KALLELSE. Ev. förhinder anmäls till eller telefon Av hänsyn till våra allergiker. Kom doftfri!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KALLELSE. Ev. förhinder anmäls till mona.kjellstrom@katrineholm.se eller telefon 0150-578 14. Av hänsyn till våra allergiker. Kom doftfri!"

Transkript

1 KALLELSE 1 Datum VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Vård- och omsorgsnämnden Tid kl. 14:00 Plats Vård- och omsorgsförvaltningen, Upplandsgatan 2. Lokal: Yngaren 1 & 2 Ärende Beteckning Föredragande Sida 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Fastställande av dagordning 4. Information om medborgarfunktionen 1:e handläggare Pia Aalto 5. Aktuell information från verksamhetschefer 6. Redovisning av delegationsbeslut (delvis sekretess) 2 7. Öppet sammanträde från klockan 15 Allmänhetens frågestund 8. Slutrapport och projektavslut - Hälsofrämjande förhållningssätt inom funktionshinderområdet VON/2012:83 B-M Svedenberg 3 9. Nattfasta - resultatmål våren 2015 VON/2015:23 Maria Isaksson, STF Yttrande över remissen måltidspolitiskt program VON/2015:45 Matilda Nilhage Yttrande över remissen idrottspolitiskt program VON/2015:48 Lars Hernevid Revisionsrapporten Granskning av personaltätheten inom äldreomsorgen VON/2015:43 Susanna Kullman Delårsrapport 2015 för vård- och omsorgsnämnden VON/2015:23 Per Enarsson Johanna Gustafsson Lex Sarah - Anmälan om missförhållanden i omsorgen om äldre (utebliven insats) VON/2015:1 Emma Odén Meddelanden 152 Ev. förhinder anmäls till eller telefon Av hänsyn till våra allergiker. Kom doftfri! /EGET_FÖRVALTNING/ Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: 1 E-post:

2 2 Redovisning av delegationsbeslut Ordförandens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner redovisningen av delegationsbesluten. Ärendebeskrivning Nedan redovisas beslut som fattats med stöd av gällande delegation på nämndens vägnar. LSS = Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, SoL = Socialtjänstlagen Tjänstemannabeslut Datum, Beslut Beslutande Beslut LSS/SoL funktionshinder Biståndshandläggare Beslut SoL äldreomsorg Biståndshandläggare Bostadsanpassning Handläggare Färdtjänst Färdtjänsthandläggare Utskottsbeslut Datum, Beslut Beslutande , Individärenden Enskilda utskottet kcqtc44u.xev.docx 2

3 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 3 Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2012:83 Myndighets- och specialistavdelningen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Aina Almberg, projektledare Vård- och omsorgsnämnden Förslag slutrapport projektet Hälsofrämjande förhållningssätt inom funktionshinderområdet Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden lägger slutrapporten till protokollet. Månadsrapporten ska från år 2016 kompletteras med en rubrik om det hälsofrämjande arbetet. Sammanfattning av ärendet Vård- och omsorgsnämnden I Katrineholms kommun beslutade den 6 december att anta projektdirektivet Hälsofrämjande förhållningssätt inom funktionshinderområdet (VON/2012:83-729). Projektet riktar sig till LSS verksamhet (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), socialpsykiatri, personlig assistens samt ledsagar service. Projektdirektivet innefattare ett övergripande syfte och mål samt sex delmål. Det övergripande målet med projektet är att personer med funktionsnedsättning ska ges stöd att själva ta ett aktivt ansvar för sin hälsa och hälsoutveckling utifrån de nationella folkhälsomålen. Verksamheten skall utgöra en stödjande miljö för brukarna att själva gör hälsosamma val. Målgruppen för projektet är personer som beviljats stöd och insatser från vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Projektet har bidragit till att samtliga enheter inom funktionshinderområdet har formulerat mål för det hälsofrämjande arbetet. Projektet har också möjliggjort tid för reflektion och erfarenhetsutbyte vad gäller hälsa och stödjande miljö. Inom ramen för projektet har en instruktion tagits fram som ska fungera som ett stöd i arbetet med att varje brukares genomförandeplan tas fram utifrån ICF (Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa). Delaktighet och inflytande är en viktig del i ICF och går därmed hand i hand med projektets intentioner. Ärendets handlingar Slutrapport Hälsofrämjande förhållningssätt inom funktionshinderområdet Per Enarsson Förvaltningschef Aina Almberg Projektledare Beslutet skickas till: Akten, styrgruppen, berörda chefer, handläggare, förvaltningssekreteraren för uppdatering i Stratsys VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: 3

4 SLUTRAPPORT 4 1 (13) Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2012: Lednings- och verksamhetsstöd Vår handläggare Aina Almberg, projektledare Slutrapport Hälsofrämjande förhållningssätt inom funktionshinderområdet Antagen av styrgruppen VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: 4

5 SLUTRAPPORT 5 2 (13) Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2012: Lednings- och verksamhetsstöd INNEHÅLLSFÖRTECKNING Projektsammanfattning 3 Revisionshistoria 4 Projektets mål 5 Metod, organisation och planerat arbetssätt 5 Projektorganisation 5 Projektorganisationens roller och ansvar 6 Resultat och måluppfyllelse 6 Delmål 1: Kartlägga/inventera verksamhetens nuvarande aktiviteter för att främja god hälsa och goda levnadsvillkor 6 Delmål 2: Identifiera kompetensutvecklingsbehov inom verksamheten 8 Delmål 3: Tillföra ny kunskap och nya metoder avseende hälsofrågor till verksamheten, utifrån identifierade kompetensutvecklingsbehov 8 Delmål 4: Skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte mellan handikappomsorgens olika verksamheter 9 Delmål 5: Formulera mål och insatser för det hälsofrämjande arbetet inom respektive verksamhet/område 9 Delmål 6: Skapa förutsättningar för individuell planering av hälsofrämjande insatser utifrån ICF:s struktur 11 Tidplan och budget 12 Erfarenheter och lärdomar 12 Referenser 13 Bilagor 13 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: 5

6 SLUTRAPPORT 6 3 (13) Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2012: Lednings- och verksamhetsstöd Slutrapporten Syftet med slutrapporten är att sätta punkt för projektet. I rapporten utvärderas projektet och de erfarenheter och iakttagelser som gjorts dokumenteras. Rapporten ska därmed bidra till ständiga förbättringar i projektarbete och i verksamheten i stort. Projektsammanfattning Vård- och omsorgsnämnden i Katrineholms kommun beslutade den 6 december 2012 att godkänna ett projektdirektiv med rubriken Hälsofrämjande förhållningssätt inom funktionshinderområdet (vård- och omsorgsnämndens handling nr 24/2012, dnr VON/2012:83-729). Projektet riktar sig till LSS verksamhet, socialpsykiatri, personlig assistens samt ledsagarservice. Projektdirektivet innefattar ett övergripande syfte och mål samt sex delmål. Det övergripande målet med projektet är att personer med funktionsnedsättning ska ges stöd att själva ta ett aktivt ansvar för sin hälsa och hälsoutveckling utifrån de nationella folkhälsomålen. Verksamheten skall utgöra en stödjande miljö för brukarna att själva göra hälsosamma val. Delmålen är följande: 1. Kartlägga/inventera verksamhetens nuvarande aktiviteter för att främja god hälsa och goda levnadsvillkor. 2. Identifiera kompetensutvecklingsbehov inom verksamheten. 3. Tillföra ny kunskap och nya metoder avseende hälsofrågor till verksamheten, utifrån identifierade kompetensutvecklingsbehov. 4. Skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte mellan handikappomsorgens olika verksamheter. 5. Formulera mål och insatser för det hälsofrämjande arbetet inom respektive verksamhet/område. 6. Skapa förutsättningar för individuell planering av hälsofrämjande insatser utifrån ICF:s struktur. Målgruppen för projektet är personer som beviljats stöd och insatser från vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Projektet har innefattat viss fortsättning av projektet Införandet av ICF inom handikappomsorgen. Förvaltningsledningen för Katrineholms kommuns vård- och omsorgsförvaltning har den 16 november 2009 beslutat om definition gällande hälsofrämjande förhållningssätt (bilaga 1). Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och att förbättra den (Ottawa Charter 1986). VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: 6

7 SLUTRAPPORT 7 4 (13) Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2012: Lednings- och verksamhetsstöd Revisionshistoria I följande tabell beskrivs olika händelser under projektets gång. Det framgår också när det hände och varför samt vem som varit beslutsfattande i de olika händelserna. Följande har hänt Datum Hur/varför Beslutat av Förslag projektplan Utifrån projektdirektivet Projektets arbetsgrupp Förslag projektplan, version Revidering inför styrgrupp Projektets arbetsgrupp Förslag projektplan, Förtydligande efter Projektets version 3 Projektledare/processl edare utses Förslag projektplan, version 4 styrgrupp Leder och samordnar projektet Förtydligande efter synpunkter från uppdragsgivare Projektplan antas Tydliggörande av det politiska direktivet. Delprojektledare 15 % Förändra ekonomiska slutar och förutsättningar och projektledare 35 % har begränsade personella begränsad tid för resurser projektet Sammansättningen i styrgruppen och på projektets enhetschefsträffar förändras Projektledarens stöd begränsas till 15 % Sammansättningen i styrgruppen, projektgruppen (arbetsgruppens) och på projektets enhetschefsträffar förändras Styrgruppens sammansättning förändras Ny sammansättning på projektets enhetschefsträffar Förändringar på chefsnivå Begränsade personella resurser och förändringar på chefsnivå arbetsgrupp Chef ledningsoch verksamhetsstöd Projektets styrgrupp Projektets styrgrupp Chef ledningsoch verksamhetsstöd Projektets styrgrupp Chef funktionshinder - området Chef ledningsoch verksamhetsstöd Projektets styrgrupp Chef funktionshinder - området Förändringar på chefsnivå Projektets styrgrupp Förändringar på chefsnivå Chef funktionshinder - området VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: 7

8 SLUTRAPPORT 8 5 (13) Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2012: Lednings- och verksamhetsstöd Projektets mål Det övergripande målet med projektet är att personer med funktionsnedsättning ska ges stöd att själva ta ett aktivt ansvar för sin hälsa och hälsoutveckling utifrån de nationella folkhälsomålen. Verksamheten skall utgöra en stödjande miljö för brukarna att själva göra hälsosamma val. Metod, organisation och planerat arbetssätt Vid projektstart 2013 skapades projektorganisation med styrgrupp och projektgrupp även kallad arbetsgrupp. Dessa två grupper lade grunden till hur projektet skulle genomförs genom att ta fram en projektplan som antogs av styrgruppen den 6 december Rollen som projektledare/processledare var till en början ett delat ansvar i projektets arbetsgrupp men rollen tillsattes i slutet av 2013 vilket framgår av revisionshistorian. Projektorganisation Uppdragsgivare: Chef utföraravdelning Styrgrupp: Chef utföraravdelning Områdeschef LSS Områdeschef personlig ass. Områdeschef soc.psyk. Processledare Hälsoinspiratörer (tidigare ICF handledare) Område 1 Personlig assistens Område 5 Psykiatri och ledsagarservice Område 6 LSS VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: 8

9 SLUTRAPPORT 9 6 (13) Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2012: Lednings- och verksamhetsstöd Projektorganisationens roller och ansvar Roll Avdelningschef utförarenhet Ansvar Beslutsfattare och övergripande ansvar för det samordnade hälsofrämjande arbetet inom hela utförarenheten Ansvarar för det hälsofrämjande arbetet inom LSS-verksamheten Ansvarar för det hälsofrämjande arbetet inom Områdeschef Område 6 Områdeschef Område1 personlig assistans Områdeschef Ansvarar för det hälsofrämjande arbetet inom Område 5 psykiatri och ledsagarservice Processledare Leder och samordnar projektet utifrån upprättad projektplan Ansvarar för verkställandet av uppsatta mål och tidsramar Står för stöd in kunskapsutveckling inom det hälsofrämjande området Resultat och måluppfyllelse I följande stycke kommer projektets resultat redovisas utifrån respektive delmål. Delmålen är följande: 1. Kartlägga/inventera verksamhetens nuvarande aktiviteter för att främja god hälsa och goda levnadsvillkor. 2. Identifiera kompetensutvecklingsbehov inom verksamheten. 3. Tillföra ny kunskap och nya metoder avseende hälsofrågor till verksamheten, utifrån identifierade kompetensutvecklingsbehov. 4. Skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte mellan handikappomsorgens olika verksamheter. 5. Formulera mål och insatser för det hälsofrämjande arbetet inom respektive verksamhet/område. 6. Skapa förutsättningar för individuell planering av hälsofrämjande insatser utifrån ICF:s struktur. Delmål 1: Kartlägga/inventera verksamhetens nuvarande aktiviteter för att främja god hälsa och goda levnadsvillkor Kartläggning enhetschefsnivå Samtliga enhetschefer inom de berörda enheterna har via ett webbaserat kartläggningsformulär fått besvara ett antal frågor vars syfte är att synliggöra hur verksamheten arbetar för att främja god hälsa och goda levnadsvanor för brukaren. Kartläggningen kan också visa på kompetensutvecklingsbehov vad gäller VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: 9

10 SLUTRAPPORT 10 7 (13) Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2012: Lednings- och verksamhetsstöd hälsofrämjande förhållningssätt/arbete. Kartläggningsfrågorna har besvarats av enhetschef inom social- och neuropsykiatrin, LSS-verksamheterna och personlig assistans under perioden till samt under perioden till Vid det andra kartläggningstillfället det vill säga uppföljningen var antalet svar färre än vid första kartläggningstillfället. Det var också en förhållandevis stor andel nya enhetschefer som enbart deltagit i projektet en begränsad tid. I bilaga 2a kan du ta del av en sammanställning av kartläggningen I bilaga 2b kan du ta del av en sammanställning av kartläggningen En snabbanalys av resultatet från de bägge intervjutillfällena visar att det är fler enhetschefer som idag helt instämmer i att personalen arbetar utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt. Det är också fler enhetschefer som i hög grad instämmer att det finns en samsyn i hur brukarna ska involveras i beslut som rör deras vardag. Vidare är det idag fler som i hög grad instämmer i att det finns förutsättningar för att brukarens vardag ska vara begriplig, hanterbar och meningsfull och att personalen arbetar för att brukaren ska uppleva känsla av sammanhang. Vad gäller personalens kännedom om de nationella folkhälsomålen och funktionshinderperspektivet på dessa mål uppger alla som svarat att man har gått från att inte alls ha kännedom till att delvis ha kännedom. På frågan om det finns samsyn vad gäller definitioner av begrepp så som förhållningssätt, hälsa, delaktighet, inflytande, meningsfullhet och främjande är det idag inte någon som svarar nej. Utvecklingsområde som kvarstår sedan första kartläggningstillfället är bland annat möjligheten till erfarenhetsutbyte. Fokusgrupp medarbetarnivå Den 15 januari 2014 genomfördes två fokusgruppsintervjuer med personal inom funktionshinderområdet. Syftet med fokusgruppsintervjun var att få en bild av hur verksamheten arbetar idag för att främja god hälsa och goda levnadsvanor för brukaren. Den ska också bidra till att synliggöra eventuella kompetensutvecklingsbehov vad gäller hälsofrämjande förhållningssätt/arbete. Från område ett deltog två medarbetare, från område fem deltog två medarbetare och från område sex deltog fem medarbetare. Deltagarna valdes ut på chefsnivå. Dessa fördelades på två grupper och intervjun genomfördes utifrån intervjuguide med följande huvudteman: Vad är hälsa? Vad är hälsofrämjande förhållningssätt? Vad innebär inflytande och delaktighet? Den 2 juni 2015 genomfördes motsvarande fokusgruppsintervju igen med i princip samma förutsättningar. Något färre deltagare jämfört med det första intervjutillfället En snabbanalys av resultatet från de bägge intervjutillfällena visar att projektets intentioner till viss del har införlivats och utvecklingsområden har identifierats. Här VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: 10

11 SLUTRAPPORT 11 8 (13) Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2012: Lednings- och verksamhetsstöd följer några exempel på hur verksamheten arbetar idag för att främja god hälsa och goda levnadsvanor för brukaren. Vidgade vyer vad gäller begreppet hälsa. Inte bara kost och motion utan psykiskt välmående också. Tydliga mål i genomförandeplanen idag. Personalen är mer lyhörd och ställer mer följdfrågor till brukaren än tidigare. Gemensamma möten för personal och de brukarna som vill för att planera vad brukarna har för önskemål. Man har kommit olika långt men många upplever att man har ett helt annat tänk när man arbetar med ICF som hjälpmedel. Inom personlig assistans har brukarna möjlighet att vara med vid rekrytering av ny personal. Man har provat ut fler kognitiva redskap för att hjälpa de som har talsvårigheter att bli mer delaktiga. Möjligheterna att välja jobb och vart man vill bo är två delar som man anser att man behöver jobba vidare med. Kompetensutvecklingsbehov vad gäller motivationsarbete samt hur balansen mellan självbestämmande och hälsofrämjande ska hanteras lyfts också fram. I bilaga 3a kan du ta del av sammanställningen från fokusgruppsintervjun I bilaga 3b kan du ta del av sammanställningen från fokusgruppsintervjun Delmål 2: Identifiera kompetensutvecklingsbehov inom verksamheten Styrgruppen har fört diskussioner kring huruvida det aktuella delmålet tillgodosetts. Styrgruppen är enig om att de identifierade kompetensluckorna gällande etiska dilemman, bemötande och motivationsarbete som framgår av kartläggningen Hälsofrämjande förhållningssätt inom funktionshinderområdet 2013 (dnr VON/2012:83-729) lyfts ur projektet för att hanteras på annat sätt. Merparten Medarbetarna gör ett bra jobb vad gäller detta men samtidigt kräver dessa frågor uppmärksamhet och arbetet med förvaltningens värdegrund (inkl etiska dilemman, bemötande och motivationsarbete) måste ständigt hållas levande. Vad gäller kompetensutvecklingsbehov inom andra områden än ovan nämnda har inga särskilda insatser vidtagits inom ramen för projektet men analys kring kompetensutvecklingsbehov utifrån respektive enhets mål bör vara en framkomlig väg. Delmål 3: Tillföra ny kunskap och nya metoder avseende hälsofrågor till verksamheten, utifrån identifierade kompetensutvecklingsbehov Delmålet hänger ihop med föregående delmål och därmed är inga särskilda kunskapshöjande insatser genomförda inom ramen för projektet. Däremot har projektet genererat en manual för hur en brukares genomförandeplan ska fyllas i. Läs mer om detta under delmål sex. VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: 11

12 SLUTRAPPORT 12 9 (13) Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2012: Lednings- och verksamhetsstöd Delmål 4: Skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte mellan handikappomsorgens olika verksamheter Delmålet är uppfyllt delvis i samband med seminarieteater kring hälsofrämjande förhållningssätt då både chefer och medarbetare hade möjlighet att diskutera över verksamhetsgränserna. Samt den efterföljande processdagen då medarbetarna bland annat fick utrymme för att diskutera betydelsen av olika begrepp samt tillsammans med sin närmsta chef ta fram mål för enheten. Både seminarieteatern och den efterföljande processdagen var uppskattad av många. Här följer några citat från utvärderingen av seminarieteatern: Jätte rolig eftermiddag, mycket tankar och funderingar. Bra frågor och diskussionsfrågor. Man fick en tankeställare på hur det kan vara och är. Väldigt viktigt att lyfta fram! Väldigt bra teater och bra diskussioner. Intressant att höra synpunkter från hela funktionshinderområdet. De medarbetare som deltagit i fokusgruppsintervjun fick en möjlighet att höra hur andra resonerar kring området i samband med intervjutillfället. Det var ett begränsat antal medarbetare men dock ett tillfälle för de som deltog. Vidare har delmålet konkretiserats genom enhetschefsträffar som projektledare kallar till kontinuerligt. I samband med dessa träffar har det funnits utrymme för att dela med sig av med och motgångar i arbetet med att utveckla det hälsofrämjande förhållningssättet. Erfarenhetsutbytet innefattar såväl nya angreppssätt som kunskapspåfyllning kring redan pågående arbete. Projektledaren har tillsammans med projektets arbetsgrupp förberett dessa träffar. Samtliga träffar finns dokumenterade i form av dagordning och minnesanteckningar samt i vissa fall även annat material (resultatredovisningar, sammanställningar, bildspel och liknande). Delmål 5: Formulera mål och insatser för det hälsofrämjande arbetet inom respektive verksamhet/område Samtliga enheter har formulerat mål och milstolpar. Här följer en sammanställning över enheternas mål: Personlig assistans Självbestämmande och delaktighet LSS/SoL-bostäder En förbättrad frukostsituation LSS/SoL-bostäder Att ställa i ordning den gemensamma balkongen så att den blir trivsammare. VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: 12

13 SLUTRAPPORT (13) Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2012: Lednings- och verksamhetsstöd Neuropsykiatri Följa upp och genomföra synpunkter från husmötet Genomföra fler aktiviteter utanför enheten Social psykiatri enligt SoL Neuropsykiatri Öka mängden promenader och annan träning Fler ska delta i arbete/sysselsättnings aktiviteter Öka deltagandet i olika aktiviteter utanför enheten vilket främjar en bättre hälsa Uppmuntran och fokus på det som görs bra Arbeta för ett gemensamt förhållningssätt och på så vis skapa trygghet Arbeta för att minska hot & våldssituationer Barn och ungdom/lss-bostäder Visuellt förstärka innermiljön på Björkhagen. För att miljön ska bli begriplig, hanterbar och meningsfull (KASAM). Visuellt presentera olika/nya aktiviteter. Med hjälp av bilder som information förtydliga vad som kan väljas. Öva delaktighet, KASAM, självbestämmande, delaktighet och inflytande i samhället. Öka brukarnas känsla av stå i centrum samt ha kontroll i sitt liv, KASAM. Vi börjar med att undersöka våra brukares känsla av tidsuppfattning, självbestämmande, gemenskap, sociala relationer, delaktighet och inflytande i samhället. Visuellt presentera olika/nya aktiviteter. Med hjälp av bilder som information förtydliga vad som kan väljas. För att stödja ungdomarna när gemensam aktivitet ska väljas. Medvetet arbeta med att stärka ungdomarnas självkänsla samt att kunna uppskatta varandra. Att brukarna ska vara med och planera, utföra och vara delaktiga i matlagning och bakning. Öka delaktighet, självbestämmande. Goda matvanor och säkra livsmedel. Trygga och goda uppväxtvillkor. VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: 13

14 SLUTRAPPORT (13) Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2012: Lednings- och verksamhetsstöd LSS-bostäder Resurscenter LSS-bostäder Få brukarna att trivas i sina hem och att vara delaktiga så mycket de kan/vill. Stötta i att hitta meningsfulla aktiviteter och att välja en balans med livets goda. Tydliggöra tiden. Tydliggöra kommunikation genom till exempel tecken. Pausgympa på alla enheter ska erbjudas. Erbjuda gemensamma aktiviteter, delaktighet, bra mat, motion, vistelse utomhus. LSS-bostäder/Servicebostad Bra fritid för alla. Få med de brukare som inte är med på några aktiviteter. Möjligheter för dem att bredda sociala nätverk, uttrycka sig genom kreativ verksamhet och aktivera sig mm. Sociala kontakter/nätverk. Ökad rörlighet. Laga mer mat, mindre halvfabrikat (mer storkok). Förstå att det är de (brukarna) som bestämmer över sitt liv. Bättre kommunikation. Brukarna blir mer delaktiga när de kan diskutera/förmedla information själva. Måluppfyllelsen för respektive enhets specifika mål finns inte redovisade i denna slutrapport. Däremot har projektet resulterat i en broschyr som beskriver goda exempel vad gäller hälsofrämjande arbete i verksamheterna. I broschyren beskrivs ett urval av hur ovan nämnda mål har konkretiserats. Syftet med broschyren är att sprida goda exempel inom vår egen organisation. Delmål 6: Skapa förutsättningar för individuell planering av hälsofrämjande insatser utifrån ICF:s struktur I nära samarbete med de funktioner/personer som tog fram instruktion för hur genomförandeplanen ska fyllas i inom äldreomsorgen har en motsvarande instruktion tagits fram för funktionshinderområdet. Inom ramen för projektet tillsattes en arbetsgrupp som specifikt skulle arbeta med just detta. En första version av VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: 14

15 SLUTRAPPORT (13) Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2012: Lednings- och verksamhetsstöd instruktionen som då kallades manual antogs av styrgruppen den 15 januari 2015 och berörda enhetschefer den 23 januari En uppdatering av den första versionen gjordes den 13 mars Därefter har enbart redaktionella förändringar gjorts i syfte att dokumentet ska uppnå de förvaltningsspecifika krav på hur den här typen av dokument ska vara utformade. Dokumentet är en instruktion och går att ta del av i bilaga 4. Tidplan och budget Projektet har bedrivits inom befintlig budgetram. Extra medel sköts till för att täcka vikariekostnader i samband med kickoff i januari På grund av begränsningar vad gäller personella resurser har projektledarens stöd minskat vid två tillfällen under Först från 50 procent till 35 och procent och en tid senare från 35 procent till 15 procent (se revisionshistoria för mer specifik information). Erfarenheter och lärdomar Projektet har bidragit till att samtliga enheter inom funktionshinderområdet har formulerat mål för det hälsofrämjande arbetet. Projektet har också möjliggjort tid för reflektion och erfarenhetsutbyte vad gäller hälsa och stödjande miljö. Inom ramen för projektet har en instruktion tagits fram som ska fungera som ett stöd i arbetat med att varje brukares genomförandeplan tas fram utifrån ICF (Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa). Delaktighet och inflytande är en viktig del i ICF och går där med hand i hand med projektets intentioner. En lärdom är att redan i förberedelsefasen av ett projekt eller uppdrag diskutera det faktum att vi befinner oss i en föränderlig värld och nya förutsättningar är något man får räkna med. Det gap som dock uppstår när personer på avgörande funktioner slutar och någon ny tar vid behövs en beredskap för så målet och syftet inte går förlorat på grund av det. Det här projektets mål och syfte har på många sätt uppnåtts. Kartläggningen bland enhetschefer visar en positiv utveckling och medarbetar som deltagit i fokusgruppsintervju säger blanda annat att vyerna på begreppet hälsa har vidgats. Kommentarer efter seminarieteatern visar också på vikten av den här typen av utvecklingsarbete. Här följer några exempel från utvärderingen av seminarieteatern: Bra skådespel, väcker tankar och funderingar. Bra med öppen och gemensam diskussion, så man fick lite andra tankar från flera. Bra teater, med viktiga ämnen som belyser olika etiska dilemman. För mig så känner jag igen både mig själv och min omgivning i olika situationer. Jättebra scener med bra frågor! Detta behövde vår arbetsgrupp iaf, tack! :) Dokumentation som rör projektet så som till exempel sammanställningar av kartläggningarna och fokusgruppsintervjuerna finns samlat (VON/2012:83-729). Att VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: 15

16 SLUTRAPPORT (13) Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2012: Lednings- och verksamhetsstöd inför kommande projekt och utvecklingsarbeten ta del av detta och dra lärdomar gör att projektet även efter projektavslutet bidra till ständiga förbättringar i projektarbete och i verksamheten i stort. Ett sätt för att det här projektets intention ska leva vidare kan vara att enheternas rapportering om i det här fallet hälsofrämjande arbete beskrivs under en och samma rubrik i månadsrapporteringen. Referenser Projektdirektiv Hälsofrämjande förhållningssätt inom funktionshinderområdet; antagen av Vård- och omsorgsnämnden , Vårdoch omsorgsnämndens handling nr 24/2012, dnr VON/2012: Projektplan Hälsofrämjande förhållningssätt inom Funktionshinderområdet; antagen av styrgruppen Nationella folkhälsomålen, Folkhälsomyndigheten, Hälsans mysterium, Antonowsky, 200. Hälsokorset, Eriksson, Onödig ohälsa, Arnhof, folkhälsoinstitutet, Who definition hälsa, Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, Socialstyrelsen, Salutogent ledarskap för hälsosam framgång, Hansson, Fokus hälsa stöd för arbete kring gruppbostaden, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Mat, rörelse och hälsa i gruppbostaden, Bergström, Sandström, Sundblom, Bilagor 1. Vård- och omsorgsförvaltningens definition av hälsofrämjande förhållningssätt 2a. Kartläggning av hälsofrämjande förhållningssätt inom funktionshinderområdet b. Kartläggning av hälsofrämjande förhållningssätt inom funktionshinderområdet a. Anteckningar från fokusgruppsintervju av hälsofrämjande förhållningssätt inom funktionshinderområdet b. Anteckningar från fokusgruppsintervju av hälsofrämjande förhållningssätt inom funktionshinderområdet Instruktion: Så här fyller du i genomförandeplanen inom funktionshinderområde, antagen av styrgruppen 15 januari Uppdaterad 13 mars VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: 16

17 17 Bilaga 1 1 (1) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Ingela Lövgren, utbildningsledare Tfn Förvaltningsledningen har den 16 november 2009 beslutat om följande definition gällande hälsofrämjande förhållningssätt; Vård- och omsorgsförvaltningens definition av hälsofrämjande förhållningssätt God hälsa och livskvalitet är något vi alla strävar efter. Hälsa kan beskrivas som ett tillstånd då en människa upplever att hon mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Denna syn på hälsa, som bygger på WHO:s tolkning, tar hänsyn till hela människans situation. Det holistiska hälsobegreppet innebär att varje individ har rätt till och är kapabel att avgöra vad hälsa innebär för den egna personen. Att arbeta hälsofrämjande innebär att skapa gynnsamma förutsättningar för en god hälsa. Ett hälsofrämjande förhållningssätt, ofta benämnt salutogent förhållningssätt, är centralt för arbetet inom vård- och omsorgsförvaltningen. En viktig metod är här att fokusera på människors möjligheter till Känsla av sammanhang (KASAM). KASAM innebär ett förhållningssätt som gör att man upplever livet som begripligt, hanterbart och meningsfullt. Ett hälsofrämjande/salutogent förhållningssätt handlar om att ha människors olika behov i fokus och att stärka människors tilltro till sina egna resurser och möjligheter att påverka hälsa och välbefinnande. Möjligheten att känna sig delaktig och kunna påverka sin situation ökar också möjligheterna till hälsa och livskvalitet. Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrund utgår från en humanistisk människosyn och är riktmärke för hur vi i vårt arbete bemöter andra människor. Ett gott bemötande är också centralt i det hälsofrämjande förhållningssättet. Bilaga 1 - Definition av Hälsofrämjande.doc 17

18 Bilaga 2a SAMMANSTÄLLNING Datum VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lednings- och verksamhetsstöd 1 (9) Dnr VON/2012: Vår handläggare Aina Almberg, projektledare Sammanställning av kartläggning Hälsofrämjande förhållningssätt inom funktionshinderområdet 2013 Kartläggningsfrågorna har besvarats av enhetschef inom social- och neuropsykiatrin, LSSverksamheterna och personlig assistans under perioden och Kartläggning innefattar frågor vars syfte är att synliggöra hur verksamheten arbetar idag för att främja god hälsa och goda levnadsvanor för brukaren. Den ska också bidra till att synliggöra kompetensutvecklingsbehov vad gäller hälsofrämjande förhållningssätt/arbete. Förvaltningsledningen för Katrineholms kommuns vård- och omsorgsförvaltning har den 16 november 2009 beslutat om definition gällande hälsofrämjande förhållningssätt. Vänligen se länk i kompetensportalen för att ta del av definitionen. Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och att förbättra den (Ottawa Charter 1986). 1. I min verksamhet arbetar personalen utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt Namn A. Instämmer inte alls B. Instämmer delvis C. Instämmer i hög grad D. Instämmer helt Total Antal % 0 62,5 37, Svarsfrekvens 100% (8/8) 18 18

19 Bilaga 2a SAMMANSTÄLLNING Datum VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lednings- och verksamhetsstöd 19 2 (9) Dnr VON/2012: Personalen på min enhet har skattat sig i kompetensportalen vad gäller hälsofrämjande förhållningssätt Namn A. Ja B. Nej Total Antal % Svarsfrekvens 100% (8/8) 3. Om svaret är JA på fråga 2, hur ser då snittet ut för din personal och anser du att bedömningen stämmer överens med verkligheten? - Vet ej De flesta har skattat sig, ganska högt anser jag. Av 42 medarbetare så tycker 16 personer att de har grundläggande kunskap och 25 personer tycker att de har god kunskap och 1 person hade inte skattat sig. 90% skattat sig på god. 4. Om svaret är NEJ på fråga 2, varför har personalen INTE skattat sig? - Personlig assistans har ej tillgång till datorer fullt ut men enl. planering ska de skatta sig under Personalen har inte tillgång till datorer fullt ut, men de ska skatta sig under år Vilka eventuella kompetensutvecklingsbehov ser du inom din verksamhet vad gäller hälsofrämjande förhållningssätt/arbete? - Både teori och praktiska exempel. Att se möjligheterna samt mer kunskap om hälsa i stort - helheten. Ökad förståelse om KASAM och betydelsen av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Etiska svårigheter när brukare väljer för "oss" ohälsosamma val. Gränsen för motivation övertalning. Hantera problemskapandebeteenden. Hur personalens förhållningssätt påverkar. Vad är hälsa. Bemötandefrågor brukare/anhörig och verktyg för att ta reda på vad som är hälsofrämjande för just den brukaren. Tid för diskussioner i grupperna. Bemötandefrågor när det gäller brukare och anhöriga. Tid för diskussioner. 19

20 Bilaga 2a SAMMANSTÄLLNING Datum VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lednings- och verksamhetsstöd 6. På min enhet finns en samsyn i hur brukarna ska involveras i beslut som rör deras vardag Namn A. Instämmer inte alls B. Instämmer delvis C. Instämmer i hög grad D. Instämmer helt Total Antal % 0 62, ,5 100 Svarsfrekvens 100% (8/8) 7. På min enhet finns förutsättningar för att brukarens vardag ska vara begriplig, hanterbar och meningsfull Namn A. Instämmer inte alls B. Instämmer delvis C. Instämmer i hög grad D. Instämmer helt Total Antal % 0 87,5 0 12,5 100 Svarsfrekvens 100% (8/8) 20 3 (9) Dnr VON/2012:

21 Bilaga 2a SAMMANSTÄLLNING Datum VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lednings- och verksamhetsstöd 21 4 (9) Dnr VON/2012: Personalen på min enhet arbetar för att brukaren ska uppleva känsla av sammanhang (KASAM) i vardagen Namn A. Instämmer inte alls B. Instämmer delvis C. Instämmer i hög grad D. Instämmer helt Total Antal % 12, ,5 100 Svarsfrekvens 100% (8/8) 9. Personalen på min enhet har kännedom om de natioenlla folkhälsomålen och funktionshinderperspektivet på dessa mål Namn A. Instämmer inte alls B. Instämmer delvis C. Instämmer i hög grad D. Instämmer helt Total Antal % 87,5 0 12, Svarsfrekvens 100% (8/8) 21

22 SAMMANSTÄLLNING Bilaga 2a 5 (9) 22 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lednings- och verksamhetsstöd Datum VON/2012: Dnr 10. Lista din verksamhets nuvarande aktiviteter för att främja god hälsa och goda levnadsvanor - Individuella scheman, delaktighet kring kost, aktiviteter som ska göras. - Det är olika beroende på vilken brukare det handlar om. Det är bl a SPA kvällar, sång & musik, matlagning med olika teman/ inriktningar, hyr gemensamt gymnastikhallar för gemensamma aktiviteter på området m.m. - Kulturella aktiviteter, sapere samt aktiviteter som främjar rörelse såsom promenader, pausgympa och dans m.m. - Vi tänker utifrån hälsofrämjande förhållningssätt. Planeringsdag 2012, Tema hälsa, APT, enhetsråd, kvalitetsgrupp, månadsrapportering(ryc). Här kommer ex. Enhet 4 har arbetat fram en metod/modell att praktiskt arbeta med hälsofrämjande och kultur. Vi kallar det tema Hälsa. Den bygger på självbestämmande, delaktighet, socialtnätverk/ jag- du relationer, kost och motion, planera och utföra aktiviteten. Att är kopplat till KASAM. Vi använder oss av verktygslådan. Mål, syfte, vägen dit, planering, genomförande, individanpassade aktiviteter, utvärdering samt dokumentation är självklar aktivteter vi använder oss av. Detta tema kan kopplas till ICF, socialdokumentation samt handlingsplanen mm. Varje enhet arbetat dagligen med detta. Vi försöker att ge stöd i form av små dagliga till större mer omfattande aktiviteter. Några större aktiviteter är samarbete med friskis och svettis, samarbete med frilufsfrämjandet med naturstig, övernattning i tält för alla ungdomar på Lövåsvägen mm. - Men förhållningssättet gör ingen prioritering på vad som är viktigast. Utifrån detta tema är också en representant från område barn och ungdom med i work shop om sociala medier. Tema hälsa/ hälsofrämjande förhållningssätt är en stående punkt på APT. Exempel på aktiviteter: Medarbetare ger stöd till brukare som brevväxlar med en kompis. Brukare varit på Friskis och svettis. Brukare får stöd i handling med bilder. Pratat om Facebook (vad som är bra att skriva offentlig). Tränat styrketräning. Träffpunkter. Teatergrupp. Medarbetare stöder brukare att planera sin dag. Bakat bjuda in vänner. Integrerat i mässan på internationella kvinnodagen. Besökt sinnenas rum. RC. Hyrt gymnastikhall en gång i veckan där olika aktiviteter genomförts. Använder kommunikations tavlor för stöd till brukare. Stöder så brukare kan planera och genomföra sitt egna födelsedagskalas. Olika utflykter. Stöder i kompiskontakter utanför den egna enheten. Stödjer till självständiga aktivteter ex kunna gå själv och bowla. Femkamp där brukarna har varit med och planerat. Bakat samt pratat och övat på olika recept. Varit på restaurang. Kyrkobesök. Fiskeutflykter. Egna spa behandlingar. Poolparty med grillkväll. 22

23 SAMMANSTÄLLNING Bilaga 2a 6 (9) 23 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lednings- och verksamhetsstöd Datum VON/2012: Dnr Tanken är att ha ett brett utbud på aktiviteter, detta för att personer som vi stöder och hjälper skall kunna prova och få möjlighet att utveckla sina önskningar. - Vi diskuterar den viktiga "guldkanten" för brukare på APT. Arbetsgrupperna erbjuder olika aktiviteter som ev. kan passa brukaren. - Arbetsgrupperna försöker göra aktiviteter utifrån vad brukaren vill och är intresserad av. Vi diskuterar ofta vad som är "guldkanten" i tillvaron för brukaren. 11. Vad tycker du är viktigt att utveckla inom din verksamhet för att främja god hälsa och goda levnadsvanor? - Att personalen TÄNKER TILL och inte bara GÖR. - Utbildning och tvärgrupper inom förvaltningen för att få tips från andra verksamheter. - Utveckla vår egen förståelse och förmåga för att kunna utveckla brukarna så att de förstår sina egna möjligheter till medbestämmande och självständighet. - Även här tänker vi utifrån hälsofrämjande förhållningsätt. Tydliggöra vardagen för brukarna, begåvningsstöd, AKK, etiska diskussioner, ICF samt att vi fokuserar på KASAM. - Att få personalen att vara nyfiken på vad brukaren är intresserad av att göra, inte vad personalen tycker är bra för brukaren. Implementera tänket KASAM i alla aktiviteter. Att anhöriga ska delges vikten av KASAM. - Att brukaren får vara delaktig och bestämma vilka aktiviteter han/hon vill göra. 23

24 Bilaga 2a SAMMANSTÄLLNING Datum VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lednings- och verksamhetsstöd 24 7 (9) Dnr VON/2012: ICF används som verktyg i arbetet med genomförandeplanen Namn A. Instämmer inte alls B. Instämmer delvis C. Instämmer i hög grad D. Instämmer helt Total Antal % 0 37, ,5 100 Svarsfrekvens 100% (8/8) 13. ICF används som verktyg för att inhämta information om brukarens önskemål vad gäller hälsofrämjande aktiviteter Namn A. Instämmer inte alls B. Instämmer delvis C. Instämmer i hög grad D. Instämmer helt Total Antal % 12, ,5 100 Svarsfrekvens 100% (8/8) 14. Ge ett exempel från din enhet vad gäller stödjande miljö - Målarkurs. Lokal och material har ordnats. Arbetar med olika kommunikationssätt. Bilder på personal, maträtter, tidshjälpmedel, appar, brukarråd m.m. - IT miljön, strukturera upp inomhus samt utomhusmiljön. tekniska lösningar samt bild/objekt stöd. - Tillgång till passande aktiviteter på friskis och svettis samt att det alltid finns en assistent som ledsagar och stöttar. 24

25 SAMMANSTÄLLNING Bilaga 2a 8 (9) 25 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lednings- och verksamhetsstöd Datum VON/2012: Dnr - Tillgång till passande aktiviteter på friskis och svettis och att det alltid finns en personal som kan följa med. 15. Hur lägger ni upp arbetet för att brukaren ska ha möjlighet att framföra synpunkter i vardagen? - Veckomöten eller morgonmöten. - Husmöten, förslagslådor. - Arbetar med olika kommunikationssätt. Brukarråd/möten. Vi har förslagslådor på en del enheter uppsatta där brukarna kan lägga synpunkter på verksamheten. - På vissa enheter har man morgonsamling, APT med brukarna samt brukarråd (övergripande på resurscenter), men långt ifrån på alla enheter. Brukarenkäten samt snabbenkäter. Medborgardialog. - Bild samt objekt stöd. samtalsmatta, tid för samtal, brukarmöten observationer samt ICF - Diskussioner vid APT om brukarens självbestämmande samt vilka möjligheter det finns för brukaren att kunna framföra synpunkter. - Diskussioner på APT hur brukaren ska kunna framföra sina synpunkter. 16. Ge ett exempel på hur förutsättningar skapas för att brukaren ska kunna göra ett självständigt val - Arbetar med samtalsmattan t.ex. - Använda sig av rätt kommunikationshjälpmedel (verktygslådan). Genomförandeplanen samt ICF. Detta behöver man arbeta mycket mer med i vardagen för att öka självständiga val. - Verktygslådan som finns i ICF. Fortbildning personal. ICF. APt/enhetsråd. Socialdokumentation. - Kunskap om hur vi tar reda på vad brukaren vill. Att personalen får vetskap om de hjälpmedel som finns som kan underlätta för brukaren att kommunicera. Personalen behöver kunskap om vad brukaren vill, samt veta vad det finns för hjälpmedel för kommunikation med brukaren. 25

26 Bilaga 2a SAMMANSTÄLLNING Datum VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lednings- och verksamhetsstöd 26 9 (9) Dnr VON/2012: Finns det en samsyn vad gäller definitionen av begrepp så som förhållningssätt, hälsa, delaktighet, inflytande, meningsfullhet, främjande? Namn A. Ja B. Nej C. Delvis Total Antal % Svarsfrekvens 100% (8/8) 18. Om svaret på fråga 17 är JA eller DELVIS, hur gör ni för att få den samsynen? - Genom olika diskussioner. - APT stående punkter på dagordning där frågorna alltid diskuteras. Enhet 4:s Teman. temadagar. RYC. Enhetsråd/kvalitetsråd. Carpe (kompetenskartläggning) påbörjad. - Det ser olika ut i olika grupper. Många definierar hälsa med kost och motion vilket vi då lyfter upp och diskuterar på APT. Det är svårt att nå ut till alla. Har förhoppning om ett ja efter utbildningen. - Det ser olika ut i grupperna. För att få en samsyn så får vi föra en diskussion av begreppen. 26

27 Bilaga 2b SAMMANSTÄLLNING VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lednings- och verksamhetsstöd Datum (8) Dnr VON/2012: Vår handläggare Aina Almberg, projektledare Sammanställning av kartläggning Hälsofrämjande förhållningssätt inom funktionshinderområdet 2015 Kartläggningsfrågorna har besvarats av enhetschef inom social- och neuropsykiatrin, LSSverksamheterna och personlig assistans under perioden och Kartläggning innefattar frågor vars syfte är att synliggöra hur verksamheten arbetar idag för att främja god hälsa och goda levnadsvanor för brukaren. Den ska också bidra till att synliggöra kompetensutvecklingsbehov vad gäller hälsofrämjande förhållningssätt/arbete. Kartläggningen syftar även till att följa upp den kartläggning som genomfördes 2013, innan projektet Hälsofrämjande förhållningssätt inom funktionshinderområdet startade. Genom att analysera resultatet från 2013 med resultatet från 2015 går det att få en bild av hur verksamhetens arbeta med att främja god hälsa och goda levnadsvanor för brukaren har utvecklats. Det går också att synliggöra om eventuella kompetensutvecklingsbehov kvarstår vad gäller hälsofrämjande förhållningssätt/arbete. På grund av relativt stor omsättning på berörda chefer är det olika personer som besvarat kartläggningsfrågorna 2013 och Förvaltningsledningen för Katrineholms kommuns vård- och omsorgsförvaltning har den 16 november 2009 beslutat om definition gällande hälsofrämjande förhållningssätt. Vänligen se länk i kompetensportalen för att ta del av definitionen. Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och att förbättra den (Ottawa Charter 1986). 1. I min verksamhet arbetar personalen utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt Namn Instämmer Instämmer Instämmer Instämmer inte alls delvis i hög grad helt Total Antal % 0 57,1 14,3 28,6 100 Svarsfrekvens 100% (7/7) 27 27

28 SAMMANSTÄLLNING Bilaga 2b 2 (8) 28 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lednings- och verksamhetsstöd Datum VON/2012: Dnr 2. Personalen på min enhet har skattat sig i kompetensportalen vad gäller hälsofrämjande förhållningssätt Namn Antal % Ja 3 42,9 Nej 4 57,1 Total Svarsfrekvens 100% (7/7) 3. Om svaret är JA på fråga 2, hur ser då snittet ut för din personal och anser du att bedömningen stämmer överens med verkligheten? - Ligger högt och det stämmer överens med verkligheten anser jag. - Vet inte, har inte kollat upp detta. - Vet inte har inte kollat på det. 4. Om svaret är NEJ på fråga 2, varför har personalen INTE skattat sig? - All personal har inte varit inne kompetensportalen och gjort detta. - Vi har inte kommit igång med kompetensportalen. Den används ej. - Chefsbyten, "ramlat mellan stolarna" - Jag vet inte. Jag har inte tillgång till kompetensportalen. 5. Vilka eventuella kompetensutvecklingsbehov ser du inom din verksamhet vad gäller hälsofrämjande förhållningssätt/arbete? - Inga specifika i dagsläget. - Tror på utbyte i verksamheten. God exempel för att få tips och idéer. - Går alltid att förbättra men ligger i dagsläget på en hög nivå. - Jag tror det räcker med att påminnas om och att alltid ta upp det på APT. Få det att ingå i det ordinarie arbetet. 28

29 SAMMANSTÄLLNING Bilaga 2b 3 (8) 29 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lednings- och verksamhetsstöd Datum VON/2012: Dnr - Jag upplever att det behöver komma lite tydlighet vad hälsofrämjande står för. I många avseenden så finns redan det hälsofrämjande perspektivet hos oss i vårt arbetssätt genom övriga uppdrag från politiken. - För tillfället ser vi inte några behov av kompetensutveckling. - Ser för tillfället inga behov av kompetensutveckling inom detta område. 6. På min enhet finns en samsyn i hur brukarna ska involveras i beslut som rör deras vardag Namn Antal % Instämmer inte alls 0 0 Instämmer delvis 1 14,3 Instämmer i hög grad 6 85,7 Instämmer helt 0 0 Total Svarsfrekvens 100% (7/7) 7. På min enhet finns förutsättningar för att brukarens vardag ska vara begriplig, hanterbar och meningsfull Namn Antal % Instämmer inte alls 0 0 Instämmer delvis 3 42,9 Instämmer i hög grad 3 42,9 Instämmer helt 1 14,3 Total Svarsfrekvens 100% (7/7) 29

30 SAMMANSTÄLLNING Bilaga 2b 4 (8) 30 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lednings- och verksamhetsstöd Datum VON/2012: Dnr 8. Personalen på min enhet arbetar för att brukaren ska uppleva känsla av sammanhang (KASAM) i vardagen Namn Antal % Instämmer inte alls 0 0 Instämmer delvis Instämmer i hög grad 0 0 Instämmer helt 0 0 Total Svarsfrekvens 100% (7/7) 9. Personalen på min enhet har kännedom om de nationella folkhälsomålen och funktionshinderperspektivet på dessa mål Namn Antal % Instämmer inte alls 0 0 Instämmer delvis Instämmer i hög grad 0 0 Instämmer helt 0 0 Total Svarsfrekvens 100% (7/7) 30

31 Bilaga 2b SAMMANSTÄLLNING VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lednings- och verksamhetsstöd Datum (8) Dnr VON/2012: Lista din verksamhets nuvarande aktiviteter för att främja god hälsa och goda levnadsvanor - - Kost, hälsa, motion och sociala sammanhang. Personalen arbetar utifrån förvaltningens uppdrag vilket innebär aktiviteter för att främja god hälsa och goda levnadsvanor. Trygghet i boendet, aktiviteter på fritiden, ett jobba man tycker om. Guldkant. Sångaktiviteter Gympaaktiviteter Motion (ut och gå och dylikt) Högläsning av personal Sapere - Testa nya smaker, äta ihop, uppmuntra och laga bra och god mat som är tillagad från grunden. Äter ihop. Gör något extra vid högtider. Fika Handla på stan olika resmål Olika sorters träning bland annat styrke- och simning. Aktiviteter genom vår personalgrupp inom "Fritiden" såsom dans och mycket annat. Få ordning på utemiljön, där brukare tillsammans med personal kan vara delaktig. Fått till promenader för de som vill och behöver. Friskvård på schemat, med gympass och lära sig att äta hälsosamt självbestämmande Delaktighet, socialt nätverk, du- och jagrelationer, kost och motion, planera och utföra aktiviteter. Mer utevistelse. Variationsrik kost. Ser till att brukaren kommer ut när den önskar det. Låter brukaren vara med och välja kosten. 11. Vad tycker du är viktigt att utveckla inom din verksamhet för att främja god hälsa och goda levnadsvanor? - - Se svar på fråga 10. Samarbete i området. Att brukarna ska få möjlighet till att träffa varandra i sin hemmiljö. Det viktiga är att vi bibehåller förhållningssättet även efter att projektet avslutas. Jag tror detta kommer ske eftersom vi framförallt arbetar med ICF som till stora delar går ihop med ett hälsofrämjande förhållningssätt. Det är också viktigt att vi chefer arbetar efter det eftersom vi är förebilder och då sprids det och bibehålls. Att få in hälsofrämjandet i allt vi gör och faktiskt se att vi redan idag jobbar med mycket av det redan. Diskussionen kring vad hälsofrämjande kan vara. 31

32 SAMMANSTÄLLNING Bilaga 2b 6 (8) 32 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lednings- och verksamhetsstöd Datum VON/2012: Dnr 12. ICF används som verktyg i arbetet med genomförandeplanen Namn Antal % Instämmer inte alls 0 0 Instämmer delvis 2 28,6 Instämmer i hög grad 3 42,9 Instämmer helt 2 28,6 Total Svarsfrekvens 100% (7/7) 13. ICF används som verktyg för att inhämta information om brukarens önskemål vad gäller hälsofrämjande aktiviteter Namn Antal % Instämmer inte alls 0 0 Instämmer delvis 2 28,6 Instämmer i hög grad 3 42,9 Instämmer helt 2 28,6 Total Svarsfrekvens 100% (7/7) 32

33 Bilaga 2b SAMMANSTÄLLNING VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lednings- och verksamhetsstöd Datum (8) Dnr VON/2012: Ge ett exempel från din enhet vad gäller stödjande miljö - Brukarna vill spela tv-spel så vi hjälpte brukarna att köpa ett X-BOX. Flera brukare har haft önskemål om att prova på olika instrument och spela in film, vilket vi gjort på Lokstallarna. Sångstund. Personalen har ordnat en gemensam sångstund på ett boende där man bjudit in andra boenden. Fokus har då varit på lite äldre brukare som inte har så mycket aktiviteter. En spelman utifrån kommer och håller i detta. Sångsstunder - En person kommer och leder tillfällena då det hålls sång. Väldigt uppskattat av brukarna som deltar och lokal i detta fall är en av gruppbostäderna. Möjlighet att få hålla på med planteringar av blommor och grönsaker. Inrättat ett litet gymrum. Att ha möjlighet att få vara delaktig i planeringen av menyn, samt att kunna vara med och tillaga och duka. Konstkurs Konstkurs 15. Hur lägger ni upp arbetet för att brukaren ska ha möjlighet att framföra synpunkter i vardagen? - På husmöten och brukarråd. Personalen är lyhörd för brukares önskemål i vardagen och framför dessa till resterande arbetsgrupp och enhetschef. Husmöten. Frågar hur brukaren vill ha det. Boendemöten och brukarträffar. jobba med att få fram brukarens åsikter och önskemål kontinuerligt då det ofta kan variera. Ser mycket individuellt ut utifrån brukarens funktionshinder. Ser väldigt individuellt ut beroende på brukare. 16. Ge ett exempel på hur förutsättningar skapas för att brukaren ska kunna göra ett självständigt val - Genom att använda AKK (pictogrambilder, in-print, fotografier) och sociala berättelser t ex. Många som inte kan berätta/använda bilder observeras en hel del. Utifrån detta görs en sammanlagd bedömning vad som är brukarens självständiga val. Delaktighet i genomförandeplanen som är grundad på ICF. Frågar hur brukaren vill ha det. Vara med och påverka sin genomförandeplan. Bygga upp självkänsla med stödjande samtal så man som brukare får ett självförtroende att våga ha en åsikt. Skapa trygghet och tillit. öva på att handla i olika miljöer. Får välja i Fritidens katalog vad brukaren vill delta i. Ett ex är att brukare får vara med och välja aktiviteter under sommaren i Fritidens katalog. 33

34 SAMMANSTÄLLNING Bilaga 2b 8 (8) 34 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lednings- och verksamhetsstöd Datum VON/2012: Dnr 17. Finns det en samsyn vad gäller definitionen av begrepp så som förhållningssätt, hälsa, delaktighet, inflytande, meningsfullhet, främjande? Namn Antal % Ja 1 14,3 Nej 0 0 Delvis 6 85,7 Total Svarsfrekvens 100% (7/7) 18. Om svaret på fråga 17 är JA eller DELVIS, hur gör ni för att få den samsynen? - Diskuterar det på APT och planeringsdagar. - Vi pratar mycket om exempelvis vad som är hälsa etc. - Vi tar upp frågan på varje APT på de olika boendena. Har varit återkommande under ett helt år. Genomförandeplanen - ICF. - Kommunikation på APT och i allt vi gör, vad dessa ord står för hos just oss i denna arbetsgrupp. - Diskussioner förs på APT för att få en samsyn. - För diskussioner kring detta på APT. 34

35 ANTECKNINGAR Bilaga 35 3a 1 (3) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lednings- och verksamhetsstöd Datum VON/2012: Dnr Vår handläggare Aina Almberg, projektledare Anteckningar från fokusgruppsintervju Hälsofrämjande förhållningssätt inom funktionshinderområdet 2014 Den 15 januari 2014 genomfördes två fokusgruppsintervjuer med personal inom funktionshinderområdet.. Syftet med fokusgruppsintervjun är att få en bild av hur verksamheten arbetar idag för att främja god hälsa och goda levnadsvanor för brukaren. Den ska också bidra till att synliggöra eventuella kompetensutvecklingsbehov vad gäller hälsofrämjande förhållningssätt/arbete. Från område 1 deltog två medarbetare, från område 5 deltog två medarbetare och från område 6 deltog fem medarbetare. Deltagarna valdes ut av EC. Dessa fördelades på två grupper och intervjun genomfördes utifrån intervjuguide med följande huvudteman och underfrågor: Vad är hälsa? Finns det flera dimensioner av hälsa? Är hälsa enbart frånvaro av sjukdom? Hur gör ni för att få till en trivsam miljö (psykiskt, fysiskt och socialt) för brukaren? Vad är hälsofrämjande förhållningssätt? Hur ska personalen jobba för att ha det ska vara hälsofrämjande? Hur bestämmer ni vilka metoder eller arbetssätt ni ska jobba utifrån? Hur gör ni för att fungera stödjande för brukaren att själv göra hälsosamma val? Hur gör ni för att få in hälsofrämjande aktiviteter i genomförandeplanen? Hur gör ni för att brukaren ska känna meningsfullhet? Hur gör ni för att brukaren ska känna att vardagen är hanterbar? Vad innebär inflytande och delaktighet? Hur gör ni för att brukaren ska känna delaktighet och inflytande i vardagen? Hur jobbar ni systematiskt med att brukaren ska ha inflytande på kort och lång sikt? Hur jobbar ni systematiskt med att brukaren ska vara delaktig i långsiktig planering? På vilket sätt anser du att era brukare kan ha inflytande? På vilket sätt är era brukare delaktiga? 35

36 ANTECKNINGAR Bilaga 36 3a 2 (3) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lednings- och verksamhetsstöd Datum VON/2012: Dnr Anteckningar från fokusgruppsintervjun Samtalsledaren och personen som antecknade är inte i övrigt involverade i utvecklingsarbetet i syfte att intervjun och anteckningarna inte på något sätt ska färgas av projektledare eller arbetsgrupp. Vad är hälsa? Mycket fokus ligger på kost och motion. Några nämner KASAM och sömn. Känsla av sammanhang, rätten att själv bestämma och att känna sig trygg. Att personalen är positiv och motiverad skapar en bra miljö. Vissa har jobbat mycket med inredning för att få bort institutionskänslan i lokalerna. Viktigt att skapa en hemkänsla. Vad är hälsofrämjande förhållningssätt? Vissa har delat upp personalens ansvar efter deras styrkor. Någon kanske gillar att laga mat medans någon annan gillar att motionera. Om man tycker om det man jobbar med smittar det av sig på brukarna. Några upplever att det är sämre motivation hos cheferna. Vissa har hälsa som en stående punkt på APT där det tas upp. Andra för diskussioner mer spontant när tillfälle finns. Vissa känner att de inte kommit så långt att man diskuterar metoder än. Försöker motivera brukaren till hälsosammare val. T.ex. erbjuda liknande alternativ men som är bättre för hälsan. Promenad istället för buss, frukt istället för godis. Även viktigt att ge möjlighet att se att det inte alltid blir bra och sedan kunna rätta till nästa gång man ska välja. En del jobbar aktivt med att få med det genom påminnelser och genomgångar på APT. Andra har inte med det i genomförandeplanen än. Några har jobbat mycket med tillhörighet. Att man är en del i gruppen. Bekräftelse är viktigt, att man lyfter upp det positiva. Om brukaren t.ex. lagat mat åt gruppen är det viktigt att man visar att man uppskattar det. Hjälpas åt att lösa problem och tacka för hjälpen. Många har arbetat med kognitiva hjälpmedel. Vad innebär inflytande och delaktighet? Många har jobbat med Sapere och använder måltider som ett sätt för brukarna att vara delaktiga. De får vara med och bestämma och laga måltider både till sig själva och andra brukare. Kartläggning med hjälp av ICF har gett mycket bra resultat. Man kan mötas på rätt nivå i frågor som man inte kunnat tidigare samt lyfta frågor som man aldrig tänkt på tidigare. Några använder sig av aktivitetstavlor där brukarna kan välja bland olika aktiviteter. Denna punkt tas inte upp i diskussionerna. 36

37 ANTECKNINGAR Bilaga 37 3a 3 (3) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lednings- och verksamhetsstöd Datum VON/2012: Dnr Genom att vara delaktiga när man tar fram genomförandeplanen. Försöka få brukarna att komma med egna förslag på aktiviteter men det kan vara svårt. Många jobbar med matlagning där brukarna är med och deltar. Övrigt Många tycker att fler forum för att dela information och tips till varandra skulle behövas. Kanske studiebesök på varandras verksamheter vore nyttigt. Många tips och idéer ges till varandra under diskussionens gång. Mindre personalgrupper där man jobbar väldigt nära en enda brukare känner sig lätt isolerade och att man inte har samma möjligheter som en större personalgrupp. Mycket ensamarbete och lättare att fastna i rutiner. Inte samma möjlighet att inspirera varandra som i en större grupp. Många upplever problem med att brukarna läser av och svarar det personalen vill att de ska svara och inte vad brukaren själv vill. Många upplever att det är svårt att hitta balansen mellan vad som är bäst för brukarens hälsa och brukaren självbestämmande. Det viktigaste att jobba vidare med tycker de flesta är personalens förmåga motivera till en god hälsa. Något man alltid kan bli bättre på. 37

38 ANTECKNINGAR FOKUSGRUPPSINTERVJU Bilaga 38 3b 1 (2) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lednings- och verksamhetsstöd Datum Vår handläggare Aina Almberg, utvecklingsledare, Anteckningar från fokusgruppsintervju Hälsofrämjande förhållningssätt inom funktionshinderområdet 2015 Den 2 juni 2015 genomfördes två fokusgruppsintervjuer med personal inom funktionshinderområdet. Syftet med fokusgruppsintervjun är att få en bild av hur verksamheten arbetar idag för att främja god hälsa och goda levnadsvanor för brukaren. Den ska också bidra till att synliggöra eventuella kompetensutvecklingsbehov vad gäller hälsofrämjande förhållningssätt/arbete. Intervjun syftar även till att följa upp den fokusgruppsintervju som genomfördes 2014, innan projektet Hälsofrämjande förhållningssätt inom funktionshinderområdet startade. Genom att analysera resultatet från intervjun 2014, innan projektet startade och 2015 när projektet är i sin slutfas går det att få en bild av hur verksamhetens arbeta med att främja god hälsa och goda levnadsvanor för brukaren har utvecklats. Det går också att synliggöra om eventuella kompetensutvecklingsbehov kvarstår vad gäller hälsofrämjande förhållningssätt/arbete. Deltagarna var de samma som vid fokusgruppsintervjun 2014 som den Det var dock ett antal bortfall 2015 vilket gjorde att det enbart var en grupp till skillnad från 2014 då deltagarna fördelades på två grupper. Intervjun genomfördes utifrån intervjuguide med följande huvudteman och underfrågor: Vad är hälsa? Finns det flera dimensioner av hälsa? Är hälsa enbart frånvaro av sjukdom? Hur gör ni för att få till en trivsam miljö (psykiskt, fysiskt och socialt) för brukaren? Vad är hälsofrämjande förhållningssätt? Hur ska personalen jobba för att ha det ska vara hälsofrämjande? Hur bestämmer ni vilka metoder eller arbetssätt ni ska jobba utifrån? Hur gör ni för att fungera stödjande för brukaren att själv göra hälsosamma val? Hur gör ni för att få in hälsofrämjande aktiviteter i genomförandeplanen? Hur gör ni för att brukaren ska känna meningsfullhet? Hur gör ni för att brukaren ska känna att vardagen är hanterbar? Vad innebär inflytande och delaktighet? Hur gör ni för att brukaren ska känna delaktighet och inflytande i vardagen? Hur jobbar ni systematiskt med att brukaren ska ha inflytande på kort och lång sikt? Hur jobbar ni systematiskt med att brukaren ska vara delaktig i långsiktig planering? På vilket sätt anser du att era brukare kan ha inflytande? På vilket sätt är era brukare delaktiga? 38

39 ANTECKNINGAR FOKUSGRUPPSINTERVJU Bilaga 39 3b 2 (2) Datum VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lednings- och verksamhetsstöd Anteckningar från fokusgruppsintervjun Samtalsledaren och personen som antecknade är inte i övrigt involverade i utvecklingsarbetet i syfte att intervjun och anteckningarna inte på något sätt ska färgas av projektledare eller arbetsgrupp. Vad är hälsa? Man ser hälsa som någonting större idag. Inte bara kost och motion utan psykiskt välmående också. Vidgade vyer. Vad är hälsofrämjande förhållningssätt? Tydliga mål i genomförandeplanen idag. Personalen är mer lyhörd och ställer mer följdfrågor än tidigare. Några personalgrupper har haft en föryngring i brukargruppen och upplever att yngre brukare duktigare att tala för sig. Man har kommit olika långt men många upplever att man har ett helt annat tänk när man arbetar med ICF som hjälpmedel. Det är lite olika om brukaren sitter med eller inte när man gör genomförandeplanen vissa brukare vill inte delta. Ibland väcks tankar hos brukaren och tas med till personalen och ibland tas tankar från personalen till brukaren. Vad innebär inflytande och delaktighet? Gruppbostäder har gemensamma möten för personal och de brukarna som vill för att planera vad brukarna har för önskemål. Det kan vara svårt att välja vilken personal som ska hjälpa till med insatserna men tiden (när insatsen ska utföras) är lättare att anpassa. I personlig assistans har brukarna möjlighet att vara med vid rekrytering av ny personal. Man anpassar bemanning i verksamheten efter brukarens behov men man blir ibland begränsad av bemanningen. Man har provat ut fler kognitiva redskap för att hjälpa de som har talsvårigheter att bli mer delaktiga. Möjligheterna att välja jobb och vart man vill bo är två delar som man anser att man behöver jobba vidare med. Övrigt Reflektion från seminarieteatern den 21 och 22 januari 2014 som var början på projektet: En grund i brukaren men att man har rätt att jobba olika. Någon är kanske bättre passad för att hjälpa till med dusch meddans någon annan är bra på städ. En representant från personlig assistans berättar om hur verktygen har hjälpt till att få en arbetsgrupp, som hade det väldigt tufft och upplevt många svårigheter med en ny brukare, att få en väldigt fin situation både för personal och för brukare. Man upplever att det finns dåligt med forum att utbyta information. 39

40 INSTRUKTION Sid: 1 (10) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN FYLLA I GENOMFÖRANDEPLAN FUNKTIONSHINDEROMRÅDET Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 4 LSS-verksamhet/social- och neuropsykiatri Beslutande Tidpunkt för uppföljning Chef utföraravdelningen Så här fyller du i Genomförandeplanen inom funktionshinderområdet Innehållsförteckning Bilaga 4 40 Planering med individen i fokus... 2 Målet - en personlig genomförandeplan... 2 Hälsofrämjande förhållningssätt... 2 Viktigt att komma ihåg... 2 Genomförandeplan, steg för steg... 3 Del 1: fakta del... 3 Del 2: viktigt att veta om mig/mitt behov av stöd... 3 Förberedelser... 4 Material och metoder... 4 Mitt behov av stöd... 4 Lärande och att tillämpa kunskap... 4 Allmänna uppgifter och krav... 5 Kommunikation... 5 Förflyttning... 5 Personlig vård... 6 Hemliv... 6 Mellanmänskliga relationer... 6 Viktiga livsområden... 6 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv... 7 Del 3: planering av mål... 7 Planering av mål - en överenskommelse om hur mål skall uppnås... 7 Datum och underskrift... 9 Uppföljning... 9 Checklista för uppföljning av genomförandeplanen:... 9 Godkänd (underskrift beslutande): Rubrik till Intranät/Webb: Ska publiceras på Intranät Webb 40 Publicerad (underskrift och datum)

41 INSTRUKTION Sid: 2 (10) 41 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN FYLLA I GENOMFÖRANDEPLAN FUNKTIONSHINDEROMRÅDET Planering med individen i fokus Genomförandeplanen är det verktyg vi har inom vård och omsorgen för att planera och följa upp hur hjälpen och stödet ska se ut. Genomförandet av stöd och hjälpinsatser ska dokumenteras, enligt LSS 10 och 21. Utifrån ett gemensamt arbete planerar den enskilde (brukaren) och personal tillsammans hur insatser som beviljats i ett LSS-beslut praktiskt ska genomföras. Om den enskilde så önskar kan ytterligare personer delta i planeringen. Målet - en personlig genomförandeplan Genomförandeplanens uppgift är att säkerställa att den enskilde får inflytande över hur insatserna utförs. För att kunna planera stödet på bästa sätt är det viktigt att inhämta information om den enskildes situation, vanor, rutiner, relationer och förmågor. Den genomförandeplan som vi använder grundar sig på ICF:s (Internationell klassifikation om funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) olika livsområden, för att på ett strukturerat sätt belysa de områden som kan vara av värde att inhämta information kring. När man arbetar med genomförandeplanen avgör den enskilde och personalen vilka livsområden som är aktuella att ta med. Hälsofrämjande förhållningssätt För brukaren som befinner sig i en livssituation där han eller hon är i behov av stöd, är det lätt att fokus hamnar på funktionsnedsättningar och oförmågor. Det som är viktigt för oss i livets olika skeden innefattar dock mer än fysiska behov såsom att stiga upp på morgonen, att få mat och att duscha. Tyngdpunkten i den individuella planeringen och genomförandeplanen behöver även innefatta vad det är som får brukaren att må bra och känna mening, samt vad som får honom eller henne att utveckla och upprätthålla sina förmågor, vanor, intressen och relationer. Det är det som är ett hälsofrämjande förhållningssätt och en del av vår värdegrund. Viktigt att komma ihåg Den enskilde eller dennes företrädare kan alltid begära ut den fullständiga dokumentationen om sig själv, även sådant som är arbetsmaterial. All dokumentation skall hållas saklig och respektera personens integritet. Det är den enskildes egen vilja, uttryck och ord som ligger till grund för genomförandeplanen, även om vissa saker kan komma fram genom till exempel personalens observation. Detta ställer stora krav på personalens förmåga att tolka och förstå den enskilde rätt, och man bör därför återkomma flera gånger till saker som kan vara otydliga. 41

42 42 INSTRUKTION VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Sid: 3 (10) FYLLA I GENOMFÖRANDEPLAN FUNKTIONSHINDEROMRÅDET Genomförandeplan, steg för steg Faktadel Viktigt att veta om mig / Mitt behov av stöd Planering av mål Del 1: fakta del 1. Fyll i den enskildes namn och personnummer. 2. Närmast anhörig/företrädare och telefonnummer. Vem kontaktas i första hand. 3. Personer som deltog i planeringen: Ange vilka personer som varit närvarande och deltagit i planeringen. 4. Ange datum för planering. Det datum då genomförandeplanen skrivs under av den enskilde eller dennes företrädare och upprättas. Vi kan sällan göra klart en genomförandeplan i ett svep, speciellt när man påbörjar en ny. Men riktlinjen i kommunen är att om någon till exempel flyttar in på ett boende skall det finnas en genomförandeplan inom två veckor. Del 2: viktigt att veta om mig/mitt behov av stöd Den andra delen av genomförandeplanen är till för att hämta information om brukarens uppfattning om sin livssituation. Det första avsnittet Viktigt att veta om mig kan handla om brukarens bakgrund, upplevelser och styrkor som brukaren vill dela med sig av. Rubrikerna under Mitt behov av stöd är hämtade från ICF, och skall fungera som en karta för att uppnå mer delaktighet. Vissa områden är antagligen viktigare för brukaren än andra. Lägg då mer tid på dessa. 42

43 43 INSTRUKTION VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Sid: 4 (10) FYLLA I GENOMFÖRANDEPLAN FUNKTIONSHINDEROMRÅDET Förberedelser Som personal måste du förbereda dig och läsa in dig på de olika områdena innan samtal eller observation. Eftersom många av brukarna har svårt för att tänka abstrakt, så är det viktigt att förbereda sådant som bildmaterial eller olika exempel på föremål eller situationer i förväg. Du kommer att behöva formulera om frågorna för att det skall passa just den brukare du gör kartläggningen tillsammans med. Öva på att jobba med frågor som inte kan besvaras med ett enkelt ja eller nej. Du som personal kommer sällan eller aldrig att kunna köra igenom alla områden på en gång under ett samtal och sedan är det färdigt. Ofta kommer ni att få återkomma till viktiga områden flera gånger, vid olika tillfällen, utifrån olika vinklar och tolkningar. Material och metoder Beroende på brukarens förmågor, kommunikationssätt och koncentrationsförmåga kommer du som personal att få använda dig av olika sätt för få fram information. Det stora kartläggningsmaterialet för ICF innehåller många olika verktyg, öppna frågor och metoder för att hjälpa dig som personal att få brukaren delaktig i genomförandeplanen. Där finns samma frågematerial i olika former där du som personal får avgöra vilket du presenterar för brukaren. Om brukaren t. ex har väldigt lite kommunikation så kan det komma att handla mest om observation. Oftast är det självklart under vilken rubrik ett svar hör hemma, men ibland är gränserna mer otydliga. Läs även Introduktion till Kartläggningsmaterialet för ICF. Liten checklista på hjälpmedel som kan behövas: Samtalsmatta/bildstöd Föremål Exempel ur verkliga livet, som blir konkreta för brukaren Kartläggningsmaterialet för ICF Här följer en kort presentation av rubrikerna, med en del förslag på frågor som ni kan samtala eller arbeta omkring. Mitt behov av stöd Lärande och att tillämpa kunskap Den här delen handlar om hur man lär sig och förstår nya saker, löser problem och fattar beslut. Ställ öppna frågor eller arbeta med till exempel observation kring områden som: - Hur brukaren tycker att det är att till sig ny information, muntligt eller via bildstöd, skrift/tv/radio/dator/tecken. Hur gör du för att lära dig någonting nytt, som du inte vetat tidigare? Exempel? Någonting du är nyfiken på? - Hur brukaren löser problem som uppstår. Vilka sorts problem? Exempel? - Hur brukaren upplever det kring att fatta beslut i frågor som rör honom eller henne i sin vardag, hemma eller på sin sysselsättning. Både små och stora saker. - Hur det fungerar att välja mellan olika alternativ, och hur många alternativ är lagom. 43

44 44 INSTRUKTION VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN - Sid: 5 (10) FYLLA I GENOMFÖRANDEPLAN FUNKTIONSHINDEROMRÅDET Hur viktigt är det för brukaren att lära sig saker, att fatta egna beslut? Vilket stöd vill han eller hon ha av personalen i detta? Vad skulle kunna bli bättre? Allmänna uppgifter och krav Den här delen handlar om att hantera dagliga rutiner, krav och stress. Många av våra boende påverkas ganska mycket av stress och oro över att inte veta vad som ska hända och när. - Vilka rutiner har och vill brukaren ha under dagen? Hur känns det om rutinerna bryts? - Hur bra kan brukaren klockan? Vissa kan hel o halvtimme, andra bara förmiddag/eftermiddag, vissa kan klockan men inte hur lång tid det är kvar till något, vissa hänger upp saker på sådant som händer mm - Hur tycker brukaren att det är att hantera stress, kravfyllda situationer eller att bli störd av andra? - Vilket stöd vill/behöver brukaren ha från personalen för att hantera tid, rutiner och stress? Kommunikation Den här delen handlar om hur man kommunicerar: skriftligt, muntligt, med tecken, bilder, föremål och eventuella kommunikationshjälpmedel såsom hör -och synhjälpmedel. Hur fungerar det för brukaren att: - Uttrycka sig själv i tal, skrift eller teckenstöd, eller med hjälp av till exempel bildstöd? - Höra, se, läsa eller förstå bildstöd eller symboler/föremål? - Delta i diskussioner, dvs prata med andra, svara på frågor, om det är något brukaren är nyfiken på, hur frågar brukaren detta? Kan brukaren berätta om något han eller hon varit med om? Tillsammans med en person/i grupp? Hur fungerar samspel med andra? - Använda telefon? Dator? - Vilket stöd vill/behöver brukaren ha av personalen i sin kommunikation? Förflyttning Den här delen handlar om förflyttningar och att bibehålla kroppsställningar. Motorik, användande av transporthjälpmedel och förflyttningshjälpmedel såsom rullstol eller rollator. Hur tycker brukaren att det är att: - Hitta till olika platser? - Plocka upp något litet som han/hon tappat, knäppa knappar eller annan finmotorik? - Resa sig från stol eller säng? - Gå och förflytta sig i rummet? - Åka bil eller buss? Tåg? Flygplan? - Om brukaren använder sig av några förflyttningshjälpmedel, som rullstol eller rollator, hur fungerar det för honom/henne? Hur viktigt är det här för brukaren att kunna, vilket stöd vill han eller hon ha av personalen? 44

45 INSTRUKTION Sid: 6 (10) 45 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN FYLLA I GENOMFÖRANDEPLAN FUNKTIONSHINDEROMRÅDET Personlig vård Den här delen handlar om hygien, toalettbesök, på- och avklädning. Vad brukaren tycker om att äta och dricka och hur han eller hon sköter sin hälsa. Om allergier finns, skriv med dem. Hur tycker brukaren att det fungerar och vilket stöd vill brukaren ha av personalen: - Vid duschning och tvätt? - Vid på- och avklädning? Välja kläder? - Vid skötsel av hår och naglar? - Vid toalettbesök? - Vid tandborstning? - Vid matlagning och i matsituationen? Hemliv Den här delen handlar om hur man bor och sköter sin bostad. Hur man handlar och sköter sitt hushåll. Hur tycker brukaren att det fungerar att: - Laga/värma mat? - Handla det han eller hon behöver, mat kläder annat? - Städa och sköta om sin bostad? Vilka delar vill brukaren klara av att göra själv och hur vill han/hon ha stöd av personalen? Mellanmänskliga relationer Den här delen handlar om relationer som är viktiga för brukaren. Vänner och familj men även formella relationer till personer som brukaren inte känner. Brukare inom omsorgen kan lätt bli isolerade, eller vara gränslösa i sitt beteende och ha svårt att hantera kontakter. Hur tycker brukaren det är att: - Hålla kontakten med gamla vänner och lära känna nya? När får han/hon tillfällen att träffa dem? - Hålla kontakten med familj och släkt? - Umgås med grannar/de som bor nära? Träffa myndighetspersoner? - Är brukaren nöjd med hur det är? Hur ofta är det lagom att ha kontakt med dem du vill träffa? Hur viktigt är det här för brukaren och vilket stöd vill han eller hon ha av personalen? Viktiga livsområden Den här delen handlar om områden som är eller har varit viktigt för brukaren i livet, såsom arbete, utbildning och eller annan livsgärning, samt hur man hanterar sin ekonomi. - Vad arbetar brukaren med, var har han/hon gått i skolan? - Hur tycker brukaren det är att hantera sin ekonomi - Är brukaren nöjd med hur ekonomin hanteras (av sig själv eller någon annan)? 45

46 INSTRUKTION Sid: 7 (10) 46 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN FYLLA I GENOMFÖRANDEPLAN FUNKTIONSHINDEROMRÅDET Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Den här delen handlar om engagemang i föreningar, aktiviteter, politisk förening, religiöst samfund och brukarens intressen - Vad tycker brukaren om att göra? - Har hon eller han några särskilda intressen? Just nu eller tidigare? - Är brukaren med i någon förening, är det något han eller hon skulle vilja? - Deltar brukaren i några aktiviteter? Röstar brukaren? - Är brukaren nöjd med hur det är idag eller skulle han/hon vilja ha det annorlunda? Hur viktigt är det här för brukaren och vilket stöd vill han/hon ha av personalen? Del 3: planering av mål I den här delen av genomförandeplanen arbetar ni tillsammans kring olika mål och utvecklingsområden som den enskilde önskar, och funderar över vad verksamheten har för möjlighet att möta dessa önskemål. När ni har gjort del 2 och tittat på vad brukaren har för förmågor, livssituation, behov och intressen, bör det också ha framkommit vad som är viktigt för honom eller henne. Det är lätt hänt att mål blir svåra att genomföra därför att de är för övergripande och otydliga. Ett mål som till exempel Jag vill trivas bättre hemma kan brukaren ha, men då måste man ta målplaneringen till hjälp för att förtydliga vad är det som skulle göra att personen trivs bättre? Ta gärna hjälp av modellen SMART mål skall vara Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidssatta. Varje mål skall man koppla till ett eller flera avsnitt i del 2, men det första kapitlet, Lärande och att tillämpa kunskap är alltid viktigt om det handlar om att lära sig någonting nytt. Kom ihåg att göra en planering för varje mål. Planering av mål - en överenskommelse om hur mål skall uppnås 46

47 47 INSTRUKTION VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Sid: 8 (10) FYLLA I GENOMFÖRANDEPLAN FUNKTIONSHINDEROMRÅDET Det här vill jag utveckla, förändra eller lära mig mer om: Här skriver ni om det som brukaren i stora drag vill arbeta vidare kring. Koppla detta direkt till ett eller flera av kapitlen i avsnitt 2, till exempel mellanmänskliga relationer om det rör sig om något som handlar om umgänge med släkt och vänner, eller hemliv om det rör sig om till exempel matlagning. Mål: Här skriver ni mer specifikt om vad brukaren vill uppnå. Det skulle till exempel kunna vara att ha telefonkontakt två ggr i månaden med en släkting som brukaren saknar (mellanmänskliga relationer) eller att göra sin egen sallad till måltiden (hemliv) Delmål: Vilka steg måste man ta för att målet skall kunna uppnås? Varje mål behöver brytas ner i mindre delar som blir lätta att förstå och genomföra. Man kanske till exempel måste lära sig hur man slår telefonnumret till släktingen, eller prova och bestämma sig för vilken sorts grönsaker man tycker om. Här skriver man också när de olika delmålen skall vara genomförda. Det här ska vi göra för att uppnå målen: Praktiska saker som måste till för att målen skall kunna uppnås, och vilken hjälp och stöd brukaren kommer att behöva. Exempelvis: har brukaren tillgång till telefon? Ta reda på när det passar bäst för brukaren att ringa, så att släktingen har tid att prata? Se till att personalen hjälper till att komma ihåg att skriva upp grönsaker på handlingslistan? Vad skall brukaren göra själv, och vad skall personalen göra? Det som finns under den här rubriken är ofta sådant som kommer att behöva finnas med i personalens rutiner och Arbetsbeskrivningen. Uppföljning av målet: När, hur och av vem skall målet följas upp? Mål är en färskvara. Försök följa upp målen minst vid varje Sammanfattning som görs, men gärna inom så kort tid som en månad. Om målet inte har blivit uppfyllt vilket kan vara fallet försök då fundera kring varför det inte blivit av. Har man satt målen för högt? Behövs det mer tid? Har man provat, men brukaren eller situationen har ändrat sig? 47

48 48 INSTRUKTION VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Sid: 9 (10) FYLLA I GENOMFÖRANDEPLAN FUNKTIONSHINDEROMRÅDET Datum och underskrift De personer som varit med och upprättat genomförandeplanen ska skriva under en utskriven kopia som sedan förvaras hos brukaren. Om den enskilde av olika skäl inte vill eller kan underteckna genomförandeplanen är det viktigt att det noteras både i genomförandeplanen och i dokumentationssystemet. När Genomförandeplanen upprättas bestämmer man också datum för uppföljning. Fyll i det under rubriken Datum för planerad uppföljning samt i Treserva/bevakning. Information om hur man sparar, skrivskyddar och kopierar genomförandeplanen finns i Instruktion Genomförande webb Treserva Underskrifter Kontaktpersonal Brukare/företrädare Datum Datum för planerad uppföljning Uppföljning Genomförandeplanen är tillsammans med journalen grunden i den sociala dokumentationen. Genomförandeplanen är en färskvara och kräver att man följer upp det som skrivits så fort biståndsbeslutet eller något väsentligt förändras. Om inget väsentligt har förändrats ska genomförandeplanen ändå följas upp var sjätte månad. I uppföljningen går personal och den enskilde igenom de olika delarna i genomförandeplanen för att se över om något har förändrats. Gå då även igenom journalanteckningar och sammanfattningar. Om målen inte har uppnåtts bör man se över om det är rätt metoder som används eller om de behöver ändras. Det kan också vara så att det behövs längre tid med samma metoder eller delmål. Checklista för uppföljning av genomförandeplanen: Är namn och telefonnummer aktuella? Stämmer fortfarande de uppgifter som den enskilde lämnat under viktigt att veta om mig och mitt behov av stöd? Har det skett några förändringar av målen? Om det har det, finns då en tydlig beskrivning av hur målen ska genomföras? Finns det underskrift av den enskilde (eller ombud) och kontaktpersonal? Frågor att ställa till den enskilde vid uppföljning Får du den hjälp du tycker att du behöver utifrån vad vi kommit överens om i genomförandeplanen? Är det något som förändrats sedan sist? 48

49 49 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN INSTRUKTION Sid: 10 (10) FYLLA I GENOMFÖRANDEPLAN FUNKTIONSHINDEROMRÅDET Har du möjlighet att påverka hur du får hjälp/ hur insatserna genomförs? Får du hjälp med det som du tycker är viktigt i din vardag, sådant som är roligt och du mår bra av? Känner du dig trygg med den hjälp du får? Är du nöjd med personalens bemötande? Är det något annat du vill framföra? 49

50 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 50 Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2015:54 Förvaltningsledning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Mona Kjellström Vård- och omsorgsnämnden Resultatmål för nattfastan våren 2015 Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden lägger resultatmål för nattfastan våren 2015 till protokollet. Sammanfattning av ärendet Med nattfasta menas tiden mellan en dags sista mål och följande dags första mål, det vill säga tiden under natten då en person inte äter eller dricker något som ger nämnvärd energi. Socialstyrelsen använder nattfastans längd som en kvalitetsindikator i Öppna jämförelser och rekommenderar att måltidsordningen ska vara sådan att nattfastan inte överstiger 11 timmar. Genom att sprida ut måltiderna jämnt över den vakna delen av dygnet ges möjligheter att öka energi- och näringsintaget, framför allt hos personer med nedsatt aptit. På så sätt kan man också korta ner nattfastan. Service- och tekniknämnden har tillsammans med vård- och omsorgsnämnden resultatmålet att andelen brukare i äldreomsorgen vars nattfasta är kortare än 13 timmar ska öka (med hänsyn till den enskildes önskemål). Målnivå sedan 2013 är att 60 procent av brukarna ska ha en nattfasta som är mindre än 13 timmar. Det långsiktiga målet är 11 timmar. För att täcka näringsbehovet hos äldre med vård- och omsorgsbehov är det viktigt att sprida ut måltiderna jämnt över den vakna delen av dygnet för att öka möjligheterna att öka energi- och näringsintaget, framför allt hos personer med nedsatt aptit. Sedan våren 2009 mäts nattfastan på alla avdelningar på särskilda boendena i Katrineholms kommun. Mätningarna har genomförts vår och höst under dessa år, förutom hösten 2010 där mätningen uteblev. Vårens mätning visar att 44 procent av brukarna hade en lång nattfasta. Under höstmätningen var det 43 procent. Det är en oacceptabelt lång nattfasta med tanke på Socialstyrelsens föreskrifter och kommunens resultatmål. Det finns verksamheter som har omkring 11 timmars nattfasta, det finns även de som har kortare än så. Därför borde det gå att få ned nattfastan till gagn för brukares närings- och hälsotillstånd ännu mer. Det finns även individer med lång nattfasta och god nutritionsstatus som inte vill förändra sitt måltidsmönster. Det är procentuellt sett fler kvinnor än män som har en lång nattfasta. De insatser som man arbetat med är information och utbildning mot kostombud, dagoch nattpersonal, ledning, gått in på individnivå för brukare med undernäringsproblematik när dietist konsulterats. Överlag tydliggjort vikten av att servera/erbjuda alla kvällsmål/förfrukost till våra brukare. VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: 50

51 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) 51 Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2015:54 Förvaltningsledning Ärendets handlingar Rapport Nattfasta resultatmål vår 2015 Per Enarsson Förvaltningschef Mona Kjellström Beslutet skickas till: Service- och teknikförvaltningen, akten VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: 51

52 52 KATRINEHOLMS KOMMUN Nattfasta Resultatmål vår 2015 Sara Svensson, Tindra Pavlenko, Maria Isaksson

53 53 Resultatmål Med nattfasta menas tiden mellan en dags sista mål och följande dags första mål, det vill säga tiden under natten då en person inte äter eller dricker något som ger nämnvärd energi. Socialstyrelsen använder nattfastans längd som en kvalitetsindikator i Öppna jämförelser och rekommenderar att måltidsordningen ska vara sådan att nattfastan inte överstiger 11 timmar. Genom att sprida ut måltiderna jämnt över den vakna delen av dygnet ges möjligheter att öka energi- och näringsintaget, framför allt hos personer med nedsatt aptit. På så sätt kan man också korta ner nattfastan. Service- och tekniknämnden har tillsammans med vård- och omsorgsnämnden resultatmålet att andelen brukare i äldreomsorgen vars nattfasta är kortare än 13 timmar ska öka (med hänsyn till den enskildes önskemål). Målnivå sedan 2013 är att 60 % av brukarna ska ha en nattfasta som är mindre än 13 timmar. Det långsiktiga målet är 11 timmar. För att täcka näringsbehovet hos äldre med vård- och omsorgsbehov är det viktigt att sprida ut måltiderna jämnt över den vakna delen av dygnet för att öka möjligheterna att öka energi- och näringsintaget, framför allt hos personer med nedsatt aptit. Sedan våren 2009 mäts nattfastan på alla avdelningar på särskilda boendena i Katrineholms kommun. Mätningarna har genomförts vår och höst under dessa år, förutom hösten 2010 där mätningen uteblev. Metod Varje avdelning fyller i en blankett när brukarna äter middag, kvällsmål/kvällsfika, nattmål/förfrukost och frukost. Utifrån denna information räknas sedan tiden för nattfastan ut och grupperas intervallvis. Sedan våren 2011 samlas även information in om aktuellt BMI 1 och MNA 2. Senaste mätningen genomfördes på våren 2015 där varje avdelning fick välja en natt maj. Ifyllda blanketter lämnas till enhetschefer som kontrollerar att allt är korrekt ifyllt och skickas sedan till dietist som matar in, sammanställer och tolkar resultaten. Resultaten grupperas in i intervaller per timme avdelningsvis. Tiden avrundas alltid uppåt. Om någon har en nattfasta på 13 timmar så hamnar den i intervallen timmar, inte timmar. Under året har enhetscheferna bjudits in till informationsmöte innan och efter mätningarna genomförts för att kunna efterfråga resultat och arbeta vidare med att förbättra resultaten på sina enheter. Då tidsammanställningen (diagram 1) tidigare endast har grupperats i intervaller fanns det inte några medelvärden utifrån dessa siffror. I år finns medelvärde presenterat i resultaten. Från och med 2013 görs även en könsuppdelad sammanställning. Resultaten utav mätningarna har presenterats och diskuterats vid kostombudsutbildningar, chefsträffar, i berörda nämnder, teamträffar och även andra forum. Resultaten har även uppmärksammats i media. 1 BMI: Body Mass Index. Vikt i kg genom längden i meter i kvadrat (kg/m²). 2 MNA: Mini Nutritional Assessment, ett validerat screeningsverktyg framtaget för att upptäcka undernäring hos personer över 65 år. 53 2

54 54 Resultat Tio äldreboenden tillhörande Katrineholms kommun med sammanlagt 43 avdelningar deltog i nattfastemätningen våren. Medelvärdet för nattfastan är 12 timmar och 12 minuter där längsta fastan var uppmätt till 20 timmar och 30 minuter, medan den kortaste till fem timmar 30 minuter. Hur tiderna var fördelade i övrigt kan avläsas i figur 1 och diagram 1. Figur 1: Flödesschema för mätning våren brukare med i mätningen Bortfall 32 brukare: 2 frukost/kvällsmål ej ifylld/ej ätit 11 har egen mat i rummet, tid ej ifylld 19 ingen information ifylld/ifylld felaktigt 307 brukare mäts nattfastan på 135 brukare nattfasta längre än 13 timmar 94 brukare nattfasta mellan timmar 78 brukare nattfasta mindre än 11 timmar Varav 22 brukare (16,3 %) har ett lågt BMI (<22). Varav 21 brukare (15,6 %) har ett lågt BMI (<22) och ett lågt MNA (<12). Bortfall 85 personer (av de som hade nattfasta > 13 timmar). Saknas BMI 65 personer Saknas MNA 85 personer Totalt har 19 avdelningar (44 %) inte redovisat BMI och/eller MNA för brukare i rött fält I vårens nattfastemätning var 339 brukare med i mätningen. Av dem var det 32 brukare som tiden inte kunde räknas ut för, då formulären inte var ifyllda eller att brukarna hade tackat nej till frukosten eller kvällsmålet. Återstående 307 brukare sammanställdes nattfastemätningen på och procenttal beräknas i år, inte av det totala antalet

55 55 Av dessa 307 personer hade 135 brukare en nattfasta längre än 13 timmar, 94 brukare hade nattfasta mellan 11 och 13 timmar och 78 brukare fastade mindre än 11 timmar. Tabell 1 visar att av de brukarna vars nattfasta var längre än 13 timmar var det 22 personer (16,3 %) som dessutom hade ett lågt BMI och av dessa 22 hade 21 brukare (15,6 %) både ett lågt BMI och MNA. Det kan ha varit ännu fler som hade lågt BMI och MNA, men den informationen har inte fyllts i på 19 av 43 avdelningar. Tabell 1. Brukare vars nattfasta överstiger 13 timmar och som också har lågt BMI och MNA. Lång nattfasta (>13 h) och lågt BMI och MNA 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% brukare inom rött fält med BMI <22 brukare inom rött fält med BMI <22 och MNA <12 vår 2011 höst 2011 vår 2012 höst 2012 vår 2013 höst 2013 vår 2014 höst 2014 vår % 26% 20% 17% 23% 23% 19% 25% 16% 10% 20% 11% 10% 14% 19% 13% 21% 16% Tabellen visar även tidigare årens statistik över BMI och MNA hos brukarna med lång nattfasta och vi kan konstatera att siffran på brukare med lågt BMI aldrig har tidigare varit så låg som i år. Mätningarna för nattfastan våren 2015 visar att nattfastan har förkortats och därmed förbättrats i Katrineholms kommuns särskilda boenden det senaste året (se diagram 1 på nästa sida). Stapeln med lång nattfasta, mer än 16 timmar, har dock varit lägre i höstas, men stapeln för kort nattfasta, mindre än 11 timmar, är högre än någonsin. På Vallgårdens avdelning Blåklinten, Norrgläntans avdelning hus B, Malmgårdens våning 2 och Almgårdens avdelning Linden är det inga brukare som har en nattfasta längre än 13 timmar. Gullvivan på Furuliden är den avdelning som har längst nattfasta, i snitt kommer den nästan upp i 15 och en halv timmar. Middagen där är uppäten redan mellan klockan 17:00-18:00 och det är endast en brukare av sju som fikar (klockan 20:45) innan läggdags. Frukosten serveras där tidigast 8:30 och det är endast två av brukarna som blir erbjudna något annat men tackar nej till det under den långa nattfastan. Faktum är att 100 % av brukarna som har en nattfasta kortare än 13 timmar har fått kvällsfika/nattmål/förfrukost. 55 4

56 56 Diagram 1. Sammanställning av samtliga mätningar delårs vis 35,0% Nattfasta 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% > 16 h h h h h h <11 h Vår ,1% 15,2% 18,0% 21,1% 18,0% 6,5% 14,3% Höst ,8% 12,0% 19,4% 23,2% 20,8% 6,7% 15,1% Vår ,7% 18,6% 19,0% 17,6% 15,8% 10,0% 14,3% Vår ,0% 11,0% 14,2% 26,9% 18,1% 8,4% 17,2% Höst ,3% 9,2% 18,8% 22,8% 21,1% 20,1% 11,9% Vår ,5% 11,2% 14,1% 31,2% 16,0% 6,7% 15,2% Höst ,3% 16,7% 16,3% 20,5% 16,7% 9,1% 10,6% Vår ,1% 11,1% 15,9% 22,9% 21,0% 8,3% 14,9% Höst ,3% 6,6% 17,5% 23,4% 19,1% 9,9% 12,2% Vår ,2% 6,9% 13,4% 18,8% 22,7% 9,6% 24,5% Höst ,3% 7,4% 17,2% 17,8% 21,7% 10,4% 22,3% Vår ,3% 5,9% 16,3% 19,5% 21,5% 9,1% 25,4% Vår 2009 Höst 2009 Vår 2010 Vår 2011 Höst 2011 Vår 2012 Höst 2012 Vår 2013 Höst 2013 Vår 2014 Höst 2014 Vår 2015 Diagram 1. Resultat av nattfastemätningen grupperat i timintervaller. Varje färg motsvarar ett delår. De ljust orangea staplarna visar resultatet för våren Önskvärt är att de högra staplarna ska vara så höga som möjligt och de vänstra så låga som möjligt. 56 5

57 57 Diagram timmarsgränsen samtliga år 13-timmarsgränsen vår 2009 höst 2009 vår 2010 vår 2011 höst 2011 vår 2012 höst 2012 vår 2013 höst 2013 vår 2014 höst 2014 vår 2015 < 13 h 39% 42% 40% 42% 42% 37% 37% 44% 41% 57% 54% 56% > 13 h 61% 57% 60% 53% 56% 62% 59% 55% 55% 40% 43% 44% Diagram 2, mätningen av nattfastan uppdelat i längre och kortare tid än 13 timmar samtliga år. De röda staplarna representerar lång nattfasta, mer än 13 timmar och de gröna staplarna visar den korta nattfastan, mindre än 13 timmar. Diagram 2 visar resultatet uppdelat efter det resultatmål Serviceoch Teknikförvaltningen har tillsammans med Vård- och omsorgsförvaltningen. Resultatmålet är att minst 60 % av alla brukare ska ha en nattfasta kortare än 13 timmar, men att den andelen ska öka. Det långsiktiga målet är att ingen av brukare ska ha en nattfasta längre än 11 timmar (med hänsyn till enskildes önskemål), enligt Socialstyrelsen rekommendationer. Våren 2015 hade 56 % en nattfasta som var kortare än 13 timmar. Andelen står i princip oförändrat sen mätningen våren 2014, men ökat två procentenheter sedan hösten Det är tredje gången som stapeln för nattfasta mindre än 13 timmar är högre än stapeln för nattfasta längre än 13 timmar. På lång sikt ska ingen brukare ha en nattfasta som är längre än 11 timmar (med hänsyn till den enskildes önskemål). Värt att tillägga är att diagram 1 och 2inte tar hänsyn till ifall brukarna har blivit erbjudna att bryta nattfastan men tackat nej, så kallad frivillig nattfasta. Därför har tabell 2 gjorts, som belyser att av 135 brukare med lång nattfasta hade 14 % den frivilligt (lägre än i höstas då det var 24 %). En viktig felkälla är att många avdelningar erbjuder brukarna att bryta nattfastan, men det skrivs inte ner och går ej att uträkna. Under vårmätningen är det 25 av 43 avdelningar (58 %) som inte skrev i blanketten ifall man har erbjudit något som brukaren tackat nej till. Tabell 2. Lång nattfasta - total och frivillig Antal % Brukare med nattfasta >13 timmar % Frivillig nattfasta >13 timmar % 57 6

58 58 Tabell 3. Resultat per avdelning med medelvärde för nattfastetider. 7 58

59 59 Tabell 3 visar sammanställda resultat per avdelning för vårens mätning i Katrineholms kommun. För att underlätta läsningen av värden har ett färgsystem använts. De röda rutorna står för nattfastan längre än 13 timmar, de gula betyder nattfastan timmar och de gröna rutorna betyder att avdelningarna uppnår Socialstyrelsen rekommendationer om nattfastan kortare än 11 timmar. Vidare har siffror för antal brukar per avdelning markerats röda om det fanns bortfall på avdelningen som inte kunde tas med i beräkningen. Tabellen visar att den genomsnittliga nattfastan i år är 12 timmar 12 minuter. Sammanlagt är det 11 avdelningar av 43 som har en lång nattfasta, 24 avdelningar som har nattfastan timmar, 6 avdelningar med nattfastan kortare än 11 timmar och två avdelningar som föll bort helt på grund av felaktigt ifyllda blanketter. Könsuppdelad statistik Tabell 4. Procentuell andel kvinnor och män med nattfasta över och under 13 timmar våren 2015 Vår 2015 Nattfastetid män kvinnor > 13 timmar 43 % 45 % < 13 timmar 57 % 55 % Antal brukare Tabell4 visar att 55 % av kvinnorna hade en nattfasta kortare än 13 timmar och bland männen var siffran 57 % våren Ny måltidsordning Under våren 2014 genomförde Vård- och omsorgsförvaltningen tillsammans med Service- och teknikförvaltningen ett pilotprojekt där måltidsordningen förändrats på fyra äldreboenden. Bakgrund till beslutet var ett flertal faktorer men främst att Katrineholms kommun har alltför lång nattfasta på flera av äldreboenden. De äldreboenden som berördes var Lövåsgården, Furuliden, Norrgläntan, och Strandgården som samtliga fick sin mat tillagad av Lövåsgårdens tillagningskök. I ett senare läge involverades även Pantern i projektet då Igelkottens kök började tillaga maten till Strandgården. Under sommaren 2014 påbörjades måltidsobservationer på samtliga avdelningar av dietister, som ett sätt att följa upp måltids-tiderna och hela måltidssituationen. Observationerna utgick från den gemensamma måltidschecklistan (19 punkter) som kostombuden tagit fram, men omfattade även frågor om matserveringens tider, matens kvalité och presentation samt belastning per personal. Resultaten sammanställdes under hösten 2014 och presenterades för berörda enhetschefer. Syftet med projektet var till en stor del att påverka nattfastan och korta ner den. Modifierad blankett Det är vanligt förekommande att vårt viktigaste instrument vid mätning av nattfastan nattfasteblanketten, fylls i fel eller ofullständigt. Vissa avdelningar glömmer att skriva upp tider för 59 8

60 60 födointag, andra skriver inte om brukaren har tackat nej till erbjuden mat och vilken tid det i så fall var, tredje fyller inte i BMI och/eller MNA och vissa skriver endast namnförkortningar (omöjligt då att göra könsuppdelad statistik). Genomgång av mottagna blanketter är därför en mycket tidskrävande process. Vi har i vårens mätning modifierat blanketten som avdelningarna fyller i för mätning av nattfastan. Så har till exempel exemplet på hur blanketten ska fyllas i ändrats. Första raden heter nu Äldreboende och avdelning istället för Boende och avdelning. Istället för texten Kvällsmat/middag klockan. Individens start och avslut står det nu Tid för start och avslut Kvällsmat/middag. Detta skulle förtydliga vad som skall skrivas in i kolumnerna. Dessutom har vi numrerat raderna för att underlätta statistiken. Vidare har texten "aktuellt BMI ej äldre än 3 månader har ändrats till aktuellt BMI max 3 mån gammalt åter igen för att förtydliga innebörden. Även andra sidan på blanketten med mer utförliga instruktioner har ändrats drastiskt. Allt för att förtydliga det för den som ska fylla i pappret. Blanketter från 2014 och 2015 finns i bilaga 1. Ändå har vi haft en avdelning som fyllde i portionsstorlekar istället för tider i vår (samma som höst 2014). Många förkortade namn på brukare så det blev svårt att sammanfatta den könsuppdelade statistiken. Mer än hälften av avdelningar fyllde dessutom inte i BMI och/eller MNA. Analys Sannolikt är det betydligt fler brukare som har en frivillig nattfasta som är mer än 13 timmar men då dessa uppgifter inte har fyllts i på blanketterna återstår det endast att förlita sig på de befintliga uppgifterna. Många brukare har egen mat på rummet vilket skulle kunna betyda att deras nattfasta egentligen är kortare än vad mätningen visar. På flera avdelningar uppges att brukarna får något som typ mjölk och smörgås om de vaknar och är sugna på något. Vilka brukare detta gäller och tidpunkten framkommer dock inte, vilket gör det omöjligt att dra slutsatser om hur många som har en kortare nattfasta och även längden på denna. Om man räknar in de brukare som det finns dokumenterat har tackat nej till den andel som har nattfasta kortare än 13 timmar blir det 62 % vilket skulle vara inom resultatmålet. Faktorer som kan vara bidragande orsaker till lång nattfasta och som setts i samband med måltidsobservationerna är exempelvis arbetsplanering av personaltäthet kring måltiderna som ej är optimal, tätt mellan måltiderna på kvällen (eftermiddagsfika, middag, kvällsfika, sängfösare) som kan vara överväldigande och gör att många tackar nej. Lokala arbetssätt där kvällsmålen ska vara avklarade innan nattpersonalen träder i tjänst kan vara ett skäl till att vare sig kvällsmål eller förfrukost serveras innan/efter ett visst klockslag. En lösning kan vara att det finns ett antal färdiga kvällsmål i kylskåpet att servera till de brukare som har risk för undernäring. Dessa kvällsmål kan då tas med på en bricka till alla som man vet annars får en lång nattfasta. En annan lösning kan vara att se över nattpersonalens uppdrag. Köken som levererar maten kan ha arbetstider/öppettider som begränsar möjligheten att få större spridning på måltiderna. Vanligtvis levererar köken lunch och middag och ibland även frukost. Mellanmål och kvällsmål, och ibland frukost, iordningställs av boendets/avdelningens personal. Då även avdelningspersonalen är högt belastad blir det svårt att hålla koll på alla arbetsuppgifter och dessutom tillgodose brukarnas behov av alla rekommenderade 60 9

61 61 måltider. På vissa avdelningar finns en kökshjälp vilket kan vara ett sätt att tydliggöra vem som har ansvaret för måltidssituationen. Men sådana jobbar oftast inte över alla måltider så i det dagliga arbetet bör det finnas en god kommunikation kring ansvaret. Måltidschecklistan kan vara ett bra verktyg att använda. Siffrorna över brukare med lång nattfasta (>13 timmar) som även har lågt BMI och MNA är svåra att analysera då kompletta siffror för dessa uppgifter saknas vid många tillfällen. Det kan se ut som att det vid en mätning är få brukare med lång nattfasta som ligger i riskzonen medans det egentligen kan vara så att man inte lämnat in dessa uppgifter i samband med mätningen. Men uppgifterna fyller ett syfte för avdelningen att prioritera vilka brukare som är i störst behov av att förkorta nattfastan. Lång nattfasta räknas som en riskfaktor för undernäring och resultatet skulle kunna innebära att personer med nedsatt aptit i särskilda boenden inte får i sig sitt fulla energi- och näringsbehov och lider av svält. Problemet kan lösas genom att sätta in extra måltider i första hand hos de brukare som vid riskbedömning är undernärda eller har risk för undernäring. Här finns utrymme för förbättringsarbete på den enskilda avdelningen. I personalgruppen finns troligtvis många goda idéer att fånga upp gällande hur tiden för nattfasta för den enskilde brukaren kan minskas. Den nya måltidsordningen på Furuliden, Norrgläntan, Strandgården och Lövåsgården kan vara en förklaring till att nattfastan förkortats. Där har dietisterna gjort många extra många besök under året och vikten av kost och kort nattfasta kan därför ha blivit mer inpräglad. Kommunikation med enhetscheferna på dessa boenden har också varit tät. På Vallgården där resultat också förbättrats har dietist getts tid till information och utbildning till hela personalgruppen. Sammanfattningsvis är det viktigt att komma ihåg att nattfastan belyser en natt per halvår i varje brukares liv. Mätningar av den här typen är vägledande men inte beskrivande för brukarnas vanor över längre tid men kan visa tendenser för olika avdelningarnas rutiner. Mätningar av nattfastan i Katrineholms kommun har gjorts i många år och senaste årets resultat visar att nattfastan tenderar att förkortas. Slutsats Vårens mätning visar att 44 % av brukarna hade en lång nattfasta. Under höstmätningen var det 43%. Det är en oacceptabelt lång nattfasta med tanke på Socialstyrelsens föreskrifter och kommunens resultatmål. Det finns verksamheter som har omkring 11 timmars nattfasta, det finns även de som har kortare än så. Därför borde det gå att få ned nattfastan till gagn för brukares närings- och hälsotillstånd ännu mer. Det finns även individer med lång nattfasta och god nutritionsstatus som inte vill förändra sitt måltidsmönster. Det är procentuellt sett fler kvinnor än män som har en lång nattfasta. De insatser som man arbetat med är information och utbildning mot kostombud, dag- och nattpersonal, ledning, gått in på individnivå för brukare med undernäringsproblematik när dietist konsulterats. Överlag tydliggjort vikten av att servera/erbjuda alla kvällsmål/förfrukost till våra brukare

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2012 PROJEKTDIREKTIV 1 (8) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Matilda Nilhage Godkända av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Orrekullens gruppbostads Verksamhetsplan 2012 Orrekullen är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Gruppbostaden

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Guldsmedsgårdens servicebostads Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Servicebostaden

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2012 FÖR HEDGÅRDENS GRUPPBOENDE

VERKSAMHETSPLAN 2012 FÖR HEDGÅRDENS GRUPPBOENDE VERKSAMHETSPLAN 2012 FÖR HEDGÅRDENS GRUPPBOENDE 1 Januari 2012 3. Verksamhetsplan Hedgårdens gruppboende Hedgården är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade.

Läs mer

Att arbeta inom Stöd och service

Att arbeta inom Stöd och service Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man på grund av skada eller sjukdom har svårt att fungera utan hjälp. Stöd och service

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund

Läs mer

Social dokumentation inom vård- och omsorgsförvaltningen

Social dokumentation inom vård- och omsorgsförvaltningen RUTIN Sid: 1 (11) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 2 2015-10-22 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp för social dokumentation) 1 2015-04-27 Beslutande

Läs mer

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014 Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet Region Halland 5 nov 2014 Vilken kompetens behövs för att arbeta med stöd och service till

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

Medarbetarenkät på vård- och omsorgsförvaltningen 2010 (Nöjd Medarbetar Index NMI) resultatredovisning och förslag till åtgärder

Medarbetarenkät på vård- och omsorgsförvaltningen 2010 (Nöjd Medarbetar Index NMI) resultatredovisning och förslag till åtgärder VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsnämndens handling nr 15/2010 RESULTATREDOVISNING 1(20) 2010-08-30 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Lena Andréasson

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-12 Dnr: 2014/123-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-12 Dnr: 2014/123-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras. TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-12 Dnr: 2014/123-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.se Kopia till Inger Andresson, proaros Helene

Läs mer

Ett gott liv var dag

Ett gott liv var dag Ingegerd Eriksson Projektledare SLUTRAPPORT 2015-06-18 Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet 2 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 3. Resultatredovisning 5 4. Utvärdering av arbetet 7

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

Uppföljning av stöd i ordinärt boende personlig assistans LSS

Uppföljning av stöd i ordinärt boende personlig assistans LSS 2013-09-23 SN-2013/2907.726 1 (6) HANDLÄGGARE Natalie Vaneker 08-535 316 74 natalie.vaneker@huddinge.se Socialnämnden Uppföljning av stöd i ordinärt boende personlig assistans LSS Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt Om CARPE och YRKESKRAVEN Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet. För att

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Kommunstyrelsens handling nr 13/2010 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Energi och klimatsamordnare Direkttfn 57083 1 (6) Projektdirektiv för energieffektivisering i

Läs mer

Enkätundersökning. riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014

Enkätundersökning. riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014 Enkätundersökning riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE... 3 UTFORMNING AV ENKÄTEN... 3 ÅRETS UNDERLAG... 4 MÅLVÄRDET... 4 RESULTAT

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Verksamheten

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

att jobba på socialförvaltningen

att jobba på socialförvaltningen att jobba på socialförvaltningen Socialförvaltningen Socialförvaltningen ansvarar för insatser till barn, ungdomar, familjer samt personer med funktionsnedsättning eller någon form av beroende. Socialförvaltningen

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg

Läs mer

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

Projektplan Hälsofrämjande grupp- och servicebostad

Projektplan Hälsofrämjande grupp- och servicebostad SIG1000, v4.0, 2012-09-24 1 (8) 2015-02-12 Elisabeth Rågård Projektledare Omsorgen för funktionsnedsatta 070-429 07 25 elisabeth.ragard@sigtuna.se Projektplan Hälsofrämjande grupp- och servicebostad Bakgrund:

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Projektplan Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Info ÄO Projektplan-ITK-stöd för äldre.docm Socialförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5, 4 tr Vård och omsorg, Järfälla hemstöd

Läs mer

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370 Projektdirektiv Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun Dnr: Son 2014/370 Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, Telefon växel: 08-580

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg

Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg * Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg *Utbildning Kognitiva funktionsnedsättningar och Tydliggörande pedagogik *Skattning av självständighet *Genomförandeplan *Brukarenkäter

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Karin Nilsson (M), Maud Munther Wistbacka (FP), Christina Forss (KD 19-35

Karin Nilsson (M), Maud Munther Wistbacka (FP), Christina Forss (KD 19-35 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN 2014-02-27 1 Plats och tid Vård- och omsorgsförvaltningen klockan 14.00-16.35 Öppet för allmänheten 23-35 Beslutande Monica Johansson (S) ordförande, Bengt Andersson (M) förste

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Delaktighetsmodellen - en möjlig väg till ökad delaktighet?

Delaktighetsmodellen - en möjlig väg till ökad delaktighet? Delaktighetsmodellen - en möjlig väg till ökad delaktighet? Liv Mannberg, Utvecklingsledare Funktionshinder och verksamhetsutvecklare inom Habiliteringsverksamheten i Sörmland Delaktighetsmodellen Synliggöra

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

Omsorgsnämnden 2007-09-03 1 (11)

Omsorgsnämnden 2007-09-03 1 (11) Omsorgsnämnden 2007-09-03 1 (11) Plats och tid Hjortviken konferens måndagen den 3 september 2007, kl. 17.20-18.40 Beslutande Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Hannu Sutinen (fp) ordförande Stefan

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens Värdegrund och värdighetsgarantier - för personer med funktionsnedsättning

Vård- och omsorgsnämndens Värdegrund och värdighetsgarantier - för personer med funktionsnedsättning Vård- och omsorgsnämndens Värdegrund och värdighetsgarantier - för personer med funktionsnedsättning Vår värdegrund Vår värdegrund är de värderingar vi arbetar efter och som återspeglas i vårt förhållningssätt

Läs mer

Åtgärds- och tidplan för Norrgläntan med anledning av genomlysning

Åtgärds- och tidplan för Norrgläntan med anledning av genomlysning ÅTGÄRDS-/TIDPLAN 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Äldreomsorgen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Anna-Lena Ramstedt, vik. områdeschef Godkänd av vård- och omsorgsnämnden 2007-05-10 Vård- och

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

För dokumentation i social journal för utförare

För dokumentation i social journal för utförare För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna:

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna: Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 1. Förstå uppdraget utifrån beslut. 1.1 Känna till basala behov. 1.2 Identifiera brukarens behov utifrån givna förutsättningar. 1.3 Identifiera

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

Riktlinjer för rapportering, utredning och anmälan enligt SoL och LSS Lex Sarah

Riktlinjer för rapportering, utredning och anmälan enligt SoL och LSS Lex Sarah RIKTLINJER Sid: 1 (15) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Samtliga medarbetare VOF 6 2015-09-07 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Avdelningschef myndighets- och specialistfunktion 5 2014-10-14 Beslutande

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret B,an ke t. Bilaga 1 2011-08-01 Sida 1 av 3 T.VV.«0^O\-Z.7- Dnr 2010/9 VON 211 Vård- och omsorgsnämnden Blankett för anmälan om och avhjälpande av missförhållanden

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Socialförvaltningen Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Lokal värdighetsgaranti i Krokoms äldreomsorg Den 1 januari 2014 införs lokala värdighetsgarantier i Krokoms kommun. Värdighetsgarantierna

Läs mer

_êìâ~êé=çã=ëáå=çéä~âíáöüéí=á= ippjü~åçä ÖÖ~êå~ë=ìíêÉÇåáåÖ=

_êìâ~êé=çã=ëáå=çéä~âíáöüéí=á= ippjü~åçä ÖÖ~êå~ë=ìíêÉÇåáåÖ= _êìâ~êé=çã=ëáå=çéä~âíáöüéí=á= ippjü~åçä ÖÖ~êå~ë=ìíêÉÇåáåÖ= båâ íìåçéêë âåáåö=ü ëíéå=omnm båâ íìåçéêë âåáåöéå= ê=öéåçãñ êç=~î= `~í~êáå~=hìäääéêöi=ìíêéçåáåöë~ëëáëíéåí=ãóåçáöüéíëìí îåáåöéå Innehållsförteckning

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten Elisabeth Rubin MAS 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Kvarngatans gruppboende ligger

Läs mer

Kristina Frigert (M), ordförande Ola Strand (KD) Birgitta Granström (S) Mats Nilsson (S) Stina Espenkrona (KD) Olof Börjesson (C) Lena Linke (MP)

Kristina Frigert (M), ordförande Ola Strand (KD) Birgitta Granström (S) Mats Nilsson (S) Stina Espenkrona (KD) Olof Börjesson (C) Lena Linke (MP) Plats och tid Kommunhuset, "Tryggö", Kungshamn, kl 13.00-16.00. Ajournering kl. 14.00-14.30. Öppet sammanträde Beslutande Kristina Frigert (M), ordförande Ola Strand (KD) Birgitta Granström (S) Mats Nilsson

Läs mer

Rutin för lex Sarah 2014-11-01

Rutin för lex Sarah 2014-11-01 RUTIN FÖR LEX SARAH Rutin för lex Sarah 2014-11-01 Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah i kraft. De nya bestämmelserna ska tillämpas inom hela socialtjänsten. Det innebär

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Handikappomsorg 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förutsättningar för kvalitet 1-2 Åtgärder utifrån föregående års kvalitetsredovisning 2 Viktig kvalitativ/kvantitativ information 3 Uppföljning

Läs mer

Nätverksträff chefer för biståndshandläggare LSS inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning.

Nätverksträff chefer för biståndshandläggare LSS inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare Maria Ekelöf 023-777058 maria.ekelof@regiondalarna.se Datum 2014-05-27 Nätverksträff chefer för biståndshandläggare LSS inom verksamhetsområdet stöd till personer

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Rapport 2013 Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Tage Erlandegatan 8a karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr:

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 ( 12 ) GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 (13) Darienr/Dplankod LOKAL HANDLINGSPLAN Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Innehållsförteckning Sid 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 3 1.2 Enkäter 3 2 Omsorgsnämndens mål... 3 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

Projekt Brukarrevision. Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad

Projekt Brukarrevision. Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad Projekt Brukarrevision Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad Brukarrevision Göteborgsmodellen En granskning av en enhet eller verksamhet som ger stöd eller service till

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer