Större. MISSGYNNAD (NT) vattensalamander Triturus cristatus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Större. MISSGYNNAD (NT) vattensalamander Triturus cristatus"

Transkript

1 GROD- OCH KRÄLDJUR Hasselsnok Coronella austriaca SÅRBAR (VU) Beskrivning. En upp till 80 cm, grå- eller brunaktig snok med släta fjäll. Huvudet är litet och täckt med stora plåtar på ovansidan. Ögonen har rund pupill. Ekologi. Arten föredrar tät markvegetation och anträffas oftast på blockrik eller sandig mark i solexponerat läge. Födan består av reptiler som till exempel huggorm, och/eller smågnagare. Utbredning. Lokal utbredning från Skåne upp till Värmland, Uppland och Närke. Känd från några platser i Norrköpings kommun, men är sannolikt förbigången då den mycket sällan visar sig öppet. Hot. Hasselsnoken hotas av biotopförändringar som till exempel avverkning, plantering och igenväxning. På många håll slås den ihjäl då den förväxlas med huggorm. Övrigt. Fridlyst i Sverige. Snok SÅRBAR (VU) Natrix natrix Beskrivning. Den cm långa snokens grundfärg varierar från svart till ljust grå. Buksidan är ljus och den har två ljusa fläckar i nacken. Rund pupill. Ekologi. Knuten till platser med grodor, paddor och/eller fisk under näringsperioden, Under sommarens äggutvecklingsperiod kräver den platser med förmultnande vegetation, vassbäddar, gödselstackar, komposthögar och liknande. Utbredning. Förekommer i södra och mellersta delen av landet samt längs Norrlandskusten. Snoken förekommer i hela Norrköpings kommun. Hot. Utdikning av våtmarker och nya typer av ingjutna gödselstackar och komposthögar hotar snoken. Övrigt. Fridlyst i Sverige. 47

2 GROD- OCH KRÄLDJUR Större vattensalamander Triturus cristatus Beskrivning cm lång med varierande färg på den knottriga huden, från mörkbrun med mörkare fläckar till helt svart. Undersidan är oftast gul eller gulorange med svarta fläckar. Hanen har under lekperioden en mörk, flikig ryggkam och en separat, mera slät svanskam. Ekologi. Arten lever huvudsakligen på land, under stenar, i murkna stubbar etc., vanligen i lövskog, men även på öppen mark. Djuren leker på våren i permanenta vattensamlingar. De delvis frisimmande larverna är utsatta för kraftig predation av fisk och arten finns därför vanligen inte i vatten med fiskförekomst. Utbredning. Förekommer i hela Götaland och Svealand utom på Gotland, samt sparsamt längs Norrlands kustland. I Norrköpings kommun är arten känd från 5 lokaler, men förekommer sannolikt på fler platser. Hot. Arten hotas av brist på bra lekvatten. Övrigt. Arten omfattas av EU s habitatdirektiv bilaga 2 vilket innebär att arten ska skyddas i nätverket Natura Fridlyst i Sverige. 48

3 FISKAR Asp Aspius aspius SÅRBAR (VU) Beskrivning. Aspen är en storvuxen fisk som kan bli över en meter lång och väga uppemot 10 kg. Ekologi. En rovfisk som vandrar upp i strömvatten för att leka efter islossningen i april-maj. Utbredning. Arten förekommer bland annat i Mälarens och Hjälmarens vattensystem, i delar av Vänern, Motala ström, Stångån, norra delen av Vättern, Emån, Roxen och nedre Dalälven. I Norrköpings kommun finns den i Motala Ström, Asplången, Glan och Roxen. Hot. Dammbyggnationer, vattenavledningar och föroreningar verkar vara de stora hoten mot aspen. Övrigt. Arten omfattas av EU s habitatdirektiv bilaga 2 vilket innebär att arten ska skyddas i nätverket Natura Flodnejonöga STARKT HOTAD (EN) Lampetra fluviatilis Beskrivning. Ålliknande kropp utan pariga fenor, med en mun formad som en rund sugskiva. Huden är fjällös, och full av slemkörtlar som gör fisken konstant slemmig cm långa. Ekologi. Flodnejonögat har en mycket komplicerad livscykel. Larverna lever som filtrerare i 3-7 år och därefter sker en metamorfos till vuxen då den lever som parasit på fisk. Efter leken dör den. Utbredning. Finns utmed hela svenska kusten från Halland till Torneälven och även i vissa sjöar. I Norrköpings kommun är arten funnen i 6 kustmynnande vattendrag längs norra Bråvikenstranden. Hot. Känslig för många störningar som till exempel vandringshinder, predation, olika metallföreningar samt lågt ph. Övrigt. Som vuxen kallas arten även för nätting, netting eller näting, och som larv för linål. 49

4 FISKAR Nissöga Cobitis taenia Beskrivning. Kroppen långsträckt och hoptryckt från sidan. Munnen liten, nedåtriktad med tre par skäggtömmar. Ljus med längsgående rader av bruna eller svarta fläckar. Kan bli drygt 10 cm lång. Ekologi. Lever på mjukbottnar i grunt vatten. Arten är skymningsaktiv och födan består framför allt av ryggradslösa djur. Utbredning. Känd från spridda lokaler i Sverige, från Skåne till Värmland och Uppland. I Norrköpings kommun är arten känd från Roxen och Glan, men förekommer sannolikt i fler vatten. Hot. Inget uppenbart hot tycks föreligga men hotbilden är dåligt känd. Övrigt. Arten omfattas av EU s habitatdirektiv bilaga 2 vilket innebär att arten ska skyddas i nätverket Natura

5 FJÄRILAR Allmän ängssmygare Hesperia comma Beskrivning. En spetsvingad, orangebrun fjäril med mörkgröna bakvingar med vita prickar. Vingbredd mm. Ekologi. Arten föredrar torr, sandig ängsmark. Värdväxten är gräs. Flyger juli till augusti. Utbredning. Funnen i nästan hela Sverige. Ganska utbredd, om än mycket lokalt, i Östergötland. Förekommer spridd i Norrköpings kommun. Hot. De främsta hoten mot arten är upphört bete, gödsling och igenplantering av torrängsmiljöer. Övrigt. Arten omfattas av EU s habitatdirektiv bilaga 2 vilket innebär att arten ska skyddas i nätverket Natura Bastardpärlemorfjäril SÅRBAR (VU) Fabriciana niobe Beskrivning. Framvingarnas ovansidor är på typiskt pärlemorfjärilsvis kraftigt orangegula. Teckningarna är oftast skarpt avgränsade och svarta. Vingbredd mm. Ekologi. Den nattaktiva larven lever främst av ängsviol, (Viola canina). Livsmiljön är torrare ängsmarker. Flyger juli till augusti. Utbredning. Arten är numera främst funnen på torra kustnära lokaler i Götaland. Detta stämmer även i Norrköpings kommun, där den bland annat påträffats vid Svensksundsviken och vid Jonsberg. Hot. Arten hotas av upphörande bete och igenväxning eller igenplantering av lågproduktiv torr ängsmark. 51

6 FJÄRILAR Fetörtsblåvinge STARKT HOTAD (EN) Scolitantides orion Beskrivning. Denna art skiljer sig från andra blåvingearter genom mörkare brunsvarta fläckar längs de blå, eller hos honan brunaktiga, vingöversidornas ytterkanter. Vingbredd mm. Ekologi. Livsmiljön utgörs oftast av mer eller mindre kraftigt sluttande klippterräng utan beskuggande träd. Fjärilen flyger från slutet av maj till mitten av juni. Kärleksört, (Sedum telephium), är artens värdväxt. Utbredning. Mycket sparsamt på få lokaler i mellersta Sverige. Norrköping har den enda kända förekomsten av fetörtsblåvinge i hela Östergötland, i en klippig del av förkastningen ner mot Bråviken. Hot. Arten hotas främst av markexploatering. Gulryggig fältmätare Ecliptopera capitata Beskrivning. En skarpt tecknad, gulaktig fjäril med en mycket svårbeskriven teckning i vingarnas yttre fält. Vingbredd mm. Ekologi. Artens livsmiljö är områden där värdväxten springkorn, (Impatiens noli-tangere) är talrik. Flyger juni juli. Utbredning. Den gulryggiga fältmätaren förekommer sällsynt upp till Värmland. Arten är mycket lokal och väldigt sällan talrik. Endast funnen på en plats i kommunen, i Skriketorpsravinen. Hot. Den känsliga värdväxten hotas främst av dräneringsåtgärder, kalavverkning och intensivt bete. 52

7 FJÄRILAR Klöverblåvinge Glaucopsyche alexis Beskrivning. Klöverblåvingen har blå vingöversidor, hos honan med inslag av brunt. Karakteristiskt är den turkosgröna metallskimrande färgen nära vingroten på vingarnas undersidor. Vingbredd mm. Ekologi. Klöverblåvingens värdväxt är förmodligen olika arter av ärtväxter, till exempel käringtand (Lotus corniculatus). Livsmiljöerna där den förekommer är högst varierande. Den flyger från början av juni till början av juli. Utbredning. Arten har hittats upp till Norrland. I Östergötland finns den lokalt på ett fåtal platser, men där den förekommer uppträder den ofta rikligt. I Norrköpings kommun är arten funnen på flera platser utmed Bråvikenförkastningen. Hot. Förmodligen hotas arten av att lämpliga ängsoch hagmarker växer igen. Lövskogsnunna Lymantria dispar Beskrivning. Framvingeteckningen hos hanen är starkt varierande. Bakvingarna är gulbruna till bruna. Den avsevärt tyngre och kraftigare honan är på kropp och vingar vit eller gulvit. Vingbredden är mm hos hanen och mm hos honan. Ekologi. Arten är känd som ett allvarligt skadedjur som kan kaläta stora arealer av främst lövskog. Den svenska populationen livnär sig främst på apel, Malus spp. och slån, Prunus spinosa. Den är både dag- och nattaktiv och flyger från mitten av juli till mitten av augusti. Utbredning. Lövskogsnunnan är de senaste 30 åren mycket sparsamt påträffad i Skåne, Blekinge, Småland, Öland, Gotland, Östergötland och Västergötland. Endast en fyndplats i kommunen, vid Norrkrog. Hot. Arten hotas i Sverige sannolikt endast av klimatet. 53

8 FJÄRILAR Snedstreckad fältmätare Perizoma bifaciata Beskrivning. Framvingarna är brungråaktiga med mörkare mittfält. Bakvingarna är ljusgrå men mörkare mot utkanten. Vid vingspetsen har den ett svart snedstreck. Vingbredd mm. Ekologi. Snedstreckad fältmätare förekommer främst på strandängar, mycket lokalt vid god tillgång på värdväxten rödtoppa. Flyger juli till augusti. Utbredning. Arten förekommer sällsynt från Skåne till Uppland. Funnen på två platser i kommunen, vid Norrkrog och väster om Ågelsjön. Hot. Arten är främst hotad genom upphörande bete, igenväxning och igenplantering. Springkornfältmätare Xanthorhoe biriviata Beskrivning. Framvingarna är mer eller mindre rostrött tonade med ett vitt, brett band längs mittfältet. Bakvingarna är vitgrå med grå tvärlinjer. Vingbredd mm. Ekologi. Livsmiljön är områden där värdväxten springkorn (Impatiens noli-tangere) är talrik. Arten flyger från maj till augusti. Utbredning. Arten är idag känd från Skåne till Medelpad. Fjärilens utbredning följer springkornets. I Östergötland är den endast funnen vid Skriketorpsravinen i Norrköpings kommun. Hot. Den känsliga värdväxten hotas främst av dräneringsåtgärder, kalavverkning och intensiv betesdrift. 54

9 FJÄRILAR Svartfläckig blåvinge SÅRBAR (VU) Maculinea arion Beskrivning. Vår största blåvingeart som skiljer sig från andra blåvingar genom tydligt svarta och relativt stora fläckar på vingarnas blå översidor. Vingbredd mm. Ekologi. Artens krav är mycket speciella då larverna i stort sett endast lever av backtimjan (Thymys serpyllum), och också är beroende av att adopteras av en enda art av myra, hedrödmyran, (Myrmica sabuleti). Blåvingen förekommer i odlingsbygder och flyger juli till augusti. Utbredning. Svartfläckig blåvinge förekommer främst på Öland och Gotland. Situationen i övriga Sverige är mycket dålig för arten. Osäker förekomst i kommunen. Ett fynd gjort 1990 i Svensksundsvikens naturreservat. Hot. Arten hotas på sina kvarvarande förekomster främst av upphörande bete, igenväxning och igenplantering av torrängar. Övrigt. Fridlyst i Sverige. Svartfläckig högstjärt Clostera anachoreta Beskrivning. Den svartfläckiga högstjärten har ljusgrå framvingar som mot framvingespetsen har en stor mörk fläck som är mörkt gråviolett med några roströda punkter. Högstjärtarna har fått sitt namn efter den långa analtofs, som under fjärilarnas vila sticker ut mellan vingarna. Vingbredd mm. Ekologi. Arten är främst knuten till goda förekomster av asp i både torra och fuktiga miljöer. Flyger maj till juni. Utbredning. Förekommer i de östliga landskapen upp till Ångermanland. I Östergötland är arten påträffad på ett fåtal lokaler. I Norrköpings kommun är den funnen på ett par platser utmed Bråvikenförkastningen, vid Marmorbruket och vid Säters äng, Kvarsebo. Hot. Hotas av avverkning av asp. Övrigt. Fjärilen omfattas av EU s habitatdirektiv bilaga 2 vilket innebär att den ska skyddas i nätverket Natura

10 FJÄRILAR Vitgrått träfly Lithophane ornitopus Beskrivning. Framvingarnas färg och vingteckning påminner om gråvita trädlavar. Bakvingarna är enfärgat grå. Vingbredd mm. Ekologi. Arten förekommer alltid ihop med äldre bestånd av ek, (Quercus robur) och förekommer både där eken är beståndsbildande, i blandskog med ek och i öppnare ekhagmarker. Flyger i september till mars. Utbredning. Förekommer upp till Gästrikland. I kommunen endast funnen i Skriketorpsravinen. Hot. Hotas av avverkning av ek. I Östergötland ser artens förekomst för närvarande stabil ut. 56

11 SKALBAGGAR Almblombock Leptura revestita STARKT HOTAD (EN) Beskrivning. Almblombocken blir upp till 15 mm lång med långa ben och långa antenner. Djuret är orangefärgat, men täckvingarna, fötterna och yttersta delen av antennerna är blåsvarta. Tillhör familjen långhorningar. Ekologi. Lever främst i gren- och stamsår på levande almar, främst i alléer och parker, men förekommer även på andra ädla lövträd. Larvutvecklingen är minst treårig. De fullbildande skalbaggarna påträffas från mitten av juni till början av augusti. Utbredning. En ytterst lokal art som påträffats mellan Skåne och Värmland. En känd förekomst i kommunen, vid Norrkrog. Hot. Almsjukan är det största hotet mot almblombocken, men även nedhuggning av gamla, skadade och ihåliga träd i alléer och parker utgör ett hot. Becksvart STARKT HOTAD (EN) kamklobagge Prionychus melanarius Beskrivning. En svartbagge som är svart, glänsande, bred och klumpigt byggd, mm lång. Benen och antennerna är långa och benen är kraftigt byggda. Täckvingarna har punktade längsgående rader. Ekologi. Becksvart kamklobagge lever i ihåliga träd, främst björk, ek och bok. Arten tycks ha behov av ett gynnsamt lokalklimat. Utbredning. Förekommer sällsynt från Skåne till Öland samt i Södermanland och Uppland. I Norrköpings kommun endast känd från en lokal vid Norrkrog. Hot. Avverkning av ihåliga träd hotar arten. 57

12 SKALBAGGAR Bronshjon Callidium coriaceum Beskrivning. En långbent, platt, mörkt bronsfärgad långhorning, 8 15 mm lång. Antennerna är ungefär hälften så långa som den totala kroppslängden och ganska kraftiga. Ekologi. Bronshjonet förekommer i stort sett bara i senvuxna, hänglavsrika granbestånd. Larvutvecklingen är två- till treårig. Den fullbildade skalbaggen påträffas från mitten av juni. Utbredning. Bronshjonet är en sällsynt och lokal art som påträffats från Blekinge upp till Torne lappmark. Flera fynd av framför allt hål och gångar efter bronshjon i hela kommunen. Hot. Avverkning av den skogstyp arten är knuten till utgör ett hot mot arten. Brun guldbagge Liocola marmorata SÅRBAR (VU) Beskrivning. En bred, cirka 22 mm lång, glänsande olivbrun bladhorning. På täckvingarna har den flera små vita hårfläckar. Ekologi. Larven lever i grova hålträd av framför allt fristående ekar. De fullvuxna djuren flyger under varma sommardagar. Utbredning. En sällsynt och mycket lokal art, funnen i Sydsverige norrut till Mälardalen. I kommunen har den hittats på några spridda platser, bland annat vid Skenäs, Norrkrog och Händelö. Hot. Arten är bunden till lövträdsområden med grova och ihåliga träd. Bristen på sådana områden utgör ett hot mot arten. 58

13 SKALBAGGAR Ekbrunbagge Hypulus quercinus SÅRBAR (VU) Beskrivning. En smal, 5 6 mm lång, brokigt färgad men övervägande brun skalbagge. Ekologi. Ekbrunbaggen utvecklas främst i fuktig ekstubbeved. Kläckningen sker i slutet av sommaren och skalbaggen övervintrar i veden för att sedan äta sig ut följande vår. Utbredning. Ekbrunbaggen förekommer från Skåne upp till Värmland, med några undantag. En känd förekomst i kommunen, vid Norrkrog. Hot. Avverkning, kvävning eller bortskuggning av grova ekar hotar arten. Ekoxe Lucanus cervus SÅRBAR (VU) Beskrivning. Europas största skalbagge där hanen kan bli ca 8 cm lång med mycket välutvecklade, flera centimeter långa käkar. Honan som saknar förstorade käkar blir ca 4 cm lång. Benen är långa och kraftfulla hos båda könen och färgen är mörkbrun till brunsvart. Ekologi. Ekoxen utvecklas i underjordiska, döda delar av olika lövträd, främst ek. Larvutvecklingen tar fyra till fem år och de fullbildade skalbaggarna visar sig runt midsommar. Utbredning. Arten förekommer på få och begränsade lokaler från Skåne till Uppland. Några kända fynd i kommunen framför allt i de södra delarna, främst runt Rönö men även på andra platser som till exempel Grensholm och Krokek. Hot. Ekoxen hotas av att glesa bestånd med gamla ädellövträd blir allt sällsyntare. Övrigt. Arten omfattas av EU s habitatdirektiv bilaga 2 vilket innebär att arten ska skyddas i nätverket Natura Fridlyst i Sverige. 59

14 SKALBAGGAR Grön aspvedbock Saperda perforata Beskrivning. En cylindriskt byggd långhorning med långa antenner. Kroppen är mm lång och klädd med en tät, pistagegrön behåring och med fem runda svarta fläckar på vardera täckvingen. Ekologi. Artens larv utvecklas i nyligen döda aspar. Larvutvecklingen tar ett eller två år. Den nykläckta skalbaggen lämnar trädet tidigast i slutet av maj. Utbredning. En lokal art som är påträffad från Blekinge upp till Lule lappmark. Verkar dock saknas i landets sydvästra delar. En känd förekomst i kommunen, vid Skräpedalen. Hot. Hotas främst av bristen på gamla aspbestånd i skogslandskapet. Läderbagge Osmoderma eremita SÅRBAR (VU) Beskrivning. En mörkbrun, bred bladhorning, cirka 30 mm lång med en stark lukt som av gammalt läder. Ekologi. Läderbaggen är knuten till ihåliga ädellövträd, främst ek. Larvutvecklingen sträcker sig över minst tre till fyra år. De fullbildade skalbaggarna lämnar sällan värdträdet, men kan sällsynt påträffas flygande. Utbredning. En mycket sällsynt och ytterst lokal art som förekommer upp till Mälardalen. Landets starkaste population återfinns i eklandskapet söder om Linköping, men även Norrköpings kommun har relativt rikligt med fynd. Hot. De fristående ihåliga jätteträd som arten kräver förekommer i kulturbeteslandskapet, en miljö som minskat kraftigt p.g.a. ändrad markanvändning och igenväxning. Övrigt. Arten omfattas av EU s habitatdirektiv bilaga 2 vilket innebär att arten ska skyddas i nätverket Natura Fridlyst i Sverige. 60

15 SKALBAGGAR Raggbock Tragosoma depsarium SÅRBAR (VU) Beskrivning. En mörkbrun, mm lång och svagt glänsande långhorning med kraftiga antenner som är längre än halva kroppen. Arten har tydlig behåring på främst huvud och halssköld. Ekologi. Den nattaktiva raggbocken påträffas så gott som alltid i gamla tallågor, ofta med hård, silvergrå ytved. Kläckhålen är stora och typiska, mm breda och ovala. Larvutvecklingen varar minst fyra år och de fullbildade raggbockarna kläcks på högsommaren. Utbredning. Mycket sällsynt och lokal utbredning från Småland till Norrbotten. Några få kända förekomster i kommunen, bland annat i Skriketorps-ravinen. Hot. Bristen på tallågor samt fragmentering av skogslandskapet utgör de stora hoten mot raggbocken. Skeppsvarvsfluga Lymexylon navale SÅRBAR (VU) Beskrivning. En långsmal, cylindriskt byggd art, som varierar i längd mellan 7 och 16 mm. Arten är övervägande roströd och hela djuret är tydligt behårat. Ekologi. Arten lever i den döda veden av grova, mer eller mindre solexponerade ekar. Skalbaggarna kan påträffas flygande under varma sommareftermiddagar. Utbredning. Skeppsvarvsflugan förekommer mycket sparsamt i den sydöstra delen av Sverige, upp till Mälardalen. Ett par kända förekomster i kommunen, vid Vilhelmsberg och Bråborg. Hot. Arten hotas av bristen på nydöd ved på grova grova ekar. 61

16 SKALBAGGAR Stor plattnosbagge Platyrhinus resinosus Beskrivning. En 8 15 mm lång, märkligt formad skalbagge med bred främre del av huvudet. Arten är brunsvart med ljusa mönster, bland annat ljusgul behåring på huvudet. Ekologi. Arten är knuten till döda lövträd som är angripna av olika dynsvampar, vilka oftast dyker upp efter skogsbränder. De ganska tröga skalbaggarna kan påträffas under större delen av året. Utbredning. Arten är funnen från Skåne till Lule lappmark med några undantag. I kommunen är den endast känd från Glotternskogen. Hot. Arten hotas av brist på död ved i skogslandskapet samt av låg skogsbrandfrekvens. Svart praktbagge Anthaxia similis Beskrivning. En djupsvart, 7 11 mm lång skalbagge, helt försedd med behåring. Undersidan har en vackert grön metallglans. Ekologi. En värmeälskande skalbagge som är knuten till hällmarkstallskog, och som främst förekommer i skärgårdsområden. Den fullbildade skalbaggen kan påträffas från början av juni till slutet av juli, vanligen på smörblommor (Ranunculus spp.) eller fibblor (Hieracium spp.) Utbredning. En sällsynt art som förekommer lokalt längs ostkusten från Småland till Hälsingland. Några spridda fynd i kommunen, bland annat från Norrkrog och Torsklints fornborg i Kvillingeförkastningen. Hot. Arten hotas av att gamla, grovvuxna tallbestånd i soliga lägen avverkas. 62

17 SKALBAGGAR Åttafläckig praktbagge Buprestis octoguttata Beskrivning. Den åttafläckiga praktbaggen blir upp till 15 mm lång. Kroppens grundfärg är starkt metalliskt blå, med fyra stora gula fläckar på varje täckvinge och små gula fläckar på undersidan. Ekologi. Arten lever i döda rötter och stamdelar av levande tall på sandig eller grusig mark eller på hällmarker. Den fullbildade skalbaggen visar sig från juli till augusti. Utbredning. Arten har lokal och sällsynt förekomst i de flesta landskap från Skåne till Dalarna och Hälsingland. I kommunen är den idag endast känd från Glotternskogen. Hot. Arten hotas genom att volymen skadade, levande tallar minskar. 63

18 ÖVRIGA Barksmalmyra (barkdvärgmyra) Leptothorax corticalis Beskrivning. Barksmalmyran är en liten myrart som påträffas under bark i död ved. Den är blekt rödbrun med en kroppslängd på 2,4 3,2 mm. Ekologi. Arten är knuten till gamla ekar. Boet anläggs i barken eller i döda grenar, vanligen högt uppe i trädet. Utbredning. Barksmalmyran är funnen på Öland samt på ett fåtal lokaler i Östergötland, en i Uppland och två i Västmanland. Några enstaka fynd i kommunen, till exempel på Händelö. Hot. Igenväxning runt gamla ekar som på sikt ger för mycket skugga. Flodkräfta Astacus astacus SÅRBAR (VU) Beskrivning. Flodkräftan blir cirka cm lång. Arten har ett utskott på var sida om huvudskölden och den saknar den vita fläck som signalkräftan har i tumgreppet på klorna. Ekologi. Arten återfinns i alla typer av sjöar och vattendrag. Utbredning. Flodkräftan förekommer i södra och mellersta Sverige samt längs delar av Norrlandskusten. I Norrköpings kommun var den tidigare allmän, men finns troligtvis inte kvar på mer än högst 10 lokaler. Hot. Arten hotas främst av kräftpest men även av försurning samt predation från t ex mink. Spridningen av signalkräfta utgör också ett hot. 64

19 ÖVRIGA Kalkkärrsgrynsnäcka Vertigo geyeri Beskrivning. Skalet är högervridet, glänsande, 1,7 1,9 mm högt och ljusbrunt till svartbrunt. Skalmynningen har på insidan 3 4 små, men tydliga, vita tänder. Ekologi. Arten lever främst i öppna rikkärr och kalkfuktängar. Utbredning. Förekommer med stora luckor, från Skåne till Torne Lappmark. Huvuddelen av lokalerna ligger i kalktrakter. Ett par fyndplatser i Norrköpings kommun vid Kungsängens flygplats och vid Ållonöfjärden. Hot. Utdikning och dränering och andra åtgärder som ändrar hydrologin i och runt artens biotoper är de största hoten. Även eutrofiering, exploatering, igenväxning, hårt bete och tramp är allvarliga hot. Övrigt. Arten omfattas av EU s habitatdirektiv bilaga 2 vilket innebär att arten ska skyddas i nätverket Natura Trumgräshoppa STARKT HOTAD (EN) Psophus stridulus Beskrivning. En kraftig gräshoppa med vallmoröda flygvingar som syns på långt håll när hanarna spelflyger. Vid spelflykten hörs också ett karakteristiskt smattrande ljud. Honan (26 40 mm) som är tydligt större än hanen (23 25 mm) tycks sakna flygförmåga. Ekologi. Arten påträffas på väl solexponerade platser, framförallt i hävdade torrbackar i sydläge. Utbredning. Trumgräshoppan finns lokalt i några få landskap i södra och mellersta Sverige. Flest lokaler finns i Östergötland, ett par av dem i Norrköpings kommun vid Vånga och nordväst om Skriketorp. Hot. Upphörande hävd med igenväxning som följd eller skogsplantering utgör det största hotet mot trumgräshoppan. 65

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Petter Bohman & Fältbiologerna 2008 Figur 1.

Petter Bohman & Fältbiologerna 2008 Figur 1. Nycklarna gäller endast för honor eftersom det är dem man oftast stöter på. Karaktärerna för hannar skiljer sig från de för honorna. För att kunna använda den här bestämningsnyckeln är det därför viktigt

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

KULLABERG LANDLEVANDE RYGGRADSDJUR FOTOGUIDE NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN

KULLABERG LANDLEVANDE RYGGRADSDJUR FOTOGUIDE NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN Kullaberg ligger ytterst på Kullahalvön i nordvästra Skåne, mellan Skälderviken och norra inloppet till Öresund. Vägförbindelserna dit är bra med goda anknytningar till E4 och

Läs mer

TV-pucken 1999 13-17 oktober TV-Pucken, Grupp A

TV-pucken 1999 13-17 oktober TV-Pucken, Grupp A TV-pucken 1999 13-17 oktober TV-Pucken, Grupp A GRUPP A Grupp A i Gnesta Datum Tid Anläggning Hemmalag Bortalag Resultat 1999-10-13 11.00 Gnesta Ishall Stockholm Göteborg 7-0 1999-10-13 12.45 Gnesta Ishall

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Inventering av amfibier

Inventering av amfibier Inventering av amfibier 2001 gjordes en inventering av groddjur på Kvarnby golfklubb. De arter som påträffades var ätlig groda samt rom och vuxna djur av åkergroda, vanlig groda och vanlig padda. 2012

Läs mer

Småbiotoper. inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv. Miljö 2009:2. Februari 2009

Småbiotoper. inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv. Miljö 2009:2. Februari 2009 Småbiotoper inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv Februari 2009 Miljö 2009:2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Syfte... 4 Arbetssätt och bedömning... 4 Resultat... 5 Betesmarker...

Läs mer

Vi utbildar, bildar och utvecklar idrotten.

Vi utbildar, bildar och utvecklar idrotten. Verksamhetsberättelse med årsredovisning 2014 Vi utbildar, bildar och utvecklar idrotten. Innehåll 3 FÖRBUNDSORDFÖRANDE Det är roligt att vara idrottsledare! 4 GENERALSEKRETERARE Vi fortsätter vårt utvecklingsarbete

Läs mer

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Rapport 2011:1 Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Park och naturförvaltningen December 2011 Inventering: Jörgen Arvidsson, Göteborgs Herpetologiska

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Den extremt hotade strandärtmotten på ett Strandvialblad i Sandö. Sandstränderna i området är insekternas habitat I Skärgårdshavet bl.a. på Sandö

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Potamogetonfloran i Hedemora

Potamogetonfloran i Hedemora Potamogetonfloran i Hedemora Håkan Persson Inledning Hedemora kommun består av socknarna Hedemora, Garpenberg och Husby. Kommunen kan väl sägas vara ett av de rikaste områdena i Dalarna när det gäller

Läs mer

Bilaga 3 sektionsritningar, skala 1:40

Bilaga 3 sektionsritningar, skala 1:40 Bilaga 3 sektionsritningar, skala 1:40 Schakt I, sektion 9. Lagerbeskrivning: 1. Gråbrun, lerig och grusig mylla med inslag av bl a tegelflis, 2. Ljust brungrå lera med inslag av grus. =18, 3. Gråbrun,

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Störar. Stjärtfena hajlik, övre fliken betydligt större än nedre

Störar. Stjärtfena hajlik, övre fliken betydligt större än nedre Störar Stjärtfena hajlik, övre fliken betydligt större än nedre Fem rader med stora benplattor: längs ryggraden, mellan rygg och kroppssidorna samt mellan kroppssidorna och buken. Fyra skäggtömmar framför

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling

Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling Föredrag vid ÖSF-konferensen den 27 november 2014 på Vreta Kluster Gunnel Andersson Jordbruksverket, Rådgivningsenhet syd Växtskyddscentralen

Läs mer

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

Stockholms nya groddammar

Stockholms nya groddammar Stockholms nya groddammar Projektet Tretton groddammar har under vårvintern 2007 anlagts runt om i Stockholm. Initiativet till projektet togs av Stockholms stads Idrottsförvaltning. Projektet har utförts

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar.

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Foto: Lennart Bratt Bild 2. Tjocka mattor av ris, mossa eller lav breder

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

A B C D E F G H I J K L

A B C D E F G H I J K L TV-pucken 2010 Grupp A Björkhallen, Kristinehamn Norrbotten-Göteborg VIT 3-4 (1-0, 2-4) Småland-Södermanland 7-0 (2-0, 5-0) Värmland-Jämtland/Härjedalen 3-0 (2-0, 1-0) Göteborg VIT-Södermanland 4-2 (2-1,

Läs mer

Mönstringsrekommendationer för får (bild och text omskrivna från fårkontroll s handboken) Vad är mönstring? Kroppsbedömning på får

Mönstringsrekommendationer för får (bild och text omskrivna från fårkontroll s handboken) Vad är mönstring? Kroppsbedömning på får Mönstringsrekommendationer för får (bild och text omskrivna från fårkontroll s handboken) Vad är mönstring? Mönstring är samma som lammbedömning och utförs för att lättare kunna välja ut lämpliga djur

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ

INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...1 METOD...1 ARBETSBESKRIVNINGAR...1 RESULTAT...3 HÄNSYN OCH SKÖTSELINFORMATION...5 OBSERVERADE ARTER...6 LITEN

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Blåklint. Älskat åkerogräs. Årets växt 2013. Svenska Botaniska Föreningen

Blåklint. Älskat åkerogräs. Årets växt 2013. Svenska Botaniska Föreningen Blåklint Älskat åkerogräs Svenska Botaniska Föreningen Årets växt 2013 1 Blåklint V ad vore ett svenskt midsommarfirande utan en bukett med blåklint på bordet? Nästan lika viktig som matjessillen? Men

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Peter Nolbrant 2010 02 26 Miljöerna sträcker sig ofta längs längre sträckor längs vattendragen och

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika

Läs mer

Älskade Pelargoner...

Älskade Pelargoner... Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Sveriges Rovfåglar. Text: Karin Åström Teckningar: Mats Adelman En gajd från

Sveriges Rovfåglar. Text: Karin Åström Teckningar: Mats Adelman En gajd från Sveriges Rovfåglar Text: Karin Åström Teckningar: Mats Adelman En gajd från Havsörn Havsörnen är en ganska klumpig och tung örn med enorma jämnbreda vingar som ser ut som en ladugårdsdörr (plana vingar)

Läs mer

Växtinspektionen informerar 2007-05-16

Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Skadegörare på hästkastanj (Aesculus hippocastanum L.) Kastanjemalen och bakteriesjukdomen bloedingsziekte på hästkastanj är två mycket allvarliga skadegörare på

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013. Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken

Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013. Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013 Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken Rapportering enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet Vart sjätte år...

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Tre träskikt och sju lager lack

Tre träskikt och sju lager lack Lita Parkettgolv Tre träskikt och sju lager lack Lita Parkettgolv är ett treskiktsgolv som limmas ihop med en miljövänlig limning. Ytskiktet på 3,5 mm är tillräckligt tjockt för att tåla flera omslipningar

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Åtgärdsprogram för hotade arter

Åtgärdsprogram för hotade arter Åtgärdsprogram för hotade arter Naturvårdsverket har delegerat samordningsansvaret för framtagandet och genomförandet av åtgärdsprogrammen till Länsstyrelserna. vartoxe, larv Ceruchus chrysomelinus På

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N

BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N fastighet: BLEKAN 1, hus A. adress: Sankta Gertrudsgatan 10, Videgatan 7. ålder: 1936. Ombyggt 1969, 1971. S. Persson. Ulf Söderman (1969). Blåmålad puts.

Läs mer

CRONHOLM N 8 A från NV. CRONHOLM N 8 A från NV FRONTESPIS. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K =1, M =1.

CRONHOLM N 8 A från NV. CRONHOLM N 8 A från NV FRONTESPIS. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K =1, M =1. fastighet: CRONHOLM NORRA 8, hus A. adress: Föreningsgatan 19. ålder: 1882. Ombyggt 1890, 1934, 1986. arkitekt / byggm: G. A. Hansson (1934), Nilsson & Persson (1986). Gulvit spritputs. Valmat lågt sadeltak,

Läs mer

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast Fritidshuset 2014 - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast FRITIDSHUSET 2014 1 SBAB PRIVATEKONOMI 16 APRIL 2014 Fritidshuset 2014 Fritidshusen

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Grundfärger. Både svart och brunt (moorit) pigment är s.k. eumelanin. Hos många får finns dock ett gulare pigment, FAKTABLAD

Grundfärger. Både svart och brunt (moorit) pigment är s.k. eumelanin. Hos många får finns dock ett gulare pigment, FAKTABLAD FAKTABLAD Grundfärger Detta är andra delen i en artikelserie om nedärvning av ullfärg och horn. Den första delen som publicerades i Gutefåret nr 3/2012 behandlade lite om grunderna i genetik och de olika

Läs mer

Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001

Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001 Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001 Åsa Isaksson Bygg- & miljökontoret Skellefteå kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.1 Inledning 1. 1.1 Arternas situation i Skellefteå kommun 1. 1.2 Groddjur

Läs mer

Större vattensalamander. småvattnens hotade drake

Större vattensalamander. småvattnens hotade drake Större vattensalamander småvattnens hotade drake Den här broschyren är framställd av Länsstyrelsen i Örebro län inom Åtgärdsprogram för hotade arter. Publikationsnummer Länsstyrelsen i Örebro län: 2008:12

Läs mer

Lärarhandledning och elevhäfte för högstadiet och gymnasiet

Lärarhandledning och elevhäfte för högstadiet och gymnasiet Lärarhandledning och elevhäfte för högstadiet och gymnasiet Besök Mark kommuns utställning på Kinna huvudbibliotek som pågår fram till 30 augusti. Utställningen handlar bland annat om att bin och blommor

Läs mer

Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir

Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir rödaktig. Nyttodjur Phytoseiulus persimilis Lever endast av

Läs mer

Målarmusslan och livet i åarna

Målarmusslan och livet i åarna Målarmusslan och livet i åarna Hej! Jag heter Musse Målarmussla och är ungefär lika gammal som dina föräldrar. I ån där jag bor finns det musslor som är ännu äldre. Jag ska berätta hur livet är för oss

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

Information om Poolkampen 2014-2015. till de deltagande föreningarna

Information om Poolkampen 2014-2015. till de deltagande föreningarna Information om Poolkampen 2014-2015 till de deltagande föreningarna 2 Innehåll Häftet innehåller information om Poolkampens olika delar och hur föreningen gör för att ta del av dem: Innehåll... 3 Turneringsspel

Läs mer

Åtgärdsprogram skalbaggar i eklågor 2012 2016

Åtgärdsprogram skalbaggar i eklågor 2012 2016 Åtgärdsprogram skalbaggar i eklågor 2012 2016 Blanksvart rödrock (Ampedus nigerrimus) Brunoxe (Aesalus scarabaeoides) Svart guldbagge (Gnorimus variabilis) Plattkäkbagge (Prostomis mandibularis) rapport

Läs mer

! A' C1!! '! CD!2C C A C4!!2 2,7/(?3(? C.C C!!!'!!' 2 A ' ' C4! '!! E!E? C"!'! 2! '! A!! 0 A'?!! ' C ' '!!! C!!! '!C0! ' C

! A' C1!! '! CD!2C C A C4!!2 2,7/(?3(? C.C C!!!'!!' 2 A ' ' C4! '!! E!E? C!'! 2! '! A!! 0 A'?!! ' C ' '!!! C!!! '!C0! ' C "#$ % &'' (() * + ",-. / / 0 % 1 2%1 3 " 4 5 6 ). ' 7 0 ' ',( %1 ",, 8,* 9,: 2,/.,3 -,6 *-,) :- 4,7 +,7 '8 ( ;, 1 * < 6 < 7 /- < ',((79(,, *, *,

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

Nedan presenteras ett urval av de landskapssymboler som finns för Uppland och Södermanland vilka är de två landskap som ingår i Stockholms län.

Nedan presenteras ett urval av de landskapssymboler som finns för Uppland och Södermanland vilka är de två landskap som ingår i Stockholms län. Landskapssymboler Nedan presenteras ett urval av de landskapssymboler som finns för och vilka är de två landskap som ingår i Stockholms län. > Blomma > Djur/fågel > Insekt > Sten > Fisk > Svamp Blomma

Läs mer

Leken som pedagogiskt verktyg A26 Ute är inne 2015

Leken som pedagogiskt verktyg A26 Ute är inne 2015 Leken som pedagogiskt verktyg A26 Ute är inne 2015 Våra tankar kring leken i undervisningen Leken är naturlig i barns lärande, ger variation i undervisningen, ger rörelseaktivitet och det är roligt. Både

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

Maria Österlund. Kojan. Mattecirkeln Längd 1

Maria Österlund. Kojan. Mattecirkeln Längd 1 Maria Österlund Kojan Mattecirkeln Längd 1 NAMN: När Maja och Matilda ska bygga en koja behöver de kunna mäta. De hittar en gammal ritning med följande mått: Maja och Matilda hämtar en meter-linjal. Använd

Läs mer

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé och ekdunge vid esplanaden i Borensberg. Motala kommun 2012-07-18

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé och ekdunge vid esplanaden i Borensberg. Motala kommun 2012-07-18 Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé och ekdunge vid esplanaden i Borensberg Motala kommun 2012-07-18 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 3 1.3 Brister

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Objudna gäster i hemmet

Objudna gäster i hemmet Objudna gäster i hemmet Identifiering och bekämpning av skadeinsekter Innehåll sida Objudna gäster i hemmet 3 Allmänt 4 Skala och förklaring av beteckningarna 5 Textilskadedjur 6 Vågbandad pälsänger 7

Läs mer

till de deltagande föreningarna

till de deltagande föreningarna till de deltagande föreningarna 2 Häftet innehåller information om Poolkampens olika delar och hur föreningen gör för att ta del av dem: Innehåll... 3 Turneringsspel Poolkamp... 4 Utbildning... 5 Kursplaner...

Läs mer

Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan

Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan Bild 1 och 2: Mykorrhizasvampen Nordvaxskivling som inte påträffats i södra halvan av Dalarna

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Högskoleverket DTK 2005-10-29

Högskoleverket DTK 2005-10-29 Högskoleverket DTK 2005-10-29 2 FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I STOCKHOLMS LÄN 2002 Folkmängd, folkökning, antal födda och döda, antal inflyttade och utflyttade samt flyttningsnetto för riket, för

Läs mer

Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006

Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006 Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006 Till läsaren I skolor och daghem förekommer huvudlöss särskilt om höstarna, då möss-säsongen börjar. Det går att bli av med lössen om behandlingen påbörjas genast.

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

Betesmarken Här där du står just nu

Betesmarken Här där du står just nu Betesmarken Här där du står just nu kan du se delar av de marker som betas av hästar från Läderbacka gård. Genom att markerna under en längre tid hävdats (betats) har en rik, hävdgynnad, flora etablerat

Läs mer

GRODANS ÅR. Faunaväkteriet uppmärksammar SVERIGES GRODDJUR Amphibia

GRODANS ÅR. Faunaväkteriet uppmärksammar SVERIGES GRODDJUR Amphibia GRODANS ÅR Faunaväkteriet uppmärksammar SVERIGES GRODDJUR Amphibia OM GRODDJUR Groddjur fascinerar Att följa hur snabbsimmande yngel i vatten genomgår förvandlingen till landlevande varelser är att uppleva

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över västra Söderby Del 2 villor väster Gestaltningsprogram

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer