HUSHÅLL och BOSTÄDER. En passformsanalys
|
|
- Karl Persson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HUSHÅLL och BOSTÄDER En passformsanalys Anna-Lisa Lindén Sociologiska institutionen Lunds universitet 2007
2 Inledning Forskning kring bebyggelse och boende var under många decennier ett stort forskningsfält inom flera samhällsvetenskapliga discipliner i Sverige. Det fanns flera skäl till detta. Sedan länge har nationella statistiska databaser varit tillgängliga för forskning. Befolkningsstatistiken har en lång historia tillbaka till stormaktstiden vid mitten av sjuttonhundratalet. Kunskap om befolkningssammansättning och inte minst antalet medborgare var väsentliga för samhällets utveckling och försvar. Ett par hundra år senare var befolkningen som resurs återigen viktig kunskap inte minst för efterkrigstidens behov av kunskap om befolkningens levnadsförhållanden. Inrättandet av folk- och bostadsräkningar från och med 1960 syftade till att kartlägga befolkningens bostadsförhållanden som underlag för planering av bostadsbehov samt utveckling och uppföljning av bostadspolitiken. Samtidigt blev de databaser som byggdes upp vart femte år till och med 1990 värdefulla databaser för forskning inom området. Bebyggelsens sammansättning till hustyper, upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och standard kunde kopplas samman med hushållens demografiska, sociala och socioekonomiska sammansättning. Figur 1. Hushåll och boende under 1980-talet. Källa: Lindén,1991. Med folk- och bostadsräkningarna som databas kunde man analysera hushållens boendeförhållanden och boendeformer under livscykeln (figur 1). Redan den översiktliga analysen av hushållens boendeformer i Sverige visar att unga, små hushåll oftast bor i lägenheter i flerbostadshus, barnfamiljer, dvs. stora hushåll i småhus och åldrande hushåll med utflugna barn i lägenheter i flerbostadshus med 2
3 bostadsrätt eller hyresrätt. Sedan den sista folk- och bostadsräkningen år 1990 finns inte samma möjligheter att analysera hushållens sammansättning och boendeform. Man behöver använda flera databaser för att lokalisera hushållstyper i olika typer av bostäder. Hushållens demografiska struktur År 1990 hade Sverige invånare ( Femton år senare hade befolkningen ökat med nära personer till invånare. År 1990 fanns cirka hushåll där hushållsföreståndaren var över 18 år. Medelantalet personer per hushåll var samma år 2,2 personer. De beräkningar som kan göras för år 2005 visar att antalet hushåll har ökat med drygt en miljon till Medelantalet personer per hushåll är cirka 1,7 personer. Det ligger nära till hands att föreställa sig orsaker som att det numera föds färre barn eller att barnafödandet skjutits allt högre upp i kvinnors ålder. Den minskande hushållsstorleken har emellertid i första hand andra bakomliggande orsaker. Den största bidragande orsaken är att medellivslängden ökat kraftigt, särskilt under de båda senaste årtiondena. Numera ligger medellivslängden för män p drygt 78 år och för kvinnor nära 83 år jämfört med 74 respektive 80 år Detta för med sig att antalet sammanboende och ensamstående hushåll ökat i höga åldrar, vilket får som konsekvens att även antalet hushåll utan barn ökat, men även att antalet ensamstående hushåll ökat (tabell 1). Tabell 1. Befolkningens (18 år - ) civilstånd åren 1990 och Civilstånd Ensamstående Gifta Procent Antal personer Källa: En andra förklaring ligger i att andelen barnfamiljer med få barn har ökat något genom att andelen ensamstående föräldrar med barn ökat. Perioden som ensamstående med barn är emellertid vanligen en kortare period under hushållets livscykel. Efter ett antal år har den ensamstående fadern eller modern med barn bildat ny familj. En tredje bidragande orsak är att andelen barn i hushåll med såväl sammanboende som ensamstående föräldrar i absoluta tal år 1990 (ca ) minskat något fram till år 2005 (ca ), vilket är ytterligare en faktor som bidrar till ett något lägre antal barn per hushåll. 3
4 Figur 2. Familjetyp, samlevnadsform och kön, år. Källa: Den allra vanligaste familjetypen i åldersgruppen år är sammanboende hushåll, ca , medan ensamstående familjer med eller utan barn är något färre, ca (figur 2). Ensamstående föräldrar med barn utgör enbart 4,5 % av alla familjer när man genomför en tvärsnittsanalys. Betraktat över en familjs livscykel har dock en betydligt större andel föräldrar någon gång levt som ensamstående förälder med ett eller flera minderåriga barn. Ombildade familjer, dvs. familjer med sammanboende föräldrar där ett eller flera barn är enbart kvinnans eller enbart mannens inklusive eventuella gemensamma barn, omfattar 15 % av alla barnfamiljer (SCB, 2006b). Ombildade familjer innehåller ofta barn med större åldersspann än familjer med båda föräldrarnas biologiska barn, vilket kan göra att man har speciella bostadsbehov, exempelvis behov av flera sovrum. Av alla barn bor 72 % med sina biologiska föräldrar, 22 % bor med sin biologiska mor och styvfar samt 5 % med sin biologiske far och styvmor (figur 3). 4
5 Figur 3. Barn i ombildade familjer och hushållsstruktur. Källa: En generalisering av barnfamiljer är indelningen småbarnsfamiljer, tonårsfamiljer och vuxenbarnsfamiljer. Spridningen på antalet barn i de olika familjetyperna hänger samman med det äldsta barnets ålder. En gemensam nämnare är emellertid att familjer med ett eller två barn är den allra vanligaste typen av barnfamilj (tabell 2). De större barnfamiljerna har i större utsträckning barn som befinner sig i tonåren eller däröver. Det är också vanligen i dessa båda barnfamiljstyperna man finner de ombildade familjerna. Tabell 2. Antal barn i familjer med hemmaboende barn i olika åldersgrupper, Procent. Hemmaboende barn Antal barn Procent/ i åldersgrupper antal barn Äldsta barnet 0-5 år / Äldsta barnet 0-17 år / Äldsta barnet 0-21 år / Källa: Befolkningen under femton år från den sista folk- och bostadsräkningen år 1990 har åldrats. Både män och kvinnor lever längre, vilket leder till att hushållsstrukturen förändrats. Det statistiska medelantalet barn per familj har minskat kraftigt, genom att både högre andel äldre hushåll och högre andel ensamstående hushåll bildar beräkningsunderlag. Dessutom har andelen yngre ensamstående hushåll med barn ökat något. Den allra största andelen barn, 95 procent, bor tillsammans med två vuxna personer, varav 72 procent med de båda biologiska föräldrarna. De övriga sammanboende barnfamiljerna har antingen en biologisk mor eller far i hushållet. Enbart 4,5 procent av alla hushåll är ensamstående förälder med barn. 5
6 Bebyggelse och bostäder Bostadsbyggandet efter år 1990 fram till idag har varit av betydligt mindre omfattning än under de tre förgående decennierna. Under hela perioden tillkom sammanlagt cirka lägenheter, dvs. nybyggnation med reduktion för avgångar (tabell 3). Fortfarande är den relativa fördelningen av lägenheter i småhus respektive flerbostadshus densamma i dag som för 15 år sedan, dvs. 46 och 54 procent. Tabell 3. Lägenheter i olika hustyper åren 1990 och 2005 Hustyp Småhus Flerbostadshus Totalt % % Källa: Under de första åren på 1990-talet var nyproduktionen relativt stor, men har därefter legat på cirka lägenheter per år fördelade på småhus respektive flerbostadshus (figur 4). Nybyggnationen har framför allt skett i städer och särskilt stora städer (SCB, 2006a). Byggandets omfattning och relationerna mellan hustyper hade före 1990 helt andra proportioner (figur 4). Under talet dominerade byggnationen av lägenheter i flerbostadshus och under andra delen av 1970 talet och början av 1980-talet dominerade småhus. Antal lägenheter Figur 4. Lägenhetsproduktionen fördelad på småhus och flerbostadshus åren Källa: SCB, 2006a. Ägarkategorier till bostadsbebyggelsen förhöll sig fram till 1990-talet tämligen konstant. Allmännyttiga bostadsföretag ägde 22 procent av lägenheterna (tabell 4). 6
7 Dessa hyresrättslägenheter ligger fortfarande huvudsakligen i flerbostadshus. Bostadsrättslägenheter utgjorde 17 procent av alla lägenheter på bostadsmarknaden och låg i störst utsträckning i flerbostadshus. Privat ägda lägenheter låg antingen i småhus eller i flerbostadshus där de vanligen upplåts med hyresrätt (tabell 4). Även nybyggnationen av lägenheter efter 1990 fördelar sig på de olika ägarkategorierna i ungefärligen dessa proportioner (SCB, 2006a). Tabell 4. Lägenheter efter ägarkategori åren 1990 och Ägarkategori Hustyp Småhus Flerbostadshus Alla Allmännyttan Bostadsrätt Privat person Övriga* Procent *) Ägarkategorier Stat, landsting, kommuner; Privata företag: Övriga. Källa: Byggnadsstatistisk Årsbok 2007; Sedan 1990 har trots detta ägarstrukturen på bostadsmarknaden ändrats något. Framför allt har privatägda mindre och medelstora äldre flerbostadshus omvandlats från hyresrätt till bostadsrätt. Under en femtonårsperiod har cirka 2 procent av det privatägda beståndet av lägenheter med privata hyresvärdar omvandlats på detta sätt, vilket gör att andelen bostadsrätter på bostadsmarknaden ökat något (tabell 4). De stora lägenheterna på bostadsmarknaden ligger i småhus, vilka vanligen är privat ägda, 93 procent (tabell 4). Lägenheter i flerbostadshus har mindre boendeyta och färre rum, dvs. största andelen är tre- och tvårumslägenheter. År 1990 var antalet rumsenheter per lägenhet 4,18, vilket uppdelat på småhus och flerbostadshus var 5,24 respektive 3,2 rumsenheter/lägenhet. Under senare år har antalet rumsenheter ökat i småhus och varit konstant i flerbostadshus (SCB, 2006a). Nyproduktionen är emellertid så liten att det inte nämnvärt på verkar beräkningen av rumsenheter/lägenhet från 1990 år Folk- och bostadsräkning. Hushållens boendemönster Nära hälften av alla lägenheter på bostadsmarknaden låg i småhus år 2005 och 54 procent i flerbostadshus. Målsättningen är nu att undersöka hushållens boendemönster, dvs. vilka hushållstyper vi finner i skilda lägenhetssegment. Åldersfördelningen bland småhusboende och boende i flerbostadshus i den vuxna befolkningen visar att småhusboendet genomgående ligger över 60 procent i åldersgrupper mellan 35 till och med 74 år (tabell 5). I åldersgrupperna år och över 75 år är den vanligaste boendeformen lägenhet i flerbostadshus. 7
8 Tabell 5. Andel boende i flerbostadshus respektive småhus efter åldersgrupp, 16 år och äldre. Procent Åldersgrupp Flerbostadshus Småhus Uppgift saknas Procent Samtliga Källa: SCB, En förklaring till detta är flyttningsmönster över livscykeln. Under vissa faser av livscykeln är flyttningar vanligare än under andra. I åldersgrupper mellan 20 och trettio år är flyttningar allra mest frekventa (Lindén, 1994). Det gäller alla typer av flyttningar, dvs. över länsgränser, inom län, kommuner eller församlingar. Unga män och kvinnor i dessa åldersgrupper flyttar från föräldrahemmet till eget boende eller till familjeboende när hushållet växer, motsvarande trappstegen 2, 3 och 4 i figur 1. Nästa större flyttningsperiod infaller i åldersgrupper över 70 år. Hushållet lämnar småhusboendet och flyttar till lägenhet i flerbostadshus. I äldre åldersgrupper är långväga flyttningar ovanliga (figur 5). En liknande flyttningsundersökning år 2005 visade tjugo år på samma flyttningsmönster (SDS, ). Figur 5. Flyttningar inom församlingar, inom kommuner, inom län och över länsgränser år Flyttningsintensitet i promille. Källa. Bengtsson & Johansson, En andra förklaring till fördelningen av åldersgrupper i boendeformer handlar om hushållens valmöjligheter på bostadsmarknaden, dvs. hushållens ekonomi, kunskap och värderingar om boendekvaliteter och svensk bostadsmarknad. Dessa 8
9 boendemönster avläses oftast genom studier av hushållens särboende på bostadsmarknaden, dvs. segregation. Undersöker man boende i olika boendeformer efter socioekonomisk grupp finner man inga tydliga segregationstendenser (tabell 6). Inte heller i 1985 års Folk- och bostadsräkning fanns entydiga segregationsmönster i det avseendet (Lindén, 1989a-b). Däremot fann man tydliga skillnader i hushållsinkomst mellan hushåll i småhus och flerbostadshus när man hållit antalet förvärvsarbetande i hushållet konstant (Lindén, 1989b). Hushållen i småhus hade betydligt högre medelinkomst. Likaså hade pensionärer i småhus högre inkomst än pensionärshushåll i flerbostadshus. Man kunde även konstatera att hushåll i hyresrätt hade de lägsta hushållsinkomsterna, följt av hushåll i bostadsrättslägenheter. Högst hushållsinkomst hade hushåll i privat ägda småhus. Socioekonomisk grupptillhörighet särskiljer inte längre hushållens boendemönster, medan däremot inkomst är en faktor som ger tydliga segregerande boendemönster. Tabell 6. Socioekonomiska grupper boende i flerbostadshus och småhus, Procent. Hustyp Socioekonomisk grupp Arbetare Tjänstemän Företagare Studerande Jordbrukare Flerbostadshus Småhus Ej klassificerad Procent Källa: En annan viktig fråga för hushållens boendemönster är hushållstyp, dvs. antalet vuxna personer i hushållet och eventuella barn. Generellt kan man konstatera att ensamboende hushåll med eller utan barn oftare bor i flerbostadshus, medan sammanboende hushåll med eller utan barn i betydligt större utsträckning bor i småhus (tabell 7). Antalet vuxna i hushållet har starka samband med hushållsinkomst, vilket är en av förklaringarna till att man finner många ensamstående med barn i flerbostadshus. Ensamstående utan barn består av en stor andel unga som ännu inte bildat familj samt ensamhushåll i hög ålder. Tabell 7. Hushållstyper i flerbostadshus och småhus, Procent. Hustyp Hushållstyper Ensamstående u. barn/ensamstående m. barn/samboende u. barn/samboende m.barn Flerbostadshus Småhus Procent 93* *) Ej uppgift 7% Källa: 9
10 Även hushållstyper i bostäder med olika upplåtelseform visar att antalet vuxna i hushållet är betydelsefullt för vilken boendekostnad man kan tillåta sig. I synnerhet ensamstående med barn bor i stor utsträckning i hyresrättslägenheter i flerbostadshus, medan sammanboende barnhushåll med eller utan barn vanligen bor i småhus (tabell 8). I lägenheter med hyresrätt var boendeutgiften år procent av hushållets disponibla inkomst, i bostadsrätt 21 procent och i äganderätt 20 procent (SCB, BHU, 2002). Antalet vuxna förvärvsarbetande i hushållet är en mycket viktig faktor bakom boendeutgiftens relativa andel av disponibel hushållsinkomst. Tabell 8. Hushållstyper i olika upplåtelseformer, Procent. Hushållstyp Upplåtelseform Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Okänt Ensamstående u. barn Ensamstående m. barn Samboende u. barn Samboende m. barn Källa: En annan variabel bakom hushållens särboende är etnisk bakgrund. I en tidserieanalys över invandrarnas boendeförhållanden konstaterades inte bara att segregation av invandrare till hyresrättslägenheter och ofta till bostadsområden inom allmännyttans bostadsbestånd utan även flera andra dimensioner (Lindén, 1989b). Mest segregerat bodde tämligen nyanlända invandrare. Invandrare från nordiska och europeiska länder skaffade sig inom ett begränsat antal år i Sverige ett bosättningsmönster för sitt hushåll som blev alltmera likt svenskarnas boendemönster, vilket tyder på att för många invandrarhushåll i landet är åtminstone den etniska dimensionen av segregation ett tidsbegränsat boendemönster, vilket dock varierar med det land man kommer ifrån. Genom en fördjupad analys kan man konstatera att segregation efter etnisk härkomst är som störst i barnhushåll där barnen och båda föräldrarna är födda utomlands (tabell 9). Segregationen är däremot betydligt lägre om barnen och åtminstone en av föräldrarna är födda inom landet och är som lägst i familjer där både barn och föräldrar med utomsvenskt ursprung är födda i Sverige. Tabell 9. Barn med olika etnisk bakgrund i skilda upplåtelseformer, Procent. Etnisk bakgrund Upplåtelseform Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Okänt Utrikes födda Inrikes födda med 2 utrikes födda föräldrar Inrikes födda med 10
11 1 utrikes född förälder Inrikes födda Källa: Hushållens boendeutrymme skiljer sig åt inom olika upplåtelseformer. Inom lägenheter med äganderätt, dvs. i huvudsak småhus var år 2002 antalet rumsenheter/boende 2,19, i bostadsrättslägenheter 1,20 och i hyresrättslägenheter 1,98 (SCB, 2007). År 1990 kunde man dessutom visa att trångboddheten var högst i invandrarhushåll och i synnerhet bland de invandrarhushåll som invandrat under de senaste fem till tio åren (Lindén, 1989b). Tabell 10. Hushållens boendeform i faser av familjecykeln, Livscykelfas Småhus Flerbostadshus Annat Procent Antal hushåll år Kvarbor hos föräldr Samboende Ensamstående Småbarnsföräldrar Yngsta barnet 0-6 år Samboende Ensamstående Vuxna med äldre barn Yngsta barnet 7-18 år Samboende Ensamstående Äldre barnlösa (45-64 år) Samboende Ensamstående Pensionärer (65-84 år) Samboende Ensamstående Samtliga år Sammanfattningsvis kan man konstatera att valet av boendeform, dvs. lägenhet i småhus eller flerbostadshus hänger nära samma med livscykelfas (tabell 10). Hushåll bor i småhus i störst utsträckning om man har hemmaboende barn och är samboende. Tidigare har vi visat att ensamstående hushåll med barn oftast bor i hyresrättslägenhet i ett flerbostadshus. Samma boendeform och upplåtelseform har i hög utsträckning hushåll där samtliga eller någon är född utomlands, dvs. vanligen hushåll med tämligen kort boendetid i Sverige. Unga ensamstående hushåll bor 11
12 oftast i hyreslägenhet i flerbostadshus. Äldre ensamstående bor i flerbostadshus antingen med hyresrätt eller bostadsrätt. Refererad litteratur och databaser - Litteratur Bengtsson T & M Johansson, Befolkningen geografiska rörlighet Minskar den? I L O Persson & M Wångmar (red). 90-talets befolkningsfrågor. Arbetsmarknadsdepartementet Ds 1992:16, Stockhom. Lindén A-L, 1989a. Vem bor i bostadsområdet? Bostadsutbud - befolkningsstruktur - förändringsmönster. Forskargruppen Boende och bebyggelse, Sociologiska institutionen, Lund. Lindén A-L, 1989b. Bostadsmarknadens ägarstruktur och hushållens boendemönster. Förändring och utveckling Forskargruppen Boende och bebyggelse, Lund. Lindén A-L, De första åren i boendekarriären. Ungdomar på bostadsmarknaden. Byggforskningsrådet R33:1990, Stockholm. Lindén A-L,1991. Nittiotalets ungdomar slipper bostadsbrist? Forskning och Framsteg 1991:3 Lindén A-L, Framtidens pensionärer och deras boendeplaner. Forskargruppen Boende och bebyggelse, Sociologiska institutionen, Lunds universitet, Lund. SCB, 2002.BHU. Stockholm. SCB, 2006a. Byggande. Nybyggnad: Färdigställda bostadshus Sveriges officiella statistik, Statistiska meddelanden BO20SM0601. Stockholm. SCB, 2006b. Barn och deras familjer. Demografiska rapporter 2006:3, SCB, Stockholm. SCB, Byggnadsstatistisk årsbok Stockholm. SDS, Sydsvenska Dagbladet, Lundabor flyttar helst inom Lund. - Databaser 12
Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1
Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas
Läs merHushållens boende 2012
FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med
Läs merVilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?
1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden
Läs merBefolkningens utveckling Antal i tal och folkökning ( )
Befolkning Befolkningens utveckling 189 1 Antal i 1 -tal och folkökning ( ) År Folkmängd Levande födda Döda 189 2 468 2 317 65 68 41 41 19 3 6 2 898 67 72 39 39 195 3 535 3 56 55 58 35 35 197 4 45 4 36
Läs merBarn och familj. Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström
23 Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström Barn och familj Livets olika skeden innebär olika familjer. Barndomens uppväxtfamilj avlöses av ungdomens flytt från föräldrahemmet till eget boende och egen
Läs merHushållens utveckling i Jönköpings kommun
Hushållens utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l MAJ 2014 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Maria Degerman Kontakt Andreas.zeidlitz@jonkoping.se, 036-10 57 30 Omslag och layout Lena Holmberg
Läs merHälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan
BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2014:2 8.12.2014 Familjer och hushåll 31.12.2013 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,12 personer år 2013, vilket innebär att den sjönk något
Läs merBefolkning. Befolkning efter ålder 1890, 1940, 2009 och 2025 Antal i 1000-tal och procent av alla kvinnor och män
Befolkning Befolkningens utveckling 189 9 Antal i 1 -tal och folkökning ( ) Folkmängd Levande födda Döda 189 8 317 5 8 1 1 19 3 898 7 7 39 39 195 3 535 3 5 5 35 35 197 5 3 5 57 37 3 19 198 1 7 5 5 199
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2015:2 7.12.2015 Familjer och hushåll 31.12.2014 Statistiken för 2014 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,12 personer, vilket är
Läs merHur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn,
Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, 2017-01-26 Inledning Det skrivs mycket just nu om det goda läget på fastighetsmarknaden i och med en kraftigt ökande befolkning
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2016:2 29.11.2016 Familjer och hushåll 31.12.2015 Statistiken för 2015 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2013:2 9.12.2013 Familjer och hushåll 31.12.2012 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,14 personer år 2012, vilket innebär att den var oförändrad
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2019:1 11.6.2019 Familjer och hushåll 31.12.2018 Statistiken för 2018 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 eller densamma som 2017.
Läs merBostadspolitiska alternativ
Bostadspolitiska alternativ Skånskt Bostadsforum Maria Pleiborn, 2016-12-05 Inledning Har vi en bostadsbrist eller en bostadskris? Vilka problem finns på svensk bostadsmarknad? 2 Lång tid av lågt bostadsbyggande
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2017:1 12.6.2017 Familjer och hushåll 31.12.2016 Statistiken för 2016 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2018:1 12.6.2018 Familjer och hushåll 31.12.2017 Statistiken för 2017 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 personer, vilket är
Läs merKommunfakta 2015. barn och familj
Kommunfakta 2015 barn och familj Kommunfakta 2015 Barn & familj Definitioner Kommentarer Källor KÄLLOR TILL STATISTIKEN Grund för redovisningen av familjeförhållanden är SCB:s befolkningsregister. Data
Läs merSå bor och lever Sverige
Ny bostads- och hushållsstatistik TEMA: HUSHÅLL Så bor och lever Sverige För första gången på över 2 år kan vi presentera heltäckande statistik över hur många hushåll det finns i Sverige och hur folk bor.
Läs merHushållsstatistik 2012
FS 2013:9 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Hushållsstatistik 2012 I Norrköping finns det 59 200 hushåll. Den vanligaste hushållstypen är ensamboende utan barn, 23 200 hushåll. flest Norrköpingsbor bor dock
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation
Läs merHushåll och bostäder. Trångboddhet och hög utrymmesstandard. Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr
Hushåll och bostäder Trångboddhet och hög utrymmesstandard Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 6 2016 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Vad är trångboddhet och
Läs merHur kan man hantera det akuta behovet av nya bostäder i Sverige och samtidigt få en social hållbarhet?
Hur kan man hantera det akuta behovet av nya bostäder i Sverige och samtidigt få en social hållbarhet? Oskar Wallgren 25 jan. 2017 2 Dagens frågor 3 1. En stad för alla vad behöver vi bygga och för vem?
Läs merBarnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån
Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån Lena Lundkvist Karin Lundström SCB facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb www.linkedin.com/company/scb BARNHUSHÅLLENS
Läs merHushåll och bostäder. Så bor vi i Umeå. Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr
Hushåll och bostäder Så bor vi i Umeå Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 7 216 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Översikt 3 Hur många hushåll finns det? 3 Ensamstående utan
Läs merBarnfamiljerna och deras flyttningar
Barnfamiljerna och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2011, fram till dess att de var 6 år och började i skolan. www.goteborg.se Tre av tio
Läs mer1. Barnfamiljerna. Barnfamiljen. Familjernas storlek Antal barn i olika familjetyper 2003
1. Barnfamiljerna Det fanns drygt en miljon barnfamiljer i Sverige i slutet av år 2003. I dessa familjer fanns det barn mellan 0 och 17 år. Om även familjer med hemmaboende barn i åldrarna 18 21 år räknas
Läs merFÖRÄNDRING AV BILINNEHAVET I NÅGRA OMRÅDEN I CENTRALA GÖTEBORG ÅREN
FÖRÄNDRING AV BILINNEHAVET I NÅGRA OMRÅDEN I CENTRALA GÖTEBORG EN 1991 2004 Trafikkontoret Viproj AB oktober 2006 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID SYFTE 2 UNDERSÖKTA OMRÅDEN 2 UNDERSÖKTA VARIABLER 3 REDOVISNING
Läs merBarnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna Befolkningsprognos /50
Demografisk rapport 2016:06 Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna Befolkningsprognos 2016-2025/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden
Läs mer29 oktober 18 Ansvarig: Tobias Fagerberg. Demografisk bostadsprognos
29 oktober 18 Ansvarig: Tobias Fagerberg Demografisk bostadsprognos 2018-2027 1 Hushållsprognos för Skåne... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Metod... 3 Befolkning... 3 Hushållskvoter... 4 Avgångar från befintligt
Läs merLänsstyrelsen en samlande kraft
Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2018 1 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet
Läs merSOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD
UPPDATERAD APRIL 2015 SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD BILAGA TILL KARLSTADS KOMMUNS FOLKHÄLSOSTRATEGI karlstads kommun I det här dokumentet har vi samlat några statistiska mått i ett försök
Läs merBarnfamiljen. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år. Gifta 53%
Barnfamiljerna 9 I Sverige finns drygt en miljon barnfamiljer (1,07 miljoner) med hemmaboende barn i åldrarna 0 17 år. Många ungdomar bor hemma även sedan de fyllt 18 år. Räknar vi in familjer med hemmaboende
Läs merInvandring och befolkningsutveckling
Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.
Läs merDelgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.
Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om
Läs merHushåll och bostäder. Umeås bostadsbestånd. Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr
Hushåll och bostäder Umeås bostadsbestånd Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 5 2016 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Umeås bostadsbestånd 3 Bostadsbeståndet i Umeå kommun hustyper
Läs merStatistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad
Statistik om barn och unga En god levnadsstandard 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En god levnadsstandard... 3 Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer...
Läs mer10 Tillgång till fritidshus
Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog
Läs merRapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret
Rapport Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning och syfte...
Läs merRegisterbaserad Hushållsstatistik. Tomas Johansson Befolkningsstatistik, SCB tomas.johansson@scb.se
Registerbaserad Hushållsstatistik Tomas Johansson Befolkningsstatistik, SCB tomas.johansson@scb.se Lite historik 1990 2006 2008 2009 2010 2011 2013 Sista Folk- och Bostadsräkningen (FoB) Riksdagen beslutar
Läs merFramtidens boende och bostäder
Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek
Läs merVilka faktorer kan påverka barnafödandet?
29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess
Läs merHEMMA HOS OSS - bostäder för dagens familjer
HEMMA HOS OSS - bostäder för dagens familjer Dagens bostadsbyggande utgår från den allt mer sällsynta kärnfamiljen. Statistik för olika hushållstyper visar i dag på tendenser som avviker från heteronormen.
Läs merBoende, regional fördelning och tillgång till bil
Boende, regional fördelning och tillgång till bil LO/Löne- och välfärdsenheten - juni 2000 Sven Nelander/Elisabeth Lönnroos 2 Rapportens innehåll Rapporten ger grundläggande fakta om boende, bilinnehav
Läs merFlyttkedjor fungerar de? Maria Pleiborn, KSP:s Årskonferens
Flyttkedjor fungerar de? Maria Pleiborn, KSP:s Årskonferens 2017-09-08 Presentation av Maria 2 Medlem 1990-1995, USK Stockholms stad Sedan dess konsult i små och stora bolag Demograf med grundutbildning
Läs merNärområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området =
Närområdesprofil Område: Kista Antal boende inom området = 13 941 Antal arbetande inom området = 27 951 Ingående postnummerområden Källa: Posten 2013-04-01 SCB:S Registret över totalbefolkningen 2012-12-31
Läs merHushåll och bostäder
Hushåll och bostäder Så ligger till! Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 8 16 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Översikt 3 Bostadsbeståndet 4 Andel bostäder efter hustyp 4 Andel
Läs merStatistikrapport. Aktuell kommun Haninge Områdesbeskrivning Nedersta, hantverksområdet. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal)
Statistikrapport Aktuell kommun Haninge Områdesbeskrivning Nedersta, hantverksområdet Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Befolkning Utländsk Bakgrund Hushåll Förvärvsarbetande Köpkraft
Läs merSTHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson
STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2007 och 2008 S 2009:10 2008-12-17 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm
Läs merHur vill Hamrångeborna bo i framtiden?
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna
Läs merStatistikrapport. Aktuell kommun Gävle Områdesbeskrivning 2 KM runt Hemlingby fritidsområde. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal)
Statistikrapport Aktuell kommun Gävle Områdesbeskrivning 2 KM runt Hemlingby fritidsområde Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Befolkning Utländsk Bakgrund Hushåll Förvärvsarbetande Köpkraft
Läs merBokslut Befolkning 2014
Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,
Läs merFörändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder
Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje
Läs mer7. Boende. Barn och deras familjer Utrymme för eget rum bland barn 0 17 år efter familjeform 2003/04. Procentandelar Se även tabell 7.
Barn och deras familjer 2004 Villa vanligast När barnen är små är det vanligt att familjen bor i flerfamiljshus. Ju äldre de blir, desto vanligare är det att man flyttar till något större; radhus, kedjehus
Läs merBostadsprogram KSU
Bostadsprogram 2018-2021 KSU 2017-09-19 Varför ska kommunen ha ett bostadsförsörjningsprogram? Lagkrav att kommunfullmäktige antar riktlinjer för bostadsförsörjningen under varje mandatperiod. Visar kommunens
Läs merBostäder och boendeförhållanden 2010
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 211:1 29.12.211 Bostäder och boendeförhållanden 21 Det fanns nästan 15 bostäder på Åland den 31.12.21. Av dessa var nästan 12 9 stadigvarande bebodda,
Läs merNärområdesprofil Område: Kista
Närområdesprofil Område: Kista Aktuell kommun: Stockholm Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Utländsk Förvärvs- Köpkraft Boendetyp Hushåll/fordon Arbets- Befolkning bakgrund Hushåll arbetande
Läs merSmåbarn och deras flyttningar
Statistik och Analys Stadsledningskontoret Småbarn och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2005 fram till dess att de var sex år och började
Läs merMer kvar då boendet är betalt. Boendeutgiften oförändrad procent av barnen bor i småhus
BO 23 SM 0701 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2005 Housing and housing expenses in 2005 I korta drag Mer kvar då boendet är betalt Det genomsnittliga konsumtionsutrymmet har ökat med nästan
Läs merStatistikinfo 2013:12
Statistikinfo 213:12 Hushållens sammansättning i Linköping 212 et hushåll i Linköpings kommun uppgår till 66 745. 4 procent av hushållen är ensamstående utan barn, vilket är den vanligaste hushållstypen
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort,, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp
Läs merSTATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB
STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2009 S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm år 2009.
Läs merBoverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006
Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar., Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp och övrig
Läs merBilaga 2: Statistik nuläge och prognos 2020 (2024)
Bilaga 2: Statistik nuläge och prognos 22 (224) Del av Riktlinjer bostadsförsörjning Söderköping 216-22 Komplement till Bostadsförsörjningsprogrammet för Söderköpings kommun 215-22 Innehållsförteckning
Läs merÄldres boende områdesfakta
Äldres boende 213 - områdesfakta Statistiken presenteras för hela Göteborg, stadens 1 stadsdelsnämndsområden samt 96 primärområden I Äldres boende hittar du statistik som beskriver befolkningen 65 år och
Läs merFörutsättningar på bostadsmarknaden
Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län Maria Pleiborn, Växjö, 2016-04-26 Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior
Läs merSTATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen BOSTÄDER. Hyror Tel:
STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X BOSTÄDER Hyror 2005 S 2006:15 Bo Karlsson 2006-09-05 Tel: 508 35 030 Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen Under 2005 ökade den genomsnittliga
Läs merBostadsbyggande för befolkningsutveckling
1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000
Läs merStatistiska centralbyrån 201
)DPLOMHHNRQRPLXUROLNDSHUVSHNWLY Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas förvärvsinkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt
Läs merBarn vars föräldrar avlidit
Barn vars föräldrar avlidit 69 Se tabellerna 6 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Varje år är det några tusen barn som förlorar biologiska föräldrar genom dödsfall. Knappt 1 000 barn förlorade
Läs mer10. Familjeekonomi ur olika perspektiv
10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt ferier
Läs merStatistikinfo 2014:07
Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,
Läs merÄldres boende områdesfakta
Äldres boende 212 - områdesfakta I Äldres boende hittar du statistik som beskriver befolkningen 65 år och äldre. Statistiken presenteras för hela Göteborg, de 1 stadsdelarna samt stadens 96 primärområden.
Läs merStatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo
Läs merLänsstyrelsen en samlande kraft
Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2017 1 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet
Läs merBoende och boendemiljö
LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 117 Boende och boendemiljö 2006 07 LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 117 Boende och boendemiljö 2006 07 Statistiska centralbyrån 2009 Living Conditions Report no 117 Housing and
Läs merBostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.
Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms
Läs merÄldres boende områdesfakta
Äldres boende 211 - områdesfakta I Äldres boende hittar du statistik som beskriver befolkningen 65 år och äldre Materialet är tänkt att snabbt ge en överblick över ett område, med fokus på de äldre, och
Läs mer1. Barnfamiljerna. Familjetyp
1. Barnfamiljerna Familjetyp och sammanboendeform I slutet av 1999 fanns i Sverige drygt en miljon familjer med hemmaboende barn i åldrarna 0-17 år. Om även familjer med hemmaboende barn i åldrarna 18-21
Läs merÄldres boende områdesfakta
Äldres boende 2017 - områdesfakta Statistiken presenteras för hela Göteborg, stadens 10 stadsdelsnämndsområden samt 96 primärområden I Äldres boende hittar du statistik som beskriver befolkningen 65 år
Läs merRapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn
Rapport 2014:2 Regionala skillnader i bostadssektorn Regionala skillnader i bostadssektorn Boverket januari 2014 Titel: Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport: 2014:2 Utgivare: Boverket januari
Läs merBOSTAD 2030 BOSTAD 2030 HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN. Lars Fredrik Andersson
HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN Behov och möjligheter Hushållens val Hur ser behoven av bostäder ut? Hur ser möjligheterna till bostäder ut? Hur förenliga är behov och möjligheter? Vi blir fler
Läs merUnga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1
Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003
Läs merRegional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018
Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018 Bilaga med sammanställda data från Bostadsmarknadsenkäten (BME) och Statistiska centralbyrån (SCB) Innehållsförteckning REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS
Läs mer2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259
2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den
Läs merBoendestrukturen i Stockholms län, kommuner och delområden 2016
Demografisk rapport 2018:09 BILAGA med 2016 Boendestrukturen i Stockholms län, kommuner och delområden 2016 Beskrivning av Excelbilagan: en korsning mellan hushåll och vissa boendevariabler. Jämförelse
Läs merMer kvar då boendet är betalt. Små hushåll bor i flerbostadshus
BO 23 SM 0801 Boende och boendeutgifter 2006 Housing and housing expenses in 2006 I korta drag Höjd boendeutgift 2006 Den genomsnittliga boendeutgiften ökade mellan åren 2005 och 2006. För hushåll med
Läs mernya bostäder under nästa mandatperiod
Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen
Läs mer6. Barn vars föräldrar avlidit
Barn och deras familjer 2004 Under år 2004 förlorade knappt 1 000 barn i åldrarna 0 17 år sin biologiska mamma och 2 200 sin biologiska pappa. 16 barn miste båda sina föräldrar. I procent räknat blir andelen
Läs mer10. Familjeekonomi ur olika perspektiv
Barn och deras familjer 2004 Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt lov skaffar
Läs merD E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R : 2 BARN
D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R 2 0 0 5 : 2 BARN och deras familjer 2004 D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R 2 0 0 5 : 2 BARN och deras familjer 2004 Om familjesammansättning, separation
Läs merRegional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2019
Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2019 Bilaga med sammanställd data från Bostadsmarknadsenkäten 2019 (BME 2019) och Statistiska centralbyrån (SCB) Innehållsförteckning Bedömningar av kommunernas
Läs merBefolkning, hushåll, sysselsättning och pendling
Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda
Läs merÄldres boende områdesfakta
Äldres boende 217 - områdesfakta Statistiken presenteras för hela Göteborg, stadens 1 stadsdelsnämndsområden samt 96 primärområden I Äldres boende hittar du statistik som beskriver befolkningen 65 år och
Läs merÄldres boende områdesfakta
Äldres boende 214 - områdesfakta Statistiken presenteras för hela Göteborg, stadens 1 stadsdelsnämndsområden samt 96 primärområden I Äldres boende hittar du statistik som beskriver befolkningen 65 år och
Läs merSå bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter 1975 2002
LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 107 Så bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter 1975 2002 Statistiska centralbyrån 2004 Living Conditions Report no 107 The way we live in Sweden Homes, the living
Läs merLund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8)
juni 211 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-35546 1 (8) Sammanfattning Den konjunkturförändring som kunde skönjas under slutet av 21 kan sägas ha fortsätt under 211. Arbetslösheten fortsätter och sjunka
Läs merRapport 2013:17 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2013
Rapport 213:17 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 213 Ungdomars boende lägesrapport 213 Boverket april 213 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 213 Rapport: 213:17 Utgivare: Boverket april
Läs mer