Större. MISSGYNNAD (NT) vattensalamander Triturus cristatus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Större. MISSGYNNAD (NT) vattensalamander Triturus cristatus"

Transkript

1 GROD- OCH KRÄLDJUR Hasselsnok Coronella austriaca SÅRBAR (VU) Beskrivning. En upp till 80 cm, grå- eller brunaktig snok med släta fjäll. Huvudet är litet och täckt med stora plåtar på ovansidan. Ögonen har rund pupill. Ekologi. Arten föredrar tät markvegetation och anträffas oftast på blockrik eller sandig mark i solexponerat läge. Födan består av reptiler som till exempel huggorm, och/eller smågnagare. Utbredning. Lokal utbredning från Skåne upp till Värmland, Uppland och Närke. Känd från några platser i Norrköpings kommun, men är sannolikt förbigången då den mycket sällan visar sig öppet. Hot. Hasselsnoken hotas av biotopförändringar som till exempel avverkning, plantering och igenväxning. På många håll slås den ihjäl då den förväxlas med huggorm. Övrigt. Fridlyst i Sverige. Snok SÅRBAR (VU) Natrix natrix Beskrivning. Den cm långa snokens grundfärg varierar från svart till ljust grå. Buksidan är ljus och den har två ljusa fläckar i nacken. Rund pupill. Ekologi. Knuten till platser med grodor, paddor och/eller fisk under näringsperioden, Under sommarens äggutvecklingsperiod kräver den platser med förmultnande vegetation, vassbäddar, gödselstackar, komposthögar och liknande. Utbredning. Förekommer i södra och mellersta delen av landet samt längs Norrlandskusten. Snoken förekommer i hela Norrköpings kommun. Hot. Utdikning av våtmarker och nya typer av ingjutna gödselstackar och komposthögar hotar snoken. Övrigt. Fridlyst i Sverige. 47

2 GROD- OCH KRÄLDJUR Större vattensalamander Triturus cristatus Beskrivning cm lång med varierande färg på den knottriga huden, från mörkbrun med mörkare fläckar till helt svart. Undersidan är oftast gul eller gulorange med svarta fläckar. Hanen har under lekperioden en mörk, flikig ryggkam och en separat, mera slät svanskam. Ekologi. Arten lever huvudsakligen på land, under stenar, i murkna stubbar etc., vanligen i lövskog, men även på öppen mark. Djuren leker på våren i permanenta vattensamlingar. De delvis frisimmande larverna är utsatta för kraftig predation av fisk och arten finns därför vanligen inte i vatten med fiskförekomst. Utbredning. Förekommer i hela Götaland och Svealand utom på Gotland, samt sparsamt längs Norrlands kustland. I Norrköpings kommun är arten känd från 5 lokaler, men förekommer sannolikt på fler platser. Hot. Arten hotas av brist på bra lekvatten. Övrigt. Arten omfattas av EU s habitatdirektiv bilaga 2 vilket innebär att arten ska skyddas i nätverket Natura Fridlyst i Sverige. 48

3 FISKAR Asp Aspius aspius SÅRBAR (VU) Beskrivning. Aspen är en storvuxen fisk som kan bli över en meter lång och väga uppemot 10 kg. Ekologi. En rovfisk som vandrar upp i strömvatten för att leka efter islossningen i april-maj. Utbredning. Arten förekommer bland annat i Mälarens och Hjälmarens vattensystem, i delar av Vänern, Motala ström, Stångån, norra delen av Vättern, Emån, Roxen och nedre Dalälven. I Norrköpings kommun finns den i Motala Ström, Asplången, Glan och Roxen. Hot. Dammbyggnationer, vattenavledningar och föroreningar verkar vara de stora hoten mot aspen. Övrigt. Arten omfattas av EU s habitatdirektiv bilaga 2 vilket innebär att arten ska skyddas i nätverket Natura Flodnejonöga STARKT HOTAD (EN) Lampetra fluviatilis Beskrivning. Ålliknande kropp utan pariga fenor, med en mun formad som en rund sugskiva. Huden är fjällös, och full av slemkörtlar som gör fisken konstant slemmig cm långa. Ekologi. Flodnejonögat har en mycket komplicerad livscykel. Larverna lever som filtrerare i 3-7 år och därefter sker en metamorfos till vuxen då den lever som parasit på fisk. Efter leken dör den. Utbredning. Finns utmed hela svenska kusten från Halland till Torneälven och även i vissa sjöar. I Norrköpings kommun är arten funnen i 6 kustmynnande vattendrag längs norra Bråvikenstranden. Hot. Känslig för många störningar som till exempel vandringshinder, predation, olika metallföreningar samt lågt ph. Övrigt. Som vuxen kallas arten även för nätting, netting eller näting, och som larv för linål. 49

4 FISKAR Nissöga Cobitis taenia Beskrivning. Kroppen långsträckt och hoptryckt från sidan. Munnen liten, nedåtriktad med tre par skäggtömmar. Ljus med längsgående rader av bruna eller svarta fläckar. Kan bli drygt 10 cm lång. Ekologi. Lever på mjukbottnar i grunt vatten. Arten är skymningsaktiv och födan består framför allt av ryggradslösa djur. Utbredning. Känd från spridda lokaler i Sverige, från Skåne till Värmland och Uppland. I Norrköpings kommun är arten känd från Roxen och Glan, men förekommer sannolikt i fler vatten. Hot. Inget uppenbart hot tycks föreligga men hotbilden är dåligt känd. Övrigt. Arten omfattas av EU s habitatdirektiv bilaga 2 vilket innebär att arten ska skyddas i nätverket Natura

5 FJÄRILAR Allmän ängssmygare Hesperia comma Beskrivning. En spetsvingad, orangebrun fjäril med mörkgröna bakvingar med vita prickar. Vingbredd mm. Ekologi. Arten föredrar torr, sandig ängsmark. Värdväxten är gräs. Flyger juli till augusti. Utbredning. Funnen i nästan hela Sverige. Ganska utbredd, om än mycket lokalt, i Östergötland. Förekommer spridd i Norrköpings kommun. Hot. De främsta hoten mot arten är upphört bete, gödsling och igenplantering av torrängsmiljöer. Övrigt. Arten omfattas av EU s habitatdirektiv bilaga 2 vilket innebär att arten ska skyddas i nätverket Natura Bastardpärlemorfjäril SÅRBAR (VU) Fabriciana niobe Beskrivning. Framvingarnas ovansidor är på typiskt pärlemorfjärilsvis kraftigt orangegula. Teckningarna är oftast skarpt avgränsade och svarta. Vingbredd mm. Ekologi. Den nattaktiva larven lever främst av ängsviol, (Viola canina). Livsmiljön är torrare ängsmarker. Flyger juli till augusti. Utbredning. Arten är numera främst funnen på torra kustnära lokaler i Götaland. Detta stämmer även i Norrköpings kommun, där den bland annat påträffats vid Svensksundsviken och vid Jonsberg. Hot. Arten hotas av upphörande bete och igenväxning eller igenplantering av lågproduktiv torr ängsmark. 51

6 FJÄRILAR Fetörtsblåvinge STARKT HOTAD (EN) Scolitantides orion Beskrivning. Denna art skiljer sig från andra blåvingearter genom mörkare brunsvarta fläckar längs de blå, eller hos honan brunaktiga, vingöversidornas ytterkanter. Vingbredd mm. Ekologi. Livsmiljön utgörs oftast av mer eller mindre kraftigt sluttande klippterräng utan beskuggande träd. Fjärilen flyger från slutet av maj till mitten av juni. Kärleksört, (Sedum telephium), är artens värdväxt. Utbredning. Mycket sparsamt på få lokaler i mellersta Sverige. Norrköping har den enda kända förekomsten av fetörtsblåvinge i hela Östergötland, i en klippig del av förkastningen ner mot Bråviken. Hot. Arten hotas främst av markexploatering. Gulryggig fältmätare Ecliptopera capitata Beskrivning. En skarpt tecknad, gulaktig fjäril med en mycket svårbeskriven teckning i vingarnas yttre fält. Vingbredd mm. Ekologi. Artens livsmiljö är områden där värdväxten springkorn, (Impatiens noli-tangere) är talrik. Flyger juni juli. Utbredning. Den gulryggiga fältmätaren förekommer sällsynt upp till Värmland. Arten är mycket lokal och väldigt sällan talrik. Endast funnen på en plats i kommunen, i Skriketorpsravinen. Hot. Den känsliga värdväxten hotas främst av dräneringsåtgärder, kalavverkning och intensivt bete. 52

7 FJÄRILAR Klöverblåvinge Glaucopsyche alexis Beskrivning. Klöverblåvingen har blå vingöversidor, hos honan med inslag av brunt. Karakteristiskt är den turkosgröna metallskimrande färgen nära vingroten på vingarnas undersidor. Vingbredd mm. Ekologi. Klöverblåvingens värdväxt är förmodligen olika arter av ärtväxter, till exempel käringtand (Lotus corniculatus). Livsmiljöerna där den förekommer är högst varierande. Den flyger från början av juni till början av juli. Utbredning. Arten har hittats upp till Norrland. I Östergötland finns den lokalt på ett fåtal platser, men där den förekommer uppträder den ofta rikligt. I Norrköpings kommun är arten funnen på flera platser utmed Bråvikenförkastningen. Hot. Förmodligen hotas arten av att lämpliga ängsoch hagmarker växer igen. Lövskogsnunna Lymantria dispar Beskrivning. Framvingeteckningen hos hanen är starkt varierande. Bakvingarna är gulbruna till bruna. Den avsevärt tyngre och kraftigare honan är på kropp och vingar vit eller gulvit. Vingbredden är mm hos hanen och mm hos honan. Ekologi. Arten är känd som ett allvarligt skadedjur som kan kaläta stora arealer av främst lövskog. Den svenska populationen livnär sig främst på apel, Malus spp. och slån, Prunus spinosa. Den är både dag- och nattaktiv och flyger från mitten av juli till mitten av augusti. Utbredning. Lövskogsnunnan är de senaste 30 åren mycket sparsamt påträffad i Skåne, Blekinge, Småland, Öland, Gotland, Östergötland och Västergötland. Endast en fyndplats i kommunen, vid Norrkrog. Hot. Arten hotas i Sverige sannolikt endast av klimatet. 53

8 FJÄRILAR Snedstreckad fältmätare Perizoma bifaciata Beskrivning. Framvingarna är brungråaktiga med mörkare mittfält. Bakvingarna är ljusgrå men mörkare mot utkanten. Vid vingspetsen har den ett svart snedstreck. Vingbredd mm. Ekologi. Snedstreckad fältmätare förekommer främst på strandängar, mycket lokalt vid god tillgång på värdväxten rödtoppa. Flyger juli till augusti. Utbredning. Arten förekommer sällsynt från Skåne till Uppland. Funnen på två platser i kommunen, vid Norrkrog och väster om Ågelsjön. Hot. Arten är främst hotad genom upphörande bete, igenväxning och igenplantering. Springkornfältmätare Xanthorhoe biriviata Beskrivning. Framvingarna är mer eller mindre rostrött tonade med ett vitt, brett band längs mittfältet. Bakvingarna är vitgrå med grå tvärlinjer. Vingbredd mm. Ekologi. Livsmiljön är områden där värdväxten springkorn (Impatiens noli-tangere) är talrik. Arten flyger från maj till augusti. Utbredning. Arten är idag känd från Skåne till Medelpad. Fjärilens utbredning följer springkornets. I Östergötland är den endast funnen vid Skriketorpsravinen i Norrköpings kommun. Hot. Den känsliga värdväxten hotas främst av dräneringsåtgärder, kalavverkning och intensiv betesdrift. 54

9 FJÄRILAR Svartfläckig blåvinge SÅRBAR (VU) Maculinea arion Beskrivning. Vår största blåvingeart som skiljer sig från andra blåvingar genom tydligt svarta och relativt stora fläckar på vingarnas blå översidor. Vingbredd mm. Ekologi. Artens krav är mycket speciella då larverna i stort sett endast lever av backtimjan (Thymys serpyllum), och också är beroende av att adopteras av en enda art av myra, hedrödmyran, (Myrmica sabuleti). Blåvingen förekommer i odlingsbygder och flyger juli till augusti. Utbredning. Svartfläckig blåvinge förekommer främst på Öland och Gotland. Situationen i övriga Sverige är mycket dålig för arten. Osäker förekomst i kommunen. Ett fynd gjort 1990 i Svensksundsvikens naturreservat. Hot. Arten hotas på sina kvarvarande förekomster främst av upphörande bete, igenväxning och igenplantering av torrängar. Övrigt. Fridlyst i Sverige. Svartfläckig högstjärt Clostera anachoreta Beskrivning. Den svartfläckiga högstjärten har ljusgrå framvingar som mot framvingespetsen har en stor mörk fläck som är mörkt gråviolett med några roströda punkter. Högstjärtarna har fått sitt namn efter den långa analtofs, som under fjärilarnas vila sticker ut mellan vingarna. Vingbredd mm. Ekologi. Arten är främst knuten till goda förekomster av asp i både torra och fuktiga miljöer. Flyger maj till juni. Utbredning. Förekommer i de östliga landskapen upp till Ångermanland. I Östergötland är arten påträffad på ett fåtal lokaler. I Norrköpings kommun är den funnen på ett par platser utmed Bråvikenförkastningen, vid Marmorbruket och vid Säters äng, Kvarsebo. Hot. Hotas av avverkning av asp. Övrigt. Fjärilen omfattas av EU s habitatdirektiv bilaga 2 vilket innebär att den ska skyddas i nätverket Natura

10 FJÄRILAR Vitgrått träfly Lithophane ornitopus Beskrivning. Framvingarnas färg och vingteckning påminner om gråvita trädlavar. Bakvingarna är enfärgat grå. Vingbredd mm. Ekologi. Arten förekommer alltid ihop med äldre bestånd av ek, (Quercus robur) och förekommer både där eken är beståndsbildande, i blandskog med ek och i öppnare ekhagmarker. Flyger i september till mars. Utbredning. Förekommer upp till Gästrikland. I kommunen endast funnen i Skriketorpsravinen. Hot. Hotas av avverkning av ek. I Östergötland ser artens förekomst för närvarande stabil ut. 56

11 SKALBAGGAR Almblombock Leptura revestita STARKT HOTAD (EN) Beskrivning. Almblombocken blir upp till 15 mm lång med långa ben och långa antenner. Djuret är orangefärgat, men täckvingarna, fötterna och yttersta delen av antennerna är blåsvarta. Tillhör familjen långhorningar. Ekologi. Lever främst i gren- och stamsår på levande almar, främst i alléer och parker, men förekommer även på andra ädla lövträd. Larvutvecklingen är minst treårig. De fullbildande skalbaggarna påträffas från mitten av juni till början av augusti. Utbredning. En ytterst lokal art som påträffats mellan Skåne och Värmland. En känd förekomst i kommunen, vid Norrkrog. Hot. Almsjukan är det största hotet mot almblombocken, men även nedhuggning av gamla, skadade och ihåliga träd i alléer och parker utgör ett hot. Becksvart STARKT HOTAD (EN) kamklobagge Prionychus melanarius Beskrivning. En svartbagge som är svart, glänsande, bred och klumpigt byggd, mm lång. Benen och antennerna är långa och benen är kraftigt byggda. Täckvingarna har punktade längsgående rader. Ekologi. Becksvart kamklobagge lever i ihåliga träd, främst björk, ek och bok. Arten tycks ha behov av ett gynnsamt lokalklimat. Utbredning. Förekommer sällsynt från Skåne till Öland samt i Södermanland och Uppland. I Norrköpings kommun endast känd från en lokal vid Norrkrog. Hot. Avverkning av ihåliga träd hotar arten. 57

12 SKALBAGGAR Bronshjon Callidium coriaceum Beskrivning. En långbent, platt, mörkt bronsfärgad långhorning, 8 15 mm lång. Antennerna är ungefär hälften så långa som den totala kroppslängden och ganska kraftiga. Ekologi. Bronshjonet förekommer i stort sett bara i senvuxna, hänglavsrika granbestånd. Larvutvecklingen är två- till treårig. Den fullbildade skalbaggen påträffas från mitten av juni. Utbredning. Bronshjonet är en sällsynt och lokal art som påträffats från Blekinge upp till Torne lappmark. Flera fynd av framför allt hål och gångar efter bronshjon i hela kommunen. Hot. Avverkning av den skogstyp arten är knuten till utgör ett hot mot arten. Brun guldbagge Liocola marmorata SÅRBAR (VU) Beskrivning. En bred, cirka 22 mm lång, glänsande olivbrun bladhorning. På täckvingarna har den flera små vita hårfläckar. Ekologi. Larven lever i grova hålträd av framför allt fristående ekar. De fullvuxna djuren flyger under varma sommardagar. Utbredning. En sällsynt och mycket lokal art, funnen i Sydsverige norrut till Mälardalen. I kommunen har den hittats på några spridda platser, bland annat vid Skenäs, Norrkrog och Händelö. Hot. Arten är bunden till lövträdsområden med grova och ihåliga träd. Bristen på sådana områden utgör ett hot mot arten. 58

13 SKALBAGGAR Ekbrunbagge Hypulus quercinus SÅRBAR (VU) Beskrivning. En smal, 5 6 mm lång, brokigt färgad men övervägande brun skalbagge. Ekologi. Ekbrunbaggen utvecklas främst i fuktig ekstubbeved. Kläckningen sker i slutet av sommaren och skalbaggen övervintrar i veden för att sedan äta sig ut följande vår. Utbredning. Ekbrunbaggen förekommer från Skåne upp till Värmland, med några undantag. En känd förekomst i kommunen, vid Norrkrog. Hot. Avverkning, kvävning eller bortskuggning av grova ekar hotar arten. Ekoxe Lucanus cervus SÅRBAR (VU) Beskrivning. Europas största skalbagge där hanen kan bli ca 8 cm lång med mycket välutvecklade, flera centimeter långa käkar. Honan som saknar förstorade käkar blir ca 4 cm lång. Benen är långa och kraftfulla hos båda könen och färgen är mörkbrun till brunsvart. Ekologi. Ekoxen utvecklas i underjordiska, döda delar av olika lövträd, främst ek. Larvutvecklingen tar fyra till fem år och de fullbildade skalbaggarna visar sig runt midsommar. Utbredning. Arten förekommer på få och begränsade lokaler från Skåne till Uppland. Några kända fynd i kommunen framför allt i de södra delarna, främst runt Rönö men även på andra platser som till exempel Grensholm och Krokek. Hot. Ekoxen hotas av att glesa bestånd med gamla ädellövträd blir allt sällsyntare. Övrigt. Arten omfattas av EU s habitatdirektiv bilaga 2 vilket innebär att arten ska skyddas i nätverket Natura Fridlyst i Sverige. 59

14 SKALBAGGAR Grön aspvedbock Saperda perforata Beskrivning. En cylindriskt byggd långhorning med långa antenner. Kroppen är mm lång och klädd med en tät, pistagegrön behåring och med fem runda svarta fläckar på vardera täckvingen. Ekologi. Artens larv utvecklas i nyligen döda aspar. Larvutvecklingen tar ett eller två år. Den nykläckta skalbaggen lämnar trädet tidigast i slutet av maj. Utbredning. En lokal art som är påträffad från Blekinge upp till Lule lappmark. Verkar dock saknas i landets sydvästra delar. En känd förekomst i kommunen, vid Skräpedalen. Hot. Hotas främst av bristen på gamla aspbestånd i skogslandskapet. Läderbagge Osmoderma eremita SÅRBAR (VU) Beskrivning. En mörkbrun, bred bladhorning, cirka 30 mm lång med en stark lukt som av gammalt läder. Ekologi. Läderbaggen är knuten till ihåliga ädellövträd, främst ek. Larvutvecklingen sträcker sig över minst tre till fyra år. De fullbildade skalbaggarna lämnar sällan värdträdet, men kan sällsynt påträffas flygande. Utbredning. En mycket sällsynt och ytterst lokal art som förekommer upp till Mälardalen. Landets starkaste population återfinns i eklandskapet söder om Linköping, men även Norrköpings kommun har relativt rikligt med fynd. Hot. De fristående ihåliga jätteträd som arten kräver förekommer i kulturbeteslandskapet, en miljö som minskat kraftigt p.g.a. ändrad markanvändning och igenväxning. Övrigt. Arten omfattas av EU s habitatdirektiv bilaga 2 vilket innebär att arten ska skyddas i nätverket Natura Fridlyst i Sverige. 60

15 SKALBAGGAR Raggbock Tragosoma depsarium SÅRBAR (VU) Beskrivning. En mörkbrun, mm lång och svagt glänsande långhorning med kraftiga antenner som är längre än halva kroppen. Arten har tydlig behåring på främst huvud och halssköld. Ekologi. Den nattaktiva raggbocken påträffas så gott som alltid i gamla tallågor, ofta med hård, silvergrå ytved. Kläckhålen är stora och typiska, mm breda och ovala. Larvutvecklingen varar minst fyra år och de fullbildade raggbockarna kläcks på högsommaren. Utbredning. Mycket sällsynt och lokal utbredning från Småland till Norrbotten. Några få kända förekomster i kommunen, bland annat i Skriketorps-ravinen. Hot. Bristen på tallågor samt fragmentering av skogslandskapet utgör de stora hoten mot raggbocken. Skeppsvarvsfluga Lymexylon navale SÅRBAR (VU) Beskrivning. En långsmal, cylindriskt byggd art, som varierar i längd mellan 7 och 16 mm. Arten är övervägande roströd och hela djuret är tydligt behårat. Ekologi. Arten lever i den döda veden av grova, mer eller mindre solexponerade ekar. Skalbaggarna kan påträffas flygande under varma sommareftermiddagar. Utbredning. Skeppsvarvsflugan förekommer mycket sparsamt i den sydöstra delen av Sverige, upp till Mälardalen. Ett par kända förekomster i kommunen, vid Vilhelmsberg och Bråborg. Hot. Arten hotas av bristen på nydöd ved på grova grova ekar. 61

16 SKALBAGGAR Stor plattnosbagge Platyrhinus resinosus Beskrivning. En 8 15 mm lång, märkligt formad skalbagge med bred främre del av huvudet. Arten är brunsvart med ljusa mönster, bland annat ljusgul behåring på huvudet. Ekologi. Arten är knuten till döda lövträd som är angripna av olika dynsvampar, vilka oftast dyker upp efter skogsbränder. De ganska tröga skalbaggarna kan påträffas under större delen av året. Utbredning. Arten är funnen från Skåne till Lule lappmark med några undantag. I kommunen är den endast känd från Glotternskogen. Hot. Arten hotas av brist på död ved i skogslandskapet samt av låg skogsbrandfrekvens. Svart praktbagge Anthaxia similis Beskrivning. En djupsvart, 7 11 mm lång skalbagge, helt försedd med behåring. Undersidan har en vackert grön metallglans. Ekologi. En värmeälskande skalbagge som är knuten till hällmarkstallskog, och som främst förekommer i skärgårdsområden. Den fullbildade skalbaggen kan påträffas från början av juni till slutet av juli, vanligen på smörblommor (Ranunculus spp.) eller fibblor (Hieracium spp.) Utbredning. En sällsynt art som förekommer lokalt längs ostkusten från Småland till Hälsingland. Några spridda fynd i kommunen, bland annat från Norrkrog och Torsklints fornborg i Kvillingeförkastningen. Hot. Arten hotas av att gamla, grovvuxna tallbestånd i soliga lägen avverkas. 62

17 SKALBAGGAR Åttafläckig praktbagge Buprestis octoguttata Beskrivning. Den åttafläckiga praktbaggen blir upp till 15 mm lång. Kroppens grundfärg är starkt metalliskt blå, med fyra stora gula fläckar på varje täckvinge och små gula fläckar på undersidan. Ekologi. Arten lever i döda rötter och stamdelar av levande tall på sandig eller grusig mark eller på hällmarker. Den fullbildade skalbaggen visar sig från juli till augusti. Utbredning. Arten har lokal och sällsynt förekomst i de flesta landskap från Skåne till Dalarna och Hälsingland. I kommunen är den idag endast känd från Glotternskogen. Hot. Arten hotas genom att volymen skadade, levande tallar minskar. 63

18 ÖVRIGA Barksmalmyra (barkdvärgmyra) Leptothorax corticalis Beskrivning. Barksmalmyran är en liten myrart som påträffas under bark i död ved. Den är blekt rödbrun med en kroppslängd på 2,4 3,2 mm. Ekologi. Arten är knuten till gamla ekar. Boet anläggs i barken eller i döda grenar, vanligen högt uppe i trädet. Utbredning. Barksmalmyran är funnen på Öland samt på ett fåtal lokaler i Östergötland, en i Uppland och två i Västmanland. Några enstaka fynd i kommunen, till exempel på Händelö. Hot. Igenväxning runt gamla ekar som på sikt ger för mycket skugga. Flodkräfta Astacus astacus SÅRBAR (VU) Beskrivning. Flodkräftan blir cirka cm lång. Arten har ett utskott på var sida om huvudskölden och den saknar den vita fläck som signalkräftan har i tumgreppet på klorna. Ekologi. Arten återfinns i alla typer av sjöar och vattendrag. Utbredning. Flodkräftan förekommer i södra och mellersta Sverige samt längs delar av Norrlandskusten. I Norrköpings kommun var den tidigare allmän, men finns troligtvis inte kvar på mer än högst 10 lokaler. Hot. Arten hotas främst av kräftpest men även av försurning samt predation från t ex mink. Spridningen av signalkräfta utgör också ett hot. 64

19 ÖVRIGA Kalkkärrsgrynsnäcka Vertigo geyeri Beskrivning. Skalet är högervridet, glänsande, 1,7 1,9 mm högt och ljusbrunt till svartbrunt. Skalmynningen har på insidan 3 4 små, men tydliga, vita tänder. Ekologi. Arten lever främst i öppna rikkärr och kalkfuktängar. Utbredning. Förekommer med stora luckor, från Skåne till Torne Lappmark. Huvuddelen av lokalerna ligger i kalktrakter. Ett par fyndplatser i Norrköpings kommun vid Kungsängens flygplats och vid Ållonöfjärden. Hot. Utdikning och dränering och andra åtgärder som ändrar hydrologin i och runt artens biotoper är de största hoten. Även eutrofiering, exploatering, igenväxning, hårt bete och tramp är allvarliga hot. Övrigt. Arten omfattas av EU s habitatdirektiv bilaga 2 vilket innebär att arten ska skyddas i nätverket Natura Trumgräshoppa STARKT HOTAD (EN) Psophus stridulus Beskrivning. En kraftig gräshoppa med vallmoröda flygvingar som syns på långt håll när hanarna spelflyger. Vid spelflykten hörs också ett karakteristiskt smattrande ljud. Honan (26 40 mm) som är tydligt större än hanen (23 25 mm) tycks sakna flygförmåga. Ekologi. Arten påträffas på väl solexponerade platser, framförallt i hävdade torrbackar i sydläge. Utbredning. Trumgräshoppan finns lokalt i några få landskap i södra och mellersta Sverige. Flest lokaler finns i Östergötland, ett par av dem i Norrköpings kommun vid Vånga och nordväst om Skriketorp. Hot. Upphörande hävd med igenväxning som följd eller skogsplantering utgör det största hotet mot trumgräshoppan. 65

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Ormar. Malmö Naturskola

Ormar. Malmö Naturskola Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor

Läs mer

Övningen är hämtad från www.friluften.se där du själv kan bidra med övningar och inspireras av andra utomhuspedagoger.

Övningen är hämtad från www.friluften.se där du själv kan bidra med övningar och inspireras av andra utomhuspedagoger. Ämne: Biologi Författare: Linda Karlsson Årskurs: 4-9 Gruppstorlek: Helklass som delas in i smågrupper Svarar mot kursmål: Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven - utvecklar

Läs mer

1) För lite och alltför fragmenterad livsmiljö

1) För lite och alltför fragmenterad livsmiljö Landskapseffekter av skogsbruk på vedskalbaggar, varför försvinner arter fast rester av livsmiljöerna finns kvar? Lasse Wikars 1) För lite och alltför fragmenterad livsmiljö Otillräckligt med livsmiljö

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Kartering av förekomst av läderbagge Stockholms län

Kartering av förekomst av läderbagge Stockholms län Fakta 2016:12 Kartering av förekomst av läderbagge Stockholms län Publiceringsdatum 2016-11-02 Författare: Stanislav Snäll Foton: Stanislav Snäll Kontaktperson Miguel Jaramillo Enheten för naturvård Tfn

Läs mer

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan

Läs mer

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni

Läs mer

Jordstjärnor i Sverige

Jordstjärnor i Sverige Jordstjärnor i Sverige 4. Fransig jordstjärna, säckjordstjärna, mörk jordstjärna, rödbrun jordstjärna och kragjordstjärna Arterna i denna kvintett kan vara svåra att skilja åt. De växer ofta i skog och

Läs mer

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m. Hasselmus i Sjuhärad Hasselmusen är en anonym och lite okänd art som är allmänt spridd i Sjuhärad. Den finns i buskrika områden som t.ex. granplanteringar och ledningsgator. När man röjer eller gallrar

Läs mer

GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem

GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem Inom Nolhagaområdet finns en hel del gamla och mycket stora träd. De flesta är ekar, men även av bok, lind, ask, björk, lärk samt tall och gran finns det enstaka

Läs mer

Petter Bohman & Fältbiologerna 2008 Figur 1.

Petter Bohman & Fältbiologerna 2008 Figur 1. Nycklarna gäller endast för honor eftersom det är dem man oftast stöter på. Karaktärerna för hannar skiljer sig från de för honorna. För att kunna använda den här bestämningsnyckeln är det därför viktigt

Läs mer

Havsnejonöga. Petromyzon marinus. Längd: max 1 m, vikt: max 2,5 kg

Havsnejonöga. Petromyzon marinus. Längd: max 1 m, vikt: max 2,5 kg Havsnejonöga Längd: max 1 m, vikt: max 2,5 kg Kropp lång och smal, ållik. Saknar dock bröst- och bukfenor. Melerad i vitt, grått och svart. Hos vissa exemplar kan det vita vara utbytt mot saffransgult.

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att

Läs mer

Ny vägsträckning vid Fiskeby

Ny vägsträckning vid Fiskeby Att: Gun-Marie Gunnarsson Vectura Ny vägsträckning vid Fiskeby Norrköpings kommun Allmän ekologisk inventering Sammanfattning Allmän ekologisk inventering Vid den allmänna ekologiska inventeringen har

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 (Enligt 17 förordningen om områdesskydd 1998:1252)

Bevarandeplan Natura 2000 (Enligt 17 förordningen om områdesskydd 1998:1252) Natura 2000-område SE0610211 Potten Dnr 511-8171-05 Bevarandeplan Natura 2000 (Enligt 17 förordningen om områdesskydd 1998:1252) Potten, Karlstad kommun, Värmlands län Områdeskod och namn: SE0610211 Potten

Läs mer

Skogssork (Clethrionomys glareolus)

Skogssork (Clethrionomys glareolus) Skogssork (Clethrionomys glareolus) Är vanlig i hela Sverige. Kroppslängden är 8-13,5 cm med ett smalt huvud. Har en ± tydligt rödbrun rygg, sidor ljusa/gulaktiga och vitaktig buk. Svansen är 3-6 cm och

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Finns den kvar i dina hemtrakter? Backsippa

Finns den kvar i dina hemtrakter? Backsippa FLORAVÄKTARNA Finns den kvar i dina hemtrakter? Backsippa Många av Sveriges sällsynta och vackra blommor minskar eller håller på att försvinna. Många arter har inte sin framtid säkrad i landet så kallade

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI)

Naturvärdesinventering (NVI) Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning

Läs mer

Naturvärdesbedömning av Svenstorp 1:9, Ängelholm feb 2014

Naturvärdesbedömning av Svenstorp 1:9, Ängelholm feb 2014 Naturvärdesbedömning av Svenstorp 1:9, Ängelholm feb 2014 Sammanfattning På uppdrag av Ängelholms kommun har MiNa natur genomfört en naturvärdesbedömning av ett område vid Svenstorp, Margaretorp på Hallandsåsens

Läs mer

Vedlevande skalbaggar i Risens naturreservat

Vedlevande skalbaggar i Risens naturreservat Vedlevande skalbaggar i Risens naturreservat En sammanställning av intressanta observationer 2001 2002 samt resultat från en översiktlig inventering av sällsynta arter 2002 Björkkärr i Risens naturreservat

Läs mer

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000 4. Östra Täby 1 2 3 4 9 5 6 10 11 8 12 7 13 Skala 1:18000 177 4. Östra Täby 1. Jaktvillans naturpark Arninge Kundvägen = Fornlämningsområde Skala 1:2000 = Fornminnesobjekt =Kulturlämning 178 1. Jaktvillans

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten Uddevallakonferensen 2016 Lars Johansson Jordbruksverkets Växtskyddscentral Skara Innehåll Förväxlingsrisker Skadeinsekter i höstraps under hösten o

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Olika fiskar har olika former och färger. Platta, runda, långsmala, tjock och kompakta. Fenorna är också olika i form, antal och storlek. Alla fiskar är utvecklade

Läs mer

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: Snytbaggen - åtgärder i Norrland Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: www.snytbagge.se Snytbaggeskador i Norrland Skador av snytbagge på barrträdsplantor betraktas allmänt som

Läs mer

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer. Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med

Läs mer

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder

BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder BOSTADSBRIST I SKOGEN - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder Bostadspolitik för skogen I och med den ökade exploateringen av skogen och det intensivare skogsbruk som började utövas under andra

Läs mer

Metapopulation: Almö 142

Metapopulation: Almö 142 141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Inventering av skalbaggar i området Slättmalm, Grödinge (Botkyrka kommun, Stockholms län) Inventeringsrapport Stanislav Snäll

Inventering av skalbaggar i området Slättmalm, Grödinge (Botkyrka kommun, Stockholms län) Inventeringsrapport Stanislav Snäll Inventering av skalbaggar i området Slättmalm, Grödinge (Botkyrka kommun, Stockholms län) 2015 Inventeringsrapport Stanislav Snäll 1 (11) Titel: Inventering av skalbaggar i området Slättmalm, Grödinge

Läs mer

Innehåll Tack Förord Dragonflies in Östergötland English summary Inledning Om trollsländor Trollsländornas förutsättningar i Östergötland

Innehåll Tack Förord Dragonflies in Östergötland English summary Inledning Om trollsländor Trollsländornas förutsättningar i Östergötland Innehåll Tack 4 Förord 5 Dragonflies in Östergötland English summary 6 Introduction 6 Conditions for dragonflies in Östergötland 6 Studies of dragonflies in Östergötland 7 The survey project 2008-2012

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,

Läs mer

1. Storfläckig pärlemorfjärlil X. Påfågelöga 2. Amiral.

1. Storfläckig pärlemorfjärlil X. Påfågelöga 2. Amiral. 1 Vad heter denna vanliga och oerhört vackra fjäril? 45-60 mm mellan vingsptetsarna. Den är allmän i södra och mellersta Sverige. Övervintrar. Är aktiv hela säsongen, April Oktober. Den förekommer på blomrika

Läs mer

3. Norra Täby. 3. Norra Täby. Skala 1:17000

3. Norra Täby. 3. Norra Täby. Skala 1:17000 3. Norra Täby Skala 1:75000 1 2 3 4 5 6 7 11 12 13 8 9 10 14 15 Skala 1:17000 148 Norra Täby, Hagby 15 16 Norra Täby, Vågsjö Skala 1:20000 10 17 18 Skala 1:20000 149 1. Runslingans naturpark Runslingan

Läs mer

KULLABERG LANDLEVANDE RYGGRADSDJUR FOTOGUIDE NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN

KULLABERG LANDLEVANDE RYGGRADSDJUR FOTOGUIDE NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN Kullaberg ligger ytterst på Kullahalvön i nordvästra Skåne, mellan Skälderviken och norra inloppet till Öresund. Vägförbindelserna dit är bra med goda anknytningar till E4 och

Läs mer

TV-pucken 1999 13-17 oktober TV-Pucken, Grupp A

TV-pucken 1999 13-17 oktober TV-Pucken, Grupp A TV-pucken 1999 13-17 oktober TV-Pucken, Grupp A GRUPP A Grupp A i Gnesta Datum Tid Anläggning Hemmalag Bortalag Resultat 1999-10-13 11.00 Gnesta Ishall Stockholm Göteborg 7-0 1999-10-13 12.45 Gnesta Ishall

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE0430095 i Vellinge kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen

Läs mer

Svenska träslag Ask Avenbok

Svenska träslag Ask Avenbok Al Växer: Sverige, Europa och Mindre Asien. I Sverige finns två arter, Klibbal och Gråal. Alen är snabbväxande och blir 20-25 m, med en omkrets på 0,3-0,4 m. Användningsområde: möbler, modellbygge, trätofflor,

Läs mer

Rapport angående insektsfaunan knuten till äldre solexponerade resp. beskuggade ekar inom NVO Sparreholms ekhagar.

Rapport angående insektsfaunan knuten till äldre solexponerade resp. beskuggade ekar inom NVO Sparreholms ekhagar. INVENTERING utförd av Hans Ahnlund 1994 på uppdrag av NATURVÅRDSVERKET: Rapport angående insektsfaunan knuten till äldre solexponerade resp. beskuggade ekar inom NVO Sparreholms ekhagar. Nedan följer en

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Emelie Nilsson Naturvårdskonsult 076-17 50 302. Fladdermöss i Skåne

Emelie Nilsson Naturvårdskonsult 076-17 50 302. Fladdermöss i Skåne Emelie Nilsson Naturvårdskonsult 076-17 50 302 Fladdermöss i Skåne Verksamhet Inventeringar, MKB, informationsmaterial, GIS analyser, vatten, Utför uppdrag i hela Sverige Kontor i Kalmar (HK), Malmö, Göteborg,

Läs mer

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Den extremt hotade strandärtmotten på ett Strandvialblad i Sandö. Sandstränderna i området är insekternas habitat I Skärgårdshavet bl.a. på Sandö

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Bilaga 3 sektionsritningar, skala 1:40

Bilaga 3 sektionsritningar, skala 1:40 Bilaga 3 sektionsritningar, skala 1:40 Schakt I, sektion 9. Lagerbeskrivning: 1. Gråbrun, lerig och grusig mylla med inslag av bl a tegelflis, 2. Ljust brungrå lera med inslag av grus. =18, 3. Gråbrun,

Läs mer

Golfbaneskötsel Hjo 2012. AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning

Golfbaneskötsel Hjo 2012. AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning Golfbaneskötsel Hjo 2012 AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning Arbetsområde 1 Göran Hansson Skåne, del av Halland Arbetsområde 2 Mikael Frisk Gotland, Öland, Blekinge,

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

Inventering av naturvårdsintressanta insekter inom fastigheterna Strandskogen 10:6 och 10:7, Mörbylånga kommun Markus Franzén

Inventering av naturvårdsintressanta insekter inom fastigheterna Strandskogen 10:6 och 10:7, Mörbylånga kommun Markus Franzén Inventering av naturvårdsintressanta insekter inom fastigheterna Strandskogen 10:6 och 10:7, Mörbylånga kommun Markus Franzén Bjuv 2009-09-15 1 Innehållsförteckning Uppdragsinformation...3 Beställare...3

Läs mer

Bergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.

Bergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige. Bergfink 5 Ord n i n g tättingar, fa m i l j f i n k a r Utseende: 14 16 centimeter. Hannen (bilden) har svart huvud och rygg, orangefärgat bröst och vit undersida med mörka fläckar på sidorna. Honan är

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten

Läs mer

Inventering av långbensgroda Rana dalmatina

Inventering av långbensgroda Rana dalmatina 2016:10 Inventering av långbensgroda Rana dalmatina - i delar av Blekinge 2014 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2016:10 Rapportnamn: Inventering av långbensgroda Rana dalmatina

Läs mer

Varar i svenska vatten B IO I O L OG O G I

Varar i svenska vatten B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Nedan: Att plattfiskar ser skeva ut i huvudet beror på att deras ena öga vandrar över från ena sidan till den andra. På bilden syns en piggvar,

Läs mer

Inventering av hasselsnokshabitat i Rollsbo Östergård

Inventering av hasselsnokshabitat i Rollsbo Östergård Inventering av hasselsnokshabitat i Rollsbo Östergård Inventeringsrapport augusti 2011 Leif Lithander Avdelningen för Naturvård Göteborgs Naturhistoriska Museum Västarvet Bakgrund Hasselsnoken Coronella

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga

Läs mer

Vi utbildar, bildar och utvecklar idrotten.

Vi utbildar, bildar och utvecklar idrotten. Verksamhetsberättelse med årsredovisning 2014 Vi utbildar, bildar och utvecklar idrotten. Innehåll 3 FÖRBUNDSORDFÖRANDE Det är roligt att vara idrottsledare! 4 GENERALSEKRETERARE Vi fortsätter vårt utvecklingsarbete

Läs mer

Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen?

Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen? Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen? Skapat av Björn Nordh 1 Sammanfattning I mitt arbete har jag skrivit om några olika djur som vi har eller kan få problem

Läs mer

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen

Läs mer

UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE

UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE 2009-11 - 25 Beställning Beställarens namn Nacka kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08 556 026 80 Omslagsfoto: Vedkyrkogård vid Sickla

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP 25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Barnens guide till Getteröns naturreservat

Barnens guide till Getteröns naturreservat Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande

Läs mer

DÄGGDJUR. Utter. Utter

DÄGGDJUR. Utter. Utter REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Entita Längd: 13-14 cm Utseende: glänsande svart hjässa, har en liten svart hakfläck. Bor: lövskog, trädgårdar, i hela Sverige utom Gotland Bo: hålbyggare Mat: spindlar, insekter, frön, lägger upp förråd

Läs mer

Storröding i Vättern

Storröding i Vättern Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar

Läs mer

Förslaget kommer från: Simon Nyström

Förslaget kommer från: Simon Nyström Träplantering Jag vill komma med ett förslag till plantering av träd. Bakrunden till detta är bland annat att jag fått veta att vår äng visat sig vara mycket lämpligt för plantering då det råder ett litet

Läs mer

av Göran Palmqvist Göran Palmqvist 12 juni 2010 Rapport till Nynäshamns Naturskyddsförening och Nynäshamns kommun

av Göran Palmqvist Göran Palmqvist 12 juni 2010 Rapport till Nynäshamns Naturskyddsförening och Nynäshamns kommun Uppdaterad rödlista enligt Rödlistade arter i Sverige 2010 för fjärilsarter i Stora Vika som en komplettering till inventeringen Fjärilsfaunan i Stora Vika i Nynäshamns kommun 2008 av Göran Palmqvist Göran

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola SMÅKRYP I SÖTVATTEN Innehåll Innehåll... 1 Buksimmare... 2 Dykare... 2 Flickslända... 3 Gråsuggor... 3 Iglar... 4 Klodyvel... 5 Ryggsimmare... 6 Sävslända... 6 Sötvattensmärla... 7 Tordyvel... 7 Trollslända...

Läs mer

Rödhajar B IO I O L OG O G I

Rödhajar B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Olika arter rödhajar finns över hela jorden. Många av dem är djuplevande, men det finns också flera grunt levande arter som vi dykare kan ha turen

Läs mer

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Skedeås (tidigare namn Skedemosse), SE0330104, Mörbylånga kommun, Kalmar län Bild från områdets södra delområde som betas

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun.

Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun. 1 Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun. Bakgrund Området Ödegårdens södra del kommer att bebyggas enligt detaljplan 1, och i samband

Läs mer

Alléskruvmossa Tortula virescens. Aspfjädermossa Neckera pennata MISSGYNNAD (NT)

Alléskruvmossa Tortula virescens. Aspfjädermossa Neckera pennata MISSGYNNAD (NT) MOSSOR Alléskruvmossa Tortula virescens Beskrivning. Alléskruvmossa är en bladmossa, som växer i små tuvor, huvudsakligen på trädstammar. Bladen är tunglika och har vanligen tillbakaböjda kanter och rundad

Läs mer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN

Läs mer

Under 2011 kommer alla Månadens språkövningar att handla om Zick Zack.

Under 2011 kommer alla Månadens språkövningar att handla om Zick Zack. Månadens språkövning handlar denna månad om att texter har olika syften och skrivs för olika ändamål. De kan berätta, beskriva, förklara, instruera, återberätta eller argumentera. Övningen är hämtad från

Läs mer

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 PM 2010:6 Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 Miljöövervakning samt kontroll av nyanlagda dammar inom åtgärdsprogram för hotade arter Större vattensalamander, inventering i Jönköpings

Läs mer

Bilaga 4. Förslag på åtgärder som förstärker naturmiljön vid Skurubron. Tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning - Vägplan Väg 222 Skurubron

Bilaga 4. Förslag på åtgärder som förstärker naturmiljön vid Skurubron. Tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning - Vägplan Väg 222 Skurubron Bilaga 4 Förslag på åtgärder som förstärker naturmiljön vid Skurubron Tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning - Vägplan Väg 222 Skurubron Nacka kommun, Stockholms län Granskningshandling 2014-10-31 Objektnummer:

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Mikael Bäckman UPPRÄTTAD AV. Andreas Aronsson

UPPDRAGSLEDARE. Mikael Bäckman UPPRÄTTAD AV. Andreas Aronsson UPPDRAG Näsby 35:47 UPPDRAGSNUMMER 3840023000 UPPDRAGSLEDARE Mikael Bäckman UPPRÄTTAD AV Andreas Aronsson DATUM REV. DATUM 2014-12-12 Bedömning av förutsättningar för förekomst av större vattenslamander

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

SCB Befolkningsstatistik del 1-2, Storstadsområden

SCB Befolkningsstatistik del 1-2, Storstadsområden 276 3 Storstadsområden SCB Befolkningsstatistik del 1-2, 2002 Tabell 3.1 Folkmängd i storstadsområdena 31 december 2001 och 2002 Population in the metropolitan areas on Dec. 31, 2001 and 2002 Storstadsområde

Läs mer

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484 Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska

Läs mer

Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare.

Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare. Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare. Vilka djur tror du är aktiva på natten? Följ ljusslingan och bli UPPLYST! Blodsugande

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.) 1 (7) Enheten för naturvård Bromseby SE0110369 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.) Inledning Bevarandeplanen är det dokument

Läs mer