Regional handlingsplan för klimatanpassning Gotlands län

Transkript

1 Regional handlingsplan för klimatanpassning Gotlands län Dnr

2 Förord Klimatet i världen förändras utöver den naturliga variationen. Forskningen har kunnat statistiskt säkerställa att temperaturen ökar, att haven blir varmare, att landisar och glaciärer minskar i omfattning och att mönstren för extrema väder- och klimathändelser har förändrats. Sannolikt har även antalet skyfall ökat och observationer visar att nederbörden ökat över land på norra halvklotet under 1900-talet. IPCC:s (Intergovernmental Panel on Climate Change) slutsatser hösten 2013 visar att klimatet fortsätter att förändras, att klimatförändringen beror på människan och att en inbromsning av klimatförändringarna kräver åtgärder. Sveriges klimat är variationsrikt, Gotland har med sitt läge mitt i Östersjön både kust- och inlandsklimat. Vårt samhälle är anpassat och uppbyggt efter detta klimat, med en medeltemperatur i februari runt cirka -1 och en årsmedelnederbörd på cirka 500 mm (bägge värdena gäller för kusten). Med de klimatförändringar vi ser idag, och de som är att förvänta, ändras förutsättningarna. Detta kan göra oss sårbara och det är viktigt att vi nu analyserar vad förändringen kan innebära och agerar utefter det. För att kunna analysera samhällets sårbarhet behövs en beskrivning av klimatförändringarna och hur de påverkar vårt län. Ett förändrat klimat kan innebära både utmaningar och möjligheter. Det är sannolikt att flera av de problem vi står inför redan idag kommer att bli vanligare. Ett exempel på det är sommartorka som bl.a. innebär försämrade dricksvattenresurser, att det kan bli foderbrist för djur inom lantbruket, att grödorna torkar och att riskerna för skogsbrand ökar. Ett annat exempel är ökad nederbörd med ökad förekomst av skyfall som kan innebära fler översvämmade källare eller att dagvatten- och avloppssystem bräddas oftare. Positiva effekter kan vara att vegetationsperioden förlängs vilket kan öka produktionen i jord- och skogsbruk. Ett förändrat klimat innebär förändrade förutsättningar för de flesta av våra samhällssektorer och för naturmiljön. Det är därför av stor vikt att aktörer inom alla sektorer tar del av pågående klimatforskning och ser över vad klimatförändringar kan innebära för behov av anpassning. Den regionala handlingsplanen för klimatanpassning är en viktig del i Länsstyrelsens uppdrag att samordna arbetet med att anpassa Gotland till ett förändrat klimat. Länsstyrelsen ser de remissvar som inkommit som mycket värdefulla och gläds åt att det finns ett intresse av fortsatt arbete med och samverkan kring klimatanpassningsfrågorna. Länsstyrelsen ser fram emot samverkan med andra aktörer för att vi gemensamt ska kunna bidra till att mildra negativa förväntade effekter och att utnyttja nya möjligheter som uppstår till följd av klimatförändringarna. Detta för att vi ska kunna bo, leva och verka på Gotland även i framtiden. Cecilia Schelin Seidegård, landshövding 1

3 Innehåll Förord... 1 Sammanfattning Inledning Klimatanpassning Länsstyrelsens mål och uppdrag Handlingsplanens syfte Handlingsplanens tidsperspektiv En kort beskrivning av Gotlands län Hur påverkas Gotland av klimatförändringar - scenarier till år Pågående arbete med klimatanpassning -nulägesbeskrivning Kommunikationer Tekniska försörjningssystem Bebyggelse och byggnader Areella näringar och turism Skogsbruk Besöksnäring och turism Naturmiljö, miljömål och kulturmiljö Människors hälsa Handlingsplan för regionalt arbete Bilageförteckning Begreppsförklaring Källor

4 Sammanfattning Den regionala handlingsplanen för klimatanpassning har tagits fram i enlighet med uppdrag 39 i regleringsbrevet Syftet med handlingsplanen är att den under perioden ska vara en vägledning för länets aktörer för att aktivt möta klimatförändringarna och skapa ett långsiktigt robust samhälle. De planerade åtgärder som finns i handlingsplanen som länsstyrelsernas olika verksamheter ska genomföra kommer att vara en del av ordinarie verksamhetsplanering på myndigheten. Klimatförändringar kommer att påverka Gotland liksom andra delar av Sverige. Bl.a. förväntas klimatet förändras genom varmare vintrar och somrar. Det medför att växtsäsongen förlängs och att de ökande nederbördsmängderna som också väntas, särskilt vintertid, i allt högre grad kommer att falla som regn istället för som snö. Utöver detta väntas risken för skyfall öka, detta samtidigt som en stigande risk för sommartorka är att vänta. För att begränsa det gotländska samhällets sårbarhet krävs bl.a. att kommunikationer, tekniska försörjningssystem, bebyggelse och byggnader anpassas till det nya väder som är att vänta. För att lyckas med detta har Länsstyrelsen sett över det klimatanpassningsarbete som pågår inom Region Gotland och identifierat fyra övergripande utvecklingsområden som särskilt viktiga för länets klimatanpassning. Länsstyrelsen föreslår i handlingsplanen åtgärder inom fyra prioriterade områden Övergripande organisation, tvärsektoriellt arbete och förankring Aktuella underlag om klimatförändringar och klimatanpassning Dricksvattenförsörjning Samhällsbyggnad och samhällsviktig verksamhet Ett viktigt dokument i det arbetet har varit Region Gotlands översiktsplan, där intentioner och övergripande effekter vad gäller klimatanpassning beskrivs väl. Det har även visat sig att hänsyn till ett förändrat klimat tas i enskilda fall. Vad som saknas är lokala analyser och rutiner för beaktande. Bedömningen är att det i dagsläget behövs ytterligare kunskap om hur klimatet förändras på lokal nivå, att organisation och rutiner för integrering av klimatanpassning behöver utvecklas och att lokala konsekvenser för olika samhällsviktiga verksamheter är i behov av utredning. Vidare anses det viktigt att näringarna i länet kan ta tillvara de möjligheter som klimatförändringarna kan ge. Samtidigt behövs en samlad bild av hur negativ påverkan ska undvikas. För att prioritera åtgärder inom området anses en bättre lokal bild av hur människors hälsa kan påverkas av klimatförändringar i länet. I övrigt har ett generellt behov av att bredda klimatanpassningsfrågan, då klimatanpassning berör alla samhällets sektorer. Det ska även finnas bättre kunskapsunderlag för att beakta klimatanpassning i olika beslut. 3

5 1. Inledning 1.1 Klimatanpassning Klimatarbetet har tidigare fokuserat på hur man skall minska utsläppen av växthusgaser, dvs. en minskad klimatpåverkan. Idag anger FNs klimatpanel, IPCC, att man vid sidan av att minska klimatpåverkan också behöver fokusera på anpassning. Att möta klimatförändringarna handlar om att både hindra klimatförändringarna genom minskade utsläpp av växthusgaser och lindra de effekter som det förändrade klimatet medför genom anpassning. 1 Klimatanpassning definieras som förändringar i ekologiska, sociala eller ekonomiska system till följd av verkliga eller förväntade klimatförändringar. Klimatanpassning är till exempel förändringar i processer, metoder och strukturer, antingen i syfte att mildra negativa förväntade effekter, eller i syfte att utnyttja nya möjligheter som uppstår till följd av klimatförändringarna. 2 Klimatanpassning innebär därmed den anpassning av samhällets olika funktioner som blir nödvändig när klimatet förändras. Läs mer om vad forskningen säger om klimatförändringar i bilaga 1. I detta dokument fokuseras på klimatanpassning. Länsstyrelsen har även i uppdrag att samordna arbetet på regional nivå med att minska utsläppen av växthusgaser så mycket att klimatförändringarna hålls på en hanterbar nivå. För att möta utmaningarna med ett förändrat klimat är både minskade utsläpp av växthusgaser och anpassning till klimatförändringens effekter nödvändiga. 1.2 Länsstyrelsens mål och uppdrag Målet med klimatanpassningsarbetet är för Länsstyrelsen att skapa en vägledning för att aktivt möta klimatförändringar för att utveckla ett långsiktigt robust samhälle Av länsstyrelseinstruktionen (SFS 2013:815) framgår att Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Arbetet med att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet berör därmed den egna verksamheten och andra aktörers arbete. Enligt regleringsbrevet för 2013 för länsstyrelserna angavs i uppdrag 39 att: Länsstyrelserna ska sammanställa, redovisa och göra jämförelser av det klimatanpassningsarbete som sker på kommunal nivå. Utgångspunkt för arbetet bör vara bedömningar om sårbarhet för klimatförändringar och behov av klimatanpassning. Länsstyrelserna ska sedan efter samråd med berörda aktörer utarbeta regionala handlingsplaner för klimatanpassning till vägledning för det fortsatta lokala och regionala 1 IPCC IPCC

6 klimatanpassningsarbetet. Arbetet ska slutrapporteras till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 30 juni Länsstyrelsen har sammanställt Region Gotlands arbete genom en enkät som ligger till grund för nulägesbeskrivningen. Detta beskrevs även i delrapportering av uppdrag 39 (dnr ). Samråd med berörda aktörer i länet har främst skett genom en bred remiss av handlingsplanen den 30 april- 10 juni Länsstyrelsen har efter remissen gjort ändringar i handlingsplanen vilket framgår av bilaga 3. Inkomna remissvar finns i sin helhet i bifogade bilagor. 1.3 Handlingsplanens syfte Syftet med handlingsplanen är att den ska vara en vägledning för länets aktörer för att aktivt möta klimatförändringarna och skapa ett långsiktigt robust samhälle. Handlingsplanen ska bidra till hållbar utveckling enligt de tre hållbarhetsperspektiven; ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Handlingsplanen ska, i de delar det är av betydelse, integrera andra sektorsövergripande arbetsuppgifter enligt länsstyrelsens instruktion. Detta innefattar bl.a. jämställdhet, barnperspektiv, tillgänglighet, folkhälsa, miljömål samt att förenkla för företag. Handlingsplanen är tänkt att vara en vägledning för det fortsatta lokala och regionala klimatanpassningsarbetet. Denna kommer därmed att visa på åtgärder som kan bidra till målet att aktivt möta klimatförändringar för att utveckla ett långsiktigt robust samhälle. De planerade åtgärder som finns i handlingsplanen som länsstyrelsernas olika verksamheter ska genomföra kommer att vara en del av ordinarie verksamhetsplanering på myndigheten. De åtgärder som i handlingsplanen anges som föreslagna åtgärder bygger på externa aktörers insatser och bygger därmed på frivilliga åtaganden och är därför inte tidssatta. Klimatanpassningsarbetet kommer i möjligaste mån att lyftas in som en fråga inom befintliga nätverk, grupper och samarbeten. På sikt är förhoppningen att klimatanpassning ska integreras som en naturlig del i beslutsprocesser hos samtliga berörda aktörer. Länsstyrelsen kommer i det fortsatta arbetet att bjuda in de aktörer som berörs av handlingsplanen för att diskutera samverkan och samarbete. Handlingsplanen fokuserar främst på att visa på länets sårbarhet för klimatförändringar och vilket behov av klimatanpassning som finns. Handlingsplanen pekar också på vilka möjligheter som klimatförändringarna kan komma att medföra och hur man inom olika sektorer kan tillvarata dessa. 5

7 1.4 Handlingsplanens tidsperspektiv Den statliga klimat- och sårbarhetsutredningen som kom 2007, lyfte fram hur olika samhällssektorer berörs av klimatförändringar. Utredningens perspektiv för konsekvenser och behov av anpassning sträckte sig fram till Den regionala handlingsplanen utgår från samma tidsperspektiv när det gäller behov och konsekvenser. För ett hållbart samhälle ur ett generationsperspektiv är det viktigt att vara medveten om att klimatet kommer att fortsätta förändras efter sekelskiftet. För de åtgärder som Länsstyrelsen föreslår i handlingsplanen gäller dock ett kortare tidsperspektiv, Detta är i enlighet med Länsstyrelsens strategiska utvecklingsplan, som sträcker sig , och utgör plan för prioritering och planering av områden som är viktiga för utveckling av Länsstyrelsens verksamhet. Utvecklingsplanen är ett styrdokument och är en viktig grund i den årliga verksamhetsplanen och enheternas aktivitetsplaner. 4 Åtgärderna i handlingsplanen kommer att följas upp inom ramen för ordinarie uppföljningssystem och redovisas i Länsstyrelsen årsredovisning. 3 SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter 4 Länsstyrelsen I Gotlands län Strategisk utvecklingsplan

8 1.5 En kort beskrivning av Gotlands län Gotland är Sveriges största ö, men också Sveriges minsta län befolkningsmässigt. Region Gotland är länets enda kommun och ansvarar för både primärkommunala uppgifter och landstingskommunala uppgifter som vård och kollektivtrafik. Även det regionala utvecklingsansvaret ligger på Region Gotland. 5 Av de cirka invånarna i länet bor omkring i Visby. 60 procent av invånarna bor på landsbygden utanför Visby. De största tätorterna utanför Visby är Hemse, Slite, Roma och Klintehamn. I ett svenskt perspektiv definieras nästan hela ön, bortsett från Visby, som landsbygd. I Visby tätort bor det fler kvinnor än män. På övriga Gotland är det tvärtom; det finns fler män än kvinnor. På hela Gotland finns det, liksom i riket, fler kvinnor än män. Landarealen är 3184 km 2. Från norr till söder är det 17 mil och från öst till väst 5 mil där ön är som bredast. Gotland har cirka 77 mil lång kustlinje. Förutom jordbruk är besöksnäringen den dominerande branschen. En stor del av arbetstillfällena finns annars inom den offentliga sektorn. Region Gotland är den största arbetsgivaren med cirka 6000 anställda Arbetsmarknaden är könssegregerad med vård och utbildning som kvinnodominerade branscher och jordbruk och byggbransch som mansdominerade. Bland kvinnor är andelen heltidsarbetande något lägre i länet än i riket år Länet är transportberoende och tillgängligheten mellan Gotland och fastlandet med färja och flyg en viktig fråga för Gotlands invånare och näringsliv. Ö-läget och en stor turisttillströmning under en kort och intensiv sommarperiod är påtaglig för sysselsättningen och en viktig förutsättning att beakta i samhällsplaneringen. Gotland är ett välbesökt turistmål med mer än besökare per år. Besöksnäringen har arbetat de senaste åren med att förlänga säsongen. Många väljer också att bo en del av året på Gotland. Det finns cirka helårsbostäder och cirka fritidsbostäder på ön. Gotland förknippas med höga natur- och kulturvärden. I det gotländska landskapet finns stora naturvärden, både i odlingslandskapet och i skogsmarken. Visby är ett av Unescos världsarv och många viktiga besöksmål är kulturlämningar och kulturmiljöer samt de medeltida kyrkorna. Hela 70 procent av öns yta är av riksintresse för naturvård eller friluftsliv. Det finns 121 naturreservat och ett kulturreservat i länet. 5 Region Gotland

9 2. Hur påverkas Gotland av klimatförändringar - scenarier till år 2100 Forskning visar att klimatet i världen förändras utöver den naturliga variationen (se bilaga 1). Den globala medeltemperaturen beräknas öka med mellan ca 0,5 och uppemot 5 grader fram till I Sverige är en något högre uppvärmning än den globala att vänta under samma period. Sveriges årsmedeltemperatur ökar då med mellan 2 och 7 grader fram till perioden jämfört med referensperioden Temperaturhöjningen beräknas bli störst under vintern, mellan 2 och 9 grader vid slutet av seklet. Förändringarna på sommaren beräknas blir mindre än på vintern, mellan 1 och 6 grader varmare. Dessa förändringar har stora regionala skillnader med kraftigast uppvärmning i landets norra delar. Med uppvärmningen flyttar temperaturzonerna norrut. Vegetationsperiodens längd (antalet dagar då dygnets medeltemperatur under en sammanhängande period är över 5 grader) beräknas öka med en till två månader i hela landet utom längst i söder där ökningen beräknas till uppemot tre månader. En ökning av medeltemperaturen med t.ex. 3 grader medför att Sundsvall i framtiden får samma medeltemperatur som Stockholm har idag. 6 Man kan generellt säga att det som gäller för klimatförändringar i Sverige i stort även gäller för Gotland, nämligen att: Det blir varmare, mest på vintern men även på sommaren Växtsäsongen förlängs Det blir mindre snö Nederbörden kommer att öka och den största ökningen sker på vintern Risken för skyfall ökar, men även risken för sommartorka Länsstyrelsen har valt att i denna del använt oss av SMHI:s klimatscenarier för Gotlands län som finns att hämta på SMHI:s hemsida. Detta är resultaten av SMHI:s klimatforskning vid Rossby Centre och på SMHI:s hemsida finns ytterligare förklaring om resultaten och hur de tagits fram. 7 Länk till SMHIs hemsida - Sveriges framtida klimat De regionala klimatscenarier som tagits fram för Sverige bygger på globala klimatscenarier RCP4,5 och RCP8,5. I avsnittet har vi valt att visa på länets klimatförändringar enligt dessa två scenarier, som baseras på antaganden om hur växthuseffekten kommer att förstärkas i framtiden. Så kallad strålningsdrivning (mäts i W/m²) och ju mer utsläpp av växthusgaser desto mer strålningsdrivning. 8 Läs mer om RCP-scenarierna i bilaga 2. 6 SMHI, hemsida. Temperatur. 7 SMHI, hemsida. Sveriges framtida klimat. 8 SMHI, hemsida. Ny generation scenarier för klimatpåverkan. 8

10 RCP 4,5: Strategier för reducerade växthusgasutsläpp medför att strålningsdrivningen stabiliseras vid 4,5 W/m² före år RCP 8,5: Ökande växthusgasutsläpp medför att strålningsdrivningen når 8,5 W/m² år Tabellen är sammanställd från uppskattade värden från SMHI:s hemsida över beräknade förändring av klimatdata i Gotlands län under åren 2040 och 2100 jämfört med det normala (medelvärdet för ). Dessa nedskalningar av klimatdata publicerades oktober 2013 av SMHI. Tabell över klimatförändringar i Gotlands län 9 Klimatindex RCP 4, RCP 8,5 Temperatur, årsmedel 6-7 (grader) Högsta dygnsmedeltemp (grader) 20, Lägsta dygnsmedeltemperatur (grader) Nederbörd, årsmedel Antal dagar med nollgenomgång -1 till -2, mm Cirka dagar % % Cirka -20 till Cirka -30 till dagar 40 dagar Årets sista vårfrost Cirka 1 maj Vegetationsperiodens längd Tidigareläggs dirka 10 till 20 dagar Cirka dagar dagar Tidigareläggs cirka 30 till 40 dagar >90 dagar 9 SMHI, hemsida. Klimatscenarier. 9

11 Som tabellen ovan visar ökar årsmedeltemperaturen till slutet av seklet enligt båda scenarierna. Den största ökningen av temperaturen sker på vintern, vilket blir synligt av förändringen i årets lägsta dygnsmedeltemperatur. Enligt RCP 8,5 kan förändringen av den lägsta dygnsmedeltemperaturen bli så stor som +6-8 grader. Båda scenarierna visar på en ökning av årsnederbörden till slutet av seklet. Enligt RCP 8,5 kan ökningen bli så stor som % jämfört med det normala. Om man ser till förändringen av antalet dagar med kraftig nederbörd så anger båda scenarierna en ökning av antalet dagar med kraftig nederbörd mot slutet av seklet. Enligt RCP 4,5 skulle antalet dagar med kraftig nederbörd öka med 4-6 dagar, enligt RCP 8,5 skulle ökningen vara 6-10 dagar. Här avses en beräknad förändring av årets antal dagar med kraftig nederbörd för perioden jämfört med Den period under året då det är tillräckligt varmt och fuktigt för att växterna ska växa kallas vegetationsperiod och har blivit en viktig faktor för att se hur klimatet förändrats. Vegetationsperioden brukar definieras som den del av året då dygnsmedeltemperaturen överstiger ett viss gränsvärde. Temperaturgränsen är beroende på växtslag, men oftast lägger man gränsen mellan +3 C och +5 C. 10 I Gotlands län bli vegetationsperioden påtagligt längre i slutet av seklet enligt båda scenarierna. Detta beror framförallt på att vintern blir varmare och att vegetationsperioden tidigareläggs. Vegetationsperiodens start tidigareläggs enligt RCP 4,5 med dagar och enligt RCP 8,5 med mer än 60 dagar. Vegetationsperiodens slut senareläggs enligt RCP 4,5 med dagar och enligt RCP 8,5 med dagar. Förändring av havsnivå Den förändring av havsnivån som finns beräknad för Gotland är framtagen i SMHI:s rapport Havsvattenstånd runt Gotland- nu och i framtiden och beställdes av Region Gotland i samband med framtagande av översiktsplanen Bygg Gotland Enligt denna rapport är det beräknat högsta troliga vattenstånd för Gotland (utan konsekvenser av våg- eller vindeffekter) ca 140 cm i RH00 (Rikets höjdsystem 1900), eller 153 cm över dagens medelvattenyta, beräknat för nordvästra Gotland. Östra och södra Gotland får något lägre extremnivåer SMHI, hemsida. Vegetationsperiod. 11 SMHI, rapport nr 2008:71 Havsvattenstånd runt Gotland - nu och i framtiden 10

12 Torka (baserat på tidigare utsläppsscenarier) Kartorna nedan visar antal dygn per år då det är relativt torrt i marken. Måttet är specifikt för varje plats. Det innebär att kartorna inte visar ett generellt mått på fuktighet. Varje plats jämförs med vad som kan anses vara torra förhållanden för denna plats under referensperioden För södra Sverige är det alltså torrt 0-20 dagar/år i historiskt klimat ( ), dagar per år och dagar/år i slutet på seklet. Det är en dramatisk ökning, som kommer att få konsekvenser bl.a. för jordbruk, skogsbruk och vattenförsörjning. 12 Karta hämtad från SMHI:s hemsida. 12 SMHI, hemsida. Antal dygn per år då det är relativt torrt i marken. 11

13 Förändrad framtida vattentillgång (baserat på tidigare utsläppsscenarier) De förändringar i temperatur och nederbörd som sker då klimatet förändras påverkar avrinningen till vattendragen. Både avseende totala mängden vatten men också hur den fördelas under året. Här visas hur den totala vattentillgången förändras enligt framtidsberäkningarna. Kartorna visar den procentuella förändringen av hur mycket vatten som sammanlagt rinner till vattendragen under året. Till vänster visas förändringen i medeltal för perioden jämfört med och till höger motsvarande för perioden För Skåne och de sydöstra delarna av landet pekar klimatscenarierna på en minskad vattentillgång. Denna bild är samstämmig för de olika klimatscenarierna. Skillnaden mellan beräkningarna är främst kvantitativ d.v.s. hur stor förändringen är. 13 Karta hämtad från SMHI:s hemsida 13 SMHI, hemsida. Förändrad framtida vattentillgång. 12

14 3. Pågående arbete med klimatanpassning - nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivningen ger en bild av var vi i länet står i klimatanpassningsarbetet inom de sex huvudsektorer som beskrivs i den s.k. klimat- och sårbarhetsutredningen från Huvudsektorer i klimat- och sårbarhetsutredningen: Kommunikationer Tekniska försörjningssystem Bebyggelse och byggnader Areella näringar och turism Naturmiljö, miljömål och kulturmiljö Människors hälsa Nulägesbeskrivningen bygger på: En enkät som Region Gotland besvarade under våren 2013, med komplettering av tjänstemän från olika förvaltningar vid Region Gotland under Denna har gett en sammanställning av det klimatanpassningsarbete som sker på kommunal nivå. Kunskap som genererats i Länsstyrelsens interna arbete med tjänstemän från olika enheter. Kontakt med regionala aktörer, bl.a. genom remiss av handlingsplanen. Inkomna synpunkter samt hur Länsstyrelsen tagit tillvara dessa redovisas i bifogade bilagor. Uppgifter ur strategiska dokument framtagna av aktörer i länet. Utgångspunkt för texten i avsnittet är bedömningar kring sårbarhet för klimatförändringar och behov av klimatanpassning. 14 SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter 13

15 3.1 Kommunikationer Klimatförändringar förväntas påverka kommunikationer genom bl.a. ökad nederbörd, stigande havsnivå och ökad förekomst av ras och erosion. Kommunikationerna är av mycket stor vikt för Gotland både för personoch varutransporter. Avbrott i färje- och flygtrafik kan få stora konsekvenser, vilket lyfts fram i länets risk och sårbarhetsanalys (RSA). 15 I dagsläget saknas det saknas en analys av hur länets kommunikationer påverkas av klimatförändringar. Det är därför viktigt att göra en sådan så att behovet av anpassning synliggörs och en anpassning kan ske successivt. Detta gäller såväl kommunikationer till fastlandet som på Gotland Vägar Generellt sett är de största riskerna avseende vägar kopplade till ökad nederbörd och medföljande flöden vilket kan innebära större risker för översvämningar, ras, skred och erosion. Utmärkande för länet är att det finns många enskilda vägar. I dagsläget är det osäkert vilka konsekvenser som klimatförändringar kan få för vägar på Gotland då det saknas en analys av påverkan på vägar kopplat till klimatförändringar. Region Gotland har angett i översiktsplanen att det bör utredas hur vägstrukturen på Gotland klarar framtida klimatförändringar Sjöfart Sjöfartsverket anger att klimatförändringarna sannolikt inte medför några större konsekvenser för sjöfarten. Enligt Sjöfartsverket är de klimatfaktorer som har störst negativ betydelse for sjöfartssektorn en förhöjd havsnivå, förändrat vattenstånd samt förändrade vind- och isförhållanden. Höga vattenstånd kan påverka hamnverksamheten längs Sveriges sydligaste kuster. En eventuell ökning av vindstyrkorna kan ge ökad frekvens av stängning av vissa hamnar med konsekvenser for transportsektorn. Stranderosion och kraftiga stormar skapar negativa effekter på infrastrukturen, särskilt i södra och västra delarna av landet. 16 Enligt översiktsplanen, Bygg Gotland 2025, angavs att Gotlands hamnar var under anpassning när ÖP togs fram. Länsstyrelsen saknar i dagsläget information om vilken anpassning som har skett och för vilka hamnar Flyg Enligt klimat- och sårbarhetsutredningen från 2007 så påverkas luftfarten inte i någon allvarligare grad av klimatförändringarna. De konsekvenser som konstateras är bl.a. att flygplatsens bärighet kan påverkas av ökade nederbördsmängder samt ett förändrat tjäldjup. 17 En rapport av Luftfartsstyrelsen från 2008 bedömer sårbarhet av rullbanornas bärighet, bl.a. utifrån problem med dagvattenhantering. Denna lyfter inte fram Visby som en flygplats med särskilda problem. Men generellt anges att ökade nederbördsmängder belastar flygplatsernas 15 Länsstyrelsen i Gotlands län 2013 dnr Sjöfartsverket SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter. 14

16 dagvattensystem 18 Swedavia har hittills inte gjort några andra bedömningar av ytterligare behov av klimatanpassning av Visby Airport. I det pågående miljöprövningsärendet för flygplatsen har Swedavia tagit fram en dagvattenutredning. Denna är ett bra underlag för fortsatt arbete med att se över om ökade nederbörd och mer intensiva regn kan medföra risker för bärigheten. Flygplatsen arbetar i övrigt mycket med riskhantering, men har hitintills inte haft med klimatförändringar som en faktor i arbetet Telekommunikationer samt radio och tv-distribution En ökande risk för stormfällning ökar känsligheten hos luftburna ledningar och master. Vissa anläggningar kan ligga i områden med översvämningsrisk. Erfarenheter från andra län visar att den snabba utvecklingen inom sektorn och en hög omsättningstakt på utrustning gör att successiv anpassning till klimatförändringarna kan ske. Gotland har kommit långt i utbyggnad av bredband på landsbygden. Länsstyrelsen har i dagsläget ingen kännedom om hur hänsyn tas till klimatförändringar när det gäller telekommunikationer och tv- och radiodistribution och det behövs kännedom om sårbarheten i länet. 3.2 Tekniska försörjningssystem Klimatförändringarna förväntas påverka tekniska försörjningssystem i olika grad bl.a. genom ökad förekomst av ras och erosion. Elnäten kan också påverkas negativt av ökad stormfällning. Ökad nederbörd och extrem nederbörd innebär utmaningar för bl.a. vattenhantering. Det finns bra beskrivningar och intentioner avseende klimatanpassning för tekniska försörjningssystem i Region Gotlands översiktsplan. Det pågår mycket arbete i länet kopplat till dricksvattenförsörjning som kan bidra till att samhället blir mer robust när det gäller effekter från klimatförändringar. Därför är det viktigt att klimatanpassning är en faktor som vägs in i pågående arbete. Det saknas i dagsläget lokala analyser och rutiner för beaktande av klimatanpassning, även om hänsyn tas i enskilda fall Elsystem och energiproduktion En långvarig störning i elförsörjningen skulle innebära betydande konsekvenser för samhällsviktig verksamhet i länet. Beroendet av elförbindelsen från fastlandet för att täcka energibehovet under vissa perioder, är en påtaglig sårbarhet planeras en ytterligare elförbindelse dras till fastlandet, vilket då skulle minska länets sårbarhet för avbrott i elförsörjningen. 19 På grund av ett förändrat klimat förväntas sårbarheten öka genom en ökning av extrema väderhändelser och varmare och fuktigare klimat. Högre medeltemperaturer och högre extremtemperaturer kan höja sårbarheten hos elförsörjningen. Lika så kan en kraftig ökning av nederbördsmängden och höjda havsnivåer medföra en ökad sårbarhet för länets 18 Luftfartstyrelsen Länsstyrelsen i Gotlands län 2013 dnr

17 elförsörjning. Ett förändrat klimat väntas också medföra en ökad risk för stormfällning och därmed avbrott på luftburna ledningar. Länsstyrelsen skulle behöva kunskap om hur GEAB, den lokala nätägaren, tar hänsyn till klimatförändringar i förvaltning av elnät på Gotland. Gotland har hög andel vindkraft i sitt elsystem och har i ett nationellt perspektiv goda förutsättningar för vindbruk. Enligt klimat- och sårbarhetsutredningen från 2007 bedöms vindkraftproduktionen kunna öka något med klimatförändringarna. 20 Hur vindbruket kan påverkas i länet behöver analyseras Dricksvatten Gotland är ett av de områden i Sverige som kan komma att påverkas mest av förändringar i klimatet, främst i form av förändrat nederbördsmönster i kombination med begränsad magasineringsförmåga. Den nederbörd som faller transporteras snabbt ut till Östersjön. En av de stora utmaningarna är att hålla kvar vattnet på ön så att det kan användas som dricksvatten och till bevattning men även fungera som naturmiljö. 21 I länet används främst grundvatten till dricksvattenförsörjning. Gotland har ett tunt, ibland obefintligt jordtäcke och sprickig berggrund. Detta innebär att grundvattnet har stor sårbarhet jämfört med övriga landet, och kvaliteten på dricksvattnet är redan idag dålig på många håll. Hos de fastigheter som tar vatten från egen brunn förekommer ofta bakterier och inom jordbruksområden är det vanligt med förhöjda halter av nitrat. Gotland har dessutom enskilda avlopp, varav många inte uppfyller kraven i dagens lagstiftning. Detta medför föroreningsrisker för närliggande vattentäkter och vattendrag. Arbetet med enskilda avlopp pågår inom Region Gotlands projekt Klart Vatten. I projektet ska samtliga enskilda avloppsanläggningar inventeras och åtgärdas så att de uppfyller dagens krav på rening. Sedan 2010 har projektet beslutat om förbättringsåtgärder av befintliga avlopp rörande cirka 1670 fastigheter. Salt grundvatten är också relativt vanligt, särskilt i kustområdena samt i djupare brunnar. Flera kommunala grundvattentäkter har visat sig vara påverkade av bekämpningsmedelsrester. De bekämpningsmedel som oftast hittas är ämnen som nu är förbjudna att använda. Under de senaste åren har det uppmärksammats att man ofta hittar förhöjda halter av bor i det gotländska grundvattnet. Inom vattenförvaltningsarbetet har fyra av Gotlands totalt femton grundvattenförekomster under år 2013 bedömts ha otillfredsställande kemisk grundvattenstatus. Vidare bedöms elva av grundvattenförekomsterna, eller 73%, vara i riskzonen att inte uppnå god kemisk grundvattenstatus till år Den viktigaste åtgärden för att klara miljökvalitetsnormerna för grundvatten är intensifiering av arbete med vattenskyddsområdena. Flera viktiga allmänna vattentäkter på Gotland saknar idag vattenskyddsområde. Under våren 2014 initierades ett projekt med åtgärdsmedel från Havs- och vattenmyndigheten, med målet att öka intensiteten på inrättandet av vattenskyddsområden. 20 SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter 21 SGU, remissyttrande över handlingsplan se bilaga. 16

18 Inom samhällsplaneringen arbetar Region Gotland mot en framtida hållbar dricksvattenförsörjning och grundvattenfrågorna är tydligt prioriterade. Under 2013 beslutades att bygga ett kommunalt avsaltningsverk i Herrvik, ett problemområde gällande dricksvattenförsörjning. Diskussioner pågår om ytterligare avsaltningsverk kan komplettera den kommunala dricksvattenförsörjningen. På Gotland har landskapet till stor del förlorat sin förmåga att hålla kvar vattnet i och med stora utdikningar som skedde under 1900-talet. Stora mängder vatten rinner ut i havet på kort tid, vilket medför perioder med långvarig torka sommartid. Den snabba transporten av vatten under vintern medför också en stor bortförsel av kväve och fosfor och bidrar till övergödning av Östersjön. Utdikningarna minskade antalet våtmarker och därmed också den biologiska mångfalden knuten till dessa. SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) genomför i dagsläget en grundvattenkartering på Gotland som kommer att färdigställas under vintern 2014/2015. Resultatet kan användas i arbetet med att identifiera värdefulla grundvattenresurser för dricksvattenförsörjningen. Konsekvenserna för dricksvattenförsörjningen i ett förändrat klimat kan bli stora. Kvaliteten på råvattnet i vattentäkterna kommer sannolikt att försämras. Ökad avrinning och översvämningar leder till ökad risk för utlakning av näringsämnen och spridning av föroreningar i vattentäkternas tillrinningsområden. Risken för ledningsbrott ökar med ökade risker för ras och erosion vid hög nederbörd. 22 Sommartid ökar konkurrensen om vattenresurser och redan idag behöver samhället anpassas till minskad vattentillgång. Det är vanligt att de gotländska brunnarna är påverkade av relikt saltvatten. För stora uttag kan då leda till att mer saltvatten tränger upp och att man på så sätt förvärrar situationen i hela grundvattenmagasinet. Med en stigande årsmedeltemperatur om ca 2-4 grader under perioden fram till år 2100 och en ökande nederbörd med procent kommer grundvattnet tydligt att påverkas. Den ökade nederbörden kan ge höjda grundvattennivåer med någon eller tiotals centimeter under vissa perioder på året och under andra tider kan de komma att sänkas till lägre nivåer än idag. Sommartid har Gotland en större befolkning och vattenuttaget är högre samtidigt som tillgången är sämre. Både höjda och sänkta grundvattennivåer kan leda till en ändrad flödesriktning av grundvattnet, speciellt i samband med infiltration, till exempel avloppsinfiltration, och grundvattenuttag (enskilda brunnar). En ändrad flödesriktning kan innebära att föroreningar kan transporteras mot en dricksvattenbrunn där flödesriktningen tidigare var riktad bort från brunnen. I risk- och sårbarhetsarbetet har vatten-och avloppsfrågor lyfts fram som särskilt angelägna för anpassning till ett förändrat klimat. I den förstudie för regional vattenplanering som länsstyrelsen tog fram konstateras att det finns flera angelägna frågor att arbeta vidare med i en regional 22 SGU, rapport 2010:12 23 Länsstyrelsen i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2013:7 17

19 vattenplan. De mest angelägna frågorna som lyfts i rapporten är: - Tillgång på vatten: kvalitet och kvantitet - Samarbeten: Planera och avsätta resurser för samarbeten för att hitta gemensamma lösningar - Skydd av vatten: Vikten av att arbetet med vattenskyddsområden prioriteras, genom samverkan, lagstiftning och ekonomiska överenskommelser - Öka kunskap och sprida information - Åtgärda negativ påverkan på vatten inklusive avlopp - Avvägningar för att säkerställa god vattenhushållning inom de areella näringarna, för ett livskraftigt och lönsamt jordbruk - Restaurering av våtmarker för biologisk mångfald och rening av vattnet - Restaurering av vattendrag och skonsammare underhåll, för högre biologisk mångfald - Minskad övergödning av Östersjön - Kretslopp inom avloppshantering: Kretsloppslösningar som standard vid nybyggnation, att återföra restprodukter från reningsverk och att samarbeta med lantbruket - Dagvattenhantering i framtiden: Att se över hantering av dagvatten som resurs, att minska belastning på nuvarande VA och att minska föroreningar i dagvatten Ovanstående är viktiga utgångspunkter för det fortsatta klimatanpassningsarbetet. Arbete med flera av ovanstående frågor pågår och i samtliga fall behöver klimatanpassning integreras. 3.3 Bebyggelse och byggnader Många av de klimateffekter som förväntas uppstå i ett förändrat klimat påverkar befintlig bebyggelse och byggnader. Det är också viktigt att väga in klimatanpassningsbehovet vid planering av ny bebyggelse så att det inte uppstår nya problem i framtiden som hade kunnat förhindras redan idag. Klimatförändringar och generella följdeffekter beskrivs bra i Region Gotlands översiktsplan. Länsstyrelsen har i aktualitetsredogörelse över översiktsplanen 24 pekat på behovet av att lyfta fram åtgärder för anpassning till andra effekter av klimatförändring än havsnivåhöjning. Det saknas ställningstaganden kring hur vissa klimateffekter ska beaktas och rutiner för beaktande i planeringen, även om hänsyn tas i enskilda fall Översvämning av strandnära bebyggelse I samband med framtagande av översiktsplanen år 2008 gav Region Gotland SMHI i uppdrag att särskilt utreda framtida havsvattenståndet runt Gotland. Utredningen har legat till grund för det beslut som fattats av Region Gotland som innebär restriktioner för nybyggnation i kustzonen på lägre höjd än 2 meter över havet (RH00). I översiktsplanen poängteras även vikten av att på lång sikt fatta beslut om ställningstagande kring befintlig bebyggelse. Utgångspunkten är att livslängden för bebyggelse är 100 år och för infrastruktur 50 år. En ökad risk för översvämning i avrinningsområden har identifierats, men utan förslag på 24 Länsstyrelsen i Gotlands län 2013, dnr

20 hantering. Det behövs också ett underlag för att titta närmare på vilken befintlig bebyggelse som kan drabbas och de över vilka åtgärder som kan vara aktuella i dessa områden Ras, skred, erosion samt kusterosion I Klimat- och sårbarhetsutredningen från finns kartor som visar olika riskområden avseende ras, skred och erosion i dagsläget. Här finns en översiktskarta som visar att det finns en ökad risk på Gotland för ravinutveckling i lera, silt och sand. En annan karta visar att Gotland har erosionskänsliga jordar. 26 Ett annat viktigt planeringsunderlag för bedömningar av ras, skred och erosion är den jordartskarta som SGU tagit fram. 27 För delar av havsbotten finns maringeologiska kartor som även de bör användas som underlag för planering. Det saknas i dagsläget en länsspecifik bild av om hur risken för ras, skred och erosion kommer att ändras i ett förändrat klimat. Det behövs därmed också ett underlag för att titta närmare på vilken befintlig bebyggelse som kan drabbas och de över vilka åtgärder som kan vara aktuella i dessa områden. Det förekommer såväl kusterosion som ras från klintkanter i kustzonen redan idag, exempel på det är att det i år rasade ett klippblock ner på stranden vid Hällarna i Visby och att det 2010 rasade en s.k. falsk rauk ner på stranden i ett naturreservat söder om Visby. 28 Enligt klimat och sårbarhetsutredningen 29 är Gotland ett av de områden i Sverige som är mest utsatt för kusterosion. Statens geotekniska institut (SGI) har tagit fram en översiktlig kartering för vilka områden på Gotland som det förekommer kusterosion idag och i vilka områden som det finns förutsättningar för kusterosion. 30 Ökade havsnivåer och kraftigare vindar komma att innebära ökade problem med stranderosion längs kusten med konsekvenser för bebyggelse och infrastruktur, vilket kan medföra stora värdeförluster. I översiktsplanen finns övergripande beskrivningar av risker för ras, skred och erosion. Region Gotland anger i översiktsplanen att man bör vara mer restriktiv vad gäller byggande i kustzonen. Delvis p.g.a. förhöjda havsnivåer, men även med hänvisning till en ökad erosionsrisk. Detta genom att förebygga, villkora eller helt avstyrka byggande i riskområden. Det saknas dock ställningstaganden kring hur detta ska bedömas och vilken restriktivitet som detta innebär Dagvattensystem och bräddning av avloppsvatten Med en ökad risk för extrema väderhändelser och en ökad genomsnittlig nederbörd under vissa tider på året finns behov av att öka kapaciteten för VA-system. I ett förändrat klimat ökar riskerna för bräddning av avlopp. I översiktsplanen för Gotland beskrivs generella problem när det gäller vatten och avlopp på Gotland idag: Många system Delar av systemen ålderstigna Kombinerade ledningar med risker för bräddning 25 SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter. 26 SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter. 27 SGU, jordartskartor. 28 Helagotland Stort ras vid Hällarna samt Inventering av andra farliga platser kan bli aktuellt efter kollapsen av rauken vid Rövar Liljas håla 29 SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter 30 SGI, Statens geotekniska institut 19

21 Stort behov av en långsiktigt hållbar dagvattenhantering Vad gäller avrinning innebär de många kanalsystem som återfinns på Gotland att avrinningen går snabbt. Detta medför i sin tur att en stor del av innehållet i vad som tillrinner till kanalsystemen förs ut i havet. Ett sätt att begränsa detta på skulle kunna vara genom att skapa uppsamlingsdammar. Det fåtalet områden som är lämpliga för dammanläggning på Gotland är dock ofta attraktiva jordbruksmarker. I översiktsplanen beskrivs hur de befintliga dammarna på Gotland bör bevaras och utvecklas så långt som möjligt. Region Gotland har hittills i vissa enskilda fall bedömt behovet av klimatanpassning vad gäller dagvattenhantering. Region Gotland har påbörjat arbete med dagvattenfrågan och ovidkommande vatten, syftet är att ta fram en dagvattenstrategi. Denna ska ta hänsyn till behov av klimatanpassning. 3.4 Areella näringar och turism De areella näringarna och besöksnäringen är viktiga näringar för länets utveckling. Jordbruks- och skogsmarken är omfattande. Klimatförändringarna väntas kunna vara gynnsamma för produktionen inom skogs- och jordbruket. Det finns dock risker kopplade till att förekomsten av vissa skadedjur och sjukdomar också ökar av ett varmare och blötare klimat. Såväl jord- som skogsbruk kommer att påverkas av att det blir torrare, samtidigt ökar risken för skyfall och nederbörden ökar under vintern. Sommarturismen kan gynnas av ett förändrat klimat. Bedömningen är att det i dagsläget behövs mer kunskap om hur näringarna i länet kan ta tillvara de möjligheter som klimatförändringarna kan ge. En samlad bild av hur negativ påverkan ska undvikas behövs Jordbruk Jordbruket är en stor näringsgren i länet, och är dessutom viktigt för miljömålsarbetets resultat, särskilt för vatten-, biologisk mångfald- och klimatrelaterade mål. Jordbruket i länet har, precis som i övriga landet, genomgått stora strukturrationaliseringar. Antalet gårdar är idag cirka Åkerarealen ökar dock och är idag hektar. Åkermarkernas bördighet är mycket varierande. De bästa jordarna finns i ett område mitt på ön, många strandnära socknar har svagare jordar. Det gotländska jordbruket kännetecknas av omfattande animalieproduktion, särskilt inom mjölk- och lammproduktion. Förutsättningarna med mycket naturbetesmarker och jordar som är lämpliga för grovfoderodling är en del av de naturgivna bakomliggande orsakerna. De utdikade myrarna används i stor utsträckning till vallodling och odling av rotfrukt. När det gäller klimatförändringar kopplat till jordbruk så är Länsstyrelsens bedömning att åtgärder bör inriktas på arbete kopplat till vatten, både när det gäller översvämning och brist på vatten (torka). Det behövs också kunskap om potential när det gäller utveckling av grödor och riskerna med ökad smittspridning behöver ser över. 20

22 Under 2013 tog Länsstyrelsen fram en nulägesbeskrivning och SWOT-analys inför framtagande av det nya landsbygdsprogrammet. De aspekter som lyfts fram i SWOT-analysen som även bedöms vara av stor betydelse för arbetet med klimatanpassning inom sektorn 31 : Östersjöns miljö, vatten- och klimatrelaterade miljöfrågor Biodiversiteten Färjetrafikens betydelse för livsmedelsproduktionen och besöksnäringen Vattentillgång och vattenkvalitet när det gäller dricksvatten, bevattning och miljön i Östersjön. Gotlands omfattande arealer naturbetesmarker med mycket höga natur- och kulturvärden och variationsrikedom när det gäller naturtyper. En annan viktig förutsättning för jordbruket är att det återkommande sker översvämning av åkermark i länet. Länsstyrelsen har i arbete med översvämningsdirektivet konstaterat att översvämningar av åkermark sker i samband med snösmältning eller riklig nederbörd, främst på utdikade f.d. myrmarker. Cirka 1/3 av den gotländska åkermarken ligger på så kallad myrmark. Det är alltså äldre våtmarker som dikats ut och nu brukas som åkermark. Då dessa ligger låglänt är de även i mer eller mindre grad utsatta för översvämningar Skogsbruk Konsekvenserna av ett förändrat klimat kommer att bli stora för landets skogar och skogsbruket. Klimatförändringarna väntas kunna vara gynnsamma för produktionen inom skogsbruket. Men ökad frekvens och omfattning av skador från främst insekter, svampar och stormar samt blötare skogsmark kan föra med sig stora kostnader. Genom att träd har lång livslängd är det viktigt att ta hänsyn till klimatförändringarna vid föryngring genom val av trädslag. Det finns hektar produktiv skogsmark i länet och hektar skogligt impediment. 33 Tall är det dominerande trädslaget. Anledningarna till att tall dominerar på ön, är de naturgivna förutsättningarna samt att föryngring sker med tall eftersom det är ett av de trädslag som bäst kan anpassa sig till torrt klimat och låg nederbördsmängd. Gotländsk skog är på många platser torkkänslig på grund av förekomst av grunda jordar, men även beroende av det försommartorra klimatet. På Gotland är vilttrycket inte lika stort som på fastlandet, vilket innebär att lövinslaget fredas i större utsträckning. I länet bör följande klimateffekter uppmärksammas vid arbete med klimatanpassning: Ökad tillväxt genom längre vegetationsperiod Ökad risk för torkskador på sommaren Ökad risk för skogsbränder Ökad risk för stormskador och körskador med mindre tjäle och ökad nederbörd vintertid 31 Länsstyrelsen i Gotlands län Gotlands läns nulägesbeskrivning och SWOT-analys inför ett nytt Landsbygdsprogram Länsstyrelsens i Gotlands län 2011, dnr Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok

23 Ökade angrepp av skadegörare som insekter (exempelvis granbarkborre och snytbagge) och svampar som exempelvis rotröta Risk för ökad invandring av nya skadegörare Klimatförändringar kommer att påverka den biologiska mångfalden i skogen. För att motverka negativa effekter på biologisk mångfald finns ett behov av generella hänsynsåtgärder på all brukad skogsmark och genomtänkta strategier för biotopval vid olika former av avsättningar av skogsmark. Skogsstyrelsen, distrikt Gotland, lyfter särskilt fram följande behov av klimatanpassning inom skogsbruket i länet: Sprid riskerna när skogen brukas genom att utnyttja fler trädslag och skapa blandskogar Öka hänsynen till mark och vatten genom att förebygga körskador, teknikutveckling och god planering Underhåll av vägnätet Utnyttja avverkningsrester till bioenergi inom ramarna för god natur-och kulturmiljövård Skogsstyrelsen arbetar bl.a. med klimatanpassning genom information och rådgivning till markägare, skogsbruk och allmänhet om ett klimatanpassat skogsbruk, inventeringar och andra bevakningar av tillståndet i skogen Besöksnäring och turism Gotland är ett välbesökt turistmål med mer än besökare per år. Att turismen varierar över året ställer stora krav på samhällelig service som klarar av dessa variationer vilket utgör en viktig förutsättning att beakta i samhällsplaneringen. Besöksnäringen är ekonomiskt viktig för Gotland som den största näringen vid sidan av jordbruket. Förväntade klimatförändringar kan innebära både möjligheter och hinder för turismen. En trolig följd av klimatförändringarna är att Sverige gynnas ur ett europeiskt/internationellt perspektiv då dagens turistmål vid medelhavet väntas bli för varma under sommarmånaderna, samtidigt som vattentillgången förväntas minska. Detta kan göra att turistmål i andra delar av Europa kan bli mer attraktiva. Gotland förknippas med höga natur- och kulturvärden. I det gotländska landskapet finns stora naturvärden, både i odlingslandskapet och i skogsmarken. Visby är ett av Unescos världsarv och många viktiga besöksmål är kulturlämningar och kulturmiljöer samt de medeltida kyrkorna. Östersjön med badvänligt vatten är en grundläggande tillgång för turismen på Gotland. Många befintliga turismområden ligger i kustzonen och pekas i Region Gotlands översiktsplan ut som områden för fortsatt utveckling för turism. Ett varmare klimat kan innebära en förlängning av sommarsäsongen. Samtidigt kan det innebära påverkan på badvattenkvalitet bl.a. av ökad algblomning. Aspekter som är viktiga för turismen i ett klimatanpassningsperspektiv: Dricksvattenförsörjning- tillgång och kvalitet på vatten Badvattenkvalitet- med högre temperaturer ökar risker för sjukdomsspridning och även algblomning kan komma att öka 22

24 Kusterosion som kan påverka besöksmål som naturområden och stränder i kustzonen Påverkan på viktiga besöksmål som kulturhistoriska byggnader, exempelvis Visby Innerstad och de gotländska kyrkorna Påverkan på fornlämningar Påverkan på naturmiljöer och strandnära miljöer 3.5 Naturmiljö, miljömål och kulturmiljö Klimatförändringarna förväntas leda till effekter för den biologiska mångfalden och ekosystemen. Klimatförändringarna kommer att påverka biologisk mångfald både direkt genom bl.a. förändrad temperatur och nederbörd samt indirekt genom förändrad markanvändning. 34 Det behövs ytterligare kunskap om hur naturmiljö och ekosystem påverkas av klimatförändringar, vilket i första hand är frågor som bör ses över på nationell nivå. I miljömålsarbetet och arbetet med ekosystemtjänster är det viktigt att Länsstyrelsen ser över hur klimatanpassning kan vara integrerat i arbetet. Även kunskap om påverkan på kulturmiljöer är en fråga som behöver lyftas. I länet behövs mer kunskap om vilka kulturmiljöer som kan bli utsatta Naturmiljö Klimatförändringar gör att förutsättningarna för naturmiljön förändras. De observerade förändringarna under det sista århundradet som t ex ökade växthusgaskoncentrationer, ökade temperaturer på land och i hav, förändringar i nederbörd och havsytans nivå, har haft effekter på växters och djurs reproduktion, växtsäsongens längd, fördelning och storlek hos populationer och utbrott och förekomst av skadeorganismer och sjukdomar 35 När det gäller att minimera påverkan på biologisk mångfald är det viktigt att understryka att en av de viktigaste åtgärderna är att de grundläggande orsakerna till en klimatförändring angrips, vilket inte ingår i denna handlingsplan. Det är viktigt att beakta biologisk mångfald i ett klimatsammanhang, några starka skäl till detta är: bevarande av buffrande förmåga, bevarande av andra ekosystemtjänster, internationella konventioner, nationella miljömål samt lagstiftning m.m. 36 För att ta hänsyn till biologisk mångfald i ett klimatsammanhang krävs enligt Centrum för biologisk mångfald (vid SLU) ett antal åtgärder. Dessa omfattar bl.a. lagstiftning och styrmedel, forskning, myndighets- och verksamhetssamordning m.m. För att bedöma effekter av anpassningsåtgärder krävs dessutom att kunskap om biologisk mångfald analyseras 34 Naturvårdsverkets hemsida. Konsekvenser för naturmiljö och ekosystem. 35 IPCC Lennartsson och Simonsson, 2007, Biologisk mångfald och klimatförändringar Vad vet vi? Vad behöver vi veta? Vad kan vi göra? SLU Centrum för bologisk mångfald 23