det gäller att ordna och utveckla undervisningen och det vetenskapliga forskningsarbetet. HNS vision är att vara en internationellt högklassig, kunskapsgenererande sjukhusorganisation där undersökningen och vården av patienterna är av hög kvalitet, rättidig, säker och kundorienterad. HNS tjänsteproduktion är konkurrenskraftig och dess sjukhus och enheter erbjuder eftertraktade arbetsplatser. Värderingar i HNS strategi (10/2011) som stödjer förverkligandet av visionen: - Alla människors lika värde - Patientorientering - Kreativitet och innovation - Hög kvalitet och effektivitet - Transparens, förtroende och ömsesidig respekt. 2.2 Strategiska målsättningar Fullmäktige godkände vid sitt sammanträde den 19 oktober 2011 HUS strategi för åren HUS strategi grundar sig på visionen, värderingarna samt uppfattningar baserade på utvecklingsriktlinjer inom samhällspolitiken och hälsovården. I strategin betonas bevarandet och stärkandet av HNS ställning som ledande universitetssjukhusdistrikt inom specialsjukvård samt medicinsk undervisning och forskning. Beträffande det som nämns ovan läggs även betoning på att säkerställa HNS konkurrenskraft, stärka samarbetet mellan primärhälsovården och specialsjukvården samt fortlöpande förbättra HNS image som arbetsgivare. Förtroende har en central betydelse för HNS interna ledning och externa image. HNS strategi utgör grunden för verksamhets- och ekonomiplaneringen. Strategin verkställs med hjälp av årsplaner och budgeter. För att HNS vision ska kunna genomföras, värderingarna förverkligas och verkställandet av strategin tryggas fattas varje år beslut om strategiska tyngdpunktsområden för vilka man definierar åtgärder och ansvariga samt mätare som mäter hur de uppställda målen uppnås. HNS följer regelbundet upp hur målsättningarna i strategin framskrider och verkställs.

7 7 (32) Strategikarta HNS en föregångare Effektiv vård för patientens bästa M Å L Paitentorienterad vård i rätt tid Högklassig forskning och undervisning F Ö R U T S Ä T T N I N G A R V Ä R D E R I N G A R Ett mer utvecklat partnerskap med primärvården Alla människors lika värde Aki Lindén Effektiv och konkurrenskraftig verksamhet Kunnig och motiverad personal Kontrollerad och balanserad ekonomi Fungerande lokaler, teknologi och miljöansvar Nyskapande ledarskap och organisation Ägarsamfundens och intressegruppernas förtroende Patientorientering Kreativitet och innovation Hög kvalitet och effektivitet Transparens, förtroende och ömsesidig respekt 3 Modersamfundet HNS HNS organisationsstruktur samt organens uppgifter och befogenheter baserar sig på det grundavtal som godkänts av medlemskommunerna och de instruktioner som godkänts av HNS fullmäktige (HNS förvaltningsstadga och affärsverkens instruktioner). I förvaltningsstadgan fastställs också uppgifterna och befogenheterna för de högre tjänsteinnehavarna som har linjeansvaret. 1 I affärsverkens instruktioner, som är godkända av fullmäktige, kompletteras kommunallagens bestämmelser gällande direktionernas och verkställande direktörernas uppgifter och beslutanderätt. Bestämmelserna i förvaltningsstadgan och affärsverkens instruktioner binder fullmäktige och naturligtvis också HNS övriga organisation. Organen och tjänsteinnehavarna ska agera i enlighet med sin position, sina uppgifter och sina befogenheter. I de flesta frågor är det möjligt att delegera befogenheter. Om en behörig myndighet enligt förvaltningsstadgan har rätt att vidarebefordra sin beslutanderätt i ett visst ärende, kan myndigheten fatta ett särskilt delegeringsbeslut. Beslutanderätten ska alltid vara baserad på förvaltningsstadgan och de övriga instruktionerna eller på delegeringsbeslut som har fattats på basis av den fullmakt som ges i stadgorna. 1 I instruktionerna för resultatområdena, balansenheterna och affärsverken fastställs vilka uppgifter och vilken beslutanderätt som innehas av de ledande tjänsteinnehavarna för varje enhet.

8 8 (32) 3.1 Organ Fullmäktige är HNS högsta beslutsfattande organ. 2 Fullmäktige sammanträder minst två gånger per kalenderår. HNS fullmäktige beslutar om ärenden som fullmäktige enligt lagen uttryckligen ska besluta om och ärenden i vilka fullmäktige inte har överfört beslutanderätten till samkommunens styrelse eller något annat organ eller en tjänsteinnehavare. Fullmäktige godkänner HNS strategi, de centrala principerna för koncernstyrningen samt grunderna för koncernens interna revision och riskhantering. Dessutom ställer fullmäktige upp verksamhetsmässiga och ekonomiska mål i budgeten och andra beslut. Fullmäktige beslutar om fastställandet av bokslut och hanteringen av resultatet. 2 Medlemskommunernas fullmäktige utser två till fem (2 5) ledamöter till HNS fullmäktige samt en personlig suppleant till varje ledamot för en tidsperiod som motsvarar kommunfullmäktiges mandatperiod. Antalet fullmäktigeledamöter bestäms i förhållande till medlemskommunernas grundkapitalandel. En kommun som innehar minst åtta (8) procent av grundkapitalet har rätt att utse högst tre (3) fullmäktigeledamöter. Om kommunens grundkapitalandel är minst 25 procent har kommunen rätt att utse minst fem (5) fullmäktigeledamöter. Dessutom har Helsingfors universitet rätt att utse två fullmäktigeledamöter och personliga suppleanter till dessa. Det totala antalet röster som innehas av fullmäktigeledamöter utsedda av en medlemskommun motsvarar kommunens relativa andel av det grundkapital som fastställdes i det senaste godkända bokslutet. En andel på en tiondels procent berättigar till en röst, dock så att varje ledamot har minst en röst. Det totala antalet röster för ledamöter utsedda av kommunen fördelas jämnt mellan de ledamöter som är närvarande. Antalet röster för universitetets representanter är tio (10) procent av det sammanlagda antalet röster för fullmäktigeledamöterna utsedda av kommunerna.

9 9 (32) Styrelsen 3 har en central betydelse för styrningen av HNS verksamhet. Enligt grundavtalet ska styrelsen svara för sjukvårdsdistriktets förvaltning och ekonomi och därvid ägna särskild uppmärksamhet åt a) att de strategiska verksamhetsmålen nås och att balansen i ekonomin upprätthålls b) effektivisering av verksamheten och förverkligande av de strukturarrangemang som krävs för verksamheten c) samordning av verksamheten d) att uppgifter som gäller riksansvaret och upptagningsområdet för högspecialiserad vård uppfylls e) att undervisnings- och forskningsverksamhet på universitetsnivå inom hälsovetenskaper ordnas f) arbetsgivarfunktionen g) styrningen av förvaltningen. Dessutom har styrelsen till uppgift att behandla de uppföljningsrapporter som gäller samkommunens verksamhet och ekonomi samt besluta om åtgärder som föranleds av rapporterna. Till styrelsens tyngdpunktsområden hör att ordna HNS sjukvård samt undervisnings- och forskningsverksamhet på ett sådant sätt att tjänsterna produceras rättvist, kostnadseffektivt och högklassigt. HNS styrelse har omfattande befogenhet att utfärda förpliktande bestämmelser eller instruktioner till alla resultatområden, balansenheter och affärsverk inom HNS, med undantag av den externa revisionen. Enligt kommunallagen ska ett affärsverk styras och övervakas av affärsverkets direktion. I övriga frågor än de som enligt lagen uteslutande ingår i direktionens beslutanderätt fastställs befogenhetsförhållandena mellan styrelsen och affärsverkets direktion enligt riktlinjerna i detta dokument. Också i sådana frågor som enligt lagstiftningen ska avgöras av affärsverkets direktion kan styrelsen uppmana direktionen att agera på det sätt som styrelsen förutsätter. Verkställande direktören fungerar som styrelsens föredragande. Styrelsen kan genom att använda sin rätt att ta ärenden till behandling fatta beslut i ärenden som tillhör organ och tjänsteinnehavare underställda styrelsen, med undantag av beslut som enligt lagen ska fattas av affärsverkets direktion. Koncernsektionen är ett organ underställt styrelsen och samordnar HNS stödtjänster. Koncernsektionen har till uppgift att - lägga fram förslag till riktlinjer och principer för koncernstyrningen samt till de mål som ställs upp för affärsverken och dotterbolagen 3 Sjukvårdsdistriktet leds av en styrelse som lyder under fullmäktige. Fullmäktige utser för sin mandatperiod femton (15) styrelseledamöter och personliga suppleanter till dessa. Dessutom har Helsingfors universitet rätt att utse två (2) styrelseledamöter och personliga suppleanter till dessa. Fullmäktige utser en (1) av styrelsemedlemmarna till ordförande och en (1) till vice ordförande. Styrelsens sammansättning ska, med undantag av de ledamöter som utses av Helsingfors universitet, anpassas så att den motsvarar röstandelen som de olika grupperna som är representerade i medlemskommunernas fullmäktige fick i kommunalvalet inom samkommunens område enligt den proportionalitetsprincip som fastställs i vallagen. Styrelsen ska utses så att den inkluderar en ledamot från varje sjukvårdsområde och så att de språkliga aspekterna beaktas.

10 10 (32) - följa att affärsverken och dotterbolagen arbetar enligt de mål fullmäktig och styrelsen satt upp samt för sin del sköta koncernkontrollen i praktiken - behandla affärsverkens och dotterbolagens uppföljningsrapporter samt också annars följa deras verksamhet - behandla till koncernstyrningen relaterade riktlinjer som gäller affärsverken och dotterbolagen. Nämnden för den språkliga minoriteten har till uppgift att som en lagstadgad nämnd utveckla och sammanjämka specialsjukvården för språkliga minoriteter vid HNS samt utbildningen på minoritetsspråket för hälsovårdspersonalen. Sektionerna för den språkliga minoriteten som är underställda nämnden för de språkliga minoriteten följer upp den språkliga minoritetens rätt att få vård på sitt modersmål och behandlar för sin del behandla undervisningen i minoritetsspråket för hälsovårdspersonalen. Nämnden för den psykiatriska sjukvården bistår styrelsen i utvecklingen och samordningen av den psykiatriska sjukvården. Sjukvårdsområdenas nämnders och affärsverkens direktioners ställning och uppgifter behandlas senare. 3.2 Organisering av HNS verksamhet För den interna styrningen och ledningen indelas samkommunen i en koncernförvaltning samt sjukvårdsområden och resultatenheter som producerar sjukvårdstjänster samt i affärsverk, balansenheter och resultatområden som producerar medicinska och andra stödtjänster.

11 11 (32) Koncernförvaltningen HNS verkställande direktör har till uppgift att leda samkommunens verksamhet, ansvara för koncernledningen samt för sin del ansvara för att de mål som fullmäktige och styrelsen har ställt upp nås. Verkställande direktören är chef för koncernförvaltningens ledande tjänsteinnehavare 4, direktörerna för sjukvårdsområdena och direktören för balansenheten IT-förvaltningen. Koncernförvaltningen, som lyder under verkställande direktören, har som sin centrala uppgift att skapa förutsättningar för sjukvårdsdistriktets verksamhet för att uppnå de syften och mål som fastställs i HNS strategi. Dessutom ansvarar koncernförvaltningen för ledningen av följande funktioner: - planeringen och uppföljningen av verksamheten och ekonomin - investeringarna - undervisnings- och forskningsverksamheten samt relationerna till Helsingfors universitet och andra läroanstalter - arbetsgivarverksamheten - intressebevakningen och samhällsförbindelserna samt internationella ärenden - organiseringen av finansierings- och placeringsverksamheten - riskhanteringen - egendomsförvaltningen och avtalsförvaltningen - kommunikations- och imagefrågorna - beredningen och verkställandet av styrelse- och fullmäktigeärendena samt koncernsektionens ärenden - de centraliserade förvaltningsfunktionerna, vilka innefattar bland annat o juridiska ärenden o olika verksamhetspolitiska ärenden: upphandlingspolitik, personalpolitik, investeringspolitik, miljöpolitik, o.s.v. o centraliserad utbildnings- och utvecklingspolitik samt samordning av utvecklingsprojekt som får extern finansiering - den interna revisionen. HNS verkställande direktör har ett tydligt organisatoriskt linjeansvar, vilket även personaldirektören, chefsöverläkaren och ekonomidirektören har i begränsad omfattning. På tjänsteinnehavarnivå sköter förvaltningsdirektören ägarstyrningen av dotterbolagen. Det är dock förvaltningsöverläkaren som fungerar som ansvarig för HYKSin kliiniset palvelut Oy. De andra tjänsteinnehavarna inom koncernförvaltningen fungerar som experter och har inget direkt linjeansvar med avseende på den övriga organisationen. Den allmänna förvaltningen, personalförvaltningen och ekonomiförvaltningen har en samordnande och konsulterande ledningsuppgift som styr de gemensamma verksamhetsprinciperna genomgående i hela HNS-koncernen. 4 Chefsöverläkaren, förvaltningsdirektören, förvaltningsöverskötaren, förvaltningsöverläkaren, personaldirektören, ekonomidirektören, revisionsdirektören och kommunikationsdirektören.

12 12 (32) Sjukvårdsområdena För organiseringen av sjukvårdsverksamheten indelas sjukvårdsdistriktet enligt kommuner i sjukvårdsområden som fastställs i HNS grundavtal. Samkommunens sjukvårdsområden är: - HUCS sjukvårdsområde - Hyvinge sjukvårdsområde - Lojo sjukvårdsområde - Västra Nylands sjukvårdsområde - Borgå sjukvårdsområde Nämnden för sjukvårdsområdet har till uppgift att för sin del genomföra HNS strategi och svara för ekonomiförvaltningen. Under ledning av samkommunens styrelse ska nämnden - leda sjukvårdsområdets verksamhet på ett sådant sätt att de verksamhetsmässiga och ekonomiska mål som styrelsen har fastställt uppnås - bereda sådana ärenden som gäller sjukvårdsområdet för behandling av styrelsen och fullmäktige samt se till att besluten verkställs - ansvara för samarbetet med primärvården i sjukvårdsområdets kommuner - göra framställningar om utvecklingen av verksamheten inom sitt område - behandla uppföljningsrapporterna om sjukvårdsområdets verksamhet och ekonomi samt besluta om åtgärder som rapporterna föranleder. Sjukvårdsområdena har ingen egen balansräkning. Sjukvårdsområdets direktör har till uppgift att leda sjukvårdsområdets operativa verksamhet och för sin del ansvara för att de verksamhetsmässiga och ekonomiska mål som har fastställts för sjukvårdsområdet uppnås. Direktören för sjukvårdsområdet är underställd sjukvårdsområdets nämnd. Sjukvårdsområdenas direktörer fungerar i egenskap av föredragande som tjänsteinnehavare underställda sina nämnder. Organisatoriskt är deras linjechef HNS verkställande direktör. Chefsöverläkaren kan med stöd av lagen ge allmänna anvisningar om inskrivning och utskrivning av en patient. Verksamhetscheferna är chefer för de kliniska resultatenheterna inom HUCS sjukvårdsområde och ansvarar för resultatenhetens verksamhet gentemot direktören för HUCS sjukvårdsområde, som är chef för resultatenhetens direktör vad gäller verksamheten i fråga. Dessutom har verksamhetscheferna till uppgift att under ledning av chefsöverläkaren och i samarbete med direktörerna för sjukvårdsområdena ansvara för utvecklingen och koordineringen av sina egna specialiteter inom hela HNS.

13 13 (32) Företagshälsovården Företagshälsovårdens resultatområde sköter centraliserat de företagshälsovårdstjänster som behövs inom hela HNS. Fullmäktige fastställer de verksamhetsmässiga och ekonomiska målen för resultatenheten. Personaldirektören är chef för resultatområdets direktör HNS-Lokalcentralen HNS-Lokalcentralen har till uppgift att som representant för samkommunen ansvara för att HNS har tillgång till de lokaler som krävs för verksamheten, att fastighetsbeståndet sköts effektivt samt att miljövärden beaktas i all koncernverksamhet. HNS-Lokalcentralen representerar ägaren, tillhandahåller lokaler för kärnverksamheten och affärsverken samt beställer tjänster med anknytning till fastighetsskötsel, inklusive fastigheternas säkerhetstjänster. Fullmäktige fastställer de verksamhetsmässiga och ekonomiska målen för resultatenheten. Ekonomidirektören är chef för resultatområdets direktör Den externa revisionen och granskningen Vad gäller revisionsnämnden och enheten för extern revision, som är ett eget resultatområde underställt revisionsnämnden, samt revisorerna hänvisas till det som presenteras i avsnitt Affärsverken: medicinska och andra stödtjänster Följande affärsverk producerar medicinska och andra stödtjänster: HUSLAB, HNS-Röntgen, HNS-Apoteket, HNS-Desiko, HNS-Logistik, Ravioli och HNS-Servis. HNS affärsverk är en del av HNS organisation. Med andra ord är de inte självständiga juridiska personer. Enligt 87 a i kommunallagen kan ett kommunalt affärsverk grundas för affärsverksamhet eller för en uppgift som ska skötas enligt företagsekonomiska principer. När det gäller HNS affärsverk är det fråga om ett internt förfaringssätt med beställare och producent. Det är inte fråga om någon affärsverksamhet, utan ett agerande enligt företagsekonomiska principer. Kapitel 10 a i kommunallagen innehåller särskilda bestämmelser om affärsverk: där stadgas om affärsverkets direktions och verkställande direktörs ställning och uppgifter samt om beslutanderätten som kan kompletteras med instruktioner för affärsverken som har godkänts av fullmäktige. Likaså stadgas i lagen om budget- och bokslutsprocesser som gäller affärsverkens verksamhet. HNS styrelse tillsätter och utnämner samt vid behov avsätter affärsverkens direktioner. Likaså utser styrelsen verkställande direktören för ett affärsverk efter att det ifrågavarande affärsverkets direktion har gett sitt utlåtande i ärendet. Direktionen har en central roll i affärsverkets verksamhet. Direktionen leder och övervakar affärsverkets verksamhet. Direktionen har bland annat till uppgift att besluta om utvecklande av affärsverkets verk-

14 14 (32) 3.4 Balansenheterna samhet inom ramen för de mål som fullmäktige har satt för verksamheten och ekonomin samt följa och rapportera hur målen nås. Det är också direktionens uppgift att godkänna affärsverkets budget och ekonomiplan. Varje affärsverk vid HNS leds av en verkställande direktör i tjänsteförhållande. Verkställande direktören är underställd direktionen och har till uppgift att leda och utveckla affärsverkets verksamhet, ombesörja affärsverkets förvaltning samt organisera ekonomin och den interna revisionen. Verkställande direktören fungerar som direktionens föredragande och sköter också verkställandet av direktionens beslut. Affärsverkens verkställande direktörer är, i egenskap av föredragande, tjänsteinnehavare underställda sin direktion. Chefsöverläkaren är chef för verkställande direktörerna vid affärsverken HUSLAB, HNS-Röntgen och HNS-Apoteket. Ekonomidirektören är chef för verkställande direktörerna vid affärsverken HNS-Desiko, HNS-Logistik, Ravioli och HNS-Servis. Affärsverken har en egen balansräkning. I budgeten som har godkänts av fullmäktige fastställs målen för affärsverkens verksamhet och ekonomi samt uppföljningsmätare. Serviceavtal om producerade tjänster, deras mängd och kvalitet samt en utvärdering av den totala faktureringens omfattning upprättas mellan affärsverken och deras kunder. Avtalen ska göra verksamheten mer transparent. IT-förvaltningen och Hjälpmedelscentralen är balansenheter. Balansenheten är en del av samkommunen och är inte en separat juridisk person. Fullmäktige beslutar om inrättande av enheten och fastställer samtidigt den ingående balansen. Balansenheternas uppgift och syftet med verksamheten överensstämmer med det som sägs om affärsverken. Balansenheten har ingen egen förtroendeperson och ingen instruktion. Balansenheten omfattas av bestämmelserna i förvaltningsstadgan och andra instruktioner gällande HNS verksamhet. Fullmäktige fastställer de verksamhetsmässiga och ekonomiska målen för balansenheterna. Balansenhetens intäkter och kostnader samt investeringar ingår i samkommunens budget. Balansenheten har separat bokföring och ett separat bokslut. HNS verkställande direktör är chef för IT-förvaltningens direktör och chefsöverläkaren är chef för Hjälpmedelscentralens direktör.

15 15 (32) 4 Dotterbolagen Stödtjänster produceras också av HNS-Fastigheter Ab, Uudenmaan Sairaalapesula Oy samt tio bostads- och fastighetsbolag. Till koncernen hör också HYKSin kliiniset palvelut Oy. 5 HNS-Fastigheter Ab:s verksamhetsområde är byggherreverksamhet, teknisk skötsel och underhåll av fastigheter, verksamhet inom tjänstebostäder samt säkerhetstjänster. HNS äger HNS-Fastigheter Ab till hundra procent och bolaget producerar huvudsakligen tjänster för de övriga enheterna inom HNS. Uudenmaan Sairaalapesula Oy (USP Oy) ägs av HNS (70 %) och Helsingfors stad (30 %). Bolagets verksamhetsområde är textiluthyrning och -vård samt förpackning och sterilisering av operationstextilier. En liten del av bolagets produktion riktas till andra än ägarna eller HNS medlemskommuner. Bostads- och fastighetsbolagens uppgift är att tillhandahålla tjänstebostäder för HNS personal i enlighet med den bostadspolitik som har godkänts av HNS styrelse. HNS ägarandel av HYKSin kliiniset palvelut Oy är 70 procent. Bolagets verksamhetsområde är specialsjukvård och därmed förknippad med diagnostisering och behandling av patienter samt utbildnings-, forsknings-, produktutvecklings-, konsultations-, inköps-, försäljningsoch hyresverksamhet. Bolaget kan äga och/eller på basis av hyresavtal inneha lokaler, maskiner, apparater och utrustning som verksamheten kräver. Bolaget är verksamt på marknaden och producerar huvudsakligen tjänster för andra aktörer än ägarna. Bolagets verksamhet får inte äventyra skötseln av HNS lagstadgade uppgifter vad gäller vården av patienterna i HNS medlemskommuner och inte heller skötseln av uppgifterna inom de särskilda ansvarsområdena eller de nationellt centraliserade uppgifterna. I sin verksamhet följer dotterbolagen aktiebolagslagen och sin bolagsordning. Av denna orsak kan ledningsmetoderna som regleras i kommunallagen inte direkt tillämpas på ledningen av bolagen. Ett aktiebolags organ är bolagsstämman, styrelsen, verkställande direktören och revisorerna. Bolagsstämman är bolagets högsta beslutsfattande organ. Bolagsstämmorna för HNS dotterbolag beslutar endast om ärenden som uttryckligen stadgas i lagstiftningen. Alla övriga ärenden är styrelsens och verkställande direktörens ansvar. Styrelsens viktigaste uppgifter är att utse och eventuellt avsätta verkställande direktören, definiera bolagets strategi och följa upp verkställandet av den, fatta de viktigaste besluten gällande affärsverksamheten samt övervaka kapitalförvaltningen. Verkställande direktören 5 Följande dotterbolag ingår i HNS-koncernen (koncernens ägarandel i %): HNS- Fastigheter Ab (100 %), Kiinteistö Oy HUS-Asunnot (100 %), Uudenmaan Sairaalapesula Oy (69,93 %), Kiinteistö Oy Jorvi (100 %), Kiinteistö Oy Asolanrinne 1 (100 %), VN Fastigheter (100 %), Kiinteistö Oy Kangasjyvä (100 %), Kiinteistö Oy Laurinkatu 24 (100 %), Asunto Oy Pilvenmäki (100 %), FAB Jägarbacken (70,0 %), Kiinteistö Oy Joukahaisentie 5 (69,03 %), Kiinteistö Oy Tuusulan vesitorninrinne (66,67 %) och Kiinteistö Oy Lahenkallio (52,71 %). Dessutom är HNS delägare i nio intressesamfund och två samägda samfund i vilka ägarandelarna varierar. Boksluten för intressesamfunden och de samägda samfunden har konsoliderats med koncernbokslutet genom kapitalandelsmetoden.

16 16 (32) ansvarar för den operativa ledningen av bolaget. Revisorn har till uppgift att säkerställa trovärdigheten hos de uppgifter som aktiebolaget ger, framför allt bokslutet. Dotterbolagens verksamhet följer bestämmelserna i aktiebolagslagen. Dotterbolagen är dock skyldiga att följa de riktlinjer som utfärdats av HNS fullmäktige och styrelse. Dotterbolagen är självständiga juridiska personer. Ägarstyrning innebär att HNS representanter använder sin beslutanderätt vid bolagsstämman eller i andra motsvarande organ samt vidtar andra åtgärder som HNS i egenskap av ägare kan använda för att samverka med bolagets styrelse och verksamhetsprinciper. Dotterbolagets styrelse och operativa ledning ska i förväg ta reda på hur ägaren, d.v.s. HNS, förhåller sig till investeringar som är betydelsefulla för bolaget samt andra motsvarande projekt. Dotterbolagen ska i förväg be samkommunens verkställande direktör eller, om denne så bedömer, samkommunens styrelse om samtycke till följande: - ändring av bolagsordningen eller stadgor; - ekonomiskt eller principmässigt betydande ändringar av verksamheten (t.ex. nya affärsverksamhetsområden); och - betydande personalpolitiska lösningar (t.ex. permittering av personal). Bolagets styrelse ska i förväg informera samkommunens styrelse om valet av bolagets verkställande direktör. Fullmäktige fastställer mål för dotterbolagens verksamhet och ekonomi i HNS budget. HNS styrelse för HNS talan och utser dotterbolagens representanter till bolagsmötet samt ger dem anvisningar om t.ex. sammansättningen av de styrelser som väljs för dotterbolagen för HNS del. Styrelsens uppgift är att ge anvisningar till personer som representerar HNS i olika samfund. Ett undantag från det som nämns ovan är bostads- och fastighetsbolagen liksom intressebolagen, där HNS verkställande direktör för HNS talan. På tjänsteinnehavarnivå sköter förvaltningsdirektören koncernledningen av dotterbolagen, med undantag av HYKSin kliiniset palvelut Oy, där förvaltningsöverläkaren sköter koncernledningen. 5 God förvaltning Med en god förvaltning säkerställs att HNS-koncernen sköter sin verksamhet och behandlar ärenden på vederbörligt sätt samt så att villkoren i rättsskyddet uppfylls. HNS styrelse har godkänt särskilda principer för god förvaltning som HNS-koncernens organ, tjänsteinnehavare och tjänstemän ska följa i all verksamhet. Principerna gäller hela HNS verksamhet; patientvård, förvaltning och annan verksamhet, oavsett om verksamheten innefattar något egentligt administrativt beslutsfattande.

17 17 (32) Principerna för god förvaltning är i korthet följande: Allmänna principer Jämlikhetsprincipen: skyldighet att behandla klienter jämlikt och konsekvent. Ändamålsbundenhetsprincipen: skyldighet att använda befogenheter uteslutande för syften som är motiverade enligt lagen och förbud mot missbruk av prövningsrätten. Objektivitetsprincipen: åtgärderna ska vara objektiva och opartiska. Proportionalitetsprincipen: åtgärderna ska vara anpassade till de mål som definieras i lagstiftningen. Principen om tillitsskydd: åtgärderna ska skydda de förväntningar som är berättigade på basis av rättsordningen. Serviceprincipen inom förvaltning: syftet med verksamheten är att betjäna klienterna och deras behov. Detta framträder bland annat som en rådgivningsskyldighet och begäran om att komplettera ett bristfälligt dokument samt genom att enheten å tjänstens vägnar måste vidarebefordra ett dokument som har tagits emot av fel aktör till rätt aktör. Offentlighetsprincipen: rätt att få kännedom om offentliga myndighetsdokument och dra nytta av information som erhållits i enlighet med offentlighetsprincipen samt rätt att sprida sådan information. I ett aktiebolag är utgångspunkten att ärenden och dokument inte är offentliga. Styrelsen eller verkställande direktören kan dock från fall till fall besluta att icke-offentlig information som gäller företaget ska vara offentlig. Beslutsfattande Beslutsfattandet ska grunda sig på lagstiftningen samt HNS stadgor och instruktioner. Föredragandens beslutsförslag ska sammanställas så noggrant att beslutet kan fattas på basis av förslaget. Den som föredrar ärendet ansvarar för beslut som fattas på basis av föredragandens presentation, om inte föredraganden har uttryckt en avvikande åsikt. Varje chef är dessutom skyldig att övervaka lagligheten och ändamålsenligheten i sina underställdas beslutsfattande samt att HNS stadgor och instruktioner efterföljs. Jävighet När beslut bereds och fattas måste man säkerställa att ingen av dem som deltar i behandlingen av ärendet är jäviga. Angående jävighet för samkommunens förtroendepersoner, tjänsteinnehavare och anställda i beredningen av ärenden och beslutsfattandet gäller det som stadgas i kommunallagen och förvaltningslagen. Aktiebolagslagen innehåller bestämmelser om jävighet för aktiebolagets styrelse och verkställande direktör. Bestämmelserna om jävighet är till för att säkerställa att förvaltningen åtnjuter förtroende och att ärenden behandlas opartiskt.

18 18 (32) Övervakning En tillförlitlig verksamhet förutsätter tillräcklig övervakning. Revisionsnämnden, revisionsdirektören och revisorerna ansvarar för den externa revisionen. Organiseringsansvaret för den interna revisionen ligger hos styrelsen för HNS och för dotterbolaget. Samkommunens verkställande direktör har helhetsansvaret för att organisera och genomföra samkommunens interna revision samt säkerställa att den fungerar. Den interna revisionen är en väsentlig del av den dagliga ledningen och allt chefsarbete. Tjänsteinnehavarna och cheferna ansvarar också för att personalens befogenheter och ansvar har definierats på vederbörligt sätt. Chefen ansvarar för den dagliga övervakningen av personal- och egendomsriskerna. En välfungerande intern revision förebygger och avslöjar oegentligheter. Misstankar om oegentligheter ska omedelbart utredas och åtgärder ska vidtas. Vid behov vidtas även rättsliga åtgärder. 6 Planering och ledning av verksamheten och ekonomin 6.1 Regional plan för ordnande av hälsovården och avtal om organisering av HUCS sjukvårdsdistrikt inom specialupptagningsområden I hälso- och sjukvårdslagen stadgas om HNS uppgifter och sådant som påverkar verksamheten, t.ex. tillhandahållandet av brådskande vård och väntetiden för en patient som behöver undersökning eller behandling, jämlik behandling av patienterna inom sjukvårdsdistriktet, patientsäkerheten och andra kvalitetsfrågor. Ovan nämnda bestämmelser bör beaktas i planeringen av HNS strategi och årliga verksamhet. I centrum för ledningen av verksamheten och ekonomin står den regionala plan för ordnande av hälsovården som sammanställts gemensamt av HNS medlemskommuner och HNS. 6 Planen är ett 6 Hälso- och sjukvårdslagen stadgar följande: Kommunerna inom samma samkommun för ett sjukvårdsdistrikt ska göra upp en plan för ordnande av hälso- och sjukvård utifrån uppföljningsuppgifter om invånarnas hälsa och invånarnas servicebehov. Kommunerna ska förhandla om planen med samkommunen. Statsrådets förordning (337/2011), som utfärdats med stöd av 34 och 43 i hälsooch sjukvårdslagen, fastställer att det i planen för ordnande av hälso- och sjukvård ska avtalas om kommunernas metoder att bedriva ett brett samarbete i syfte att fullgöra främjandet av befolkningens hälsa och välfärd. I förordningens 3 stadgas att det i planen ska i samarbete avtalas om ordnandet av de tjänster inom primärvården som föreskrivs i 3 2 punkten i hälso- och sjukvårdslagen. I planen ska det också avtalas på vilket sätt man ämnar ordna de stödtjänster som verksamhetsenheterna inom hälso- och sjukvården behöver, såsom diagnostiktjänster, läkemedelsförsörjning, instrumentvård, transport- och lagringstjänster samt tjänster som gäller funktionen hos och den gemensamma användningen av informationssystem och registret över patientuppgifter, liksom även förvaring av prover i anslutning till diagnoser och eventuell användning av sådana för forskning samt praxis i anslutning till detta.

19 19 (32) centralt instrument för samordning av primärhälsovården och specialsjukvården inom HNS område i systemet för planering av socialoch hälsovården i HNS medlemskommuner samt HNS verksamhet och ekonomi. Planen för ordnande av hälsovården inom HNS område görs upp både per sjukvårdsområde och på HNS-nivå. Medlemskommunernas och HNS synpunkter på kommunernas behov och användning av specialsjukvård grundar sig på en gemensam informationsbas som utgörs av bland annat uppföljningsinformationen från datasystemet som används av HNS ledning. I hälso- och sjukvårdslagen stadgas också om samarbete mellan specialupptagningsområdena. 7 Syftet med avtalet för ordnande av specialiserad sjukvård liknar syftet med den regionala planen för ordnande av hälsovård. Skillnaden är att det är sjukvårdsdistrikten som är avtalsparter. Inom HNS organiseras samarbetet mellan specialupptagningsområdena med hjälp av ett samarbetsorgan som består av ledande tjänstemän från HNS, Eksote och Carea. Organet skapar en gemensam linje för samordning av funktionerna. Som stöd för beredningen förhandlar även styrelseordförandena för de ifrågavarande sjukvårdsdistrikten med ovan nämnda tjänsteinnehavare en till två gånger per år. Inom samförvaltningen ansvarar förvaltningsöverläkaren för behandling av ärenden gällande specialupptagningsområdena. HNS 7 För att samordna den specialiserade sjukvården ska samkommuner för sjukvårdsdistrikten inom ett specialupptagningsområde ingå avtal om ordnande av specialiserad sjukvård Ett avtal ska upprättas för varje fullmäktigeperiod. Kommunerna och sjukvårdsdistrikten ska tillsammans årligen bedöma hur avtalet har fullgjorts, och vid behov ska ändringar göras i avtalet. I avtalet om ordnande av specialiserad sjukvård ska det avtalas om arbetsfördelningen och samordningen av verksamheten mellan samkommunerna i sjukvårdsdistrikten inom specialupptagningsområdet och om principerna för införande av nya metoder. Arbetsfördelningen ska främja hälso- och sjukvårdens kvalitet, patientsäkerheten och hälso- och sjukvårdens genomslag, produktivitet och effektivitet. I arbetsfördelningen ska det också säkerställas att det vid den verksamhetsenhet som ger vård enligt avtalet finns tillräckliga ekonomiska och personella resurser och tillräcklig kompetens. Statsrådets förordning (337/2011) innehåller närmare bestämmelser gällande avtalets innehåll och i synnerhet gällande samarbetet mellan sjukvårdsdistrikten. I förordningens 11 fastställs att det i avtalet ska avtalas hur samkommunerna för sjukvårdsdistrikten inom ett specialupptagningsområde i samråd ska genomföra de tjänster som deras verksamhetsenheter behöver, såsom upphandlingstjänster, läkemedelsförsörjning, instrumentvård, transport- och lagringstjänster, informationssystemlösningar och utvecklandet av sådana, liksom även diagnostiktjänster, förvaring av prover i anslutning till diagnoser, eventuell användning av sådana för forskning och praxis i anslutning till detta samt andra stödtjänster. I avtalet ska det enligt bestämmelsen i 12 avtalas om jourenheterna inom de olika medicinska verksamhetsområdena inom den specialiserade sjukvården samt om den verksamhet och de uppgifter som centralerna för prehospital akutsjukvård sköter inom ett specialupptagningsområde. I avtalet ska det också tas hänsyn till ordnandet av brådskande sjukvård, samjourerna inom primärvården och den specialiserade sjukvården, avstånden mellan jourenheterna och befolkningens vårdbehov samt säkerställas att jourenheterna har sådana tillräckliga resurser och sådan tillräcklig kompetens som behövs för att de ska kunna sköta sina uppgifter. Om samkommunerna inte kan komma överens om ordnandet av specialsjukvård eller om avtalet för ordnande inte uppfyller de förutsättningar som avses i moment 2, kan statsrådet fastställa avtalets innehåll.

20 20 (32) styrelse godkänner på ramnivå planen för ordnande av tjänsterna på basis av den plan som fullmäktige har godkänt. 6.2 Forskning och undervisning 6.3 Budget och ekonomiplan HNS andra lagstadgade uppgift är medicinsk undervisning och forskning. I hälso- och sjukvårdslagens 7 kapitel stadgas om ordnande och finansiering av undervisning och forskning. Bestämmelserna om den hälsovetenskapliga forskningen på universitetsnivå utfärdas nu på specialupptagningsområdenas nivå. 8 Även inom detta fält sammanlänkas verksamheten med det ovan nämnda samarbetet med de övriga sjukvårdsdistrikten i specialupptagningsområdena. I forskningsverksamheten utnyttjas HNS beredskap för multidisciplinär forskningsverksamhet vad gäller utvärdering, penningrörelse och övrig förvaltning. Fullmäktige godkänner HNS verksamhetsmål och ekonomiska mål i HNS budget och i ekonomiplanen som gäller för tre år eller längre. Ekonomiplaneperioden för investeringarnas del är fyra år. Bestämmelserna i 65 3 mom. i kommunallagen gällande täckning av underskott och upprättande av åtgärdsprogram tillämpas inte i en samkommun och inte heller i samkommunens affärsverk eller andra balansenheter. Verksamheten kan emellertid inte planeras så att ekonomin på lång sikt eller permanent utvisar underskott. Fullmäktige fastställer verksamhetsmål och ekonomiska mål på HNS-nivå, för varje resultatområde och balansenhet samt för affärsverken och dotterbolagen så att målen stöder de mål som har fastställts i HNS strategi. Budgeten och ekonomiplanen för ett affärsverk utgör en separat del av samkommunens budget. Fullmäktige beslutar också om de verksamhetsmål och ekonomiska mål som ska ställas upp för affärsverken i HNS budget. Även dotterbolagen sammanställer en budget för kalenderåret som främjar uppfyllandet av målen i HNS strategi. 8 För den hälsovetenskapliga forskningen på universitetsnivå beviljas statlig finansiering till specialupptagningsområdenas forskningskommittéer, som beslutar hur forskningsmedlen ska fördelas på olika forskningsprojekt. Finansieringen betalas ut till forskningskommittéerna enligt social- och hälsovårdsministeriets beslut för fyra år i taget. Ministeriets beslut baserar sig på hur forskningens insatsområden och målsättningar har genomförts och på forskningens kvalitet, omfattning och resultat under den föregående fyraårsperioden. Samkommuner för sjukvårdsdistrikten inom ett specialupptagningsområde ska inom sitt område inrätta en forskningskommitté för hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå. Kommittén ska bestå av representanter för de olika vetenskapsområdena från verksamhetsenheterna inom hälso- och sjukvården i specialupptagningsområdet. Forskningskommittén beslutar på ansökan om beviljande av forskningsfinansiering. En kommun som är huvudman för en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården, en samkommun, ett statligt sinnessjukhus eller en serviceproducent som bestäms genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet kan ansöka om finansiering för hälsovetenskaplig forskning.

21 21 (32) 6.4 Planering av verksamheten och ekonomin HNS styrelse beslutar om de centrala principerna för beredningen av hela HNS-koncernens ekonomiplanering. Utifrån dessa principer kan HNS verkställande direktör ge mer detaljerade riktlinjer som gäller hela koncernen. Enheterna sammanställer sina budgeter på basis av anvisningarna för upprättande av budget. Styrelsen beslutar om framställning för fullmäktige. I sista hand är det fullmäktige som beslutar om innehållet i budgeten. Beredningen av verksamhets- och ekonomiplanen samt budgeten förutsätter intern beredning inom HNS samt förhandlingar med medlemskommunerna, de övriga sjukvårdsdistrikten och kunderna. Enligt fullständighetsprincipen ska HNS sammanställa sin budget så att den inkluderar alla de verksamhetskostnader och utgifter som verksamheten förutsätter. Budgeten ska vara realistisk. När HNS budget sammanställs ska verksamhetskostnaderna uppskattas på grundval av utvecklingsprognoserna för sjukfrekvens och realistiska betalningsandelar för medlemskommunerna. Medlemskommunens slutgiltiga betalningsandel bestäms enligt kostnaderna för vård av medlemskommunens invånare till i förväg fastställda priser. HNS styrelse beslutar på HNS-nivå om - den interna beredningsprocessen i samband med budgeten; - genomförandet av kommunsamarbetet; och - grunderna för upprättandet av budgeten. 6.5 Uppföljning av och rapportering om verksamheten och ekonomin Budgeten och ekonomiplanen som godkänts av fullmäktige styr samkommunens verksamhet. HNS ska följa budgeten i all sin verksamhet och ekonomihantering. Om de bindande verksamhetsmålen eller ekonomiska målen i budgeten inte kan uppfyllas, ska en budgetändring göras i ett så tidigt skede som möjligt. HNS styrelse och verkställande direktören har till uppgift att följa upp målen gällande verksamheten och ekonomin på HNS-nivå samt vidta nödvändiga åtgärder om avvikelser uppstår. I den rapport som presenteras för styrelsen ligger fokus på de mål för verksamheten och ekonomin som fastställts av fullmäktige. Det ovan nämnda tillämpas också på det ansvar som varje organ och den vederbörliga direktören har för sina underställdas verksamhet. HNS sammanställer en månatlig uppföljningsrapport och delårsrapporter tre gånger per år. Medlemskommunerna har möjlighet att följa hur deras serviceplan genomförs i HNS-Total. Dessutom lämnar HNS med jämna mellanrum en skriftlig rapport till kommunerna om utfallet i den specifika kommunen. Direktörerna för sjukvårdsområdena rapporterar regelbundet till HNS verkställande direktör och ledningsgruppen om verksamheten och ekonomin i sitt område.

22 22 (32) De tjänsteinnehavare inom koncernförvaltningen (chefsöverläkaren, ekonomidirektören, förvaltningsdirektören, förvaltningsöverläkaren, personaldirektören) som ansvarar för ledningen av resultatområdena, balansenheterna, affärsverkena och dotterbolagen på koncernnivå rapporterar regelbundet om den ifrågavarande enhetens verksamhet och ekonomi till samkommunens verkställande direktör och ledningsgruppen. De ansvariga personerna har till uppgift att hålla uppföljningsmöten i samband med delårsrapporterna. 6.6 Bokslutsberedning och resultathantering Enheterna som ingår i HNS-koncernen levererar nödvändig information för HNS-koncernens koncernbokslut vid en bestämd tidpunkt till koncernförvaltningens ekonomigrupp och till HNS-Servis för upprättande av koncernbokslut. Dotterbolagen ordnar sin bokföring och avskrivningsplan så att informationen i dem kan sammanföras med koncernbokslutet. För koncernbokslutet upprättas en bokföringsanvisning som publiceras i början av året och en bokslutsanvisning inklusive rapportmodeller som publiceras i slutet av året. Beslut om resultathanteringen fattas i anslutning till bokslutet. I praktiken har medlemskommunerna krävt att HNS redan under räkenskapsperioden korrigerar sin fakturering så att den så bra som möjligt överensstämmer med utfallet. Inom HNS fattas beslut om korrigering av den interna faktureringen på motsvarande sätt. HNS affärsverk kommer i framtiden att i allt högre grad fungera som interna serviceproducenter, inklusive medlemskommunerna. Vad gäller resultathanteringen och korrigeringen av den interna faktureringen följer sjukvårdsområdena, de övriga resultatområdena, balansenheterna och affärsverken samma principer. I HNS rapporteringssystem framgår både det verkliga resultatet för varje enhet före bokslutsdispositioner och korrigeringar därefter. 6.7 Principer för finansiering, borgen, låntagning och placeringsverksamhet 6.8 Personalledning Fullmäktige fattar beslut om principerna för låntagning och långivning samt placeringsverksamhet. I samband med godkännandet av budgeten beslutar fullmäktige om ändringar i givna lån och långsiktigt främmande kapital. Styrelsen beslutar om långsiktig låntagning i fullmäktiges budget eller inom ramen för ett separat beslut. Styrelsen kan genom sitt beslut överföra beslutanderätten för låntagning. Personalens ställning i tjänsteförhållanden inom HNS och dess dotterbolag bestäms enligt gällande bestämmelser, gällande tjänsteoch kollektivavtal samt de tillämpningsanvisningar som har fastställts om dessa inom HNS. Styrelsen beslutar om personalpolitiken, genomförandet av en jämlik lönepolitik och principerna för ett uppmuntrande lönesystem samt om hur dessa ska tillämpas inom HNS-koncernen.