Hasselsnoken. Rambo mosse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hasselsnoken. Rambo mosse"

Transkript

1 Hasselsnoken vid Rambo mosse Inventeringsrapport Göteborgs Naturhistoriska Museum Västarvet 1

2 Göteborgs Naturhistoriska Museum Västarvet Naturvårdsavdelningen Leif Lithander Anders Nilsson Göran Nilson Ett särskilt tack riktas till: Michael Nilsson och Christer Johansson Härryda Naturskyddsförening Marianne Wikström, Magnus Uppström, Per-Anders Svensson och Kerstin Klaesson-Lithander Mölndals Naturskyddsförening för värdefull hjälp vid inventeringen Inger och Göran Pettersson för värdefull information rörande hasselsnokens föryngring Bild baksida: Varfågel - karaktärsart för Rambo mosse under höst och vinter Göteborgs Naturhistoriska Museum

3 Innehåll Bakgrund 4 Hasselsnoken utbredningsområde 4 Hotstatus 4 Hasselsnoksekologi 5 Inventeringsmetoder 9 Resultat 9 Landskapsekologi 11 Förslag på framtida forskning 13 Förslag på åtgärder 14 Referenser 14 3

4 Bakgrund Göteborgs Naturhistoriska Museum har ett särskilt ansvar att aktivt bidra till uppnåendet av Sveriges miljökvalitetsmål med anknytning till grön naturvård i allmänhet och ett rikt växt- och djurliv i synnerhet. Till museets viktigaste uppgifter hör att bevaka faunans utveckling. Våra omfattande zoologiska samlingar från hela världen utgör ett unikt referensmaterial mot vilket förändringar över tiden kan kalibreras. Skilda djurarters förekomst är i hög grad en funktion av hur deras respektive habitat är fördelade i landskapet. En art insamlad på en bestämd lokal vid en viss tidpunkt kan därför bidra med värdefull information om det samtida landskapets utseende. Museets upptagningsområde omfattar som framgår av ovanstående i princip hela världen, men vår huvudsakliga inriktning inskränker sig till de sydvästra delarna av vårt land. På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har Göteborgs Naturhistoriska Museum i samarbete med Naturskyddsföreningens Mölndals- och Härrydakretsar inventerat förekomsten av hasselsnok i skogsområdena runt Rambo mosse i Mölndals och Härryda kommuner. Hasselsnoken utbredningsområde Hasselsnoken Coronella austriaca förekommer i stora delar av Central- och Sydeuropa samt i västra Asien. I Skandinavien finns hasselsnoken ställvis utmed Norges sydöstkust och i Sverige huvudsakligen längs Väst- och Östkusten norr om Skåne och söder om limes norrlandicus. Utbredningsområdet på den skandinaviska halvön har varit isolerat från det kontinentala i ca år och utgörs av spridda reliktpopulationer. Den långvariga genetiska isoleringen kan ha inneburit att den skandinaviska hasselsnoken hunnit utvecklas till en ekologiskt särställd varietet. På kontinenten förekommer arten mest i anslutning till sandiga ljunghedar, medan man på skandinaviska halvön vanligen finner den på ljungmark där berget går i dagen. Hotstatus Hasselsnokspopulationerna tycks vara på reträtt över i stort sett hela utbredningsområdet. Arten omfattas därför av EUs habitatdirektiv bil. 4 (Djur och växter av gemenskapsintresse som kräver noggrant skydd) som föreskriver att de miljöer (habitat) där den lever och fortplantar sig inte får förstöras eller förändras. (Artskyddsförordning [1998:179]) I vårt land är hasselsnoken utrotningshotad och klassas i rödlistan som sårbar (VU) enl. kriterierna A2c + 3c + 4c; C1 +2a(i). Hasselsnoksbiotop 4

5 Hasselsnoksekologi Anton Stuxberg (chef för Göteborgs Naturhistoriska Museum ) skrev för drygt ett sekel sedan att utom zoologer av facket och några få andra naturkunnigt bildade personer har jag icke träffat någon svensk, som känner hasselsnoken. Även om den biologiska allmänbildningen är större nu än på Stuxbergs tid är denna vår tredje ormart i motsats till huggorm Vipera berus och snok Natrix natrix alltjämt okänd för de allra flesta. Förhållandet är dock knappast förvånande med tanke på hasselsnokens undangömda vanor. Och när den någon gång trots allt upptäcks händer det tyvärr fortfarande att den förväxlas med huggorm och slås ihjäl. Arten befinner sig högt i näringskedjan och förekommer därför glest utspridd i landskapet. Ett undanskymt levnadssätt och färgteckning som smälter samman med skuggorna i ljungtuvorna gör ormen dessutom ytterst svårupptäckt. Som övriga reptiler och även groddjur är hasselsnoken beroende av solvärmen för att upprätthålla sin kroppstemperatur. När denna nått kring C är ormen som mest aktiv. Den undviker normalt, till skillnad från huggormen, att värma sig i direkt solljus. I stället lägger den sig under en sten som värms upp av morgonsolen eller i botten av en ljungtuva och låter de värmande solstrålarna sippra ned genom det skylande gren- och bladverket. Hasselsnoken kommer fram ur övervintringsplatsen i slutet av mars eller början av april och återvänder i oktober. Ormslå Den kan även angripa huggorm, som då inte använder sig av sin normala försvarsmetod att hugga, utan i stället försöker slingra sig ur greppet. Hasselsnoken är av allt att döma immun mot giftet, vilket tyder på en lång predator-byte samevolution mellan de båda arterna. Även om ormvråk, korp, kråka och skata är vanliga i inventeringsområdet och sannolikt fångar en del huggorm och snok utgör förmodligen inte predation från fåglar någon betydande mortalitetsfaktor för hasselsnoken p.g.a. dess undangömda levnadssätt. Den är omöjlig att komma åt under stenar och i bergsskrevor. Möjligen kan räv, vesslor och kanske särskilt grävling någon gång överraska en hasselsnok vilande i någon ljungtuva eller på vandring mellan sina gömställen. Arten är vanligast i gles hällmarkstallskog. Fältskiktet domineras av ljung med insprängda tuvor av kruståtel. Nakna berghällar växlar om vartannat i en mosaik och särskilt där det ligger sten på någon häll i nära anslutning till ljung tycks sannolikheten vara störst att träffa på den. Skogsödla Hasselsnoken jagar reptiler, näbbmöss och andra smådjur. Den är inte giftig men muskelstark och stridbar, och ger sig ibland på bytesdjur som är nästan lika stora som den själv. Då kan det bli en lång kamp där snoken ringlar sig runt bytet nästan som en liten boaorm. Fyndplats 1 i inventeringsområdet 5

6 Kända fyndlokaler av Hasselsnok (senaste 50 åren) 6

7 Slottsskogen (Göran Nilson) 2. Lilla Delsjön (Leif Lithander) 3. Botaniska trädgården (Göran Nilson) 4. Änggårdsbergen (Göran Nilson) 5. Gunnebo (Torkel Hagström m.fl.) 6. Sandsjöbacka nat.res. föryngring 10 ungar och en vuxen (Inger och Göran Pettersson) 7. Rambomosse (Morgan Johansson) 8. Rambomosse Inventeringsområdet 3 fynd 7

8 Fyndplats 1 Fyndplats 2 Karta över inventeringsområdet (inom gul markering) Hasselsnokungar 8

9 Inventeringsmetoder Hasselsnoken är en svårinventerad art. Det är mycket sällsynt att man slumpvis stöter på arten så som ofta sker med snok eller huggorm. Även vid aktivt eftersök anges i litteraturen i genomsnitt ca 50 observationstimmar per fynd. Att lämpliga lokaler kan genomsökas i åratal utan ett enda fynd kan heller inte tas till intäkt för att arten inte förekommer. För att överhuvudtaget ha en rimlig chans att systematiskt inventera hasselsnok erfordras att det inom det aktuella området finns stenar som är möjliga att lyfta. En lämplig metod för att öka effektiviteten i arbetet är att placera ut t.ex. plåtskivor i terrängen. Vi har valt att placera ut 40 masonitskivor (är lättare än plåtskivor att transportera i skogen) på lokaler vi bedömt gynnsamma. Skivorna lades ut , numrerades och deras resp. position GPS-märktes. Enligt litteraturen bör skivorna ligga 1-2 år innan ormarna upptäcker de nya gömställena. Då detta skrivs har heller inget av våra återbesök vid skivorna givit något fynd av hasselsnok. Dock har andra djur, bl.a. padda börjat nyttja dem. Den systematiska genomsökningen av området försvåras av att lämplig inventeringstid på dygnet är begränsad. Sommartid räcker det med en timmes uppvärmning på morgonen varefter hasselsnoken söker skydd undan den stekande solen djupt i bergsskrevor och är då omöjlig att få syn på. Vi har därför koncentrerat vårt systematiska eftersök framför allt till sen eftermiddag/kväll efter några varma septemberdagar då djuren kan förväntas hålla värmen genom att uppsöka soluppvärmda stenar. På och omkring de lokaler vi placerat skivor har vi försiktigt lyft på stenar och lagt tillbaka dem i deras ursprungliga läge. Huvudteckningen är unik för varje individ Resultat Hittills har tre fynd av hasselsnok gjorts, ett i april och två i september, samtliga vid solnedgången (se kartan sid. 8). Hasselnokarna låg under stenar och deras resp. position GPS-märktes. Aprilfyndet och ena septemberfyndet gjordes på fyndplats 1. Genom att fotodokumentera ormarnas huvudteckning, som är individuellt unik, har vi säkert kunnat fastslå att det rör sig om tre olika individer. Stenvändandet resulterade även i rikliga fynd av hasselsnokens favoritbyten ormslå Anguis fragilis och skogsödla Lacerta vivipara. Under var och varannan sten fann vi dessutom grodor och paddor. Födounderlaget för vanlig snok är således gott och förekomsten av ömsskinn avslöjar dess närvaro. Huggorm är heller inte ovanlig i terrängen. 9 Nattskärran Caprimulgus europeus har till stor del samma krav på sitt habitat som hasselsnoken. Även denna art minskar i stora delar av sitt utbredningsområde och omfattas av EUs fågeldirektiv bil. 1 (Arter för vilka bl.a. särskilda skyddsområden skall upprättas enl. artikel 4). I Sverige är den hotad och rödlistad som Sårbar (VU) enligt kriteriet C1. Revirtätheten har konstaterats vara mycket stor i området, kanske rent av ett av landets största och ett sourcehabitat för arten i regionen.

10 Ytterligare fågelarter som omfattas av EUs fågeldirektiv bil. 1 och som observerats under häckningstid i eller i omedelbar anslutning till fyndplatserna för hasselsnok är glada Milvus milvus, orre Tetrao tetrix, spillkråka Dryocopos martius samt trädlärka Lullula arborea. Under våra vandringar i skogen mellan de utlagda plattorna fann vi många uppgrävda och plundrade jordgetingbon och troligtvis är det bivråken Pernis apivorus som födosöker här. Rovfågeln är notoriskt svårobserverad inne i skogen men har setts kretsflyga några hundratal meter öster om inventeringsytan. I områdets västra gräns är överraskande nog även törnskata Lanius collurio noterad. Förutom att omfattas av fågeldirektivet är de båda sistnämnda arterna rödlistade som Starkt hotad (EN) enl. kriterierna A2bde, resp. Missgynnad (NT). Vår inventering har koncentrerats till ryggradsdjuren. En systematisk inventering av andra organismgrupper skulle antagligen avslöja ytterligare naturvärden. Söder om Långa mysten växer t. ex. den mindre allmänna smala svampklubban Cordyceps ophioglossoides. Smal svampklubba Större hackspett i ravinskogen norr om inventeringsområdet 10

11 Landskapsekologi Talltita Skogarna kring Rambo mosse och Hålsjön har uppkommit sedan det hårda vedtäkts- och betestryck som rådde fram till början av förra århundradet successivt lättade. De har därefter i hög grad skonats av rationellt skogsbruk. En del av dem har föryngrats genom bränder om vilka gamla tallar med brandljud bär vittnesbörd. En del av lövuppslaget i skogen utgörs således av gamla lövbrännor som börjar nå självgallringsstadiet. Den ganska rikliga förekomsten av död ved i kombination med den kuperade terrängen ger området vildmarkskaraktär. Inventeringsområdets naturvärden höjs ytterligare av dess läge i landskapet. Omedelbart norr om områdets östra del finns några mycket fina raviner och i övriga väderstreck ansluter vidsträckta, tämligen fria vidder där våtmarker, ljunghedar, tallskogar, lövskogar, granskogar och inte minst sjöar växlar om vart annat. Särskilt närheten till Hålsjön med dess omgivande sumpskogar skapar konnektivitet i landskapet, vilket i sin tur utgör en grundförutsättning för det rika djurliv, framför allt bland ryggradsdjur, som vi finner här. Som belysande exempel kan nämnas den mycket stora grod- och paddlek som om våren tillsammans med fågelsången sätter sin omisskännliga prägel på ljudkulisserna längs sjöns stränder. Efter leken går amfibierna upp på land och vi finner dem i riklig mängd under stenar långt uppe i vårt inventeringsområde. Grodor och paddor trängs under stenarna 11 Flera av de rödlistade fågelarter som förekommer i anslutning till Hålsjön nyttjar sannolikt även inventeringsområdet. Den mindre hackspetten som häckar i strandskogarna utsträcker med säkerhet sitt födosök utanför häckningstid hit eftersom här finns rikligt med död ved. Utan tillgång till detta skafferi skulle fåglarna kanske tvingas stanna kvar i strandskogarna hela året och tulla på födoresurserna så att de är tömda när häckningssäsongen närmar sig. Flera ännu ej rödlistade fågelarter som missgynnas i våra av modernt skogsbruk märkta barrskogar har hemortsrätt här. Såväl tofsmes som talltita har under inventeringstiden noterats och häckar sannolikt inom inventeringsytan. Talltitan hackar ut sitt bohål i fristående döda björkstammar. Arten har under senare år gått mycket kraftigt tillbaka, sannolikt åtminstone delvis beroende på att döda björkstammar numera främst återfinns inklämda bland uppväxande, tätt planterade granar. I denna skuggiga omgivning blir boplatsen för kall och fuktig för att häckning ska lyckas (Sönke Eggers, SLU muntl.).

12 Fältarbete pågår 12

13 Förslag på framtida forskning Hasselsnokens utbredningsområde var för något hundratal år sedan sannolikt betydligt mer sammanhängande än idag. I takt med att många biotoper vuxit igen, planterats med skog eller exploaterats har det splittrats upp i från varandra isolerade öar med lämpliga habit. Den svenska totalpopulationen bedöms enl. rödlistan ha minskat med över 30% under 20 år och tros nu omfatta färre än könsmogna individer, och vad värre är, samtliga delpopulationer bedöms omfatta färre än Statistiken över till museet inlämnade hasselsnokar under nära 130 år tycks styrka detta antagande. P.g.a. fortsatt igenväxning och exploatering av lämpliga lokaler förväntas den snabba minskningen fortgå om inget görs. De många fynden av ormslå och skogsödla inom inventeringsområdet visar att hasselsnoken har riklig tillgång på föda. Mot bakgrund av hasselsnokens ekologi tyder fynd av tre olika individer på bara några dagars systematiskt eftersök också på att populationen i området är förhållandevis stor. Men en mer fullständig kunskap om de individuella hasselsnokarnas resp. hemområden är önskvärd. Det finns inga lämpliga övervintringslokaler i omedelbar anslutning till de aktuella fyndlokalerna, så var äger övervintringen rum? Inom och i närheten av inventeringsområdet finns dock flera lämpliga stenrösen. Det är av största vikt att få kunskap om djurens aktivitetsmönster över året så att hela deras habitat kan skyddas. Radiomärkning av enskilda individer skulle kunna skapa en mer fullständig bild av hur djuren rör sig i området. Det finns dessutom ett antal metapopulationsdynamiska frågeställningar som tarvar svar. Hur är lämpliga hasselsnokshabitat fördelade i landskapet? Hur ser föryngring/spridning ut på de lokaler där vi vet att hasselsnoken förekommer? Utvecklingen av de 10 st. ca 10 cm långa, nyfödda ungarna av hasselsnok, som noterades i Sandsjöbacka i slutet av september, följdes av Inger och Göran Pettersson. Några av ungarna var kvar på födelseplatsen och fortfarande aktiva i november. Är populationen stadd i tillväxt eller i minskning? Korrelerar resp. områdes storlek med populationstillväxten? Förekommer in- och utvandring, d.v.s. genetiskt utbyte mellan olika hasselsnokspopulationer överhuvudtaget? Att klara ut den sistnämda frågeställningen behöver inte vara riktigt lika hopplöst som det låter. Genom att leta ömsskinn från vilka DNA kan extraheras, bör det vara möjligt att få en fingervisning huruvida delpopulationerna är genetiskt isolerade från varandra. Korrelerar nattskärrans revirtäthet med hasselsnokens populationstäthet? Fågelns förmåga att sprida sig i landskapet är naturligtvis helt överlägsen reptilens, och dess metapopulationsdynamik blir därmed mindre sårbar, men icke desto mindre drabbas båda arterna av samma hotfaktorer på många av de lokaler där de förekommer. Kan den förhållandevis lättinventerade nattskärran fungera som indikatorart för förekomst av hasselsnok? Hasselsnok inlämnad till GNM Antal År 13

14 Förslag på åtgärder Den magra jordmånen gör att igenväxningen i omgivningarna av Rambo mosse torde fortskrida ytterst långsamt. För att på lång sikt upprätthålla de öppna biotoperna kan dock en viss kontrollerad bränning erfordras. För att gynna hasselsnoken måste bränningen ske vid tidpunkter då djuren ännu inte kommit upp ur sina övervintringslokaler, d.v.s. senast i mitten av mars. I annat fall riskerar åtgärden att motverka sitt syfte eftersom hasselsnokarna dör i bränderna. Ett hot mot hasselsnoken i området är därför de ljungbränder uppkomna efter luntning som då och då äger rum i Rambo mosse-området. Ett alternativ till bränning kan vara att föryngra med hjälp av ljungslåtter. Referenser Ahlén, I., Andrén, C. & Nilson, G. (1992) Sveriges grodor, ödlor och ormar. Andrén, C. (2003) Kräldjur på ljungheden och ljungbevuxen mark. Seminarium på Botaniska institutionen. Göteborgs universitet Andrén, C. & Nilson, G. (1976) Hasselsnoken (Coronella austriaca) en utrotningshotad ormart! Fauna och Flora No.2:61-76 Andrén, C. & Nilson, G. (1979) Hasselsnoken (Coronella austriaca) i Norden en isolerad och ekologiskt särställd ras? Fauna och Flora No.2:89-96 Arnold, E.N. & Burton, J.A. (1978) Reptiler och amfibier i Europa Burfiels, I. & van Bommel, F. (2004) Birds in Europe. Population estimates, trends and conservation status. BirdLife International von Böhme, W. (1993) Handbuch der Reptilien und Amphibien Europas. Schlangen 1 Gislén, T. & Kauri, H. (1959) Zoogeography of the Swedish amphibians and reptiles. Acta vertebratica 1: Gärdensfors, U. (2005) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken Hellmich, W. (1962) Reptiles and amphibians in Europe Honegger R.E. (1981) Threatened Amphibians and Reptiles in Europe Johansson. C, Nilsson, M. & Lithander, L. (2007) Inventering av nattskärra i Rambo mosse-området. Fåglar på Västkusten s Larsson, K. (2003) Skötsel av Ljunghedar - några allmänna utgångspunkter. Seminarium på Botaniska institutionen. Göteborgs universitet Larsson, M. (1994) Radiopejling av hasselsnoken (Coronella austriaca). Examensarbete vid Zool. inst. Göteborgs universitet Tjernberg, M. & Svensson, M. (red.) (2007) Artfakta. Rödlistade ryggradsdjur i Sverige Stuxberg, A. (1893) Sveriges ormar. En skrift för folkskolan och hemmet Artskyddsförordning (1998:179) I förordningen avses med 1. fågeldirektivet: rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar, senast ändrat genom rådets förordning (EG) nr 807/2003, 2. habitatdirektivet: rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 Curry-Lindahl, K. (1955) Djuren och människan i svensk natur Cyrén, O. (1934) Ormar i fantasi och verklighet Fog, K., Schmedes, A. & Rosenørn de Lasson, D. (2001) Nordens padder och krypdyr 14

15 Favoritlokal för ormar och ödlor 15

16 Västarvet 16

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 Göteborgs Naturhistoriska Museum INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 1 Inventering av sandödla (Lacerta agilis) utmed Råövägen (N946) Göteborgs Naturhistoriska

Läs mer

Inventering av hasselsnokshabitat i Rollsbo Östergård

Inventering av hasselsnokshabitat i Rollsbo Östergård Inventering av hasselsnokshabitat i Rollsbo Östergård Inventeringsrapport augusti 2011 Leif Lithander Avdelningen för Naturvård Göteborgs Naturhistoriska Museum Västarvet Bakgrund Hasselsnoken Coronella

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Inventering av hasselsnoksbiotoper 2008

Inventering av hasselsnoksbiotoper 2008 Inventering av hasselsnoksbiotoper 2008 R 2008:13 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001. För att bli

Läs mer

Planavdelningen. Härryda Kommun

Planavdelningen. Härryda Kommun Planavdelningen Härryda Kommun Yttrande angående programsamråd för Airport city Ett drygt 200 ha stort område planeras att bebyggas norr om Landvetter flygplats. Detta yttrande berör de naturutredningar

Läs mer

Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M

Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M Göteborg 2016-11-12 Mark och Miljödomstolen Box 1070 462 28 Vänersborg Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M 4675-14 Göteborgs Ornitologiska

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder

BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder BOSTADSBRIST I SKOGEN - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder Bostadspolitik för skogen I och med den ökade exploateringen av skogen och det intensivare skogsbruk som började utövas under andra

Läs mer

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.

Läs mer

Adolfsbergs-/Storvretaskogen. Rödlistade arter

Adolfsbergs-/Storvretaskogen. Rödlistade arter Adolfsbergs-/Storvretaskogen Rödlistade arter Naturinventering under 2015 Delrapport Sammanställd av Patrick Fritzson Version 2015-10-28 1 Arbetsgruppen Rädda Storvretaskogen Naturinventering en delrapport

Läs mer

Hasselsnok kring Torslanda tvärförbindelse 2009

Hasselsnok kring Torslanda tvärförbindelse 2009 Hasselsnok kring Torslanda tvärförbindelse 2009 2009-10-15 1 Göteborgs Naturhistoriska Museum Västarvet www.gnm.se Undersökningen utförd av: Anders Nilsson Göran Nilson Leif Lithander 2 Förord Hasselsnok

Läs mer

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket VÄLKOMMEN Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Inledning Deltagare från Naturvårdsverket Dagens

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen

Läs mer

Ormar. Malmö Naturskola

Ormar. Malmö Naturskola Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor

Läs mer

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Ny vägsträckning vid Fiskeby

Ny vägsträckning vid Fiskeby Att: Gun-Marie Gunnarsson Vectura Ny vägsträckning vid Fiskeby Norrköpings kommun Allmän ekologisk inventering Sammanfattning Allmän ekologisk inventering Vid den allmänna ekologiska inventeringen har

Läs mer

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen? Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa

Läs mer

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se

Läs mer

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Olika former av naturskydd i miljöbalken Riksintressen & hushållningsregler MB 3 & 4:e kap. Områdesskydd MB 7 kap. Artskydd MB 8 kap. Artskyddsförordningen 2 Svenska

Läs mer

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark

Läs mer

Fågelinventering vid Storfinnforsen

Fågelinventering vid Storfinnforsen Fågelinventering vid Storfinnforsen Naturföretaget 2016 Inventering: Arvid Löf Foto: Arvid Löf Rapport: Arvid Löf Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén Datum rapport: 2016-08-26 Version: 1 Kontaktperson för

Läs mer

Fåglar i Velamsunds naturreservat 2007-2008

Fåglar i Velamsunds naturreservat 2007-2008 Fåglar i Velamsunds naturreservat 2007-2008 Foto: Björn Sjögren 2 Sammanfattning På uppdrag av Velamsundstyrelsen, Nacka kommun, har i Velamsunds naturreservat under hösten 2007 och året 2008 (t.o.m.3/12

Läs mer

PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20

PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20 PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20 Fig. 1 Området mot öster längs markvägen med äldre tallar och ekar, riktning norrut. Sammanfattning

Läs mer

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Ronny Fors från Naturskyddsföreningen i Nacka och Kerstin Lundén från Boo Miljö och Naturvänner

Läs mer

Naturvärden på Enö 2015

Naturvärden på Enö 2015 Naturvärden på Enö 2015 Text och foto: Tobias Ivarsson, Svanås Hagtorpet, 342 64 Ör, tel. 0472-76167. saperda@spray.se 1 Innehållsförteckning Metodik 2 Tidigare inventeringar 3 Intressanta arter 3 Enö

Läs mer

Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun.

Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun. 1 Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun. Bakgrund Området Ödegårdens södra del kommer att bebyggas enligt detaljplan 1, och i samband

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför?

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Helene Lindahl Naturvårdsverket KSLA den 8 dec 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-12-11 1 Presentationens innehåll Syftet med artskyddet

Läs mer

Naturvärden i Hedners park

Naturvärden i Hedners park Naturvärden i Hedners park Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Resultat... 3 Förslag till hänsyn vid restaurering... 6 Förstasidan visar beståndet med gamla tallar, den norra granbersån

Läs mer

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2011-12-22 på uppdrag av Landskrona stad Tom sida Komplettering gällande större vattensalamander

Läs mer

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall

Läs mer

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m. Hasselmus i Sjuhärad Hasselmusen är en anonym och lite okänd art som är allmänt spridd i Sjuhärad. Den finns i buskrika områden som t.ex. granplanteringar och ledningsgator. När man röjer eller gallrar

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI)

Naturvärdesinventering (NVI) Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning

Läs mer

Bilaga 3 Naturinventering

Bilaga 3 Naturinventering GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum:201105 Utförare:MiljötjänstNordAB 2011 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP 25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds

Läs mer

Bilaga 5 Rapport hönsfåglar

Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Hönsfåglar och vindkraftverk i skogsmiljö En kort sammanställning av kunskapsläget JP Fågelvind Sveriges Ornitologiska Förening tar upp hönsfåglar i sin vindkraftpolicy (SOF

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI) i Gammelhusområdet

Naturvärdesinventering (NVI) i Gammelhusområdet Naturvärdesinventering (NVI) i Gammelhusområdet Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Beställare: Temagruppen, på uppdrag av Östhammars kommun Kontaktperson Temagruppen: Emily Lidman, 08-690 28 69 Projektledare Calluna:

Läs mer

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Skilda världar Detta säger rödlistan om tillståndet i skogen ca 30 000 skogslevande arter i Sverige Inte bedömda ca

Läs mer

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun Uppdragsnr: 10153917 1 (6) Naturvärdesbedömning Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun Bakgrund och syfte I samband med framtagandet av en detaljplan för

Läs mer

REVIRKARTERING AV FÅGLAR. Norra Våxnäs, Karlstads kommun

REVIRKARTERING AV FÅGLAR. Norra Våxnäs, Karlstads kommun REVIRKARTERING AV FÅGLAR Norra Våxnäs, Karlstads kommun 2016-06-20 REVIRKARTERING AV FÅGLAR Norra Våxnäs, Karlstads kommun KUND Karlstads kommun KONSULT WSP Samhällsbyggnad Sverige Box 117 651 04 Karlstad

Läs mer

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer Betydelsen av skoglig miljöhänsyn för ett urval rödlistade arter samt skogslevande arter som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektivet Anders Dahlberg, Illustration: Martin Holmer

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor

Läs mer

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

INVENTERING AV SVAMPAR I

INVENTERING AV SVAMPAR I INVENTERING AV SVAMPAR I ÅSBARRSKOGAR PÅ SWEDAVIAS MARKINNEHAV VID ARLANDA MED FOKUS PÅ RÖDLISTADE ARTER OCH SIGNALARTER 2010-12 - 16 Beställning Beställarens namn Swedavia Framställt av: Ekologigruppen

Läs mer

KULLABERG LANDLEVANDE RYGGRADSDJUR FOTOGUIDE NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN

KULLABERG LANDLEVANDE RYGGRADSDJUR FOTOGUIDE NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN Kullaberg ligger ytterst på Kullahalvön i nordvästra Skåne, mellan Skälderviken och norra inloppet till Öresund. Vägförbindelserna dit är bra med goda anknytningar till E4 och

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärde. Haganäs. Planerad exploatering i Älmhults kommun. Produktion: Enetjärn Natur AB

Inventering och bedömning av naturvärde. Haganäs. Planerad exploatering i Älmhults kommun. Produktion: Enetjärn Natur AB Inventering och bedömning av naturvärde Haganäs Produktion: Enetjärn Natur AB 2015 Planerad exploatering i Älmhults kommun Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Tyréns AB Inventering och bedömning

Läs mer

Täkternas biologiska värden

Täkternas biologiska värden Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd

Läs mer

Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen

Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen Datum 2016-04-29 PM Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen Lidköpings kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771

Läs mer

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar

Läs mer

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult 2013-05-13 Syfte Syfte har varit att undersöka förekomsten av amfibier i Bengts göl med närområde. Metod Tre besök gjordes 2013 från kl. 17:00 till

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten

Läs mer

Grunderna för skyddsjakt

Grunderna för skyddsjakt Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna

Läs mer

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer. Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun

Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Uppdraget På uppdrag av förvaltningschef Birgitta Johansson, miljö- och byggförvaltningen på Gagnefs kommun, utfördes den 7 juli

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

7.5.4 Risen - Gräntinge

7.5.4 Risen - Gräntinge 7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse

Läs mer

2011-03-29. Länsstyrelsen i Skåne län. Miljö/naturvårdsenheterna Kungsgatan 13 205 15 Malmö

2011-03-29. Länsstyrelsen i Skåne län. Miljö/naturvårdsenheterna Kungsgatan 13 205 15 Malmö 1 2011-03-29 Länsstyrelsen i Skåne län Miljö/naturvårdsenheterna Kungsgatan 13 205 15 Malmö Begäran om tillsynsåtgärder enligt miljöbalken (MB) samt miljötillsynsförordningen Jag är ombud för Norrvikens

Läs mer

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE

UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE 2009-11 - 25 Beställning Beställarens namn Nacka kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08 556 026 80 Omslagsfoto: Vedkyrkogård vid Sickla

Läs mer

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Rapport 2011:1 Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Park och naturförvaltningen December 2011 Inventering: Jörgen Arvidsson, Göteborgs Herpetologiska

Läs mer

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN UNDERLAG FÖR DETALJPLAN PÅ UPPDRAG AV NÖDINGE AB VIA ALE KOMMUN 2012-05-11 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.ahlen@naturcentrum.se

Läs mer

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

PM Naturinventering Täby IP Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson

PM Naturinventering Täby IP Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson PM Naturinventering Täby IP 2015-09-30 Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson INLEDNING WSP har på uppdrag av Täby kommun utfört en naturinventering inom planerat detaljplanområde för

Läs mer

Hur går det för skogens fåglar?

Hur går det för skogens fåglar? Hur går det för skogens fåglar? Martin Green Svensk Fågeltaxering Biologiska inst., Lunds universitet Alla foton om inte annat anges: Åke Lindström Hur går det för skogens fåglar? Ingen helt enkel fråga

Läs mer

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484 Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och

Läs mer

Häckfågelinventering vid Galtryggen våren 2011. Nina Rees

Häckfågelinventering vid Galtryggen våren 2011. Nina Rees Version 1.00 Projekt 7303 Upprättad 2011-10-26 Häckfågelinventering vid Galtryggen våren 2011 Nina Rees home:henric:arbete:hekonsult:7303:hackfagelinventering_galtryggen_v100.docx / utskriven: 2011-11-03

Läs mer

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3.

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3. Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3. Text och bild: Patrik Nygren för Naturskyddsföreningen i Västerbotten. Under 2012 har Naturskyddsföreningen inventerat flera tätortsnära skogar i Skellefteå

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att

Läs mer

Pelagia Miljökonsult AB

Pelagia Miljökonsult AB KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo 511-4607-05 t Viggesbo enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330245 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Författare: Mia Arvidsson 2012-06-20 Rapport

Läs mer

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Martina Kiibus, 2012-08-16 Sammanfattning Olovslundsdammen är en av Stockholms stads individtätaste vattensalamanderlokaler.

Läs mer

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Naturvårdsplan Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Cecilia Nilsson 2001-08-10 1 Innehållsförteckning sida Syfte 2 Bakgrund 2 Området idag 2 Förändringar och åtgärder: Strandområdet 4 Tallskog på sandjord 4 Hällmarkskog

Läs mer

Inventering av hasselmus i planområde öster om Ingared i Alingsås kommun.

Inventering av hasselmus i planområde öster om Ingared i Alingsås kommun. Inventering av hasselmus i planområde öster om Ingared i Alingsås kommun. Bakgrund Undertecknad har haft i uppdrag att inventera eventuell förekomst av hasselmus i detaljplaneområde för bostäder i östra

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer