Varför empowerment? betydelsen av personalens frivillighet och inflytande vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen. Elin Westerberg Ida Öberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför empowerment? betydelsen av personalens frivillighet och inflytande vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen. Elin Westerberg Ida Öberg"

Transkript

1 Varför empowerment? betydelsen av personalens frivillighet och inflytande vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen Ida Öberg Hälsovägledarprogrammet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för hälsa och rehabilitering Vårterminen 2009

2 Abstrakt Folkhälsofrågor drivs alltmer på politisk nivå och levnadsvanornas betydelse belyses. Empowerment står för självbestämmande, inflytande och delaktighet och är en viktig drivkraft vid hälsoutveckling. WHO menar att empowerment är ett nödvändigt kriterium för att insatsen ska betraktas som hälsofrämjande. Vi har genomfört ett hälsoprojekt med två grupper, en som frivilligt fick anmäla sitt deltagande och en där ledningen valt ut deltagarna. Syftet med vår undersökning var att besvara frågan Vilken betydelse har frivillighet och inflytande för personalens motivation vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen? Vi valde att använda en enkät som mätinstrument eftersom metoden lämpar sig för att mäta människors beteende, åsikter och känslor. Vi fann att frivillighet och inflytande visade sig ha stor betydelse vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen och deltagarnas upplevelser av dessa faktorer hade positiv påverkan på deras motivation att delta. Genom detta arbete vill vi väcka intresse för den teoretiska innebörden och praktiska tillämpningen av empowerment samt mynta begreppet hälsointegritet, vilket vi ser som en viktig aspekt för såväl hälsovägledare som företagsledningar som jobbar med hälsofrämjande insatser. Ida Öberg 2

3 Innehållsförteckning ABSTRAKT... 2 INTRODUKTION... 4 SYFTE... 6 METOD... 7 RESULTAT... 9 DISKUSSION REFERENSER Bilaga 1: Enkät Bilaga 2: Projektplan VFU-planering med kombinerat hälsoprojekt Ida Öberg 3

4 Introduktion Folkhälsofrågor drivs alltmer på politisk nivå och levnadsvanornas betydelse belyses (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Det finns elva nationella folkhälsomål som framförallt utgår från ett salutogent perspektiv, det vill säga de faktorer som stärker och främjar hälsa (Ewles & Simnett, 2005). Ökad hälsa i arbetslivet är ett av dessa elva mål och man strävar efter hälsofrämjande arbetsplatser såväl som ett hälsofrämjande arbetsliv (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Andan i salutogent och hälsofrämjande arbete utgör för oss definitionen på hälsopromotion. Att arbeta i projekt är ett effektivt sätt att förverkliga visioner och mål, därför är projektform ett allt vanligare sätt att arbeta eftersom det skapar en tydlig struktur (Tonnquist, 2007). Studier visar att det är viktigt att involvera chefer och engagera de anställda för att få positiva effekter av hälsofrämjande processer i arbetslivet (Colliander, 2007). Enligt Hanson (2004) är personalens delaktighet, egna ansträngning och vilja avgörande för intresse och krävs för framgångsrikt hälsopromotivt arbete. Empowerment står för självbestämmande, inflytande och delaktighet och är en viktig drivkraft vid hälsoutveckling (Hanson, 2004; Kostenius & Lindqvist, 2006). För framgångsrika resultat krävs därför att ledningen förankrar ett projekts syfte och mål hos de anställda. Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan och dessa utgör det första av de elva nationella folkhälsomålen (Ewles & Simnett, 2005). Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi genomfört ett hälsoprojekt med två grupper, en som frivilligt fick anmäla sitt deltagande och en där ledningen valt ut deltagarna. Ledningens två förhållningssätt kan benämnas som top-down kontra bottom-up, det vill säga om hur beslutsfattande i en organisation går till (WHO, 2006). För oss blev skillnaden i motivation och intresse mellan grupperna påtaglig i ett tidigt skede. Skillnaden i motivation och intresse inspirerade oss att fördjupa oss i deltagarnas upplevelse av empowerment och dess betydelse vid genomförande av hälsoprojekt. Ida Öberg 4

5 Vi har i vårt arbete valt att lyfta ur främst komponenterna frivillighet och inflytande som en aspekt av empowerment samt kopplat dessa till deltagarnas motivation att delta i hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen. Genom detta arbete vill vi väcka intresse för den teoretiska innebörden och praktiska tillämpningen av empowerment, vilket vi ser som en viktig aspekt för såväl hälsovägledare som företagsledningar som jobbar med hälsofrämjande insatser. Ida Öberg 5

6 Syfte Syftet med denna studie var att belysa vilken betydelse frivillighet och inflytande har för personalens motivation vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen? Ida Öberg 6

7 Metod Urval Under elva veckor fick två grupper med totalt 28 anställda vid en svensk kommun fått möjlighet att delta i hälsoprojektet Stressa av för kropp och själ (se bilaga 2). Ledningens rekrytering av deltagare i projektet innebar att den ena gruppen till skillnad från den andra frivilligt fått anmäla sitt intresse för aktiviteter som HPB (Health Profile Institute, 2009), mindfulness-programmet HÄR&NU (Schenström, 2005) och halvkroppsmassagebehandlingar. Deltagarna fick även möjlighet att utforma upplägget av en kostföreläsning och efter önskemål fått gå en kurs i vardagsmassage. Under genomförandet av hälsoprojektet gjorde vi ett riktat urval, genom att välja den grupp som visade motivation och intresse för aktiviteterna i projektet tillika den grupp som frivilligt deltagit. Vårt urval präglas av ett salutogent och promotivt förhållningssätt, det vill säga att undersöka framgångsfaktorerna (cf. Kostenius & Lindqvist, 2007). Enkät Enligt Trost (2001) är enkäter ett instrument som lämpar sig för att mäta människors beteende, åsikter och känslor. I hälsoprojektets avslutande fas fick deltagarna vid ett samlat tillfälle fylla i enkäten på arbetsplatsen i samband med en frukostföreläsning. Deltagarna informerades om att data skulle sammanställas, analyseras, redovisas i ett examensarbete och sedan förstöras. Alla deltagare fick frivilligt vara med i enkätundersökningen som behandlar frågeställningar om deras upplevelse av frivillighet, inflytande och motivation kopplat till det genomförda hälsoprojektet (se bilaga 1). Vi testkörde enkäten med en grupp på tolv personer för att kontrollera enkätens begriplighet, kongruens och utformning. Ida Öberg 7

8 Att behandla personuppgifter konfidentiellt har genomsyrat hela vårt projekt och så även datainsamling samt behandling av denna. Citat och utdrag från enkäterna kommer endast härledas till kön och ålder, ej signifikativa personuppgifter. Samtliga deltagarna och övriga intressenter får nyttjanderätt av vårt arbete, som förmedlas via e-post efter förfrågan. Material Vid analys av data kopplade vi resultatet till kurslitteratur, vetenskapliga artiklar och övrig relevant litteratur som berör hälsofrämjande modeller, teorier och resonemang. Ida Öberg 8

9 Resultat I enkätstudien deltog tolv personer i olika åldrar, fyra kvinnor och resten män. Alla deltagare som ingick i studien hade frivilligt valt att delta i hälsoprojektet. 4. Har det påverkat din motivation att delta? Nio deltagare ansåg att frivillighet hade påverkat deras motivation i ganska hög grad eller i mycket hög grad, medan två svarade vet ej och en ansåg att det inte alls hade påverkat motivationen Antal personer Inte alls Vet ej I ganska hög grad/ I mycket hög grad 5. Har du upplevt möjlighet till inflytande över aktiviteterna i hälsoprojektet? Åtta deltagare hade i ganska hög grad eller i mycket hög grad upplevt möjlighet till inflytande över aktiviteterna i hälsoprojektet, medan tre deltagare svarade vet ej, och en deltagare inte alls Antal personer Inte alls Vet ej I ganska hög grad/ I mycket hög grad Ida Öberg 9

10 6. Har det påverkat din motivation att delta? Åtta deltagare svarade att möjlighet till inflytande hade påverkat deras motivation att delta i projektet i ganska hög grad eller i mycket hög grad Antal personer Inte alls Vet ej I ganska hög grad/ I mycket hög grad 7. Hur motiverad har du varit att delta i projektet på en skala 0 5? (där 0 står för Inte alls motiverad och 5 Mycket motiverad) Tio deltagare skattade siffran fem på en skala från noll till fem, vilket innebär att de har varit mycket motiverade att delta i projektet. En deltagare skattade två och en deltagare skattade tre på skalan Antal personer 2 3 4/5 - Mycket motiverad Ida Öberg 10

11 9. Har möjligheten till inflytande betydelse för dig vid hälsofrämjande insatser på din arbetsplats på en skala 0-5? (där siffran 0 står för Ingen betydelse alls och 5 Mycket stor betydelse) Sju av de tolv deltagarna i studien ansåg att möjlighet till inflytande har mycket stor betydelse vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen Antal personer 0 - Ingen betydelse alls 3 4/5 - Mycket stor betydelse 10. Har frivillighet betydelse för dig vid hälsofrämjande insatser på din arbetsplats på en skala 0-5? (där siffran 0 står för Ingen betydelse alls och 5 Mycket stor betydelse) Åtta deltagare svarade att frivillighet har stor betydelse vid hälsofrämjande insatser arbetsplatsen. Resterande skattade en trea på skalan Antal personer 2 3 4/5 - Mycket stor betydelse Ida Öberg 11

12 11. Vad är det som gör att det är viktigt med frivillighet och inflytande vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen? Uttalanden från deltagare som ingick i enkätstudien berörde framförallt frivillighet och motivationsfaktorer. Tre av deltagarna formulerade sina tankar om frivillighet på följande sätt; Frivillighet bra motivation Tror att många blir anti av tvång Om man har personer som ej vill vara med ska de ej vara med. Deras icke vilja att ta del kan gå över till oss andra. Dom är nog ej redo att ta del av att själva jobba på att bli bra och må bättre Deltagarna kopplade även detta till upplevelsen av motivation och formulerade de på följande sätt; Bra att få syssla med det man själv tycker är viktigt Så att man får rätt motivation, man blir en del av det hela Det är jag själv som bestämmer då blir min motivation större En man ansåg att Frivillighet + inflytande inte bör avgöra när det gäller hälsoinsatser Ida Öberg 12

13 Diskussion Resultatet visar att samtliga i urvalsgruppen har frivilligt valt att delta i hälsoprojektet och har haft en hög motivation att delta. Frivillighet och inflytande visade sig ha stor betydelse vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen och deltagarnas upplevelser av dessa faktorer hade positiv påverkan på deras motivation att delta. Resultatet kan därmed kopplas till Folkhälsoinstitutets riktlinjer och de slutsatser som Colliander (2007) tar hänsyn till i sin modell för hälsofrämjande arbete på arbetsplatser. En intressant upptäckt var att de som inte upplevt möjlighet till inflytande inte heller anser att det påverkat deras motivation att delta. Betyder det att frivillighet har större betydelse än inflytande? Vi skulle kunna dra slutsatsen att, eftersom de efter en presentation av projektets upplägg frivilligt valt att delta, var kvoten av empowerment fylld. De köpte inte grisen i säcken, utan visste vad de tackade ja till och hade därmed accepterat att formerna för genomförandet till stor del redan var fastställda. Detta till exempel gällande det tio veckor långa mindfulness-programmet Här & nu, de kunde påverka det som påverkas kan; sitt eget deltagandes vara eller inte vara. För att empowerment ska vara möjlig ska individen ha möjlighet att påverka omgivningen och ha en inre känsla av att hon vill och kan utnyttja de potentialer till påverkan som finns (Medin & Alexandersson, 2000). Det framhålls att empowerment baseras på bottom-upstrategi (se figur 1.) och kräver specifika färdigheter och attityder hos dem som vill åstadkomma detta (Medin & Alexandersson, 2000; WHO, 2006). Figur 1. Top-down kontra bottom-up-perspektiv i organisationer. Ida Öberg 13

14 Empowerment bygger alltså på horisontella relationer (se figur 2.), som tar avstånd från överoch underordning till förmån för människors lika värde och betydelsen av att stå sida vid sida (Forsberg & Starrin, 1997; Parmsund, Brunnberg, Pettersson & Backman, 2002; Kostenius & Lindqvist, 2006). Figur 2. Empowerment som horisontellt förhållningssätt i organisationer. Egen tolkning efter teorier av Forsberg och Starrin (1997). Vi kan således konstatera att befintliga teorier och modeller för hälsofrämjande arbete som bygger på empowerment skapar goda förutsättningar för ett framgångsrikt hälsoarbete på arbetsplatser. WHO fastslog 1997 att empowerment är ett nödvändigt kriterium för att insatsen ska betraktas som hälsofrämjande (Forsberg & Starrin, 1997). Vi anser liksom Medin och Alexanderson (2000) att empowerment är lika mycket en process som ett resultat, det är inte bara något som sker utan en process som främjas (se figur 3.). Empowerment ser vi som ett eftersträvansvärt förhållningssätt som bör genomsyra hela samhället. Med den transteoretiska modellen ger Prochaska och Di Clemente (Statens folkhälsoinstitut, 2008; Barth och Näsholm, 2006) ett överordnat perspektiv på en modell för hur förändringar kan beskrivas och förstås. Modellen bygger på en teori om att en förändringsprocess består av flera olika faser, från förnekande till vidmakthållande. Att begrunda eller vara förberedd på en Ida Öberg 14

15 hälsofrämjande förändring förutsatte vi fordrades för att deltagarna frivilligt valde att delta i hälsoprojektet. Individens upplevelse av behov och motivation är således en grundläggande förutsättning, vilket skapar meningsfullhet i det man gör (Gard, 2002; Kostenius & Lindqvist, 2006). Forsberg och Starrin (1997) beskriver vilka kriterier som LO formulerade vid val av arbetsplatser i inledningen av ett folkhälsoprojekt. De menade att det skulle finnas både ett medvetet behov och en äkta mottaglighet för sådana insatser som projektet syftade till. Värdefulla uttalanden från deltagarna i denna studie är att syssla med det man tycker är viktigt och att de får rätt, bra och större motivation när de känner sig som en del av det hela. En man skriver att Det är jag själv som bestämmer då blir min motivation större. Dessa uttalanden beskriver dynamiken och djupet i diskussionen kring begreppet empowerment och motivation. Aaron Antonovsky (2005) är upphovsman till modellen om känsla av sammanhang (KASAM) som bygger på de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Han fann att dessa tre är avgörande för människans upplevda hälsa. Meningsfullhet anses vara viktigast av de tre och är en motivationskomponent som är starkt känslomässigt förankrad i människan (ibid.). Hanson (2004) beskriver hur KASAM kan användas som pedagogisk modell för hur hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen kan bedrivas där människor blir delaktiga och engagerade. Detta innebär att den anställde upplever att det finns ett syfte, ett motiv och en mening med det den gör vilket påverkar motivationen att delta. Motivationen och engagemanget blir starkare om sammanhanget känns meningsfullt och utmanande (Hanson, 2004; Nilsson, 2004; Nilsson & Westman, 2000). Nilsson (2004) beskriver hur medbestämmande förknippas med komponenten meningsfullhet, genom att individen upplever att hon har ett ansvar för hur hon handlar och för konsekvenserna i personliga relationer, i arbetet och övriga situationer. Medbestämmande och empowerment är likvärdiga begrepp (Theorell, 2003). Ida Öberg 15

16 Det blir för oss tydligt att samtliga av dessa teorier och modeller påverkar varandra. Utifrån dessa resonemang har vi dragit slutsatsen att relationen mellan de olika begreppen kan beskrivas som i bilden nedan (figur 4.) och deras samspel är viktigt att känna till i vårt yrkesutövande. Vi kan inte fastslå att den ena är viktigare än den andra utan istället att dessa kan betraktas som kriterier att sträva efter att uppnå. Precis som den parallella process vi beskrivit gällande empowerment som både mål och medel att nå andra mål, betraktar vi förhållandet och samspelet mellan dessa komponenter. Figur 4. Förhållanden mellan komponenten motivationen och begreppet empowerment, transteoretiska modellen och KASAM-teorin På frågan om vad som gör att det är viktigt med frivillighet och inflytande har två av de svarande beskrivit deras teorier om motsatsen, det vill säga vad som händer vid tvång, att deltagarna då blir anti och att de ej är redo för den typen av hälsofrämjande aktiviteter. Modeller och teorier om förändringsberedskap beskriver hur en person kan vara förnekande, ej redo eller ej beredd att förändra sitt beteende (Kostenius & Lindqvist, 2006). Visserligen menar Barth och Näsholm (2006) att framförallt motiverande samtal som metod är ett mycket effektivt sätt att nå dessa förnekare eller för-begrundare. Men kan då dessa individer mötas på deras egna villkor inom ramen för ett på förhand utformat hälsoprojekt? Vilka former krävs då för att de ska uppleva inflytande och motivation? Ida Öberg 16

17 En viktig fråga att som hälsovägledare ställa sig är Motiverad till vad? Hälsa är en högst personlig upplevelse och en angelägenhet för alla - på deras egna villkor. Kan ledningen på ett företag bestämma att alla ska sluta röka? Svaret är ganska givet, nej, Vad är då skillnaden om det gäller stresshantering i ett hälsoprojekt? Om någon annan talar om för mig vad jag behöver innan jag själv har upplevt varken behov eller motivation, är inte det då ett intrång i min personliga sfär. Vi vill därför mynta begreppet hälsointegritet som ett budord för oss hälsovägledare att ständigt ha i åtanke. Vem syftar det hälsofrämjande arbetet att gynna? Om jag gör det som ett steg i självförverkligande så kommer jag inte bidra till att vägleda någon annan än mig själv i mitt eget högmod. Precis som Kirkegaard beskriver i dikten Till eftertanke; Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre istället för att hjälpa henne. (Kostenius & Lindqvist, 2006, s. 260). Empowerment innebär alltså att individen tar kontroll över sin egen hälsa, vilket sker genom att man stärker individens kunskap, kompetens och självförtroende så att den får förmågan att fatta hälsofrämjande beslut (Kostenius & Lindqvist, 2006). Empowerment är således en viktig ingrediens vid beslutsfattande processer, som i val av åtgärder för deltagarna i ett hälsoprojekt. Genom att ta tillvara på deltagarnas önskemål kan själva genomförandet underlättas då delaktighet och synliggörande anses öka motivationen. Inom allt förebyggande hälsoarbete är strategier som leder till ökad empowerment för både individ och organisation väsentliga (ibid.). Medarbetarenkäter och intervjuer är tillvägagångssätt som förespråkas i upptakten av ett hälsoprojekt (Colliander, 2007; Kostenius & Lindqvist, 2006) och dessa bör behandla ämnen om den enskilde individens upplevelser av organisationen, sin livsstil och hälsa. Ida Öberg 17

18 Metoddiskussion Trost (2001) menar att ju större urval desto bättre samtidigt kan det av praktiska skäl fordras ett urval. Vårt urval var riktat eftersom vi bara ville fråga dem som vi visste kunde svara på det vi ville veta. Eftersom att vi på förhand inte visste om skillnader fanns mellan kön och ålder utformades enkäten med hänsyn till detta. Om syftet med undersökningarna hade varit att ta reda på skillnader mellan kvinnor och mäns ställningstagande vore givetvis frågan självklar, men vår resultatanalys och fynd visade att det inte förekom några anmärkningsvärda skillnader mellan könen. Däremot ville vi lämna dörren öppen för möjligheten till resultat som visade sådana skillnader. Även om de svarandes associationer är bra och intressanta att ta del av varnar Trost (2001) för öppna frågor. Hur en öppen fråga formuleras är av stor betydelse. Dock visar vårt resultat att flera av deltagarna uppfattat och uttryckt värdefulla svar som visat att de förstått frågan. Majoriteten av frågorna i vår enkät var av kvantitativ karaktär. Det finns alltid för och nackdelar med såväl kvalitativa som kvantitativa undersökningar, vilket Trost (2001) beskriver som ett dilemma. Vidare skriver författaren att såväl kvantitativa som kvalitativa studier behövs och båda sorterna är lika mycket värda. Ofta kan de användas i kombination med varandra (ibid.). Vi vill i diskussionen om kvalitativ kontra kvantitativ metod citera Albert Einstein ( ) Det är inte allt som kan räknas som räknas och inte allt som räknas kan räknas. En annan viktig faktor som vi har tagit hänsyn till är att inte formulera två frågor i en, vi har till exempel inte frågat Är frivillighet och möjlighet till inflytande viktig vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen? Vi valde att dela på begreppen i frågeställningarna och dessutom koppla var och en av för sig till upplevelsen av motivation. Detta är ett led i att formulera tydliga frågeställningar (Trost, 2001). Givetvis lämnar en enkätundersökning mycket av tolkningarna till de svarande och då kan man ställa sig frågan ifall det hade gjort skillnad om vi definierat vad vi menade med Ida Öberg 18

19 begreppen frivillighet, inflytande och motivation? I och för sig framgick det enligt vår mening tydligt vad frivillighet hade för innebörd i sammanhanget. Vårt val av formulering för den avslutande öppna frågeställningen skulle kunna ifrågasättas. Den kan upplevas som en ledande fråga, alltså att vi som ställer frågan förutsätter att den som svarar anser frivillighet och inflytande är viktigt. Visserligen svarade majoriteten av deltagarna att dessa faktorer hade betydelse och att gav som tidigare nämnts betydelsefulla svar. Hur hade svaren sett ut om frågan formulerats på ett annat sätt? Exempelvis Beskriv hur du upplever betydelsen av frivillighet och möjlighet till inflytande vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen? I samband med enkätundersökningar är de svarandes frivillighet en viktig yrkesetisk aspekt (Trost, 2001). Frågorna i enkäten ska fånga upp olika nyanser av samma företeelse, kongruens, vilket är en av fyra komponenter i begreppet tillförlitlighet. Tillförlitlighet kan på en övergripande sätt beskrivas som stabilitet, vilket betyder att det ska vara samma villkor vid mätningstillfället. Precision vid enkätundersökningar präglas av utformningen på formuläret, därför är det viktigt att man med lätthet kan fylla i svaren (ibid.). Avslutande reflektioner Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen är det övergripande målet med folkhälsopolitiken (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Vi som blivande hälsovägledare har goda förutsättningar att jobba med dessa målsättningar med tanke på den breda kompetens och de verktyg för att jobba med de olika dimensioner som utgör hälsa som vi kan erbjuda. Det låter lovande med en politisk arena som uppmuntrar till folkhälsoarbete. Samtidigt läser vi i Arbetsmiljörapporten från 2007 att tillgången till företagshälsovård minskat med två procentenheter sedan 2005 (Arbetsmiljöverket, 2008). Det blir intressant att se rapporten från 2009 med tanke på den rådande lågkonjunkturen. Är trenden att företagen investerar mindre i de anställdas hälsa? Hur ska vi som hälsovägledare nå ut med budskapet om den lönsamhet som föds ur det salutogena och promotiva förhållningssätt som vår yrkeskår representerar? Ida Öberg 19

20 Referenser Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. Arbetsmiljöverket. (2008). Arbetsmiljön Arbetsmiljöstatistik Rapport 2008:4. Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Barth, T., & Näsholm, C. (2006). Motiverande samtal MI. Lund: Studentlitteratur. Colliander, E. (2007). Starta en hälsoprocess. Malmö: Liber AB. Ewles, L., & Simnett, I. (2005). Hälsoarbete. Lund: Studentlitteratur. Forsberg, L., & Starrin, B. (1997). Frigörande kraft. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB. Gard, G. (2002). Work motivation- a brief review of theories underpinning health promotion. Physical Therapy Reviews, 7, Hanson, A. (2007). Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur. Kostenius, C., & Lindqvist, A-K. (2006). Hälsovägledning från tanke till ord och handling. Lund: Studentlitteratur. Medin, J., & Alexandersson, K. (2000). Begreppen Hälsa och Hälsofrämjande en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur. Nilsson, B. (2004). KASAM. Svensk rehabilitering. 4,4-9. Nilsson, B., & Westman, G. (2000). Empowerment = patientinflytande? Läkartidningen, 97, Parmsund, M., Brunnberg, H., Pettersson I-L., & Backman, L. (2002). Utvärdering av projektet Hälsa arbetsliv kvinnoliv (HAK). Stockholm: Statens folhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2009). Folkhälsopolitikens elva målområden. Hämtad Tonnquist, B. (2007). Projektledning. Stockholm: Bonnier Utbildning. Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. Theorell, T. (2003). Är ökat inflytande på arbetsplatsen bra för folkhälsan? Kunskapssammanställning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. WHO, (2006). Health Promotion International. An Official Journal of the International Union for Health Promotion and Education.Volume 21 Supplement 1 Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. (2008). FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. 2008:4 Ida Öberg 20

21 Bilaga 1 Enkät - Ringa in dina svar Dina svar och dina resultat kommer att behandlas så att obehöriga inte kommer att kunna ta del av dem. 1. Kvinna Man 2. Ålder Har du frivilligt valt att delta i hälsoprojektet? Ja Nej 4. Har det påverkat din motivation att delta? Inte alls I ganska låg grad Vet ej/obestämd I ganska hög grad I mycket hög grad 5. Har du upplevt möjlighet till inflytande över aktiviteterna i hälsoprojektet? Inte alls I ganska låg grad Vet ej/obestämd I ganska hög grad I mycket hög grad 6. Har det påverkat din motivation att delta? Inte alls I ganska låg grad Vet ej/obestämd I ganska hög grad I mycket hög grad 7. Hur motiverad har du varit att delta i projektet på en skala 0 5? (där 0 står för Inte alls motiverad och 5 Mycket motiverad) Hur ofta har du utövat vardags- och meditationsövningar mellan kursträffarna? Inte alls Sällan Då och då Ofta Dagligen 9. Har möjligheten till inflytande betydelse för dig vid hälsofrämjande insatser på din arbetsplats på en skala 0-5? (där siffran 0 står för Ingen betydelse alls och 5 Mycket stor betydelse) Har frivillighet betydelse för dig vid hälsofrämjande insatser på din arbetsplats på en skala 0-5? (där siffran 0 står för Ingen betydelse alls och 5 Mycket stor betydelse) Vad är det som gör att det är viktigt med frivillighet och inflytande vid hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen? Ida Öberg Tack för din medverkan! 21

22 Bilaga 2 Beskrivning av hälsoprojekt Projektets namn Stressa av för kropp & själ 1. Sammanfattning Denna projektplan sammanfattar hur vi planerar att gå till väga i vårt utförande av projekt för att nå ställda målsättningar. Projektplanen sträcker sig över de olika projektfaserna som omfattar aktiviteterna i vårt genomförande. Utgångspunkten är dels att förankra våra teoretiska kunskaper i genomförandet av processen men även att leverera en väl utarbetad sammanställning. Här framgår även kontaktuppgifter, ansvarsfördelning, samt en grov tidsplanering för projektgruppen. 2. Uppdragsbeskrivning Bakgrund Projektform blir ett allt vanligare sätt att arbeta, vilket ställer högre krav på kunskap om hur man initierar, planerar, genomför och utvärderar projekt. Vi initierade projektet genom att kontakta personalkonsulten på kommunens specifika förvaltning angående vår verksamhetsförlagda utbildning och vårt hälsoprojekt. Personalkonsulten har därefter undersökt intresse och behov av hälsofrämjande insatser i form av stresshantering inom förvaltningen. Vi kommer i och med detta genomföra ett hälsoprojekt inom kommunen med 33 deltagare uppdelat i fyra grupper från två olika avdelningar. I vårt projekt strävar vi efter en hög grad av empowerment, med utgångspunkt i deltagarnas vilja och önskemål. Redan i den initiala fasen genomförs informationsmöten, vartefter de får ta ställning till projektet och vidare har vi sedan utformat planeringen i samverkan med deltagargrupperna. De hälsofrämjande insatserna skräddarsys således efter deltagarnas förutsättningar. Syfte Kan vi genom vår utbildning till hälsovägledare med teoretiska och praktiska metoder och kunskaper sänka den upplevda stressen på den utvalda arbetsplatsen? Mål Sänka den upplevda stressen på vår verksamhetsförlagda arbetsplats Specifikt: Ja, sänka den upplevda stressen på vår verksamhetsförlagda arbetsplats under 13 veckor. Mätbart: Ja, genom intervjuer/enkäter Accepterat: Ja, det är förankrat hos alla deltagare. Realiserbart: Ja, det går att uppnå med de resurser vi har. Tidsbestämt: Ja, 13 veckor från och med januari v.5 april v. 18 Avgränsningar Projektet kommer att erbjuda personalen 30 minuters massage varannan vecka, stresshantering i form av mindfulness-programmet Här & Nu eller mentalträningsprogrammet, Ett liv i balans samt hälsosamtal med konditionstester och föreläsningar. Ida Öberg 22

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström Folkhälsoarbete Organisationsanalys Uppgift 3 Lisa Bergström 2013 Huvudområde: Folkhälsa Kursnamn: Folkhälsoarbete Programnamn: Hälsopedagogiska programmet Handledare: Maria Savela Examinator: Ola Westin

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV 8 dagar med förändringskunskap och processverktyg, 2015-2016 Tror du att: Lärande och utveckling är nödvändigt för att hantera krävande uppgifter

Läs mer

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

pigg och effektiv personal

pigg och effektiv personal Skapa en framgångsrik arbetsplats. pigg och effektiv personal Hälsofrämjande och framgångsrik arbetsplats Vår målsättning är att hjälpa och inspirera människor att bli det bästa de kan bli! Hur jobbar

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv

Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv Jan Winroth, universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Teori - Forskning

Läs mer

Starta kompetensutvecklingen med interna förändringsledare och genomför själv en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv.

Starta kompetensutvecklingen med interna förändringsledare och genomför själv en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv. Inspirationsguide Starta kompetensutvecklingen med interna förändringsledare och genomför själv en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv. Inspirationsguiden är ett självinstruerande verktyg som leder

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta

THE. The Human Element. Deltagarnytta THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

Innehållsförteckning. Företagsanpassade uppdrag

Innehållsförteckning. Företagsanpassade uppdrag Kurser och Seminarier Hösten 2015 sförteckning Frukostseminarium: Hållbara Chefer... 3 Frukostseminarium: CFI Chefsfunktionsindex... 4 Frukostseminarium: Kulturanalysen ett avgörande komplement till strategiska

Läs mer

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN Innehåll INLEDNING DIN ROLL SOM CHEF SÄTT ORD PÅ DITT UPPDRAG ANSVAR OCH BEFOGENHET ANVÄND MÖJLIGHETERNA

Läs mer

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011 HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet Utbildning Kompetensutveckling är ett av våra viktigaste verktyg för att få den mänskliga faktorn att arbeta för oss. Previa erbjuder utbildningsinsatser som bidrar till att effektivisera er organisation,

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

www.chps.se www.capicom.se

www.chps.se www.capicom.se Hela vår verksamhet bygger på vetenskaplig forskning kring kommunikation och förändringsarbeten. I jämförande studier inom olika vetenskapliga fält, som pedagogik, psykologi, förhandling, försäljning och

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 11 maj 2004

UTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 11 maj 2004 UTILDNINGSPLN SP-PROGRMMET, 80 POÄNG Spa-Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 11 maj 2004 1. LLMÄNT Spa-programmet vid Örebro

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Effectiveness Consultants kursprogram

Effectiveness Consultants kursprogram Effectiveness Consultants kursprogram vår utbildningsfilosofi Varje människa har utrustats med en unik förmåga att använda sina egna upplevelser och erfarenheter som en källa till inlärning och fördjupade

Läs mer

Arbetsmiljö i daglig verksamhet

Arbetsmiljö i daglig verksamhet RAPPORT 2015:1 Arbetsmiljö i daglig verksamhet - Brukarnas perspektiv Carolina Klockmo & Rolf Dalin KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Forskning hand i hand med praktiken:

Forskning hand i hand med praktiken: Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Man är ju inte sin diagnos, man är ju människor

Man är ju inte sin diagnos, man är ju människor Handledare: Lauritz Brännström Datum: 2009-12-14 Man är ju inte sin diagnos, man är ju människor En arbetsmiljökartläggning vid daglig verksamhet hos Aktema Linköpings universitet Institutionen för Beteendevetenskap

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Folkhälsoprogrammet, 180 högskolepoäng

Folkhälsoprogrammet, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 7 Programkod: GKV01 Folkhälsoprogrammet, 180 högskolepoäng Program on Public Health, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Consultus Management Institute

Consultus Management Institute Ta ledarskapet till nästa nivå Genom programmet vill vi att erbjuda möjlighet till nya perspektiv, bidra till affärskritisk kompetens samt ytterligare stärka dig i din professionella roll som ledare. Vi

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom

Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom Hälsofrämjande arbetsplatser Sara Brännström, ergonom 16 hälsoprojekt Plastex AB Trelleborg Sealing Solutions EU-projekt Friskare arbetsplatser (9 arbetsplatser) Skellefteå Kraft European Minds Fritidskontoret

Läs mer

Gunnar Andersson Gunnar.andersson@hpinordic.se www.hpinordic.se

Gunnar Andersson Gunnar.andersson@hpinordic.se www.hpinordic.se Gunnar Andersson Gunnar.andersson@hpinordic.se www.hpinordic.se 1 EGEN BAKGRUND: BETEENDEVETENSKAP, FYSIOLOGI, MEDICIN VETENSKAP Omfattande praktisk erfarenhet av friskvård och hälsa sedan 1975, bl.a.

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

UID Hållbarhets - seminarier

UID Hållbarhets - seminarier UID Hållbarhets - seminarier Hållbart Ledarskap skapar Hållbara Människor och Medarbetare, som kan ta del i arbetet att skapa en Hållbar Värld - med hög motivation och helhetssyn. Varje människa, medarbetare

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet.

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet. Vi i skolan har inte längre monopol på kunskap. Idag går det att lära sig saker mycket bra även utanför skolans värld. Inte minst genom den nya tekniken. Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden

Läs mer