Hasselsnoken. Rambo mosse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hasselsnoken. Rambo mosse"

Transkript

1 Hasselsnoken vid Rambo mosse Inventeringsrapport Göteborgs Naturhistoriska Museum Västarvet 1

2 Göteborgs Naturhistoriska Museum Västarvet Naturvårdsavdelningen Leif Lithander Anders Nilsson Göran Nilson Ett särskilt tack riktas till: Michael Nilsson och Christer Johansson Härryda Naturskyddsförening Marianne Wikström, Magnus Uppström, Per-Anders Svensson och Kerstin Klaesson-Lithander Mölndals Naturskyddsförening för värdefull hjälp vid inventeringen Inger och Göran Pettersson för värdefull information rörande hasselsnokens föryngring Bild baksida: Varfågel - karaktärsart för Rambo mosse under höst och vinter Göteborgs Naturhistoriska Museum

3 Innehåll Bakgrund 4 Hasselsnoken utbredningsområde 4 Hotstatus 4 Hasselsnoksekologi 5 Inventeringsmetoder 9 Resultat 9 Landskapsekologi 11 Förslag på framtida forskning 13 Förslag på åtgärder 14 Referenser 14 3

4 Bakgrund Göteborgs Naturhistoriska Museum har ett särskilt ansvar att aktivt bidra till uppnåendet av Sveriges miljökvalitetsmål med anknytning till grön naturvård i allmänhet och ett rikt växt- och djurliv i synnerhet. Till museets viktigaste uppgifter hör att bevaka faunans utveckling. Våra omfattande zoologiska samlingar från hela världen utgör ett unikt referensmaterial mot vilket förändringar över tiden kan kalibreras. Skilda djurarters förekomst är i hög grad en funktion av hur deras respektive habitat är fördelade i landskapet. En art insamlad på en bestämd lokal vid en viss tidpunkt kan därför bidra med värdefull information om det samtida landskapets utseende. Museets upptagningsområde omfattar som framgår av ovanstående i princip hela världen, men vår huvudsakliga inriktning inskränker sig till de sydvästra delarna av vårt land. På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har Göteborgs Naturhistoriska Museum i samarbete med Naturskyddsföreningens Mölndals- och Härrydakretsar inventerat förekomsten av hasselsnok i skogsområdena runt Rambo mosse i Mölndals och Härryda kommuner. Hasselsnoken utbredningsområde Hasselsnoken Coronella austriaca förekommer i stora delar av Central- och Sydeuropa samt i västra Asien. I Skandinavien finns hasselsnoken ställvis utmed Norges sydöstkust och i Sverige huvudsakligen längs Väst- och Östkusten norr om Skåne och söder om limes norrlandicus. Utbredningsområdet på den skandinaviska halvön har varit isolerat från det kontinentala i ca år och utgörs av spridda reliktpopulationer. Den långvariga genetiska isoleringen kan ha inneburit att den skandinaviska hasselsnoken hunnit utvecklas till en ekologiskt särställd varietet. På kontinenten förekommer arten mest i anslutning till sandiga ljunghedar, medan man på skandinaviska halvön vanligen finner den på ljungmark där berget går i dagen. Hotstatus Hasselsnokspopulationerna tycks vara på reträtt över i stort sett hela utbredningsområdet. Arten omfattas därför av EUs habitatdirektiv bil. 4 (Djur och växter av gemenskapsintresse som kräver noggrant skydd) som föreskriver att de miljöer (habitat) där den lever och fortplantar sig inte får förstöras eller förändras. (Artskyddsförordning [1998:179]) I vårt land är hasselsnoken utrotningshotad och klassas i rödlistan som sårbar (VU) enl. kriterierna A2c + 3c + 4c; C1 +2a(i). Hasselsnoksbiotop 4

5 Hasselsnoksekologi Anton Stuxberg (chef för Göteborgs Naturhistoriska Museum ) skrev för drygt ett sekel sedan att utom zoologer av facket och några få andra naturkunnigt bildade personer har jag icke träffat någon svensk, som känner hasselsnoken. Även om den biologiska allmänbildningen är större nu än på Stuxbergs tid är denna vår tredje ormart i motsats till huggorm Vipera berus och snok Natrix natrix alltjämt okänd för de allra flesta. Förhållandet är dock knappast förvånande med tanke på hasselsnokens undangömda vanor. Och när den någon gång trots allt upptäcks händer det tyvärr fortfarande att den förväxlas med huggorm och slås ihjäl. Arten befinner sig högt i näringskedjan och förekommer därför glest utspridd i landskapet. Ett undanskymt levnadssätt och färgteckning som smälter samman med skuggorna i ljungtuvorna gör ormen dessutom ytterst svårupptäckt. Som övriga reptiler och även groddjur är hasselsnoken beroende av solvärmen för att upprätthålla sin kroppstemperatur. När denna nått kring C är ormen som mest aktiv. Den undviker normalt, till skillnad från huggormen, att värma sig i direkt solljus. I stället lägger den sig under en sten som värms upp av morgonsolen eller i botten av en ljungtuva och låter de värmande solstrålarna sippra ned genom det skylande gren- och bladverket. Hasselsnoken kommer fram ur övervintringsplatsen i slutet av mars eller början av april och återvänder i oktober. Ormslå Den kan även angripa huggorm, som då inte använder sig av sin normala försvarsmetod att hugga, utan i stället försöker slingra sig ur greppet. Hasselsnoken är av allt att döma immun mot giftet, vilket tyder på en lång predator-byte samevolution mellan de båda arterna. Även om ormvråk, korp, kråka och skata är vanliga i inventeringsområdet och sannolikt fångar en del huggorm och snok utgör förmodligen inte predation från fåglar någon betydande mortalitetsfaktor för hasselsnoken p.g.a. dess undangömda levnadssätt. Den är omöjlig att komma åt under stenar och i bergsskrevor. Möjligen kan räv, vesslor och kanske särskilt grävling någon gång överraska en hasselsnok vilande i någon ljungtuva eller på vandring mellan sina gömställen. Arten är vanligast i gles hällmarkstallskog. Fältskiktet domineras av ljung med insprängda tuvor av kruståtel. Nakna berghällar växlar om vartannat i en mosaik och särskilt där det ligger sten på någon häll i nära anslutning till ljung tycks sannolikheten vara störst att träffa på den. Skogsödla Hasselsnoken jagar reptiler, näbbmöss och andra smådjur. Den är inte giftig men muskelstark och stridbar, och ger sig ibland på bytesdjur som är nästan lika stora som den själv. Då kan det bli en lång kamp där snoken ringlar sig runt bytet nästan som en liten boaorm. Fyndplats 1 i inventeringsområdet 5

6 Kända fyndlokaler av Hasselsnok (senaste 50 åren) 6

7 Slottsskogen (Göran Nilson) 2. Lilla Delsjön (Leif Lithander) 3. Botaniska trädgården (Göran Nilson) 4. Änggårdsbergen (Göran Nilson) 5. Gunnebo (Torkel Hagström m.fl.) 6. Sandsjöbacka nat.res. föryngring 10 ungar och en vuxen (Inger och Göran Pettersson) 7. Rambomosse (Morgan Johansson) 8. Rambomosse Inventeringsområdet 3 fynd 7

8 Fyndplats 1 Fyndplats 2 Karta över inventeringsområdet (inom gul markering) Hasselsnokungar 8

9 Inventeringsmetoder Hasselsnoken är en svårinventerad art. Det är mycket sällsynt att man slumpvis stöter på arten så som ofta sker med snok eller huggorm. Även vid aktivt eftersök anges i litteraturen i genomsnitt ca 50 observationstimmar per fynd. Att lämpliga lokaler kan genomsökas i åratal utan ett enda fynd kan heller inte tas till intäkt för att arten inte förekommer. För att överhuvudtaget ha en rimlig chans att systematiskt inventera hasselsnok erfordras att det inom det aktuella området finns stenar som är möjliga att lyfta. En lämplig metod för att öka effektiviteten i arbetet är att placera ut t.ex. plåtskivor i terrängen. Vi har valt att placera ut 40 masonitskivor (är lättare än plåtskivor att transportera i skogen) på lokaler vi bedömt gynnsamma. Skivorna lades ut , numrerades och deras resp. position GPS-märktes. Enligt litteraturen bör skivorna ligga 1-2 år innan ormarna upptäcker de nya gömställena. Då detta skrivs har heller inget av våra återbesök vid skivorna givit något fynd av hasselsnok. Dock har andra djur, bl.a. padda börjat nyttja dem. Den systematiska genomsökningen av området försvåras av att lämplig inventeringstid på dygnet är begränsad. Sommartid räcker det med en timmes uppvärmning på morgonen varefter hasselsnoken söker skydd undan den stekande solen djupt i bergsskrevor och är då omöjlig att få syn på. Vi har därför koncentrerat vårt systematiska eftersök framför allt till sen eftermiddag/kväll efter några varma septemberdagar då djuren kan förväntas hålla värmen genom att uppsöka soluppvärmda stenar. På och omkring de lokaler vi placerat skivor har vi försiktigt lyft på stenar och lagt tillbaka dem i deras ursprungliga läge. Huvudteckningen är unik för varje individ Resultat Hittills har tre fynd av hasselsnok gjorts, ett i april och två i september, samtliga vid solnedgången (se kartan sid. 8). Hasselnokarna låg under stenar och deras resp. position GPS-märktes. Aprilfyndet och ena septemberfyndet gjordes på fyndplats 1. Genom att fotodokumentera ormarnas huvudteckning, som är individuellt unik, har vi säkert kunnat fastslå att det rör sig om tre olika individer. Stenvändandet resulterade även i rikliga fynd av hasselsnokens favoritbyten ormslå Anguis fragilis och skogsödla Lacerta vivipara. Under var och varannan sten fann vi dessutom grodor och paddor. Födounderlaget för vanlig snok är således gott och förekomsten av ömsskinn avslöjar dess närvaro. Huggorm är heller inte ovanlig i terrängen. 9 Nattskärran Caprimulgus europeus har till stor del samma krav på sitt habitat som hasselsnoken. Även denna art minskar i stora delar av sitt utbredningsområde och omfattas av EUs fågeldirektiv bil. 1 (Arter för vilka bl.a. särskilda skyddsområden skall upprättas enl. artikel 4). I Sverige är den hotad och rödlistad som Sårbar (VU) enligt kriteriet C1. Revirtätheten har konstaterats vara mycket stor i området, kanske rent av ett av landets största och ett sourcehabitat för arten i regionen.

10 Ytterligare fågelarter som omfattas av EUs fågeldirektiv bil. 1 och som observerats under häckningstid i eller i omedelbar anslutning till fyndplatserna för hasselsnok är glada Milvus milvus, orre Tetrao tetrix, spillkråka Dryocopos martius samt trädlärka Lullula arborea. Under våra vandringar i skogen mellan de utlagda plattorna fann vi många uppgrävda och plundrade jordgetingbon och troligtvis är det bivråken Pernis apivorus som födosöker här. Rovfågeln är notoriskt svårobserverad inne i skogen men har setts kretsflyga några hundratal meter öster om inventeringsytan. I områdets västra gräns är överraskande nog även törnskata Lanius collurio noterad. Förutom att omfattas av fågeldirektivet är de båda sistnämnda arterna rödlistade som Starkt hotad (EN) enl. kriterierna A2bde, resp. Missgynnad (NT). Vår inventering har koncentrerats till ryggradsdjuren. En systematisk inventering av andra organismgrupper skulle antagligen avslöja ytterligare naturvärden. Söder om Långa mysten växer t. ex. den mindre allmänna smala svampklubban Cordyceps ophioglossoides. Smal svampklubba Större hackspett i ravinskogen norr om inventeringsområdet 10

11 Landskapsekologi Talltita Skogarna kring Rambo mosse och Hålsjön har uppkommit sedan det hårda vedtäkts- och betestryck som rådde fram till början av förra århundradet successivt lättade. De har därefter i hög grad skonats av rationellt skogsbruk. En del av dem har föryngrats genom bränder om vilka gamla tallar med brandljud bär vittnesbörd. En del av lövuppslaget i skogen utgörs således av gamla lövbrännor som börjar nå självgallringsstadiet. Den ganska rikliga förekomsten av död ved i kombination med den kuperade terrängen ger området vildmarkskaraktär. Inventeringsområdets naturvärden höjs ytterligare av dess läge i landskapet. Omedelbart norr om områdets östra del finns några mycket fina raviner och i övriga väderstreck ansluter vidsträckta, tämligen fria vidder där våtmarker, ljunghedar, tallskogar, lövskogar, granskogar och inte minst sjöar växlar om vart annat. Särskilt närheten till Hålsjön med dess omgivande sumpskogar skapar konnektivitet i landskapet, vilket i sin tur utgör en grundförutsättning för det rika djurliv, framför allt bland ryggradsdjur, som vi finner här. Som belysande exempel kan nämnas den mycket stora grod- och paddlek som om våren tillsammans med fågelsången sätter sin omisskännliga prägel på ljudkulisserna längs sjöns stränder. Efter leken går amfibierna upp på land och vi finner dem i riklig mängd under stenar långt uppe i vårt inventeringsområde. Grodor och paddor trängs under stenarna 11 Flera av de rödlistade fågelarter som förekommer i anslutning till Hålsjön nyttjar sannolikt även inventeringsområdet. Den mindre hackspetten som häckar i strandskogarna utsträcker med säkerhet sitt födosök utanför häckningstid hit eftersom här finns rikligt med död ved. Utan tillgång till detta skafferi skulle fåglarna kanske tvingas stanna kvar i strandskogarna hela året och tulla på födoresurserna så att de är tömda när häckningssäsongen närmar sig. Flera ännu ej rödlistade fågelarter som missgynnas i våra av modernt skogsbruk märkta barrskogar har hemortsrätt här. Såväl tofsmes som talltita har under inventeringstiden noterats och häckar sannolikt inom inventeringsytan. Talltitan hackar ut sitt bohål i fristående döda björkstammar. Arten har under senare år gått mycket kraftigt tillbaka, sannolikt åtminstone delvis beroende på att döda björkstammar numera främst återfinns inklämda bland uppväxande, tätt planterade granar. I denna skuggiga omgivning blir boplatsen för kall och fuktig för att häckning ska lyckas (Sönke Eggers, SLU muntl.).

12 Fältarbete pågår 12

13 Förslag på framtida forskning Hasselsnokens utbredningsområde var för något hundratal år sedan sannolikt betydligt mer sammanhängande än idag. I takt med att många biotoper vuxit igen, planterats med skog eller exploaterats har det splittrats upp i från varandra isolerade öar med lämpliga habit. Den svenska totalpopulationen bedöms enl. rödlistan ha minskat med över 30% under 20 år och tros nu omfatta färre än könsmogna individer, och vad värre är, samtliga delpopulationer bedöms omfatta färre än Statistiken över till museet inlämnade hasselsnokar under nära 130 år tycks styrka detta antagande. P.g.a. fortsatt igenväxning och exploatering av lämpliga lokaler förväntas den snabba minskningen fortgå om inget görs. De många fynden av ormslå och skogsödla inom inventeringsområdet visar att hasselsnoken har riklig tillgång på föda. Mot bakgrund av hasselsnokens ekologi tyder fynd av tre olika individer på bara några dagars systematiskt eftersök också på att populationen i området är förhållandevis stor. Men en mer fullständig kunskap om de individuella hasselsnokarnas resp. hemområden är önskvärd. Det finns inga lämpliga övervintringslokaler i omedelbar anslutning till de aktuella fyndlokalerna, så var äger övervintringen rum? Inom och i närheten av inventeringsområdet finns dock flera lämpliga stenrösen. Det är av största vikt att få kunskap om djurens aktivitetsmönster över året så att hela deras habitat kan skyddas. Radiomärkning av enskilda individer skulle kunna skapa en mer fullständig bild av hur djuren rör sig i området. Det finns dessutom ett antal metapopulationsdynamiska frågeställningar som tarvar svar. Hur är lämpliga hasselsnokshabitat fördelade i landskapet? Hur ser föryngring/spridning ut på de lokaler där vi vet att hasselsnoken förekommer? Utvecklingen av de 10 st. ca 10 cm långa, nyfödda ungarna av hasselsnok, som noterades i Sandsjöbacka i slutet av september, följdes av Inger och Göran Pettersson. Några av ungarna var kvar på födelseplatsen och fortfarande aktiva i november. Är populationen stadd i tillväxt eller i minskning? Korrelerar resp. områdes storlek med populationstillväxten? Förekommer in- och utvandring, d.v.s. genetiskt utbyte mellan olika hasselsnokspopulationer överhuvudtaget? Att klara ut den sistnämda frågeställningen behöver inte vara riktigt lika hopplöst som det låter. Genom att leta ömsskinn från vilka DNA kan extraheras, bör det vara möjligt att få en fingervisning huruvida delpopulationerna är genetiskt isolerade från varandra. Korrelerar nattskärrans revirtäthet med hasselsnokens populationstäthet? Fågelns förmåga att sprida sig i landskapet är naturligtvis helt överlägsen reptilens, och dess metapopulationsdynamik blir därmed mindre sårbar, men icke desto mindre drabbas båda arterna av samma hotfaktorer på många av de lokaler där de förekommer. Kan den förhållandevis lättinventerade nattskärran fungera som indikatorart för förekomst av hasselsnok? Hasselsnok inlämnad till GNM Antal År 13

14 Förslag på åtgärder Den magra jordmånen gör att igenväxningen i omgivningarna av Rambo mosse torde fortskrida ytterst långsamt. För att på lång sikt upprätthålla de öppna biotoperna kan dock en viss kontrollerad bränning erfordras. För att gynna hasselsnoken måste bränningen ske vid tidpunkter då djuren ännu inte kommit upp ur sina övervintringslokaler, d.v.s. senast i mitten av mars. I annat fall riskerar åtgärden att motverka sitt syfte eftersom hasselsnokarna dör i bränderna. Ett hot mot hasselsnoken i området är därför de ljungbränder uppkomna efter luntning som då och då äger rum i Rambo mosse-området. Ett alternativ till bränning kan vara att föryngra med hjälp av ljungslåtter. Referenser Ahlén, I., Andrén, C. & Nilson, G. (1992) Sveriges grodor, ödlor och ormar. Andrén, C. (2003) Kräldjur på ljungheden och ljungbevuxen mark. Seminarium på Botaniska institutionen. Göteborgs universitet Andrén, C. & Nilson, G. (1976) Hasselsnoken (Coronella austriaca) en utrotningshotad ormart! Fauna och Flora No.2:61-76 Andrén, C. & Nilson, G. (1979) Hasselsnoken (Coronella austriaca) i Norden en isolerad och ekologiskt särställd ras? Fauna och Flora No.2:89-96 Arnold, E.N. & Burton, J.A. (1978) Reptiler och amfibier i Europa Burfiels, I. & van Bommel, F. (2004) Birds in Europe. Population estimates, trends and conservation status. BirdLife International von Böhme, W. (1993) Handbuch der Reptilien und Amphibien Europas. Schlangen 1 Gislén, T. & Kauri, H. (1959) Zoogeography of the Swedish amphibians and reptiles. Acta vertebratica 1: Gärdensfors, U. (2005) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken Hellmich, W. (1962) Reptiles and amphibians in Europe Honegger R.E. (1981) Threatened Amphibians and Reptiles in Europe Johansson. C, Nilsson, M. & Lithander, L. (2007) Inventering av nattskärra i Rambo mosse-området. Fåglar på Västkusten s Larsson, K. (2003) Skötsel av Ljunghedar - några allmänna utgångspunkter. Seminarium på Botaniska institutionen. Göteborgs universitet Larsson, M. (1994) Radiopejling av hasselsnoken (Coronella austriaca). Examensarbete vid Zool. inst. Göteborgs universitet Tjernberg, M. & Svensson, M. (red.) (2007) Artfakta. Rödlistade ryggradsdjur i Sverige Stuxberg, A. (1893) Sveriges ormar. En skrift för folkskolan och hemmet Artskyddsförordning (1998:179) I förordningen avses med 1. fågeldirektivet: rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar, senast ändrat genom rådets förordning (EG) nr 807/2003, 2. habitatdirektivet: rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 Curry-Lindahl, K. (1955) Djuren och människan i svensk natur Cyrén, O. (1934) Ormar i fantasi och verklighet Fog, K., Schmedes, A. & Rosenørn de Lasson, D. (2001) Nordens padder och krypdyr 14

15 Favoritlokal för ormar och ödlor 15

16 Västarvet 16

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

KULLABERG LANDLEVANDE RYGGRADSDJUR FOTOGUIDE NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN

KULLABERG LANDLEVANDE RYGGRADSDJUR FOTOGUIDE NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN Kullaberg ligger ytterst på Kullahalvön i nordvästra Skåne, mellan Skälderviken och norra inloppet till Öresund. Vägförbindelserna dit är bra med goda anknytningar till E4 och

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Rapport 2011:1 Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Park och naturförvaltningen December 2011 Inventering: Jörgen Arvidsson, Göteborgs Herpetologiska

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Biologisk mångfald på våra motorbanor Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

RÅDETS DIREKTIV av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (79/409/EEG)

RÅDETS DIREKTIV av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (79/409/EEG) RÅDETS DIREKTIV av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (79/409/EEG) EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 1 (5)

PRESSMEDDELANDE 1 (5) PRESSMEDDELANDE 1 (5) Positivt för rödspoven på Öland Den vackra, karakteristiska rödspoven har blivit en symbol för arbetet med att förbättra livsmiljöer för vadarfåglarna på Öland. För några år sedan

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Diarienr. 2013-06332-55 2014-08-29 Söderorts Naturskyddsförening och Stockholms Naturskyddsförening

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Salskraken tillhör inte Upplands häckfåglar, Bill Douhan. Från Rrk:s samlade gömmor (rapport 2).

Salskraken tillhör inte Upplands häckfåglar, Bill Douhan. Från Rrk:s samlade gömmor (rapport 2). Från Rrk:s samlade gömmor (rapport 2). Bill Douhan Rrk:s uppgift är att följa upp och dokumentera vad som händer i fågelfaunan inom Upplands rapportområde. Den arbetsuppgift som varit, och fortfarande

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Planerade vindkraftverk vid Torkelsrud, Munkedals kommun

Planerade vindkraftverk vid Torkelsrud, Munkedals kommun Planerade vindkraftverk vid Torkelsrud, Munkedals kommun En analys av effekterna på fågelfaunan PM 2014-10-08 På uppdrag av HS Kraft AB Uppdragstagare: Naturvårdskonsult Gerell Tomelillavägen 456-72 275

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

DOM. 2011-12- 2 2 Meddelad i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsstyrelsen i Hallands läns beslut den 31 oktober 2011, dnr 551-1203-10, se bilaga A

DOM. 2011-12- 2 2 Meddelad i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsstyrelsen i Hallands läns beslut den 31 oktober 2011, dnr 551-1203-10, se bilaga A KAMMARRÄTTEN I Avdelning 3 DOM 2011-12- 2 2 Meddelad i Göteborg Sida l (4) KLAGANDE Rolf Jonsson, 19610927 Kusagärde l 432 68 Veddige ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsstyrelsen i Hallands läns beslut den 31 oktober

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Beställare: Rapportdatum: 2012-05-31 Rapporten citeras: Projektledare: Inventering: Rapportförfattare: Foton: Kvalitetsgranskning: Övriga medverkande: Omslagsfoto:

Läs mer

CITES - the Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora

CITES - the Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora CITES - the Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora undertecknades 1973 i Washington D.C. och trädde i kraft 1975 CITES är en internationell överenskommelse mellan

Läs mer

Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald

Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald 1 Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald Roadsides provide habitat for a wide range of plants and animals, most of them common but also some species that are threatened in the

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft

Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft MAGNUS GELANG Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft. Bilaga

Läs mer

INVENTERING STORA ROVDJUR

INVENTERING STORA ROVDJUR FAKTABLAD BJÖRN INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK BJÖRN: Övervakningen i Skandinavien Detta faktablad BJÖRN: Övervakningen i Skandinavien inom Nasjonalt overvåkningsprogram

Läs mer

1. Tillståndet gäller från dagen för beslutet till och med den 14 juni 2020.

1. Tillståndet gäller från dagen för beslutet till och med den 14 juni 2020. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dittrich Söderman, Hanna Tel: 010-698 1517 Hanna.dittrich-soderman @naturvardsverket.se BESLUT 2015-06-25 Ärendenr: NV-03409-15 Tillstånd att fånga, sändarmärka

Läs mer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Peter Nolbrant 2010 02 26 Miljöerna sträcker sig ofta längs längre sträckor längs vattendragen och

Läs mer

INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER

INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER Resultat från inventering av lodjur i Sverige vintern 2011/2012 Slutgiltig nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av lodjur. INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER

Läs mer

13. av Jan Pettersson

13. av Jan Pettersson 3. av Jan Pettersson Fang s t Vid Kvismare fagelstation har under de tretton sasongerna 96 973 ringmarkts 963 enkelbeckasiner (Gallinago gallinago). Fangsten har uteslutande berbrt vuxna faglar och skett

Läs mer

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom 1/5 Wickman Vind AB Öja Gisle 220 623 33 Burgsvik andreas@wickmanwind.se Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av

Läs mer

Bevara naturen på norra Gotland!

Bevara naturen på norra Gotland! !"##$##$!% #'() Naturvårdsverket, 106 48 STOCKHOLM Länsstyrelsen i Gotlands län, 621 85 VISBY Region Gotland, 621 81 VISBY Skogsstyrelsen, distrikt Gotland, Box 1417, 621 25 VISBY Högskolan på Gotland,

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson RIO GÖTEBORG NATUR-

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Inventering av amfibier

Inventering av amfibier Inventering av amfibier 2001 gjordes en inventering av groddjur på Kvarnby golfklubb. De arter som påträffades var ätlig groda samt rom och vuxna djur av åkergroda, vanlig groda och vanlig padda. 2012

Läs mer

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration Ett vildare Europa Text: Kicki Lind Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe 36 Inspiration GNM_No11_Wonders.indd 36 2013-08-08 22:45 Genom att kombinera naturskydd med ekonomisk

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 113-829, Meddelande 214:6 Text: Olof Lessmark SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN SOMMARTEMPERATURENS

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

8 Vildväxande produktion

8 Vildväxande produktion 8 Vildväxande produktion Vildväxande produktion är omfattar växter som kan samlas i skog och mark och alger från sjöar och hav som har insamlats utan att någon odlar dem. Kommentar [p1]: Allmän kommentar

Läs mer

Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE

Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE Ormar som hugger blixtsnabbt. Vargar som ylar i natten. Björnar som ryter. Fästingar som biter sig fast Ska man vara rädd för dem? Nej då! Du behöver

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001

Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001 Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001 Åsa Isaksson Bygg- & miljökontoret Skellefteå kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.1 Inledning 1. 1.1 Arternas situation i Skellefteå kommun 1. 1.2 Groddjur

Läs mer

Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn

Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn Stadsarkitektkontoret 621 81 VISBY Dnr 62039 Synpunkter på detaljplan för Stjups vindkraftspark Hablingbo Stjups 1:27

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Det befintliga vägsystemets naturvärden vårt arbete med artrika vägkantsmiljöer

Det befintliga vägsystemets naturvärden vårt arbete med artrika vägkantsmiljöer Svenska IALE:s höstkonferens Mats Lindqvist Miljöspecialist/ekolog Trafikverket, Underhåll 205-09-5 Det befintliga vägsystemets naturvärden vårt arbete med artrika vägkantsmiljöer 2 Våra miljömål Alla

Läs mer

Restaurering av små vattendrag 10p 2004. Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik.

Restaurering av små vattendrag 10p 2004. Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik. Per Ingvarsson Namn: Per Ingvarsson Titel: Vattenvårdsingenjör och vattenekolog Födelsedatum: 610812 Födelseplats: Borås Nationalitet: Svensk Civilstånd: Sambo Hemadress: Apelgatan 6, 312 31 Laholm Tel:

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st Vinnare! Närmaste gissning och mest antal rätt i tipspromenaden har: Vuxenfrågor 1. Hugo Sandberg, Täby 2. Thomas Granbohm,

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan

Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan Bild 1 och 2: Mykorrhizasvampen Nordvaxskivling som inte påträffats i södra halvan av Dalarna

Läs mer

Naturvärdes- och fågelinventering inför planerad kraftledningsdragning från Nylandsbergen till Kråktorpet, Sundsvalls kommun 2013

Naturvärdes- och fågelinventering inför planerad kraftledningsdragning från Nylandsbergen till Kråktorpet, Sundsvalls kommun 2013 Naturvärdes- och fågelinventering inför planerad kraftledningsdragning från Nylandsbergen till Kråktorpet, Sundsvalls kommun 2013 Rapport 2014-01-14 för E.ON Elnät Sverige AB Pelagia Miljökonsult AB Adress:

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret i Stockholm Älta 2014-10-11 Box 8314 104 20 Stockholm

Stadsbyggnadskontoret i Stockholm Älta 2014-10-11 Box 8314 104 20 Stockholm Stadsbyggnadskontoret i Stockholm Älta 2014-10-11 Box 8314 104 20 Stockholm Kopia till:stockholms Stadsbyggnadsnämnd Nacka Miljö och Stadsbyggnadsnämnd Angående återställande av fastigheten Solvärmen 1,

Läs mer

Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012

Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012 Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012 Våra 5 mål Vi ska lära oss vad som gäller Allemansrätt Vi ska kunna hitta med hjälp av kartor och GPS Vi ska lära oss om vad man kan göra i naturen Vi ska lära oss vad

Läs mer

5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010

5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010 5.6 Avfallsupplag I kommunen finns inga upplag i drift. Avfallet transporteras till de regional upplagen i (Spillepengen) och (Albäck). 1992 genomförde Scandiaconsult en inventering av äldre avfallsupplag.

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Eftersom Sverige är ett svalt land långt i norr,

Eftersom Sverige är ett svalt land långt i norr, Snokens barnkammare försvinner Snoken är en av tre svenska ormarter och världens nordligaste reptil som lägger ägg. I en färsk analys visar vi att det går dåligt för snoken i Sverige. Därför är det alarmerande

Läs mer