Varför empowerment? betydelsen av personalens frivillighet och inflytande vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen. Elin Westerberg Ida Öberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför empowerment? betydelsen av personalens frivillighet och inflytande vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen. Elin Westerberg Ida Öberg"

Transkript

1 Varför empowerment? betydelsen av personalens frivillighet och inflytande vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen Ida Öberg Hälsovägledarprogrammet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för hälsa och rehabilitering Vårterminen 2009

2 Abstrakt Folkhälsofrågor drivs alltmer på politisk nivå och levnadsvanornas betydelse belyses. Empowerment står för självbestämmande, inflytande och delaktighet och är en viktig drivkraft vid hälsoutveckling. WHO menar att empowerment är ett nödvändigt kriterium för att insatsen ska betraktas som hälsofrämjande. Vi har genomfört ett hälsoprojekt med två grupper, en som frivilligt fick anmäla sitt deltagande och en där ledningen valt ut deltagarna. Syftet med vår undersökning var att besvara frågan Vilken betydelse har frivillighet och inflytande för personalens motivation vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen? Vi valde att använda en enkät som mätinstrument eftersom metoden lämpar sig för att mäta människors beteende, åsikter och känslor. Vi fann att frivillighet och inflytande visade sig ha stor betydelse vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen och deltagarnas upplevelser av dessa faktorer hade positiv påverkan på deras motivation att delta. Genom detta arbete vill vi väcka intresse för den teoretiska innebörden och praktiska tillämpningen av empowerment samt mynta begreppet hälsointegritet, vilket vi ser som en viktig aspekt för såväl hälsovägledare som företagsledningar som jobbar med hälsofrämjande insatser. Ida Öberg 2

3 Innehållsförteckning ABSTRAKT... 2 INTRODUKTION... 4 SYFTE... 6 METOD... 7 RESULTAT... 9 DISKUSSION REFERENSER Bilaga 1: Enkät Bilaga 2: Projektplan VFU-planering med kombinerat hälsoprojekt Ida Öberg 3

4 Introduktion Folkhälsofrågor drivs alltmer på politisk nivå och levnadsvanornas betydelse belyses (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Det finns elva nationella folkhälsomål som framförallt utgår från ett salutogent perspektiv, det vill säga de faktorer som stärker och främjar hälsa (Ewles & Simnett, 2005). Ökad hälsa i arbetslivet är ett av dessa elva mål och man strävar efter hälsofrämjande arbetsplatser såväl som ett hälsofrämjande arbetsliv (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Andan i salutogent och hälsofrämjande arbete utgör för oss definitionen på hälsopromotion. Att arbeta i projekt är ett effektivt sätt att förverkliga visioner och mål, därför är projektform ett allt vanligare sätt att arbeta eftersom det skapar en tydlig struktur (Tonnquist, 2007). Studier visar att det är viktigt att involvera chefer och engagera de anställda för att få positiva effekter av hälsofrämjande processer i arbetslivet (Colliander, 2007). Enligt Hanson (2004) är personalens delaktighet, egna ansträngning och vilja avgörande för intresse och krävs för framgångsrikt hälsopromotivt arbete. Empowerment står för självbestämmande, inflytande och delaktighet och är en viktig drivkraft vid hälsoutveckling (Hanson, 2004; Kostenius & Lindqvist, 2006). För framgångsrika resultat krävs därför att ledningen förankrar ett projekts syfte och mål hos de anställda. Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan och dessa utgör det första av de elva nationella folkhälsomålen (Ewles & Simnett, 2005). Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi genomfört ett hälsoprojekt med två grupper, en som frivilligt fick anmäla sitt deltagande och en där ledningen valt ut deltagarna. Ledningens två förhållningssätt kan benämnas som top-down kontra bottom-up, det vill säga om hur beslutsfattande i en organisation går till (WHO, 2006). För oss blev skillnaden i motivation och intresse mellan grupperna påtaglig i ett tidigt skede. Skillnaden i motivation och intresse inspirerade oss att fördjupa oss i deltagarnas upplevelse av empowerment och dess betydelse vid genomförande av hälsoprojekt. Ida Öberg 4

5 Vi har i vårt arbete valt att lyfta ur främst komponenterna frivillighet och inflytande som en aspekt av empowerment samt kopplat dessa till deltagarnas motivation att delta i hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen. Genom detta arbete vill vi väcka intresse för den teoretiska innebörden och praktiska tillämpningen av empowerment, vilket vi ser som en viktig aspekt för såväl hälsovägledare som företagsledningar som jobbar med hälsofrämjande insatser. Ida Öberg 5

6 Syfte Syftet med denna studie var att belysa vilken betydelse frivillighet och inflytande har för personalens motivation vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen? Ida Öberg 6

7 Metod Urval Under elva veckor fick två grupper med totalt 28 anställda vid en svensk kommun fått möjlighet att delta i hälsoprojektet Stressa av för kropp och själ (se bilaga 2). Ledningens rekrytering av deltagare i projektet innebar att den ena gruppen till skillnad från den andra frivilligt fått anmäla sitt intresse för aktiviteter som HPB (Health Profile Institute, 2009), mindfulness-programmet HÄR&NU (Schenström, 2005) och halvkroppsmassagebehandlingar. Deltagarna fick även möjlighet att utforma upplägget av en kostföreläsning och efter önskemål fått gå en kurs i vardagsmassage. Under genomförandet av hälsoprojektet gjorde vi ett riktat urval, genom att välja den grupp som visade motivation och intresse för aktiviteterna i projektet tillika den grupp som frivilligt deltagit. Vårt urval präglas av ett salutogent och promotivt förhållningssätt, det vill säga att undersöka framgångsfaktorerna (cf. Kostenius & Lindqvist, 2007). Enkät Enligt Trost (2001) är enkäter ett instrument som lämpar sig för att mäta människors beteende, åsikter och känslor. I hälsoprojektets avslutande fas fick deltagarna vid ett samlat tillfälle fylla i enkäten på arbetsplatsen i samband med en frukostföreläsning. Deltagarna informerades om att data skulle sammanställas, analyseras, redovisas i ett examensarbete och sedan förstöras. Alla deltagare fick frivilligt vara med i enkätundersökningen som behandlar frågeställningar om deras upplevelse av frivillighet, inflytande och motivation kopplat till det genomförda hälsoprojektet (se bilaga 1). Vi testkörde enkäten med en grupp på tolv personer för att kontrollera enkätens begriplighet, kongruens och utformning. Ida Öberg 7

8 Att behandla personuppgifter konfidentiellt har genomsyrat hela vårt projekt och så även datainsamling samt behandling av denna. Citat och utdrag från enkäterna kommer endast härledas till kön och ålder, ej signifikativa personuppgifter. Samtliga deltagarna och övriga intressenter får nyttjanderätt av vårt arbete, som förmedlas via e-post efter förfrågan. Material Vid analys av data kopplade vi resultatet till kurslitteratur, vetenskapliga artiklar och övrig relevant litteratur som berör hälsofrämjande modeller, teorier och resonemang. Ida Öberg 8

9 Resultat I enkätstudien deltog tolv personer i olika åldrar, fyra kvinnor och resten män. Alla deltagare som ingick i studien hade frivilligt valt att delta i hälsoprojektet. 4. Har det påverkat din motivation att delta? Nio deltagare ansåg att frivillighet hade påverkat deras motivation i ganska hög grad eller i mycket hög grad, medan två svarade vet ej och en ansåg att det inte alls hade påverkat motivationen Antal personer Inte alls Vet ej I ganska hög grad/ I mycket hög grad 5. Har du upplevt möjlighet till inflytande över aktiviteterna i hälsoprojektet? Åtta deltagare hade i ganska hög grad eller i mycket hög grad upplevt möjlighet till inflytande över aktiviteterna i hälsoprojektet, medan tre deltagare svarade vet ej, och en deltagare inte alls Antal personer Inte alls Vet ej I ganska hög grad/ I mycket hög grad Ida Öberg 9

10 6. Har det påverkat din motivation att delta? Åtta deltagare svarade att möjlighet till inflytande hade påverkat deras motivation att delta i projektet i ganska hög grad eller i mycket hög grad Antal personer Inte alls Vet ej I ganska hög grad/ I mycket hög grad 7. Hur motiverad har du varit att delta i projektet på en skala 0 5? (där 0 står för Inte alls motiverad och 5 Mycket motiverad) Tio deltagare skattade siffran fem på en skala från noll till fem, vilket innebär att de har varit mycket motiverade att delta i projektet. En deltagare skattade två och en deltagare skattade tre på skalan Antal personer 2 3 4/5 - Mycket motiverad Ida Öberg 10

11 9. Har möjligheten till inflytande betydelse för dig vid hälsofrämjande insatser på din arbetsplats på en skala 0-5? (där siffran 0 står för Ingen betydelse alls och 5 Mycket stor betydelse) Sju av de tolv deltagarna i studien ansåg att möjlighet till inflytande har mycket stor betydelse vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen Antal personer 0 - Ingen betydelse alls 3 4/5 - Mycket stor betydelse 10. Har frivillighet betydelse för dig vid hälsofrämjande insatser på din arbetsplats på en skala 0-5? (där siffran 0 står för Ingen betydelse alls och 5 Mycket stor betydelse) Åtta deltagare svarade att frivillighet har stor betydelse vid hälsofrämjande insatser arbetsplatsen. Resterande skattade en trea på skalan Antal personer 2 3 4/5 - Mycket stor betydelse Ida Öberg 11

12 11. Vad är det som gör att det är viktigt med frivillighet och inflytande vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen? Uttalanden från deltagare som ingick i enkätstudien berörde framförallt frivillighet och motivationsfaktorer. Tre av deltagarna formulerade sina tankar om frivillighet på följande sätt; Frivillighet bra motivation Tror att många blir anti av tvång Om man har personer som ej vill vara med ska de ej vara med. Deras icke vilja att ta del kan gå över till oss andra. Dom är nog ej redo att ta del av att själva jobba på att bli bra och må bättre Deltagarna kopplade även detta till upplevelsen av motivation och formulerade de på följande sätt; Bra att få syssla med det man själv tycker är viktigt Så att man får rätt motivation, man blir en del av det hela Det är jag själv som bestämmer då blir min motivation större En man ansåg att Frivillighet + inflytande inte bör avgöra när det gäller hälsoinsatser Ida Öberg 12

13 Diskussion Resultatet visar att samtliga i urvalsgruppen har frivilligt valt att delta i hälsoprojektet och har haft en hög motivation att delta. Frivillighet och inflytande visade sig ha stor betydelse vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen och deltagarnas upplevelser av dessa faktorer hade positiv påverkan på deras motivation att delta. Resultatet kan därmed kopplas till Folkhälsoinstitutets riktlinjer och de slutsatser som Colliander (2007) tar hänsyn till i sin modell för hälsofrämjande arbete på arbetsplatser. En intressant upptäckt var att de som inte upplevt möjlighet till inflytande inte heller anser att det påverkat deras motivation att delta. Betyder det att frivillighet har större betydelse än inflytande? Vi skulle kunna dra slutsatsen att, eftersom de efter en presentation av projektets upplägg frivilligt valt att delta, var kvoten av empowerment fylld. De köpte inte grisen i säcken, utan visste vad de tackade ja till och hade därmed accepterat att formerna för genomförandet till stor del redan var fastställda. Detta till exempel gällande det tio veckor långa mindfulness-programmet Här & nu, de kunde påverka det som påverkas kan; sitt eget deltagandes vara eller inte vara. För att empowerment ska vara möjlig ska individen ha möjlighet att påverka omgivningen och ha en inre känsla av att hon vill och kan utnyttja de potentialer till påverkan som finns (Medin & Alexandersson, 2000). Det framhålls att empowerment baseras på bottom-upstrategi (se figur 1.) och kräver specifika färdigheter och attityder hos dem som vill åstadkomma detta (Medin & Alexandersson, 2000; WHO, 2006). Figur 1. Top-down kontra bottom-up-perspektiv i organisationer. Ida Öberg 13

14 Empowerment bygger alltså på horisontella relationer (se figur 2.), som tar avstånd från överoch underordning till förmån för människors lika värde och betydelsen av att stå sida vid sida (Forsberg & Starrin, 1997; Parmsund, Brunnberg, Pettersson & Backman, 2002; Kostenius & Lindqvist, 2006). Figur 2. Empowerment som horisontellt förhållningssätt i organisationer. Egen tolkning efter teorier av Forsberg och Starrin (1997). Vi kan således konstatera att befintliga teorier och modeller för hälsofrämjande arbete som bygger på empowerment skapar goda förutsättningar för ett framgångsrikt hälsoarbete på arbetsplatser. WHO fastslog 1997 att empowerment är ett nödvändigt kriterium för att insatsen ska betraktas som hälsofrämjande (Forsberg & Starrin, 1997). Vi anser liksom Medin och Alexanderson (2000) att empowerment är lika mycket en process som ett resultat, det är inte bara något som sker utan en process som främjas (se figur 3.). Empowerment ser vi som ett eftersträvansvärt förhållningssätt som bör genomsyra hela samhället. Med den transteoretiska modellen ger Prochaska och Di Clemente (Statens folkhälsoinstitut, 2008; Barth och Näsholm, 2006) ett överordnat perspektiv på en modell för hur förändringar kan beskrivas och förstås. Modellen bygger på en teori om att en förändringsprocess består av flera olika faser, från förnekande till vidmakthållande. Att begrunda eller vara förberedd på en Ida Öberg 14

15 hälsofrämjande förändring förutsatte vi fordrades för att deltagarna frivilligt valde att delta i hälsoprojektet. Individens upplevelse av behov och motivation är således en grundläggande förutsättning, vilket skapar meningsfullhet i det man gör (Gard, 2002; Kostenius & Lindqvist, 2006). Forsberg och Starrin (1997) beskriver vilka kriterier som LO formulerade vid val av arbetsplatser i inledningen av ett folkhälsoprojekt. De menade att det skulle finnas både ett medvetet behov och en äkta mottaglighet för sådana insatser som projektet syftade till. Värdefulla uttalanden från deltagarna i denna studie är att syssla med det man tycker är viktigt och att de får rätt, bra och större motivation när de känner sig som en del av det hela. En man skriver att Det är jag själv som bestämmer då blir min motivation större. Dessa uttalanden beskriver dynamiken och djupet i diskussionen kring begreppet empowerment och motivation. Aaron Antonovsky (2005) är upphovsman till modellen om känsla av sammanhang (KASAM) som bygger på de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Han fann att dessa tre är avgörande för människans upplevda hälsa. Meningsfullhet anses vara viktigast av de tre och är en motivationskomponent som är starkt känslomässigt förankrad i människan (ibid.). Hanson (2004) beskriver hur KASAM kan användas som pedagogisk modell för hur hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen kan bedrivas där människor blir delaktiga och engagerade. Detta innebär att den anställde upplever att det finns ett syfte, ett motiv och en mening med det den gör vilket påverkar motivationen att delta. Motivationen och engagemanget blir starkare om sammanhanget känns meningsfullt och utmanande (Hanson, 2004; Nilsson, 2004; Nilsson & Westman, 2000). Nilsson (2004) beskriver hur medbestämmande förknippas med komponenten meningsfullhet, genom att individen upplever att hon har ett ansvar för hur hon handlar och för konsekvenserna i personliga relationer, i arbetet och övriga situationer. Medbestämmande och empowerment är likvärdiga begrepp (Theorell, 2003). Ida Öberg 15

16 Det blir för oss tydligt att samtliga av dessa teorier och modeller påverkar varandra. Utifrån dessa resonemang har vi dragit slutsatsen att relationen mellan de olika begreppen kan beskrivas som i bilden nedan (figur 4.) och deras samspel är viktigt att känna till i vårt yrkesutövande. Vi kan inte fastslå att den ena är viktigare än den andra utan istället att dessa kan betraktas som kriterier att sträva efter att uppnå. Precis som den parallella process vi beskrivit gällande empowerment som både mål och medel att nå andra mål, betraktar vi förhållandet och samspelet mellan dessa komponenter. Figur 4. Förhållanden mellan komponenten motivationen och begreppet empowerment, transteoretiska modellen och KASAM-teorin På frågan om vad som gör att det är viktigt med frivillighet och inflytande har två av de svarande beskrivit deras teorier om motsatsen, det vill säga vad som händer vid tvång, att deltagarna då blir anti och att de ej är redo för den typen av hälsofrämjande aktiviteter. Modeller och teorier om förändringsberedskap beskriver hur en person kan vara förnekande, ej redo eller ej beredd att förändra sitt beteende (Kostenius & Lindqvist, 2006). Visserligen menar Barth och Näsholm (2006) att framförallt motiverande samtal som metod är ett mycket effektivt sätt att nå dessa förnekare eller för-begrundare. Men kan då dessa individer mötas på deras egna villkor inom ramen för ett på förhand utformat hälsoprojekt? Vilka former krävs då för att de ska uppleva inflytande och motivation? Ida Öberg 16

17 En viktig fråga att som hälsovägledare ställa sig är Motiverad till vad? Hälsa är en högst personlig upplevelse och en angelägenhet för alla - på deras egna villkor. Kan ledningen på ett företag bestämma att alla ska sluta röka? Svaret är ganska givet, nej, Vad är då skillnaden om det gäller stresshantering i ett hälsoprojekt? Om någon annan talar om för mig vad jag behöver innan jag själv har upplevt varken behov eller motivation, är inte det då ett intrång i min personliga sfär. Vi vill därför mynta begreppet hälsointegritet som ett budord för oss hälsovägledare att ständigt ha i åtanke. Vem syftar det hälsofrämjande arbetet att gynna? Om jag gör det som ett steg i självförverkligande så kommer jag inte bidra till att vägleda någon annan än mig själv i mitt eget högmod. Precis som Kirkegaard beskriver i dikten Till eftertanke; Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre istället för att hjälpa henne. (Kostenius & Lindqvist, 2006, s. 260). Empowerment innebär alltså att individen tar kontroll över sin egen hälsa, vilket sker genom att man stärker individens kunskap, kompetens och självförtroende så att den får förmågan att fatta hälsofrämjande beslut (Kostenius & Lindqvist, 2006). Empowerment är således en viktig ingrediens vid beslutsfattande processer, som i val av åtgärder för deltagarna i ett hälsoprojekt. Genom att ta tillvara på deltagarnas önskemål kan själva genomförandet underlättas då delaktighet och synliggörande anses öka motivationen. Inom allt förebyggande hälsoarbete är strategier som leder till ökad empowerment för både individ och organisation väsentliga (ibid.). Medarbetarenkäter och intervjuer är tillvägagångssätt som förespråkas i upptakten av ett hälsoprojekt (Colliander, 2007; Kostenius & Lindqvist, 2006) och dessa bör behandla ämnen om den enskilde individens upplevelser av organisationen, sin livsstil och hälsa. Ida Öberg 17

18 Metoddiskussion Trost (2001) menar att ju större urval desto bättre samtidigt kan det av praktiska skäl fordras ett urval. Vårt urval var riktat eftersom vi bara ville fråga dem som vi visste kunde svara på det vi ville veta. Eftersom att vi på förhand inte visste om skillnader fanns mellan kön och ålder utformades enkäten med hänsyn till detta. Om syftet med undersökningarna hade varit att ta reda på skillnader mellan kvinnor och mäns ställningstagande vore givetvis frågan självklar, men vår resultatanalys och fynd visade att det inte förekom några anmärkningsvärda skillnader mellan könen. Däremot ville vi lämna dörren öppen för möjligheten till resultat som visade sådana skillnader. Även om de svarandes associationer är bra och intressanta att ta del av varnar Trost (2001) för öppna frågor. Hur en öppen fråga formuleras är av stor betydelse. Dock visar vårt resultat att flera av deltagarna uppfattat och uttryckt värdefulla svar som visat att de förstått frågan. Majoriteten av frågorna i vår enkät var av kvantitativ karaktär. Det finns alltid för och nackdelar med såväl kvalitativa som kvantitativa undersökningar, vilket Trost (2001) beskriver som ett dilemma. Vidare skriver författaren att såväl kvantitativa som kvalitativa studier behövs och båda sorterna är lika mycket värda. Ofta kan de användas i kombination med varandra (ibid.). Vi vill i diskussionen om kvalitativ kontra kvantitativ metod citera Albert Einstein ( ) Det är inte allt som kan räknas som räknas och inte allt som räknas kan räknas. En annan viktig faktor som vi har tagit hänsyn till är att inte formulera två frågor i en, vi har till exempel inte frågat Är frivillighet och möjlighet till inflytande viktig vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen? Vi valde att dela på begreppen i frågeställningarna och dessutom koppla var och en av för sig till upplevelsen av motivation. Detta är ett led i att formulera tydliga frågeställningar (Trost, 2001). Givetvis lämnar en enkätundersökning mycket av tolkningarna till de svarande och då kan man ställa sig frågan ifall det hade gjort skillnad om vi definierat vad vi menade med Ida Öberg 18

19 begreppen frivillighet, inflytande och motivation? I och för sig framgick det enligt vår mening tydligt vad frivillighet hade för innebörd i sammanhanget. Vårt val av formulering för den avslutande öppna frågeställningen skulle kunna ifrågasättas. Den kan upplevas som en ledande fråga, alltså att vi som ställer frågan förutsätter att den som svarar anser frivillighet och inflytande är viktigt. Visserligen svarade majoriteten av deltagarna att dessa faktorer hade betydelse och att gav som tidigare nämnts betydelsefulla svar. Hur hade svaren sett ut om frågan formulerats på ett annat sätt? Exempelvis Beskriv hur du upplever betydelsen av frivillighet och möjlighet till inflytande vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen? I samband med enkätundersökningar är de svarandes frivillighet en viktig yrkesetisk aspekt (Trost, 2001). Frågorna i enkäten ska fånga upp olika nyanser av samma företeelse, kongruens, vilket är en av fyra komponenter i begreppet tillförlitlighet. Tillförlitlighet kan på en övergripande sätt beskrivas som stabilitet, vilket betyder att det ska vara samma villkor vid mätningstillfället. Precision vid enkätundersökningar präglas av utformningen på formuläret, därför är det viktigt att man med lätthet kan fylla i svaren (ibid.). Avslutande reflektioner Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen är det övergripande målet med folkhälsopolitiken (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Vi som blivande hälsovägledare har goda förutsättningar att jobba med dessa målsättningar med tanke på den breda kompetens och de verktyg för att jobba med de olika dimensioner som utgör hälsa som vi kan erbjuda. Det låter lovande med en politisk arena som uppmuntrar till folkhälsoarbete. Samtidigt läser vi i Arbetsmiljörapporten från 2007 att tillgången till företagshälsovård minskat med två procentenheter sedan 2005 (Arbetsmiljöverket, 2008). Det blir intressant att se rapporten från 2009 med tanke på den rådande lågkonjunkturen. Är trenden att företagen investerar mindre i de anställdas hälsa? Hur ska vi som hälsovägledare nå ut med budskapet om den lönsamhet som föds ur det salutogena och promotiva förhållningssätt som vår yrkeskår representerar? Ida Öberg 19

20 Referenser Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. Arbetsmiljöverket. (2008). Arbetsmiljön Arbetsmiljöstatistik Rapport 2008:4. Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Barth, T., & Näsholm, C. (2006). Motiverande samtal MI. Lund: Studentlitteratur. Colliander, E. (2007). Starta en hälsoprocess. Malmö: Liber AB. Ewles, L., & Simnett, I. (2005). Hälsoarbete. Lund: Studentlitteratur. Forsberg, L., & Starrin, B. (1997). Frigörande kraft. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB. Gard, G. (2002). Work motivation- a brief review of theories underpinning health promotion. Physical Therapy Reviews, 7, Hanson, A. (2007). Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur. Kostenius, C., & Lindqvist, A-K. (2006). Hälsovägledning från tanke till ord och handling. Lund: Studentlitteratur. Medin, J., & Alexandersson, K. (2000). Begreppen Hälsa och Hälsofrämjande en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur. Nilsson, B. (2004). KASAM. Svensk rehabilitering. 4,4-9. Nilsson, B., & Westman, G. (2000). Empowerment = patientinflytande? Läkartidningen, 97, Parmsund, M., Brunnberg, H., Pettersson I-L., & Backman, L. (2002). Utvärdering av projektet Hälsa arbetsliv kvinnoliv (HAK). Stockholm: Statens folhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2009). Folkhälsopolitikens elva målområden. Hämtad Tonnquist, B. (2007). Projektledning. Stockholm: Bonnier Utbildning. Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. Theorell, T. (2003). Är ökat inflytande på arbetsplatsen bra för folkhälsan? Kunskapssammanställning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. WHO, (2006). Health Promotion International. An Official Journal of the International Union for Health Promotion and Education.Volume 21 Supplement 1 Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. (2008). FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. 2008:4 Ida Öberg 20

21 Bilaga 1 Enkät - Ringa in dina svar Dina svar och dina resultat kommer att behandlas så att obehöriga inte kommer att kunna ta del av dem. 1. Kvinna Man 2. Ålder Har du frivilligt valt att delta i hälsoprojektet? Ja Nej 4. Har det påverkat din motivation att delta? Inte alls I ganska låg grad Vet ej/obestämd I ganska hög grad I mycket hög grad 5. Har du upplevt möjlighet till inflytande över aktiviteterna i hälsoprojektet? Inte alls I ganska låg grad Vet ej/obestämd I ganska hög grad I mycket hög grad 6. Har det påverkat din motivation att delta? Inte alls I ganska låg grad Vet ej/obestämd I ganska hög grad I mycket hög grad 7. Hur motiverad har du varit att delta i projektet på en skala 0 5? (där 0 står för Inte alls motiverad och 5 Mycket motiverad) Hur ofta har du utövat vardags- och meditationsövningar mellan kursträffarna? Inte alls Sällan Då och då Ofta Dagligen 9. Har möjligheten till inflytande betydelse för dig vid hälsofrämjande insatser på din arbetsplats på en skala 0-5? (där siffran 0 står för Ingen betydelse alls och 5 Mycket stor betydelse) Har frivillighet betydelse för dig vid hälsofrämjande insatser på din arbetsplats på en skala 0-5? (där siffran 0 står för Ingen betydelse alls och 5 Mycket stor betydelse) Vad är det som gör att det är viktigt med frivillighet och inflytande vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen? Ida Öberg Tack för din medverkan! 21

22 Bilaga 2 Beskrivning av hälsoprojekt Projektets namn Stressa av för kropp & själ 1. Sammanfattning Denna projektplan sammanfattar hur vi planerar att gå till väga i vårt utförande av projekt för att nå ställda målsättningar. Projektplanen sträcker sig över de olika projektfaserna som omfattar aktiviteterna i vårt genomförande. Utgångspunkten är dels att förankra våra teoretiska kunskaper i genomförandet av processen men även att leverera en väl utarbetad sammanställning. Här framgår även kontaktuppgifter, ansvarsfördelning, samt en grov tidsplanering för projektgruppen. 2. Uppdragsbeskrivning Bakgrund Projektform blir ett allt vanligare sätt att arbeta, vilket ställer högre krav på kunskap om hur man initierar, planerar, genomför och utvärderar projekt. Vi initierade projektet genom att kontakta personalkonsulten på kommunens specifika förvaltning angående vår verksamhetsförlagda utbildning och vårt hälsoprojekt. Personalkonsulten har därefter undersökt intresse och behov av hälsofrämjande insatser i form av stresshantering inom förvaltningen. Vi kommer i och med detta genomföra ett hälsoprojekt inom kommunen med 33 deltagare uppdelat i fyra grupper från två olika avdelningar. I vårt projekt strävar vi efter en hög grad av empowerment, med utgångspunkt i deltagarnas vilja och önskemål. Redan i den initiala fasen genomförs informationsmöten, vartefter de får ta ställning till projektet och vidare har vi sedan utformat planeringen i samverkan med deltagargrupperna. De hälsofrämjande insatserna skräddarsys således efter deltagarnas förutsättningar. Syfte Kan vi genom vår utbildning till hälsovägledare med teoretiska och praktiska metoder och kunskaper sänka den upplevda stressen på den utvalda arbetsplatsen? Mål Sänka den upplevda stressen på vår verksamhetsförlagda arbetsplats Specifikt: Ja, sänka den upplevda stressen på vår verksamhetsförlagda arbetsplats under 13 veckor. Mätbart: Ja, genom intervjuer/enkäter Accepterat: Ja, det är förankrat hos alla deltagare. Realiserbart: Ja, det går att uppnå med de resurser vi har. Tidsbestämt: Ja, 13 veckor från och med januari v.5 april v. 18 Avgränsningar Projektet kommer att erbjuda personalen 30 minuters massage varannan vecka, stresshantering i form av mindfulness-programmet Här & Nu eller mentalträningsprogrammet, Ett liv i balans samt hälsosamtal med konditionstester och föreläsningar. Ida Öberg 22

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Information till kontaktperson

Information till kontaktperson Uppdaterat: 2015-08-17 Information till kontaktperson Verksamhetsförlagd utbildning och praktisk tillämpning Institutionen för Hälsovetenskap Ansvarig: Hanna Forsberg Tel: 0920-49 30 60 E-post: hanna.forsberg@ltu.se

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström Folkhälsoarbete Organisationsanalys Uppgift 3 Lisa Bergström 2013 Huvudområde: Folkhälsa Kursnamn: Folkhälsoarbete Programnamn: Hälsopedagogiska programmet Handledare: Maria Savela Examinator: Ola Westin

Läs mer

hälsofrämjande förskoleutveckling

hälsofrämjande förskoleutveckling hälsofrämjande förskoleutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? MÖTESPLATS HÄLSA Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? Finns det facit för ett lyckat hälsoarbete? NEJ! Men det finns erfarenheter och kunskaper som kan vägleda TANKE och HANLING Jan Winroth Frågor med

Läs mer

Angående arbetsmiljöfrågor.

Angående arbetsmiljöfrågor. Angående arbetsmiljöfrågor. http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/03/11/hysteriskt-om-flytt-pa-karolinska/ Arbetsmiljö vid socioekonomiskt utsatta kliniker? Del av studie om arbetsmiljö i Folktandvården

Läs mer

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Anders Hanson Anders Hanson 1 Det finns en tradition. 1946 WHO bildas och förespråkar en helhetssyn på hälsan. 1974 Marc

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV 8 dagar med förändringskunskap och processverktyg, 2015-2016 Tror du att: Lärande och utveckling är nödvändigt för att hantera krävande uppgifter

Läs mer

pigg och effektiv personal

pigg och effektiv personal Skapa en framgångsrik arbetsplats. pigg och effektiv personal Hälsofrämjande och framgångsrik arbetsplats Vår målsättning är att hjälpa och inspirera människor att bli det bästa de kan bli! Hur jobbar

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.

Läs mer

Finns det verkligen inga alternativ till medarbetarenkäter?

Finns det verkligen inga alternativ till medarbetarenkäter? Version 110530 Finns det verkligen inga alternativ till medarbetarenkäter? Arne Andersson SMHI I januari 2011 deltog jag i en utforskande dialog under rubriken Finns det verkligen inga alternativ till

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

HÄLSA - HÄLSOARBETE. Fokus: Hälsofrämjande

HÄLSA - HÄLSOARBETE. Fokus: Hälsofrämjande HÄLSA - HÄLSOARBETE Att arbeta förebyggande och hälsofrämjande Fokus: Hälsofrämjande Förebygga ohälsa Främja hälsa: Två olika värdemässiga utgångspunkter Målet med förebyggande arbete: - Att ohälsa inte

Läs mer

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %.

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %. Emma Nilsson 0413-622 61 2014-01-13 Medarbetarenkät Vård och Omsorg 2013 Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR FÖRSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Moderna organisationers struktur och kultur

Moderna organisationers struktur och kultur Salutogen kultur och ledarskap Den goda arbetsplatsen från lydnadskultur till ansvarskultur Anders Hanson Anders Hanson 1 Moderna organisationers struktur och kultur 2 www.halsopromotiongruppen.se 1 Salutogen

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs

Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs 1 Ämne: Kurs: Kurskod: Hälsa Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs HÄLHÄLO Poäng: 100 Litteratur : Hälsopedagogik, Anna.Karin Axelsson, Sanoma Utbildning http://www.sanomautbildning.se/content/templates/pages/projectgroup.as

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

STORA MELLÖSA SKOLAS PROFIL: Hälsa och lärande i samspel

STORA MELLÖSA SKOLAS PROFIL: Hälsa och lärande i samspel STORA MELLÖSA SKOLAS PROFIL: Hälsa och lärande i samspel PRESENTATION: MAGNUS BROLIN 41-årig örebroare 2-barns far till Hanna och Maja Utbildning: gymnasielärare i Idrott/Historia Har även läst: Psykologi,

Läs mer

Salutogen demensomsorg

Salutogen demensomsorg Salutogen demensomsorg Skånes demensdagar Peter Westlund Salutogenes En positiv hälsoteori formulerad av Aaron Antonovsky baserad på avvikande fall i en livskvalitetsundersökning Det salutogena perspektivet

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt

Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt Enköpings kommun Enköpings kommun, vård- och omsorgsförvaltningen 2013. Reviderad oktober 2014. Ett salutogent syn- och förhållningssätt

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Människor mellan raderna. Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden. Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK

Människor mellan raderna. Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden. Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK Människor mellan raderna Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK Människor mellan raderna: Ett nytt verktyg inom missbruksvården? Människor

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Hälsoutvecklingsprojekt

Hälsoutvecklingsprojekt Hälsoutvecklingsprojekt Euro Accident Health & Care Insurance AB Euro Accident är ett försäkringsföretag med fokus på hälsa. Företagets affärsidé är att hjälpa företag, organisationer och individer att

Läs mer

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Perspektiver - Mestring og folkehelse Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Nils Söderman, universitetsadjunkt Högskolan Väst i Trollhättan, Institutionen för omvårdnad, hälsa

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Hälsofrämjande ledarskap

Hälsofrämjande ledarskap Hälsofrämjande ledarskap eller? med 1 globaliserat it-samhälle Kunskapssamhälle? 2 www.halsopromotiongruppen.se 1 Annorlunda Samhälle Arbetsliv Organisationer Livspussel Hälsoutmaning då behövs ett annat

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Personalpolicy för Växjö kommun

Personalpolicy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2015-03-17 Personalpolicy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Personalkontoret Dokumentnamn Personalpolicy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta

THE. The Human Element. Deltagarnytta THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. November 2014

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. November 2014 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2014 Genomförd av CMA Research AB November 2014 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2014. För varje

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUN Kommunstyrelsen

GULLSPÅNGS KOMMUN Kommunstyrelsen GULLSPÅNGS KOMMUN Kommunstyrelsen Pedagogisk utvecklingsplan för utbildning i Gullspångs kommun 2010 2015 Inledning Det demokratiska uppdraget utgör grunden för all utbildning i Gullspångs kommun. Det

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Disposition MI. Motivation på Hagbards vis.

Disposition MI. Motivation på Hagbards vis. Karolinska Institutet Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för sjukgymnastik Disposition MI 1.Motivation vad är det? Vad påverkar motivationen? 2. Förändringsprocesser 3.

Läs mer

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011 HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Arbetsplan för förskolan Lingonet Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lingonet Läsår 2015 2016 Arbetslaget förskolan Lingonet 2015 09 25 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Rehabiliteringsvetenskap GR (A), Rehabiliteringsvetenskap A, 30 hp

Rehabiliteringsvetenskap GR (A), Rehabiliteringsvetenskap A, 30 hp 1 (6) Kursplan för: Rehabiliteringsvetenskap GR (A), Rehabiliteringsvetenskap A, 30 hp Rehabilitation Science BA (A), Rehabilitation Science A, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommun Barn-och ungdomsförvaltningen Antal svar: 1210 Antal medarbetare: 1409 Svarsfrekvens: 85,9% Innehållsförteckning Sida Läsanvisning 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv

Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv Jan Winroth, universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Teori - Forskning

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Lunden, Kotten och Junibackens förskolor Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 6 UTVECKLINGSBEHOV...

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom

Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom Hälsofrämjande arbetsplatser Sara Brännström, ergonom 16 hälsoprojekt Plastex AB Trelleborg Sealing Solutions EU-projekt Friskare arbetsplatser (9 arbetsplatser) Skellefteå Kraft European Minds Fritidskontoret

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Sädesärlan 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Sädesärlan 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Sädesärlan 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Medarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan

Medarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan Medarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan Antal svar: 30 Antal medarbetare: 47 Svarsfrekvens: 63,8% Innehållsförteckning Sida Läsanvisning 1 Sammanfattning 2 Bakgrund och syfte 2 Svarsfrekvens

Läs mer

HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen

HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen -Kvalitativ studie om vuxna kvinnor och män som har en funktionsnedsättning sabine.kirschard@vgregion.se Disposition Presentation Introduktion Syfte och

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAP A, INRIKTNING FYSISK AKTIVITET, 20 poäng Public Health Science A, directed towards physical activity, 20 credits

FOLKHÄLSOVETENSKAP A, INRIKTNING FYSISK AKTIVITET, 20 poäng Public Health Science A, directed towards physical activity, 20 credits GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN KURSPLAN 1 (4) FOLKHÄLSOVETENSKAP A, INRIKTNING FYSISK AKTIVITET, 20 poäng Public Health Science A, directed towards physical activity, 20 credits BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Studiehandledning FYSIOTERAPI. Grundnivå. FYS 018 Barn, ungdom, äldre/teamarbete 4,5 högskolepoäng

Studiehandledning FYSIOTERAPI. Grundnivå. FYS 018 Barn, ungdom, äldre/teamarbete 4,5 högskolepoäng Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet Studiehandledning FYSIOTERAPI Grundnivå FYS 018 Barn, ungdom, äldre/teamarbete 4,5 högskolepoäng HT 11 A-LL, CSO Kursen är en grundkurs

Läs mer

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2017 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Kursplan Friskvårdspedagoglinjen Yrkesutbildning för dig med friskvårdsintresse. Omfattning 40 v heltidsstudier

Kursplan Friskvårdspedagoglinjen Yrkesutbildning för dig med friskvårdsintresse. Omfattning 40 v heltidsstudier Kursplan Friskvårdspedagoglinjen Yrkesutbildning för dig med friskvårdsintresse Omfattning 40 v heltidsstudier Tillträdeskrav/ förkunskaper Treårigt gymnasium eller motsvarande. Intervju. Presentation

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer