Varför empowerment? betydelsen av personalens frivillighet och inflytande vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen. Elin Westerberg Ida Öberg

Transkript

1 Varför empowerment? betydelsen av personalens frivillighet och inflytande vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen Ida Öberg Hälsovägledarprogrammet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för hälsa och rehabilitering Vårterminen 2009

2 Abstrakt Folkhälsofrågor drivs alltmer på politisk nivå och levnadsvanornas betydelse belyses. Empowerment står för självbestämmande, inflytande och delaktighet och är en viktig drivkraft vid hälsoutveckling. WHO menar att empowerment är ett nödvändigt kriterium för att insatsen ska betraktas som hälsofrämjande. Vi har genomfört ett hälsoprojekt med två grupper, en som frivilligt fick anmäla sitt deltagande och en där ledningen valt ut deltagarna. Syftet med vår undersökning var att besvara frågan Vilken betydelse har frivillighet och inflytande för personalens motivation vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen? Vi valde att använda en enkät som mätinstrument eftersom metoden lämpar sig för att mäta människors beteende, åsikter och känslor. Vi fann att frivillighet och inflytande visade sig ha stor betydelse vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen och deltagarnas upplevelser av dessa faktorer hade positiv påverkan på deras motivation att delta. Genom detta arbete vill vi väcka intresse för den teoretiska innebörden och praktiska tillämpningen av empowerment samt mynta begreppet hälsointegritet, vilket vi ser som en viktig aspekt för såväl hälsovägledare som företagsledningar som jobbar med hälsofrämjande insatser. Ida Öberg 2

3 Innehållsförteckning ABSTRAKT... 2 INTRODUKTION... 4 SYFTE... 6 METOD... 7 RESULTAT... 9 DISKUSSION REFERENSER Bilaga 1: Enkät Bilaga 2: Projektplan VFU-planering med kombinerat hälsoprojekt Ida Öberg 3

4 Introduktion Folkhälsofrågor drivs alltmer på politisk nivå och levnadsvanornas betydelse belyses (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Det finns elva nationella folkhälsomål som framförallt utgår från ett salutogent perspektiv, det vill säga de faktorer som stärker och främjar hälsa (Ewles & Simnett, 2005). Ökad hälsa i arbetslivet är ett av dessa elva mål och man strävar efter hälsofrämjande arbetsplatser såväl som ett hälsofrämjande arbetsliv (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Andan i salutogent och hälsofrämjande arbete utgör för oss definitionen på hälsopromotion. Att arbeta i projekt är ett effektivt sätt att förverkliga visioner och mål, därför är projektform ett allt vanligare sätt att arbeta eftersom det skapar en tydlig struktur (Tonnquist, 2007). Studier visar att det är viktigt att involvera chefer och engagera de anställda för att få positiva effekter av hälsofrämjande processer i arbetslivet (Colliander, 2007). Enligt Hanson (2004) är personalens delaktighet, egna ansträngning och vilja avgörande för intresse och krävs för framgångsrikt hälsopromotivt arbete. Empowerment står för självbestämmande, inflytande och delaktighet och är en viktig drivkraft vid hälsoutveckling (Hanson, 2004; Kostenius & Lindqvist, 2006). För framgångsrika resultat krävs därför att ledningen förankrar ett projekts syfte och mål hos de anställda. Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan och dessa utgör det första av de elva nationella folkhälsomålen (Ewles & Simnett, 2005). Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi genomfört ett hälsoprojekt med två grupper, en som frivilligt fick anmäla sitt deltagande och en där ledningen valt ut deltagarna. Ledningens två förhållningssätt kan benämnas som top-down kontra bottom-up, det vill säga om hur beslutsfattande i en organisation går till (WHO, 2006). För oss blev skillnaden i motivation och intresse mellan grupperna påtaglig i ett tidigt skede. Skillnaden i motivation och intresse inspirerade oss att fördjupa oss i deltagarnas upplevelse av empowerment och dess betydelse vid genomförande av hälsoprojekt. Ida Öberg 4

5 Vi har i vårt arbete valt att lyfta ur främst komponenterna frivillighet och inflytande som en aspekt av empowerment samt kopplat dessa till deltagarnas motivation att delta i hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen. Genom detta arbete vill vi väcka intresse för den teoretiska innebörden och praktiska tillämpningen av empowerment, vilket vi ser som en viktig aspekt för såväl hälsovägledare som företagsledningar som jobbar med hälsofrämjande insatser. Ida Öberg 5

6 Syfte Syftet med denna studie var att belysa vilken betydelse frivillighet och inflytande har för personalens motivation vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen? Ida Öberg 6

7 Metod Urval Under elva veckor fick två grupper med totalt 28 anställda vid en svensk kommun fått möjlighet att delta i hälsoprojektet Stressa av för kropp och själ (se bilaga 2). Ledningens rekrytering av deltagare i projektet innebar att den ena gruppen till skillnad från den andra frivilligt fått anmäla sitt intresse för aktiviteter som HPB (Health Profile Institute, 2009), mindfulness-programmet HÄR&NU (Schenström, 2005) och halvkroppsmassagebehandlingar. Deltagarna fick även möjlighet att utforma upplägget av en kostföreläsning och efter önskemål fått gå en kurs i vardagsmassage. Under genomförandet av hälsoprojektet gjorde vi ett riktat urval, genom att välja den grupp som visade motivation och intresse för aktiviteterna i projektet tillika den grupp som frivilligt deltagit. Vårt urval präglas av ett salutogent och promotivt förhållningssätt, det vill säga att undersöka framgångsfaktorerna (cf. Kostenius & Lindqvist, 2007). Enkät Enligt Trost (2001) är enkäter ett instrument som lämpar sig för att mäta människors beteende, åsikter och känslor. I hälsoprojektets avslutande fas fick deltagarna vid ett samlat tillfälle fylla i enkäten på arbetsplatsen i samband med en frukostföreläsning. Deltagarna informerades om att data skulle sammanställas, analyseras, redovisas i ett examensarbete och sedan förstöras. Alla deltagare fick frivilligt vara med i enkätundersökningen som behandlar frågeställningar om deras upplevelse av frivillighet, inflytande och motivation kopplat till det genomförda hälsoprojektet (se bilaga 1). Vi testkörde enkäten med en grupp på tolv personer för att kontrollera enkätens begriplighet, kongruens och utformning. Ida Öberg 7

8 Att behandla personuppgifter konfidentiellt har genomsyrat hela vårt projekt och så även datainsamling samt behandling av denna. Citat och utdrag från enkäterna kommer endast härledas till kön och ålder, ej signifikativa personuppgifter. Samtliga deltagarna och övriga intressenter får nyttjanderätt av vårt arbete, som förmedlas via e-post efter förfrågan. Material Vid analys av data kopplade vi resultatet till kurslitteratur, vetenskapliga artiklar och övrig relevant litteratur som berör hälsofrämjande modeller, teorier och resonemang. Ida Öberg 8

9 Resultat I enkätstudien deltog tolv personer i olika åldrar, fyra kvinnor och resten män. Alla deltagare som ingick i studien hade frivilligt valt att delta i hälsoprojektet. 4. Har det påverkat din motivation att delta? Nio deltagare ansåg att frivillighet hade påverkat deras motivation i ganska hög grad eller i mycket hög grad, medan två svarade vet ej och en ansåg att det inte alls hade påverkat motivationen Antal personer Inte alls Vet ej I ganska hög grad/ I mycket hög grad 5. Har du upplevt möjlighet till inflytande över aktiviteterna i hälsoprojektet? Åtta deltagare hade i ganska hög grad eller i mycket hög grad upplevt möjlighet till inflytande över aktiviteterna i hälsoprojektet, medan tre deltagare svarade vet ej, och en deltagare inte alls Antal personer Inte alls Vet ej I ganska hög grad/ I mycket hög grad Ida Öberg 9

10 6. Har det påverkat din motivation att delta? Åtta deltagare svarade att möjlighet till inflytande hade påverkat deras motivation att delta i projektet i ganska hög grad eller i mycket hög grad Antal personer Inte alls Vet ej I ganska hög grad/ I mycket hög grad 7. Hur motiverad har du varit att delta i projektet på en skala 0 5? (där 0 står för Inte alls motiverad och 5 Mycket motiverad) Tio deltagare skattade siffran fem på en skala från noll till fem, vilket innebär att de har varit mycket motiverade att delta i projektet. En deltagare skattade två och en deltagare skattade tre på skalan Antal personer 2 3 4/5 - Mycket motiverad Ida Öberg 10

11 9. Har möjligheten till inflytande betydelse för dig vid hälsofrämjande insatser på din arbetsplats på en skala 0-5? (där siffran 0 står för Ingen betydelse alls och 5 Mycket stor betydelse) Sju av de tolv deltagarna i studien ansåg att möjlighet till inflytande har mycket stor betydelse vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen Antal personer 0 - Ingen betydelse alls 3 4/5 - Mycket stor betydelse 10. Har frivillighet betydelse för dig vid hälsofrämjande insatser på din arbetsplats på en skala 0-5? (där siffran 0 står för Ingen betydelse alls och 5 Mycket stor betydelse) Åtta deltagare svarade att frivillighet har stor betydelse vid hälsofrämjande insatser arbetsplatsen. Resterande skattade en trea på skalan Antal personer 2 3 4/5 - Mycket stor betydelse Ida Öberg 11

12 11. Vad är det som gör att det är viktigt med frivillighet och inflytande vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen? Uttalanden från deltagare som ingick i enkätstudien berörde framförallt frivillighet och motivationsfaktorer. Tre av deltagarna formulerade sina tankar om frivillighet på följande sätt; Frivillighet bra motivation Tror att många blir anti av tvång Om man har personer som ej vill vara med ska de ej vara med. Deras icke vilja att ta del kan gå över till oss andra. Dom är nog ej redo att ta del av att själva jobba på att bli bra och må bättre Deltagarna kopplade även detta till upplevelsen av motivation och formulerade de på följande sätt; Bra att få syssla med det man själv tycker är viktigt Så att man får rätt motivation, man blir en del av det hela Det är jag själv som bestämmer då blir min motivation större En man ansåg att Frivillighet + inflytande inte bör avgöra när det gäller hälsoinsatser Ida Öberg 12

13 Diskussion Resultatet visar att samtliga i urvalsgruppen har frivilligt valt att delta i hälsoprojektet och har haft en hög motivation att delta. Frivillighet och inflytande visade sig ha stor betydelse vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen och deltagarnas upplevelser av dessa faktorer hade positiv påverkan på deras motivation att delta. Resultatet kan därmed kopplas till Folkhälsoinstitutets riktlinjer och de slutsatser som Colliander (2007) tar hänsyn till i sin modell för hälsofrämjande arbete på arbetsplatser. En intressant upptäckt var att de som inte upplevt möjlighet till inflytande inte heller anser att det påverkat deras motivation att delta. Betyder det att frivillighet har större betydelse än inflytande? Vi skulle kunna dra slutsatsen att, eftersom de efter en presentation av projektets upplägg frivilligt valt att delta, var kvoten av empowerment fylld. De köpte inte grisen i säcken, utan visste vad de tackade ja till och hade därmed accepterat att formerna för genomförandet till stor del redan var fastställda. Detta till exempel gällande det tio veckor långa mindfulness-programmet Här & nu, de kunde påverka det som påverkas kan; sitt eget deltagandes vara eller inte vara. För att empowerment ska vara möjlig ska individen ha möjlighet att påverka omgivningen och ha en inre känsla av att hon vill och kan utnyttja de potentialer till påverkan som finns (Medin & Alexandersson, 2000). Det framhålls att empowerment baseras på bottom-upstrategi (se figur 1.) och kräver specifika färdigheter och attityder hos dem som vill åstadkomma detta (Medin & Alexandersson, 2000; WHO, 2006). Figur 1. Top-down kontra bottom-up-perspektiv i organisationer. Ida Öberg 13

14 Empowerment bygger alltså på horisontella relationer (se figur 2.), som tar avstånd från överoch underordning till förmån för människors lika värde och betydelsen av att stå sida vid sida (Forsberg & Starrin, 1997; Parmsund, Brunnberg, Pettersson & Backman, 2002; Kostenius & Lindqvist, 2006). Figur 2. Empowerment som horisontellt förhållningssätt i organisationer. Egen tolkning efter teorier av Forsberg och Starrin (1997). Vi kan således konstatera att befintliga teorier och modeller för hälsofrämjande arbete som bygger på empowerment skapar goda förutsättningar för ett framgångsrikt hälsoarbete på arbetsplatser. WHO fastslog 1997 att empowerment är ett nödvändigt kriterium för att insatsen ska betraktas som hälsofrämjande (Forsberg & Starrin, 1997). Vi anser liksom Medin och Alexanderson (2000) att empowerment är lika mycket en process som ett resultat, det är inte bara något som sker utan en process som främjas (se figur 3.). Empowerment ser vi som ett eftersträvansvärt förhållningssätt som bör genomsyra hela samhället. Med den transteoretiska modellen ger Prochaska och Di Clemente (Statens folkhälsoinstitut, 2008; Barth och Näsholm, 2006) ett överordnat perspektiv på en modell för hur förändringar kan beskrivas och förstås. Modellen bygger på en teori om att en förändringsprocess består av flera olika faser, från förnekande till vidmakthållande. Att begrunda eller vara förberedd på en Ida Öberg 14

15 hälsofrämjande förändring förutsatte vi fordrades för att deltagarna frivilligt valde att delta i hälsoprojektet. Individens upplevelse av behov och motivation är således en grundläggande förutsättning, vilket skapar meningsfullhet i det man gör (Gard, 2002; Kostenius & Lindqvist, 2006). Forsberg och Starrin (1997) beskriver vilka kriterier som LO formulerade vid val av arbetsplatser i inledningen av ett folkhälsoprojekt. De menade att det skulle finnas både ett medvetet behov och en äkta mottaglighet för sådana insatser som projektet syftade till. Värdefulla uttalanden från deltagarna i denna studie är att syssla med det man tycker är viktigt och att de får rätt, bra och större motivation när de känner sig som en del av det hela. En man skriver att Det är jag själv som bestämmer då blir min motivation större. Dessa uttalanden beskriver dynamiken och djupet i diskussionen kring begreppet empowerment och motivation. Aaron Antonovsky (2005) är upphovsman till modellen om känsla av sammanhang (KASAM) som bygger på de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Han fann att dessa tre är avgörande för människans upplevda hälsa. Meningsfullhet anses vara viktigast av de tre och är en motivationskomponent som är starkt känslomässigt förankrad i människan (ibid.). Hanson (2004) beskriver hur KASAM kan användas som pedagogisk modell för hur hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen kan bedrivas där människor blir delaktiga och engagerade. Detta innebär att den anställde upplever att det finns ett syfte, ett motiv och en mening med det den gör vilket påverkar motivationen att delta. Motivationen och engagemanget blir starkare om sammanhanget känns meningsfullt och utmanande (Hanson, 2004; Nilsson, 2004; Nilsson & Westman, 2000). Nilsson (2004) beskriver hur medbestämmande förknippas med komponenten meningsfullhet, genom att individen upplever att hon har ett ansvar för hur hon handlar och för konsekvenserna i personliga relationer, i arbetet och övriga situationer. Medbestämmande och empowerment är likvärdiga begrepp (Theorell, 2003). Ida Öberg 15

16 Det blir för oss tydligt att samtliga av dessa teorier och modeller påverkar varandra. Utifrån dessa resonemang har vi dragit slutsatsen att relationen mellan de olika begreppen kan beskrivas som i bilden nedan (figur 4.) och deras samspel är viktigt att känna till i vårt yrkesutövande. Vi kan inte fastslå att den ena är viktigare än den andra utan istället att dessa kan betraktas som kriterier att sträva efter att uppnå. Precis som den parallella process vi beskrivit gällande empowerment som både mål och medel att nå andra mål, betraktar vi förhållandet och samspelet mellan dessa komponenter. Figur 4. Förhållanden mellan komponenten motivationen och begreppet empowerment, transteoretiska modellen och KASAM-teorin På frågan om vad som gör att det är viktigt med frivillighet och inflytande har två av de svarande beskrivit deras teorier om motsatsen, det vill säga vad som händer vid tvång, att deltagarna då blir anti och att de ej är redo för den typen av hälsofrämjande aktiviteter. Modeller och teorier om förändringsberedskap beskriver hur en person kan vara förnekande, ej redo eller ej beredd att förändra sitt beteende (Kostenius & Lindqvist, 2006). Visserligen menar Barth och Näsholm (2006) att framförallt motiverande samtal som metod är ett mycket effektivt sätt att nå dessa förnekare eller för-begrundare. Men kan då dessa individer mötas på deras egna villkor inom ramen för ett på förhand utformat hälsoprojekt? Vilka former krävs då för att de ska uppleva inflytande och motivation? Ida Öberg 16

17 En viktig fråga att som hälsovägledare ställa sig är Motiverad till vad? Hälsa är en högst personlig upplevelse och en angelägenhet för alla - på deras egna villkor. Kan ledningen på ett företag bestämma att alla ska sluta röka? Svaret är ganska givet, nej, Vad är då skillnaden om det gäller stresshantering i ett hälsoprojekt? Om någon annan talar om för mig vad jag behöver innan jag själv har upplevt varken behov eller motivation, är inte det då ett intrång i min personliga sfär. Vi vill därför mynta begreppet hälsointegritet som ett budord för oss hälsovägledare att ständigt ha i åtanke. Vem syftar det hälsofrämjande arbetet att gynna? Om jag gör det som ett steg i självförverkligande så kommer jag inte bidra till att vägleda någon annan än mig själv i mitt eget högmod. Precis som Kirkegaard beskriver i dikten Till eftertanke; Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre istället för att hjälpa henne. (Kostenius & Lindqvist, 2006, s. 260). Empowerment innebär alltså att individen tar kontroll över sin egen hälsa, vilket sker genom att man stärker individens kunskap, kompetens och självförtroende så att den får förmågan att fatta hälsofrämjande beslut (Kostenius & Lindqvist, 2006). Empowerment är således en viktig ingrediens vid beslutsfattande processer, som i val av åtgärder för deltagarna i ett hälsoprojekt. Genom att ta tillvara på deltagarnas önskemål kan själva genomförandet underlättas då delaktighet och synliggörande anses öka motivationen. Inom allt förebyggande hälsoarbete är strategier som leder till ökad empowerment för både individ och organisation väsentliga (ibid.). Medarbetarenkäter och intervjuer är tillvägagångssätt som förespråkas i upptakten av ett hälsoprojekt (Colliander, 2007; Kostenius & Lindqvist, 2006) och dessa bör behandla ämnen om den enskilde individens upplevelser av organisationen, sin livsstil och hälsa. Ida Öberg 17

18 Metoddiskussion Trost (2001) menar att ju större urval desto bättre samtidigt kan det av praktiska skäl fordras ett urval. Vårt urval var riktat eftersom vi bara ville fråga dem som vi visste kunde svara på det vi ville veta. Eftersom att vi på förhand inte visste om skillnader fanns mellan kön och ålder utformades enkäten med hänsyn till detta. Om syftet med undersökningarna hade varit att ta reda på skillnader mellan kvinnor och mäns ställningstagande vore givetvis frågan självklar, men vår resultatanalys och fynd visade att det inte förekom några anmärkningsvärda skillnader mellan könen. Däremot ville vi lämna dörren öppen för möjligheten till resultat som visade sådana skillnader. Även om de svarandes associationer är bra och intressanta att ta del av varnar Trost (2001) för öppna frågor. Hur en öppen fråga formuleras är av stor betydelse. Dock visar vårt resultat att flera av deltagarna uppfattat och uttryckt värdefulla svar som visat att de förstått frågan. Majoriteten av frågorna i vår enkät var av kvantitativ karaktär. Det finns alltid för och nackdelar med såväl kvalitativa som kvantitativa undersökningar, vilket Trost (2001) beskriver som ett dilemma. Vidare skriver författaren att såväl kvantitativa som kvalitativa studier behövs och båda sorterna är lika mycket värda. Ofta kan de användas i kombination med varandra (ibid.). Vi vill i diskussionen om kvalitativ kontra kvantitativ metod citera Albert Einstein ( ) Det är inte allt som kan räknas som räknas och inte allt som räknas kan räknas. En annan viktig faktor som vi har tagit hänsyn till är att inte formulera två frågor i en, vi har till exempel inte frågat Är frivillighet och möjlighet till inflytande viktig vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen? Vi valde att dela på begreppen i frågeställningarna och dessutom koppla var och en av för sig till upplevelsen av motivation. Detta är ett led i att formulera tydliga frågeställningar (Trost, 2001). Givetvis lämnar en enkätundersökning mycket av tolkningarna till de svarande och då kan man ställa sig frågan ifall det hade gjort skillnad om vi definierat vad vi menade med Ida Öberg 18

19 begreppen frivillighet, inflytande och motivation? I och för sig framgick det enligt vår mening tydligt vad frivillighet hade för innebörd i sammanhanget. Vårt val av formulering för den avslutande öppna frågeställningen skulle kunna ifrågasättas. Den kan upplevas som en ledande fråga, alltså att vi som ställer frågan förutsätter att den som svarar anser frivillighet och inflytande är viktigt. Visserligen svarade majoriteten av deltagarna att dessa faktorer hade betydelse och att gav som tidigare nämnts betydelsefulla svar. Hur hade svaren sett ut om frågan formulerats på ett annat sätt? Exempelvis Beskriv hur du upplever betydelsen av frivillighet och möjlighet till inflytande vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen? I samband med enkätundersökningar är de svarandes frivillighet en viktig yrkesetisk aspekt (Trost, 2001). Frågorna i enkäten ska fånga upp olika nyanser av samma företeelse, kongruens, vilket är en av fyra komponenter i begreppet tillförlitlighet. Tillförlitlighet kan på en övergripande sätt beskrivas som stabilitet, vilket betyder att det ska vara samma villkor vid mätningstillfället. Precision vid enkätundersökningar präglas av utformningen på formuläret, därför är det viktigt att man med lätthet kan fylla i svaren (ibid.). Avslutande reflektioner Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen är det övergripande målet med folkhälsopolitiken (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Vi som blivande hälsovägledare har goda förutsättningar att jobba med dessa målsättningar med tanke på den breda kompetens och de verktyg för att jobba med de olika dimensioner som utgör hälsa som vi kan erbjuda. Det låter lovande med en politisk arena som uppmuntrar till folkhälsoarbete. Samtidigt läser vi i Arbetsmiljörapporten från 2007 att tillgången till företagshälsovård minskat med två procentenheter sedan 2005 (Arbetsmiljöverket, 2008). Det blir intressant att se rapporten från 2009 med tanke på den rådande lågkonjunkturen. Är trenden att företagen investerar mindre i de anställdas hälsa? Hur ska vi som hälsovägledare nå ut med budskapet om den lönsamhet som föds ur det salutogena och promotiva förhållningssätt som vår yrkeskår representerar? Ida Öberg 19

20 Referenser Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. Arbetsmiljöverket. (2008). Arbetsmiljön Arbetsmiljöstatistik Rapport 2008:4. Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Barth, T., & Näsholm, C. (2006). Motiverande samtal MI. Lund: Studentlitteratur. Colliander, E. (2007). Starta en hälsoprocess. Malmö: Liber AB. Ewles, L., & Simnett, I. (2005). Hälsoarbete. Lund: Studentlitteratur. Forsberg, L., & Starrin, B. (1997). Frigörande kraft. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB. Gard, G. (2002). Work motivation- a brief review of theories underpinning health promotion. Physical Therapy Reviews, 7, Hanson, A. (2007). Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur. Kostenius, C., & Lindqvist, A-K. (2006). Hälsovägledning från tanke till ord och handling. Lund: Studentlitteratur. Medin, J., & Alexandersson, K. (2000). Begreppen Hälsa och Hälsofrämjande en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur. Nilsson, B. (2004). KASAM. Svensk rehabilitering. 4,4-9. Nilsson, B., & Westman, G. (2000). Empowerment = patientinflytande? Läkartidningen, 97, Parmsund, M., Brunnberg, H., Pettersson I-L., & Backman, L. (2002). Utvärdering av projektet Hälsa arbetsliv kvinnoliv (HAK). Stockholm: Statens folhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2009). Folkhälsopolitikens elva målområden. Hämtad Tonnquist, B. (2007). Projektledning. Stockholm: Bonnier Utbildning. Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. Theorell, T. (2003). Är ökat inflytande på arbetsplatsen bra för folkhälsan? Kunskapssammanställning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. WHO, (2006). Health Promotion International. An Official Journal of the International Union for Health Promotion and Education.Volume 21 Supplement 1 Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. (2008). FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. 2008:4 Ida Öberg 20

21 Bilaga 1 Enkät - Ringa in dina svar Dina svar och dina resultat kommer att behandlas så att obehöriga inte kommer att kunna ta del av dem. 1. Kvinna Man 2. Ålder Har du frivilligt valt att delta i hälsoprojektet? Ja Nej 4. Har det påverkat din motivation att delta? Inte alls I ganska låg grad Vet ej/obestämd I ganska hög grad I mycket hög grad 5. Har du upplevt möjlighet till inflytande över aktiviteterna i hälsoprojektet? Inte alls I ganska låg grad Vet ej/obestämd I ganska hög grad I mycket hög grad 6. Har det påverkat din motivation att delta? Inte alls I ganska låg grad Vet ej/obestämd I ganska hög grad I mycket hög grad 7. Hur motiverad har du varit att delta i projektet på en skala 0 5? (där 0 står för Inte alls motiverad och 5 Mycket motiverad) Hur ofta har du utövat vardags- och meditationsövningar mellan kursträffarna? Inte alls Sällan Då och då Ofta Dagligen 9. Har möjligheten till inflytande betydelse för dig vid hälsofrämjande insatser på din arbetsplats på en skala 0-5? (där siffran 0 står för Ingen betydelse alls och 5 Mycket stor betydelse) Har frivillighet betydelse för dig vid hälsofrämjande insatser på din arbetsplats på en skala 0-5? (där siffran 0 står för Ingen betydelse alls och 5 Mycket stor betydelse) Vad är det som gör att det är viktigt med frivillighet och inflytande vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen? Ida Öberg Tack för din medverkan! 21

22 Bilaga 2 Beskrivning av hälsoprojekt Projektets namn Stressa av för kropp & själ 1. Sammanfattning Denna projektplan sammanfattar hur vi planerar att gå till väga i vårt utförande av projekt för att nå ställda målsättningar. Projektplanen sträcker sig över de olika projektfaserna som omfattar aktiviteterna i vårt genomförande. Utgångspunkten är dels att förankra våra teoretiska kunskaper i genomförandet av processen men även att leverera en väl utarbetad sammanställning. Här framgår även kontaktuppgifter, ansvarsfördelning, samt en grov tidsplanering för projektgruppen. 2. Uppdragsbeskrivning Bakgrund Projektform blir ett allt vanligare sätt att arbeta, vilket ställer högre krav på kunskap om hur man initierar, planerar, genomför och utvärderar projekt. Vi initierade projektet genom att kontakta personalkonsulten på kommunens specifika förvaltning angående vår verksamhetsförlagda utbildning och vårt hälsoprojekt. Personalkonsulten har därefter undersökt intresse och behov av hälsofrämjande insatser i form av stresshantering inom förvaltningen. Vi kommer i och med detta genomföra ett hälsoprojekt inom kommunen med 33 deltagare uppdelat i fyra grupper från två olika avdelningar. I vårt projekt strävar vi efter en hög grad av empowerment, med utgångspunkt i deltagarnas vilja och önskemål. Redan i den initiala fasen genomförs informationsmöten, vartefter de får ta ställning till projektet och vidare har vi sedan utformat planeringen i samverkan med deltagargrupperna. De hälsofrämjande insatserna skräddarsys således efter deltagarnas förutsättningar. Syfte Kan vi genom vår utbildning till hälsovägledare med teoretiska och praktiska metoder och kunskaper sänka den upplevda stressen på den utvalda arbetsplatsen? Mål Sänka den upplevda stressen på vår verksamhetsförlagda arbetsplats Specifikt: Ja, sänka den upplevda stressen på vår verksamhetsförlagda arbetsplats under 13 veckor. Mätbart: Ja, genom intervjuer/enkäter Accepterat: Ja, det är förankrat hos alla deltagare. Realiserbart: Ja, det går att uppnå med de resurser vi har. Tidsbestämt: Ja, 13 veckor från och med januari v.5 april v. 18 Avgränsningar Projektet kommer att erbjuda personalen 30 minuters massage varannan vecka, stresshantering i form av mindfulness-programmet Här & Nu eller mentalträningsprogrammet, Ett liv i balans samt hälsosamtal med konditionstester och föreläsningar. Ida Öberg 22