Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001"

Transkript

1 Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001 Åsa Isaksson Bygg- & miljökontoret Skellefteå kommun

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.1 Inledning Arternas situation i Skellefteå kommun Groddjur Vanlig groda (Rana temporaria) Åkergroda (Rana alvaris) Vanlig padda (Bufo bufo) Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris) Kräldjur Kopparödla (Anguis fragilis) Skogsödla (Lacerta vivipara) Snok (Natrix natrix) Huggorm (Vipera berus) Utförande Kräldjur och vanlig padda Inventering av vanlig groda och åkergroda i tätortsnära småvatten Inventering av mindre vattensalamander Resultat och sammanfattning Kräldjur och vanlig padda Grodinventeringen Inventeringen av mindre vattensalamander Slutsatser Referenser 15. Bilaga 1. Protokoll för inventering av groddjur i tätortsnära småvatten. 2. Inventering av mindre vattensalamander. Håvningsprotokoll. 3. Inventering av mindre vattensalamander. Protokoll för aktivitetsfällor. 4. Tillverkning av aktivitetsfällor för mindre vattensalamander. Foto: Erik Stenlund, Bygg- och miljökontoret, bild 5 annars Åsa Isaksson.

3 1.INLEDNING Det finns flera anledningar till att man inventerar grod- och kräldjur: Man vill skydda biodiversiteten. Utbredningen av många arter är dåligt känd. Vattenupptaget hos amfibier sker genom huden vilket gör dem mycket känsliga för förekomst av miljögifter i vatten. De kan därför användas som indikatorarter på så sätt att de försvinner när vattenmiljön försämras. De är även bra som indikatorer på habitatförlust då de behöver olika miljöer för olika delar av deras årscykel. Om de förlorar ett av dessa habitat eller för stora vandringshinder uppkommer kan hela populationer försvinna. Detta arbete utfördes under sommaren 2001 på uppdrag av Bygg- och miljökontoret i Skellefteå. Information om alla grod-och kräldjursarter samlades in via litteraturstudier, samtal med kunniga personer samt genom två inventeringar som utfördes under sommaren. Den första inventeringen gällde grodor. Både vanlig groda och åkergroda är vanligt förekommande i hela kommunen och en heltäckande inventering skulle bli alldeles för omfattande. Då den största risken för exploatering och annan påverkan på grodorna och deras livsmiljöer föreligger i närheten av tätbebyggda områden gjordes i stället en inventering i tätortsnära småvatten. Inventeringen av mindre vattensalamander utfördes på två olika sätt och vid två olika tider under sommaren Ena gången håvades lämpliga vatten efter vuxna individer och den andra gången lades fällor ut för att fånga yngel. Till vår hjälp vid planeringen hade vi Johan Elmberg, Högskolan i Kristianstad och Stefan Anderssson, Umeå universitet som via mail och telefonkontakt gav många bra tips och ideer. 1.1 Arternas situation i Skellefteå kommun I Skellefteå kommun finns sju, (kanske åtta, snok?), av Sveriges totalt 19 olika grod- och kräldjur. Några av arterna är allmänt förekommande inom kommunen medan andra är mer sällsynta. (Ahlén et al. 1995) Alla grod- och kräldjur är fridlysta från 1/ Det är därmed förbjudet att skada, döda, fånga eller på annat sätt insamla dessa arter. Det gäller även deras ägg, rom, larver och bon. Huggorm får dock fångas och flyttas från tomtmark eller, om inte det går och ingen annan utväg finns, avlivas. När det gäller grodor, paddor och mindre vattensalamander får ägg, rom, yngel och vuxna individer, i begränsad omfattning, insamlas för studier. De ska dock snarast släppas fria på samma plats där de fångades. De vuxna exemplaren får ej flyttas från platsen. Fridlysningen grundar sig på olika saker för olika arter. Vissa fridlyses för att de av okunskap och ovilja dödas eller skadas medan internationella överenskommelser såsom FN:s Bernkonvention och EU:s habitatdirektiv gjort att t ex den tidigare oskyddade åkergrodan blivit fridlyst. (Naturvårdsverket 2001)

4 1.2 Groddjur Groddjuren skiljs åt från övriga ryggradsdjur genom att de: andas genom huden. För att det ska fungera krävs att huden är fuktig vilket underlättas genom att ett slem produceras i speciella körtlar i huden och förhindrar avdunstning. de får i sig vätska med födan och dricker därmed aldrig. de saknar amnion, en vätskefylld säck som omger fostren. Detta gör att äggen måste ligga i vatten. Bild 1. Grodrom i Hedensbynpölen. Groddjur är dessutom växelvarma, dvs deras temperatur beror av omgivningens temperatur. De har en yttre befruktning och äggen läggs i vatten. Groddjur är amfibier vilket innebär att de lever både på land och i sötvatten. Som yngel är de väldigt fisklika med gälar, svans och utan ben. Under utvecklingen till vuxna växer ben ut samtidigt som svans och gälar tillbakabildas. (Bernergård 2001) I vår kommun representeras groddjuren av vanlig groda, åkergroda, vanlig padda och mindre vattensalamander. Trots att arterna än i dag är mer eller mindre allmänt förekommande kan förändringar i jord- och skogsbruk samt exploatering och dikningar av våtmarker utgöra hot mot arterna på lång sikt (Ahlén et al. 1995) Vanlig groda (Rana temporaria) Den vanliga grodan kan bli upp till 10 cm och trivs i skiftande miljöer såsom fuktiga marker i blandskog och kring småvatten i så gott som hela landet. Den leker under maj månad och spellätet, som påminner om knarrande läder, kan höras hundratals meter. (Ahlén et al. 1995) Under lekperioden trivs den vanliga grodan bäst i vegetationsrika sjöar där vattnet ej strömmar (Elmberg 1995). Dess färg är grå, brun, skär, grön eller gul med mörkare fläckar och ljus undersida. Arten är svår att skilja från åkergrodan. Under leken blir hanens strupe blåaktig. (Ahlén et al. 1995) Den vanliga grodan leker, inom vår kommun, ungefär kring 12:e-15:e maj vid den norra stranden av små vatten och är mest aktiv varma kvällar mellan kl (Stefan Andersson pers. com.).

5 1.2.2 Åkergroda (Rana alvaris) Den något mindre åkergrodan, upp till 8 cm, finns i hela landet utom i fjällen och är mer dominant i norra Sverige. Den finns i våta ängs- och skogsmarker samt kring kärr, ofta på samma ställen som vanlig groda. Åkergrodan har något spetsigare nos än den vanliga grodan och ibland ett ljust ryggband. Under leken blir hanen helt eller delvis blå. Spellätet påminner om avlägset skällande hundar. (Ahlén et al. 1995) Tidpunkten för lek stämmer, liksom vad gäller platsen för leken, väl överrens med vanlig groda (Stefan Andersson pers. com.). Åkergrodan är mer tålig mot försurning än andra svenska amfibier (Ahlén et al. 1995) Vanlig padda (Bufo bufo) Den vanliga paddan kan bli ända upp till 15 cm och finns i nästan hela Sverige. Den är brun och har en vårtig hud med körtlar. Förutom under lekperioden, då arten är aktiv under hela dygnet, är den främst nattaktiv. (Ahlén et al. 1995) Paddorna skiljs från grodorna genom deras kompaktare kropp och kortare ben samt deras tjocka och vårtiga hud. (Bernergård 2001) Den lever i alla typer av skogs-, myr- och åkermark men under lekperioden söker den sig till vatten såsom sjöar, tjärnar, blöta myrhål och även strömmande vatten (Elmberg 1995). Spellätena är relativt kraftiga och hörs långt. Det är ett upprepat, aningen metalliskt rråp som ofta blandas med avvärjningsläten hanar emellan. (Ahlén et al. 1995) I norra Västerbotten leker de under en kort period kring den 25 maj (Stefan Andersson pers.com.). Bild 2. Padda som simmar i Haratjärn, Ursviken Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris) (se bild på framsidan) Till skillnad från grodor och paddor tillhör den mindre vattensalamandern stjärtgroddjuren då den aldrig förlorar sin stjärt och ibland inte heller sina gälar (Norling 2001, Bernergård 2001). Denna art kallas även mindre vattenödla men olika lokala namn såsom skrattabbarn, tallabborre och trollfisk förekommer också. Den blir som vuxen 7-10 cm och är brunaktig i färgen. Under lekperioden växer det ut en kam längs ryggen som sedan tillbakabildas. Honan har under samma period mörka strimmor genom ögonen. Arten finns i nästan hela Sverige med en trolig nordgräns genom Västerbotten och södra Lappland. De trivs i fuktiga miljöer

6 och i Västerbottens län tycks artens fortlevnad förutsätta att fiskbestånd saknas i lekvattnet då salamanderynglen annars prederas hårt av fisk. Observationer från vår kommun kommer främst från Bolidentrakten och Inre Ursviken. (Elmberg & Ericsson 1983) I Skellefteå kommun leker de under de två första veckorna i juni (Stefan Andersson, pers. com.). Honan gömmer sedan de äggen ett och ett i lekdammen. Det tar sedan 2-3 månader innan äggen blivit vattenlevande yngel som sedan metamorfoserat (utvecklats) till salamandrar och gått upp på land. I norrland förekommer ibland, neoteni, dvs att djuren blir könsmogna utan att ha metamorfoserat fullt ut och då t ex har kvar yttre gälar. Larverna är ca 4 cm stora och frambenen utvecklas före bakbenen dvs tvärt om mot hos grodorna (Elmberg & Ericsson 1983). Under den del av livet då de lever på land finns de under stenar och stockar i fuktiga marker och äter t ex maskar och andra småkryp. De blir inte könsmogna förrän i 3- års åldern. (Sjöholm 2001) 1.3 Kräldjur Kräldjuren är mindre beroende av fuktiga miljöer än groddjuren. Detta beror på att deras kroppar täcks av fjäll och plåtar. Även äggen är mer tåliga då de skyddas av hinnor och skal och ej behöver utvecklas i vatten. Hos många av arterna föds levande ungar. Då de är växelvarma och därmed värms upp av omgivningen finns de ofta i torra miljöer som värms upp av solen under dagarna såsom kalhyggen och ängar. De arter som lägger ägg behöver även varma ställen för äggläggningen. (Ahlén et al. 1995) Kopparödla (Anguis fragilis) Denna art som ofta även kallas ormslå eller kopparorm är inte en orm utan en ödla utan ben (Ahlén et al. 1995, Elmberg 1995). Den blir upp till 50 cm lång och varierar i färg mellan grå, brun, guld och silver (Ahlén et al. 1995). Kopparödlan finns i vår kommun längs kusten och ca 60 km in i landet. Rapporterade fyndplatser finns i Burträsk- och Lövångerstrakten, längs Byskeälvens nedre lopp, vid kusten mellan Byske och Åby älv samt vid Bygdsiljum. Däremot saknas fynd mellan Bure- och Byskeälv. (Elmberg 1995) Kopparödlorna lever ett undanskymt liv i vegetationsrika områden såsom betesmarker, skogsgläntor och i komposthögar. Den trivs under stockar och stenar där de äter maskar, sniglar och andra små, ryggradslösa djur. Många dör i trafiken men arten anses ändå ej hotad. (Ahlén et al. 1995) Skogsödla (Lacerta vivipara) Skogsödlan kan bli upp till 17 cm lång och är oftast bruna till färgen. Den förekommer över hela landet i öppna marker och skiftande miljöer både i kultur- och skogslandskap. (Ahlén et al. 1995) Arten är en av dem som anses gynnad av de öppna områden som det moderna skogsbruket skapat (Elmberg 1995). Den äter främst insekter men även t ex maskar och snäckor (Nyström 2001).

7 1.3.3 Snok (Natrix natrix) En snok kan bli upp till 130 cm och är grå till grönaktig i färgen men kan även vara helt svart. Den har två tydliga gula halvmånformade fläckar i nacken. (Ahlén et al. 1995) Norr om Medelpad tycks den endast finnas i enstaka exemplar och inom Skellefteå kommun vet man inte om det finns någon överhuvudtaget. Någon varaktigt reproducerande population har dock aldrig rapporterats härifrån. De exemplar som misstänkts vara snokar har alltid vid närmare kontroll visat sig vara svarta huggormar. (Elmberg 1995) Då snoken lever på grodor och fisk påträffas den ofta nära vattendrag. Den lägger sina ägg på varma platser såsom gödselstackar och komposthögar för att påskynda äggens utveckling. Hoten mot snoken tycks främst vara vår ändrade gödselhantering och i delar av landet även dikning av våtmarker. Snoken är klassad som hänsynskrävande. (Ahlén et al. 1995) Huggorm (Vipera berus) Huggormen blir vanligen upp emot 65 cm och hanarna är grå medan honorna är mer bruna. Dessutom har båda könen ett mörkt sicksack- band längs ryggsidan. Ibland ser man även helt svarta individer. Den förekommer allmänt i hela Sverige och trivs i skiftande kulturlandskap som ger möjlighet till solning. (Ahlén et al. 1995) Huggormen är mer köldtålig än andra ormar och det är den enda orm i Sverige som är giftig. Den lever mest av sorkar och möss. Fortplantning tycks bara ske vartannat till vart tredje år och ungarna föds levande. (Johansson 2001) Även om många dödas i trafiken och av människor så gynnas den eventuellt av kalhyggen med god sorktillgång (Elmberg 1995). De anses därför ej hotade i nuläget (Ahlén et al. 1995). Bild 3. Huggorm

8 2. UTFÖRANDE Som tidigare nämnts utfördes två inventeringar och en kunskapsinsamling, för att täcka in kunskapen om de arter som inte inventerades. 2.1 Kräldjur och vanlig padda För kopparödla och snok, som är svåra att hitta, gjordes ingen egentlig inventering. Observationer samlades i stället in genom att kontakta människor som rör sig mycket i skogen och som har en gedigen kunskap, vilket kan garantera att observationerna är korrekta. Vid dessa samtal frågades även efter kännedom om mindre vattensalamander. Inte heller för vanlig padda, skogsödla och huggorm, som då de förekommer i hela kommunen och ej anses direkt hotade, gjordes någon inventering. Deras förekomst noterades dock om de sågs i samband med inventering av de övriga arterna. 2.2 Inventering av vanlig groda och åkergroda i tätortsnära småvatten Inventeringen utfördes under våren då grodorna leker. De två arterna förekommer ofta på samma ställen och är dessutom svåra att skilja åt både som rom, yngel och adulta. I mitten av maj månad då de leker är de dock lätta att skilja åt då spelljuden låter helt olika. (Ahlén et al. 1995) Båda arterna leker i både stora och små vatten men föredrar de som är vegetationsrika och icke strömmande (Elmberg 1995). Med hjälp av dataprogrammet MapInfo söktes tätortsnära småvatten fram som kunde tänkas vara lämpliga grodbiotoper. Under perioden 10/5-01 till 15/5-01 undersöktes de 23 vattnen genom besök på platsen. Först lyssnades efter grodornas spelljud, om de hördes försökte man lokalisera lekplatsen för att uppskatta hur riklig förekomsten var. Dessutom gjordes försök att artbestämma grodorna utifrån deras läten. Om det inte hördes några spelljud skedde en förflyttning längs den norra stranden för att antingen se grodorna eller hitta deras rom. Slutligen beskrevs vattnet (bilaga 1) utifrån typ och mängd växtlighet i strandzonen, om vattnet strömmade eller inte, om stranden var grund eller om övergången till det öppna vattnet var tvärdjup. Dessutom noterades om ljusinflödet till vattnet var dåligt eller om ljuset bara nådde fram under en kort del av dagen. Från de flesta lokaler togs bilder på vattnet och på eventuella grodor eller rom. Dessutom noterades mängden rom i vattnet, om den var sparsamt, måttligt eller rikligt förekommande. I de fall där vattnen ej fanns namngivna på kartor gavs egna namn för att underlätta arbetet. Koordinaterna i Rikets nät har angivits för att man vid eventuella senare uppföljningar ska veta exakt var inventeringen var gjord. I de vatten som finns upptagna i Svenskt sjöregister (SMHI 1983) har de koordinater som betecknar vattnen där noterats i tabellen. För de andra har egna koordinater bestämts utifrån MapInfo.

9 Bild 4. Matta av grodrom i Risöpölarna, Stackgrönnan. 2.3 Inventering av mindre vattensalamander Den mindre vattensalamanderns existens fanns sedan tidigare noterad inom kommunen från ca sju lokaler. Minst en av de fyra i Inre Ursviken har fyllts igen och blivit en lekplats. I en vid Storberget, Djupgroven utanför Boliden inventerades under tre års tid i början av talet utan resultat och lokalen vid norra Trollkläppen utanför Skellefteå tycktes så svår att hitta igen att tid ej avsattes till detta. Den kända lokalen, Storkärret, ingår numera i Blylodmyrans naturreservat och kollades aldrig upp men förekomsten var god vid ett flertal tidigare inventeringar under 1980-talet.(Elmberg 1995, Elmberg & Ericsson 1983). Inledningsvis inventerades en av de kända fyndplatserna i Inre ursviken för att se om det fortfarande fanns individer kvar där, hur de såg ut samt om metoden att håva fungerade. Sedan undersöktes lämpliga vatten i närheten och i liknande områden i syfte att finna nya lokaler. De nya vatten som kontrollerades valdes utifrån närhet till redan kända populationer. En annan viktig faktor är att vattnet ska vara naturligt fiskfritt ( Stefan Andersson pers. com.). Lämpliga vatten valdes ut med MapInfo. Även små vatten som ej fanns med på kartor utan upptäcktes i fält undersöktes. Bild 5. Håvning efter mindre vattensalamander i lokal 2 i Inre Ursviken 1/ salamandrar hittades.håvade gjorde Åsa Isaksson. Foto: Erik Stenlund.

10 Under den första delen av inventeringen, i slutet av maj och början av juni, håvades efter vuxna salamandrar i lekvattnen under lekperioden. Håvningen koncentrerades till den norra stranden men då det var möjligt håvades hela vattnet eller tills dess salamanderförekomst bekräftats. Att den norra sidan prioriterades beror på att den har solinstrålning under en större del av dagen och vattet blir därför något varmare där (Stefan Andersson pers. com.). Om en salamander fångats i håven avbröts inventeringen på den platsen så att de fick vara i fred. En enkel beskrivning av lokalen gjordes också (bilaga 2). Senare, från början till mitten av juli sattes aktivitetsfällor ut för att fånga yngel. Dessa var tillverkade av PET- flaskor och när ynglen simmar in i dem har de svårt att ta sig ut igen. Även vid detta tillfälle gjordes en enkel beskrivning av vattnet i särskilda protokoll (bilaga 3). Fällorna sattes ut mitt på dagen och vittjades på förmiddagen följande dag. Ungefär 10 fällor placerades ut i vattnet som skulle undersökas. De placerades horisontellt på botten nära vegetationen. I större vatten placerades fällorna på nordsidan av samma anledning som vid håvningen. De yngel som fångades artbestämdes enligt Elmberg och Ericsson (1983). För en utförlig beskrivning av fällorna och hur man tillverkar dem se bilaga 4. 3.RESULTAT & SAMMANFATTNING 3.1 Kräldjur och vanlig padda Kopparödlan lever i vår kommun i utkanten av sitt utbrednings område. I Elmberg (1995) finns en sammanställning över kända lokaler i Norrland. Två av dessa finns inom Skellefteå kommun, Aspliden längs Byske älvens södra sida och Slyberget vid Bygdsiljum. Vid rundfrågningen i samband med denna rapport dök bara en ny observation upp. Denna var från Lugnet, Bygdsiljum där kopparödlor setts vid några tillfällen tidigare år dock ej i sommar (Anna och David Lindmark pers com). Skogsödlan förekommer allmänt i hela kommunen och tycks ha ökat som en följd av de stora öppna ytor som det moderna skogsbruket skapat. (Elmberg 1995) Även för denna art har under sommaren ett flertal muntliga rapporter om skogsödlor inkommit från ett flertal håll i kommunen. Det är inte troligt att vanlig snok finns i kommunen. Enstaka individer som rapporterats från platser norr om Medelpad kan ha varit ormar som t ex följt med transporter från sydligare områden och efter ett tag dött utan att fortplanta sig. Inga av dessa ormar är dock noterade inom Skellefteå kommun. (Elmberg 1995) De individer som misstänkts vara snokar har inom vår kommun alltid visat sig vara svarta exemplar av huggorm (Elmberg 1995). Under sommaren 2001 tycks det som om huggormarna varit vanligare än tidigare år men detta kan kanske bero på att författaren av denna rapport lyssnat mer efter kräldjursobservationer än tidigare somrar samt att människor varit villigare att rapportera om ormar de sett. Hur som helst har huggormarna inte på något sätt saknats under denna sommar. Den enda art av groddjuren som ej undersöktes närmare var den vanliga paddan då de är vanliga och tiden inte räckte till. Under inventeringarna av grodor och mindre vattensalamander påträffades dock vid ett flertal tillfällen paddor och paddyngel. I Haratjärn och Dödmanstjärn påträffades ett stort antal lekande paddor.

11 Bild 6. Paddor under leken. Haratjärn, Ursviken. 3.2 Grodinventeringen I de 23 st tätortsnära småvatten som inventerades (tabell 1) kunde grodförekomst konstateras i 8 fall (lokal 5,6,7,10,11,15,20,23). I sju av dessa hittades rom och i ett fall hördes grodor spela (lokal 23). Sex vatten var så svårinventerade att eventuell förekomst av grodor eller rom inte kunde bekräftas (lokal 1,2,12,13,17,21). I dessa fall har förekomst av rom markerats med ett frågetecken i tabellen nedan. För objekt 20, där grodförekomst noterats genom ljud, gick det ej att ta sig ut till vattenspegeln för att ta reda på om rom fanns.

12 Tabell 1: En tabellsammanfattning över de vatten som inventerades med avseende på grodor i maj X och Y är koordinater i Rikets nät. För objekt 2, 3, 10, 11, 12, 13, 20, 21 och 23 är koordinaterna angivna enligt Svenskt sjöregister (SMHI 1983). Med vegetation avses vattenvegetation i strandzonen, kolumnen strömt betyder ett kryss att vattnet strömmar och dåligt ljus avser insläppsmängden solljus under dagen. Med skarp strandtyp menas strändernas övergång i vattnet och som ofta dessutom är stenig/ grusig. Sista kolumnen visar vilka vatten som var så svårinventerade att grodförekomst inte kunde kontrolleras. För Rovön står det var. i flera kolumner, detta då lokalen varierar mycket beroende på var man befinner sig. Vatten 1 Törnäsviken ? Lite x Grund x 2 Hamptjärnen ? Rik Grund x 3 Kyrksjön, Lövånger Medel Skarp 4 Damm, Bureå ? x Skarp 5 S. Tuvan, Ske-å x Rik Grund 6 Risöpölarna, Stackgrönnan x Rik Grund 7 Rudtjärnen, Ske-hamn x Rik Grund 8 Fågeldamm, Ske-hamn Nej Skarp 9 Lilltjärnen, Ske-hamn Nej Skarp 10 Storhamptjärn, Ske-hamn x Rik Grund 11 Haratjärn, Ursviken x Rik Grund 12 Inre viken, Ursviken ? Rik Grund x 13 Yttre viken, Ursviken ? Rik Grund x 14 Tuvapölen, N.Tuvan Lite x Grund 15 Hedensbynpölen x Rik Grund 16 Nordanå, Ske-å Nej Skarp 17 Rovön, Ske-å var. var. var var. 18 Kolonilottspölarna, Ske-å Nej x Skarp 19 Damm Alhem, Ske-å Nej? 20 V. Vitbergstjärnen, Ske-å ? x Rik Grund x 21 Ö. Vitbergstjärnen, Ske-å ? Rik Grund x 22 Kallepölen, Vitberget, Ske-å ? Rik Grund x 23 Dödmanstjärn, Ske-å x Rik Grund x Gemensamt för de vatten som hyser grodor tycks vara att de är vegetationsrika, ej strömmande vatten med grunda stränder och stort inflöde av solljus. Detta stämmer med vad man kan läsa i litteraturen om hur man ska anlägga dammar åt grodor (Malmgren 1999).

13 I de fall där inga spår av grodor påträffats är: Törnnäsviken (lokal 1) ett skuggigt vatten som delvis i norra kanten var svårinventerat men annars låg i en mörk svacka där vattnet såg relativt dött ut Kyrksjön (lokal 3) ett större vatten med ganska skarpa kanter och mycket båtbryggor på nordsidan. Dessutom blåste det mycket och det fanns både regnbåge och bäckröding inplanterat. Tuvapölen (lokal 14) ett brunt vatten (järnoxid?) som såg dött ut förutom förekomsten av kabbleka. Fågeldammen i Skelleftehamn, Lilltjärnen, Nordanå och Kolonilottspölarna är fyra fågeldammar (lokal 8, 9, 16, 18) vilket inte erbjuder någon gynnsam grodmiljö. Detta då vattenvegetation saknas, stränderna är branta och i vissa fall kantade med stenar eller stockar. Dessutom skulle eventuellt änderna förstöra rommen. Dammen Alhem (lokal 19) är en torrlagd, konstgjord damm. Kallepölen (lokal 22) är en pöl som eventuellt torkar ut sommartid. Dammen i Bureå (lokal 4) översvämmas vårtid av Bureälven. Bild 7.Platsen där grodorna spelade i västra Vitbergstjärnen. Bilden visar på varför de kan vara svårt att komma nog nära för att räkna grodor och detektera rom. När det gäller de vatten som var svårinventerade (tabell 1) tycks alla utom ett vara lämpliga vatten för grodor. Det som verkar minst lämpligt, Törnäsviken (lokal 1), såg relativt dött ut och ljuset hade problem att tränga ned genom trädkronorna. Eventuellt kan man misstänka andra problem med vattnet, såsom övergödning, då det finns stora jordbruksarealer i närheten. I de andra som ansågs svårinventerade kan man nog anta att grodor finns, det var bara svårt att bekräfta då det ej gick att ta sig nog långt ut för att kunna kontrollera. När det gäller Rovön (lokal 17) så är vissa delar olämpliga platser för grodlek då de är starkt strömmande. Men det finns områden med mer stillastående vatten och under våta somrar kan även eventuellt pölar på sidan av det större vattnet fungera som lekplats för grodor. I Hamptjärnen (lokal 2) sågs något i vattnet som kan ha varit rom men det gick ej att komma nog nära för att definitivt bekräfta detta. Vid en promenad förbi Kallepölen (lokal 22) den 22/ 5 sågs rom i vattnet vilket stöder teorin att grodor ofta finns även i de lämpliga vatten där de ej noterats under inventeringen.

14 Det var omöjligt att göra en bedömning av hur mycket rom som fanns på varje plats pga svårigheter att ta sig ut dit rommen fanns. Då det oftast bara var rommen som återfanns gick det inte att avgöra vilken art av groda som lagt rommen. Därför går det ej att säga något om fördelningen mellan arterna. I det fall där spelljud hördes (lokal 20) rörde det sig dock troligen om åkergroda då det lät som hundar som skällde. De grodyngel som återfanns vid de betade havsstrandängarna i Kågefjärden visar som Elmberg (1995) tidigare noterat att grodor även kan leka i brackvatten. Då bara rom och yngel återfanns kunde dock inte heller i detta fall någon artbestämning ske. 3.3 Inventeringen av mindre vattensalamander Under sommaren 2001 utfördes som tidigare nämnts en inventering i två steg, den 25/5 6/6 håvades ett antal lokaler och den 9-18/7 lades fällor ut. (karta 1, tabell 2). Karta 1. Karta över de lokaler som inventerades med avseende på mindre vattensalamander sommaren De fyra lokaler där salamandrar hittades är markerade med stjärnor och respektive nummer (2, 3, 7, 20). De lokaler där inga salamandrar hittades är markerade med cirklar (32 st).

15 Det var 19 lokaler som besöktes för att håvas. Av dessa var dock 6 st myrar utan vattenspegel. Av de 13 kvarvarande hittades salamandrar på två lokaler. Båda dessa lokaler var dock kända sedan tidigare så håvningen utfördes i de fallen bara som en kontroll att arten fanns kvar samt för att lära hur man skulle gå tillväga vid arbetet. Lokalerna håvades vid ett tillfälle utom lokal 2 som håvades två gånger. Andra håvningen skedde i visningssyfte. I denna lokal återfanns 4 salamandrar varav en romstinn hona och tre hanar i lekdräkt. Hanarna var mellan 6-9 cm och honan ca 7 cm. I lokal 3 återfanns en hane på ca. 8 cm sedan avbröts håvningen då förekomsten var bekräftad. Vissa av lokalerna (nr 4, 5, 9, 12) var svåra att håva då kanterna bestod av myrmark och det var svårt att komma ut till vattenspegeln. Då det var svårt att håva något annat än strandzonen i de större vattnen och det dessutom var för djupt för att håven skulle nå botten var det svårt att avgöra om salamandrar fanns. Bild 8. Foto från lokal 20 på ett salamanderyngel samt ett betydligt större padd- eller grodyngel. Senare på sommaren lades fällor ut för att fånga yngel. 24 platser som sett lämpliga ut i MapInfo samt på kartor besöktes men av dessa var 14 uttorkade eller utan vattenspegel och därmed finns inga yngel heller på platsen (tabell 2). Av de 10 återstående lokalerna fångades salamanderyngel i fällor på två lokaler (nr 7 och 20). Dessa lokaler var tidigare okända som lokaler för mindre vattensalamander. Båda ligger på Rävahusberget vid Kågnäsudden och är små pölar. Den ena (nr 20) finns inte på någon karta utan återfanns av en slump. Den andra (nr 7) håvades i juni utan resultat. De ligger båda två nära vägen mot Storsnäckhamn. I båda lokalerna lades 10 fällor ut. I lokal 7 fångades två yngel och i lokal 20 tre. Bild 9. Lokal för mindre vattensalamander fotat vi två tillfällen sommaren 2001 för att visa på hur mycket vattenmängden skiljer vid olika tidpunkter. Det vänstra fotot togs i samband med håvningen den 6/6 och det högra fotot togs från andra hållet när fällorna hämtades in 12/7. Den stora stenen på bilderna är densamma. Lokalen är nr 7 och ligger på Rävahusberget, Kågnäsudden.

16 Gemensamt för alla de lokaler där salamandrarna påträffades är att det är mycket grunda vattenpölar med fast botten, klart vatten och vegetation i form av t ex gräs- och starrarter. Detta är ju även de typer av vatten som är lättast att håva i och även lätta att placera ut fällor i. På vissa andra lokaler kan kanske den stora vattenvolymen, svårigheter att få ner fällor på botten samt grumligt vatten i fällorna (p g a att de fick fyllas i strandkanten där det lätt slammade) göra att det inte gick att fånga salamandrarna. Man kan alltså inte säga att det inte finns salamandrar i de vatten där de ej påträffades, förutom i de fall där pölarna var helt uttorkade. Alla salamandrar och yngel som fångades släpptes fria direkt de fångats och i vissa fall mätts eller fotograferats. Tabell 2: En sammanfattning över de lokaler där mindre vattensalamander inventerades sommaren X och Y är koordinater i Rikets nät. Där det står nej i kolumnen för salamanderförekomst innebär detta inte nödvändigtvis att salamandrar inte fanns utan bara att de ej påträffades vid inventeringen. I samma kolumn kan man även utläsa om salamandrarna påträffades vid första inventeringen med håv eller vid den andra med fälla. I de fall de fångats med fälla så rör det sig om yngel annars är det adulta individer. nummer Lokal X Y Vattentyp Fisk Salamandrar 1 Inre Ursviken grund barrskog/ gräs nej nej 2 Inre Ursviken grund barrskog/ gräs nej ja, 4 st i håv 3 Inre Ursviken grund barrskog/ gräs nej ja, 1 st i håv 4 Harrbäcksand hygge/sank nej? nej 5 Harrbäcksand hygge/sank nej? nej 6 Harrbäcksand grund/stenig/gräs nej nej 7 Rävahusberget grusig/grund nej ja, 2 st i fälla 8 Rävahusberget myr nej nej 9 Havremyran, Kågnäset grund kärrtjärn nej nej 10 Hällbergstjärnen, Kågnäset grund kärrtjärn nej nej 11 Hovmanstjärnen, Kågnäset grund myrtjärn nej nej 12 Hökärret, Kågnäset grund kärrpöl nej? nej 13 Kågnäset klar,grundskogspöl nej nej 14 Kågnäset grund kärrpöl nej nej 15 Kågnäset myr nej nej 16 Sandviksberget, Kågnäset myr nej nej 17 Sandviksberget, Kågnäset myr nej nej 18 Kågnäset myr nej nej 19 Kågnäset myr nej nej 20 Rävahusberget grusig/grund/veg nej ja, 3 st i fälla 21 Sandviksberget, Kågnäset grop, vegtät nej nej 22 Kalkbrottet klar, veg.fattig nej nej 23 Kalkstenstjärn skogstjärn nej? nej 24 Öltertjärn, Östanbäck myrtjärn, dyig nej? nej 25 Östanbäck uttorkad myrpöl nej nej 26 Östanbäck fd. myr nej nej 27 Skallön uttorkad nej nej 28 Skallön uttorkad nej nej 29 Skallön uttorkad nej nej 30 Skallön uttorkad nej nej 31 Skallön uttorkad nej nej 32 Skallön uttorkad myrpöl nej nej 33 Skallön uttorkad myrpöl nej nej 34 Skallön uttorkad myrpöl nej nej 35 Skallön myr nej nej 36 Skallön myr nej nej

17 4. SLUTSATSER Trots att det varit svårt att få tag i observationer av vissa arter, framförallt kopparödla, så kan det i alla fall konstateras att alla de sju arter som skulle finnas inom kommunen gör det. Den åttonde arten vars existens var tveksam, dvs snoken, har inte kunnat påvisas. Detta kan dock nog ses som naturligt, då den troligen ej trivs på våra nordliga breddgrader. Många av arterna tycks finnas så allmänt att man kan anta att de i dagens läge klarar sig rätt bra. Detta betyder dock inte att de ej ska tas hänsyn till eller att deras förekomst inte måste följas upp i framtiden. Om en förändring i deras livsmiljö sker kan det gå fort att de försvinner. Speciellt måste hot som försvinnande livsmiljöer, i form av t ex småvatten med lämpliga landmiljöer i närheten, samt försurningen tas på allvar. I kopparödlans fall kan man fundera över hur den kommer att klara sig kring Byske älvdal om den där lever som en isolerad population. Hur många är de och hur länge kan de klara sig från inavel om de är få? Grodorna tycks klara sig bra och trivs i närheten av människor så länge deras lekvatten har en passande karaktär. Den lokal som låg på södra Tuvan (nr 5: tabell 1) är en grävd damm på en gård dit grodor inplanterats och stannat kvar i ca 20 år. Detta är dock i dag förbjudet pga fridlysningen men om det finns grodor i närheten och man gräver en lämplig damm så flyttar de dit förr eller senare. Även om den mindre vattensalamandern finns på ett antal platser inom kommunen så finns det kanske en risk att vissa populationer kommer att bli isolerade om deras närmaste grannpopulationer dör ut. Det vore av intresse att finna fler lokaler för salamandrarna så att man kan förhindra exploatering som skulle skada salamandrarna. Detta är dock inte lätt då de visat sig att många av de vatten de trivs i är så små att de ej finns på kartor och förmodligen ofta kan anses som oviktiga vattenpölar som kan fyllas igen eller tömmas på vatten. Ett annat hot är om fisk tillåts planteras i vatten där det finns mindre vattensalamandrar. Man måste alltså se till de kända lokalerna så att de ej förstörs, gärna söka fler lokaler och samtidigt kolla upp om salamandrar finns i vatten som på något sätt ska exploateras. Slutligen verkar det som om allmänheten är väldigt okunniga om det faktum att alla grod- och kräldjur är fridlysta och vad detta innebär. Om denna information kunde spridas bättre så vore det av stort värde. Dessutom vore det av stort värde om förekomst av mindre vattensalamandrar och kopparödlor kunde rapporteras till Bygg- och miljökontoret.

18 5.REFERENSER Ahlén, I., Andrén, C. & Nilson, G. 1995: Utarbetad av Artdatabanken och utgiven av Naturskyddsföreningen. Bernergård, E. 2001: Grodor Elmberg, J. 1995: Grod- och kräldjurens utbredning i Norrland. Natur i norr 14(2): Elmberg, J. & Ericsson, S. 1983: Skratttabbarn - om mindre vattenödlan, Triturus vulgaris (L.) i Västerbottens län. Natur i norr 2 (1983). Johansson, C 2001: Huggorm (Vipera berus). begy.edu.sandiken.se/ekologi/reptiler/huggorm.htm Naturvårdsverket 2001: Fridlysta arter Norling, H. 2001: Salamandrar- långt ifrån några ödlor. zoonen.com/terrarie/salamandrar.html Nyström, M. 2001: Skogsödla (Lacerta vivipara). begy.edu.sandviken.se/ekologi/reptiler/skogsodla.htm Malmgren, J. 1999: Att anlägga en damm för groddjur- naturvård i praktiken Olsson, C. & Wiklund, J. 1999: Västerbottens fåglar. Umeå. Utgiven på uppdrag av Västerbottens ornitologiska förening. Sjöholm, C. 2001: Mindre vattensalamander, Triturus vulgaris SMHI. 1983: Svenskt sjöregister. Norrköping. Utgiven på initiativ av Sveriges Meterologiska och Hydrologiska institut (SMHI) och Statens Naturvårdsverk (SNV). Pers. com. Andersson Stefan. ekologi och geovetenskap, Umeå universitet Elmberg Johan. Högskolan i Kristianstad Lindmark David och Anna. Lugnet, Bygdsiljum

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Rapport 2011:1 Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Park och naturförvaltningen December 2011 Inventering: Jörgen Arvidsson, Göteborgs Herpetologiska

Läs mer

Inventering av amfibier

Inventering av amfibier Inventering av amfibier 2001 gjordes en inventering av groddjur på Kvarnby golfklubb. De arter som påträffades var ätlig groda samt rom och vuxna djur av åkergroda, vanlig groda och vanlig padda. 2012

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

KULLABERG LANDLEVANDE RYGGRADSDJUR FOTOGUIDE NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN

KULLABERG LANDLEVANDE RYGGRADSDJUR FOTOGUIDE NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN Kullaberg ligger ytterst på Kullahalvön i nordvästra Skåne, mellan Skälderviken och norra inloppet till Öresund. Vägförbindelserna dit är bra med goda anknytningar till E4 och

Läs mer

INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ

INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...1 METOD...1 ARBETSBESKRIVNINGAR...1 RESULTAT...3 HÄNSYN OCH SKÖTSELINFORMATION...5 OBSERVERADE ARTER...6 LITEN

Läs mer

Stockholms nya groddammar

Stockholms nya groddammar Stockholms nya groddammar Projektet Tretton groddammar har under vårvintern 2007 anlagts runt om i Stockholm. Initiativet till projektet togs av Stockholms stads Idrottsförvaltning. Projektet har utförts

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Småbiotoper. inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv. Miljö 2009:2. Februari 2009

Småbiotoper. inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv. Miljö 2009:2. Februari 2009 Småbiotoper inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv Februari 2009 Miljö 2009:2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Syfte... 4 Arbetssätt och bedömning... 4 Resultat... 5 Betesmarker...

Läs mer

Större vattensalamander. småvattnens hotade drake

Större vattensalamander. småvattnens hotade drake Större vattensalamander småvattnens hotade drake Den här broschyren är framställd av Länsstyrelsen i Örebro län inom Åtgärdsprogram för hotade arter. Publikationsnummer Länsstyrelsen i Örebro län: 2008:12

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Beställare: Rapportdatum: 2012-05-31 Rapporten citeras: Projektledare: Inventering: Rapportförfattare: Foton: Kvalitetsgranskning: Övriga medverkande: Omslagsfoto:

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

GRODANS ÅR. Faunaväkteriet uppmärksammar SVERIGES GRODDJUR Amphibia

GRODANS ÅR. Faunaväkteriet uppmärksammar SVERIGES GRODDJUR Amphibia GRODANS ÅR Faunaväkteriet uppmärksammar SVERIGES GRODDJUR Amphibia OM GRODDJUR Groddjur fascinerar Att följa hur snabbsimmande yngel i vatten genomgår förvandlingen till landlevande varelser är att uppleva

Läs mer

Inventering av Större vattensalamander i Gäddeholm

Inventering av Större vattensalamander i Gäddeholm TURGOR HENRIK DAHL AB Inventering av Större vattensalamander i Gäddeholm PÅ UPPDRAG AV VÄSTERÅS STAD VIKTORIA KARLSSON 2014-04-19 Turgor Henrik Dahl AB, 2013 Strandvägen 28 725 92 Västerås Rapportförfattare

Läs mer

Inventering av stor vattensalamander och strandpadda i Lysekils kommun Svante Hultengren, Per Ingvarsson & Claes Andrén 2011

Inventering av stor vattensalamander och strandpadda i Lysekils kommun Svante Hultengren, Per Ingvarsson & Claes Andrén 2011 Inventering av stor vattensalamander och strandpadda i Lysekils kommun Svante Hultengren, Per Ingvarsson & Claes Andrén Naturcentrum AB Naturinventeringar Naturcentrum AB, Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund

Läs mer

Återinventering av grönfläckig padda (Bufo viridis) på Gotland 2007. Rapporter om natur och miljö nr 2008: 8

Återinventering av grönfläckig padda (Bufo viridis) på Gotland 2007. Rapporter om natur och miljö nr 2008: 8 Återinventering av grönfläckig padda (Bufo viridis) på Gotland 2007 Rapporter om natur och miljö nr 2008: 8 Återinventering av grönfläckig padda (Bufo viridis) på Gotland 2007 MICAEL SÖDERMAN Omslagsbild:

Läs mer

En dag i våtmarken. Det var ett gäng glada ungdomar som träffades vid Alhagens parkering den första riktiga skoldagen på terminen.

En dag i våtmarken. Det var ett gäng glada ungdomar som träffades vid Alhagens parkering den första riktiga skoldagen på terminen. Alhagens våtmark är 32 hektar stort. Våtmarken börjades att byggas 1997 för att vattnet behövdes renas mer. Det finns en 6km lång gång väg igenom hela våtmarken som man kan gå om man vill se växter och

Läs mer

Grodor ur ett skånskt perspektiv. Fladdermöss i Skåne

Grodor ur ett skånskt perspektiv. Fladdermöss i Skåne Grodor ur ett skånskt perspektiv Fladdermöss i Skåne 1 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: Grodor ur ett skånskt perspektiv Länsstyrelsen Skåne Per Nyström, Marika Stenberg och

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika

Läs mer

Nature. Artbevarande & Foto. Ny uppdaterad rapport: Större vattensalamander vid Skälläckeröd/Tjöstelsröd

Nature. Artbevarande & Foto. Ny uppdaterad rapport: Större vattensalamander vid Skälläckeröd/Tjöstelsröd Ny uppdaterad rapport: Större vattensalamander vid Skälläckeröd/Tjöstelsröd Till Miljö och Stadsbyggnadskontoret Uddevalla kommun Varvsvägen 1 451 81 Uddevalla Telefon: 0522-69 73 30 Mobil: 0706-89 61

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

7 Etologi hur gör djur?

7 Etologi hur gör djur? 7 Etologi hur gör djur? 7.1 1 En etolog studerar beteenden 2 Studera ett husdjur 3 Även små djur beter sig 4 Rädda sig den som kan 5 Vart flyttar fåglarna? OH1 Fåglarnas flyttningar 6 Olika typer av beteenden

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Ett rikt och nära djurliv: Miljöövervakning av groddjur i och nära tätort Rapport 2009:1 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

Bakgrund. Metod. arter som. Vattenmiljöerna som. dammen bedömde inte heller. Tyréns AB.

Bakgrund. Metod. arter som. Vattenmiljöerna som. dammen bedömde inte heller. Tyréns AB. Inventering av Alnarpsån och Stations sdammen i Åkarp med avseendee på skyddsvärda arterr i vattenmiljöer. Marika Stenberg, Pia Hertonsson och Per Nyström, På uppdrag av Tyréns AB, augusti 2011 Bakgrund

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Ficklampornas ljuskäglor fladdrar och glöder ut

Ficklampornas ljuskäglor fladdrar och glöder ut Det våras för salamandrarna i Stockholm övervakning och återintroduktion av större vattensalamander i stadsdelen Bromma Stort lokalt engagemang hos boende och skolelever i Brommas villaområden har visat

Läs mer

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

Nyström, P., Hertonsson, P., Pärlklint, L.-G., & Stenberg, M. (2012) Arbetsberedning för återstående åtgärder i Bråån. På uppdrag av Strabag AB.

Nyström, P., Hertonsson, P., Pärlklint, L.-G., & Stenberg, M. (2012) Arbetsberedning för återstående åtgärder i Bråån. På uppdrag av Strabag AB. 2012 Stenberg, M., Nyström, P. & Hertonsson, P.(2012) Verksamhetsberättelse för arbetet med hotade groddjur i Skåne 2012. På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne. Åbjörnsson, K. & Stenberg, M (2012) Översiktlig

Läs mer

Inventering av Strandpadda (Bufo calamita) 2012 på Balgö och inom Varbergs kust Matilda Larsson Examensarbete vid Halmstad Högskola Sommar-2012 15hp

Inventering av Strandpadda (Bufo calamita) 2012 på Balgö och inom Varbergs kust Matilda Larsson Examensarbete vid Halmstad Högskola Sommar-2012 15hp EXAMENSARBETE Inventering av Strandpadda (Bufo calamita) 2012 på Balgö och inom Varbergs kust Matilda Larsson Examensarbete vid Halmstad Högskola Sommar-2012 15hp Innehåll Introduktion... 3 Historik...

Läs mer

HERPETOLOGISK INVENTERING PÅ FÅGELBRO, VÄRMDÖ KOMMUN

HERPETOLOGISK INVENTERING PÅ FÅGELBRO, VÄRMDÖ KOMMUN HERPETOLOGISK INVENTERING PÅ FÅGELBRO, VÄRMDÖ KOMMUN Torbjörn Peterson Juni 2006 Torbjörn Peterson Slutrapport Pyrolavägen 37 181 60 Lidingö 2006-06-26 08-766 06 35 Ann Hagström, Värmdö kommun HERPETOLOGISK

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Den extremt hotade strandärtmotten på ett Strandvialblad i Sandö. Sandstränderna i området är insekternas habitat I Skärgårdshavet bl.a. på Sandö

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Nils Lundquist 2012. Strategisk plan för nyanläggning och restaurering av grodvatten på Revingefältet

Nils Lundquist 2012. Strategisk plan för nyanläggning och restaurering av grodvatten på Revingefältet Strategisk plan för nyanläggning och restaurering av grodvatten på Revingefältet Av: Nils Lundquist 1 Innehåll Nils Lundquist 3 Bakgrund Artbeskrivning för strandpadda och lökgroda 5 Revingefältet Tidigare

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT 1(3) Naturvårdsenheten Jennie Niesel Borås Stad Miljöskyddskontoret Att. Jenny Pleym 501 80 BORÅS Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT Beviljade projekt Länsstyrelsen

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

växter och djur i Sverige

växter och djur i Sverige Fridlysta växter och djur i Sverige Fridlysning av växter och djur Fridlysning innebär att det är förbjudet att plocka, fånga, döda, eller på annat sätt samla in eller skada vissa växter och djur. Om det

Läs mer

Herpetofaunan på Lidingö, Björkskär och Lilla Nassa. Habitat, Vandring, Hot och Naturvård en 40-årig studie.

Herpetofaunan på Lidingö, Björkskär och Lilla Nassa. Habitat, Vandring, Hot och Naturvård en 40-årig studie. Herpetofaunan på Lidingö, Björkskär och Lilla Nassa. Habitat, Vandring, Hot och Naturvård en 40-årig studie. Bild 1. Större vattensalamander (Triturus cristatus), hona. Torbjörn Peterson Levande Lidingö

Läs mer

Pälsvård och klippning av Curly Coated Retriever

Pälsvård och klippning av Curly Coated Retriever Pälsvård och klippning av Curly Coated Retriever av Hannie Warendorf (översättning Millan Ericsson) Hur ska de se ut? För Curly Coated Retriever är pälsen en mycket viktig del. Pälsen är ju t.o.m. omnämnd

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn Solskyddsfaktorer Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn Vad har träd och buskar med cancer att göra? Hudcancer är idag den vanligaste cancerformen i Sverige. Medan dödssiffrorna minskar för

Läs mer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Peter Nolbrant 2010 02 26 Miljöerna sträcker sig ofta längs längre sträckor längs vattendragen och

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

NATURINVENTERING OCH INVENTERING AV STÖRRE VATTENSALAMANDER VID TÅNGANE, TANUMS KOMMUN

NATURINVENTERING OCH INVENTERING AV STÖRRE VATTENSALAMANDER VID TÅNGANE, TANUMS KOMMUN NATURINVENTERING OCH INVENTERING AV STÖRRE VATTENSALAMANDER VID TÅNGANE, TANUMS KOMMUN Linda Andersson Rio Kulturkooperativ September 2012 1 Innehåll Uppdrag och bakgrund 3 Metod 4 Arkivstudie - Skyddade

Läs mer

Allemansrätten en unik möjlighet

Allemansrätten en unik möjlighet 1 Allemansrätten en unik möjlighet Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Du använder dig av allemansrätten

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Sola lite lagom isommar!

Sola lite lagom isommar! Sola lite lagom isommar! Tips för dig som vill bli brun, men inte bränd. Att vara på stranden och känna det flödande solljuset värma ens kropp. För många av oss är det en lyckokänsla som vi bara får uppleva

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Inventering av hasselmöss och sällsynta paddor m. fl. groddjur vid Prästens badkar, Vik

Inventering av hasselmöss och sällsynta paddor m. fl. groddjur vid Prästens badkar, Vik Inventering av hasselmöss och sällsynta paddor m. fl. groddjur vid Prästens badkar, Vik Jon Loman, Rana Konsult Spelande strandpaddehane 2009 07 06 Bakgrund och syfte I samband med behandling av planförslag

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Biologisk mångfald på våra motorbanor Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011 En olydig valp Det var en varm dag fram på höstkanten. I en bil satt den lilla jack russell-valpen Puzzel. Hon var en terrier och rätt så envis av sig. När dörren öppnades slank hon snabbt ut. Tyst som

Läs mer

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk Åldersbestämning av fisk Fiskar är växelvarma djur och de växer i längd under hela sitt liv. Tillväxten följer årstidsväxlingarna. Under sommaren är tillväxten snabb och det

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Till svenska av Kami Anani Korrektur av Irene Elmerot, red.språkkonsult www.red.se Omslagsbild av Takahiro Asano Omslagsformgivning av Triturus HB Satt

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Golfbanan som våtmarksresurs Manual för att främja biologisk mångfald i dammar och småvatten på golfbanan

Golfbanan som våtmarksresurs Manual för att främja biologisk mångfald i dammar och småvatten på golfbanan Golfbanan som våtmarksresurs Manual för att främja biologisk mångfald i dammar och småvatten på golfbanan Framtagen av Johan Colding och Stefan Lundberg i samarbete med The Scandinavian Turfgrass and Environment

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE

Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE Ormar som hugger blixtsnabbt. Vargar som ylar i natten. Björnar som ryter. Fästingar som biter sig fast Ska man vara rädd för dem? Nej då! Du behöver

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer