-bottenfauna, groddjur, fisk och flora

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "-bottenfauna, groddjur, fisk och flora"

Transkript

1 Inventeringar i Albäcken med omgivning 2012/2013 -bottenfauna, groddjur, fisk och flora På uppdrag av Trelleborgs kommun

2 Titel: Beställare: Författare: Foto: Omslag: Inventeringar av Albäcken med omgivning 2012/2013 bottenfauna, groddjur, fisk och flora Trelleborgs kommun Kajsa Åbjörnsson, Marika Stenberg, Susanne Gustafsson, Pia Hertonsson och Per Nyström, Ekoll AB Alla foton är tagna av Ekoll AB, 2013, om inget annat anges Albäcken, väster om Västra Värlinge 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Kapitel 1. Bottenfauna... 7 Inledning... 7 Metod... 9 Resultat Lokalbeskrivningar Diskussion Referenser Kapitel 2. Groddjur Inledning Resultat Diskussion Referenser Kapitel 3. Fisk Inledning Metod Elfiske Nätprovfiske Resultat Lokalbeskrivningar Diskussion Referenser Kapitel 4. Flora Inledning Metod Resultat Diskussion Referenser

4 Sammanfattning Under hösten 2012 inventerades bottenfauna och fisk på 2 respektive 3 lokaler i Albäcksån samt i 3 dammar i Albäcksåns omgivning. Under våren/sommaren 2013 inventerades groddjuren och floran. Samtliga inventeringar var en upprepning av inventeringar gjorda mellan Syftet med inventeringarna var att bedöma hur flora och fauna förändrats sedan inventeringarna år Bottenfaunaresultaten visar att Albäcken samt dammarna som ingick i undersökningen är samtliga mycket påverkade av föroreningar. Mångfalden är överlag låg med undantag av lokalen i vattendraget uppströms deponin (måttlig) samt västra dammen (hög). Oroande är att surhetsindex varierar från betydlig påverkan till mycket stark påverkan på de lokaler som ligger nedströms deponin (östra dammen, nya dammen och Albäcksån nedströms deponin) en försämring från år 2002 då samtliga lokaler var obetydlig påverkade. Trots att Albäcken och närliggande dammar är hårt belastade av föroreningar och näringsämnen har statusen ökat sedan 2002 och påverkan överlag minskat med undantag av surhetsindex. Sammantaget hittade vi fler arter av groddjur 2013 jämfört med De arter som tillkom 2013 var större vattensalamander och åkergroda. Vanligaste groddjuret i Albäcksområdet var vanlig padda. Samtliga dammar i Albäcksområdet håller fisk vilket paddan, i motsats till många andra arter, inte är känslig för. Resultatet var sålunda förväntat. Resultatet från 2012 års provfiske visar på en försämring i lokalerna i vattendraget. Såväl artantal, individantal som biomassa har försämrats avsevärt sedan Öring fångades inte på någon av lokalerna. Provfisket i dammarna visade dock på en föbättrad status, såväl artantal, individantal som biomassa var högre 2012 jämfört med Ingen förändring har skett i antal arter som hittades vid florainventeringen 2002 jämfört med Dock har växtsamhället förändrats, arter har tillkommit och andra arter har försvunnit. Några invasiva arter som inte fanns 2002 har etablerat sig nu, bl.a. jätteslide och blekbalsamin. Vid inventeringen 2013 förekom kardvädd och taggsallat, nytillkomna arter i större bestånd. En positiv förändring av växtsamhället har skett på rådmansängarna medan det i Albäcksskogen har skett en förändring till det sämre. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att minska belastningen av näring, bekämpningsmedel och föroreningar på vattenmiljöerna i Albäcken och dess tillrinningsområde. Våtmarksanläggningar, trädplantering längs vattendraget, återmeandringar, tvåtstegsbreddningar m.m. är samtliga åtgärder som minskar belastningen och förbättrar livsmiljön för flora och fauna. 4

5 Inledning Albäcken är en i stora delar kanaliserad och delvis kulverterad å som rinner genom Söderslätts jordbruksbygd, från Östra Grevie i norr till mynningen i havet i Trelleborg i söder. Vattendraget är ett typiskt påverkat vattendrag, ån är rätad och/eller rensad, slänterna är branta vilket medfört att erosionen är stor, kantzoner saknar träd och buskar och närings- och föroreningsbelastningen är hög från omgivande jordbruksmark, dagvatten, avlopp och reningsverk. Mellan 2001 och 2007 genomfördes en mängd åtgärder inom Albäcksområdet (Albäckens nedersta del) bl.a. i syfte att förbättra naturvärdena i och kring Albäcken. Skog planterades på ca 1 ha åkermark, betesmarken utökades, en våtmark restaurerades, en kilometer av åns sträckning genom Rådmansängarna meandrades och en våtmark anlades. Foto. Våtmark anlagd i meanderfåran vilken har sin sträckning genom Rådmansängarna. Ett av kriterierna för en framgångsrik restaurering är att både förstudier och uppföljningsstudier görs. Mellan år 2002 och 2004 inventerades Albäcken och/eller omgivningen vid Albäcken med avseende på fisk, bottenfauna, flora och groddjur. Samtidigt gjordes en biotopinventering av vattendraget. Resultatet från dessa inventeringar gav en bild av statusen i ån och dess omgivning vid tidpunkten för inventeringen och kan sålunda användas idag som en bakgrundsreferens för att kontrollera förändringar i status, t.ex. vid en uppföljning av ett restaureringsprojekt. Syftet med inventeringarna år 2012/2013 vilka redovisas i denna rapport var att bedöma hur flora och fauna förändrats sedan inventeringarna år Under sommaren 2013 gjordes även en biotopkartering av Albäcken i syfte att kunna bedöma förändringar av vattenbiotopen sedan biotopinventeringen Statusen år 2013, förändringen av vattenbiotopen de senaste 10 åren samt åtgärdsförslag redovisas i rapporten Biotopkartering av Albäcken 2013 Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder (Ekoll 2013). Inventeringarna har i den mån det varit möjligt utförts på samma lokaler och med samma metodik som år Några lokaler har tillkommit vid inventeringen år 2013 (se karta nedan). Resultatet från inventeringarna samt metodik och diskussion återfinns under respektive inventeringskapitel i denna rapport. 5

6 Figur. Karta över inventerade lokaler i Albäcken och dess närmiljö. Färgkodning efter vilken djurgrupp alternativt flora som inventerats. 6

7 Kapitel 1. Bottenfauna Inledning Många faktorer påverkar den biologiska statusen och funktionen i ett vatten. Organiskt material (löv och annat) som trillar ner från träden utgör energikälla i vattendrag medan växtplankton/alger är den primära energikällan i dammar. Användningen av marken som omger ett vatten påverkar dessa energikällor. Belastning av vatten med mycket organiskt material eller olika föroreningar kan ha en markant effekt på bottenfaunan. Närvaro eller brist av särskilda grupper kan därför användas för att beskriva ett vattens biologiska status. Vid statusbedömningen enligt EU:s ramdirektiv för vatten används tre kvalitetsfaktorer; 1) biologiska parametrar, 2) fysikaliskkemiska parametrar och 3) hydromorfologiska parametrar. Bottenfauna ingår tillsammans med fisk och kiselalger i de biologiska parmetrar som används för att bedöma ekologisk status och är sålunda en bra indikator på vattnets status vad gäller biologin. Under hösten 2002 undersöktes bottenfauna (småkryp) i 2 dammar i Albäcksparken (västra och östra dammen) samt 2 lokaler i vattendraget (uppströms och nedströms deponin) (Ekologgruppen 2003). Under oktober 2012 upprepades inventeringen på samma lokaler som undersökningen år 2002 med ett tillägg, en damm i Albäcksparken (nya dammen) (Figur 1) (för koordinater se bilaga 1). Syftet med undersökningen var att bedöma en eventuell förändring i bottenfaunasamhället sedan inventeringen Foto 1. Proven stoppades i burkar och konserverades i fält. 7

8 Figur 1. Karta med de inventerade lokalerna. 8

9 Metod Under oktober 2012 inventerades 5 lokaler i Albäcken och dess omgivning (figur 1). Varje lokal fotograferades och en beskrivning av provtagningsområdet gjordes. Beskrivningen omfattade omlandets karaktär, uppskattning av krontäckning, bottensubstratets beskaffenhet samt förekomst av makrofyter (vattenväxter). På lokalerna i ån mättes även max- och medeldjup samt gjordes en uppskattning av flödet. Detta för att få en uppfattning om förekomsten av olika livsmiljöer. Vidare togs fältanalyser; temperatur, ph, grumlighet, konduktivitet, syrgashalt och syrgasmättnad på respektive lokal. Vid bottenfaunaprovtagningen i dammarna (västra dammen, östra dammen och nya dammen) användes metodik enligt Ekologgruppen (2003). Fyra prov togs i varje damm genom att sparka över en sträcka av 1 m under 20 sekunder. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov genom att under 10 minuter leta efter bottenfauna i de miljöer som fanns på lokalen men som inte blivit representerade i sparkproverna. Bottenfaunaprovtagningen i Albäcken (uppströms och nedströms deponin) utfördes med en äldre version av standardiserad metodik enligt Naturvårdsverkets "Handbok for miljöövervakning, Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag tidsserier" ( ) för att kunna jämföra med inventeringen Vid varje lokal togs 5 sparkprov under 60 sekunder. Sparkproven kompletterades med ett kvalitativt sökprov under 10 minuter. Proven konserverades i fält med 96 % etanol till en koncentration på ca 70 % (foto 1). I lab plockades proven på djur och artbestämdes under preparermikroskop (40 x förstoring). Artbestämningslitteraturen återfinns i referenslistan. Vidare gjordes indexberäkningar baserat på bottenfaunaresultaten för varje lokal. Ett index sammanväger information från flera indikatortaxa/arter och kan användas som t.ex. indikatorer för förändringar i vattenmiljön. För att kunna jämföra med resultatet år 2002 har vi i denna rapport använt klassindelningar enligt Ekologgruppen (2003). VI har dessutom kompletterat med eutrofieringsindex enligt de nya bedömningsgrunderna (Natruvårdsverket 2007). Enligt ramdirektivet för vatten ska en ekologisk kvalitetskvot beräknas för att kunna jämföra inventeringsresultat inom landet och mellan länder inom EU. Den ekologiska kvalitetskvoten (EK) fås genom att dividera det uppmätta värdet med ett referensvärde för den region proven är tagna i. ASPT-index (Average Score Per Taxon) (Armitage m.fl. 1983) - är ett renvattenindex där olika familjer av bottenfaunaorganismer får poäng efter deras känslighet mot en miljöpåverkan och som integrerar påverkan från eutrofiering, förorening med syretärande ämnen och habitatförstörande påverkan som rätning/rensning (inklusive grumling). Danskt Faunaindex (Miljöstyrelsen 1998)- är ett index som bedömer faunans påverkan av eutrofiering och organisk förorening. DJ-index (Dahl & Johnson 2005) är ett multimetriskt index för bedömning av eutrofieringspåverkan baserad på bottenfauna. Beräknas endast för vattendrag. Indexet ingår i de nya bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 2007) och användes sålunda inte

10 Surhetsindex (Henricsson & Medin 1990) är ett index som visar bottenfaunas respons på surhet. Biodiversitetsindex (Shannon-Wiener) - återger hur det totala antalet organismer är fördelade på olika taxa (arter eller andra systematiska enheter). Låg diversitet förekommer i vatten där djuren utsätts för stress (t.ex. föroreningar) eller där den fysiska miljön är homogen. Shannons diversitetsindex (H ) har beräknats enligt följande formel: H = n i /N x log n i /N, där n i = antalet individer av arten S i och N = totala antalet individer av alla arter S1+S2+S3+S4. För bedömning av påverkan och status har klasser enligt Ekologgruppen (2003) använts. Naturvärdesindex vilket beräknades 2002 har inte kunnat beräknas på 2012 års bottenfaunaresultat då den databas som användes som underlag till beräkningen inte varit tillgänglig (intern databas). DJ-index vilket beräknats på 2012 års resultat användes inte år I rapporten från inventeringen år 2002 beräknades inte ekologisk kvot. Vi har, för att kunna jämföra med resultatet 2012, även beräknat den ekologiska kvoten baserat på ASPT-index år Resultat Totalt hittades 97 olika arter/taxa (inklusive de kvalitativa sökproven, exklusive nya dammen) att jämföra med 71 arter/taxa som hittades vid inventeringen 2002 (för artlistor se bilaga 1). Om den nya dammen inkluderas blir resultatet vid 2012 års inventering 100 olika arter/taxa. I östra och västra dammen fanns 66 olika arter/taxa, samma som år 2002, medan provtagningen i Albäcken resulterade i 49 arter/taxa (51 med det kvalitativa sökprovet), 19 taxa/arter fler än år 2002 (tabell 1). Artrikaste grupperna i dammarna (östra och västra) var nattsländor följt av snäckor och tvåvingar medan de artrikaste grupperna i Albäcken var tvåvingar följt av skalbaggar och nattsländor (tabell 1). År 2002 var skalbaggar den artrikaste gruppen i dammarna följt av snäckor medan tvåvingar, precis som år 2012, var den artrikaste gruppen i vattendraget (tabell 1). Sett till individantal var vattengråsugga (Asellus aquaticus) den i särklass vanligaste arten i dammarna medan märlkräftor (Gammarus pulex) och vattengråsuggor dominerade proven i vattendraget. 10

11 Tabell 1. Antal individer och arter/taxa i dammarna (nya dammen ej inkluderad) och Albäcken respektive Dammarna Dammarna Bäcken 2012 Bäcken Antal ind. Antal arter Antal ind. Antal arter Antal ind. Antal arter Antal ind. Antal arter Kräftdjur Crustacea Trollsländor Anisoptera Flick- jungfrusländor Zygoptera Dagsländor Ephemeroptera Nattsländor Trichoptera Fjärilar Lepidoptera Sävsländor Megaloptera Skalbaggar Coleoptera Skinnbaggar Heteroptera Tvåvingar Diptera Iglar Hirudinea Glattmaskar Oligochaeta Rundmaskar Nematoda Slemmaskar Planaria Virvelmaskar Turbellaria Snäckor Gastropoda Musslor Bivalvia Kvalster Acari Tot Lokalbeskrivningar Västra dammen Den ca 0,35 ha cirkelformade dammen ligger i Albäcksparken, ett område som nyttjas flitigt för rekreation (foto 2). Dammen håller mycket fisk men har trots detta en art- och individrik bottenfaunapopulation. Dammen kantas av ett vassbälte (Phragmites australis) och enstaka buskar (Salix sp) växer vid kanten. Dammen omges av klippt gräsmatta vilken i sin tur är omgiven av parkliknandes skog. Dammen har förbindelse med Albäcksån via en kulvert. Västra dammen hyste flest såväl arter (52) som individer (917) av samtliga provtagna lokaler. Tre enligt artdatabanken (2010) hotade arter hittades i dammen, dvärgryggsimmare (Plea minutissima) samt de nära hotade snäckorna smal dammsnäcka (Omphiscola glabra) och glatt skivsnäcka (Gyraulus laevis). Diversitetsindex visar på en hög mångfald och den ekologiska kvalitetsstatusen är god. Trots detta indikerar föroreningsindexet (Danskt faunaindex) att dammen är betydligt föroreningspåverkad (tabell 7) vilket även analyserna av de vattenprover som togs visade. Vattnet var vid inventeringstillfället måttligt grumlat enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999) (tabell 2). Ledningsförmågan (konduktiviteten) var mycket hög (tabell 2) vilket tyder på utsläpp av föroreningar, näringsrikedom eller påverkan av salt. Troligtvis råder syrgasbrist i delar av dammen eftersom det vid inventeringstillfället på några platser luktade svavelväte vid omrörning av sedimentet. 11

12 Tabell 2. Resultat av fältanalyser tagna i Västra dammen vid inventeringstillfället. Analys Västra dammen Vattentemperatur ( C) 10,1 Syrgashalt (mg/l) 7,16 Syrgasmättnad (%) 77,5 ph 8,18 Konduktivitet (ms/m) 156 Grumlighet (FTU) 1,59 Foto 2. Västra dammen, belägen i Albäcksparken. Östra dammen Den östra dammen är även den belägen i Albäcksparken och har förbindelse med Albäcken via kulvert (foto 3). Dammen är ca 0,25 ha och bestånd av bl.a. vass och säv (Scirpus sp) växer längs strandkanten. Dammen kantas av stora träd vilka tillför en stor mängd organiskt material vid lövfällningen och bidrar till att substratet domineras av grov- och findetritus. Dammen hyser gott om fisk. Diversitetsindex visar på låg mångfald medan den ekologiska kvalitetsstatusen är god (tabell 7). Totalt 838 individer fördelat på 30 arter hittades, dock bestod över 600 individer av vattengråsuggor och dagsländan Cloeon dipterum, jämt fördelade, därav det låga mångfaldsindexet. Föroreningspåverkan baserad på Danskt faunaindex visar på att dammen är starkt påverkad (tab 7) vilket även styrks av den mycket höga konduktiviteten (tabell 3) Tabell 3. Resultat av fältanalyser tagna i Östra dammen vid inventeringstillfället. Analys Östra dammen Vattentemperatur ( C) 9,2 Syrgashalt (mg/l) 7,26 Syrgasmättnad (%) 68,1 ph 7,6 Konduktivitet (ms/m) 212 Grumlighet (FTU) 0,15 12

13 Foto 3. Östra dammen, belägen i Albäcksparken. Nya dammen Den nya dammen vilken är ca 0,6 ha stor ligger öster om Östra dammen och har förbindelse med Albäcken (foto 4). Dammen är avlång och breda vassbälten växer runt hela. På dammens nordsida finns 2 bryggor. Findetritus och slam dominerar bottensubstratet. Vattnet är enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999) betydlig grumlat och måttligt syrerikt (tab 4). Dammen är individ och artfattig, endast 117 individer fördelat på 11 arter hittades. Diversitetsindex visar på låg mångfald dock är den ekologiska kvalitetsstatusen är god (tabell 7). Dammen är enligt föroreningsindex (Danskt faunaindex) starkt påverkad av föroreningar (tabell 7) vilket avspeglas i konduktiviteten som är mycket hög (tabell 4). Även surhetsindex visar på mycket stark påverkan (tabell 7). Tabell 4. Resultat av fältanalyser tagna i Nya dammen vid inventeringstillfället. Analys Nya dammen Vattentemperatur ( C) 9,0 Syrgashalt (mg/l) 6,16 Syrgasmättnad (%) 61,7 ph 7,61 Konduktivitet (ms/m) 186 Grumlighet (FTU) 3,53 13

14 Foto 4. Nya dammen, belägen i Albäcksparken. Albäcken nedströms deponin De naturliga förutsättningarna på lokalen var någorlunda bra. Botten bestod av sten och grus och vattnet var svagt strömmande. Dock var slänterna branta och åfåran obeskuggad (foto 5). Vass och stor igelknopp (Sparganium erectum) växte längs kanten. Konduktiviteten var mycket hög (tabell 5) vilket till viss del kan bero på närheten till havet och saltvattenuppträngning. Detta stöds av att två marina arter av kräftdjur, Idotea balthica och Jaera albifrons, påträffades i proven. Totalt hittades 167 individer fördelat på 24 arter. Två arter, vattengråsuggan Asellus aquaticus och märlkräftan Gammarus pulex, dominerade individantalet stort (bilaga 1). Diversitetsindex visar på låg mångfald och föroreningspåverkan är betydlig (tabell 7). Även DJ-index visar på låg status. Trots detta är den ekologiska kvalitetsstatusen god (tabell 7). Tabell 5. Resultat av fältanalyser tagna i Albäcken nedströms deponin vid inventeringstillfället. Analys Nedströms deponin Vattentemperatur ( C) 11,8 Syrgashalt (mg/l) 7 Syrgasmättnad (%) 75,6 ph 8,1 Konduktivitet (ms/m) 120 Grumlighet (FTU) 2,9 14

15 Foto 5. Albäcken nedströms deponin. Albäcken uppströms deponin På lokalen var botten mjuk och vattnet lugnflytande. Ån som är rätad och hårt rensad sträcker genom utpräglat åkerlandskap. Åns slänter är branta och vattnet obeskuggat (foto 6). Trots att miljön är homogen i åfåran hittades här 663 individer fördelat på 32 arter. Märlkräftan Gammarus pulex dominerade på lokalen. Konuktiviteten är hög och vattnet betydligt grumligt (tabell 6). Diversitetsindex visar på måttlig mångfald och även föroreningspåverkan är måttlig. Statusen är otillfredsställande enligt DJ-index dock är den ekologiska kvalitetskvoten god (tabell 7). Tabell 6. Resultat av fältanalyser tagna i Albäcken uppströms deponin vid inventeringstillfället. Analys Uppströms deponin Vattentemperatur ( C) 12,3 Syrgashalt (mg/l) 8,7 Syrgasmättnad (%) 93,6 ph 8,28 Konduktivitet (ms/m) 101 Grumlighet (FTU) 6,23 15

16 Foto 6. Albäcken uppströms deponin. Indexberäkningar Samtliga dammar samt lokalerna i vattendraget hade en god ekologisk kvalitetsstatus (EK) år 2012 medan diversitetsindex varierade från låg till hög, föroreningsindex från måttlig till stark och surhetsindex från obetydlig till mycket stark (tabell 7). Den nya dammen har bortsett från den ekologiska kvalitetsstatusen överlag dåliga värden (tabell 7). Tabell 7. Antal individ och arter samt de olika indexen för dammarna samt lokalerna i Albäcken. Shannonindex ASPT Surhetsindex Föroreningsindex DJ-index Antal Antal H' Status ASPT EK Status Påverkan Påverkan EK Status arter ind. Västra dammen ,56 Hög 5,11 0,87 God 6 Måttlig 4 Betydlig Östra dammen ,60 Låg 4,39 0,75 God 3 Stark 3 Stark Albäcken ,96 Låg 4,33 0,81 God 4 Betydlig 4 Betydlig 0,0 Dålig (nedströms) Albäcken (uppströms) ,35 Måttlig 4,34 0,81 God 10 Obetydlig 5 Måttlig 0,2 Otillfredställande Nya dammen ,51 Låg 4,64 0,79 God 0 Mycket stark 3 Stark Status och påverkansgrad baserad på samtliga indexberäkningar för västra dammen var densamma år 2012 som 2002 med undantag av surhetsindexet där påverkan ändrats från obetydlig 2002 till måttlig 2012 (tabell 8). Tabell 8. Jämförelse med tidigare resultat för Västra dammen Shannon- ASPT Surhetsindex Föroreningsindex index Datum Antal Antal H' Status Index EK Status Index Påverkan Index Påverkan arter ind ,40 Hög 5,30 0,91 God 9 Obetydlig 4 Betydlig ,56 Hög 5,11 0,87 God 6 Måttlig 4 Betydlig 16

17 I Östra dammen visar diversitetsindexet på en försämring från hög mångfald år 2002 till låg mångfald Den ekologiska kvalitetsstatusen har dock höjts från måttlig till god. Föroreningsindex visar på stark påverkan både 2002 och 2012 medan surhetsindex har ändrats två klasser från obetydlig påverkan 2002 till stark påverkan 2012 (tabell 9). Tabell 9. Jämförelse med tidigare resultat för Östra dammen Shannon- ASPT Surhetsindex Föroreningsindex index Datum Antal Antal H' Status Index EK Status Index Påverkan Index Påverkan arter ind ,90 Hög 4,00 0,68 Måttlig 8 Obetydlig 3 Stark ,60 Låg 4,39 0,75 God 3 Stark 3 Stark I Albäcksån nedströms deponin har den ekologiska kvalitetsstatusen höjts från måttlig år 2002 till god Diversitetsindex visar på oförändrat låg mångfald medan föroreningsindex visar att påverkansgraden förbättrats från stark påverkan 2002 till betydlig 2012 (tabell 10). Dock visar DJindex på en dålig status 2012 (tabell 7). Surhetsindex visar dock på en försämring från obetydlig påverkan år 2002 till betydlig påverkan 2012 (tabell 10). Tabell 10. Jämförelse med tidigare resultat för Albäcksån nedströms deponin. Shannon- ASPT Surhetsindex Föroreningsindex index Datum Antal Antal H' Status Index EK Status Index Påverkan Index Påverkan arter ind ,80 Låg 3,50 0,65 Måttlig 9 Obetydlig 3 Stark ,96 Låg 4,33 0,81 God 4 Betydlig 4 Betydlig I Albäcksån uppströms deponin är den ekologiska kvalitetsstatusen oförändrat god sedan Diversitetsindex visar på en måttlig mångfald 2012, en förbättring från 2002 då mångfalden var låg. Enligt surhetsindex var påverkan obetydlig 2002, ett tillstånd som håller i sig. Påverkan av föroreningar har minskat från betydlig år 2002 till måttlig år 2012 (tabell 11). Dock visar DJ-index på otillfredställande status 2012 (tabell 7). Tabell 11. Jämförelse med tidigare resultat för Albäcksån uppströms deponin. Shannon- ASPT Surhetsindex Föroreningsindex index Datum Antal Antal H' Status Index EK Status Index Påverkan Index Påverkan arter ind ,20 Låg 4,50 0,84 God 9 Obetydlig 4 Betydlig ,35 Måttlig 4,34 0,81 God 10 Obetydlig 5 Måttlig 17

18 Diskussion Resultaten från 2012 års bottenfaunaprovtagning visar att Albäcken samt dammarna som ingick i undersökningen är samtliga mycket påverkade av föroreningar. Mångfalden är överlag låg med undantag av lokalen i vattendraget uppströms deponin (måttlig) samt västra dammen (hög). Oroande är att surhetsindex varierar från betydlig påverkan till mycket stark påverkan på de lokaler som ligger nedströms deponin (östra dammen, nya dammen och albäcksån nedströms deponin). Enligt Bergman (2009) förekommer troligtvis lakvattenspridning från deponin mot söder och väster. År 2002 var påverkan enligt surhetsindex obetydlig på samtliga lokaler. Det är möjligt att lakvattenspridningen underlättats då marken bearbetades vid de restaureringsprojekt som gjordes på och intill rådmansängarna under åren Samtliga lokaler har hög konduktivitet vilket är ett tecken på att lokalerna är kraftigt belastade av föroreningar och/eller näringsämnen. Västra dammen är den damm som förändrats minst vad gäller bottenfaunapopulationen och de index som beräknats baserad på denna. Västra dammen var den artrikaste dammen med 52 arter/taxa vilket är högt. Tre enligt Artdatabanken rödlistade arter fanns i dammen, dvärgbuksimmare, smal dammsnäcka samt glatt skivsnäcka. Dammen hade en hög mångfald och den ekologiska statusen var god trots en betydlig föroreningspåverkan. I östra dammen har mångfalden försämrats sedan Dock har den ekologiska kvalitetsstatusen ökat från måttlig till god medan föroreningspåverkan är fortsatt stark. Dammen är omgiven av höga träd och täta buskage vilket har fått till följd att den får motta stora mängder organiskt material i form av löv och död ved vilka förbrukar syre vid nedbrytningen. En gallring på dammens nord, väst och östsida kan minska den stora ansamlingen av organiskt material i dammen. Den nya dammen vilken inte ingick i provtagningsprogrammet år 2002 hade överlag dåliga värden. Såväl artantal som individantal var lågt. Mångfalden låg och föroreningspåverkan stark. Surhetsindexet visar att denna lokal är mycket starkt påverkad vilket möjligtvis kan förklaras av närheten till den nedlagda deponin. I dammen breder vassbältena ut sig och vid besök i augusti hade vattenspegeln krympt ordentligt. I dammen dominerades individantalet stort av en art av buksimmare. Föroreningspåverkan enligt Danskt faunaindex på lokalen i Albäcken nedströms deponin har minskat sedan Dock visar DJ-index,som ger en mer korrekt bild av eutrofieringspåverkan, att statusen är dålig. DJ-index beräknades inte år 2002 och någon jämförelse kan sålunda inte göras. Den ekologiska kvalitetsstatusen har förbättrats sedan 2002 men mångfalden är fortsatt låg. Påverkan baserad på surhetsindex har däremot försämrats från att vara obetydlig 2002 till att vara betydlig Lokalen påverkas med största sannolikhet av att saltvatten tränger upp under torra sommarmånader vilket avspeglas på bottenfauna. Två marina arter fanns på lokalen. Även på lokalen i vattendraget uppströms deponin har värdena baserat på bottenfauna förbättrats sedan Fler arter påträffades och mångfalden har ökat från låg 2002 till måttlig Föroreningspåverkan har minskat från att vara betydlig 2002 till måttlig 2012 medan påverkan baserad på surhetsindex är fortsatt obetydlig och den ekologiska kvalitetsstatusen fortsatt god. DJindex visar dock att statusen på lokalen är otillfredsställande. Vattendraget är obeskuggat då de 18

19 almar som tidigare växte längs ån drabbats av almsjuka och avverkats. Återplantering av träd bör ske för att på så sätt förbättra lokalen inte bara för bottenfauna utan även t.ex. fisk. Trots att Albäcken och närliggande dammar är hårt belastade av föroreningar och näringsämnen har statusen ökat och påverkan överlag minskat med undantag av surhetsindex som är oroande. En utredning av orsaken till denna ökning bör göras för att förhindra en potentiell försämring av dessa lokaler. DJ-index för vattendraget visar på otillfredsställande eller dålig status, indexet vilket visar på eutrofieringspåverkan ger en bättre bild av föroreningspåverkan än Danskt faunaindex som användes enligt gamla bedömningsgrunder. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att minska belastningen av näring, bekämpningsmedel och föroreningar på vattenmiljöerna i Albäcken och dess tillrinningsområde. Våtmarksanläggningar, trädplantering längs vattendraget, återmeandringar, tvåtstegsbreddningar m.m. är samtliga åtgärder som minskar belastningen och förbättrar livsmiljön för flora och fauna. För mer specifika åtgärdsförslag se biotopkartering av Albäcken 2013 (Ekoll 2013). Referenser Armitage, P.D., Moss, D., Wright, J.F. & Furse, M.T The performance of a new biological water quality score system based on macroinvertebrates over a wide range of unpolluted running-waters. Water Research 17: Artdatabanken Rödlistade arter i Sverige Bergman, B Geofysiska analyser (stångslingram, CVES och IP) av lagerföljd och lakvattenrörelser vid Albäcksdeponin, Trelleborg. Examensarbete Geologiska institutionen, Lunds Universitet. Dahl, J. & Johnson, R.K A multimetric macroinvertebrate index for detecting organic pollution of streams in southern Sweden. Archiv für Hydrobiologie 160: Ekoll Biotopkartering av Albäcken 2013 Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder. På uppdrag av Trelleborgs kommun. Ekologgruppen Bottenfauna i Albäcksområdet 2002 undersökning av två dammar och två lokaler i rinnande vatten. På uppdrag av Trelleborgs kommun. Henricsson, L. & Medin, M Bottenfaunan i 20 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1990:15. Miljöstyrelsen Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Vejledning nr 5. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bilaga A till Handbok 2007:4 Bestämningslitteratur Dall, P.C., Iversen, T.M., Kirkegaard, J., Lindegaard, C. & Thorup, J En oversigt over danske ferskvandsinvertebrater til brug ved bedömmelse af forureningen i söer og vandlöb. Ferskvandsbiologisk Laboratorium, Köbenhavns Universitet og Miljökontoret 19

20 Edington, J.M. & Hildrew, A.G A revised key to the caseless caddis larvae of the British Isles. Freshwater Biological Association (FBA), Scientific Publication nr 53. Elliot, J.M A key to the British freshwater Megaloptera and Neuroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scientific Publication nr 35. Elliot, J.M., Humpesch, U.H. & Macan, T.T Larvae of the British Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scientific Publication nr 49. Engblom, E., Lingdell, P-E & Nilsson, A Sveriges bäckbaggar - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Entomologisk Tidskrift 111: Engblom, E. & Lingdell, P-E Kräftdjur som miljöövervakare. SNV Rapport Hansen, M The Hydrophiloidea (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 18. Hansen, V Danmarks Fauna. Biller, band 34, 36 och 44. Dansk Naturhistorisk Forening. Gads förlag, Köpenhamn. Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. I. Gyrinidae, Haliplidae, Hygrobiidae and Noteridae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 20. Hynes, H.B.N A key to the Adults and Nymphs of British Stoneflies. Freshwater Biological Association (FBA), Scientific Publication nr 17. Kaiser, E. W Aeg og larver af Sialis-arter fra Skandinavien og Finland. Flora og fauna 83: Macan, T.T A key to the nymphs of the British species of Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scientific Publication nr 20. Macan, T.T A key to the british fresh- and brackish-water Gastropods. Freshwater Biological Association (FBA), Scientific Publication nr 13. Merritt, R.W., Cummins, K.W. & Berg, M.B An introduction to the aquatic insects of North America. Kendall/Hunt Publishing company, Iowa. Nilsson, A. & Cuppen, J.G.M The larvae of North European Colymbetes. Entomologisk Tidskrift 109: Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 1. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 2. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. & Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. II. Dytiscidae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 32. Sahlén, G Sveriges trollsländor (Odonata). Fältbiologerna. Savage, A.A Adults of the British aquatic Hemiptera Heteroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scientific Publication nr 50. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N A key to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scientific Publication nr

21 Kapitel 2. Groddjur Inledning Under våren 2002 inventerades groddjur i tre områden i Trelleborgs kommun (Ekologgruppen 2002). Ett av dessa (Albäck) ligger inom Albäckens avrinningsområde. Under våren/försommaren 2013 återinventerades samtliga vatten inom Albäck (figur 1), med undantag för kärret som var uttorkat under 2013 (troligen beroende på en omgrävning av åfåran som återmeandrats samt anläggning av en ny damm). Vi inventerade även två dammar som anlagts efter inventeringen Under sommaren 2013 gjordes en biotopkartering av Albäcken då vi även lyssnade efter ätlig groda. Vid karteringen hördes ätlig groda vid ytterligare två vatten längre norrrut i Albäckens avrinningsområde som inte varit inventerade förut (bilaga 2). Syftet med inventeringen var inte att göra en totalinventering utan enbart att konstatera förekomst av arter. Figur 1. Dammar i Albäcksområdet som inventerats med avseende på groddjur. 21

22 Metod Området besöktes tre gånger. Samtliga vatten besöktes dagtid den 23 april för att inventera brungrodor (åkergroda (Rana arvalis) och vanlig groda(rana temporaria)) och vanlig padda (Bufo bufo). Vi sökte dels efter vuxna individer under leken och dels efter eventuella romklumpar (en hona lägger en romklump/romsträng). Samtliga dammar besöktes även nattetid den 22 april då förekomst av större- och mindre vattensalamander (Triturus cristatus och Lissotriton vulgaris) och andra groddjur noterades. På kvällsbesöket lyssnade vi efter spelande hanar och lös med pannlampa för att söka efter lekande salamandrar. Ytterligare ett besök gjordes under dagtid den 11 juni i samband med biotopkartering för att lyssna efter ätlig groda (Pelophylax esculentus). Resultat Nedan följer en beskrivning av inventerade dammar samt observationer av groddjur i dem. I bilaga 2 finns en artlista med observationerna. Golfbanedammen Dammen ligger öppet på en golfbana (foto 1). Den kantas av övervattensvegetation och det fanns rikligt med undervattensvegetation. Vid kvällsbesöket den 23 april observerades amplexuspar av vanlig padda, åkergroda (foto 2) samt rom av åkergroda och vanlig groda. En iller alternativt mink sågs vid dammen. Vid besöket den 11 juni hördes ätlig groda. Foto 1. Golfbanedammen Foto 2. Åkergroda Nya dammen Dammen (foto 3) restaurerades och grävdes ur 2006 och har inte inventerats tidigare. Vid kvällsbesöket den 23 april observerades vanlig groda (foto 4). Vid besöket den 11 juni hördes ätlig groda. 22

23 Foto 3. Den nya dammen i Albäcksparken. Foto 4. Vanlig groda. Östra dammen Dammen ligger inne i Albäcksparken (foto 5). Den kantas av övervattensvegetation men undervattensvegetation saknas nästan helt. Runt dammen växer mycket stora träd och på botten ligger därför mycket organiskt material. Vid kvällsbesöket den 23 april observerades vanlig padda (även amplexuspar). Vid besöket den 11 juni hördes ätlig groda. Foto 5. Östra dammen i Albäcksparken Västra dammen Dammen ligger inne i Albäcksparken (foto 6). Dammen kantas av övervattensvegetation men undervattensvegetation saknas nästan helt. Runt dammen växer mycket stora träd och på botten ligger därför mycket organiskt material. Vid kvällsbesöket den 23 april observerades mängder av vanlig padda (även amplexuspar, foto 7) och vanlig groda. Vid besöket den 11 juni hördes ätlig groda. 23

24 Foto 6. Västra dammen i Albäcksparken Foto 7. Amplexuspar av vanlig padda. Foto: Gry Åbjörnsson Damm Rådmansängarna Dammen ligger i Albäcken och skapades i samband med meandring år 2006 (foto 8). Det fanns ingen övervattensvegetation, men en del undervattensvegetation. Vid kvällsbesöket den 23 april hördes eller sågs inga groddjur vid dammen, men vid besöket den 11 juni hördes en ätlig groda. Foto 8. Damm i Albäcken på Rådmansängarna. Norra dammen Dammen ligger i betesmark intill Albäcken (foto 9). Den kantas av övervattensvegetation och undervattensvegetationen är riklig. Vid kvällsbesöket den 23 april observerades vanlig padda, åkergroda (samt rom) och vanlig groda (samt rom). Vid besöket den 11 juni hördes ätlig groda (foto 10). 24

25 Foto 9. Norra dammen på Rådmansängarna Foto 10. Ätlig groda Söderlid Dammen ligger i en betesmark ca 1 km norr om Albäcksområdet (foto 11). Området mellan Söderlid och Albäcksområdet består av åkermark. Dammen kantas av övervattensvegetation men även undervattensvegetation fanns i mindre mängd. Vid kvällsbesöket den 23 april hördes spel av vanlig groda. På land intill dammen observerades större vattensalamander (foto 12), men även i ett mindre kärr intill damen. I dammen observerades även mindre vattensalamander. Vid besöket den 11 juni hördes ätlig groda. Foto 11. Damm vid Söderlid. På bilden till höger syns ett mindre kärr som ligger intill dammen. Foto 12. Större vattensalamander. 25

26 Diskussion Vanlig padda är det vanligaste groddjuret i Albäcksområdet, vilket inte är särskilt förvånande eftersom arten inte är känslig för fiskförekomst och samtliga dammar i Albäcksområdet håller fisk. Flest individer fanns i västra dammen. Vanlig groda fanns i mindre antal. Detta stämmer väl med inventeringen som gjordes Något som skiljer sig från förra inventeringen är att även rom av åkergroda observerades (i dammen på golfbanan samt i norra dammen) samt större och mindre vattensalamander i dammen vid Söderlid (ca 1 km norr om Albäcksområdet). Den större vattensalamandern har inte observerats på lokalen tidigare men finns enligt en inventering 2008 på en lokal ca 2 km norrut (Stenberg & Nyström 2008). Åkergrodan är inte heller observerad i området tidigare men är relativt vanligt förekommande så arten brukar inte rapporteras. Den ätliga grodan verkar också ha etablerat sig i området i större utsträckning. Vid inventeringen 2002 observerades enbart årsungar. Vid besöket den 11 juni hördes spelande individ av ätlig groda i samtliga dammar inom Albäcksområdet vilket tyder på att de förökar sig inom området. Rom och yngel av ätlig groda letades dock inte efter vid inventeringen. Sammantaget hittade vi fler arter av groddjur jämfört med inventeringen De flesta groddjur föredrar dock fiskfria vatten och för att gynna groddjuren ytterligare kan man skapa fler fiskfria vatten inom Albäcksområdet. Referenser Ekologgruppen Grod- och kräldjur i Trelleborgs kommun. En inventering av tre områden På uppdrag av Trelleborgs kommun Stenberg, M. och Nyström, P Större vattensalamander (Triturus cristatus) i Skåne 2008 Översiktsinventering och förekomst inom 17 Natura 2000 områden. Länsstyrelsen i Skåne 26

27 Kapitel 3. Fisk Inledning Många faktorer påverkar den biologiska statusen och funktionen i ett vatten. Organiskt material (löv och annat) som trillar ner från träden utgör energikälla i vattendrag medan växtplankton/alger och vegetation producerad i vattensystemet är den primära energikällan i dammar. Användningen av marken som omger ett vatten påverkar dessa energikällor. Belastning av vatten med stora mängder organiskt material eller olika föroreningar kan ha en markant effekt på fisk. Närvaro eller avsaknad av känsliga respektive toleranta arter kan därför användas för att beskriva ett vattens biologiska status. Vid statusbedömningen enligt EU:s ramdirektiv för vatten används tre kvalitetsfaktorer; 1) biologiska parametrar, 2) fysikalisk-kemiska parametrar och 3) hydromorfologiska parametrar. Fisk ingår tillsammans med bottenfauna och kiselalger i de biologiska parmetrar som används för att bedöma ekologisk status. Statusbedömningen för fisk är riktat mot strömlevande fisk och är därför inte lämpligt att användas som den enda biologiska parametern för att bedöma den biologiska statusen för ett vattendrag. Under hösten 2002 inventerades fisk med översiktsnät i två dammar i Albäcksparken (Västra och Östra dammen) samt elfiskades tre lokaler i vattendraget (Trelleborgs v:a stad, Albäcksparken och Dalhem) (Eklöv 2003). Under oktober 2012 upprepades inventeringen på samma lokaler som undersökningen år 2002 med ett tillägg, en damm i Albäcksparken (Nya dammen) (Figur 1) (för koordinater se bilaga 3). Syftet med undersökningen var att bedöma en eventuell förändring i fisksamhället sedan inventeringen Foto 1. Skrubbskädda (Platichthys flesus) fångad i Albäcksparken. 27

28 Figur 1. Karta med de inventerade lokalerna. 28

29 Metod Under oktober 2012 provfiskades 5 lokaler i Albäcken och dess omgivning (figur 1). Varje lokal fotograferades och en beskrivning av provtagningslokalen gjordes. Beskrivningen omfattade omlandets karaktär, uppskattning av krontäckning, bottensubstratets beskaffenhet samt förekomst av makrofyter (vattenväxter). På lokalerna i ån mättes även max- och medeldjup och en uppskattning av flödet gjordes. Vidare togs fältanalyser; temperatur, ph, grumlighet, konduktivitet, syrgashalt och syrgasmättnad på respektive lokal. Statusbedömning för vattendrag gjordes enligt Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999) för att kunna jämföra med undersökningen Ett lågt index (klass 1) tyder på många olika arter, mycket fisk och hög andel laxfisk som dessutom har hög reproduktion. Ett högt index (klass 5) tyder på få arter, få individer och låg andel laxfisk som också har dålig reproduktion. Även statusbedömningen för dammarna gjordes enligt Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999). Ett lågt index (klass 1) tyder på många olika arter, mycket fisk och hög andel rovfisk. Ett högt index (klass 5) tyder på ett art- och individfattigt fisksamhälle. Statusbedömning för dammarna gjordes inte Elfiske Elfisket utfördes kvantitativt med tre utfiskningar (foto 2) och gjordes enligt standardiserad metod (Sers och Degerman 1999, Naturvårdsverket 2010). Ett bensindrivet aggregat av märket Lugab (200 volt) användes. Fisken som fångades artbestämdes, vägdes och mättes. Täthet för de olika arterna beräknades efter Bohlin (1989). Foto 2. Elfiske vid Trelleborgs v:a stad. Nätprovfiske Vid Nätprovfiket i dammarna (Västra dammen, Östra dammen och Nya dammen) användes översiktslänkar med olika maskstorlekar (modifierad standardmetodik för provfiske i sjöar) enligt samma metodik som användes vid inventeringen 2002 (Eklöv 2003). Näten låg i dammarna 2 timmar i gryningen. Fisken som fångades artbestämdes, vägdes och mättes. 29

30 Resultat I Albäcken hittades totalt fyra fiskarter (tabell 1 & 2). Vid inventeringen 2002 hittades sex arter, bland annat öring (Salmo trutta)(foto 3) på lokalen längst uppströms (Dalhem). Öring förekom inte på någon av de elfiskade lokalerna Ål (Anguilla anguilla) förekom på alla tre lokalerna 2002 men saknades Småspigg (Pungitius pungitius) var den art som var vanligast (sett i antal) 2012 (tabell 2). Såväl artantal som totalvikt var högre 2002 jämfört med 2012 (tabell 1) Tabell 1. Sammanställning över elfisken gjorda i Albäcken. Individtäthet och täthet av öring anges i antal/100m 2, biomassan i g/100m2 och Index är beräknat enligt Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). Index är mellan 1 och 5, där 1 är mycket bra och 5 är mycket dåligt. Trelleborg v:a stad Albäcksskogen Dalhem Antal arter Individtäthet 11,1 1,4 10,8 38,4 4,1 125,9 Biomassa ,9 940 Täthet, öring ,5 Index, SNV 4,4 4,4 4,2 3,6 4,2 1,8 Tabell 2. Beräknad täthet (antal/100 m 2 )för påträffade arter av fisk i Albäcken 2012 och 2002 Trelleborg v:a stad Albäcksskogen Dalhem Öring 116,5 Abborre 1,5 2,2 Mört 0,7 0,7 1,5 Storspigg 2,4 4,7 Småspigg 10,4 4,5 2,5 4,1 Skrubbskädda 3,3 Ål 0,7 31,3 4,7 I dammarna hittades totalt fem arter (tabell 3 & 4). Vid inventeringen 2002 hittades fyra arter. Arter som tillkommit var sutare (Tinca tinca) och groplöja (Leucaspius delineatus)i medan en art, ruda (Carassius carassius) försvunnit. Ytterligare en art tillkom när man inkluderar den nya dammen i Albäcksparken, storspigg (Gasterosteus aculeatus). Abborre (Perca fluviatilis) fanns endast i Västra dammen 2002 men har nu spridit sig även till östra dammen. Däremot har Sarv (Scardinius erythrophtalmus) försvunnit från Östra dammen. Mört (Rutilus rutilus) var den enda art som förekom i alla dammar såväl 2002 som förekom endast i den Nya dammen (tabell 4). Foto 3. Sutare fångade i den västra dammen. 30

31 Det fanns mer fisk 2012 jämfört med 2002 både i antal individ och totalvikt (tabell 3). Tabell 3. Sammanställning över nätprovfisken gjorda i dammarna i Albäcksparken. Individtäthet och täthet av öring anges i antal/100m2, biomassan i g/100m2 och Index är beräknat enligt Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). Index är mellan 1 och 5, där 1 är mycket bra och 5 är mycket dåligt. Västra dammen Östra dammen Nya dammen Antal arter Antal individ Total biomassa Index, SNV 2,8 3,6 3,2 3,2 3,4 Tabell 4. Täthet och vikt (totalantal/vikt i gram) för påträffade arter av fisk i dammarna i Albäcksparken 2012 och 2002 Västra dammen Östra dammen Nya dammen antal vikt antal vikt antal vikt antal vikt antal vikt Sutare Abborre Sarv Mört Storspigg 1 1 Groplöja Ruda Lokalbeskrivningar Trelleborg v:a stad De naturliga förutsättningarna på lokalen var någorlunda bra. Botten bestod av sten och grus och vattnet var svagt strömmande. Dock var slänterna branta och åfåran obeskuggad (foto 4). Vass och stor igelknopp (Sparganium erectum) växte längs kanten. Konduktiviteten var mycket hög (tabell 5) vilket till viss del kan bero på närheten till havet och saltvattenuppträngning. Den enda fångsten på lokalen var mört och småspigg. Bedömning av status enligt Naturvårdsverket visar på mycket högt samlat index, vilket indikerar art- och individfattigt system med avsaknad av laxfisk (Naturvårdsverket 1999) (tabell 1). Ingen förändring i status har skett sedan 2002 (tabell 1). 31

32 Tabell 5. Resultat av fältanalyser tagna i Trelleborgs v:a stad vid inventeringstillfället. Analys Nedströms deponin Vattentemperatur ( C) 11,8 Syrgashalt (mg/l) 7 Syrgasmättnad (%) 75,6 ph 8,1 Konduktivitet (ms/m) 120 Grumlighet (FTU) 2,9 Foto 4. Albäcken nedströms deponin. Albäcksskogen Bottnen på lokalen hade mycket finsediment, men substratet var relativt blandat med sand, grus, sten och en del block. Vattnet var lugnflytande och det fanns en del flytbladsvegetation och övervattensvegetation. Ån är ganska dåligt beskuggad och rinner här genom parkmiljö (Albäcksparken, foto 5). Konduktiviteten var mycket hög (tabell 6) vilket till viss del kan bero på närheten till havet och saltvattenuppträngning, vilket även fångst av skrubbskädda tyder på. Småspigg, mört, abborre och skrubbskädda fångades på lokalen. Bedömning av status enligt Naturvårdsverket visar på mycket högt samlat index, vilket indikerar art- och individfattigt system med avsaknad av laxfisk (Naturvårdsverket 1999) (tabell 1). Statusen har försämrats sedan 2002 (tabell 1). Tabell 6. Resultat av fältanalyser tagna Albäcksskogen vid inventeringstillfället. Analys Albäcksskogen Vattentemperatur ( C) 10,6 Syrgashalt (mg/l) 6,77 Syrgasmättnad (%) 66 ph 8,0 Konduktivitet (ms/m) 107 Grumlighet (FTU) 2 32

33 Foto 5. Albäcksskogen. Dalhem På lokalen var botten mjuk och vattnet lugnflytande. Ån som är rätad och hårt rensad sträcker genom utpräglat åkerlandskap. Åns slänter är branta och vattnet obeskuggat (foto 6). Konduktiviteten är hög och vattnet betydligt grumligt (tabell 7). Endast 4 småspigg fångades. Bedömning av status enligt Naturvårdsverket visar på mycket högt samlat index, vilket indikerar art- och individfattigt system med avsaknad av laxfisk (Naturvårdsverket 1999) (tabell 1). Statusen är mycket sämre 2012 jämfört med 2002 (tabell 1). Tabell 7. Resultat av fältanalyser tagna i Albäcken uppströms deponin vid inventeringstillfället. Analys Uppströms deponin Vattentemperatur ( C) 12,3 Syrgashalt (mg/l) 8,7 Syrgasmättnad (%) 93,6 ph 8,28 Konduktivitet (ms/m) 101 Grumlighet (FTU) 6,23 Foto 6. Dalhem 33

34 Västra dammen Den ca 0,35 ha cirkelformade dammen ligger i Albäcksparken, ett område som nyttjas flitigt för rekreation (foto 7). Dammen kantas av ett vassbälte (Phragmites australis) och enstaka buskar (Salix sp) växer vid kanten. Dammen omges av klippt gräsmatta vilken i sin tur är omgiven av parkliknandes skog. Dammen har förbindelse med Albäcksån via en kulvert. Vattnet var vid inventeringstillfället måttligt grumlat enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999) (tabell 8). Ledningsförmågan (konduktiviteten) var mycket hög (tabell 6) vilket tyder på utsläpp av föroreningar, näringsrikedom eller påverkan av salt. Troligtvis råder syrgasbrist i delar av dammen eftersom det vid inventeringstillfället på några platser luktade svavelväte vid omrörning av sedimentet. Sutare, abborre, sarv och mört fångades i dammen. Bedömning av status enligt Naturvårdsverket visar på måttligt högt samlat index, vilket motsvarar genomsnittliga förhållanden för fisksamhällen i Sveriges sjöar (Naturvårdsverket 1999) (tabell 3). Tabell 8. Resultat av fältanalyser tagna i Västra dammen vid inventeringstillfället. Analys Västra dammen Vattentemperatur ( C) 10,1 Syrgashalt (mg/l) 7,16 Syrgasmättnad (%) 77,5 ph 8,18 Konduktivitet (ms/m) 156 Grumlighet (FTU) 1,59 Foto 7. Västra dammen, belägen i Albäcksparken. Östra dammen Den östra dammen är även den belägen i Albäcksparken och har förbindelse med Albäcken via kulvert (foto 8). Dammen är ca 0,25 ha och bestånd av bl.a. vass och säv (Scirpus sp) växer längs strandkanten. Dammen kantas av stora träd vilka tillför en stor mängd organiskt material vid lövfällningen och bidrar till att substratet domineras av grov- och findetritus. Konduktiviteten var mycket hög vilket är tecken på påverkan av näringsämnen och/eller föroreningar (tabell 9). Sutare, Abborre, Mört och Groplöja fångades i dammen. Bedömning av status enligt Naturvårds- 34

Metodik och genomförande -bottenfauna

Metodik och genomförande -bottenfauna Metodik och genomförande -bottenfauna Allmänt - omfattning, provtagning Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona. Ekologgruppen är av Swedac ackrediterat företag. Metodiken följer följande

Läs mer

Inventering av bottenfaunan i Almaån

Inventering av bottenfaunan i Almaån Inventering av bottenfaunan i Almaån Hässleholms kommun 2006-01-31 Uppdraget Naturvårdsingenjörerna AB har på uppdrag av Hässleholms kommun undersökt bottenfaunan i Almaån på tre olika lokaler. Två av

Läs mer

Inventeringar i Ståstorpsån med omgivning 2012/2013 -bottenfauna, groddjur, fisk och flora På uppdrag av Trelleborgs kommun

Inventeringar i Ståstorpsån med omgivning 2012/2013 -bottenfauna, groddjur, fisk och flora På uppdrag av Trelleborgs kommun Invventerringarr i Stååstorp psån m med omggivninng 20012/22013 -botttenfauuna, grroddjuur, fisk ochh floraa På P uppdrag av Trelleborgs kommun n Titel: Inventeringar av Ståstorpsån med omgivning 2012/2013

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Metodik och genomförande - bottenfauna

Metodik och genomförande - bottenfauna och genomförande - bottenfauna Allmänt - omfattning, provtagning Provtagning har utförts av Ekologgruppen som är ackrediterat för bottenfaunaundersökningar (metod SS 028191, ackred nr 1279). proverna med

Läs mer

Rapport 2010:24. Rapport 2001:01

Rapport 2010:24. Rapport 2001:01 Rapport 010:4 Rapport 001:01 Bottenfaunainventering - 14 lokaler i Stockholms län 009 Rapport 010:4 Bottenfaunainventering - 14 lokaler i Stockholms län 009 Utgivningsår: 010 ISBN: 978-91-781-4-6 Länsstyrelsen

Läs mer

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Lunds kommun Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Fiskundersökningar i Råån 2011

Fiskundersökningar i Råån 2011 Fiskundersökningar i Råån 2011 Rååns Fiskevårdsområdesförening Lund 2012-02-29 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post eklov@fiskevard.se

Läs mer

Fiskundersökningar i Sege å 2014

Fiskundersökningar i Sege å 2014 Fiskundersökningar i Sege å 2014 Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Lund 2015-01-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432

Läs mer

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014 Rönne å - vattenkontroll Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem Nedanstående tabeller och figurer visar resultatet av elfiske i Rönne å vattensystem Tabell. Artantal, andel laxfisk samt beräknad täthet

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com

Läs mer

Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011

Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011 Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011 Ängelholms Sport- och Fiskevårdsförening Lund 2011-12-16 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Bottenfauna R 2009:2. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 ISSN 1401-243X

Bottenfauna R 2009:2. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 ISSN 1401-243X Bottenfauna En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 R 2009:2 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Författare: Ulf Lindqvist onsdag 24 juni 2015 Rapport 2015:15 Naturvatten i Roslagen AB Norr

Läs mer

Undersökning av 10 lokaler

Undersökning av 10 lokaler Undersökning av 1 lokaler 21-1-19 på uppdrag av Vegeåns Vattendragsförbund Tom sida 1 Bottenfauna i Vegeån 21 Undersökning av 1 lokaler Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson och Ann Nilsson. Granskning:

Läs mer

Biologiskt datamaterial från småvatten och våtmarker

Biologiskt datamaterial från småvatten och våtmarker Biologiskt datamaterial från småvatten och våtmarker - samband mellan miljöfaktorer och evertebratsamhällets utseende 1 Denna kortfattade sammanställning är gjord för att belysa det datamaterial från biologiska

Läs mer

Fiskundersökningar i Höje å 2004

Fiskundersökningar i Höje å 2004 Fiskundersökningar i Höje å 2004 Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Lund 2004-10-19 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan

Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan Mikael Christensson Martin Liungman Medins Biologi AB 1. Metodik 1.1 Bottenfauna 1.1.1 Provtagning Provtagningen av bottenfauna i rinnande vatten utfördes den 28 september

Läs mer

Inventering av källmiljö vid Vällsjön 2014

Inventering av källmiljö vid Vällsjön 2014 Inventering av källmiljö vid Vällsjön 2014 2014-04-24 Syfte och uppdrag Syftet har varit att göra noggrannare inventering av den källmiljö som påverkas av detaljplan för Kullbäckstorp 2:2 m fl, Vällkullevägen

Läs mer

Bakgrund. Metod. arter som. Vattenmiljöerna som. dammen bedömde inte heller. Tyréns AB.

Bakgrund. Metod. arter som. Vattenmiljöerna som. dammen bedömde inte heller. Tyréns AB. Inventering av Alnarpsån och Stations sdammen i Åkarp med avseendee på skyddsvärda arterr i vattenmiljöer. Marika Stenberg, Pia Hertonsson och Per Nyström, På uppdrag av Tyréns AB, augusti 2011 Bakgrund

Läs mer

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar RÖRUMS SÖDRA Å Rörums södra å uppströms Forse Rörums södra å ned Sträntemölla Faunistiska fakta: Rörums södra å har en renvattenfauna som är art- och individrik

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Bilaga 6: Salems kommun Rapport 2009:1 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat från

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Undersökning av 10 lokaler

Undersökning av 10 lokaler Undersökning av 1 lokaler 21-1-8 på uppdrag av Vegeåns Vattendragsförbund Tom sida Bottenfauna i Vegeån 212 Undersökning av 1 lokaler Bottenfauna i Vegeån 212 Undersökning av 1 lokaler Rapporten är upprättad

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN UNDERLAG FÖR DETALJPLAN PÅ UPPDRAG AV NÖDINGE AB VIA ALE KOMMUN 2012-05-11 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.ahlen@naturcentrum.se

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Författare: Ulf Lindqvist 21-6-1 Rapport 21:13 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 421 761 73 Norrtälje 176 22 9 65 Recipientundersökningar

Läs mer

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Sebastian Bolander Diarienr 11SPN/0074 Datum 2011-08-02 Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Innehållsförteckning Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng...1 Innehållsförteckning...1 Introduktion

Läs mer

Kävlingeån Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån. Sid 1 (30)

Kävlingeån Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån. Sid 1 (30) Provfiske Kävlingeån Sid 1 (30) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 5 3.3 Datablad provfiske 6 3.4 Fiskarter 27 3.5 Fisktätheter 2013 30

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015

Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015 Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015 Brömsebäcken Grisbäcken Bruatorpsån Applerumsån Strömby å Glasholmsån Halltorpsån Hagbyån Fiskinventeringar på 14 lokaler och jämförelser

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

Elfiske i vattendrag inom Malmö kommun 2000

Elfiske i vattendrag inom Malmö kommun 2000 Elfiske i vattendrag inom Malmö kommun 2000 Eklövs Fiskevård Elfiske 2000 Eklövs Fiskevård Elfiske i vattendrag inom Malmö kommun 2000 Anders Eklöv Eklövs Fiske & Fiskevård Håstad Mölla 225 94 Lund 046-249432

Läs mer

BOTTENFAUNA I BROMMASJÖARNAS SUBLITTORAL 040921 040923

BOTTENFAUNA I BROMMASJÖARNAS SUBLITTORAL 040921 040923 rapport 8909666-1612680: 10-01-14 Bottenfauna i Brommasjöarnas sublittoral hösten 2004 sid 1(10) BOTTENFAUNA I BROMMASJÖARNAS SUBLITTORAL 040921 040923 Råcksta träsk Kyrksjön Bromma kyrka Judarn Lillsjön

Läs mer

Metapopulation: Almö 142

Metapopulation: Almö 142 141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland

Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent Under juli månad, 28-30 juli 2015, utfördes ett standardiserat nätprovfiske i Hornsjön på norra Öland

Läs mer

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för

Läs mer

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes

Läs mer

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008 Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu

Läs mer

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Författare: Mia Arvidsson 2012-06-20 Rapport

Läs mer

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004 Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter

Läs mer

Bedömningsgrunder för bottenfauna

Bedömningsgrunder för bottenfauna Bedömningsgrunder för bottenfauna Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke 2002-03 - 27 Mats Medin Ulf Ericsson Carin Nilsson Iréne Sundberg Per-Anders Nilsson Medins Sjö- och Åbiologi AB Telefon Telefax

Läs mer

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 PM 2010:6 Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 Miljöövervakning samt kontroll av nyanlagda dammar inom åtgärdsprogram för hotade arter Större vattensalamander, inventering i Jönköpings

Läs mer

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur

Läs mer

Fiskundersökningar i vattendrag inom Malmö kommun 2008

Fiskundersökningar i vattendrag inom Malmö kommun 2008 Fiskundersökningar i vattendrag inom Malmö kommun 28 Malmö kommun Lund 28-1-27 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Bottenfauna R 2010:2. - En undersökning av limnisk bottenfauna i Göteborgs kommun 2009 ISSN 1401-243X

Bottenfauna R 2010:2. - En undersökning av limnisk bottenfauna i Göteborgs kommun 2009 ISSN 1401-243X Bottenfauna - En undersökning av limnisk bottenfauna i Göteborgs kommun 2009 R 2010:2 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

Fiskundersökningar i vattendrag inom Malmö kommun 2011

Fiskundersökningar i vattendrag inom Malmö kommun 2011 Fiskundersökningar i vattendrag inom Malmö kommun 2011 Malmö stad Lund 2011-10-03 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post:

Läs mer

Metod. Sammanfattning av resultat. Beskrivning av de inventerade dammarna

Metod. Sammanfattning av resultat. Beskrivning av de inventerade dammarna Introduktion Nacka Golfklubb beställde under våren 2014 en inventering av sina småvatten för att förbättra kunskapsläget kring faunan i de på golfbanan belägna småvattnen. Inventeringen utfördes i Juni

Läs mer

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske

Läs mer

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

Inventering av växt och djurliv i dammar vid Wendelsberg och Pixbo, Härryda kommun 2011

Inventering av växt och djurliv i dammar vid Wendelsberg och Pixbo, Härryda kommun 2011 Inventering av växt och djurliv i dammar vid Wendelsberg och Pixbo, Härryda kommun 2011 Uppdragsgivare: Karin Meyer, Härryda kommun Fältarbete: Peter Nolbrant och Anita Sjöstrand Rapport och foto: Peter

Läs mer

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se

Läs mer

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun utförd för Miljö- och stadsbyggnadskontoret, Lysekil Lysekil Thomas Andersson Juni 2008 2 Inledning och metodik Denna rapport

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån 2015

Fiskundersökningar i Tommarpsån 2015 Fiskundersökningar i Tommarpsån 2015 Österlens Vattenråd Lund 2016-02-11 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014 Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014 Lunds kommun Lund 2014-09-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån 2012

Fiskundersökningar i Tommarpsån 2012 Fiskundersökningar i Tommarpsån 2012 Österlens Vattenråd Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se Hemsida:

Läs mer

Dokumentation av flora- och faunautvecklingen i våtmarker i Skåne och Kalmar län Peter Nolbrant 2003

Dokumentation av flora- och faunautvecklingen i våtmarker i Skåne och Kalmar län Peter Nolbrant 2003 Dokumentation av flora- och faunautvecklingen i våtmarker i Skåne och Kalmar län Peter Nolbrant 23 Hushållningssällskapet i Halland Jordbruksverket Innehåll Sammanfattning.2 Inledning 3 Metoder.4 Lokalbeskrivningar

Läs mer

Inventering av bottenfaunan i bäck mellan Flaten och Drevviken, Stockholms stad, 2004

Inventering av bottenfaunan i bäck mellan Flaten och Drevviken, Stockholms stad, 2004 Inventering av bottenfaunan i bäck mellan Flaten och Drevviken, Stockholms stad, 2004 En naturvärdesbedömning utifrån bottenfaunans artrikedom Erland Dannelid & Stefan Lundberg PM från Forskningsavdelningen,

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 00 Bilaga : Nykvarn kommun Rapport 00: Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat från ett

Läs mer

Biologisk uppföljning av restaurerad meanderslinga i Saxån vid Trollenäs 2015

Biologisk uppföljning av restaurerad meanderslinga i Saxån vid Trollenäs 2015 Biologisk uppföljning av restaurerad meanderslinga i Saxån vid Trollenäs 2015 Bottenfauna och Vegetation 2015-11-20 på uppdrag av Eslövs kommun Innehållsförteckning sidan Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Bottenfauna i Ivösjön

Bottenfauna i Ivösjön Bottenfauna i Ivösjön Undersökning på tio lokaler hösten 2008 Bottenfaunalokal 10 på Ivö. Foto: Jan Pröjts Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts Granskning: Cecilia Holmström Landskrona 20081120 EKOLOGGRUPPEN

Läs mer

Bottenfauna i Göteborgs kommun 2013. Miljöförvaltningen R 2014:6. ISBN nr: 1401-2448. Lerbäcksbäcken Foto: Carina Nilsson

Bottenfauna i Göteborgs kommun 2013. Miljöförvaltningen R 2014:6. ISBN nr: 1401-2448. Lerbäcksbäcken Foto: Carina Nilsson ISBN nr: 1401-2448 R 2014:6 Lerbäcksbäcken Foto: Carina Nilsson Bottenfauna i Göteborgs kommun 2013 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

Våtmarkers inverkan på fisk och bottenfauna

Våtmarkers inverkan på fisk och bottenfauna Våtmarkers inverkan på fisk och bottenfauna Slutrapport Sammanfattning av studier genomförda under 25-28 29-6-22 på uppdrag av Kävlingeåprojektet Våtmarkers inverkan på fisk och bottenfauna Slutrapport

Läs mer

Undersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013

Undersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013 Undersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013 2014-02-24 Eva Nilsson & Dan Evander, Hushållningssällskapet Värmland Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning...

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008 Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008 en utvärdering av Magnus Dahlberg & Niklas B. Sjöberg Juni 2009 Omslagsfoto: Magnus Dahlberg Inledning Följande rapport redovisar resultatet

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr 1(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 2006 och 2009 2(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 20062006-2009 Inventeringen har genomförts som en del i EU-LIFE-projektet

Läs mer

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012 Vattendjup (cm) Rönne å Vattenkontroll 2012 Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012 Under augusti och september 2012 har förekomsten av makrofyter i Rössjön inventerats längs nio transekter från vattenbrynet

Läs mer

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009 Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Innehållsförteckning Förord...3 Vision...3 Bakgrund...2 Syfte...3 Restaureringen 2009...3 Dokumentation...4 Fiskeförbud...4 Inventering

Läs mer

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga 24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga

Läs mer

Groddjursinventering. Kungälvs kommun. Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl

Groddjursinventering. Kungälvs kommun. Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl Datum 2014-05-15 PM Groddjursinventering Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl Kungälvs kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2014

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2014 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2014 Österlens Vattenråd Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Hur svarar biologin på p åtgärder i en havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Vattendagarna 2012 Jönköping Susanna Andersson Stefan Tobiasson Jonas Nilsson Plan Projektets bakgrund Utgångsl

Läs mer

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,

Läs mer

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status

Läs mer

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Hur påverkar

Läs mer

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Bilaga 8: Tyresö kommun Rapport 2009:1 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat från

Läs mer

Småkryp i skogsvattendrag

Småkryp i skogsvattendrag Småkryp i skogsvattendrag Pär-Erik Lingdell och Eva Engblom Omslag: Text: Teckningar: Redigering: Kopparstick: Dagsländan Ephemera danica. Överst imago hona och underst flugfiskarens legendariska imitation,

Läs mer

Fiskundersökningar i Sege å 2005

Fiskundersökningar i Sege å 2005 Fiskundersökningar i Sege å 5 Segeåns Vattendragsförbund Lund -- Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 5 9 Lund Telefon -93 E-post: eklov@fiskevard.se Hemsida:

Läs mer

Lokalbeskrivningsprotokoll. Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU

Lokalbeskrivningsprotokoll. Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU Lokalbeskrivningsprotokoll Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU Uppdatering av undersökningstypen: Lokalbeskrivning Den senast uppdaterade versionen av undersökningstypen för lokalbeskrivning

Läs mer

Flyttning av grönling, Höje å 1999-2002 Lunds kommun

Flyttning av grönling, Höje å 1999-2002 Lunds kommun Flyttning av grönling, Höje å 1999-2002 Lunds kommun Lund 2002-11-21 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com Innehåll

Läs mer

Nyström, P., Hertonsson, P., Pärlklint, L.-G., & Stenberg, M. (2012) Arbetsberedning för återstående åtgärder i Bråån. På uppdrag av Strabag AB.

Nyström, P., Hertonsson, P., Pärlklint, L.-G., & Stenberg, M. (2012) Arbetsberedning för återstående åtgärder i Bråån. På uppdrag av Strabag AB. 2012 Stenberg, M., Nyström, P. & Hertonsson, P.(2012) Verksamhetsberättelse för arbetet med hotade groddjur i Skåne 2012. På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne. Åbjörnsson, K. & Stenberg, M (2012) Översiktlig

Läs mer

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Erfarenheter från statusklassning i Sverige Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län +46 18 19 50 15 Gunilla.lindgren@c.lst.se Statusklassning i praktiken En guidad

Läs mer

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013 Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013 Lagnö 2002-2013 September 2013-1 - Sammanfattning Resultaten indikerar att fisksamhällets status varit oförändrad under den studerade

Läs mer