15;lo%P\ 1. Angående inrättande av naturreservatet Kronoskogen, Tomelilla kommun. Tomelilla den 29 juni 2015 Dnr KS 2012/13.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "15;lo%P\ 1. Angående inrättande av naturreservatet Kronoskogen, Tomelilla kommun. Tomelilla den 29 juni 2015 Dnr KS 2012/13."

Transkript

1 15;lo%P\ 1 Tomelilla den 29 juni 2015 Dnr KS 2012/13 Tomelilla kommun Samhällsbyggnad Gustafs Torg Tomelilla Växel Fax Postgiro Bankgiro el il la.se Kommunstyrelsen Hand lä gga re: Charlotte Lindström Komm une kol og Direkt Mobil cha rlo tte lilla.se Angående inrättande av naturreservatet Kronoskogen, Tomelilla kommun För att förtydliga innehållet i förslag till föreskrifter och sköteselplan för naturreservatet Ki:onoskogen lämnar förvaltningen följande tjänsteskrivelse. Ett område kan förklaras som naturreservat enligt 7 kap. 4 5 Miljöbalken i syfte att tillgodose områden för rekreation och friluftsliv, bevara värdefull miljö och biologisk mångfald eller att skydda eller återskapa värdefulla miljöer och arter. Oftast sammanfaller flera av syftena. Att beskriva de rekreativa värdena mer ingående och med fler meningar än nu är svårt varför stycket om detta kan upplevas som kort. Det innebär inte att det är mindre viktigt. Det finns uppmärkta leder för promenader, joggingturer och ridning i hela området. Längs dessa spritt i området finns grillplatser, bänkar och bord. Det finns tillgänglighetsanpassade sådana likasom, Kotten, det tillgänglighetsanpassade utedasset. Befintlig belysning har kompletterats med ny armatur för att hela den tillgänglighetsanpassade leden ska vara upplyst även under den mörka årstiden. I närheten av entrén finns ett utegym och runt om i området finns informationstavlor. QR-koder med mer detaljerat innehåll skall finnas uppsatta för den som vill gräva sig djupare i områdets historia, artkunskap eller motionsövningar. Texterna finns också på engelska och tyska översättningar är under tillverkning. En kortfattad lista över vad man bör tänka på inom naturreservat finns i nuläget också översatt till över 20 olika språk och fler är på gång där bland annat hemspråkslärare engageras. I dagsläget är inte materialet om motionsövningar helt färdigställt än, därför bifogas inte detta. Den biologiska och ekologiska biten i området är väldigt viktigt för hur besökaren upplever sitt besök i joggingspåren, på picknicken eller i 1 (3)

2 skolundervisningen. Att ett område har flera olika träd- och buskarter samt olika växter, mossor, lavar och svampar innebär att den biologiska mångfalden är större men också att det för besökaren upplevs som mer att titta på och njuta av. En varierad växtlighet innebär också att fler olika djur trivs i området varför man som besökare kan få uppleva möten med djuren på nära håll och få syn på till exempel flera olika fågelarter. Länsstyrelsen har den 20 mars 2015, beviljat Tomelilla kommun nya LONA-pengar med vilka fler satsningar på friluftslivet skall genomföras. Ett nytt vindskydd i likhet med det som nyligen byggdes i Skogsbacken, grillplatser, bord och bänkar med mera skall placeras runt om i Krono skogen. Förvaltningen bedömer att bildandet av naturreservatet i kombination med åtgärder för tillgängligt friluftsliv och rekreation kommer ytterligare öka människors aktivitet i området. Bakgrunden till skötselområdena 5 och 6, i enlighet med beslut i SBU, fortfarande ingår i naturreservatet beror på följande: Skötselområde 5 I skötselområde 5, kallat ekplanteringen, växer ekar i ganska glesa bestånd. När ekar få stå mindre tätt än i skogsbestånd blir de mer -vidkroniga med få stora grenar. Solitära (som växer ensamma) ekar blir dessutom ofta grövre än de som växer i skogar. Sådana är ovanliga och erbjuder speciella förutsättningar för andra växter och djur. De är därför bevarandevärda. Området används i dagsläget av Tomelilla Motorklubb (TMK) för parkering samt uppställning av vagnar vid speciella tillfällen när "Bingofältet" inte räcker till. Så länge man inte parkerar för nära träden där rötterna kan vara ytligare är detta inget problem. Lite slitage och störningar på marken anses vara bra. Efter samtal med TMK är dessa positiva till att bilda naturreservat av Kronoskogen inklusive ekplanteringen. De ser det inte som några problem med naturreservatet så länge de fortsatt får lov att parkera där under de tillfällen då "Bingofältet" blir fullt. Förhandlingar om att skriva om samtliga avtal mellan föreningen och kommunen pågår för närvarande. Skötselområde 6 I Planprogram för Skånes Sommarland m.m. förklarar kommunen att de öppna markerna inom området är bevarandcvärda och i Tylehögens betesmarker, i naturreservatet kallat skötselområde 6 vill man dessutom 2 (3)

3 anlägga en naturstig. Betesmarken är utpekad i naturvårdsprogram för Tomelilla kommun, beslutad år Enligt Tomelillas åtgärder för miljömålen skall man jobba för att skydda värdefulla natur-och kulturmiljöer, säkerställa tillgång av allemansrättslig mark, fram ta en strategi för småbiotoper på slätten, restaurera särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer etc. området finns bland annat den rödlistade arten majnycklar vilken indikerar höga naturvärden i betesmarken. Under samrådet har inga negativa synpunkter inkommit på att dessa två områden ska ingå i reservatet. Charlotte Lindström Kommunekolog Nils Lundquist Miljöutredare Bilagor 1. Gällande avtal mellan Tomelilla kommun och Tomelilla motorklubb daterat Gällande avtal mellan Tomelilla kommun och Tomelilla motorldubb daterat Förslag skylt för naturreservatet (ej rätt skala). 4. Karta över led-markeringar. 5. Förslag folder för reservatet. 6. Utkast informationsskylt utegym. 7. Förslag informationsmaterial till QR-koder för fladdermöss, holkar, järnvägshistorik, död ved, grodor, Trydeån och arter i området. 3 (3)

4 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 131(Co SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sarnmanträdesdatum 23 juni 2015 Kssamu 37 Dnr KS 2015/20 Beslut om inrättande av Kronoskogens naturreservat Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Ärendebeskrivning Kronoskogen har höga ekologiska och friluftsmässiga värden. Genom att inrätta det kommunala naturreservatet Kronoskogen kan dess värden bevaras och utvecklas över tid. Efter samråd enligt i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken har förslag på föreskrifter och en skötselplan för området tagits fram. Förvaltningens förslag till beslut Kommunekolog Charlotte Lindström föreslår att området som omfattas av reservatsförcskrifterna även ska innefatta områdena 5 och 6, som framgår av kallelsen till samhällsbyggnadsutskottcts möte den 23 juni Förvaltningen föreslår att samhällsbyggnadsutskottet med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808) ska förklara området Kronoskogen för naturreservat. Tidigare behandling Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 5 33/2015: Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar att med stöd av 7 kapitlet 4 miljöbalken (1998:808) rekommendera Kommunstyrelsen att förld.ara området Kronoskogen med koordinaterna RT90: X: och Y: för naturreservat. Namnet för naturreservatet skall vara Kronoskogen. Kommunstyrelsen 5 106/2015: Kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet till Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott för borttagande av områdena 5, 6, 6A och 6B. Justerandes sign

5 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sarnmanträdesdatum 23 juni 2015 Förslag till beslut under sammanträdet Ordförande Maria Mickelåker (C) föreslår att områdena 5 och 6 skall ingå i naturreservatet Kronoskogen eftersom områdena anses ha speciella värden från en naturbevarande synvinkel samt att det inte innebär något intrång i övriga verksamheter att låta områdena omfattas av föreskrifterna och det skydd som det innebär att ett område blir naturreservat. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Kommunekolog Charlotte Lindström Justerandes sign

6 fri ala kk,:18.; urvårds gåtsn ingen Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun

7 etala urvårds. satsningen Bakgrund och syfte Kronoskogen är ett natur- och rekreationsområde som ligger cirka två kilometer nordväst om Tomelilla tätort i anslutning till Trydcåns dalgång, Tosselilla sommarland och Svampabanan. Området är välbesökt av såväl flanerare, motionärer, naturintresserade som hästfolk. Området har höga natur- och kulturvärden. Syftet med naturreservatet Kronoskogen att bevara och utveckla det tätortsnära natur- och friluftsområdet, att säkerställa och utveckla ett tillgängligt och attraktivt friluftsområde för framtiden samt att informera besökarna om områdets karaktär. Naturreservatet skall också användas som en pedagogisk resurs för förskolor och skolor. Syftet är också att förutsättningar för att gynna den biologiska mångfalden skall utvecklas och förstärkas. De naturvärden som är knutna till de förekommande naturtyperna lövskog, rinnande vatten, torra sandmarker och våtmarker skall utvecklas. Detta skall leda till att både lokala och nationella miljömål såsom "ett rikt växt- och djurliv", "levande skogar", "myllrande våtmarker" och "en god bebyggd miljö" uppnås. Data Områdets namn Geografiskt läge Län Kommun Församling/socken Berörda fastigheter Markägare Naturvårdsförvaltare Vegetationszon Skyddsform Gränser Areal Planförfattare Kronoskogen RT90: X: , Y: Skåne län Tomelilla Ramsåsa Ramsåsa 1:3, Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 13:7, Ramsåsa 20:3, Tomelilla kommun och enskilda markägare Tomelilla kommun Nemorala zonen (sydsvenska lövskogsregionen) Naturreservat Gränserna är markerade i bifogad karta ca 89 ha Nils Lundquist, Charlotte Lindström och Sofia Karlsson Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 2

8 vala urvårds satsningen c- J,,,,, y VI ii, Tryctemälla \+ f - ) S,, olvalla x _..),./,...,.,,ptola os. \ I,.:,-. ī- \,,, t - ;', ftycleholmf/. \s.. i,,\ -; ;, -Yl, 0,,,, y ' : Vem' \ / Fäglasång NtitUrre 6, u _.., y fsiii hög s'-,.:,, i. 4 6 t ',. 0 i k,,,. 1 \ Tryde eke., -1 C/i.. i Svan Ji-nose,.;,...,!...-I... k_,. I ----(.. ;( : i. \ 7, h-7- ' ::.!, LY" i 9',.1.,( I..,.,...",,i 0,...,-" 1-iannolund Tylehögs gård.,., f lirt i im ilå " I Stenby ; i.1 ekan, 1 1 \ Vi fs ' i: 1- o. Öderrtaiksgården- 1,..\" :4 k i, \ -- k No:s aåt Stenby gård Na -.10,0å5 " 0, m Benesiad Ben e5lad Beneitaclbecl i Sobeln '7 69 Karta 1. Naturreservatet Kronoskogens placering. 5'1 i.,,c\ij,..;\ '' ;.t ri V, _ ' N, Kattsbörg t i ' '...' P ' IT V-''',..> \e:t.:1- \\ '... " ' 7/ r. \. ;ii, -._.\ NIX', ',BUSKA:K/7A ks, \ ''- /.51.!.. 1 h; _\,,-;\ \ -, i r--- -, i i,.. f T. ' t i i /.5 r! ' 1. : ' ' 6 1! _, '7' Klytiom i\. GolfDana S j r 6,<7 1(,, / «77* y, r---. i _I --. ' - \ '.' -.1?eniff sv' 14 i " Historik Kronoskogen ligger invid byn Ramsåsa. Ramsåsa benämndes som socken första gången år Det finns en fornlämning inom området som utgörs av ett gravfält på cirka 150x70 meter från järnåldern finns beläget strax väster om dammen i Kronoskogen. Inom fältet finns en gravhög, fem stensättningar (gravöverbyggnader), en skeppssättning, en bautasten (stor rest sten utan ristningar intill gravfält och skeppsättningar) och en eventuell domarring (en slags gravanläggning). Direkt nordost om området ligger dessutom en gammal boplats från stenåldern. Under andra halvan av 1700-talet bestod området kring dagens Kronoskogen av långsmala skiften av inägor och ängsmarker tillhörande Ramsåsa by. På en karta över Ramsåsa fälad från år 1767 är flera partier markerade som våtmarker. Inga träd eller skogsområden verkade förekomma men stubbar var markerade vilket kan indikera att en avverkning hade skett nyligen. På kartan "Charta över Ramsåsa Bys Öfre Vång" från år (se karta 2) Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 3

9 ala 49K irvårds.satsningen framgår det att de torra och sandiga delarna inom området användes till odlingar medan områdena runt Trydeån och lägre liggande partier användes till slåttermark. I söder låg "Tranan" vilket var en stening och fuktig betesmark. Ekar förekom här och var. Området hade generellt blivit ännu fuktigare från och med början av 1800-talet. Vid skiftet av Ramsåsa by på 1890-talet kom området att tillhöra Kronan. Egendomarna Tylehögen och Blåsingsborg placerades inom området. I närheten av Tylehögen restes en milstolpe år Invånarna i Ramsåsa socken klagade på allt för sandiga jordar och Kronan planterade in gran (Picea abies) i stora delar av området. Tylehögen fortsatte dock med jordbruk. ;,.. X"'Al4 ''":, e,,..)..,...-.N.- ( \\ /,,,s, 3,. -..., ' 'Pk - ''' ',. 4 i I 5 k (Vo i fl Ill cr u t: 0 Q.5.f sr ', I agritd, Ot h :779de däut 74:4,41rern4d'si* 1 Arg;<:.:ES:7,960,5.1 ed.941(.15. o FJC3 tyhtia s t: 08. cs?(7.0inacp110:72-'3t. Karta 2. "Charta över Ramsåsa Bys Öfre Vång" från år Dagens naturreservat ligger i de sydvästra delarna. Lantmäteriet Geodatasamverkan Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 4

10 eala urvårds satsningen e4 1.5;y131 \ 40, s \ ;---k-p'" 1Y, A e i -'---- U-1--- e- \A b- \.b...,.\:,-, C -*--- \- ' fri _ it9s?,, r sir, i, ; I I A-144Witlit t L el,3t <20. III 'il112, 41, LE Karta 3. Dagens naturreservat infogat på "Cliarta över Ramsåsa Bys Öfre Vång". Geodatasamverkan Lantmäteriet Järnvägen, på den tiden så kallad ångspårsväg, mellan Simrishamn och Tomelilla (CTJ), öppnades för trafik 15 december Tio år senare, närmare bestämt 21 december 1892 öppnades även järnvägen Malmö Tomelilla (MöToJ). De båda järnvägarna förenades i Malmö Simrishamns järnväg (MSJ) som invigdes 1 juli södra delen av Kronoskogen går den gamla banvallen som idag är ett populärt utflyktsmål med dressincykling från Tomelilla tätort till Fyledalen. I stormen år 1967 föll stora delar av granskogen inom området. Man planterade åter in gran men även lärk (Larix decidua), björk (Betula sp.) och contortatall (Pinus contorta). Den sistnämnda blev på inrådan av Naturskyddsföreningen avverkad och finns ej kvar inom området. År 1968 inrättade domänverket ett domänreservat av de gamla betesmarkerna tillhörande Blåsingsborg, i södra delarna av området längs Stenbybäcken. Stora delar av omgivningarna kom att användas till motocrossbana, skjutbana och nöjesfält. År 1984 öppnades Tomelilla sommarland, sedermera Tosselilla sommarland, invid Kronoskogen. Det är en välbesökt bad- och tivolipark. 1 anslutning till området ligger även Svampabanan vilken används för motorsport samt en campingplats. Kronoskogen sköttes tidigare med konventionell skötsel. År 2006 påbörjades röjningar av skogen för att gynna de biologiska värdena. Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 5

11 etala urvårds, satsningen r 41e, skirf ii c31,(, i tyat / \ " T) io,\\\ ;z 4 /mot p,rol vvio.,-; PI- /1 ' '._ -- :.--N,., ::,11 _ :-.,-,..,,,, i v... /......r -t.:1-.-% " / / " i v \,,...z... -,-- 4, i ;,4 'h... " N "J" <74rgr s "... i \: \*\K'\gbit ifs' 1 1\ 1)% 11.\;. k;1.- ;1':. # gkt:. 4, i i!.., e t I it 6R01 <0. ) fi7. i /10,1Hi. '7 -..] fl,', ;`,724 7::: togipme«, #114417, 10 2, i tipb. rkr I aal 11: IM ,4 i,71->.,... i s j." 4" - ' t.. -- `."-`42) ''';1200FrE, ' _, Karta 4. Skånska rekognosceringskartan från 1810-talet med naturreservatets gränser inritade " N '1/4, Planer, program och befintliga skydd Naturvårdsprogram för Tomelilla kommun förklarar man att området har höga naturvärden där värdekriterierna geomorfologi, storlek, mångformighet, landskapsbild och rekreation framhävs. 1 Planprogram för Skånes Sommarland m.m. vill man att en plan för hur Kronoskogens skogsbestånd kan överföras från gran till andra trädslag inom ramen för ett naturreservat skall frambringas. De öppna markerna inom området förklarar man också som bevarandevärda. En naturstig bör anordnas i Tylehögens betesmarker. Förekommande vatten inom området bör förbättras och nya bör skapas. Stora delar av området klassas som riksintresse för naturvård enligt 3 kap. 6 MB. Längs Trydeån som rinner i områdets norra delar råder det strandskydd. Länsstyrelsen i Skåne har i rapporten "Närmare till naturen i Skåne" pekat ut Kronoskogen som värdefullt för tätortsnära natur i Skåne. Området längs den gamla banvallen ingår även i Skånes kulturmiljöprogram kulturmiljöstråk (Malmö-Simrishamns järnväg). Rekreativa värden Kronoskogen är ett tätortsnära naturområde som möjliggör för ett rikt friluftsliv. Motionsmöjligheterna är många och tack vare tillgänglighetsleden kan fler människor besöka området i rekreationssyfte. I anslutning till motionsslingorna finns ett utegym och det finns även en ridled som slingrar sig genom skogen med varierande terräng. Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 6

12 eala urvårds,satsningen Det finns mycket att se i Kronoskogen för den naturintresserade och området används även av förskole- och skolklasser i undervisningssyfte, naturstudier och utflykter. Med sin artrikedom erbjuder området många möjligheter att uppleva naturen på nära håll. Ett antal föreningar nyttjar Kronoskogen för sina olika ändamål. Grillplaster och bänkar och bord utgör naturliga rastplatser och finns tillgängliga för alla besökare. Biologiska värden Natura 2000-naturtyper Inom Kronoskogen förekommer flera naturtyper som stämmer överens med definitionerna av Natura 2000-naturtyper. Dessa naturtyper indikerar höga naturvärden. De olika naturtyperna lövsumpskog (enligt Natura 2000, kod 9080) uppdelat i två delområden på 0,6 respektive 0,2 hektar, ädellövskog i branter (kod 9180) på 2,3 hektar, torra hedar (kod 4030) på 0,6 hektar, silikatgräsmarker (kod 6270) på 4,3 hektar samt fuktängar (6410) på 0,8 hektar förekommer inom naturreservatet. Skog Den största delen av skogen i Kronoskogen är runt femtio år gammal. Det finns även en mindre andel träd som är 100 år gamla. Den gamla skogsbruksplanen (avser tiden ) över fastigheten Ramsåsa 20:3 omfattar de största delarna av naturreservatet som består av skog. Där angav man att då var 98 % av marken produktiv skogsmark. Gran täckte då 36 %, lövskog 34 %, lärk 17 % och resten bestod av tall, ek, bok och övriga lövträd. Kronoskogen består år 2015 till största delen fortfarande av produktionsgranskog men under år 2006 påbödades viss skötsel för att gynna de biologiska värdena. Under år 2014 har så kallad gransanering påbödats. Några mindre områden med gran har huggits bort för att ersättas med lövträd. Löv- och tallskogar behöver generellt någon form av skötsel, antingen naturlig (brand, storm etcetera) eller kulturbetingad (bete, slåtter, gallring etcetera) för att inte växa igen och därmed riskera att den biologiska mångfalden påverkas negativt. Granskogar behöver däremot sällan sådan skötsel för att fortleva. Granskogar kan dock i sig utgöra ett hot mot den biologiska mångfalden då granar tenderar att skugga ut såväl tallar och lövträd som kärlväxter. Detta leder till en monoton och artfattig miljö. Återkommande gallringar och så kallad gransanering är viktigt i skogsområden för att påverka den biologiska mångfalden positivt. Öppna marker Tylehögen, den stenburna naturbetesmarken belägen i områdets sydöstra hörn, är en plan hagmark med lång beteshävd och intressant flora. Området anses ha haft höga naturvärden men en av nötkreatur något för svag betesdrift på senaste tid har medfört en bygynnande igenväxning av bland annat hagtorn (Crataegus). Därmed har värdena försvagats något. Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 7

13 urvårds, satsningen Vattenmiljöer Inom Kronoskogen förekommer ett antal olika vattenmiljöer. I området med glest växande ekar ligger en damm. Ett parti av lövskog med ett dike och översvämningsmark ligger mitt i själva skogen. 1 östra delarna av skogen finns en damm som tidigare hyst bland annat lökgroda (Pelobates fuscus). Runt dammen är mossfloran trivial men i dammen växer gaffelmossa (Riccia fluilans) som är ganska ovanlig i Sverige. Längst upp i norr rinner Trydeån med såväl ovanliga lavar, mossor som vattenlevande organismer vilka indikerar på att vattnet har en god kvalitk I de delsträckor som tangerar Kronskogens gräns i norr var år 2013 vegetationstäckningen mellan 5-50 procent och beskuggningen i området ansågs vara god. Död ved i vattnet där till exempel fiskar kan gömma sig hade en måttlig till riklig täthet på mellan 6-25 stockar per hundra meter. Bottnarna är sandiga och grusiga med stor förekomst av block. Både vanliga och ovanliga fiskar, musslor och andra vattenlevande organismer trivs bra i sådan miljö. Den största delen av delsträckan erbjuder därmed goda förutsättningar för öringslek och uppväxtområden men vissa små delar saknar sådana förutsättningar. Flora Området inventerades på flora år 2012 och man hittade 278 olika arter. Lokalt ovanliga arter som skogskornell (Cornus s'anguinea), vitsluip (Pelasites albus), skogsvicker (Vicia sylvatica) och bokarv (Stel/aria neglecta) noterades bland annat. De fridlysta arterna blåsippa (Hepatica nobilis), gullviva (Primula veris) och Sankt Pers nycklar (Orchis mascuala) noterades även. En rödlistad art hittades också nämligen den nära hotade (NT) arten majnycklar (Dactylorhiza ~fräs) som återfanns inom naturbetesmarken Tylehögen. Lavar och mossor År 2012 inventerades området även på mossor och lavar och man fann 121 arter av lavar samt 103 arter av mossor. Man fann de enligt rödlistan nära hotade (NT) lavarna bokvårtlav (Pyrenula nitida) och kvistlav (Fellhanera bouteillei). Bland mossornas observerades den nära hotade forsmossan (Cinclidotus fontinaloides) och den sårbara (VU) skånska sprötmossan (Oxyrrhynchium schleicheri). Man har även hittat arterna klängmossa (Homomallium incurvatm) och aspmossa (Pylai.slapolyantha), båda mycket ovanliga i södra Sverige. Andra ovanliga mossor som noterats är kragpellia (Pellia endiviifolia), gaffelmossa och stenfickmossa (Fissialens pusillus) vilka återfanns i eller nära anslutning till Trydeån (norra delen av området). Svamp Scharlanansröd vårskål (Sarcoscypha coccinea) växer i Kronoskogen vid Byåsabacken. Fruktkropparna växer på grenar och kvistar som ligger på marken. Skålen är röd och undersidan något gulaktig. Arten är utsedd som signalart av Skogsstyrelsen och indikerar att omgivningen har höga naturvärden och är skyddsvärd. På almlågor förkommer de rödlistade arterna svartöra (Auricularia inesenterica) (NT), prakttagging (Steccherinum robustius) (VU), stjärnnästing (Eutypella stellulata) (NT) och gulgrå sotdyna (Camaropella lutea) (NT). Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 8

14 urvårds satsningen Däggdjur området syns bland annat kronhjort (Genius elaphus), rådjur (Capreolus capreolus), vildsvin (Sus scrofa), ekorre (Sciurus vulgaris), fladdermöss (se avsnitt nedan) med flera däggdjur. Fladdermöss Fladdermusfaunan inventerades år Området är någorlunda artrik gällande fladdermöss med sammanlagt sju arter vilka alla ingår bland arterna enligt Habitatdirektivet, bilaga 4. De vanliga arterna större brunfladdermus (Nyctctlus noctula), nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii), brunlångöra (Plecotus auritus), trollpipistrell (Pipistrellus nathusii) och dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus) noterades liksom den enligt rödlistan starkt hotade (EN) barbastellen (Barbastella barbastellu,$). Barbastell är globalt hotad och räknas även som en Natura 2000-art. Dessutom noterades även fladdermöss från släktet M.yotis. Artbestämning var inte möjlig och det går därmed inte utesluta att de kan tillhöra ovanligare arter inom släktet. Trollpipistrell är en obligat migrerare, det vill säga de flyttar mellan sommar- och vinteruppehåll årligen, och de registrerade individerna är troligen insträckare. Den nordiska fladdermusen hade boplatser i byggnader i anslutning till Kronoskogen. Brunlångöra och dvärgpipistrell lever i små grupper och hade eventuellt boplatser i håligheter i träd eller i närliggande byggnader. Troligen ynglade brunlångöra och nordisk fladdermus inom och utanför området. Ett stort antal större brunfladdermöss noterades vilket antingen innebär att sträckande individer har födosökt i området eller att en grupp haft sitt hemvist i eller kring Kronoskogen. Under hösten hörde man dvärgpipistrellhanar spela vilket betyder att Kronoskogen är parningsplats för den arten. Den ovanliga barbastellen trivs bäst i kulliga skogsmiljöer, gärna bokskog. Den äter framförallt mindre tvåvingar, fjärilar samt mindre spindlar. Antalet könsmogna individer i Sverige är högst ett hundratal. Den tycks nyttja Kronoskogen framförallt på våren för födosök. Troligen tillhör dessa individer populationer från intilliggande Fyledalen men det går inte att utesluta att kan ha boplatser även i Kronoskogen. Dock är observationerna av arten betydligt färre under yngelperioden. Barbastell har noterats i hela Kronoskogsområdet varför inte något specifikt delområde kan pekas ut som särskilt viktigt för arten. Fåglar Fågelfaunan i Kronoskogen inventerades år 2012 medelst artlistning inom de olika delområdena. Man fann 41 olika arter, varav 38 ansågs vara häckande arter. Lövsångare (Phylloscopus trochilus) och bofink (Fringilla coelebs) var mångtaligast. Arter inom sångare och trastfåglar (Turdidae) var vanligast förekommande. Den ovanliga sommargyllingen (Oriolus oriolus) observerades i området. Det är en enligt rödlistan starkt hotad art. Den ingår dessutom i Statens vilt, det vill säga arter som skall rapporteras till polisen om man hittar dem döda. Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 9

15 vala urvårds. satsningen Grod- och kräldjur I början av 2000-talet finns enligt Artportalen groddjur som lövgroda (Hyla arborea) och större vattensalamander (Tritw-us cristatus) noterade i dammen i nordöstra delen av Kronoskogen. Lökgroda noterades senast under tidigt 1990-tal. Lökgroda finns idag (år 2015) i det närliggande naturreservatet Tryde samt norr om Svampabanan vilken ligger i direkt anslutning till Kronoskogen. Lökgroda har dessutom tidigare noterats i Svampabanans damm ungefär hundra meter från dammen i Kronoskogen och det finns möjlighet att den fortfarande finns där. Groddjuren är upptagna på artlistan enligt Habitatdirektivet, bilaga 4. Även sandödla (Lacerta agilis) har noterats i området men det var på mitten av 1970-talet. Lökgroda trivs bäst i luftiga och sandiga jordar. Den spenderar dagen nedgrävd i upp till en meter djupa hålor. Ju sandigare jorden är desto lättare har lökgrodan att gräva ner sig. De sandiga jordarna i området i och kring Kronoskogen har medfört att lökgroda tidigare har trivts i området. En livskraftig lökgrodepopulation kräver flera småvatten med högst femhundra meters mellanrum. Ju färre dammar en population har desto större är risken för inavel och att populationen försvagas och dör ut. I takt med att omgivningarna runt dammen i nördöstra hörnet av Kronoskogen har växt igen har livsmiljöerna och förutsättningarna för lökgrodan förändrats och populationen i området kan eventuellt ta skada av detta. Fisk Elfiske genomfördes i Trydeån under år Två av punkterna från provfisket låg strax väster respektive strax öster om naturreservatet. Öring (Salmo trutta) och stensimpa (Cottus gobio) fångades vid dessa. Vid tidigare elfiske från år 1993 erhölls även nejonöga (Lampetra fluviatilis). Tjockskalig inalarmussla Enligt Artportalen noterades den tjockskaliga målarmusslan (Unio crassu,$) i Trydeån på två olika ställen i nära anslutning till Kronoskogen år Det är en Natura 2000-art och enligt rödlistan starkt hotad (EN). Arten är starkt utrotningshotad i Sverige och är fridlyst sedan år Den finns i fyra huvudområden där östra Skåne är ett. Den hotas framför allt av föroreningar och försurningar. De trivs i sand- och grusbottnar och dess glochidier (larver) lever parasitiskt på fiskars gälar. Bland annat stensimpa som finns i Trydeån är en värdfisk. Kronoskogen ligger i ett kalkrikt område varför försurningar inte borde vara ett problem och förutsättningar för att arten skall trivas borde finnas. Det kan även tilläggas att tjockskalig målarmussla planeterades in i Fyleån inom Fyleåprojektet. Fyleån ligger i samma vattensystem som Trydeån. Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 10

16 fitala urvårds, satsningen Tabell 1. Sammanfattning av noterade rödlistade arter inom Kronoskogen de senaste fem åren (EN = starkt hotad, VU = sårbar, NT = nära hotad Svenskt namn Latinskt namn Hotkategori Barbastell Barbastella barbastellus EN Bokvårtlav Pyrenula nit/da NT Forsmossa Cinclidotis fontinaloides NT Gulgrå sotdyna Camaropella lutea NT Kvistlav Fellhanera bouteillei NT Majnycklar Dactylorhiza rna/alls NT Prakttagging Steccherinum robistius VU Skånsk sprötmossa Ozyrrhynchium schleicheri VU Sommargylling Oriohts oriolus EN Stjärnnästing Eutypella stellulata NT Svartöra Auricularia 711 esenterica NT Geologi Tomelilla kommun ligger i centrala lerskifferslätten mellan Romeleåsen och Linderödsåsen. Berggrunden i Kronoskogsområdet består framförallt av slamsten och lerskiffer av silurisk ålder. Jorden består av mullhaltig sand. Det finns även små områden med glacial lera, vilket möjligen är en del av ett större område, som underlagrar området. Det geologiskt mest framträdande draget för området är Byåsabacken, vilken följer Trydån är en del av ett större åssystem med Ramsåsaåsen. Åsen är en slingrande rullstensås som består av isälvssediment framförallt bestående av sand och grus, men även lera. Bysåsabacken är den högsta delen av åsen. Längs ån är sandiga svämsediment med varierande organisk halt avlagrade. Dessa vilar på silurisk lerskiffer och lerskiffer-sandsten. Området söder och sydöst om Byåsabacken består av sandiga glacifluviala sediment med mindre kullar och åsar. Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 11

17 eh ala arvårds, satsningen Målbilder och skötselanvisningar Karta 5. Kronoskogens skötselområden Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 12

18 eala urvårds >satsningen Observera att kartan inte beskriver hur Kronoskogen ser ut år 2015 utan är en indelning av skötselområden inom vilka en viss typ av skötsel skall utföras för att uppnå de olika målbilderna. Nedan beskrivs skötselområdena mer ingående med målbild och skötsel. De inledande beskrivningarna av områden skildrar hur det ser ut år Skötselområde 1 Området består av en damm. Runt dammen är mossfloran trivial men i dammen växer gaffelmossa som är ganska ovanlig. Arten trivs i näringsrika vatten. Målbild Området skall bestå av en damm lämplig för amfibier där omgivningen skall vara lättillgänglig och ej skall vara igenväxt. Sandblottor runt dammen får förekomma. Skötsel Högre vegetation runt dammen skall avverkas vid behov. Dammen skall rensas vid behov. Gaffelmossa sprider sig lätt och bildar stora kolonier. Viss beaktning till den skall dock tagas vid eventuella rensningar. Övre markskiktet runt dammen kan fläckvis skrapas av för att frambringa sandblottor. Skötselområde 2 Området består av blandskog med en del större granpartier. Plantering av 70 fågelbärträd (Prunus miltal?), 15 hagtorn (Crataegu,s monogyna) och 15 hasselbuskar (Corylus avellana) skedde i november månad år 2014 direkt söder om skötselområde 1. Inom detta skötselområde ligger det gamla gravfältet från järnåldern. Målbild Området skall bestå av en luckig ädellövskog med inslag av andra lövträd och tall. En dynamik av unga, gamla och döda träd skall råda i området. Brynmiljöer skall värnas och åtgärder för att gynna dem ska genomföras. Fågelbär skall finnas i närheten av dammen (skötselområde 1). Rödeken som förekommer i området skall på sikt avvecklas. Död ved ska i läggas i fauna- och fungadepåer i området. Död ved skall anordnas så att rörligt friluftsliv inte hindras. Åtgärder för att framhäva gravfältet bör genomföras. I östra delen av skötselområdet vid utegymmet skall angöringspunkt med parkeringsplats, informationstavla etcetera finnas. Söder om skötselområde 1 skall angöringspunkt med toalett, vindskydd och grillplats etcetera finnas. Området ligger i närheten av den tillgängliga leden. Det är även lättillgängligt för tömning av toalett. Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 13

19 Ilibltala urvårds satsningen Skötsel Granen som finns i området skall succesivt tas bort till lövträdens fördel. Ädellövträd och annat löv skall planteras för att ersätta granen. Vissa stora gamla granar och grandungar får sparas. Området skall återkommande inventeras på eventuella nya granplantor. Gallrings- och röjningsåtgärder för att få bort rödeken skall genomföras löpande. Veteranisering av träd Äldre, döende och döda träd hyser ett stort antal arter, såsom insekter, svampar, lavar med flera. Dessa är beroende av den speciella miljö som idag är allt ovanligare. Detta medför att arter som är knutna till sådan miljö blir allt sällsyntare. En variation på träd i olika åldrar medför en rikare biologisk mångfald. En kontinuitet med i olika grad döende och slutligen döda träd måste därför finnas för att arter knutna till sådan miljö skall fortleva. Sydväst i skötselområdet finns stora delar av relativt ung rödekskog. Genom att veteranisera vissa av träden påskyndas åldringsprocessen för dessa träd. En större variation av livsmiljöer för allehanda organismer skapas. Det finns olika metoder för att uppnå en veteraniserande effekt av träden. Man kan barka av delar av stammen vilket även efterliknar gnag och fejning från olika djur. Att borra hål mitt i stammen innebär en skada som påminner om hackspettshackande. Håligheter skapar hålrum där mulm kan skapas och som insekter kan söka skydd, boplats och föda i. Detta lockar även dit fåglar. Att ringabarka delar av grenar eller att helt såga av grenar skapar också sår i träden och därmed ytor som till exempel insekter kan utnyttja eller som svampar kan växa på. Fornlämning Det skall undersökas huruvida det går att återställa och restaurera fornlämningen och hur man i så fall bäst sköter denna därefter. Skötselområde 3 Området består av blandskog med en del större granpartier. 1 norr slingrar Trydeån nedanför Byåsabacken. Målbild Området skall bestå av en luckig ädellövskog med inslag av andra lövträd och tall. En dynamik av unga, gamla och döda träd skall råda i området. Brynmiljöer skall också värnas. Eventuella yngre granplantor skall gallras bort vid behov. Åtgärder för att lederna och naturen inom området skall vara så lättillgängliga som möjligt skall beaktas. Markerade löpslingor och rid/cykelleder skall finnas finns inom området. Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 14

20 ala urvårds, satsn i ngen Skötsel 1 stora delar av detta skötselområde skall granen succesivt tas bort till lövträdens fördel. Ädellövträd skall planteras för att ersätta granen. Vissa stora gamla granar och grandungar får sparas. Området skall återkommande inventeras på eventuella nya granplantor. Bortröjning av sådana skall ske vid behov. Arbeten i området skall ske med försiktighet med avseende på mossfloran. 3a Längs Trydeån förekommer ett antal ovanligare mossor såsom trubbfjädermossa (Homalia trichomanoides), liten baronmossa (Anomodon attenuatus), stenporella (Paren(' cordeana), rutlungmossa (Conocephalum conicum), kamtuffmossa (Palusfriella commutata), sipperkrypmossa (Hygroamblystegium lemax), vattenkrypmossa (Leptodiclywn riparium), kragpellia, jordskruvsmossa, (Tortula subulata) och forsmossa (Cinclidotus fontinaloides). Den sistnämnda är rödlistad och hade sin enda växtplats i skötselområde 3a. Slanklav (Collema Ilaccidum) hittade även i området vilket tyder på en ganska god vattenkvalitet i ån. Området bör i viss mån låtas utvecklas fritt, bortsett från att insatser mot jätteloka (Heracleum manteagazzianum) och andra eventuella invasiva arter bör ske. Se bilaga 1 för en mer detaljerad beskrivning av arterna samt vad man kan göra åt dem. Vid behov får gallringar och borttagande träd eller växter ske. Man skall ha i beaktning att den tjockskaliga målarmusslan kan hotas av avverkning av träd i strandzonen. 3b Området utgörs av Bysåsabacken som består dels av avenbokskog, dels av blandskog med gran och dels av granskog. Två rödlistade arter i form av bokvårtlav (Pyrenula nitida) och skånsk sprötmossa har hittats i backen. Ytterligare ovanliga arter, nämligen olivklotterlav (Opegrapha glansfläck (Arthonia spacicea) och lönnlav (Bacidia rubella) har hittats i området. Området anses dessutom ha de bästa mykologiska förutsättningarna. Skånsk sprötmossa är känslig för förändringar som innebär ökat ljusinsläpp och uttorkning av markskiktet. Känsligheten förstärks av att mossan ofta växer i branta sluttningar som är mycket känsliga för erosion. För att gynna de ovan nämnda arterna bör hela området bestå av ädellövaiter såsom avenbok och bok varför granskogen skall avverakas. Granen skall ersättas med ädellövträd. Avverkningen och gallring av gran bör ske i etapper. Hänsyn måste tagas till lav- och mossfloran (se skånsk sprötmossa ovan). Gran som avverkas skall tills törsta del tas ut från området. Mängden död ved bör dock ökas i detta område för att skapa ytterligare miljöer för mossan samtidigt som det kan användas som fauna- och fungadepåer. Död ved anordnas på ett sätt så att rörligt friluftsliv inte hindras eller försvåras. Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 15

21 eala urvårds,satsningen Skötselområde 4 Inom skötselområdet växer en alskog på sina ställen med kärrartad vegetation. Här skiljer sig moss- och lavfioran mot övriga Kronoskogen med en del ovanliga och sällsynta arter. Bland annat växer här kamtuffi-nossa (Palustriella commutata) och aspmossa (Leskea plycmpa). Målbild Området skall bestå av skog av alkärrskaraktär. Skötsel Översvämning av bäcken som rinner genom området skall tillåtas. Genom avfasade sandbrinkar tillåter man översvämning och marken blir fuktigare. Granar som finns i skötselområdet skall avverkas och får därefter inte finnas i området. Al skall gynnas. Skötselområde 5 Bild 1. Ek inom skötselområde 5 anslutning till infarten till Kronoskogen vid parkeringsplatsen finns ett område som består av en ekplantering. 1 området ligger även en liten damm. Målbild Området skall ha en karaktär av trädklädd betesmark bestående av glest stående ekar med utvecklade brynmiljöer längs kanterna. Veteranisering av träden bör övervägas. Delar av området får användas som tillfållig parkering vid speciella tillfållen. Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 16

22 eala, urvårds, satsningen Skötsel Föryngringen av ek och bok skall gynnas. Träden närmast vägar och parkeringsplatser bör på något sätt skyddas då fordon kan skada rotsystemen. Vetarinsering av träd i området bör genomföras. Fauna- och fungadeåper skall finnas i området. Dessa placeras och utformas så att de inte utgör hinder för rörligt friluftsliv. Lärken längs riksvägen avverkas. Plantering av lämpliga brynmiljöer skall genomföras i områdes ytterkanter. Skötselområde 6 Området kallas Tylehögen och består av en stenburen naturbetesmark med olika fuktighetsgrad. Målbild Området skall bestå av växter som gynnar pollinatörer som bin, humlor, fjärilar med mera. Naturbetesmarken skall hållas öppen genom fortsatt hävd. Trädridåer runt området bör finnas som vindskydd. Skötsel En riktad insats skall inledningsvis genomföras för att försöka återskapa en naturbetesmark med högt betestryck. Betestrycket i området skall vara så stort att igenväxning inte sker. Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 17

23 eala urvårds satsningen Allmän skötsel rekreation Stigsystem Karta 6. Ledernas sträckning år 2015 Tillgänglighetsled, 750 m (belyst) le.. Grönt spår, 6 km Rött spår, 2,3 km (belyst) Ridled "liffier~!= Bild 3. Den tillgänglighetsanpassade leden i Kronoskogen Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 18

24 urvårds satsningen Motionsspår inklusive tillgänglighetsleden skall hållas framkomliga och vid behov rensas från nedfallna träd, ris och igenväxande vegetation. Spårkanterna skall alltid ha fri sikt. Spårmarkeringarna skall hållas under kontinuerlig tillsyn och nya sådana skall sättas upp vid behov. Inom området kommer olika orienteringsbanor att finnas uppsatta. Dessa kommer att variera över tid. Ridleder Ridleden skall hållas framkomlig och vid behov rensas från nedfallna träd, ris och igenväxande vegetation. Anordningar En regelbunden översyn och underhåll på anordningar såsom parkeringsplatser, vindskydd, utetoalett, cykelställ, grillplatser, informationsskyltar samt bord och bänkar, inom området skall ske. Spårmarkeringarna skall hållas under kontinuerlig tillsyn och nya sådana skall sättas upp vid behov. Belysningen i området skall också kontrolleras fortlöpande. Uppbindningsbom, p-hagar etcetera skall hållas under årlig översyn. Utegym Bild 4. Delar av utegymmet Ytan som utgör utegymmet skall hållas framkomlig och vid behov rensas från nedfallna träd, ris och igenväxande vegetation. Träningsredskapen skall hållas under årlig översyn. Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 19

25 eala urvårds.satsningen Skyltning På väl valda ställen vid vägar som leder in i området skall informationsskyltar rörande naturreservatet finnas uppställda. Minst en skall vara en större modell med mer information och finnas vid områdets huvudentré. Belysning Området hyser belysning till exempel längs elljusspår och vid entrén. Vid belysning skall alltid effekten på djurlivet i Kronskogen tas i beaktning. För att störa så lite som möjligt skall belysningen inte vara igång alls under perioden 15 april till och med 15 september. Resten av året får belysningen vara igång efter mörkrets inbrott fram till klockan och på morgonen från och med 06:00. Allmän skötsel flora, fauna och funga Skog Skogen i området bör bestå av cirka 90 procent lövskog med ädellövarter som ek (Quercus sp.), bok (Fagus sylvatica), avenbok (Carpinus betulus), fågelbär, ask (Fraxinus excelsior) och lind (Tilta sp.) samt andra lövträd. En dynamik med unga, gamla och döda träd skall råda i området. Gallring för att gynna föryngring av ädellövträd och för att frambringa solitärer skall ske. Bortröjning av nya granplantor skall ske vid behov. Dessutom skall skogen ha en luckighet då detta medför ett solbelyst fältskikt. Detta bidrar till att artantalet ökar. Brynmiljöer skall värnas och utvecklas. Bryn innehåller ofta en hög artrikedom då arter från både skogen och de närliggande omvigningarna trivs där. Dessa utgör vidare ett vindskydd som medför att mikroklimatet i skogen behålls. Detta leder bland annat till en ökad insektsfauna vilket i sin tur leder till fler fåglar och fladdermöss. Mängden död ved, både stående och liggande, behöver ökas i området. Den döda veden skall dock inte utgöra hinder eller fara vid rörligt friluftsliv. Fauna- och fungadepåer Vid åtgärder i skogsmiljöerna skall visst material av grövre slag sparas för anläggning av fauna- och fungadepåer. Grot kan i visst fall även sparas för samma ändamål. Även material som bildas vid slåtter kan ingå i depåerna. Placering av depåerna bör ske på flera ställen i området, men vissa delområden skall också lämnas fria från depåer. Hänsyn till friluftslivet skall tas. Depåerna skall inte ligga vid eller i nära anslutning till leder i området. Invasiva arter Invasiva arter är sådana som har spridit sig utanför sitt naturliga spridningsområde och av olika anledningar hotar den inhemska naturen. De sprids med få undantag medvetet eller omedvetet med mänsklig hjälp. Nedan listas vilka invasiva arter som förekommer inom Kronoskogen. Nya inhemska arter kan av olika anledningar etablera sig i naturreservatet i framtiden. Åtgärder som krävs för att bli av med invasiva arter skall alltid genomföras om sådana etablerar sig i området. I enlighet med Tomelillas åtgärder för miljömålen Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 20

26 etala urvårds, satsningen användes en kemikaliefri bekämpning av ogräs på offentlig mark. En mer ingående beskrivning över i Tomelilla kommun förekommande invasiva arter finns i bilaga 1. Invasiva arter som förekommer inom Kronoskogen (år 2015) är: Blekbalsamin (Impatiens parviflora) Druvfläder (Sambus racemosa) Jätteloka (Heraclewn manteagazzianum) Kirskål (Aegopodium podagraria) Tysklönn (Acer pseudoplanktnus) Holkar Fågelholkar och fladdermusholkar bör placeras i området. Det råder brist på hålträd och holkarna medför att man ökar antalet individer och arter som har möjlighet att leva i Kronoskogen. Holkar bör framförallt placeras inom skötselområdena 1 till och med 4. Uggleholkar bör placeras i södra delen av skötselområde 2. Det är viktigt att inflygningshålen är helt fria från grenar och kvistar. Fladdermusholkarna placeras bäst på grova träd i syd och sydvästlig riktning. Inga grenar eller kvistar bör skymma holken då detta kan hindra fladdermössen från att flyga in. Fladdermöss Ovan nämnda skogliga insatser där lövskog gynnas framför gran och brynmiljöer låts utvecklas och uppsättning av holkar är till gagn för fladdermöss. 1nsektsfaunan gynnas vilket medför furageringsbiotoper för fladdermössen. Holkarna bidrager till ytterligare boplatsmöjligheter. Förekomsten av döda eller gamla träd är också viktig för fladdermöss. Sandig mark Sandödla har tidigare förekommit i området. På senare tid har man dock inte noterat några. Detta beror troligen på att deras livsmiljöer kan ha försvunnit. Det kan med andra ord finnas förutsättningar för att sandödla ska trivas om man iordningställer lämpliga livsmiljöer för dem. Att återskapa sandblottor hade gynnat sandödla och även olika insekter såsom gaddsteklar och skalbaggar. För att åstadkomma detta bör man inom olika områden fläckvis skrapa av markens övre skikt med jämna mellanrum. Lämpliga områden är tillexempel de sydvästra delarna av skötselområde 3 som har sandiga jordar. På samma sätt är marken kring skötselområde 1 också lämplig. Metoden kan ersätta mer naturligt slitage såsom ras, brand och djurtramp (exempelvis häst). Innan man skrapar marken bör man genomföra en röjning av växtligheten för att underlätta arbetet. Grod- och kräldjur Lökgroda trivs bäst i luftiga och sandiga jordar vilket förekommer i Kronoskogen. Den har tidigare förekommit i dammen i skötselområde 1 och det finns möjlighet att den fortfarande finns en damm som i närliggande Svampabanan. Lökgroda lever dessutom i det närliggande naturreservatet Tryde och direkt norr om vägen vid Svampabanan. Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 21

27 ala urvårds satsningen Som det ser ut idag (år 2015) har lökgrodorna i närliggande områden inte någon möjlighet att ta sig till dammen i Kronskogen. Vid vägen finns barriärer för att förhindra grodorna att vandra över. Ett eventuellt återförande av lökgroda till Kronoskogen skulle dessutom gynnas av att dammen vore fri från skuggande träd och buskar. En inledande röjning runt dammen hade behövt ske och därefter vore det angeläget att kontinuerligt, med ett intervall på tre-fem år eller vid behov, underhålla omgivningen runt dammen. För spridning hade dessutom en trädfri korridor på cirka 25 meter till dammen genom skogen behövts. En sådan korridor hade även kunnat kombineras som promenadstråk inom området. Förutsättningarna för att återinföra lökgroda eller att underlätta för spridning från närliggande vatten skall undersökas. Närområdet skall inventeras så att förekomst av lökgroda och andra groddjur kan dokumenteras. Resultaten av dessa studier skall ligga till grund för eventuell fortsatt skötsel till gagn för groddjur inom Kronoskogen. Inga snokfynd har rapporterats in på Artportalen fram till år 2014 men närliggande Fyledalen hyser gott om snok. På olika ställen längs banvallen som passerar söder i området har man också noterat snok. En undersökning för förutsättningarna med inventering av potentiella livsmiljöer, såsom övervintringsplatser och äggkläckningsmiljöer, i och kring Kronoskogen skall ske. Resultaten från dessa undersökningar skall ligga till grund för åtgärder och skötsel för att gynna snok i Kronoskogen. Dokumentation och uppföljning Skötselplanen är tills vidare giltig gällande i planen angivna mål och riktlinjer för skötsel. Uppföljning och sammanställning av skötselåtgärder skall regelbundet utföras av den som utför de olika skötselåtgärderna till Tomelillas kommuns naturvårdsansvarige. Uppföljning av naturreservatets flora, fauna och funga samt vegetationstyper skall inledningsvis utföras var femte år, senare var tionde år. Sammanfattning av skötselåtgärder Åtgärd Var När Ansvar Underhåll och drift Motionsspår, Vid behov Kultur och fritid tillgänglighetsleden, utgym Underhåll spårmarkeringar Ridleden, motionsspår, Vid behov Kultur och fritid Översyn och underhåll av hästanordningar Översyn grillplatser, informationsskyltar, belysning och elljusspår, bord och stolar tillgänglighetsleden Ridleden Vid behov Kultur och fritid Hela naturreservatet Årligen Samhällsbyggnad skyltar Kultur och fritid resten Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 22

28 ala urvårds satsningen Skötsel parkering och cykelställ Sophantering och nedskräpning Rensa bort nedfallna träd Akuta skötselinsatser förknippade med fara för allmänheten Sätta upp fågel- och fladdermusholkar Plantering av fågelbär Skötselområde 2 Vid behov Samhällsbyggnad Hela naturreservatet Kontinuerligt Insamling: Kultur och fritid Upphämtning: Samhällsbyggnad Leder och områden med anordningar Vid behov Tillsyn: Kultur och fritid Genomförande: Samhällsbyggnad Hela naturreservatet Vid behov Samhällsbyggnad Hela naturreservatet Vinter 14/15 Samhällsbyggnad Naturskyddsföreningen Skötselområde 6 Samhällsbyggnad Rensa dammen Skötselområde 1 Vid behov Samhällsbyggnad Avverka träd och övrig högre vegetation runt dammen Skötselområde 1 En kraftansträngning och därefter var 3-5 år Samhällsbyggnad Frambringa en trädfri korridor Frambringa sandblottor Skötselområde 1 och 2 En kraftansträngning och därefter vid behov En kraftansträngning och därefter vid behov Fasa av sandbrinkar Skötselområde 4 i bäcken Gallra bort gran Skötselområde 2, 3 I ettapper därefter och 4 vid behov Gallra bort björk Skötselområde 5 En kraftansträngning och därefter vid behov Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad Veteransingering Skötselområde 2 Samhällsbyggnad Frambringande av fauna- och fungadepåer Bekämpning av invasiva arter Undersöka hur man kan restaurera och därefter sköta Hela naturreservatet I samband med röjning, gallring och avverkning Samhällsbyggnad Hela naturreservatet Vid behov Samhällsbyggnad Skötselområde 2 Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 23

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Diarienr. 2013-06332-55 2014-08-29 Söderorts Naturskyddsförening och Stockholms Naturskyddsförening

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Naturreservatet Magnehult domänreservat

Naturreservatet Magnehult domänreservat Naturreservatet Magnehult domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR MAGNEHULT DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Denna redogörelse beskriver den naturvårdspolicy som kommer att tillämpas vid exploateringen av fastigheterna

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

Långvråns Naturreservat

Långvråns Naturreservat Långvråns Naturreservat Skötselplan Upprättad 1991 Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING I ALLMÄN BESKRIVNING...5 1. ADMINISTRATIVA DATA...5 2. ÖVERSIKTEIG BESKRIVNING AV BEFINTLIGA

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT 1(3) Naturvårdsenheten Jennie Niesel Borås Stad Miljöskyddskontoret Att. Jenny Pleym 501 80 BORÅS Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT Beviljade projekt Länsstyrelsen

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

Bildande av naturreservatet Fågelmossens domänreservat i Motala kommun

Bildande av naturreservatet Fågelmossens domänreservat i Motala kommun LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Miljövårdsenheten Maria Taberman BESLUT åååå-03-27 2310-10288-95 0583-214 1(5) Assi Domän AB 105 22 STOCKHOLM Bildande av naturreservatet Fågelmossens domänreservat i Motala

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun. Naturreservatets namn ska vara Trolleflods naturreservat.

Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun. Naturreservatets namn ska vara Trolleflods naturreservat. LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND BESLUT 2002-04-26 1(5) 0511-12899-01 0583-217 dk Naturvårdsverket Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Naturvårdsprogram ÅTGÄRDSPROGRAM

Naturvårdsprogram ÅTGÄRDSPROGRAM Naturvårdsprogram ÅTGÄRDSPROGRAM Naturvårdsprogram för Kävlinge kommun Åtgärdsprogram (mars 2003) Projektgrupp Patrik Lund Kartor Patrik Lund Layout Ann Ekvall Fotografier Cecilia Backe, Cecilia Torle,

Läs mer

SKÖTSELPLAN FÖR STRANDBADSKOGEN

SKÖTSELPLAN FÖR STRANDBADSKOGEN SKÖTSELPLAN FÖR STRANDBADSKOGEN INNEHÅLL BESKRIVNINGSDEL... 3 1. SYFTE... 3 2. ÖVERSIKTSKARTA OCH ADMINISTRATIVA DATA... 3 3. HISTORISK, NUVARANDE OCH FRAMTIDA MARK- OCH VATTENANVÄNDNING... 4 3.1 Berggrund,

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Bildande av naturreservatet Pipmossens domänreservat i Finspångs kommun

Bildande av naturreservatet Pipmossens domänreservat i Finspångs kommun LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Miljövårdsenheten Maria Taberman BESLUT åååå-04-22 1(5) 2310-10289-95 0562-204 Assi Domän AB 105 22 STOCKHOLM Bildande av naturreservatet Pipmossens domänreservat i Finspångs

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Nyström, P., Hertonsson, P., Pärlklint, L.-G., & Stenberg, M. (2012) Arbetsberedning för återstående åtgärder i Bråån. På uppdrag av Strabag AB.

Nyström, P., Hertonsson, P., Pärlklint, L.-G., & Stenberg, M. (2012) Arbetsberedning för återstående åtgärder i Bråån. På uppdrag av Strabag AB. 2012 Stenberg, M., Nyström, P. & Hertonsson, P.(2012) Verksamhetsberättelse för arbetet med hotade groddjur i Skåne 2012. På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne. Åbjörnsson, K. & Stenberg, M (2012) Översiktlig

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Biologisk mångfald på våra motorbanor Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER

NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER 1 (6) NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808), MB, beslutar länsstyrelsen att det område som utmärkts på bifogad

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern RESTAURERINGSPLAN Datum 2014-11-06 Referens 512- Sida 1(6) Restaureringsplan Fågelskär i Vänern Natura 2000-kod och namn: SE061001 Millesvik och Lurö skärgård, SE0610006 Värmlandskärgården, SE 0610249

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap viltvård för ett rikare landskap Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård för rikare landskap Stannar man upp, tittar och tänker efter är det svårt att inte fascineras av mångfalden

Läs mer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Peter Nolbrant 2010 02 26 Miljöerna sträcker sig ofta längs längre sträckor längs vattendragen och

Läs mer

Guide till tystnaden. Naturlig kraft och tankepauser

Guide till tystnaden. Naturlig kraft och tankepauser UPPTÄCK TYSTA PLATSER I SUNDBYBERG Guide till tystnaden Det här är en guide för dig som enkelt vill ta en promenad till en rofylld och tyst plats i naturen. Sundbybergs stad har valt ut fem natursköna,

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Handlingar Övriga handlingar Plankarta daterad 2012-10-30 rev. 2014-01-20 Planbeskrivning daterad 2012-10-30

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Ekosystemtjänster i svenska skogar Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet SKOG TRÄD SKOG DJUR BÄR SVAMPAR TRÄD SKOG BÄR DJUR SVAMPAR JAKT TRÄD SKOG BÄR DJUR

Läs mer

Bildande av naturreservatet Lustigkulle domänreservat i Motala kommun

Bildande av naturreservatet Lustigkulle domänreservat i Motala kommun LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Miljövårdsenheten Maria Taberman BESLUT 1998-02-11 sid Fel! Okänt (Fel! Okänt ) 2310-10287-95 0583-213 Assi Domän AB 105 22 STOCKHOLM Bildande av naturreservatet Lustigkulle

Läs mer

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Mer än en golfbana - ta tillvara banans natur- och kulturvärden Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Introduktion För många golfspelare är naturupplevelsen lika viktig som själva spelet. Golfbanor

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar.

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Foto: Lennart Bratt Bild 2. Tjocka mattor av ris, mossa eller lav breder

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson RIO GÖTEBORG NATUR-

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Information till dig som bor i Landskrona

Information till dig som bor i Landskrona Samhällsinformation från Landskrona stad Landskrona stad Information till dig som bor i Landskrona Foto: Karolina Nyberg Den här broschyren är en information till dig som bor i Landskrona. Anledningen

Läs mer

Avverkning som berör höga naturvärden

Avverkning som berör höga naturvärden MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling

Läs mer

Slutförda uppdrag. Uppdrag Uppdragsgivare Län År. Ledande vindkraftsbolag. Ledande vindkraftsbolag. Länsstyrelsen i Skåne län. Ledande vindkraftsbolag

Slutförda uppdrag. Uppdrag Uppdragsgivare Län År. Ledande vindkraftsbolag. Ledande vindkraftsbolag. Länsstyrelsen i Skåne län. Ledande vindkraftsbolag Slutförda uppdrag Uppdrag Uppdragsgivare Län År Naturvårdsunderlag Grönstruktur- och naturvårdsplan, Sjöbo kommun. Sjöbo kommun Skåne 2014 2014 2013 Naturvårdsunderlag för skötselplaner för naturreservaten

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer