Sammanställning av strukturer viktiga för naturvård. Ökad aktivitet i bergtäkter kräver tydligt mål för efterbehandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanställning av strukturer viktiga för naturvård. Ökad aktivitet i bergtäkter kräver tydligt mål för efterbehandling"

Transkript

1 Sammanställning av strukturer viktiga för naturvård 2010 Ökad aktivitet i bergtäkter kräver tydligt mål för efterbehandling Sammanställning av strukturer viktiga för naturvård 1

2 Framsida: Delar av bergtäkten Rydbokrossen norr om Stockholm är idag efterbehandlade, Rapporten bör citeras: Larsson, S Ökad aktivitet i bergtäkter kräver tydligt mål för efterbandling - Sammanställning av strukturer viktiga för naturvården. SBMI. Fotografier: Sofia Larsson och Magnus Larsson 2

3 Sammanfattning Under våren 2010 fick Faunistica AB uppdraget att leverera en litteraturstudie över naturvärden i bergtäkter. Arbetet lades upp så att en litteraturgenomgång gjordes för att identifiera de organismgrupper som gynnas av brytning i bergtäkter. Därefter har strukturer i bergtäkter identifierats och analyserats ur naturvårdsperspektiv. Under arbetet besöktes flertalet aktiva täkter med efterbehandlade delar i området kring Stockholm. Litteraturgenomgången visade att en rad arter bland fåglar, fladdermöss, grod- och kräldjur, snäckor, insekter, lavar, mossor och kärlväxter gynnas av aktiva och avslutade bergtäkter. Anledningen är att brytningen skapar strukturer som är ovanliga i det svenska landskapet. Dessa strukturer kan vara klippavsatser som blir en boplats för berguv eller pilgrimsfalk, fiskfria vattendammar som blir hem för större vattensalamander eller grönfläckiga paddor. I de fall lodrätta väggar skapas kan detta bli hem för en speciell flora av lavar och mossor. Det är viktigt att ha förståelse för att anläggning av en bergtäkt alltid innebär ett ingrepp i arters livsmiljöer, samtidigt som också nyskapande sker av andra arters livsmiljöer. Däremot är det i perspektivet av efterbehandling sällan lönt att fokusera på den ursprungliga miljön som fanns före bergtäkten. Bergtäktens aktivitet har förändrat närmiljön för mycket lång tid framåt. Genom att utnyttja och utveckla de strukturer som skapats bör efterbehandlingen fokusera på att gynna någon eller några av de organismgrupper som presenteras i denna rapport. På så vis leder efterbehandlingen till att lokalt optimera den biologiska mångfalden på ett långsiktigt sätt. 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1 Uppdraget 5 2 Inledning 5 3 Bergtäktens strukturer Bäckar, åar och vattenfall Bergsbranter Tidiga successionsstadier, ytor med sparsam pionjärsvegetation Näringsfattig mark Stenblock och grusansamlingar Varierad topografi Småvatten 8 4 Organismgrupper Fladdermöss Grod- och kräldjur Insekter Kärlväxter Mossor och lavar Mossor Lavar Fåglar 10 5 Efterbehandling med hänsyn till naturvärden Fältbesök i aktiva täkter Länsstyrelsens bedömning av naturvärden i täkter 12 6 Slutsatser 13 7 Referenser 14 4

5 1 Uppdraget Under våren 2010 fick Faunistica AB uppdraget att leverera en litteraturstudie över naturvärden i bergtäkter. Fokus skulle ligga på den potential som bergtäkter har vid nedläggningsfasen. I ett tidigt skede bestämdes att bergtäkter med kalkhaltiga ämnen skulle utgå för att renodla naturvärdena till de täkter som är typiska för krossmaterial inom anläggnings- och byggindustrin. Arbetet lades upp så att en litteraturgenomgång gjordes för att identifiera de organismgrupper som gynnas av bergtäkter. Därefter har strukturer i bergtäktsmiljö identifierats och analyserats ur naturvårdsperspektiv. 2 Inledning I Sverige finns närmare 2500 täkter av berg, naturgrus och andra jordarter som bedrivs med tillstånd. Utöver dessa finns även flera tusen husbehovstäkter som inte är tillståndspliktiga. Ungefär hälften de tillståndspliktiga täkterna av är grus-, sand- och moräntäkter, en fjärdedel utgörs av bergtäkter och resten är torv- och matjordstäkter (Naturvårdsverket, Miljömålen styr utvecklingen Sverige har utarbetat 16 miljökvalitetsmål som en del i att samordna, genomföra och utveckla det nationella arbetet för ett hållbart samhälle (Proposition 2004/05:150 Svenska miljömål ett gemensamt uppdrag). 15 miljömål antogs redan 1999, bland dem God bebyggd miljö. Ett av de delmål som utvecklats under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är att användningen av naturgrus ska minimeras. Målsättningen är att inom en generation ska naturgrus endast användas när ersättningsmaterial inte kan komma i fråga med hänsyn till användningsområdet (SGU, I november 2005 lades miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv till de tidigare femton. Målet syftar till att bevara och den biologiska mångfalden och främja ett hållbart nyttjande. Arters livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer ska värnas. I miljömåspropositionen 2010 (Proposition 2009/10:155 Svenska miljömål - för ett effektivare miljöarbete) pekas infrastrukturmiljöer särskilt ut som ett fält som kan spela stor roll i arbetet för att uppnå miljömålen. Sannolikt kommer den växande aktiviteten i svenska bergtäkter att avspegla sig i ökat intresse för bergtäkter som naturvårdsobjekt under de närmaste åren. Bergkrossvolymen ökar Naturgrus har länge dominerat som ballastmaterial, men materialet är en ändlig naturresurs som i de fall det är möjligt ska ersättas med krossat berg. Leveranserna av naturgrus samt antalet grus- och sandtäkter har minskat under 1990-talet samtidigt som leveransen av krossat berg ökat under samma Naturgrus Mton Krossberg Mton 1998 Figur 1. Mängd material producerat i svenska registrerade täkter under 1990 till 2008 (SGU 2005, SGU 2008) period och har fortsatt att öka under 2000-talet (figur 1 och 2). Den ökade produktionen av bergkross har medfört att antalet och storleken av bergtäkterna i Sverige ökat (SGU 2008, SGU 2005) Efterbehandling av en bergtäkt Bergtäkter efterbehandlas av en rad orsaker: säkerhetsmässiga, estetiska, praktiska och miljömässiga skäl Naturgrus Bergtäkt Figur 2. Antal registrerade täkter i Sverige från 1990 till Antalet sand- och grustäkter har minskat kraftigt de senaste 20 åren, medan antalet bergtäkter ökade under 1990-talet men planade ut under 2000-talet (SGU 2005, SGU 2008)

6 Efterbehandlingen av täkten bör anpassas till de lokala förutsättningarna, täktens omfattning, strukturer och omgivande landskap. Bergtäkter kan innebära stora ingrepp i landskapet och det lokala ekosystemet, men med en väl genomtänkt Biologisk mångfald Biologisk mångfald är variationsrikedom bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem efterbehandlingsplan kan bergtäktens bli en tillgång i landskapet. Bergtäkter erbjuder en variation av habitat som är ovanliga eller sällsynta i Sveriges natur. Strukturer i efterbehandlade täkter som exempelvis små vattensamlingar och rasbranter gynnar flertalet organismgrupper och tillför naturvärden till det omgivande landskapet. Innan 1965 fanns inga krav på verksamhetsutövaren att efterbehandla en utbruten täkt, och täkterna lämnades ofta för fri utveckling. Idag finns krav på verksamhetsutövaren att tillhandahålla de ekonomiska medel tillståndsmyndigheten beslutar krävs för att säkerställa en efterbehandling av täkten (Naturvårdsverket 2003). Efterbehandling kan utföras successivt under den tid täkten är aktiv, eller när den upphört. Ofta är det ekonomiskt fördelaktigt att utföra eftervården under täktens aktiva tid och tidigt planera för hur den avslutade täktens strukturer ska utformas (Jansson 2006). Hur man bedömer naturvärden För att bedöma naturvärden i en täkt är det viktigt att beskriva de strukturer som förekommer i täkten snarare än att lägga fokus på specifika arter (Jansson 2006). Till varje struktur kan en rad arter knytas och för många är täkten av stor betydelse som livsmiljö. Rödlistade arter förekommer i täkter men även utan fynd av rödlistade arter kan en täkt vara värdefull genom att en bred och strukturtypisk flora och fauna finns i täkten (Jansson 2006). Vid efterbehandling bör en avvägning göras för att analysera vilka organismgrupper som kan gynnas av den specifika täktens egenskaper och det omgivande landskapets strukturer. 3 Bergtäktens strukturer För ett stort antal både vanliga och hotade arter har täkterna betydelse som livsmiljöer. Bergtäktens strukturer är viktiga som imitationer av värdefulla naturmiljöer. De näringsfattiga stillastående vattensamlingarna, de branta sluttningarna och den extrema torkan lockar till sig arter som är ovanliga och ibland hotade. Viktiga strukturer i bergtäkter är: 3.1 Bäckar, åar och vattenfall Bäckar och åar fungerar som viktiga livsmiljöer för växter, fåglar, bottenlevande småkryp, fiskar, fladdermöss och däggdjur. Vattendrag kan vara såväl solexponerade som skuggade, men gynnas av buskoch trädridåer. Träd- och buskridåer längs vattendrag fyller flera mycket viktiga funktioner såsom att reglera vattnets temperatur, skapa gömställen och skydd åt fiskar, småkryp och landdjur (Grusell & Kyläkorpi 2003). Figur 3. Vattensamlingar kan gynna flera organismgrupper, exempelvis insekter, fåglar samt grod- och kräldjur. 6

7 Figur 4. I en vattensamling som skapats i efterbehandlingen av en bergtäkt har man skapat rast- och häckningsplaser för fåglar. 3.2 Bergsbranter Branter kan variera mellan torr solexponerad plats till skuggig brant med jämn fuktighet. På solexponerade, vindskyddade sydsluttningar kan det skapas ett mikroklimat som gynnar värmeälskande arter, medan en skuggigare bergsbrant i ost- eller nordriktning gynnar mer fuktkrävande arter som trivs i ett stabilt fuktigt mikroklimat (Bergweiler m fl 2007). I bergsbranterna finns ofta klippavsatser som är attraktiva för flera fågelarter som häckningsplatser (Sveriges ornitologiska förening En rasbrant kan erbjuda en bred variation av habitat och ras i branta sluttningar skapar förutsättningar för pionjärarter (Bergweiler m fl 2007). Exempel på karaktärsarter för ras- och bergsbranter är lind, ek, ask, lönn och alm (ädellövträd), asp och sälg (lövträd), hassel (buske), blåsippa, trolldruva, stinksyska och stinknäva (kärlväxter). I dessa miljöer finns ofta en stor mångfald av vanliga arter, exempelvis svartbräken (Grusell & Kyläkorpi 2003). 3.3 Tidiga successionsstadier Många av de arter som påträffas i bergtäkter är pionjärarter. Dessa arter är ofta konkurrenssvaga och kräver yttre störningar som motverkar mer konkurrensstarka arter från att etablera sig. I en aktiv bergtäkt skapas kontinuerligt nya habitat, vilket är en ideal situation för konkurrenssvaga störningståliga pionjärarter (Bergweiler m fl 2007). 3.4 Näringsfattig mark Vid täktverksamhet tas humuslagret från området bort och vid efterbehandling återstår ett område med inget eller mycket tunt humuslager. Denna näringsfattiga omgivning gynnar flertalet konkurrenssvaga arter som klarar dessa extrema förhållanden. I de fall avbaningsmassor sparats är dessa stor tillgång vid efterbehandling, i synnerhet i torra områden. I de översta fem centimetrarna finns en fröbank som är svår och kostsam att efterlikna med andra metoder (Palmqvist 1999). 3.5 Stenblock och grusansamlingar Stenhögar är viktiga strukturer som ger gömställen och övervintringsplatser för grodor och reptiler (Nolbrant 2004). 3.6 Varierad topografi Bergtäkter erbjuder ofta en varierad topografi som medför ett stort antal livsmiljöer för olika organismer. Bergtäkter har ofta en markvariation som vida överträffar sand- och grustäkternas. Södra brottet i Skövde är ett bra exempel på detta. 7

8 I Södra brottet finns soliga torrängar, kala grusytor och halvöppna buskmarker. I brottet häckar berguv och flera ungar har fötts i täkten sedan Flera andra fågelarter häckar i branterna och vid sjön på brottets botten häckar och rastar ytterligare fågelarter. En del av täkten är idag fågelskyddsområde (Svedlund 2000). 3.7 Småvatten I småvatten är det ont om fisk eftersom det saknas naturliga invandringsvägar och återkommande syrebrist drabbar dem under vintrarna. Detta gör dem till utmärkta habitat för groddjur och vattenlevande småkryp. Vissa fåglar t.ex. de flesta doppingarter, trivs bra i småvatten eftersom de slipper födokonkurrens från fisk. Beroende av vegetation, vattensamlingens storlek och mängden videväxter och andra buskage runt vattnet varierar sammansättningen av fågelarter. Flertalet arter av vårmarksarter som missgynnas av konkurrensen från fisk gynnas av småvattnets myllrande insektsliv med bland annat skalbaggar, skinnbaggar, myggor och trollsländor. Näringsrika småvatten med friskt klart vatten och god solinstrålning är mycket art- och individrika miljöer (Nolbrant 1998). Under våren bildas ofta stora mängder insekter i småvatten, vilket gynnar fladdermöss. Figur 5. Flera arter av grod- och kräldjur gynnas av solexponerade grunda vattensamlingar. 4 Organismgrupper Bergtäkter är ofta miljöer med hög biologisk mångfald tack vare att en rad strukturer finns på en lite yta. Nedan presenteras de organismgrupper som är typiska för bergtäkter. 4.1 Fladdermöss Fladdermöss finns i hela Sverige och ökar i artantal från en i Kiruna till drygt ett dussin i sydligaste Sverige (Ahlen 2006). Alla fladdermusarter trivs i vattenrika miljöer, vid näringsrika sjöar och vattendrag. Vissa arter hittar man nästan uteslutande vid vatten. En kombination av öppet vatten och ett öppet landskap som gynnar insekter skapar bra jaktmarker för fladdermöss. Tillgången på insekter är helt avgörande för utbredningen och tätheten av fladdermöss (Blanck m fl 2007). För de flesta fladdermusarter utgörs huvudfödan av fjädermygg (Chironomidae) (de Jong 1996). Fladdermöss jagar under natten och söker sig till träd, fladdermusholkar eller annan lämplig plats för att vila under dagen. Det är därför viktigt att det finns tillgång på håligheter (Blanck m fl 2007). 4.2 Grod- och kräldjur Grunda solexponerade vatten är viktiga för flera grodoch kräldjur, men landmiljön är minst lika viktig att ta hänsyn till. Behoven varierar med art men i landmiljön måste det finnas daguppehållsplatser (bl.a. lövskogar, buskar och stenrösen), bra födotillgång (insektsrika marker), övervintringsmöjligheter (bl.a. stenrösen). Behoven varierar beroende av art. Ett stort antal av Sveriges hotade grodarter förekommer endast i Skåne, men flera arter sträcker sig över större delar av landet (Nyström & Stenberg 2008). Störst mångfald av amfibier finns i regel i grunda solexponerade vatten som inte torkar ut och som saknar fisk och kräftor (Nyström & Stenberg 2008). Grod- och kräldjur är utsatta för en rad rovdjur och andelen ägg som resulterar i könsmogna grodor är mycket liten. Den viktigast predatorn på amfibier är fisk, eftersom den, till skillnad från andra predatorer, påverkar artsammansättningen. De är effektiva predatorer av stora och rörliga bytesdjur, som amfibielarver. Närvaron av fisk är mest negativ för lövgroda, större vattensalamander, lökgroda och grönfläckig padda. Den grönfläckiga paddan är en konkurrenssvag art som gynnas av temporära vegetationsrika vatten i torra landmiljöer. Arten har en av sina få kvarvarande populationer i Limhamns kalkbrott (Nyström & Stenberg 2008). 8

9 I Etz bergtäkt norr om Hauzenberg, Tyskland, har de grunda vattensamlingarna utan fisk blivit hemvist för gulbukig klockgroda Bombina variegata, en släkting till den i Sverige förekommande klockgrodan. Till slutet av 1990-talet pågick aktiv brytning av granit i området. På delar av området bildades under den aktiva perioden grunda vattensamlingar som en följd av avfallshögar i kombination med uppdämt vatten. Området med den huvudsakliga brytningen omvandlades till en mindre sjö med fisk och flera hotade arter av trollsländor (Bergweiler m fl 2007). Större vattensalamander har ofta etablerat sig i sand-, grus- och bergtäkter med grundvattendammar.större vattensalamander förekommer i såväl sura som basiska miljöer, men tenderar att hittas i större utsträckning i mer basiska vatten. Större salamander kräver närhet till lövskog och en solexponerad vattensamling (Naturvårdsverket rapport 5636). 4.3 Insekter Insekter är en stor grupp med varierade krav på sin omgivning. Vissa arter trivs i vattenmiljöer (exempelvis vissa grupper av skalbaggar, trollsländor och myggor), andra i mycket torra, solexponerade biotoper (bland annat arter av gaddsteklar, fjärilar och skalbaggar). Täkter är miljöer där det har hittats flertalet fjärilsarter, några av dem sällsynta och rödlistade (Johansson 2004). Bergtäkter kan erbjuda en torr näringsfattig livsmiljö med låg växtlighet av nektar- och pollenproducerande kärlväxter, som är en förutsättning för förekomsten av flera insektsgrupper. 4.4 Kärlväxter I en bergtäkt etableras efter en tid ett tunt humuslager som kan hysa konkurrenssvaga torktåliga torrängsväxter. Med tiden kan även enstaka tallar och videbestånd etableras i täkten. Sälgen och andra videväxter har mycket stor betydelse för den biologiska mångfalden. Många insekter är beroende av videbestånden under våren, särskilt pollinerande insekter. En stor mängd insekter utnyttjar videblommarnas pollen och nektar, inga andra kärlväxter utgör föda till så många fjärilsarter som viden. Vide gynnar inte bara insekter, utan många nyanlända flyttfåglar jagar flugor på viden (gran- löv- och ärtsångare) (Ehnström & Holmer 2009). Rasbranter gynnar flertalet småbräkenarter som växer i klippväggar, rasbranter och berghyllor. En av dessa småbräkenarter, svartbräken är viktig Figur 6. Videväxter har en stor betydelse för den biologiska mångfalden. Många arter är beroende av videväxter för sin överlevnad. värdväxt för svartbräkenmalen i soliga varma habitat (Björklund 2009). Svartbräken är ganska vanlig i södra och mellersta Sverige, men förekommer mer sällsynt också i Norrland (Virtuella floran, linnaeus.nrm.se). På stenhögar kan fetknoppar, Sedum-arter, och andra torktåliga arter etablera sig och flera arter av vildbin kan utnyttja hålrum för bobyggande. Olika fetknoppsarter är attraktiva för flera citronbin, Hylaeus-arter (Linowski m fl 2004). Fetknoppar, Sedum, är även attraktiva för andra pollinerande insekter, såsom fjärilar. 4.5 Mossor och lavar Mossor förekommer i nästan alla miljöer medan lavar ofta förekommer i miljöer som praktiskt taget saknar andra organismer (Hallingbäck 1996, Arup m fl 1997). Sten utgör substrat för över hälften av Sveriges lavar (Hallingbäck 1995) och ungefär hälften av alla mossarter kan växa på sten, men flera av dessa föredrar ett tunt lager av jord eller humus. 9

10 Sammanställning av strukturer viktiga för naturvård 2010 sig i nord- och sydexponerade branter. Sydbranter är mer utsatta för solens värmande strålar och flera arter kräver fuktigare klimat. Helt öppna klipp- och rasbranter tycks hysa en artfattigare mossflora än skuggade (Hallingbäck 1996) Lavar Bergartens struktur och kemiska egenskaper är viktiga. Kalkfattiga bergarter, såsom ganska sura gnejser och graniter, hyser flest arter av mossor och lavar (Arup m fl 1997, Hallingbäck 1996). Mossor förekommer i de flesta typer av täkter, men rödlistade arter har hittills endast påträffats i sandtag och lertag (Hallingbäck 1996). Lavar är i stor utsträckning beroende av underlaget de växer på. Lavar förekommer främst på sten, trädstammar och väldränerade jordar, vilka erbjuder helt skilda fysikaliska och kemiska betingelser. Sten utgör substrat för över hälften av Sveriges lavar (Hallingbäck 1995). Lavar är beroende av bergartens ph, ytterst få arter lever på både sura och basiska bergarter (Arup mfl 1997). Olika typer av sura bergarter som exempelvis granit och gnejs (silikatsten) är det dominerande substratet för stenlevande arter i Sverige (Hallingbäck 1995). Silikatsten förekommer även i många former i kulturpräglade miljöer såsom byggnader och gärdsgårdar. Stenmurar i betesmurar och längsmed lands- och skogsvägar har i södra Sverige uppvisat stor artrikedom på liten yta (Arup mfl 1997). Drygt 1000 arter av lavar kan växa i bergbranter och hällmarker av olika slag. De flesta arter föredrar öppna solexponerade lägen, men många arter förekommer på fuktigare och skuggigare lägen. De flesta av bergbrantens lavarter förekommer på lodytorna, men en betydande del förekommer även på överlutor, underlutor och i grottor. En sydexponerad brant har en artrikare flora än nordbranter. I norra Sverige är skillnaden mellan syd- och nordexponerade slänter större än i södra Sverige (Hallingbäck 1995) Mossor 4.6 Fåglar Figur 7. Mossor förekommer i nästan alla miljöer. Mer än hälften av mossarterna i Sverige återfinns i skuggiga till halvskuggia miljöer. Mer än hälften av alla mossarter i Sverige återfinns i halvskuggiga till skuggiga miljöer (Hallingbäck 1996). Naken jord med god vattenhållningsförmåga eller närhet till vatten. Till exempel är ytligt beläget grundvatten är viktiga förutsättningar för att många mossor ska kunna utvecklas och reproducera sig. Vindskydd och skugga ger ett mikroklimat som kännetecknas av hög och stabil fuktighet. Mossor förekommer även i torrare miljöer som torrängar och hällmarker, men är då aktiva under vår och höst när fuktigheten i marken är tillräckligt hög (Ingelög m fl 1993). Mossor växer mestadels på marken, men många återfinns även på klippor och direkt på sten. Mossor är till skillnad från lavar inte lika anpassade till att leva på exponerade klippor, men är desto bättre på att kolonisera marken. Mossfloran skiljer 10 Flertalet täkter med branta väggar har blivit häckningsplatser för rovfåglar såsom berguv (Hardeberga stenbrott, Södra brottet i Skövde). Även anlagda sjöar och våtmarker har gynnat rastande och häckande fåglar (Södra brottet i Skövde). Rovfåglar är en grupp som uppmärksammats som gynnad av bergtäkters kvarstående klippiga väggar. Bland andra berguv och tornfalk häckar i bergtäkter (Sveriges ornitologiska förening, I södra brottet i Skövde har berguven häckat under flertalet år. I branterna häckar även andra rovfåglar, såsom tornfalk. På täktens botten finns en sjö där flertalet arter häckar och rastar (Svedlund 2000). I den grunda sjön finns smådopping och svarthakedopping.idag är delar av området är fågelskyddsområde (www.skovde.se).

11 5 Efterbehandling med hänsyn till naturvärden Det finns många aspekter på hur en täkt ska efterbehandlas. När ett täkttillstånd ges ska villkoren för den kommande efterbehandlingen fastställas. När täkttillståndet ges är det svårt att förutsäga hur täkten kommer att utvecklas under den aktiva tiden och vilka strukturer som kommer att finnas vid täktens upphörande. Därför är det viktigt att successivt efterbehandla täkten och ompröva efterbehandlingsplanen under täktens aktiva period (Jansson 2006). När man bedömer täkters nuvarande eller potentiella naturvärden bör man ta hänsyn till de strukturer som finns i täkten, men även de strukturer som kan åstadkommas med rimlig arbetsinsats i samband med efterbehandlingen av täkten. Negativa åtgärder för biologisk mångfald Många av de åtgärder som ingår i konventionell efterbehandling har eller kan ha en negativ inverkan på täktens naturvärden. Exempel på detta är insådd av gräsfrö, utläggning av matjord, skogsplantering, utfyllnad av småvatten och utjämning av slänter (Lönnell & Ljungberg 2006). I bergtäkter medför användandet av sprängmedel en näringstillförsel till täkten som bör tas hänsyn till vid efterbehandling. Vid sprängning av berg bildas kväveföreningar från sprängmedlet som i viss utsträckning kan spridas till det fragmenterade stenmaterialet och det kvarstående berget (Naturvårdverket 1996). Näringstillförseln medför att näringsgynnade konkurrenskraftiga arter kan etablera sig och kraftigt minska den biologiska mångfalden i den efterbehandlade täkten. En kombination av ovanstående åtgärder kan medföra en näringsgynnad, konkurrensstark flora bestående av ett fåtal arter som följs av en snabb igenväxning av lövträd. Det är lättare och ekonomiskt mer fördelaktigt att upprätthålla öppenhet och artrikedom på en plats än att restaurera. Om konkurrenssvaga, torkoch värmetåliga arter finns i området kan de lätt komma tillbaka med rätt hävdregim på en igenväxande plats., men arter som redan är borta från området har liten sannolikhet att på egen hand komma tillbaka inom överskådlig tid. Försök har också visat att det tar lång tid och kräver stora resurser att återställa ett igenväxt område som redan kommit långt i sitt igenväxningsstadie (Thylén 2007). Figur 8. I Rydbokrossen har en del av täkten efterbehndlats. En vattensamling har skapats med flera öar som utnyttjas av fåglar och andra organismgrupper. 11

12 Figur 9. En rasbrant kan erbjuda en bred variation av habitat och ras i branta sluttningar skapar förutsättningar för pionjärarter (Bergweiler m fl 2007). 5.1 Fältbesök i aktiva täkter Under projektet besöktes tre aktiva täkter. Vid fältbesöken diskuterades strukturer som finns i aktiva och efterbehandlade täkter och efterbehandlingar av bergtäkter med en representant från branschen. Sven Wallman vid Ballast visade runt i täkterna och berättade om företagets nuvarande planer på efterbehandlingar i täkterna. De tre täkterna är belägna i Stockholmsområdet och aktiva och/eller delvis efterbehandlade. Arlanda är en aktiv täkt utan påbörjad efterbehandling, Rydbokrossen är aktiv bergtäkt med påbörjad efterbehandling och fungerar även som upplag. Hamra grustag är en kombinerad berg- och sandtäkt med inaktiva ytor med påbörjad efterbehandling. Arlanda bergtäkt ligger nära flygplatsen och vilttillgången i området är stor (Sven Wallman muntl.). Bergtäkten erbjuder även i sin aktiva fas strukturer och öppna ytor som gynnar pionjärsarter. De för brytning förberedda ytorna erbjuder temporära habitat för konkurrenssvaga kärlväxter som gynnas av de solexponerade, torra platserna med blottat berg. I Rydbokrossen har ett viltvatten anlagts, vilket kombinerar två intressen, viltvården och naturvården, vilket är ett positivt utfall. Dessa två intressen kan med fördel kombineras i de fall det är möjligt. Att anlägga mindre vattensamlingar som en del av efterbehandlingen gynnar flera grupper av organismer (fåglar, grod- och kräldjur samt insekter) och skapar förutsättningar för biologisk mångfald i täkten. Hamra grustag är en bergtäkt som kombinerats med sandtäkt, vilket ökar områdets värde för den biologiska mångfalden. Kombinationen av öppna sandytor och de strukturer en bergtäkt erbjuder ökar den topografiska variationen och gynnar värmeälskande, torktåliga organismer. Kombinerade berg- och sandtäkter är av stort intresse för naturvården (Lönnell & Ljungberg 2006). 5.2 Länsstyrelsens bedömning av naturvärden i täkter Fem länsstyrelser kontaktades för att undersöka hur de förhåller sig till naturvärden i täkter (Länsstyrelsen i Västmanlands, Dalarnas, Västerbotten, Västra Götaland respektive Uppsala län). Länsstyrelserna fokuserar idag främst på säkerhet vid efterbehandling av bergtäkter, vilket även är fokus i rapporten Efterbehandling av täkter- En förtäkt vägledning som gavs ut 2006 i ett samarbete mellan länsstyrelserna. Av svaren från länsstyrelserna framgick även att man idag tar hänsyn till rovfåglar och de strukturer som kan gynna dessa. Det senare är mycket positivt, då en biologisk mångfald till viss del har en plats i efterbehandlingen av bergtäkter. 12

13 6 Slutsatser Kunskap om vilka organismgrupper som kan gynnas av täkten samt implementering och efterbehandlingsplaner måste modifieras under täktens levnad. Beroende av täktens markförhållande, omgivande biotoper och vattentillgångar bör man anpassa efterbehandlingen efter den organismgrupp/de organismgrupper som kan gynnas av de aktuella förhållandena. Täkter med lång kontinuitet bör inventeras för att kunna anpassa efterbehandlingen till de naturvärden som finns i den aktiva täkten. Vid efterbehandlingen är det viktigt att fråga sig vilka strukturer det råder brist på i landskapet och som finns eller kan skapas i täkten. Inventeringar av bergtäkter bör fokusera på strukturer I arbetet med inventering, t ex i samband med att ta fram en efterbehandlingsplan, föreslås att fokus ska ligga på strukturer snarare än specifika arter. Skälen till detta är att en bergtäkt är en förstasuccesionsmiljö, dvs. att miljön är helt ny och arter från det omkringliggande landskapet kontinuerligt koloniserar täkten. En artinventering kommer alltid att förbise de arter som ännu inte hittat fram, eller som ett visst år inte häckar/lever i täkten. Istället bör en inventering fokusera på strukturer och till varje sådan kan en rad arter knytas. Rödlistade arter är ett viktigt verktyg i naturvårdsarbete. I täkter förekommer en rad rödlistade arter men även utan fynd av rödlistade arter kan en täkt vara värdefull genom att en bred och strukturtypisk flora och fauna finns i täkten. Bergtäkter levererar ekosystemtjänster Det viktigaste budskapet är att en aktiv eller avslutad bergtäkt levererar ekosystemtjänster. Detta betyder att det omgivande landskapet gynnas av täkten eftersom den levererar boplatser för fåglar och andra djur, pollination, parningsplatser, vatten och Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är funktioner i ekosystemet som människan är direkt beroende av för sin överlevnad eller som ökar dess välmående. Exempel på ekosystemtjänster är luft- och vettenrening, naturliga skadedjurbekämpare, insekters pollinering samt möjligheten till friluftsliv. varma refuger för växter och djur. En ytterligare aspekt som i synnerhet har bäring på stadsnära bergtäkter är friluftslivet. Intresset för att använda nedlagda täkter för rekreation ökar och det är viktigt att detta perspektiv också vägs in i planerings- och efterbehandlingsplaner av bergtäkter. Figur 10. Vid inventering av efterbehandlade bergtäkter föreslås att fokus ligger på strukturer snarare än specifika arter. 13

14 7 Referenser Ahlén, I Handlingsprogram för skydd av Fladdermusfaunan Åtaganden enligt det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS. Naturvårdsverket rapport 5546 Arup, U Mark- och stenlevande lavar i naturskyddade områden i Hallands län. Länsstyrelsen i hallands län 2006:5 Arup, U., Ekman, S., Kärnefelt, I., Mattsson, J-E Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige. SBF-förlag, Lund Bergweiler, P., Geise, U., Meyer, C., Glöckner, M., Dorstewitz, S., Kätzel, A., Himmler, H., Kern, B., Voight, R., Wuttke, M., Freihaut, B Habitats - Sustainable restoration and renaturation. BAG (Basalt-Actien-Gesellschaft) Björklund, J Fjärilar i Norrtälje kommun, inventering Naturvård i Norrtälje kommun nr 36 Blank, H., de Jong, J. & Lind, B Fladdermusfaunan i Jönköpings län. Länsstyrelsen i 2008:33 De Jong, J Inventering av nyckelbiotoper för fladdermöss på Södertörn Södertörnekologerna 1996:2 Ehnström, B. & Holmer, M Sälg - livets viktigaste frukost. Centrum för biologisk mångfald, Växjö Grusell, E. & Kyläkorpi, L Fältmanual för skötsel av kraftledningsgatans biotoper. Svenska kraftnät Hallingbäck, T Ekologisk katalog över lavar. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Hallingbäck, T Ekologisk katalog över mossor. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Hannu, L Tillståndsansökan för täktverksamhet vägledning vid utformning av ansökshandlingar. Examensarbete Luleå tekniska universitet. 2007:178 Ingelög, T., Thor, G., Hallingbäck, T., Andersson, R., Aronsson, M. (red) Floravård i jordbrukslandskapet skyddvärda arter. SBT-förlaget, Uppsala Jansson, B (red.) Efterbehandling av täkter- En förtäkt vägledning. Miljösamverkan Sverige, Länsstyrelserna Johansson, N Hotade dagsfjärilar i Jönköpings län. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Publ. Nr. 2004:40 Linkowski, W., Pettersson, M. W., Cederberg, B., Nilsson, L. A Nyskapande av livsmiljöer och aktiv spridning av vildbin. Svenska vildbiprojektet vid Artdatabanken, SLU & Avdelningen för Växtekologi, Uppsala universitet Lönnell, N. & Ljungberg, H Sandtäkter en miljö att slå vakt om. Flora & Fauna 101 (4):38-43 Miljöministeriet Hållbar marktäkt, Handbok för reglering och ordnande av täktverksamhet. Miljöförvaltningens anvisningar lsv Naturvårdsverket Bergtäkt: berg- och gruskrossverk punkt B, C och C Naturvårdsverket Prövning av täkter Handbok med allmänna råd Naturvårdsverket Åtgärdsprogram för bevarande av större salamander och dess livsmiljöer. Rapport 5636 Nolbrant, P Småvatten och vätar. Jordbruksverket Nolbrant, P Flora- och faunautveckling i Falkenbergs dagvattendammar. Falkenbergs vatten och renhållnings AB Nyström, P. & Stenberg, M Forskningsresultat och slutsatser för bevarandearbetet med hotade amfibier En litteraturgenomgång. Länsstyrelsen i Skåne län 2008:55 Svedlund, L Biotoper präglade av människan. 5:1. Biodiverse. Sveriges geologiska undersökningar Grus, sand och krossberg, produktion och tillgångar. Publ nr 2006:3 Sveriges geologiska undersökningar Grus, sand och krossberg, produktion och tillgångar. Publ nr 2009:3 Thylén, A Biologisk mangfold og jernbane en kunskapsoversikt. Jernbaneverket Infrastruktur Teknikk, Norge 14

Täkternas biologiska värden

Täkternas biologiska värden Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd

Läs mer

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund

Läs mer

Namn/Företag. Postnummer och ort. Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator. Fastighetsägare (om annan än sökande)

Namn/Företag. Postnummer och ort. Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator. Fastighetsägare (om annan än sökande) HUSBEHOVSTÄKT Anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 1(3) Ankomststämpel: Sökande Namn/Företag Tel. Postadress Mobiltel. Postnummer och ort Fax Sökanden är Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud

Läs mer

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Biologisk mångfald på våra motorbanor Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni

Läs mer

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun På uppdrag av Fintorps Gård Maj 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Konsekvenser

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se

Läs mer

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt

Läs mer

Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun.

Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun. 1 Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun. Bakgrund Området Ödegårdens södra del kommer att bebyggas enligt detaljplan 1, och i samband

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall

Läs mer

Nyström, P., Hertonsson, P., Pärlklint, L.-G., & Stenberg, M. (2012) Arbetsberedning för återstående åtgärder i Bråån. På uppdrag av Strabag AB.

Nyström, P., Hertonsson, P., Pärlklint, L.-G., & Stenberg, M. (2012) Arbetsberedning för återstående åtgärder i Bråån. På uppdrag av Strabag AB. 2012 Stenberg, M., Nyström, P. & Hertonsson, P.(2012) Verksamhetsberättelse för arbetet med hotade groddjur i Skåne 2012. På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne. Åbjörnsson, K. & Stenberg, M (2012) Översiktlig

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig

Läs mer

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

Kommun : Malmö Läge : 5 km SV Malmö Markägare : Enskild Areal : 45,3 ha (Hela kalkbrottets areal är ca 100 ha)

Kommun : Malmö Läge : 5 km SV Malmö Markägare : Enskild Areal : 45,3 ha (Hela kalkbrottets areal är ca 100 ha) 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430157 SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12 psci beslutat av Regeringen 2002-01 Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16 Kommun

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd

13 praktiska allmänna skötselråd 13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Naturvärdesbedömning av Svenstorp 1:9, Ängelholm feb 2014

Naturvärdesbedömning av Svenstorp 1:9, Ängelholm feb 2014 Naturvärdesbedömning av Svenstorp 1:9, Ängelholm feb 2014 Sammanfattning På uppdrag av Ängelholms kommun har MiNa natur genomfört en naturvärdesbedömning av ett område vid Svenstorp, Margaretorp på Hallandsåsens

Läs mer

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog Naturvårdsutlåtande: Detaljplan för Åker 1:10 m.fl. Beställare: Ingemar Lind, SWECO FFNS Arkitekter AB Inledning Naturcentrum AB har på uppdrag av SWECO FFNS, Ingemar Lind, utfört översiktlig inventering,

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Conny Jacobson, Enheten för natur och biologisk mångfald (An), Naturvårdsverket Stockholm 13 februari 2013 Nationell träff om Åtgärdsprogram

Läs mer

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Författare: Mia Arvidsson 2012-06-20 Rapport

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017

Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017 Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Allmän beskrivning av naturmiljön... 3 Metodik och avgränsning... 3 Begreppet rödlistad

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och

Läs mer

Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald

Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald Nationellt höstmöte ÅGP 18 september 2014 Eva Grusell Jan-Erik Bjermkvist COPYRIGHT@PÖYRY Svenska kraftnät Kort om oss 3 Kort om oss > Vi är ett statligt

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP 25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds

Läs mer

Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M

Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M Göteborg 2016-11-12 Mark och Miljödomstolen Box 1070 462 28 Vänersborg Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M 4675-14 Göteborgs Ornitologiska

Läs mer

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare

Läs mer

Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning

Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 2012-07-03 Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning

Läs mer

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer. Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med

Läs mer

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

LYGNERNS NORRA BRANTER

LYGNERNS NORRA BRANTER LYGNERNS NORRA BRANTER 2012-2015 Projektområdet är 140 hektar och ligger mycket vackert vid Lygnern i Mark. Det sträcker sig från sandstranden i Sätila och Storåns utlopp, och därefter vidare längs sjöns

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående

Läs mer

INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2012-04-27

INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2012-04-27 INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2012-04-27 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2012 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160 ncab@naturcentrum.se

Läs mer

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE 2010-10-23 Lavinventering utmed Mölndalsån, Mölnlycke, Härryda kommun Naturcentrum AB har genomfört en översiktlig inventering

Läs mer

Naturvårdsarbetet i Mark. Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg

Naturvårdsarbetet i Mark. Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg Naturvårdsarbetet i Mark Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg Arbetsuppgifter Naturvården i Mark Habitatdirektivet Aktuella Naturvårdsprojekt Invasiva arter Reservat Guide till naturen Frågor Arbetsuppgifter

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Förslag till riktlinjer. för anläggning och skötsel av dagvattendammar i Varberg och Falkenberg - biologisk mångfald

Förslag till riktlinjer. för anläggning och skötsel av dagvattendammar i Varberg och Falkenberg - biologisk mångfald Förslag till riktlinjer för anläggning och skötsel av dagvattendammar i Varberg och Falkenberg - biologisk mångfald Text, illustration och foto: Peter Nolbrant Mars 2013 Alla fotograferade dammar i rapporten

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Golfbanans dammar och vatten - biologisk ma ngfald och gro n infrastruktur fo r vattenlevande organismer. Johan Colding

Golfbanans dammar och vatten - biologisk ma ngfald och gro n infrastruktur fo r vattenlevande organismer. Johan Colding Golfbanans dammar och vatten - biologisk ma ngfald och gro n infrastruktur fo r vattenlevande organismer Johan Colding Bakgrund Golfbanor har varit bristfälligt utforskade vad gäller dess ekologiska värden

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter.

Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter. Yttrande över detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken m.m. Inledning Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter. Det framgår

Läs mer

NATURINVENTERING SKUTHAMN

NATURINVENTERING SKUTHAMN RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1 Naturinformation Rapport 2015:1 Naturvårdsarter, Park och naturförvaltningen, januari 2015 Rapport, sammanställning och kartproduktion: Ola Hammarström Foton: och Uno Unger Layout: Ola Hammarström Denna

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också. Karl-Olof Bergman juli 2014 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 140901-141031 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun

Läs mer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Peter Nolbrant 2010 02 26 Miljöerna sträcker sig ofta längs längre sträckor längs vattendragen och

Läs mer

Hotade groddjur i Skåne

Hotade groddjur i Skåne Hotade groddjur i Skåne en enkel information www.m.lst.se Titel: Författare: Copyright: Layout/redigering: Upplaga: Hotade groddjur i Skåne en enkel information anders Hallengren länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

Naturvärden på Enö 2015

Naturvärden på Enö 2015 Naturvärden på Enö 2015 Text och foto: Tobias Ivarsson, Svanås Hagtorpet, 342 64 Ör, tel. 0472-76167. saperda@spray.se 1 Innehållsförteckning Metodik 2 Tidigare inventeringar 3 Intressanta arter 3 Enö

Läs mer

Rödlistade epifytiska lavar i Malmö stad en metod för miljöövervakning

Rödlistade epifytiska lavar i Malmö stad en metod för miljöövervakning Rödlistade epifytiska lavar i Malmö stad en metod för miljöövervakning Andreas Malmqvist/Naturcentrum AB 2000 Hyllie gamla by, område för fördjupad studie av lavfloran. Foto från Malmö stad. Rödlistade

Läs mer

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering. Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från

Läs mer

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Olof Widenfalk Fotografier: Lina Widenfalk (Greensway) Upplägg Historik löv i skogen Lövinblandning - Fördelar och naturvårdsnytta Lövet i landskapet

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Figur 7 Ekhage i Brannebol, ängs- och hagmarksmiljö MKB för Detaljplan 24 (46) Bostäder i Brannebol

Figur 7 Ekhage i Brannebol, ängs- och hagmarksmiljö MKB för Detaljplan 24 (46) Bostäder i Brannebol I det öppna kulturlandskapet återfinns även flera stora fristående ekar, vilka utgör ekologiskt värdefulla strukturer för den biologiska mångfalden. Eken kan, om den får växa öppet och solbelyst, bli mycket

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation

Läs mer

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 Göteborgs Naturhistoriska Museum INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 1 Inventering av sandödla (Lacerta agilis) utmed Råövägen (N946) Göteborgs Naturhistoriska

Läs mer

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

BILAGA 1 NATURVÄRDEN Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar

Läs mer

Multifunktionella landskap med golfbanor

Multifunktionella landskap med golfbanor Multifunktionella landskap med golfbanor Margareta Ihse Margareta Ihse KSLA s landskapskommitée KSLA s landskapsnod och landskapskommitte Diskutera landskapet som helhet Skapa en oberoende mötesplats Samarbeta

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

Naturvärdesinventering i Gärsnäs

Naturvärdesinventering i Gärsnäs Naturvärdesinventering i Gärsnäs Inför upprättande av nytt mötesspår samt ny tågplattform OM RAPPORTEN: Titel: Naturvärdesinventering i Gärsnäs datum: 2016-06-14 Rapporten bör citeras såhär: Rydlöv, J.

Läs mer

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer