ANVISNINGAR FÖR IFYLLANDE AV EN ANSÖKAN OM SKULDSANERING

Transkript

1 ANVISNINGAR FÖR IFYLLANDE AV EN ANSÖKAN OM SKULDSANERING 1 Innan en gäldenär lämnar in en ansökan om skuldsanering skall han eller hon reda ut möjligheterna att ingå förlikning med sina borgenärer. Om någon lösning inte nås, kan gäldenären ansöka om skuldsanering hos domstol. Om det finns förutsättningar för skuldsanering, fastställer domstolen ett betalningsprogram för gäldenären. När tiden för betalningsprogrammet går ut och den betalningsskyldighet som föreskrivs i programmet är fullgjord, befrias gäldenären från resten av skulderna. I slutet av dessa anvisningar redogörs för förutsättningarna och hindren för skuldsanering samt innehållet i sökandens skyldighet att medverka. Sökanden uppmanas att studera också denna del av anvisningarna. Sökanden kan i alla skeden av behandlingen få hjälp och råd av kommunernas ekonomiska rådgivare och skuldrådgivare. Uppgifter om skuldsanering finns på bl.a. justitieministeriets och Konsumentverkets sidor i Internet ( och Ansökan om skuldsanering Ansökan om skuldsanering skall göras enligt ett formulär som justitieministeriet har fastställt för ändamålet. Annars kan ansökan lämnas utan prövning. Bifogade blankett (ansökan om skuldsanering) följer det formulär som justitieministeriet har fastställt. Ansökan kan göras också på en annan handling, om uppgifterna till sitt innehåll motsvarar formuläret. Ansökan skall lämnas till tingsrätten på sökandens hem- eller boningsort. I två fall kan ansökan också lämnas till någon annan tingsrätt: (1) Om sökanden gör gemensam ansökan med äkta maken, en medgäldenär eller en borgensman, lämnas ansökningarna till den tingsrätt som är hem- eller boningsort för någon av sökandena. (2) En sökande som idkar näringsverksamhet som ansvarig bolagsman i ett öppet bolag eller kommanditbolag, eller som aktieägare i ledningen för ett aktiebolag och har en skuld som grundar sig på en borgensförbindelse som givits för bolagets skuld kan lämna sin ansökan till den tingsrätt där ett företagssaneringsförfarandet är anhängigt för bolaget. Felaktiga eller vilseledande uppgifter kan leda till att skuldsanering förvägras sökanden. Om straffbarheten av ett sådant förfarande bestäms i strafflagen. Sökanden svarar för att de uppgifter som han eller hon har lämnat är riktiga även om ansökan sätts upp av ett biträde eller någon annan person. En förteckning över de handlingar som skall fogas till ansökan finns i slutet av dessa anvisningar. Om bilagorna bestäms i förordningen om skuldsanering för privatpersoner (58/1993). Skuldsanering noteras i ett offentligt register som förs av Rättsregistercentralen. De uppgifter som finns i skuldsaneringsregistret får lagras i ett kreditupplysningsregister. Om registrets datainnehåll och avförandet av uppgifter ur registret bestäms i förordningen om skuldsanering för privatpersoner. SÖKANDENS PERSONUPPGIFTER OCH SÖKANDENS BITRÄDE ELLER DEN SOM HAR SATT UPP ANSÖKAN Om en intressebevakare har förordnats för sökanden, skall även intressebevakarens namn och kontaktuppgifter nämnas. I ansökan antecknas om sökanden vill att meddelanden, uppmaningar och kallelser, (t.ex. en uppmaning att komplettera ansökan eller en kallelse till handläggning av ansökan vid ett sammanträde) skall sändas enbart till biträdet eller både till sökanden och biträdet eller den som har satt upp ansökan (t.ex. en skuldrådgivare). GEMENSAM ANSÖKAN Äkta makar, medgäldenärer samt gäldenären och en borgensman kan ansöka om skuldsanering gemensamt. Grunden för en gemensam ansökan kan vara t.ex. att sökandenas bostad utgör säkerhet för en gemensam skuld, en skuld som sökandena (medgäldenärerna, gäldenären och borgensmannen) gemensamt svarar för utgör en betydande del av sökandenas skulder, alla parter i skuldförhållandet är sökande och att man vid skuldsaneringen samtidigt vill bestämma såväl varje gäldenärs ansvar mot borgenären som gäldenärernas inbördes ansvar. FAMILJEFÖRHÅLLANDEN I denna punkt skall sökanden redogöra för sina familjeförhållanden. Med make avses äkta make, person med vilken sökanden lever samman under äktenskapsliknande förhållanden eller den andra parten i ett registrerat partnerskap. Med äkta make avses också den andra parten i ett registrerat partnerskap

2 Sökanden skall anteckna namn och födelsetider för de personer som bor tillsammans med sökanden i samma hushåll. Motsvarande uppgifter skall också antecknas för de av sökandens minderåriga barn som inte bor tillsammans med sökanden. Även andra personer som bor tillsammans med sökanden i samma hushåll (t.ex. sökandens föräldrar) skall nämnas. Om sökanden inte bor tillsammans med sin make, har en ansökan om äktenskapsskillnad anhängig eller i sin bostad har andra personer som bor där utan att ha gemensamt hushåll med sökanden, skall detta antecknas i punkten Tilläggsutredning. UPPGIFTER OM SÖKANDENS BOSTAD Med bostad avses sökandens och familjens stadigvarande bostad. En sökande som bor i en hyresbostad skall fylla i de punkter i ansökan som gäller en sådan bostad. En sökande som bor i en ägareller bostadsrättsbostad, skall ge närmare uppgifter om bostaden på sidan 4, under rubriken Förmögenhet. Bor sökanden t.ex. på grund av sitt arbete på en annan ort än familjen, skall vid behov en särskild redogörelse om saken fogas till ansökan. Om hyresvärden är ett offentligt samfund eller ett allmänt känt bolag eller någon annan allmänt känd sammanslutning (t.ex. ett försäkringsbolag), behöver hyresvärdens adress inte antecknas. I ansökan skall också antecknas om hyresvärden är en närstående person till sökanden eller ett företag som ägs av sökanden eller av en närstående person till sökanden. En närstående person kan vara en familjemedlem, en nära släkting eller någon annan person som står sökanden nära. SÖKANDENS NUVARANDE FÖRVÄRVS- VERKSAMHET ELLER ÖVRIGA VERKSAMHET I denna punkt antecknar sökanden sitt yrke och nuvarande anställningsförhållande. Om arbetet har ordnats som sysselsättningsåtgärd, skall detta nämnas i samband med uppgifterna om arbetsgivaren. Sökanden skall också meddela om arbetsgivaren är en närstående person till sökanden (familjemedlem, nära släkting, annan person som står sökanden nära) eller ett företag som ägs av en närstående person till sökanden. En sökande som vid ansökningstidpunkten idkar näringsverksamhet skall dessutom fylla i den inkomstutredningsblankett för näringsidkare som hör till ansökan samt den utredning om tillläggsförutsättningar för skuldsanering som hör samman med den. Detta gäller sökande som idkar näringsverksamhet på hel- eller deltid, som enskild näringsidkare eller yrkesutövare, ansvarig bolagsman i ett öppet bolag eller kommanditbolag eller 2 aktieägare i ledningen före ett aktiebolag. En studerande skall i sin ansökan ange det yrke eller den examen som studierna syftar till samt när studierna började, i vilket skede de befinner sig samt när de (sannolikt) slutförs. Om det är frågan om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, antecknas detta särskilt. En pensionär skall anteckna datum när han eller hon blev pensionerad. Om pensionen har beviljats för viss tid, skall detta nämnas i punkten Tilläggsutredning. UTBILDNING OCH ARBETSERFARENHET I denna punkt skall sökanden ge uppgifter om sin utbildning. De för arbetserfarenheten viktigaste anställningsförhållandena och tidpunkterna för dessa samt arbetsgivarens namn skall antecknas i tidsföljd för åtminstone de fem senaste åren. Tidpunkten när ett anställningsförhållande har börjat eller slutat kan antecknas så, att månaden och året eller bara året anges, om det är svårt att ta reda på exakt datum. Har sökanden varit näringsidkare, skall uppgifter om företaget (företagets namn och bolagsform) och sökandens ställning i företaget antecknas på motsvarande sätt. Slutligen skall sökanden anteckna hur många år han eller hon sammanlagt har varit verksam i arbetslivet. En sökande som har haft många kortvariga anställningsförhållanden kan i denna punkt anteckna hur många anställningsförhållandena har varit samt den sammanlagda tid som sökanden har varit anställd. De enskilda anställningsförhållandena kan styrkas t.ex. med Pensionsskyddscentralens förteckning över förvärvsarbete, som i så fall skall fogas till ansökan. Om bilagor (förteckning över förvärvsarbete, arbetskraftsmyndigheternas utlåtande) fogas till en ansökan, skall en anteckning om bilagorna göras på ansökan. KALKYL ÖVER SÖKANDENS BETAL- NINGSMÅN Betalningsmånen är den del av sökandens inkomster som han eller hon skall använda för att betala sina skulder vid skuldsaneringen. Betalningsmånen räknas så, att sökandens nettoinkomster minskas med sökandens nödvändiga utgifter. Närmare bestämmelser om vilka inkomster och utgifter som skall beaktas vid beräkningen av betalningsmånen ingår i en förordning av justitieministeriet (322/2001). Om sökanden är gift eller bor i ett samboförhållande eller registrerat partnerskap, skall även makens inkomster och utgifter antecknas i ansökan. Inkomster per månad (I 1) I denna punkt antecknas sökandens (brutto)månadsinkomst från det arbetsförhållande som

3 är sökandens huvudsyssla. En inkomst som betalas för en längre period än en månad skall antecknas omräknad till inkomst per månad. De inkomster som sökanden förtjänar per månad skall specificeras och adderas. Specifikationen kan göras i en bilaga eller i punkten Tilläggsutredningar och andra omständigheter som påverkar sökandens betalningsförmåga. Semesterpremien antecknas separat efter utgifterna. (I 2) I denna punkt antecknas samtliga de inkomster som sökanden får av sin näringsverksamhet. Om inkomsterna är oregelbundna, antecknas den genomsnittliga inkomsten per månad. (I 3). I denna punkt antecknas andra ersättningar som betalas för ett arbete, såsom dagpenningar och kilometerersättningar, hela beloppet. De nödvändiga kostnader som förmånen är avsedd att täcka antecknas i punkten (U4). Naturaförmåner specificeras i punkten Tilläggsutredningar och andra omständigheter som påverkar sökandens betalningsförmåga. (I 4) I denna punkt antecknas pensionsinkomster. (I 5) I denna punkt antecknas olika förmåner som ersätter förlust av förvärvsinkomst, såsom arbetslöshetsersättning, bidrag från arbetslöshetskassa samt dagpenning som betalas med stöd av sjukförsäkringslagen eller på någon annan grund. Dessutom antecknas övriga bidrag och förmåner som påverkar betalningsförmågan (t.ex. stöd för hemvård av barn samt studiestöd). Gemensamma bidrag och förmåner till makar delas jämnt mellan makarna. Utkomststöd antecknas inte som inkomst. Uppgifter om utkomststöd som betalas sökanden och hans eller hennes make antecknas i punkten Tilläggsutredningar och andra omständigheter som påverkar sökandens betalningsförmåga. Bland sökandenas inkomster antecknas inte barnbidrag, underhållsbidrag eller underhållsstöd till barn. Dessa beaktas som avdrag från de utgifter som underhållet av ett barn medför. (I 6) I denna punkt antecknas bostadsbidrag. Bostadsbidraget delas jämnt mellan makarna. (I 7) I denna punkt antecknas kapital- och dividendinkomster. Vid behov skall inkomsterna specificeras i punkten Tilläggsutredningar och andra omständigheter som påverkar betalningsförmågan. (I 8) I denna punkt antecknas sådana övriga inkomster som inte har antecknats ovan. Vid behov specificeras inkomsterna i punkten Tilläggsutredningar och andra omständigheter som påverkar betalningsförmågan. (I 9) Inkomsterna adderas. 3 (I 10) Skatter och andra lagstadgade avgifter dras av från inkomsten. Även den per månad kalkylerade medlemsavgiften till en fackförening dras av, också när sökanden själv betalar avgiften. Sökanden måste se till att förskottsinnehållningen är av rätt storlek. Att kontrollera förskottsinnehållningen är särskilt viktigt om sökandens inkomster har förändrats under det innevarande eller gångna året eller förändringar har skett i de avdrag som görs från inkomsten. (I 11) I denna punkt antecknas sökandens nettoinkomster, vilka man får genom att minska sökandens inkomster (I 9) med skatter och andra avgifter (I 10). (I 12) I denna punkt antecknas hur många procent sökandens nettoinkomster utgör av sökandens och hans eller hennes äkta makes sammanlagda inkomster. Motsvarande anteckning görs, om sökanden lever i ett registrerat partnerskap. Utgifter per månad Betalningsmånen beräknas så, att sökandens inkomster minskas med oundgängliga utgifter, enligt sökandens redovisning av dessa utgifter. Som utgifter beaktas oundgängliga levnadskostnader, boendekostnader, utgifter för barndagvård, utgifter för utbildning av barn som fyllt 18 år, underhållsbidrag som sökanden betalar samt övriga utgifter för sökandens försörjning. Utgifterna antecknas som månadsutgifter. Utgifterna delas mellan makarna i förhållande till deras nettoinkomster, om sökanden är gift eller lever i ett registrerat partnerskap. Om sökanden lever i ett äktenskapsliknande förhållande, delas utgifterna jämnt mellan makarna. Om ett par som lever samman under äktenskapsliknande förhållanden har ett gemensamt barn, delas barnets levnadskostnader dock i förhållande till makarnas inkomster. (U 1) Som övriga oundgängliga levnadskostnader antecknas i denna punkt sökandens och hans eller hennes familjs utgifter för kost och kläder, sedvanliga utgifter för hälso- och sjukvård utgifter för personlig hygien, hemmets hygien samt underhåll av hemmet, användning av lokaltrafik, prenumeration på dagstidning, tv-licens och användning av telefon, hobby- och rekreationsverksamhet samt andra liknande utgifter. Utgifterna behöver inte specificeras. Sökanden kan använda de belopp som anges i justitieministeriets förordning (322/2001). År 2004 är beloppen följande:

4 ensamstående eller ensamförsörjare 443 euro, den som lever i äktenskap eller äktenskapsliknande förhållande eller bor i samma hushåll som en annan myndig person 372 euro, minderåriga barn som bor i samma hushåll som sökanden: första och andra barnet 282 euro, tredje och därpå följande barn 262 euro, samt barn som fyllt 17 år och bor i samma hushåll som sökanden 312 euro. Penningbeloppen justeras enligt lagen om folkpensionsindex (456/2001). De justerade beloppen meddelas årligen i ett beslut av justitieministeriet som publiceras i författningssamlingen under november månad. När det gäller kostnaderna för barn, skall från beloppen dras av barnbidrag och underhållsbidrag eller underhållsstöd till ett barn. Den förhöjning av barnbidraget som betalas till en ensamförsörjare och ett vårdbidrag till ett sjukt barn dras dock inte av. Efter att barnet har fyllt 18 år kan oundgängliga utgifter för utbildning av barnet beaktas som utgifter för gäldenären tills barnet har avslutat sin gymnasieutbildning eller under högst två år av annan utbildning efter grundskolan. Bidrag och förmåner som barnet får dras av från utbildningskostnaderna. Om barnet själv med sina inkomster eller förmögenhet kan stå för sina levnadskostnader, skall även detta beaktas som ett avdrag från levnadskostnaderna. En sökande som anser sig klara sig med lägre kostnader än de ovan nämnda kan anteckna ett lägre belopp i sin ansökan. Om sökanden har högre kostnader än vanligt (t.ex. för arbetsresor eller hälso- och sjukvård), skall dessa antecknas i punkterna (U 4) och (U 7). (U 2) Till boendekostnaderna hänförs: hyra för hyresbostad, skötsel- och finansieringsvederlag för ägarbostad och vederlag för nyttjande av bostadsrättsbostad, avgifter för vatten, elektricitet, gas, värme, bastu och avfallshantering, jord- och tomtlegoavgifter, fastighetsskatt och övriga eventuella avgifter för fastigheten, försäkringspremierna för sedvanlig hem- eller fastighetsförsäkring samt övriga eventuella oundgängliga boendeutgifter. Boendekostnaderna specificeras i ansökan. Om kostnaderna klart överstiger de skäliga boendekostnaderna på orten, görs betalningsprogrammet upp så att gäldenärens boendekostnader beaktas till ett belopp som kan anses skäligt. 4 (U 3) I denna punkt antecknas beloppet av barnens dagvårdsavgifter. (U 4) I denna punkt antecknas sökandens kostnader för sitt arbete. Av arbetsresekostnaderna antecknas endast den del som överstiger lokaltrafiktaxan (denna taxa beaktas i de oundgängliga levnadskostnaderna). Resekostnaderna skall redovisas. Om sökanden använder egen bil för arbetsresor, kan dessa arbetsresekostnader beaktas på samma grunder som de kan godkännas som avdrag i beskattningen. I denna punkt antecknar sökanden också de kostnader som ersättningarna i punkt (T 3) är avsedda att täcka (t.ex. dagpenningar och kilometerersättningar). Om sökandens utgifter är lägre än ersättningarna, räknas skillnaden till betalningsmånen. I denna punkt antecknas även de övriga kostnader som arbetet medför (t.ex. kostnader för arbetsredskap). (U 5) I denna punkt antecknas underhållsbidrag som sökanden betalar. (U 6) I denna punkt antecknas osedvanligt stora hälso- och sjukvårdskostnader (regelbundna utgifter eller utgifter som beror på en sjukdom av engångskaraktär). I punkten antecknas också de kostnader som utövning av umgängesrätten till ett barn medför samt övriga särskilda utgifter som inte ingår i ovan nämnda utgiftsposter. Utgifterna skall specificeras och redovisas. Redovisningen och specifikationen kan ske i punkten Tilläggsutredningar och andra omständigheter som påverkar sökandens betalningsförmåga eller i en särskild bilaga. Sökandens betalningsmån per månad I denna punkt beräknas beloppet av sökandens betalningsmån. Först anges de sammanlagda nettoinkomsterna per månad. Till dessa läggs sedan en eventuell semesterpremie, beräknad per månad. De sammanlagda inkomsterna per månad minskas med utgifterna per månad. Skillnaden utgör sökandens betalningsmån. Tilläggsutredningar och andra omständigheter som påverkar sökandens betalningsförmåga Om sökanden får naturaförmåner, skall uppgifter om dessa antecknas på blanketten (uppgifter om vad naturaförmånen omfattar, naturaförmånens väde samt utbetalaren). I denna punkt skall sökanden också reda ut vad de övriga utgifterna i punkt (U 6) i kalkylen över betalningsmånen grundar sig på (t.ex. utgifterna för utövning av umgängesrätt). Även eventuell tilläggsutredning för beräkningen av betalningsmånen lämnas i denna punkt.

5 Om ett belopp månatligen mäts ut av sökandens eller makens inkomster, skall en separat anteckning göras om detta. I punkten Förändringar som man vet att kommer att inträffa och som påverkar sökandens betalningsförmåga antecknas t.ex. tidpunkten när underhållsskyldighet upphör, pension börjar utbetalas eller vårdledighet upphör samt en bedömning av hur detta påverkar beloppet av sökandens betalningsmån. FÖRMÖGENHET I denna punkt antecknar sökanden sin förmögenhet samt hur mycket han eller hon uppskattar att förmögenheten är värd. Med värde avses egendomens sannolika försäljningsvärde. Med ägarandel avses den andel som sökanden äger av egendomen i fråga. Om sökanden är ensam ägare till egendomen, anges ägarandelen som 1/1. Om sökanden äger egendomen tillsammans med någon annan person, anger sökanden sin andel som ett bråktal. Värdet på egendomen anges så, att både värdet på hela egendomen och värdet av sökandens ägarandel anges var för sig. Om sökanden inte kan bedöma egendomens gängse värde, kan beskattningsvärdet antecknas som värde. En anteckning om detta skall göras på blanketten. I den skriftliga utredning av egendomens värde som skall fogas till ansökan är det skäl att nämna alla de omständigheter som inverkar på värdet (t.ex. bostadens skick, standard, ålder och läge). Om sökanden äger en annan fastighet än en bostadsfastighet som sökanden själv använder, skall av utredningen framgå uppgifter om fastighetens areal, användningsändamål (jord- och skogsbruk, bostad, fritidsbostad), byggnaderna på fastigheten samt områdesplaneringen, i den mån som dessa omständigheter inverkar på fastighetens värde. Om sökanden är delägare i ett dödsbo, är det skäl att till ansökan foga en kopia av bouppteckningen. Om det värde på tillgångarna som har antecknats i bouppteckningen inte längre motsvarar tillgångarnas gängse värde, skall sökanden i den skriftliga utredningen redogöra för vad sökandens uppskattning av värdet baserar sig på. En sökande som äger en bil eller har en sådan till sitt förfogande, skall utreda om bilen är nödvändig för sökanden. I punkten Övrig förmögenhet skall sökanden anteckna sina kontanta medel, om beloppet överstiger 200 euro. Bankdepositioner överstigande euro antecknas till det belopp som står på det senaste kontoutdraget, eller enligt beloppet vid någon annan tidpunkt. Bland övrig förmögenhet uppges t.ex. en båt som sökanden äger, hemlösöre och personliga tillhörigheter som överstiger 5 sökandens skäliga behov, samt arbetsredskap och med dem jämförbara föremål som sökanden inte behöver för att trygga sin utkomst. En sökande som idkar näringsverksamhet skall inte anteckna den förmögenhet som hör till näringsverksamheten på ansökningsblanketten, utan i en separat inkomstutredning för näringsidkare. De olika förmögenhetsposterna adderas. Om sökandens minderåriga barn har betydande egendom, skall sökanden anteckna vilken egendom det är frågan om samt hur barnen har fått den. FÖRMÖGENHET SOM SÖKANDEN HAR ÄGT TIDIGARE I denna punkt antecknas uppgifter om egendom som sökanden har ägt under de senaste tio åren. Om egendomens värde inte har varit betydande (t.ex. aktier, andel i dödsbo), är det inte nödvändigt att anteckna uppgifterna. Sökanden skall utreda på vilket sätt (t.ex. genom försäljning, byte, gåva, exekutiv auktion) och när sökanden har gjort sig av med egendomen samt för vilket ändamål betalningen har använts. Om köpeskillingen inte har medfört något överskott för sökanden (dvs. om köpeskillingen har använts till att betala skulder), räcker det att sökanden meddelar detta. Om betalningen endast delvis har använts till att betala skulder, skall av utredningen framgå till vilken borgenär betalningen har skett samt vilket skuldbelopp som har betalts, om detta kan utredas utan större svårighet. Om sökanden har avstått från arv, är det skäl att till ansökan foga en utredning om när och av vilken orsak sökanden har avstått från arvet. FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR SKULD- SANERING En sökande kan inte beviljas skuldsanering om inte förutsättningar för skuldsanering finns. Även om förutsättningarna finns, kan ansökan avslås om det finns ett lagstadgat hinder för skuldsanering (10 lagen om skuldsanering för privatpersoner) och det inte finns vägande skäl för skuldsanering (10 a ). Bestämmelserna om hinder för skuldsanering och vägande skäl för skuldsanering finns i slutet av ifyllningsanvisningen. Allmänna förutsättningar Den allmänna förutsättningen för skuldsanering är att sökanden är insolvent. Med insolvens avses att sökanden är oförmögen att betala sina skulder när de förfaller till betalning och att denna oförmåga inte är endast tillfällig. Om sökanden är insolvent eller inte framgår av ansökan och dess bilagor, där inkomsterna, utgifterna, förmögenheten och skulderna utreds.

6 Förutom insolvensförutsättningen måste sökanden också ha de övriga förutsättningar som föreskrivs i lagens 9. Dessa är 1) väsentligt försvagad betalningsförmåga och 2) att det i övrigt föreligger vägande skäl för en skuldsanering med beaktande av beloppet av skulderna i förhållande till gäldenärens betalningsförmåga. Förutsättningarna är alternativa, men en sökande kan ha dem bägge. För att en sökande skall kunna beviljas skuldsanering förutsätts dessutom att sökanden inte rimligen förmår förbättra sin betalningsförmåga så att han eller hon kan klara av de utgifter som skulderna ger upphov till. Väsentlig försvagning av betalningsförmåga Om den huvudsakliga orsaken till sökandens insolvens är att betalningsförmågan har försvagats väsentligt på grund av ändrade förhållanden, skall orsaken eller orsakerna till ändringen antecknas på den plats på blanketten som är avsedd för ändamålet. En annan orsak kan vara t.ex. en förändring i familjeförhållandena. Om sökandens betalningsförmåga har försvagats på grund av arbetslöshet, skall orsaken till att arbetsförhållandet upphörde antecknas på den plats på blanketten som är avsedd för ändamålet. Saken kan också utredas i en separat bilaga (utredning om skuldsättningen, dvs. den s.k. skuldsättningshistoriken). Förhållandena måste ha förändrats väsentligt huvudsakligen av orsaker som inte beror på sökanden. Förhållandet mellan skuldbeloppet och gäldenärens betalningsförmåga Skuldsanering kan sökas även på den grunden att det finns vägande skäl för skuldsanering med beaktande av beloppet av skulderna och de förpliktelser som ansluter sig till dem i förhållande till gäldenärens betalningsförmåga. Vägande skäl för en skuldsanering kan också finnas om sökanden inte utan skuldsanering kan klara sina skulder och särskilt om sökanden inte ens under ett flertal år kan betala sina skulder annat än delvis eller bara kan betala räntorna. I fråga om denna förutsättning har inte orsaken till insolvensen eller de förändringar som kan ha inträffat i sökandens förhållanden någon avgörande betydelse. Det totala skuldbeloppet Det totala skuldbeloppet antecknas alltid i ansökan. Skulderna antecknas var för sig i förteckningen över skulder. Utredning om skuldsättningen Till ansökan skall alltid fogas en s.k. skuldsättningshistorik. Denna är en fritt formulerad redogörelse av vilken skall framgå orsaken till att skulden togs samt med vilka inkomster och 6 tillgångar sökanden har för avsikt att betala tillbaka skulden. De omständigheter som har vållat sökandens insolvens skall också utredas här. Särskilda förutsättningar Hinder för skuldsanering av temporär orsak En skuldsaneringsansökan kan avslås om sökanden av en temporär orsak saknar betalningsmån eller av samma orsak med sin betalningsmån inte förmår betala sina vanliga skulder till ett belopp som inte skall anses vara obetydligt. En temporär orsak kan vara t.ex. studier, arbetslöshet, tidsbestämd frånvaro från arbetet eller att sökandens ekonomiska situation är instabil därför att utövningen av en näringsverksamhet har upphört. Vid bedömningen av om orsaken är temporär och av storleken på betalningsmånen beaktas särskilt sökandens förvärvsmöjligheter. I ansökningsblanketten eller en separat bilaga skall sökanden motivera varför hans eller hennes ansökan skall godkännas trots att orsaken till insolvensen är temporär. När domstolen överväger att bevilja t.ex. en arbetslös sökande skuldsanering, tar den hänsyn till hur länge arbetslösheten har pågått, sökandens möjligheter att i en nära framtid få arbete samt om sökandens betalningsförmåga kan förmodas bli bättre genom att sökanden får arbete och sedan i högre grad än obetydligt kommer att kunna betala sina skulder. Tilläggsförutsättningar som gäller näringsidkare En sökande som vid ansökningstillfället idkar näringsverksamhet som huvud- eller bisyssla skall fylla i blanketten inkomstutredning för näringsidkare samt de punkter på ansökningsblanketten som gäller tilläggsförutsättningar för skuldsanering. Om sökanden idkar näringsverksamhet som enskild näringsidkare eller yrkesutövare, är tilläggsförutsättningarna att sökanden inte har skulder som härrör av ifrågavarande näringsverksamhet eller dessa är få till antalet och den förmögenhet som han enbart eller i huvudsak använder i denna näringsverksamhet är obetydlig, eller de skulder som ansluter sig till ifrågavarande näringsverksamhet inte är få till antalet men det bland dessa inte finns sådana som förfallit till betalning men inte betalts och sökanden förmår betala de skulder som har samband med näringsverksamheten med de inkomster som uppkommer i verksamheten allt eftersom de förfaller till betalning. För en sökande som idkar näringsverksamhet som personligen ansvarig bolagsman i ett öppet bolag eller ett kommanditbolag, är tilläggsförutsättningarna att

7 bolaget är solvent och inte hotas av insolvens, eller ett sådant förfarande som avses i lagen om företagssanering (47/1993) är anhängigt för bolagets vidkommande. Utredning av möjligheterna till förlikning Sökanden skall alltid utreda möjligheterna att ingå förlikning med borgenärerna i syfte att rätta till sin ekonomiska situation. I denna punkt eller i en separat bilaga skall sökanden redogöra för vilka borgenärer han eller hon har haft kontakt med samt orsaken till att förlikning inte har kunnat nås. Tidigare ansökan till domstol om skuldsanering Om sökanden tidigare har ansökt om skuldsanering, skall på blanketten antecknas uppgifter om detta samt om hur ärendet har avgjorts. Om sökanden har beviljats skuldsanering och betalningsprogrammet har slutförts eller bestämts att förfalla, skall också detta antecknas på blanketten. En tidigare skuldsanering är också ett hinder för att skuldsanering skall kunna beviljas. Om det finns vägande skäl, kan skuldsanering dock beviljas även i dessa fall. Vägande skäl En sökande som vet att det för hans eller hennes vidkommande kan bli aktuellt med ett avslag på ansökan därför att det finns hinder för skuldsanering har skäl att redan i sin ansökan eller en bilaga till den utreda de vägande skäl som finns för att sökandens skall beviljas skuldsanering. Det är inte nödvändigt att i samband med ansökan redogöra för de vägande skälen, eftersom domstolen ger sökanden möjlighet att komma med ett bemötande om någon av borgenärerna med hänvisning till ett hinder motsätter sig att skuldsanering beviljas. OMSTÄNDIGHETER SOM INVERKAR PÅ DEN TID SOM BETALNINGSPROGRAM- MET ÄR I KRAFT Ett betalningsprogram är i allmänhet i kraft i fem år. Det kan också vara i kraft längre, om sökanden behåller sin bostad vid skuldsaneringen. Om sökanden åläggs att betala de kostnader som anlitandet av en utredare förorsakar, förlängs betalningsprogrammet med högst fyra månader. Tiden kan förlängas med högst två år till förmån för en privat borgenär. Dessa förlängningar behöver sökanden inte ta ställning till när han eller hon fyller i denna punkt. Ett betalningsprogram för vanliga skulder kan med hänsyn till skälighet vara i kraft en kortare tid än fem år. Sökanden kan här framföra sina skäl till varför han eller hon önskar att programmet skall vara en kortare tid än fem år. Skälen kan också framföras i den s.k. skuldsättningshistoriken. 7 Orsaken till att ett betalningsprogram är kortare än fem år kan vara omständigheter hos sökanden (t.ex. sjukdom eller hög ålder), att det har gått en lång tid sedan sökanden skuldsatte sig, den utsträckning i vilken sökanden har betalt sina skulder före skuldsaneringen och betalar dem innan betalningsprogrammet fastställs, samt den utsträckning i vilken sökanden har betalt eller betalar skulder med medel som inflyter vid realiseringen av egendomen. INTERIMISTISKT FÖRBUD OCH AVBRYTANDE AV VERKSTÄLLIGHETEN Efter att en ansökan har blivit anhängig kan domstolen utfärda ett betalningsförbud och förbud att ställa säkerhet, ett indrivningsförbud och ett utmätningsförbud. Vid behov kan domstolen också utfärda förbud mot att verkställa vräkning eller att återta eller verkställa uppgörelse i fråga om egendom som hör till sökandens bastrygghet. Ett interimistiskt förbud kan behövas t.ex. när utmätningen äventyrar sökandens oundgängliga utkomst eller sökanden har för avsikt att behålla sin bostad i samband med skuldsaneringen. En sökande som yrkar på ett interimistiskt förbud skall anteckna detta på den plats på blanketten som är avsedd för ändamålet. Yrkandet skall individualiseras och motiveras i en bilaga. FÖRSÄKRAN, DATERING OCH UNDER- SKRIFT Ansökan skall dateras och undertecknas. Med sin underskrift försäkrar sökanden att de uppgifter som han eller hon har lämnat är korrekta samt att sökanden har klart för sig vad det innebär att gäldenären är skyldighet att medverka till skuldsaneringen. Skyldighet att medverka En sökande som har ansökt om skuldsanering får inte använda sina medel till annat än oundgängliga levnadskostnader. Före det betalningsförbud som träder i kraft när skuldsaneringen inleds får sökanden också betala skulder som har förfallit till betalning. Sökanden får inte uppta någon ny skuld, om det inte är ofrånkomligt för att trygga sökandens utkomst. De medel som sökanden inte behöver för sina oundgängliga levnadskostnader eller till att sköta sina betalningar skall han eller hon spara. När domstolen beslutar att skuldsaneringen skall inledas, ger den sökanden en redogörelse om vad det betyder att skuldsanering inleds. I redogörelsen förklaras bl.a. innehållet i bestämmelserna om hur sökandens medel får användas efter att skuldsaneringen har inletts.

8 BILAGOR TILL ANSÖKAN I denna punkt skall sökanden anteckna vilka handlingar som bifogas ansökan. ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM HUR SKULDERNA SKALL ANTECKNAS I ansökan grupperas skulderna i tre grupper: (A) skulder för vilka sökandens bostad utgör säkerhet, (B) skulder för vilka säkerheten utgörs av annan egendom som sökanden äger eller besitter och (C) vanliga skulder. Det finns två olika slags förteckningar över C-skulder: På den ena antecknas skulder till banker och andra kreditgivare (kreditkortsbolag, finansieringsbolag, försäkringsbolag, om det är frågan om en kredit och inte om t.ex. en försäkringspremiefordran) och på den andra skulder till andra än banker och andra kreditgivare (t.ex. obetalda räkningar, skatteskulder, obetalda underhållsbidrag, försäkringspremiefordrringar). Om borgenären är en bank, antecknas i punkten borgenärens namn namnet på det bankkontor där krediten är tagen. Om skulden har flyttats till en annan bank, kan den bank som har beviljat den ursprungliga skulden anges inom parentes. Om skulden är föremål för indrivning, skall namnet på indrivningsbyrån antecknas efter borgenärens namn. Till ansökan skall fogas ett behövligt antal sidor av förteckningen. För varje skuld skall antecknas året när skulden togs. Om sökanden har flera skulder till samma borgenär är det ändamålsenligt att anteckna dessa skulder efter varandra. Annars är det önskvärt att de skulder som har tagits under samma år antecknas efter varandra. Om betalningsdom eller annan utsökningsgrund meddelats antecknas den dag då den slutgiltiga betalningsdomen gavs. Med detta avses dagen då en tredskodom eller en lagakraftvunnen dom eller någon annan slutgiltig utsökningsgrund har givits. (2 kap. 25 i utsökningsbalken). Om sökanden betalar på en skuld, skall på blanketten antecknas vilka utgifter skötseln av lånet medför per månad (eller någon annan avtalad period). Om skulden drivs in genom utsökning, skall detta antecknas på blanketten. I så fall behöver sökanden inte anteckna låneskötselutgifterna. I ansökan skall antecknas alla de skulder som sökanden svarar för. Ett ansvar som baserar sig på en borgensförbindelse skall antecknas som sökandens skuld också när huvudgäldenären sköter skulden. Såväl skulderna som sidorna i låneförteckningarna skall numreras. 8 Skulder i anslutning till näringsverksamhet Om sökanden tidigare har bedrivit näringsverksamhet och har andra än obetydliga skulder som har uppstått i denna näringsverksamhet, skall sökanden fylla i blanketten Utredning över avslutad företagsverksamhet. Om näringsidkaren har flera företag, skall utredningen fyllas i särskilt för varje företag. En sökande som t.ex. har en euro stor enskild skuld eller flera skulder vilkas sammanlagda belopp inte överstiger euro behöver inte till sin ansökan foga en utredning över avslutad företagsverksamhet, men skall på begäran ge en sådan utredning. Om sökanden fortfarande bedriver näringsverksamhet, skall de skulder som ansluter sig till näringsverksamheten inte antecknas på ansökningsblanketten. A SKULDER FÖR VILKA SÖKANDENS BOSTAD UTGÖR SÄKERHET På denna sida eller vid behov på flera sidor antecknas alla de skulder för vilka sökandens ägarbostad utgör säkerhet. I blanketten specificeras särskilt för varje skuld om skulden har tagits för anskaffning av bostaden eller för något annat ändamål. Bland A-skulderna antecknas också en annan persons skulder för vilka sökandens bostad utgör säkerhet. Detta utreds i punkten Utredning om detta andra ändamål. Med ägarbostad avses en av sökanden och hans eller hennes familj som stadigvarande bostad använd lägenhet - som sökanden besitter med stöd av aktier eller andelar som sökanden äger ensam eller tillsammans med någon annan person, eller - vars besittning grundar sig på ett bostadsrättsavtal, fastighet, som sökanden äger ensam eller tillsammans med någon annan person, eller en på arrendemark belägen byggnad, som sökanden äger ensam eller tillsammans med någon annan person. Om sökanden inte är ensam ägare till bostaden eller den övriga egendom som är säkerhet för skulden, skall den andra ägarens namn antecknas på den plats på blanketten som är avsedd för ändamålet. Är förutom sökanden också någon annan person ansvarig för skulden, eller har borgen ställts för skulden, skall medgäldenärens namn eller borgensmannens namn antecknas på blanketten. Om dessutom någon annan säkerhet än bostaden har ställts för skulden, skall i punkten Övriga säkerheter antecknas vilken denna egendom är samt vem som äger den.

9 B SKULDER FÖR VILKA SÄKERHETEN UTGÖRS AV ANNAN EGENDOM SOM SÖKANDEN ÄGER ELLER BESITTER Bland B-skulderna i förteckningen över skulder antecknas alla de skulder för vilka säkerheten utgörs av en annan sökanden tillhörig egendom än den ägarbostad som sökanden använder. Här antecknas även de skulder för vilka säkerheten utgörs av egendom som sökanden har i sin besittning (bl.a. skulder som säkras av ett ägarförbehåll till borgenärens förmån, t.ex. avbetalningsköp, eller skulder som säkras av en borgenärs retentionsrätt, t.ex. en skuld som grundar sig på ett reparationsavtal, när reparatören har egendomen i sin besittning). Om sökanden inte är ensam ägare till egendomen, skall den andra ägarens namn antecknas på den plats på blanketten som är avsedd för ändamålet. Är förutom sökanden också någon annan person ansvarig för skulden, eller har borgen ställts för skulden, skall medgäldenärens namn eller borgensmannens namn antecknas på blanketten. Om också någon annan egendom utgör säkerhet för skulden, skall på blanketten antecknas vilken denna egendom är samt vem som äger den. C VANLIGA SKULDER till banker och andra kreditgivare samt övriga borgenärer På blanketten antecknas alla vanliga skulder (skulder till banker och andra kreditgivare på en blankett samt andra vanliga skulder, såsom förfallna räkningar, på en annan blankett). Vanliga skulder är: skulder för vilka borgenären inte har sökanden tillhörig egendom som säkerhet, skulder för vilka sökanden svarar med stöd av en borgensförbindelse som han eller hon har givit och skulder för vilka någon annan än sökanden har ställt sin egendom som säkerhet. För varje skuld skall framgå för vilket ändamål skulden har använts. Om skulden har tagits för betalning av tidigare skulder, skall i denna punkt antecknas vilka skulder som har betalts bort med den nya krediten. BORGENÄRERNAS ADRESS OCH KONTAKTUPPGIFTER Sökanden skall göra en förteckning över sina borgenärer och även anteckna deras adresser. Kontaktpersonens namn och telefonnummer antecknas om sökanden har dessa uppgifter. Om ärendet sköts av en indrivninsbyrå, antecknas motsvarande uppgifter om indrivningsbyrån. I förteckningen skall också antecknas uppgifter om medgäldenärer, bor- 9 gensmän samt dem som har ställt säkerhet för skulderna. Ansökan skall också sändas till medgäldenärerna, borgensmännen och dem som har ställt säkerhet för skulderna. Dessa har alltid borgenärsställning i en gäldenärs skuldsanering. BILAGORNA TILL ANSÖKAN Till ansökan skall fogas: 1) kopior av de tre senaste årens beskattningsintyg, både för gäldenären och de myndiga personer som bor i samma hushåll som gäldenären, 2) löneintyg utfärdade av gäldenärens och hans eller hennes äkta makes arbetsgivare, av vilka skall framgå intjänade lönebelopp för det gångna och innevarande kalenderåret samt den senaste löneutbetalningsmånadens lön, 3) en kopia av ett beslut eller någon annan handling av vilken framgår gäldenärens och den äkta makens pension, arbetslöshetsdagpenning eller utbildningsstöd, sjukförsäkringsdagpenning, moderskapsdagpenning eller annan dagpenning, stöd för hemvård av barn, bostadsbidrag, studiestöd eller annan förmån samt hur länge förmånen ges, 4) en inkomstutredning för näringsidkare, som skall vara uppgjord på en blankett som följer ett fastställt formulär och av vilken skall framgå gäldenärens och den äkta makens lantbruksföretagarinkomst och annan företagarinkomst, 5) en skriftlig, av utbetalaren given utredning eller annan handling av vilken framgår gäldenärens och den äkta makens andra än i punkterna 2 4 avsedda inkomster, 6) kopior av handlingar som visar hyrans, vederlagets, eller de övriga boendekostnadernas storlek, 7) en kopia av en domstols dom eller av ett avtal som gäller underhållsbidrag för gäldenärens barn, samt en utredning om underhållsbidragets belopp, 8) en avskrift av ett verifikat eller någon annan handling av vilken framgår det återstående skuldbeloppet (dock inte för skulder understigande 340 euro) samt avskrifter av pantsättningsförbindelserna, 9) en kopia av en handling som visar vilken andel gäldenären äger av aktier, andelar och bostadsrätter som berättigar till besittningen av bostaden samt vilken andel gäldenären äger av annan betydande förmögenhet, 10) en skriftlig redogörelse om de värderingsgrunder som gäldenären har använt vid bedömningen av värdet på sin förmögenhet, som nämns i ansökan,

10 11) en skriftlig redogörelse om sjukdom, arbetslöshet, arbetsoförmåga samt övriga ändrade förhållanden av betydelse för ansökan. Vad som ovan sägs om äkta make gäller också den andra parten i ett registrerat partnerskap (lagen om registrerat partnerskap 950/2001, 8.3 : En bestämmelse om äktenskap i en lag eller en förordning tillämpas också på ett registrerat partnerskap, om inte något annat föreskrivs) Utredning om näringsverksamhet En enskild näringsidkare eller yrkesutövare skall till sin ansökan foga en avskrift av sin näringsanmälan och sina senaste bokslutshandlingar. En ansvarig bolagsman i ett öppet bolag eller kommanditbolag skall till sin ansökan foga en avskrift av bolagets handelsregisterutdrag samt bolagets senaste bokslutshandlingar och revisorns redogörelse för bolagets ekonomiska situation. En sökande som idkar näringsverksamhet som aktieägare i ledningen för ett aktiebolag skall tills sin ansökan foga en avskrift av handelsregisterutdraget samt bolagets senaste bokslutshandlingar. En sökande som har idkat näringsverksamhet och som har mera än fåtaliga skulder vilka har uppstått i anslutning till verksamheten skall till sin ansökan, till den del som detta inte framgår av ansökningsblanketten, foga: en skriftlig utredning om bolagsformen, verksamhetsområdet och verksamhetens omfattning samt bolagets ägarförhållandena under de tre senaste verksamhetsåren, en skiftlig utredning om att näringsverksamheten har upphört samt orsakerna till detta, för de tre senaste åren innan verksamheten upphörde: Kopior av bokslutshandlingarna samt en skriftlig redogörelse för det ekonomiska resultatet av verksamheten, beloppet privatuttag samt löner som betalts till gäldenären och gäldenärens familjemedlemmar eller, om utredning om dessa omständigheter av någon orsak inte kan ges, orsaken till detta, samt en skriftlig utredning om till vilket belopp skulder som ansluter sig till gäldenärens näringsverksamhet har betalts efter att verksamheten upphörde samt under vilken tidsperiod betalningarna har skett. ALLMÄNNA HINDER FÖR SKULDSANE- RING (10 ) Om inte något annat följer av 10 a, kan skuldsanering inte beviljas om 1) gäldenären har påförts betalningsskyldighet på grundval av ett brott och det inte kan anses motiverat att bevilja skuldsanering med beaktande av 10 skuldens belopp, brottets art, den skadelidandes ställning och övriga omständigheter, 2) gäldenären som misstänkt är föremål för förundersökning för ett brott eller åtalad för ett brott eller har tillskrivits ett brott och skuldsanering kunde förvägras med stöd av 1 punkten, om gäldenären påförs betalningsskyldighet på grundval av brottet, 3) skuld som kan anses betydande har uppkommit i näringsverksamhet i vilken har förfarits grovt otillbörligt mot borgenärerna eller i vilken väsentligen har försummats lagstadgade skyldigheter eller vilken huvudsakligen har varit av spekulationsnatur, 4) gäldenären på grund av befintliga eller förväntade ekonomiska svårigheter på ett otillbörligt sätt har försvagat sin ekonomiska ställning eller gynnat någon borgenär eller i övrigt ordnat sin ekonomiska ställning i syfte att skada sina borgenärer, eller om det föreligger sannolika skäl att misstänka att gäldenären har förfarit på detta sätt, 5) gäldenären i samband med utsökning har dragit sig undan, undanhållit inkomster eller tillgångar eller lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter om dem, 6) gäldenären uppsåtligen lämnat borgenär felaktiga eller vilseledande uppgifter om sin ekonomiska ställning och dessa på ett väsentligt sätt har inverkat på att kredit beviljats och gäldenärens handlande med beaktande av kreditens belopp och de övriga omständigheterna kan betraktas som synnerligen klandervärt, 7) det med beaktande av grunden för skulderna och omständigheterna vid deras uppkomst, gäldenärens sätt att sköta sin ekonomi eller andra omständigheter kan dras slutsatsen att det är sannolikt att gäldenärens skuldsättning är avsiktlig med inriktning på en skuldsanering eller uppenbart lättsinnig med beaktande av hurdan omsorg det skäligen kan förutsättas av en person i hans ställning under sådana omständigheter, 8) gäldenären har lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter om sin ekonomiska ställning för att beviljas skuldsanering, underlåtit att utreda möjligheterna till en förlikning, försummat den i 6 stadgade skyldigheten att lämna uppgifter eller den i 7 stadgade skyldigheten att medverka, brutit mot det i 12 stadgade betalningsförbudet och förbudet att ställa säkerhet eller annars genom sitt handlande eller sina försummelser försvårat skuldsaneringen, 9) det finns grundad anledning att anta att gäldenären inte kommer att iaktta betalningsprogrammet, eller 10) gäldenären tidigare har beviljats skuldsanering.

11 BEVILJANDE AV SKULDSANERING TROTS ETT ALLMÄNT HINDER (10 a ) Utan hinder av 10 kan skuldsanering beviljas om det finns vägande skäl att göra det, särskilt med hänsyn till den tid som har förflutit sedan gäldenären skuldsatte sig, gäldenärens åtgärder för betalning av sina skulder och gäldenärens övriga förhållanden samt skuldsaneringens betydelse för gäldenären och borgenärerna. 11