Bildtolkning och informationsinnehåll i flygbilder. Bildtolkningsprocessen. Bildtolkningsprocessen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bildtolkning och informationsinnehåll i flygbilder. Bildtolkningsprocessen. Bildtolkningsprocessen"

Transkript

1 Bildtolkning och informationsinnehåll i flygbilder Bildtolkningsprocessen Bildtolkningsprocessen Inkommande strålningen Objektens reflektionsegenskaper Bildkvalitet Tolkarens förmåga att tolka 1

2 Bildtolkningsprocessen 1. Studera befintlig information 2. Välj bildmaterial efter syfte och presentationsskala 3. Skapa tolkningsnyckel, dvs vad skall tolkas och hur ser det ut 4. Samla träningsdata 5. Identifiera objekt, klassindela 6. Kvantifiera, t.ex. Täckningsgrad, blockighet 7. Fältkontroller, utvärderingsdata 8. Utvärdera karteringsnoggrannhet 9. Sammanställa och presentera Tolkning Färg och ton Form och textur Geometri Placering och sammanhang Annan information Färg och ton Många objekt har samma färg/ton Många objekt har säsongsvariationer i färg/ton pga t.ex. fenologi och fuktighet Många objekt ser olika ut i olika miljöer 2

3 Form och textur Naturliga former oftast inte alltid exakt lika Textur relativt våglängder Textur och mönster viktiga indicier, t.ex. räta vinklar tyder på mänsklig påverkan Många former tillsammans talar om sammanhang som kan stödja tolkning, t.ex. en flod mynnar i ett delta Skuggor viktiga för formen på vertikala föremål (träd) Geometri Avskärmning genom centralprojektion Läge i bilden stor betydelse effekten störst i kanterna Större övertäckning minskar problemet Olika storlek på objekt av samma storlek pga skalvariationer Stereobetraktning ökar tolkningskvaliten Överförhöjning ökar noggrannhet i höjdskattning/mätning Topografiskt läge viktigt indicium Placering och sammanhang Var i landskapet våtmark på topp? Hur förhåller det sig till andra objekt åker i stan? Miljöindikatorer berg i dagen Ologiska undantag förekommer ridhus i stan => bete? Klimatområde utesluter vissa tolkningar träd på fjället? 3

4 Annan information Reflektionsegenskaper Påverkas också av: Skugga Ljusfördelning Fotograferingstidpunkt Skuggor Flygfotografering undviks vid skugglängder över 1.5 ggr objekthöjden Skuggor hindrar inblick Skuggor ändrar färgegenskaper (återstrålning från himlen kontra direktbelysning) Skuggor bidrar till identifikation genom att man kan se t.ex. kronform på träd 4

5 Ljusfördelning Motljus och medljus ger olika reflektion Topografi påverkar också Ljusavfall mot kanterna ibland används filter Molnskuggor Spegelreflexer => överstrålning Fotograferingstidpunkt Tid på dygnet styr skuggor släpljus kan vara bra för t.ex. Arkeologer Tid på året olika ljusförhållande olika fenologisk utveckling vegetation eller inte snö och is 1. Vår, innan lövsprickning, inblickbarhet, topografi, jordar, geomorfologi, fuktighetsvariationer, lera flammig, täckdiken syns, organogena jordar, geologi, undervegetation, lövarter på stamform och grenverk 2. Vår, efter lövsprickning, OBS att lövsprickning kan användas för att skilja lövarter, löv barr, gran/tall lika (årsskott) 5

6 3. Sommar, dålig insyn, tät vegetation, lite skuggor, bra öppen mark och åker, augusti och framåt tall gran separation, vattenväxter, alger i IR 4. Höst innan lövfällning, löv barr separation, även tall gran, ofta veglöst på åkermark => jordar, fuktighet, IR skogsskador 5. Höst, efter lövfällning, ofta mörkt, långa skuggor, arkeologi släpljus, lite som tidig vår 6. Vinter, endast specialflyg, t.ex. Försvaret, snökartering Vegetation 6

7 SPECTRAL REFLECTANCE Leads to characteristic reflectance curve for healthy vegetation in which Low reflectance below 0.7 µm due largely to chlorophyll absorption Maximum reflectance is in reflective IR due to internal cell structure of leaves, declining after 1.3 µm due to Water content of leaves and several absorption bands SPECTRAL REFLECTANCE In vegetation under stress due to low moisture, low temperature, insects and other pests, cell structure is weakened Consequent drop in IR reflectance, and reflectance curve is affected Stress may be sensed from the air before it is visible from the ground Alterations in pigment absorption SPECTRAL REFLECTANCE Overall situation? Although reflectance curves do vary considerably, knowledge of their characteristics is vital For illustrations, consult specific spectral reflectance curves in the following in the Stauffer Map Library: 7

8 SPECTRAL REFLECTANCE Flygbildsteknik och Fjärranalys. Avery and Berlin Fundamentals of Remote Sensing and Airphoto Interpretation (Toronto: Maxwell Macmillan Canada) Ed. 5. Ch. 2 Swain and Davis Remote Sensing: The Quantitative Approach (New York: McGraw-Hill) Ch. 5 by R. Hoffer Kalensky and Wilson Spectral signatures of forest trees. Proceedings, 3rd Canadian Symposium on Remote Sensing Barrskog Lätt att skilja i bildskala 1: då man ser toppen på granen, tall planare Svårt i 1: Tydligast innan granens årsskott kommit på våren Skuggan mycket viktig för artbestämning Skiljs säkrast i µm Lövskog Ask lik ek men med fler och finare grenar Björk väldigt tunn, fin krona, smal och distinkt Bok bred, plan krona, regelbunden, ofta enda art i skogar Ek bred krona, få grova grenar ger oregelbunden form, diffusa kanter, skuggan på öppen mark Blandlövskogar Ädellövskog, ek, bok, lind, alm, ask 8

9 Öppen mark Finns massor med olika vegetationstyper, omöjligt att skilja alla, klimatområde kan ha betydelse för tolkningen, fältbesök viktigt Bete räta vinklar, sten och träd kan finnas Odlingsmark räta vinklar, sällan sten eller träd Efter skörd naken jord, bra för jordartskartering Våtmarker fukten syns Jord & geologi Satellitburen multispektralregistrering ofta bättre än flygbild I Sverige pankromatisk film Fuktighet sänker reflektansen Torr jord har högre reflektans för längre λ Textur - ytskrovlighet (surface roughness), fin textur ger högre reflekytans Organiskt innehåll, järnoxider etc. Samvariationer mellan ovanstående faktorer Jord & geologi Både jordar och geologi mycket indirekta indikatorer Dräneringsmönster karst under jord Dräneringstäthet Sprickor, förkastningar och annan tektonik Urberg rätt svårt att separera typ Urberg och sandsten mjuka former, kalk och skiffer skarpare Vegetation viktig indikator Gränser kan ses i bilder utan att man kan typbestämma 9

10 Jord & geologi Tidig vår och sen höst Geomorfologi former viktiga Geometrisk upplösning viktig Processer indikator för jordarter, t.ex. rasvinkel i ler brantare än i silt & sand, massrörelser i silt, dyner i sand Odlad eller betad, moränlera eller sandig stenig morän!!! Stengärdsgårdar indikerar oftast morän Vatten Vatten har låg reflektans mellan ca µm. Ingen reflektion >0.8 µm (allt absorberas) kvantifierar atmosfärens inverkan. (Skånes sjöar!) Detektera föroreningar som algblommningar (klorofyll), sedimentpartiklar, olja, etc. 10

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Introduktion till fotogrammetrin

Introduktion till fotogrammetrin Introduktion till fotogrammetrin Lars Harrie, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskaper Flera bilder är framtagna av Mikael Johansson, Lantmäteriet Disposition 1)Introduktion 2)Tillämpningar

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig

Läs mer

Texturerade 3D-modeller

Texturerade 3D-modeller Texturerade 3D-modeller från flygbilder och gatubilder Helén Rost Caroline Ivarsson (examensarbete 2014) Bakgrund 3D-modeller används idag allt oftare för att Visualisera Planera Utvärdera Kommunicera

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

Översiktlig naturinventering

Översiktlig naturinventering Översiktlig naturinventering Mastodonten 1, Västervik 2013-12-05 Upprättad av Rebecca Martinsson och Louise Olofsson, Sweco Infrastructure Växjö 1 INLEDNING Avgränsning Naturinventeringen är gjord för

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens

Läs mer

Övning 6 Antireflexbehandling. Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra.

Övning 6 Antireflexbehandling. Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra. Övning 6 Antireflexbehandling Antireflexbehandling Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra. R 1 R Vi ser att vågorna är ur fas, vi

Läs mer

Introduktion till fotogrammetrin

Introduktion till fotogrammetrin Introduktion till fotogrammetrin Lars Harrie, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskaper Flera bilder är framtagna av Mikael Johansson, Lantmäteriet Disposition 1)Introduktion 2)Tillämpningar

Läs mer

Svenska träslag Ask Avenbok

Svenska träslag Ask Avenbok Al Växer: Sverige, Europa och Mindre Asien. I Sverige finns två arter, Klibbal och Gråal. Alen är snabbväxande och blir 20-25 m, med en omkrets på 0,3-0,4 m. Användningsområde: möbler, modellbygge, trätofflor,

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

Övning 6 Antireflexbehandling

Övning 6 Antireflexbehandling Övning 6 Antireflexbehandling Antireflexbehandling Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra. R Vi ser att vågorna är ur fas, vi har

Läs mer

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan Beställare: ALE KOMMUN 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Åsa Lundgren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar HannaSofie Pedersen Uppdragsnr: 101

Läs mer

ARKITEKTPROVET 2015 PROVDAGARNA

ARKITEKTPROVET 2015 PROVDAGARNA dag 1 träd, gräs och stenar uppgift 1 (tre deluppgifter) a) karaktär Teckna av lövet du har plockat till dig i provlokalen. Du kan välja att teckna av hela lövet eller endast en del av det. Gör en medveten

Läs mer

PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP

PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP Detektion och kartering av insektsskador i skog med satellitdata. PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP Disposition Generellt (kort) om fjärranalys av vegetation Presentation

Läs mer

Fokus. Mirjam HY, Hovåsskolan F- 9, Hovås www.lektion.se

Fokus. Mirjam HY, Hovåsskolan F- 9, Hovås www.lektion.se Fokus När man tar en bild är motivet i fokus, ofta är bakgrunden då suddig. Ibland tar det lite tid att få till ett bra fokus, ge inte upp, om du tar kort med mobilen; testa att backa lite och gå fram

Läs mer

Färg som halvfabrikat Fasaden som slutprodukt. Dr Åsa Blom Lektor Virkeslära, Linnéuniversitetet Växjö

Färg som halvfabrikat Fasaden som slutprodukt. Dr Åsa Blom Lektor Virkeslära, Linnéuniversitetet Växjö Färg som halvfabrikat Fasaden som slutprodukt Dr Åsa Blom Lektor Virkeslära, Linnéuniversitetet Växjö Åsa Blom Lektor Skog och trä asa.blom@lnu.se Linnéuniversitetet Filial till Lund 1967 Högskolan i Växjö

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 36-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1

Läs mer

Strandklassificering för oljesanering baserad på SGUs jordartskarta

Strandklassificering för oljesanering baserad på SGUs jordartskarta Strandklassificering för oljesanering baserad på SGUs jordartskarta Kärstin Malmberg Persson & Eva Jirner februari 2014 SGU-rapport 2014:08 Omslagsbild: Klippstränder vid Finnhamn, Stockholms skärgård.

Läs mer

Inväxningsrutiner etablerad skog

Inväxningsrutiner etablerad skog Inväxning Kenneth Nyström 2006-01-16 Version: 1 8 sidor Inväxningsrutiner etablerad skog Ingår i projektet för Produktionsmodeller Allmänt om modell Modell Syfte och beskrivning Inväxnings modellen består

Läs mer

Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs 070 999 69 40 jnk@dhigroup.com Hydrologiska processer Vind Nederbörd Transpiration Ljusinstrålning värmestrålning

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young

Läs mer

Södra Hallands geologi

Södra Hallands geologi Södra Hallands geologi Om man reser genom Halland lägger man märke till att landskapet skiftar karaktär från norr till söder och från väst till öst. Norra Halland är mer bergigt med dalar mellan bergknallarna,

Läs mer

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN VISUELLA FÖRHÅLLANDEN Hur man uppfattar ljuset i ett rum kan beskrivas med sju begrepp som kännetecknar de delar av synintrycken som man kan iaktta och beskriva ljusnivå, ljusfördelning, skuggor, bländning,

Läs mer

Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter

Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD sönderdelningsprodukt av berggrund växt- och djurrester Sorterade jordar sedimentärajordarter Osorterade jordar - moränjordarter Torv Dy Gyttja Hållfasthets- och

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Introduktion till Fjärranalys

Introduktion till Fjärranalys Introduktion till Fjärranalys Lars Eklundh Inst. för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap EXTA50: Samhällsmätning Litteratur: Harrie, Geografisk informationsbehandling: kap. 5.4, 5.5, denna presentation,

Läs mer

Att behärska ljuset, är vägen till en bra bild..

Att behärska ljuset, är vägen till en bra bild.. Att behärska ljuset, är vägen till en bra bild.. 1. Inledning Som du kanske har märkt handlar mycket av fotografin om ljus. Det finns ganska mycket matematik och fysik involverat, inte minst kring hur

Läs mer

DCIP (Resistivitet och Inducerad Polarisation) för kartläggning av förorenad mark och avfall

DCIP (Resistivitet och Inducerad Polarisation) för kartläggning av förorenad mark och avfall Renare Marks Vårmöte, Arlanda, 25-26 mars 2015 DCIP (Resistivitet och Inducerad Polarisation) för kartläggning av förorenad mark och avfall Torleif Dahlin 1, Esben Auken 2, Håkan Rosqvist 3 1 Teknisk geologi,

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Lars Eklundh Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemanalys Lågupplösande satellitdata NOAA AVHRR: dagliga data 1-5 km 5 våglängsband 1982

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64 annika.palmgren@fysik.lu.se Soliga dagar sofi.jonsevall@gavle.se www.fysik.org Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Ord och begrepp

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

Gummarpsnäs, Edshult

Gummarpsnäs, Edshult Gummarpsnäs, Edshult Arkeologisk utredning inför detaljplaneläggning inom Gummarp 2:9, Edshults socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:37 Ann-Marie Nordman

Läs mer

Modern biotopdatabas och urbana ekosystemtjänster

Modern biotopdatabas och urbana ekosystemtjänster Modern biotopdatabas och urbana ekosystemtjänster 9 september 2016 Klara Tullback Rosenström, Länsstyrelsen i Stockholm Med bilder från Helle Skånes, Stockholms Universitet Modern biotopdatabas Kombinerar

Läs mer

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun RAPPORT 1(6) Datum 2013-08-29 Diarienr Västra Värmlands distrikt Roger Gran Sundsgatan 17, 661 40 Säffle roger.gran@skogsstyrelsen.se Tfn 0533-46176 Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken

Läs mer

2014-08-29. Analysmetoder. Detta pass: Gaskromatografi (GC)

2014-08-29. Analysmetoder. Detta pass: Gaskromatografi (GC) Analysmetoder Michael Pettersson michael.pettersson@swedgeo.se, 08-578 455 10 Utbildningsdag Oljeföroreningar 2014-09-03 2014- Detta pass: Olika analysmetoder för petroleumkolväten Fördelar och nackdelar

Läs mer

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd Här 6 Bergets nordsida. Kontrasten mellan vegetation finns flera arter av stora träd samt Robinia som inte är utanför respektive innanför hjorthägnet är stor inhemsk.

Läs mer

SGUs jordartsdata. Gustav Sohlenius

SGUs jordartsdata. Gustav Sohlenius SGUs jordartsdata Gustav Sohlenius Jordartskartor Jordartskartor Detaljerade kartor, framtagna för presentation i skala 1: 50 000 För ungefär 2/3 av svensk åkermark finns detaljerade jordartskartor framtagna

Läs mer

2013-08-09. Sandstugan, Uttran. Objektnr: 114978. Tekniskt PM, Geoteknik

2013-08-09. Sandstugan, Uttran. Objektnr: 114978. Tekniskt PM, Geoteknik Objektnr: 114978 Tekniskt PM, Geoteknik Innehåll 1 Allmänt... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Områdesbeskrivning... 3 2 Utförda undersökningar... 3 3 Bedömning av geotekniska förhållanden... 4 3.1 Topografi...

Läs mer

Elevblad biologisk mångfald

Elevblad biologisk mångfald Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina

Läs mer

Datamängden ger information om jordartstyp samt jordartens eroderbarhet längs stränder. Denna fil

Datamängden ger information om jordartstyp samt jordartens eroderbarhet längs stränder. Denna fil Produktbeskrivning 1(5) Fastställd datum Dokumentversion 2016-04-11 1.0 Kontakt: kundservice@sgu.se Produktansvarig: Cecilia Karlsson PRODUKT: STRÄNDERS JORDART OCH ERODERBARHET Kort information om produkten

Läs mer

SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten. Eva Jirner, SGU

SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten. Eva Jirner, SGU SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten Eva Jirner, SGU 2016-11-23 Myndigheten SGU SGU är central förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering Expertmyndighet

Läs mer

Min skog. Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby

Min skog. Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby Min skog Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby 1/16 2/16 3/16 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera

Läs mer

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Mark och grundvatten Vår uppgift är att verka för en giftfri miljö och ett hållbart nyttjande av grundvatten.

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1 1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0 5201 61 Gus ta vs b er g- K o rpberge t 2005-08-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520161 Gustavsberg-Korpberget EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

BILAGA: UTVÄRDERING AV DELOMRÅDENA

BILAGA: UTVÄRDERING AV DELOMRÅDENA Etapp 15 Etapp 15 är området omkring Grönsiskevägen, Domherrevägen, Rödstjärtvägen och Bofinksvägen. Området är mycket kuperat. Fastigheterna är generellt stora, med mycket utrymme på tomterna. Geologin

Läs mer

Vinåns avrinningsområde 21 oktober Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning

Vinåns avrinningsområde 21 oktober Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning Vinåns avrinningsområde 21 oktober 2008 Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning Hur når fosfor och jord vattendragen? Ytavrinning Makroporflöde Vattenerosion

Läs mer

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB Grap Tellstedt i Göteborg AB Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, november 2008 Sammanfattning På uppdrag av Tellstedt

Läs mer

UTREDNING FÖR TOMTER I JÄRVSTA

UTREDNING FÖR TOMTER I JÄRVSTA Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:03 UTREDNING FÖR TOMTER I JÄRVSTA Arkeologisk utredning Järvsta 16:9, 16:10 och 16:20 Gävle kommun Gästrikland 2012 Maria Björck UTREDNING FÖR TOMTER I JÄRVSTA Arkeologisk

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE RIEN E LANDSKAPSS ! till arbetsformer med material tudiematerialet olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. Syftet med det rikliga passar din undervisning och dina elever..d material till interaktiva

Läs mer

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09 Innehållsförteckning Inledning 3 Naturgeografi 4 Kulturgeografi 6 Rumslig visuell analys 9 Landskapskaraktärsområden 12 Framställt av: Liljewall Arkitekter AB www.liljewall-arkitekter.se tel. 031-350 70

Läs mer

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.

Läs mer

Högklassiga ljudabsorbenter tillverkade av lav

Högklassiga ljudabsorbenter tillverkade av lav Högklassiga ljudabsorbenter tillverkade av lav Nordgrönas naturliga paneler är effektiva ljudabsorbenter som är handgjorda i Sverige av lav från Skandinavien. Panelerna kan ses som underhållsfria växtväggar

Läs mer

Inventering av allmänningar och utkast till skötselplan. Version:

Inventering av allmänningar och utkast till skötselplan. Version: Inventering av allmänningar och utkast till skötselplan Version: 2015-02-01 Syfte Syftet med denna inventering är att skaffa en överbild över Insjöområdets allmänningar och göra ett första utkast till

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra

Läs mer

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Vad skall vi gå igenom under denna period? Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen

Läs mer

Träslag. Tall. Björk

Träslag. Tall. Björk Träslag. Du kan säkert namnet på flera vanliga träd som växer i sverige. Här ska du få lära dig lite mer om diverse träslag som är vanliga i slöjdsammanhang. Samtidigt som du läser och försöker lära dig

Läs mer

Fältprotokoll Skruvborrprovtagning Gusums fd bruk

Fältprotokoll Skruvborrprovtagning Gusums fd bruk Fältprotokoll Skruvborrprovtagning Gusums fd bruk Skruvborrprovtagning SGI S31 - S39 SGIs uppdragsnummer 13658 Metod (t ex skr) Skruvborrprovtagning, borrbandvagn SGIs diarienummer 2-0806-0442 Referensyta

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Bra: Skön känsla i bilden, bra dynamiskt omfång. Gillar att man ser detaljer i gräset nedanför kullen. Kan förbättras: Balansen i bilden.

Bra: Skön känsla i bilden, bra dynamiskt omfång. Gillar att man ser detaljer i gräset nedanför kullen. Kan förbättras: Balansen i bilden. 1 2 Bra: Skön känsla i bilden, bra dynamiskt omfång. Gillar att man ser detaljer i gräset nedanför kullen. Kan förbättras: Balansen i bilden. Trädet gör att bilden är väldigt tung åt vänster. Kanske beskära

Läs mer

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Östra sträckningen Trekilen- Stocklunda Objekt-nr Biotoptyp Y- 1 Rikkärr 146 36 53 704 60 06 Våtmark av rikkärrskaraktär.

Läs mer

Användbara växter i naturen

Användbara växter i naturen Användbara växter i naturen Pär Leijonhufvud 26 maj 2011 Innehåll par@leijonhufvud.org, CC Gran............................. 2 Tall............................. 2 Björk............................ 2 Brännässla.........................

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Detaljplan Eds allé Naturvärden Detaljplan Eds allé Naturvärden 2010-11-05 1 Bakgrund CONEC konsulterande ekologer har gjort en inventering av de ekologiska värdena på uppdrag av NCC inför detaljplanläggning av Eds allé i Upplands Väsby

Läs mer

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? 1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det?

Sura sulfatjordar vad är det? Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral

Läs mer

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket Ingrid Wesström Jordbruksmarkens dräneringsstatus i Sverige Från början på 1800-talet till 1960 Jordbruksarealen ökade från 1,5 till 3,8 milj. ha 1

Läs mer

Bilaga 2 Synlighetszoner

Bilaga 2 Synlighetszoner Bilaga 2 Synlighetszoner Länsstyrelsen påpekade i sin begäran om kompletteringar att tabellen i avsnitt 8.4 är föråldrad (se tabell 2 nedan), och inte ger stöd för den slutsats sökanden drar. Att tabellen

Läs mer

Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm

Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm 2015-12-20 1 Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm På uppdrag av Reierstam arkitektur & projektutveckling AB har CONEC konsulterande ekologer

Läs mer

Bilaga 2 ( RB 1001 ( ( ( ( Ulricehamns kommun Källeberg Lägen för observationsrör. 2010-12-02 Pegel träbron. Uttagsbrunn.

Bilaga 2 ( RB 1001 ( ( ( ( Ulricehamns kommun Källeberg Lägen för observationsrör. 2010-12-02 Pegel träbron. Uttagsbrunn. Pegel kvardamm RB 1014 RB 1005 RB 1013 RB 1004 RB 1002 Uttagsbrunn RB SGU 09033 RB 1001 ) RB 1007 RB 1009 RB 1006 RB 1003 RB 1008 RB 1010 RB 1011 RB 1012 Ulricehamns kommun Lägen för observationsrör 2010-12-02

Läs mer

RAPPORT SUNSVALLS KOMMUN FÖRTÄTNINGSPLANER FÖR HAGAVÄGEN, SUNDSVALL SWECO CIVIL AB SUNDSVALL GEOTEKNIK PROJEKTERINGS PM/GEOTEKNIK (PMGEO)

RAPPORT SUNSVALLS KOMMUN FÖRTÄTNINGSPLANER FÖR HAGAVÄGEN, SUNDSVALL SWECO CIVIL AB SUNDSVALL GEOTEKNIK PROJEKTERINGS PM/GEOTEKNIK (PMGEO) SUNSVALLS KOMMUN UPPDRAGSNUMMER: 2454619200 PROJEKTERINGS PM/GEOTEKNIK (PMGEO) DEL I UNDERLAG FÖR DETALPLAN SWECO CIVIL AB SUNDSVALL GEOTEKNIK MUHAMMAD SHERAZ KHAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 OBJEKT 1 2 SYFTE

Läs mer

Översiktligt geotekniskt PM

Översiktligt geotekniskt PM UPPDRAG Kalmar, Rinkabyholm Södra Staden UPPDRAGSNUMMER 2293205000 UPPDRAGSLEDARE Henrik Malmberg UPPRÄTTAD AV Henrik Malmberg DATUM Översiktligt geotekniskt -14 S w e co Lineborgsplan 3 SE-352 33 Växjö,

Läs mer

Metod för kartläggning av skyddszoner

Metod för kartläggning av skyddszoner Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas

Läs mer

Strandinventering i Kramfors kommun

Strandinventering i Kramfors kommun Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

KRYPGRUND Uteluftsventilerad

KRYPGRUND Uteluftsventilerad Det luktar i huset. Trolig orsak 1 (av 3!) Det möglar i (kvarlämnat) organiskt material, typ trä, matjord o.d. Alternativt kan tryckimpregnerat virke vara använt i krypgrunden. Gå ner i krypgrunden och

Läs mer

Avdelningsbeskrivning

Avdelningsbeskrivning iii = åtgrdskommentar, iv = speciella vrden ¹ Trdslag inkl tillvxt tillvxt Åtgrd 1 1,3 75 S2 T24 230 299 Tall 90 25 >Fritidsskog Ljushuggning 1 15 45 5,2 ii,iii Luckhuggning (F) 2 Asp 5 2 3,2 70 G2 T22

Läs mer

Stallet 8, Odensala PM Geoteknik

Stallet 8, Odensala PM Geoteknik Vårt datum 2014-10-06 Vår referens Carl Hellblom Uppdragsnummer 10015412 Stallet 8, Odensala PM Geoteknik Beställare: Skanska Sverige AB Objekt: Geoteknisk undersökning vid kvarteret Stallet 8 Uppdragsnummer:

Läs mer

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för

Läs mer

Mjölkeröd 1:1, Tanumshede

Mjölkeröd 1:1, Tanumshede Beställare Björn Ekelund Mjölkeröds gård 1 457 91 Tanumshede Mjölkeröd 1:1, Tanumshede Berggeologisk/Bergteknisk besiktning och rasriskutvärdering Bergab Projektansvarig Elisabeth Olsson Handläggare Elisabeth

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07 NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR n1, 9 JANUARI 2004 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och godkänd räknare. Obs. Inga lösblad! Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och

Läs mer

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN UNDERLAG FÖR DETALJPLAN PÅ UPPDRAG AV NÖDINGE AB VIA ALE KOMMUN 2012-05-11 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.ahlen@naturcentrum.se

Läs mer

Pedologi. = läran om jordar. Do we treat our soils like dirt? (rubrik på artikel i National Geographic på 1980-talet)

Pedologi. = läran om jordar. Do we treat our soils like dirt? (rubrik på artikel i National Geographic på 1980-talet) Pedologi = läran om jordar Do we treat our soils like dirt? (rubrik på artikel i National Geographic på 1980-talet) Jordarter och jordmåner Jordart (Regolit): t.ex. morän, isälvsmaterial, sand, grus, torv

Läs mer

Laserskanning för bättre beslut i skogsbruket - nu eller i framtiden?

Laserskanning för bättre beslut i skogsbruket - nu eller i framtiden? Laserskanning för bättre beslut i skogsbruket - nu eller i framtiden? Johan Holmgren SkogsGIS 9-10 april 2014 Foto: Lee Shand Laserskanner: TopEye, BLOM Vilken information kan vi få? http://commons.wikimedia.org/wiki/file:airborne_laser_scanning_discrete_echo_and_full_waveform_signal_comparison.svg

Läs mer