Sammanställning av strukturer viktiga för naturvård. Ökad aktivitet i bergtäkter kräver tydligt mål för efterbehandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanställning av strukturer viktiga för naturvård. Ökad aktivitet i bergtäkter kräver tydligt mål för efterbehandling"

Transkript

1 Sammanställning av strukturer viktiga för naturvård 2010 Ökad aktivitet i bergtäkter kräver tydligt mål för efterbehandling Sammanställning av strukturer viktiga för naturvård 1

2 Framsida: Delar av bergtäkten Rydbokrossen norr om Stockholm är idag efterbehandlade, Rapporten bör citeras: Larsson, S Ökad aktivitet i bergtäkter kräver tydligt mål för efterbandling - Sammanställning av strukturer viktiga för naturvården. SBMI. Fotografier: Sofia Larsson och Magnus Larsson 2

3 Sammanfattning Under våren 2010 fick Faunistica AB uppdraget att leverera en litteraturstudie över naturvärden i bergtäkter. Arbetet lades upp så att en litteraturgenomgång gjordes för att identifiera de organismgrupper som gynnas av brytning i bergtäkter. Därefter har strukturer i bergtäkter identifierats och analyserats ur naturvårdsperspektiv. Under arbetet besöktes flertalet aktiva täkter med efterbehandlade delar i området kring Stockholm. Litteraturgenomgången visade att en rad arter bland fåglar, fladdermöss, grod- och kräldjur, snäckor, insekter, lavar, mossor och kärlväxter gynnas av aktiva och avslutade bergtäkter. Anledningen är att brytningen skapar strukturer som är ovanliga i det svenska landskapet. Dessa strukturer kan vara klippavsatser som blir en boplats för berguv eller pilgrimsfalk, fiskfria vattendammar som blir hem för större vattensalamander eller grönfläckiga paddor. I de fall lodrätta väggar skapas kan detta bli hem för en speciell flora av lavar och mossor. Det är viktigt att ha förståelse för att anläggning av en bergtäkt alltid innebär ett ingrepp i arters livsmiljöer, samtidigt som också nyskapande sker av andra arters livsmiljöer. Däremot är det i perspektivet av efterbehandling sällan lönt att fokusera på den ursprungliga miljön som fanns före bergtäkten. Bergtäktens aktivitet har förändrat närmiljön för mycket lång tid framåt. Genom att utnyttja och utveckla de strukturer som skapats bör efterbehandlingen fokusera på att gynna någon eller några av de organismgrupper som presenteras i denna rapport. På så vis leder efterbehandlingen till att lokalt optimera den biologiska mångfalden på ett långsiktigt sätt. 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1 Uppdraget 5 2 Inledning 5 3 Bergtäktens strukturer Bäckar, åar och vattenfall Bergsbranter Tidiga successionsstadier, ytor med sparsam pionjärsvegetation Näringsfattig mark Stenblock och grusansamlingar Varierad topografi Småvatten 8 4 Organismgrupper Fladdermöss Grod- och kräldjur Insekter Kärlväxter Mossor och lavar Mossor Lavar Fåglar 10 5 Efterbehandling med hänsyn till naturvärden Fältbesök i aktiva täkter Länsstyrelsens bedömning av naturvärden i täkter 12 6 Slutsatser 13 7 Referenser 14 4

5 1 Uppdraget Under våren 2010 fick Faunistica AB uppdraget att leverera en litteraturstudie över naturvärden i bergtäkter. Fokus skulle ligga på den potential som bergtäkter har vid nedläggningsfasen. I ett tidigt skede bestämdes att bergtäkter med kalkhaltiga ämnen skulle utgå för att renodla naturvärdena till de täkter som är typiska för krossmaterial inom anläggnings- och byggindustrin. Arbetet lades upp så att en litteraturgenomgång gjordes för att identifiera de organismgrupper som gynnas av bergtäkter. Därefter har strukturer i bergtäktsmiljö identifierats och analyserats ur naturvårdsperspektiv. 2 Inledning I Sverige finns närmare 2500 täkter av berg, naturgrus och andra jordarter som bedrivs med tillstånd. Utöver dessa finns även flera tusen husbehovstäkter som inte är tillståndspliktiga. Ungefär hälften de tillståndspliktiga täkterna av är grus-, sand- och moräntäkter, en fjärdedel utgörs av bergtäkter och resten är torv- och matjordstäkter (Naturvårdsverket, Miljömålen styr utvecklingen Sverige har utarbetat 16 miljökvalitetsmål som en del i att samordna, genomföra och utveckla det nationella arbetet för ett hållbart samhälle (Proposition 2004/05:150 Svenska miljömål ett gemensamt uppdrag). 15 miljömål antogs redan 1999, bland dem God bebyggd miljö. Ett av de delmål som utvecklats under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är att användningen av naturgrus ska minimeras. Målsättningen är att inom en generation ska naturgrus endast användas när ersättningsmaterial inte kan komma i fråga med hänsyn till användningsområdet (SGU, I november 2005 lades miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv till de tidigare femton. Målet syftar till att bevara och den biologiska mångfalden och främja ett hållbart nyttjande. Arters livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer ska värnas. I miljömåspropositionen 2010 (Proposition 2009/10:155 Svenska miljömål - för ett effektivare miljöarbete) pekas infrastrukturmiljöer särskilt ut som ett fält som kan spela stor roll i arbetet för att uppnå miljömålen. Sannolikt kommer den växande aktiviteten i svenska bergtäkter att avspegla sig i ökat intresse för bergtäkter som naturvårdsobjekt under de närmaste åren. Bergkrossvolymen ökar Naturgrus har länge dominerat som ballastmaterial, men materialet är en ändlig naturresurs som i de fall det är möjligt ska ersättas med krossat berg. Leveranserna av naturgrus samt antalet grus- och sandtäkter har minskat under 1990-talet samtidigt som leveransen av krossat berg ökat under samma Naturgrus Mton Krossberg Mton 1998 Figur 1. Mängd material producerat i svenska registrerade täkter under 1990 till 2008 (SGU 2005, SGU 2008) period och har fortsatt att öka under 2000-talet (figur 1 och 2). Den ökade produktionen av bergkross har medfört att antalet och storleken av bergtäkterna i Sverige ökat (SGU 2008, SGU 2005) Efterbehandling av en bergtäkt Bergtäkter efterbehandlas av en rad orsaker: säkerhetsmässiga, estetiska, praktiska och miljömässiga skäl Naturgrus Bergtäkt Figur 2. Antal registrerade täkter i Sverige från 1990 till Antalet sand- och grustäkter har minskat kraftigt de senaste 20 åren, medan antalet bergtäkter ökade under 1990-talet men planade ut under 2000-talet (SGU 2005, SGU 2008)

6 Efterbehandlingen av täkten bör anpassas till de lokala förutsättningarna, täktens omfattning, strukturer och omgivande landskap. Bergtäkter kan innebära stora ingrepp i landskapet och det lokala ekosystemet, men med en väl genomtänkt Biologisk mångfald Biologisk mångfald är variationsrikedom bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem efterbehandlingsplan kan bergtäktens bli en tillgång i landskapet. Bergtäkter erbjuder en variation av habitat som är ovanliga eller sällsynta i Sveriges natur. Strukturer i efterbehandlade täkter som exempelvis små vattensamlingar och rasbranter gynnar flertalet organismgrupper och tillför naturvärden till det omgivande landskapet. Innan 1965 fanns inga krav på verksamhetsutövaren att efterbehandla en utbruten täkt, och täkterna lämnades ofta för fri utveckling. Idag finns krav på verksamhetsutövaren att tillhandahålla de ekonomiska medel tillståndsmyndigheten beslutar krävs för att säkerställa en efterbehandling av täkten (Naturvårdsverket 2003). Efterbehandling kan utföras successivt under den tid täkten är aktiv, eller när den upphört. Ofta är det ekonomiskt fördelaktigt att utföra eftervården under täktens aktiva tid och tidigt planera för hur den avslutade täktens strukturer ska utformas (Jansson 2006). Hur man bedömer naturvärden För att bedöma naturvärden i en täkt är det viktigt att beskriva de strukturer som förekommer i täkten snarare än att lägga fokus på specifika arter (Jansson 2006). Till varje struktur kan en rad arter knytas och för många är täkten av stor betydelse som livsmiljö. Rödlistade arter förekommer i täkter men även utan fynd av rödlistade arter kan en täkt vara värdefull genom att en bred och strukturtypisk flora och fauna finns i täkten (Jansson 2006). Vid efterbehandling bör en avvägning göras för att analysera vilka organismgrupper som kan gynnas av den specifika täktens egenskaper och det omgivande landskapets strukturer. 3 Bergtäktens strukturer För ett stort antal både vanliga och hotade arter har täkterna betydelse som livsmiljöer. Bergtäktens strukturer är viktiga som imitationer av värdefulla naturmiljöer. De näringsfattiga stillastående vattensamlingarna, de branta sluttningarna och den extrema torkan lockar till sig arter som är ovanliga och ibland hotade. Viktiga strukturer i bergtäkter är: 3.1 Bäckar, åar och vattenfall Bäckar och åar fungerar som viktiga livsmiljöer för växter, fåglar, bottenlevande småkryp, fiskar, fladdermöss och däggdjur. Vattendrag kan vara såväl solexponerade som skuggade, men gynnas av buskoch trädridåer. Träd- och buskridåer längs vattendrag fyller flera mycket viktiga funktioner såsom att reglera vattnets temperatur, skapa gömställen och skydd åt fiskar, småkryp och landdjur (Grusell & Kyläkorpi 2003). Figur 3. Vattensamlingar kan gynna flera organismgrupper, exempelvis insekter, fåglar samt grod- och kräldjur. 6

7 Figur 4. I en vattensamling som skapats i efterbehandlingen av en bergtäkt har man skapat rast- och häckningsplaser för fåglar. 3.2 Bergsbranter Branter kan variera mellan torr solexponerad plats till skuggig brant med jämn fuktighet. På solexponerade, vindskyddade sydsluttningar kan det skapas ett mikroklimat som gynnar värmeälskande arter, medan en skuggigare bergsbrant i ost- eller nordriktning gynnar mer fuktkrävande arter som trivs i ett stabilt fuktigt mikroklimat (Bergweiler m fl 2007). I bergsbranterna finns ofta klippavsatser som är attraktiva för flera fågelarter som häckningsplatser (Sveriges ornitologiska förening En rasbrant kan erbjuda en bred variation av habitat och ras i branta sluttningar skapar förutsättningar för pionjärarter (Bergweiler m fl 2007). Exempel på karaktärsarter för ras- och bergsbranter är lind, ek, ask, lönn och alm (ädellövträd), asp och sälg (lövträd), hassel (buske), blåsippa, trolldruva, stinksyska och stinknäva (kärlväxter). I dessa miljöer finns ofta en stor mångfald av vanliga arter, exempelvis svartbräken (Grusell & Kyläkorpi 2003). 3.3 Tidiga successionsstadier Många av de arter som påträffas i bergtäkter är pionjärarter. Dessa arter är ofta konkurrenssvaga och kräver yttre störningar som motverkar mer konkurrensstarka arter från att etablera sig. I en aktiv bergtäkt skapas kontinuerligt nya habitat, vilket är en ideal situation för konkurrenssvaga störningståliga pionjärarter (Bergweiler m fl 2007). 3.4 Näringsfattig mark Vid täktverksamhet tas humuslagret från området bort och vid efterbehandling återstår ett område med inget eller mycket tunt humuslager. Denna näringsfattiga omgivning gynnar flertalet konkurrenssvaga arter som klarar dessa extrema förhållanden. I de fall avbaningsmassor sparats är dessa stor tillgång vid efterbehandling, i synnerhet i torra områden. I de översta fem centimetrarna finns en fröbank som är svår och kostsam att efterlikna med andra metoder (Palmqvist 1999). 3.5 Stenblock och grusansamlingar Stenhögar är viktiga strukturer som ger gömställen och övervintringsplatser för grodor och reptiler (Nolbrant 2004). 3.6 Varierad topografi Bergtäkter erbjuder ofta en varierad topografi som medför ett stort antal livsmiljöer för olika organismer. Bergtäkter har ofta en markvariation som vida överträffar sand- och grustäkternas. Södra brottet i Skövde är ett bra exempel på detta. 7

8 I Södra brottet finns soliga torrängar, kala grusytor och halvöppna buskmarker. I brottet häckar berguv och flera ungar har fötts i täkten sedan Flera andra fågelarter häckar i branterna och vid sjön på brottets botten häckar och rastar ytterligare fågelarter. En del av täkten är idag fågelskyddsområde (Svedlund 2000). 3.7 Småvatten I småvatten är det ont om fisk eftersom det saknas naturliga invandringsvägar och återkommande syrebrist drabbar dem under vintrarna. Detta gör dem till utmärkta habitat för groddjur och vattenlevande småkryp. Vissa fåglar t.ex. de flesta doppingarter, trivs bra i småvatten eftersom de slipper födokonkurrens från fisk. Beroende av vegetation, vattensamlingens storlek och mängden videväxter och andra buskage runt vattnet varierar sammansättningen av fågelarter. Flertalet arter av vårmarksarter som missgynnas av konkurrensen från fisk gynnas av småvattnets myllrande insektsliv med bland annat skalbaggar, skinnbaggar, myggor och trollsländor. Näringsrika småvatten med friskt klart vatten och god solinstrålning är mycket art- och individrika miljöer (Nolbrant 1998). Under våren bildas ofta stora mängder insekter i småvatten, vilket gynnar fladdermöss. Figur 5. Flera arter av grod- och kräldjur gynnas av solexponerade grunda vattensamlingar. 4 Organismgrupper Bergtäkter är ofta miljöer med hög biologisk mångfald tack vare att en rad strukturer finns på en lite yta. Nedan presenteras de organismgrupper som är typiska för bergtäkter. 4.1 Fladdermöss Fladdermöss finns i hela Sverige och ökar i artantal från en i Kiruna till drygt ett dussin i sydligaste Sverige (Ahlen 2006). Alla fladdermusarter trivs i vattenrika miljöer, vid näringsrika sjöar och vattendrag. Vissa arter hittar man nästan uteslutande vid vatten. En kombination av öppet vatten och ett öppet landskap som gynnar insekter skapar bra jaktmarker för fladdermöss. Tillgången på insekter är helt avgörande för utbredningen och tätheten av fladdermöss (Blanck m fl 2007). För de flesta fladdermusarter utgörs huvudfödan av fjädermygg (Chironomidae) (de Jong 1996). Fladdermöss jagar under natten och söker sig till träd, fladdermusholkar eller annan lämplig plats för att vila under dagen. Det är därför viktigt att det finns tillgång på håligheter (Blanck m fl 2007). 4.2 Grod- och kräldjur Grunda solexponerade vatten är viktiga för flera grodoch kräldjur, men landmiljön är minst lika viktig att ta hänsyn till. Behoven varierar med art men i landmiljön måste det finnas daguppehållsplatser (bl.a. lövskogar, buskar och stenrösen), bra födotillgång (insektsrika marker), övervintringsmöjligheter (bl.a. stenrösen). Behoven varierar beroende av art. Ett stort antal av Sveriges hotade grodarter förekommer endast i Skåne, men flera arter sträcker sig över större delar av landet (Nyström & Stenberg 2008). Störst mångfald av amfibier finns i regel i grunda solexponerade vatten som inte torkar ut och som saknar fisk och kräftor (Nyström & Stenberg 2008). Grod- och kräldjur är utsatta för en rad rovdjur och andelen ägg som resulterar i könsmogna grodor är mycket liten. Den viktigast predatorn på amfibier är fisk, eftersom den, till skillnad från andra predatorer, påverkar artsammansättningen. De är effektiva predatorer av stora och rörliga bytesdjur, som amfibielarver. Närvaron av fisk är mest negativ för lövgroda, större vattensalamander, lökgroda och grönfläckig padda. Den grönfläckiga paddan är en konkurrenssvag art som gynnas av temporära vegetationsrika vatten i torra landmiljöer. Arten har en av sina få kvarvarande populationer i Limhamns kalkbrott (Nyström & Stenberg 2008). 8

9 I Etz bergtäkt norr om Hauzenberg, Tyskland, har de grunda vattensamlingarna utan fisk blivit hemvist för gulbukig klockgroda Bombina variegata, en släkting till den i Sverige förekommande klockgrodan. Till slutet av 1990-talet pågick aktiv brytning av granit i området. På delar av området bildades under den aktiva perioden grunda vattensamlingar som en följd av avfallshögar i kombination med uppdämt vatten. Området med den huvudsakliga brytningen omvandlades till en mindre sjö med fisk och flera hotade arter av trollsländor (Bergweiler m fl 2007). Större vattensalamander har ofta etablerat sig i sand-, grus- och bergtäkter med grundvattendammar.större vattensalamander förekommer i såväl sura som basiska miljöer, men tenderar att hittas i större utsträckning i mer basiska vatten. Större salamander kräver närhet till lövskog och en solexponerad vattensamling (Naturvårdsverket rapport 5636). 4.3 Insekter Insekter är en stor grupp med varierade krav på sin omgivning. Vissa arter trivs i vattenmiljöer (exempelvis vissa grupper av skalbaggar, trollsländor och myggor), andra i mycket torra, solexponerade biotoper (bland annat arter av gaddsteklar, fjärilar och skalbaggar). Täkter är miljöer där det har hittats flertalet fjärilsarter, några av dem sällsynta och rödlistade (Johansson 2004). Bergtäkter kan erbjuda en torr näringsfattig livsmiljö med låg växtlighet av nektar- och pollenproducerande kärlväxter, som är en förutsättning för förekomsten av flera insektsgrupper. 4.4 Kärlväxter I en bergtäkt etableras efter en tid ett tunt humuslager som kan hysa konkurrenssvaga torktåliga torrängsväxter. Med tiden kan även enstaka tallar och videbestånd etableras i täkten. Sälgen och andra videväxter har mycket stor betydelse för den biologiska mångfalden. Många insekter är beroende av videbestånden under våren, särskilt pollinerande insekter. En stor mängd insekter utnyttjar videblommarnas pollen och nektar, inga andra kärlväxter utgör föda till så många fjärilsarter som viden. Vide gynnar inte bara insekter, utan många nyanlända flyttfåglar jagar flugor på viden (gran- löv- och ärtsångare) (Ehnström & Holmer 2009). Rasbranter gynnar flertalet småbräkenarter som växer i klippväggar, rasbranter och berghyllor. En av dessa småbräkenarter, svartbräken är viktig Figur 6. Videväxter har en stor betydelse för den biologiska mångfalden. Många arter är beroende av videväxter för sin överlevnad. värdväxt för svartbräkenmalen i soliga varma habitat (Björklund 2009). Svartbräken är ganska vanlig i södra och mellersta Sverige, men förekommer mer sällsynt också i Norrland (Virtuella floran, linnaeus.nrm.se). På stenhögar kan fetknoppar, Sedum-arter, och andra torktåliga arter etablera sig och flera arter av vildbin kan utnyttja hålrum för bobyggande. Olika fetknoppsarter är attraktiva för flera citronbin, Hylaeus-arter (Linowski m fl 2004). Fetknoppar, Sedum, är även attraktiva för andra pollinerande insekter, såsom fjärilar. 4.5 Mossor och lavar Mossor förekommer i nästan alla miljöer medan lavar ofta förekommer i miljöer som praktiskt taget saknar andra organismer (Hallingbäck 1996, Arup m fl 1997). Sten utgör substrat för över hälften av Sveriges lavar (Hallingbäck 1995) och ungefär hälften av alla mossarter kan växa på sten, men flera av dessa föredrar ett tunt lager av jord eller humus. 9

10 Sammanställning av strukturer viktiga för naturvård 2010 sig i nord- och sydexponerade branter. Sydbranter är mer utsatta för solens värmande strålar och flera arter kräver fuktigare klimat. Helt öppna klipp- och rasbranter tycks hysa en artfattigare mossflora än skuggade (Hallingbäck 1996) Lavar Bergartens struktur och kemiska egenskaper är viktiga. Kalkfattiga bergarter, såsom ganska sura gnejser och graniter, hyser flest arter av mossor och lavar (Arup m fl 1997, Hallingbäck 1996). Mossor förekommer i de flesta typer av täkter, men rödlistade arter har hittills endast påträffats i sandtag och lertag (Hallingbäck 1996). Lavar är i stor utsträckning beroende av underlaget de växer på. Lavar förekommer främst på sten, trädstammar och väldränerade jordar, vilka erbjuder helt skilda fysikaliska och kemiska betingelser. Sten utgör substrat för över hälften av Sveriges lavar (Hallingbäck 1995). Lavar är beroende av bergartens ph, ytterst få arter lever på både sura och basiska bergarter (Arup mfl 1997). Olika typer av sura bergarter som exempelvis granit och gnejs (silikatsten) är det dominerande substratet för stenlevande arter i Sverige (Hallingbäck 1995). Silikatsten förekommer även i många former i kulturpräglade miljöer såsom byggnader och gärdsgårdar. Stenmurar i betesmurar och längsmed lands- och skogsvägar har i södra Sverige uppvisat stor artrikedom på liten yta (Arup mfl 1997). Drygt 1000 arter av lavar kan växa i bergbranter och hällmarker av olika slag. De flesta arter föredrar öppna solexponerade lägen, men många arter förekommer på fuktigare och skuggigare lägen. De flesta av bergbrantens lavarter förekommer på lodytorna, men en betydande del förekommer även på överlutor, underlutor och i grottor. En sydexponerad brant har en artrikare flora än nordbranter. I norra Sverige är skillnaden mellan syd- och nordexponerade slänter större än i södra Sverige (Hallingbäck 1995) Mossor 4.6 Fåglar Figur 7. Mossor förekommer i nästan alla miljöer. Mer än hälften av mossarterna i Sverige återfinns i skuggiga till halvskuggia miljöer. Mer än hälften av alla mossarter i Sverige återfinns i halvskuggiga till skuggiga miljöer (Hallingbäck 1996). Naken jord med god vattenhållningsförmåga eller närhet till vatten. Till exempel är ytligt beläget grundvatten är viktiga förutsättningar för att många mossor ska kunna utvecklas och reproducera sig. Vindskydd och skugga ger ett mikroklimat som kännetecknas av hög och stabil fuktighet. Mossor förekommer även i torrare miljöer som torrängar och hällmarker, men är då aktiva under vår och höst när fuktigheten i marken är tillräckligt hög (Ingelög m fl 1993). Mossor växer mestadels på marken, men många återfinns även på klippor och direkt på sten. Mossor är till skillnad från lavar inte lika anpassade till att leva på exponerade klippor, men är desto bättre på att kolonisera marken. Mossfloran skiljer 10 Flertalet täkter med branta väggar har blivit häckningsplatser för rovfåglar såsom berguv (Hardeberga stenbrott, Södra brottet i Skövde). Även anlagda sjöar och våtmarker har gynnat rastande och häckande fåglar (Södra brottet i Skövde). Rovfåglar är en grupp som uppmärksammats som gynnad av bergtäkters kvarstående klippiga väggar. Bland andra berguv och tornfalk häckar i bergtäkter (Sveriges ornitologiska förening, I södra brottet i Skövde har berguven häckat under flertalet år. I branterna häckar även andra rovfåglar, såsom tornfalk. På täktens botten finns en sjö där flertalet arter häckar och rastar (Svedlund 2000). I den grunda sjön finns smådopping och svarthakedopping.idag är delar av området är fågelskyddsområde (www.skovde.se).

11 5 Efterbehandling med hänsyn till naturvärden Det finns många aspekter på hur en täkt ska efterbehandlas. När ett täkttillstånd ges ska villkoren för den kommande efterbehandlingen fastställas. När täkttillståndet ges är det svårt att förutsäga hur täkten kommer att utvecklas under den aktiva tiden och vilka strukturer som kommer att finnas vid täktens upphörande. Därför är det viktigt att successivt efterbehandla täkten och ompröva efterbehandlingsplanen under täktens aktiva period (Jansson 2006). När man bedömer täkters nuvarande eller potentiella naturvärden bör man ta hänsyn till de strukturer som finns i täkten, men även de strukturer som kan åstadkommas med rimlig arbetsinsats i samband med efterbehandlingen av täkten. Negativa åtgärder för biologisk mångfald Många av de åtgärder som ingår i konventionell efterbehandling har eller kan ha en negativ inverkan på täktens naturvärden. Exempel på detta är insådd av gräsfrö, utläggning av matjord, skogsplantering, utfyllnad av småvatten och utjämning av slänter (Lönnell & Ljungberg 2006). I bergtäkter medför användandet av sprängmedel en näringstillförsel till täkten som bör tas hänsyn till vid efterbehandling. Vid sprängning av berg bildas kväveföreningar från sprängmedlet som i viss utsträckning kan spridas till det fragmenterade stenmaterialet och det kvarstående berget (Naturvårdverket 1996). Näringstillförseln medför att näringsgynnade konkurrenskraftiga arter kan etablera sig och kraftigt minska den biologiska mångfalden i den efterbehandlade täkten. En kombination av ovanstående åtgärder kan medföra en näringsgynnad, konkurrensstark flora bestående av ett fåtal arter som följs av en snabb igenväxning av lövträd. Det är lättare och ekonomiskt mer fördelaktigt att upprätthålla öppenhet och artrikedom på en plats än att restaurera. Om konkurrenssvaga, torkoch värmetåliga arter finns i området kan de lätt komma tillbaka med rätt hävdregim på en igenväxande plats., men arter som redan är borta från området har liten sannolikhet att på egen hand komma tillbaka inom överskådlig tid. Försök har också visat att det tar lång tid och kräver stora resurser att återställa ett igenväxt område som redan kommit långt i sitt igenväxningsstadie (Thylén 2007). Figur 8. I Rydbokrossen har en del av täkten efterbehndlats. En vattensamling har skapats med flera öar som utnyttjas av fåglar och andra organismgrupper. 11

12 Figur 9. En rasbrant kan erbjuda en bred variation av habitat och ras i branta sluttningar skapar förutsättningar för pionjärarter (Bergweiler m fl 2007). 5.1 Fältbesök i aktiva täkter Under projektet besöktes tre aktiva täkter. Vid fältbesöken diskuterades strukturer som finns i aktiva och efterbehandlade täkter och efterbehandlingar av bergtäkter med en representant från branschen. Sven Wallman vid Ballast visade runt i täkterna och berättade om företagets nuvarande planer på efterbehandlingar i täkterna. De tre täkterna är belägna i Stockholmsområdet och aktiva och/eller delvis efterbehandlade. Arlanda är en aktiv täkt utan påbörjad efterbehandling, Rydbokrossen är aktiv bergtäkt med påbörjad efterbehandling och fungerar även som upplag. Hamra grustag är en kombinerad berg- och sandtäkt med inaktiva ytor med påbörjad efterbehandling. Arlanda bergtäkt ligger nära flygplatsen och vilttillgången i området är stor (Sven Wallman muntl.). Bergtäkten erbjuder även i sin aktiva fas strukturer och öppna ytor som gynnar pionjärsarter. De för brytning förberedda ytorna erbjuder temporära habitat för konkurrenssvaga kärlväxter som gynnas av de solexponerade, torra platserna med blottat berg. I Rydbokrossen har ett viltvatten anlagts, vilket kombinerar två intressen, viltvården och naturvården, vilket är ett positivt utfall. Dessa två intressen kan med fördel kombineras i de fall det är möjligt. Att anlägga mindre vattensamlingar som en del av efterbehandlingen gynnar flera grupper av organismer (fåglar, grod- och kräldjur samt insekter) och skapar förutsättningar för biologisk mångfald i täkten. Hamra grustag är en bergtäkt som kombinerats med sandtäkt, vilket ökar områdets värde för den biologiska mångfalden. Kombinationen av öppna sandytor och de strukturer en bergtäkt erbjuder ökar den topografiska variationen och gynnar värmeälskande, torktåliga organismer. Kombinerade berg- och sandtäkter är av stort intresse för naturvården (Lönnell & Ljungberg 2006). 5.2 Länsstyrelsens bedömning av naturvärden i täkter Fem länsstyrelser kontaktades för att undersöka hur de förhåller sig till naturvärden i täkter (Länsstyrelsen i Västmanlands, Dalarnas, Västerbotten, Västra Götaland respektive Uppsala län). Länsstyrelserna fokuserar idag främst på säkerhet vid efterbehandling av bergtäkter, vilket även är fokus i rapporten Efterbehandling av täkter- En förtäkt vägledning som gavs ut 2006 i ett samarbete mellan länsstyrelserna. Av svaren från länsstyrelserna framgick även att man idag tar hänsyn till rovfåglar och de strukturer som kan gynna dessa. Det senare är mycket positivt, då en biologisk mångfald till viss del har en plats i efterbehandlingen av bergtäkter. 12

13 6 Slutsatser Kunskap om vilka organismgrupper som kan gynnas av täkten samt implementering och efterbehandlingsplaner måste modifieras under täktens levnad. Beroende av täktens markförhållande, omgivande biotoper och vattentillgångar bör man anpassa efterbehandlingen efter den organismgrupp/de organismgrupper som kan gynnas av de aktuella förhållandena. Täkter med lång kontinuitet bör inventeras för att kunna anpassa efterbehandlingen till de naturvärden som finns i den aktiva täkten. Vid efterbehandlingen är det viktigt att fråga sig vilka strukturer det råder brist på i landskapet och som finns eller kan skapas i täkten. Inventeringar av bergtäkter bör fokusera på strukturer I arbetet med inventering, t ex i samband med att ta fram en efterbehandlingsplan, föreslås att fokus ska ligga på strukturer snarare än specifika arter. Skälen till detta är att en bergtäkt är en förstasuccesionsmiljö, dvs. att miljön är helt ny och arter från det omkringliggande landskapet kontinuerligt koloniserar täkten. En artinventering kommer alltid att förbise de arter som ännu inte hittat fram, eller som ett visst år inte häckar/lever i täkten. Istället bör en inventering fokusera på strukturer och till varje sådan kan en rad arter knytas. Rödlistade arter är ett viktigt verktyg i naturvårdsarbete. I täkter förekommer en rad rödlistade arter men även utan fynd av rödlistade arter kan en täkt vara värdefull genom att en bred och strukturtypisk flora och fauna finns i täkten. Bergtäkter levererar ekosystemtjänster Det viktigaste budskapet är att en aktiv eller avslutad bergtäkt levererar ekosystemtjänster. Detta betyder att det omgivande landskapet gynnas av täkten eftersom den levererar boplatser för fåglar och andra djur, pollination, parningsplatser, vatten och Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är funktioner i ekosystemet som människan är direkt beroende av för sin överlevnad eller som ökar dess välmående. Exempel på ekosystemtjänster är luft- och vettenrening, naturliga skadedjurbekämpare, insekters pollinering samt möjligheten till friluftsliv. varma refuger för växter och djur. En ytterligare aspekt som i synnerhet har bäring på stadsnära bergtäkter är friluftslivet. Intresset för att använda nedlagda täkter för rekreation ökar och det är viktigt att detta perspektiv också vägs in i planerings- och efterbehandlingsplaner av bergtäkter. Figur 10. Vid inventering av efterbehandlade bergtäkter föreslås att fokus ligger på strukturer snarare än specifika arter. 13

14 7 Referenser Ahlén, I Handlingsprogram för skydd av Fladdermusfaunan Åtaganden enligt det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS. Naturvårdsverket rapport 5546 Arup, U Mark- och stenlevande lavar i naturskyddade områden i Hallands län. Länsstyrelsen i hallands län 2006:5 Arup, U., Ekman, S., Kärnefelt, I., Mattsson, J-E Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige. SBF-förlag, Lund Bergweiler, P., Geise, U., Meyer, C., Glöckner, M., Dorstewitz, S., Kätzel, A., Himmler, H., Kern, B., Voight, R., Wuttke, M., Freihaut, B Habitats - Sustainable restoration and renaturation. BAG (Basalt-Actien-Gesellschaft) Björklund, J Fjärilar i Norrtälje kommun, inventering Naturvård i Norrtälje kommun nr 36 Blank, H., de Jong, J. & Lind, B Fladdermusfaunan i Jönköpings län. Länsstyrelsen i 2008:33 De Jong, J Inventering av nyckelbiotoper för fladdermöss på Södertörn Södertörnekologerna 1996:2 Ehnström, B. & Holmer, M Sälg - livets viktigaste frukost. Centrum för biologisk mångfald, Växjö Grusell, E. & Kyläkorpi, L Fältmanual för skötsel av kraftledningsgatans biotoper. Svenska kraftnät Hallingbäck, T Ekologisk katalog över lavar. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Hallingbäck, T Ekologisk katalog över mossor. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Hannu, L Tillståndsansökan för täktverksamhet vägledning vid utformning av ansökshandlingar. Examensarbete Luleå tekniska universitet. 2007:178 Ingelög, T., Thor, G., Hallingbäck, T., Andersson, R., Aronsson, M. (red) Floravård i jordbrukslandskapet skyddvärda arter. SBT-förlaget, Uppsala Jansson, B (red.) Efterbehandling av täkter- En förtäkt vägledning. Miljösamverkan Sverige, Länsstyrelserna Johansson, N Hotade dagsfjärilar i Jönköpings län. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Publ. Nr. 2004:40 Linkowski, W., Pettersson, M. W., Cederberg, B., Nilsson, L. A Nyskapande av livsmiljöer och aktiv spridning av vildbin. Svenska vildbiprojektet vid Artdatabanken, SLU & Avdelningen för Växtekologi, Uppsala universitet Lönnell, N. & Ljungberg, H Sandtäkter en miljö att slå vakt om. Flora & Fauna 101 (4):38-43 Miljöministeriet Hållbar marktäkt, Handbok för reglering och ordnande av täktverksamhet. Miljöförvaltningens anvisningar lsv Naturvårdsverket Bergtäkt: berg- och gruskrossverk punkt B, C och C Naturvårdsverket Prövning av täkter Handbok med allmänna råd Naturvårdsverket Åtgärdsprogram för bevarande av större salamander och dess livsmiljöer. Rapport 5636 Nolbrant, P Småvatten och vätar. Jordbruksverket Nolbrant, P Flora- och faunautveckling i Falkenbergs dagvattendammar. Falkenbergs vatten och renhållnings AB Nyström, P. & Stenberg, M Forskningsresultat och slutsatser för bevarandearbetet med hotade amfibier En litteraturgenomgång. Länsstyrelsen i Skåne län 2008:55 Svedlund, L Biotoper präglade av människan. 5:1. Biodiverse. Sveriges geologiska undersökningar Grus, sand och krossberg, produktion och tillgångar. Publ nr 2006:3 Sveriges geologiska undersökningar Grus, sand och krossberg, produktion och tillgångar. Publ nr 2009:3 Thylén, A Biologisk mangfold og jernbane en kunskapsoversikt. Jernbaneverket Infrastruktur Teknikk, Norge 14

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Biologisk mångfald på våra motorbanor Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Nyström, P., Hertonsson, P., Pärlklint, L.-G., & Stenberg, M. (2012) Arbetsberedning för återstående åtgärder i Bråån. På uppdrag av Strabag AB.

Nyström, P., Hertonsson, P., Pärlklint, L.-G., & Stenberg, M. (2012) Arbetsberedning för återstående åtgärder i Bråån. På uppdrag av Strabag AB. 2012 Stenberg, M., Nyström, P. & Hertonsson, P.(2012) Verksamhetsberättelse för arbetet med hotade groddjur i Skåne 2012. På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne. Åbjörnsson, K. & Stenberg, M (2012) Översiktlig

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Peter Nolbrant 2010 02 26 Miljöerna sträcker sig ofta längs längre sträckor längs vattendragen och

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Minnesanteckningar från Täkthandläggarträffen i Vetlanda den 15 maj

Minnesanteckningar från Täkthandläggarträffen i Vetlanda den 15 maj Minnesanteckningar från Täkthandläggarträffen i Vetlanda den 15 maj Närvarande: Susanne Johansson, Alvesta kommun, Torbjörn Adolfsson, Aneby kommun, Ingemar Bergbom, Habo kommun, Magnus Nilsson, Jönköpings

Läs mer

SANDMARKSSEMINARIUM I SKÅNE 28-30 MAJ

SANDMARKSSEMINARIUM I SKÅNE 28-30 MAJ SANDMARKSSEMINARIUM I SKÅNE 28-30 MAJ Studiefrämjandet, Länsstyrelsen i Skåne, Naturvårdsverket, Centrum för biologisk mångfald, Region Skåne, Högskolan Kristianstad och Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson RIO GÖTEBORG NATUR-

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern RESTAURERINGSPLAN Datum 2014-11-06 Referens 512- Sida 1(6) Restaureringsplan Fågelskär i Vänern Natura 2000-kod och namn: SE061001 Millesvik och Lurö skärgård, SE0610006 Värmlandskärgården, SE 0610249

Läs mer

Inventering av amfibier

Inventering av amfibier Inventering av amfibier 2001 gjordes en inventering av groddjur på Kvarnby golfklubb. De arter som påträffades var ätlig groda samt rom och vuxna djur av åkergroda, vanlig groda och vanlig padda. 2012

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Det befintliga vägsystemets naturvärden vårt arbete med artrika vägkantsmiljöer

Det befintliga vägsystemets naturvärden vårt arbete med artrika vägkantsmiljöer Svenska IALE:s höstkonferens Mats Lindqvist Miljöspecialist/ekolog Trafikverket, Underhåll 205-09-5 Det befintliga vägsystemets naturvärden vårt arbete med artrika vägkantsmiljöer 2 Våra miljömål Alla

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Åtgärdsprogram för hotade arter

Åtgärdsprogram för hotade arter Åtgärdsprogram för hotade arter Samhälle i förändring Cirka fem procent av Sveriges djur- och växtarter är idag hotade och riskerar att försvinna om inget görs. Främsta orsaken till att så många arter

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Därför är vissa träd mer värdefulla än andra

Därför är vissa träd mer värdefulla än andra Därför är vissa träd mer värdefulla än andra Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur träden är en del

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Vindkraft i slättlandskapet Så gynnar anläggning av naturmiljöer den biologiska mångfalden. Biologisk mångfald och variation i odlingslandskapet

Vindkraft i slättlandskapet Så gynnar anläggning av naturmiljöer den biologiska mångfalden. Biologisk mångfald och variation i odlingslandskapet Vindkraft i slättlandskapet Så gynnar anläggning av naturmiljöer den biologiska mångfalden Biologisk mångfald och variation i odlingslandskapet Skriften ingår i den serie broschyrer om odlingslandskapets

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Barnens naturpark Folkparken i Lund

Barnens naturpark Folkparken i Lund Barnens naturpark Folkparken i Lund Projektet syftar till att presentera en handlingsplan för att utveckla Folkparken i Lund till en Barnens naturpark. Det innebär att föreslå metodik och motiveringar

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Den extremt hotade strandärtmotten på ett Strandvialblad i Sandö. Sandstränderna i området är insekternas habitat I Skärgårdshavet bl.a. på Sandö

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap viltvård för ett rikare landskap Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård för rikare landskap Stannar man upp, tittar och tänker efter är det svårt att inte fascineras av mångfalden

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2014

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2014 Ivösjökommittén Förslag till verksamhetsplan för 2014 Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande

Läs mer

DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP DISKUSSION 2

DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP DISKUSSION 2 DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI DISKUSSION 2 Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik, Mälardalens högskola 1 DRÖMMEN OM PARADISET Tomas

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie Ingemar Fries Ekologiska institutionen SLU, Uppsala Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande

Läs mer

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Beställare: Rapportdatum: 2012-05-31 Rapporten citeras: Projektledare: Inventering: Rapportförfattare: Foton: Kvalitetsgranskning: Övriga medverkande: Omslagsfoto:

Läs mer

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT 1(3) Naturvårdsenheten Jennie Niesel Borås Stad Miljöskyddskontoret Att. Jenny Pleym 501 80 BORÅS Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT Beviljade projekt Länsstyrelsen

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Rapport 2011:1 Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Park och naturförvaltningen December 2011 Inventering: Jörgen Arvidsson, Göteborgs Herpetologiska

Läs mer

Bilaga 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsplanering MKB CHECKLISTA. Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB

Bilaga 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsplanering MKB CHECKLISTA. Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB MKB CHECKLISTA Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB Detaljplan för: Detaljplan för del av Höga 7:1 m fl (Älvvallens idrottsområde) i Ljusdals kommun, Gävleborgs län Planens syfte Planens syfte

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom 1/5 Wickman Vind AB Öja Gisle 220 623 33 Burgsvik andreas@wickmanwind.se Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

DOM. 2011-12- 2 2 Meddelad i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsstyrelsen i Hallands läns beslut den 31 oktober 2011, dnr 551-1203-10, se bilaga A

DOM. 2011-12- 2 2 Meddelad i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsstyrelsen i Hallands läns beslut den 31 oktober 2011, dnr 551-1203-10, se bilaga A KAMMARRÄTTEN I Avdelning 3 DOM 2011-12- 2 2 Meddelad i Göteborg Sida l (4) KLAGANDE Rolf Jonsson, 19610927 Kusagärde l 432 68 Veddige ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsstyrelsen i Hallands läns beslut den 31 oktober

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Mer än en golfbana - ta tillvara banans natur- och kulturvärden Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Introduktion För många golfspelare är naturupplevelsen lika viktig som själva spelet. Golfbanor

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar.

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Foto: Lennart Bratt Bild 2. Tjocka mattor av ris, mossa eller lav breder

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer