Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001"

Transkript

1 Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001 Åsa Isaksson Bygg- & miljökontoret Skellefteå kommun

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.1 Inledning Arternas situation i Skellefteå kommun Groddjur Vanlig groda (Rana temporaria) Åkergroda (Rana alvaris) Vanlig padda (Bufo bufo) Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris) Kräldjur Kopparödla (Anguis fragilis) Skogsödla (Lacerta vivipara) Snok (Natrix natrix) Huggorm (Vipera berus) Utförande Kräldjur och vanlig padda Inventering av vanlig groda och åkergroda i tätortsnära småvatten Inventering av mindre vattensalamander Resultat och sammanfattning Kräldjur och vanlig padda Grodinventeringen Inventeringen av mindre vattensalamander Slutsatser Referenser 15. Bilaga 1. Protokoll för inventering av groddjur i tätortsnära småvatten. 2. Inventering av mindre vattensalamander. Håvningsprotokoll. 3. Inventering av mindre vattensalamander. Protokoll för aktivitetsfällor. 4. Tillverkning av aktivitetsfällor för mindre vattensalamander. Foto: Erik Stenlund, Bygg- och miljökontoret, bild 5 annars Åsa Isaksson.

3 1.INLEDNING Det finns flera anledningar till att man inventerar grod- och kräldjur: Man vill skydda biodiversiteten. Utbredningen av många arter är dåligt känd. Vattenupptaget hos amfibier sker genom huden vilket gör dem mycket känsliga för förekomst av miljögifter i vatten. De kan därför användas som indikatorarter på så sätt att de försvinner när vattenmiljön försämras. De är även bra som indikatorer på habitatförlust då de behöver olika miljöer för olika delar av deras årscykel. Om de förlorar ett av dessa habitat eller för stora vandringshinder uppkommer kan hela populationer försvinna. Detta arbete utfördes under sommaren 2001 på uppdrag av Bygg- och miljökontoret i Skellefteå. Information om alla grod-och kräldjursarter samlades in via litteraturstudier, samtal med kunniga personer samt genom två inventeringar som utfördes under sommaren. Den första inventeringen gällde grodor. Både vanlig groda och åkergroda är vanligt förekommande i hela kommunen och en heltäckande inventering skulle bli alldeles för omfattande. Då den största risken för exploatering och annan påverkan på grodorna och deras livsmiljöer föreligger i närheten av tätbebyggda områden gjordes i stället en inventering i tätortsnära småvatten. Inventeringen av mindre vattensalamander utfördes på två olika sätt och vid två olika tider under sommaren Ena gången håvades lämpliga vatten efter vuxna individer och den andra gången lades fällor ut för att fånga yngel. Till vår hjälp vid planeringen hade vi Johan Elmberg, Högskolan i Kristianstad och Stefan Anderssson, Umeå universitet som via mail och telefonkontakt gav många bra tips och ideer. 1.1 Arternas situation i Skellefteå kommun I Skellefteå kommun finns sju, (kanske åtta, snok?), av Sveriges totalt 19 olika grod- och kräldjur. Några av arterna är allmänt förekommande inom kommunen medan andra är mer sällsynta. (Ahlén et al. 1995) Alla grod- och kräldjur är fridlysta från 1/ Det är därmed förbjudet att skada, döda, fånga eller på annat sätt insamla dessa arter. Det gäller även deras ägg, rom, larver och bon. Huggorm får dock fångas och flyttas från tomtmark eller, om inte det går och ingen annan utväg finns, avlivas. När det gäller grodor, paddor och mindre vattensalamander får ägg, rom, yngel och vuxna individer, i begränsad omfattning, insamlas för studier. De ska dock snarast släppas fria på samma plats där de fångades. De vuxna exemplaren får ej flyttas från platsen. Fridlysningen grundar sig på olika saker för olika arter. Vissa fridlyses för att de av okunskap och ovilja dödas eller skadas medan internationella överenskommelser såsom FN:s Bernkonvention och EU:s habitatdirektiv gjort att t ex den tidigare oskyddade åkergrodan blivit fridlyst. (Naturvårdsverket 2001)

4 1.2 Groddjur Groddjuren skiljs åt från övriga ryggradsdjur genom att de: andas genom huden. För att det ska fungera krävs att huden är fuktig vilket underlättas genom att ett slem produceras i speciella körtlar i huden och förhindrar avdunstning. de får i sig vätska med födan och dricker därmed aldrig. de saknar amnion, en vätskefylld säck som omger fostren. Detta gör att äggen måste ligga i vatten. Bild 1. Grodrom i Hedensbynpölen. Groddjur är dessutom växelvarma, dvs deras temperatur beror av omgivningens temperatur. De har en yttre befruktning och äggen läggs i vatten. Groddjur är amfibier vilket innebär att de lever både på land och i sötvatten. Som yngel är de väldigt fisklika med gälar, svans och utan ben. Under utvecklingen till vuxna växer ben ut samtidigt som svans och gälar tillbakabildas. (Bernergård 2001) I vår kommun representeras groddjuren av vanlig groda, åkergroda, vanlig padda och mindre vattensalamander. Trots att arterna än i dag är mer eller mindre allmänt förekommande kan förändringar i jord- och skogsbruk samt exploatering och dikningar av våtmarker utgöra hot mot arterna på lång sikt (Ahlén et al. 1995) Vanlig groda (Rana temporaria) Den vanliga grodan kan bli upp till 10 cm och trivs i skiftande miljöer såsom fuktiga marker i blandskog och kring småvatten i så gott som hela landet. Den leker under maj månad och spellätet, som påminner om knarrande läder, kan höras hundratals meter. (Ahlén et al. 1995) Under lekperioden trivs den vanliga grodan bäst i vegetationsrika sjöar där vattnet ej strömmar (Elmberg 1995). Dess färg är grå, brun, skär, grön eller gul med mörkare fläckar och ljus undersida. Arten är svår att skilja från åkergrodan. Under leken blir hanens strupe blåaktig. (Ahlén et al. 1995) Den vanliga grodan leker, inom vår kommun, ungefär kring 12:e-15:e maj vid den norra stranden av små vatten och är mest aktiv varma kvällar mellan kl (Stefan Andersson pers. com.).

5 1.2.2 Åkergroda (Rana alvaris) Den något mindre åkergrodan, upp till 8 cm, finns i hela landet utom i fjällen och är mer dominant i norra Sverige. Den finns i våta ängs- och skogsmarker samt kring kärr, ofta på samma ställen som vanlig groda. Åkergrodan har något spetsigare nos än den vanliga grodan och ibland ett ljust ryggband. Under leken blir hanen helt eller delvis blå. Spellätet påminner om avlägset skällande hundar. (Ahlén et al. 1995) Tidpunkten för lek stämmer, liksom vad gäller platsen för leken, väl överrens med vanlig groda (Stefan Andersson pers. com.). Åkergrodan är mer tålig mot försurning än andra svenska amfibier (Ahlén et al. 1995) Vanlig padda (Bufo bufo) Den vanliga paddan kan bli ända upp till 15 cm och finns i nästan hela Sverige. Den är brun och har en vårtig hud med körtlar. Förutom under lekperioden, då arten är aktiv under hela dygnet, är den främst nattaktiv. (Ahlén et al. 1995) Paddorna skiljs från grodorna genom deras kompaktare kropp och kortare ben samt deras tjocka och vårtiga hud. (Bernergård 2001) Den lever i alla typer av skogs-, myr- och åkermark men under lekperioden söker den sig till vatten såsom sjöar, tjärnar, blöta myrhål och även strömmande vatten (Elmberg 1995). Spellätena är relativt kraftiga och hörs långt. Det är ett upprepat, aningen metalliskt rråp som ofta blandas med avvärjningsläten hanar emellan. (Ahlén et al. 1995) I norra Västerbotten leker de under en kort period kring den 25 maj (Stefan Andersson pers.com.). Bild 2. Padda som simmar i Haratjärn, Ursviken Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris) (se bild på framsidan) Till skillnad från grodor och paddor tillhör den mindre vattensalamandern stjärtgroddjuren då den aldrig förlorar sin stjärt och ibland inte heller sina gälar (Norling 2001, Bernergård 2001). Denna art kallas även mindre vattenödla men olika lokala namn såsom skrattabbarn, tallabborre och trollfisk förekommer också. Den blir som vuxen 7-10 cm och är brunaktig i färgen. Under lekperioden växer det ut en kam längs ryggen som sedan tillbakabildas. Honan har under samma period mörka strimmor genom ögonen. Arten finns i nästan hela Sverige med en trolig nordgräns genom Västerbotten och södra Lappland. De trivs i fuktiga miljöer

6 och i Västerbottens län tycks artens fortlevnad förutsätta att fiskbestånd saknas i lekvattnet då salamanderynglen annars prederas hårt av fisk. Observationer från vår kommun kommer främst från Bolidentrakten och Inre Ursviken. (Elmberg & Ericsson 1983) I Skellefteå kommun leker de under de två första veckorna i juni (Stefan Andersson, pers. com.). Honan gömmer sedan de äggen ett och ett i lekdammen. Det tar sedan 2-3 månader innan äggen blivit vattenlevande yngel som sedan metamorfoserat (utvecklats) till salamandrar och gått upp på land. I norrland förekommer ibland, neoteni, dvs att djuren blir könsmogna utan att ha metamorfoserat fullt ut och då t ex har kvar yttre gälar. Larverna är ca 4 cm stora och frambenen utvecklas före bakbenen dvs tvärt om mot hos grodorna (Elmberg & Ericsson 1983). Under den del av livet då de lever på land finns de under stenar och stockar i fuktiga marker och äter t ex maskar och andra småkryp. De blir inte könsmogna förrän i 3- års åldern. (Sjöholm 2001) 1.3 Kräldjur Kräldjuren är mindre beroende av fuktiga miljöer än groddjuren. Detta beror på att deras kroppar täcks av fjäll och plåtar. Även äggen är mer tåliga då de skyddas av hinnor och skal och ej behöver utvecklas i vatten. Hos många av arterna föds levande ungar. Då de är växelvarma och därmed värms upp av omgivningen finns de ofta i torra miljöer som värms upp av solen under dagarna såsom kalhyggen och ängar. De arter som lägger ägg behöver även varma ställen för äggläggningen. (Ahlén et al. 1995) Kopparödla (Anguis fragilis) Denna art som ofta även kallas ormslå eller kopparorm är inte en orm utan en ödla utan ben (Ahlén et al. 1995, Elmberg 1995). Den blir upp till 50 cm lång och varierar i färg mellan grå, brun, guld och silver (Ahlén et al. 1995). Kopparödlan finns i vår kommun längs kusten och ca 60 km in i landet. Rapporterade fyndplatser finns i Burträsk- och Lövångerstrakten, längs Byskeälvens nedre lopp, vid kusten mellan Byske och Åby älv samt vid Bygdsiljum. Däremot saknas fynd mellan Bure- och Byskeälv. (Elmberg 1995) Kopparödlorna lever ett undanskymt liv i vegetationsrika områden såsom betesmarker, skogsgläntor och i komposthögar. Den trivs under stockar och stenar där de äter maskar, sniglar och andra små, ryggradslösa djur. Många dör i trafiken men arten anses ändå ej hotad. (Ahlén et al. 1995) Skogsödla (Lacerta vivipara) Skogsödlan kan bli upp till 17 cm lång och är oftast bruna till färgen. Den förekommer över hela landet i öppna marker och skiftande miljöer både i kultur- och skogslandskap. (Ahlén et al. 1995) Arten är en av dem som anses gynnad av de öppna områden som det moderna skogsbruket skapat (Elmberg 1995). Den äter främst insekter men även t ex maskar och snäckor (Nyström 2001).

7 1.3.3 Snok (Natrix natrix) En snok kan bli upp till 130 cm och är grå till grönaktig i färgen men kan även vara helt svart. Den har två tydliga gula halvmånformade fläckar i nacken. (Ahlén et al. 1995) Norr om Medelpad tycks den endast finnas i enstaka exemplar och inom Skellefteå kommun vet man inte om det finns någon överhuvudtaget. Någon varaktigt reproducerande population har dock aldrig rapporterats härifrån. De exemplar som misstänkts vara snokar har alltid vid närmare kontroll visat sig vara svarta huggormar. (Elmberg 1995) Då snoken lever på grodor och fisk påträffas den ofta nära vattendrag. Den lägger sina ägg på varma platser såsom gödselstackar och komposthögar för att påskynda äggens utveckling. Hoten mot snoken tycks främst vara vår ändrade gödselhantering och i delar av landet även dikning av våtmarker. Snoken är klassad som hänsynskrävande. (Ahlén et al. 1995) Huggorm (Vipera berus) Huggormen blir vanligen upp emot 65 cm och hanarna är grå medan honorna är mer bruna. Dessutom har båda könen ett mörkt sicksack- band längs ryggsidan. Ibland ser man även helt svarta individer. Den förekommer allmänt i hela Sverige och trivs i skiftande kulturlandskap som ger möjlighet till solning. (Ahlén et al. 1995) Huggormen är mer köldtålig än andra ormar och det är den enda orm i Sverige som är giftig. Den lever mest av sorkar och möss. Fortplantning tycks bara ske vartannat till vart tredje år och ungarna föds levande. (Johansson 2001) Även om många dödas i trafiken och av människor så gynnas den eventuellt av kalhyggen med god sorktillgång (Elmberg 1995). De anses därför ej hotade i nuläget (Ahlén et al. 1995). Bild 3. Huggorm

8 2. UTFÖRANDE Som tidigare nämnts utfördes två inventeringar och en kunskapsinsamling, för att täcka in kunskapen om de arter som inte inventerades. 2.1 Kräldjur och vanlig padda För kopparödla och snok, som är svåra att hitta, gjordes ingen egentlig inventering. Observationer samlades i stället in genom att kontakta människor som rör sig mycket i skogen och som har en gedigen kunskap, vilket kan garantera att observationerna är korrekta. Vid dessa samtal frågades även efter kännedom om mindre vattensalamander. Inte heller för vanlig padda, skogsödla och huggorm, som då de förekommer i hela kommunen och ej anses direkt hotade, gjordes någon inventering. Deras förekomst noterades dock om de sågs i samband med inventering av de övriga arterna. 2.2 Inventering av vanlig groda och åkergroda i tätortsnära småvatten Inventeringen utfördes under våren då grodorna leker. De två arterna förekommer ofta på samma ställen och är dessutom svåra att skilja åt både som rom, yngel och adulta. I mitten av maj månad då de leker är de dock lätta att skilja åt då spelljuden låter helt olika. (Ahlén et al. 1995) Båda arterna leker i både stora och små vatten men föredrar de som är vegetationsrika och icke strömmande (Elmberg 1995). Med hjälp av dataprogrammet MapInfo söktes tätortsnära småvatten fram som kunde tänkas vara lämpliga grodbiotoper. Under perioden 10/5-01 till 15/5-01 undersöktes de 23 vattnen genom besök på platsen. Först lyssnades efter grodornas spelljud, om de hördes försökte man lokalisera lekplatsen för att uppskatta hur riklig förekomsten var. Dessutom gjordes försök att artbestämma grodorna utifrån deras läten. Om det inte hördes några spelljud skedde en förflyttning längs den norra stranden för att antingen se grodorna eller hitta deras rom. Slutligen beskrevs vattnet (bilaga 1) utifrån typ och mängd växtlighet i strandzonen, om vattnet strömmade eller inte, om stranden var grund eller om övergången till det öppna vattnet var tvärdjup. Dessutom noterades om ljusinflödet till vattnet var dåligt eller om ljuset bara nådde fram under en kort del av dagen. Från de flesta lokaler togs bilder på vattnet och på eventuella grodor eller rom. Dessutom noterades mängden rom i vattnet, om den var sparsamt, måttligt eller rikligt förekommande. I de fall där vattnen ej fanns namngivna på kartor gavs egna namn för att underlätta arbetet. Koordinaterna i Rikets nät har angivits för att man vid eventuella senare uppföljningar ska veta exakt var inventeringen var gjord. I de vatten som finns upptagna i Svenskt sjöregister (SMHI 1983) har de koordinater som betecknar vattnen där noterats i tabellen. För de andra har egna koordinater bestämts utifrån MapInfo.

9 Bild 4. Matta av grodrom i Risöpölarna, Stackgrönnan. 2.3 Inventering av mindre vattensalamander Den mindre vattensalamanderns existens fanns sedan tidigare noterad inom kommunen från ca sju lokaler. Minst en av de fyra i Inre Ursviken har fyllts igen och blivit en lekplats. I en vid Storberget, Djupgroven utanför Boliden inventerades under tre års tid i början av talet utan resultat och lokalen vid norra Trollkläppen utanför Skellefteå tycktes så svår att hitta igen att tid ej avsattes till detta. Den kända lokalen, Storkärret, ingår numera i Blylodmyrans naturreservat och kollades aldrig upp men förekomsten var god vid ett flertal tidigare inventeringar under 1980-talet.(Elmberg 1995, Elmberg & Ericsson 1983). Inledningsvis inventerades en av de kända fyndplatserna i Inre ursviken för att se om det fortfarande fanns individer kvar där, hur de såg ut samt om metoden att håva fungerade. Sedan undersöktes lämpliga vatten i närheten och i liknande områden i syfte att finna nya lokaler. De nya vatten som kontrollerades valdes utifrån närhet till redan kända populationer. En annan viktig faktor är att vattnet ska vara naturligt fiskfritt ( Stefan Andersson pers. com.). Lämpliga vatten valdes ut med MapInfo. Även små vatten som ej fanns med på kartor utan upptäcktes i fält undersöktes. Bild 5. Håvning efter mindre vattensalamander i lokal 2 i Inre Ursviken 1/ salamandrar hittades.håvade gjorde Åsa Isaksson. Foto: Erik Stenlund.

10 Under den första delen av inventeringen, i slutet av maj och början av juni, håvades efter vuxna salamandrar i lekvattnen under lekperioden. Håvningen koncentrerades till den norra stranden men då det var möjligt håvades hela vattnet eller tills dess salamanderförekomst bekräftats. Att den norra sidan prioriterades beror på att den har solinstrålning under en större del av dagen och vattet blir därför något varmare där (Stefan Andersson pers. com.). Om en salamander fångats i håven avbröts inventeringen på den platsen så att de fick vara i fred. En enkel beskrivning av lokalen gjordes också (bilaga 2). Senare, från början till mitten av juli sattes aktivitetsfällor ut för att fånga yngel. Dessa var tillverkade av PET- flaskor och när ynglen simmar in i dem har de svårt att ta sig ut igen. Även vid detta tillfälle gjordes en enkel beskrivning av vattnet i särskilda protokoll (bilaga 3). Fällorna sattes ut mitt på dagen och vittjades på förmiddagen följande dag. Ungefär 10 fällor placerades ut i vattnet som skulle undersökas. De placerades horisontellt på botten nära vegetationen. I större vatten placerades fällorna på nordsidan av samma anledning som vid håvningen. De yngel som fångades artbestämdes enligt Elmberg och Ericsson (1983). För en utförlig beskrivning av fällorna och hur man tillverkar dem se bilaga 4. 3.RESULTAT & SAMMANFATTNING 3.1 Kräldjur och vanlig padda Kopparödlan lever i vår kommun i utkanten av sitt utbrednings område. I Elmberg (1995) finns en sammanställning över kända lokaler i Norrland. Två av dessa finns inom Skellefteå kommun, Aspliden längs Byske älvens södra sida och Slyberget vid Bygdsiljum. Vid rundfrågningen i samband med denna rapport dök bara en ny observation upp. Denna var från Lugnet, Bygdsiljum där kopparödlor setts vid några tillfällen tidigare år dock ej i sommar (Anna och David Lindmark pers com). Skogsödlan förekommer allmänt i hela kommunen och tycks ha ökat som en följd av de stora öppna ytor som det moderna skogsbruket skapat. (Elmberg 1995) Även för denna art har under sommaren ett flertal muntliga rapporter om skogsödlor inkommit från ett flertal håll i kommunen. Det är inte troligt att vanlig snok finns i kommunen. Enstaka individer som rapporterats från platser norr om Medelpad kan ha varit ormar som t ex följt med transporter från sydligare områden och efter ett tag dött utan att fortplanta sig. Inga av dessa ormar är dock noterade inom Skellefteå kommun. (Elmberg 1995) De individer som misstänkts vara snokar har inom vår kommun alltid visat sig vara svarta exemplar av huggorm (Elmberg 1995). Under sommaren 2001 tycks det som om huggormarna varit vanligare än tidigare år men detta kan kanske bero på att författaren av denna rapport lyssnat mer efter kräldjursobservationer än tidigare somrar samt att människor varit villigare att rapportera om ormar de sett. Hur som helst har huggormarna inte på något sätt saknats under denna sommar. Den enda art av groddjuren som ej undersöktes närmare var den vanliga paddan då de är vanliga och tiden inte räckte till. Under inventeringarna av grodor och mindre vattensalamander påträffades dock vid ett flertal tillfällen paddor och paddyngel. I Haratjärn och Dödmanstjärn påträffades ett stort antal lekande paddor.

11 Bild 6. Paddor under leken. Haratjärn, Ursviken. 3.2 Grodinventeringen I de 23 st tätortsnära småvatten som inventerades (tabell 1) kunde grodförekomst konstateras i 8 fall (lokal 5,6,7,10,11,15,20,23). I sju av dessa hittades rom och i ett fall hördes grodor spela (lokal 23). Sex vatten var så svårinventerade att eventuell förekomst av grodor eller rom inte kunde bekräftas (lokal 1,2,12,13,17,21). I dessa fall har förekomst av rom markerats med ett frågetecken i tabellen nedan. För objekt 20, där grodförekomst noterats genom ljud, gick det ej att ta sig ut till vattenspegeln för att ta reda på om rom fanns.

12 Tabell 1: En tabellsammanfattning över de vatten som inventerades med avseende på grodor i maj X och Y är koordinater i Rikets nät. För objekt 2, 3, 10, 11, 12, 13, 20, 21 och 23 är koordinaterna angivna enligt Svenskt sjöregister (SMHI 1983). Med vegetation avses vattenvegetation i strandzonen, kolumnen strömt betyder ett kryss att vattnet strömmar och dåligt ljus avser insläppsmängden solljus under dagen. Med skarp strandtyp menas strändernas övergång i vattnet och som ofta dessutom är stenig/ grusig. Sista kolumnen visar vilka vatten som var så svårinventerade att grodförekomst inte kunde kontrolleras. För Rovön står det var. i flera kolumner, detta då lokalen varierar mycket beroende på var man befinner sig. Vatten 1 Törnäsviken ? Lite x Grund x 2 Hamptjärnen ? Rik Grund x 3 Kyrksjön, Lövånger Medel Skarp 4 Damm, Bureå ? x Skarp 5 S. Tuvan, Ske-å x Rik Grund 6 Risöpölarna, Stackgrönnan x Rik Grund 7 Rudtjärnen, Ske-hamn x Rik Grund 8 Fågeldamm, Ske-hamn Nej Skarp 9 Lilltjärnen, Ske-hamn Nej Skarp 10 Storhamptjärn, Ske-hamn x Rik Grund 11 Haratjärn, Ursviken x Rik Grund 12 Inre viken, Ursviken ? Rik Grund x 13 Yttre viken, Ursviken ? Rik Grund x 14 Tuvapölen, N.Tuvan Lite x Grund 15 Hedensbynpölen x Rik Grund 16 Nordanå, Ske-å Nej Skarp 17 Rovön, Ske-å var. var. var var. 18 Kolonilottspölarna, Ske-å Nej x Skarp 19 Damm Alhem, Ske-å Nej? 20 V. Vitbergstjärnen, Ske-å ? x Rik Grund x 21 Ö. Vitbergstjärnen, Ske-å ? Rik Grund x 22 Kallepölen, Vitberget, Ske-å ? Rik Grund x 23 Dödmanstjärn, Ske-å x Rik Grund x Gemensamt för de vatten som hyser grodor tycks vara att de är vegetationsrika, ej strömmande vatten med grunda stränder och stort inflöde av solljus. Detta stämmer med vad man kan läsa i litteraturen om hur man ska anlägga dammar åt grodor (Malmgren 1999).

13 I de fall där inga spår av grodor påträffats är: Törnnäsviken (lokal 1) ett skuggigt vatten som delvis i norra kanten var svårinventerat men annars låg i en mörk svacka där vattnet såg relativt dött ut Kyrksjön (lokal 3) ett större vatten med ganska skarpa kanter och mycket båtbryggor på nordsidan. Dessutom blåste det mycket och det fanns både regnbåge och bäckröding inplanterat. Tuvapölen (lokal 14) ett brunt vatten (järnoxid?) som såg dött ut förutom förekomsten av kabbleka. Fågeldammen i Skelleftehamn, Lilltjärnen, Nordanå och Kolonilottspölarna är fyra fågeldammar (lokal 8, 9, 16, 18) vilket inte erbjuder någon gynnsam grodmiljö. Detta då vattenvegetation saknas, stränderna är branta och i vissa fall kantade med stenar eller stockar. Dessutom skulle eventuellt änderna förstöra rommen. Dammen Alhem (lokal 19) är en torrlagd, konstgjord damm. Kallepölen (lokal 22) är en pöl som eventuellt torkar ut sommartid. Dammen i Bureå (lokal 4) översvämmas vårtid av Bureälven. Bild 7.Platsen där grodorna spelade i västra Vitbergstjärnen. Bilden visar på varför de kan vara svårt att komma nog nära för att räkna grodor och detektera rom. När det gäller de vatten som var svårinventerade (tabell 1) tycks alla utom ett vara lämpliga vatten för grodor. Det som verkar minst lämpligt, Törnäsviken (lokal 1), såg relativt dött ut och ljuset hade problem att tränga ned genom trädkronorna. Eventuellt kan man misstänka andra problem med vattnet, såsom övergödning, då det finns stora jordbruksarealer i närheten. I de andra som ansågs svårinventerade kan man nog anta att grodor finns, det var bara svårt att bekräfta då det ej gick att ta sig nog långt ut för att kunna kontrollera. När det gäller Rovön (lokal 17) så är vissa delar olämpliga platser för grodlek då de är starkt strömmande. Men det finns områden med mer stillastående vatten och under våta somrar kan även eventuellt pölar på sidan av det större vattnet fungera som lekplats för grodor. I Hamptjärnen (lokal 2) sågs något i vattnet som kan ha varit rom men det gick ej att komma nog nära för att definitivt bekräfta detta. Vid en promenad förbi Kallepölen (lokal 22) den 22/ 5 sågs rom i vattnet vilket stöder teorin att grodor ofta finns även i de lämpliga vatten där de ej noterats under inventeringen.

14 Det var omöjligt att göra en bedömning av hur mycket rom som fanns på varje plats pga svårigheter att ta sig ut dit rommen fanns. Då det oftast bara var rommen som återfanns gick det inte att avgöra vilken art av groda som lagt rommen. Därför går det ej att säga något om fördelningen mellan arterna. I det fall där spelljud hördes (lokal 20) rörde det sig dock troligen om åkergroda då det lät som hundar som skällde. De grodyngel som återfanns vid de betade havsstrandängarna i Kågefjärden visar som Elmberg (1995) tidigare noterat att grodor även kan leka i brackvatten. Då bara rom och yngel återfanns kunde dock inte heller i detta fall någon artbestämning ske. 3.3 Inventeringen av mindre vattensalamander Under sommaren 2001 utfördes som tidigare nämnts en inventering i två steg, den 25/5 6/6 håvades ett antal lokaler och den 9-18/7 lades fällor ut. (karta 1, tabell 2). Karta 1. Karta över de lokaler som inventerades med avseende på mindre vattensalamander sommaren De fyra lokaler där salamandrar hittades är markerade med stjärnor och respektive nummer (2, 3, 7, 20). De lokaler där inga salamandrar hittades är markerade med cirklar (32 st).

15 Det var 19 lokaler som besöktes för att håvas. Av dessa var dock 6 st myrar utan vattenspegel. Av de 13 kvarvarande hittades salamandrar på två lokaler. Båda dessa lokaler var dock kända sedan tidigare så håvningen utfördes i de fallen bara som en kontroll att arten fanns kvar samt för att lära hur man skulle gå tillväga vid arbetet. Lokalerna håvades vid ett tillfälle utom lokal 2 som håvades två gånger. Andra håvningen skedde i visningssyfte. I denna lokal återfanns 4 salamandrar varav en romstinn hona och tre hanar i lekdräkt. Hanarna var mellan 6-9 cm och honan ca 7 cm. I lokal 3 återfanns en hane på ca. 8 cm sedan avbröts håvningen då förekomsten var bekräftad. Vissa av lokalerna (nr 4, 5, 9, 12) var svåra att håva då kanterna bestod av myrmark och det var svårt att komma ut till vattenspegeln. Då det var svårt att håva något annat än strandzonen i de större vattnen och det dessutom var för djupt för att håven skulle nå botten var det svårt att avgöra om salamandrar fanns. Bild 8. Foto från lokal 20 på ett salamanderyngel samt ett betydligt större padd- eller grodyngel. Senare på sommaren lades fällor ut för att fånga yngel. 24 platser som sett lämpliga ut i MapInfo samt på kartor besöktes men av dessa var 14 uttorkade eller utan vattenspegel och därmed finns inga yngel heller på platsen (tabell 2). Av de 10 återstående lokalerna fångades salamanderyngel i fällor på två lokaler (nr 7 och 20). Dessa lokaler var tidigare okända som lokaler för mindre vattensalamander. Båda ligger på Rävahusberget vid Kågnäsudden och är små pölar. Den ena (nr 20) finns inte på någon karta utan återfanns av en slump. Den andra (nr 7) håvades i juni utan resultat. De ligger båda två nära vägen mot Storsnäckhamn. I båda lokalerna lades 10 fällor ut. I lokal 7 fångades två yngel och i lokal 20 tre. Bild 9. Lokal för mindre vattensalamander fotat vi två tillfällen sommaren 2001 för att visa på hur mycket vattenmängden skiljer vid olika tidpunkter. Det vänstra fotot togs i samband med håvningen den 6/6 och det högra fotot togs från andra hållet när fällorna hämtades in 12/7. Den stora stenen på bilderna är densamma. Lokalen är nr 7 och ligger på Rävahusberget, Kågnäsudden.

16 Gemensamt för alla de lokaler där salamandrarna påträffades är att det är mycket grunda vattenpölar med fast botten, klart vatten och vegetation i form av t ex gräs- och starrarter. Detta är ju även de typer av vatten som är lättast att håva i och även lätta att placera ut fällor i. På vissa andra lokaler kan kanske den stora vattenvolymen, svårigheter att få ner fällor på botten samt grumligt vatten i fällorna (p g a att de fick fyllas i strandkanten där det lätt slammade) göra att det inte gick att fånga salamandrarna. Man kan alltså inte säga att det inte finns salamandrar i de vatten där de ej påträffades, förutom i de fall där pölarna var helt uttorkade. Alla salamandrar och yngel som fångades släpptes fria direkt de fångats och i vissa fall mätts eller fotograferats. Tabell 2: En sammanfattning över de lokaler där mindre vattensalamander inventerades sommaren X och Y är koordinater i Rikets nät. Där det står nej i kolumnen för salamanderförekomst innebär detta inte nödvändigtvis att salamandrar inte fanns utan bara att de ej påträffades vid inventeringen. I samma kolumn kan man även utläsa om salamandrarna påträffades vid första inventeringen med håv eller vid den andra med fälla. I de fall de fångats med fälla så rör det sig om yngel annars är det adulta individer. nummer Lokal X Y Vattentyp Fisk Salamandrar 1 Inre Ursviken grund barrskog/ gräs nej nej 2 Inre Ursviken grund barrskog/ gräs nej ja, 4 st i håv 3 Inre Ursviken grund barrskog/ gräs nej ja, 1 st i håv 4 Harrbäcksand hygge/sank nej? nej 5 Harrbäcksand hygge/sank nej? nej 6 Harrbäcksand grund/stenig/gräs nej nej 7 Rävahusberget grusig/grund nej ja, 2 st i fälla 8 Rävahusberget myr nej nej 9 Havremyran, Kågnäset grund kärrtjärn nej nej 10 Hällbergstjärnen, Kågnäset grund kärrtjärn nej nej 11 Hovmanstjärnen, Kågnäset grund myrtjärn nej nej 12 Hökärret, Kågnäset grund kärrpöl nej? nej 13 Kågnäset klar,grundskogspöl nej nej 14 Kågnäset grund kärrpöl nej nej 15 Kågnäset myr nej nej 16 Sandviksberget, Kågnäset myr nej nej 17 Sandviksberget, Kågnäset myr nej nej 18 Kågnäset myr nej nej 19 Kågnäset myr nej nej 20 Rävahusberget grusig/grund/veg nej ja, 3 st i fälla 21 Sandviksberget, Kågnäset grop, vegtät nej nej 22 Kalkbrottet klar, veg.fattig nej nej 23 Kalkstenstjärn skogstjärn nej? nej 24 Öltertjärn, Östanbäck myrtjärn, dyig nej? nej 25 Östanbäck uttorkad myrpöl nej nej 26 Östanbäck fd. myr nej nej 27 Skallön uttorkad nej nej 28 Skallön uttorkad nej nej 29 Skallön uttorkad nej nej 30 Skallön uttorkad nej nej 31 Skallön uttorkad nej nej 32 Skallön uttorkad myrpöl nej nej 33 Skallön uttorkad myrpöl nej nej 34 Skallön uttorkad myrpöl nej nej 35 Skallön myr nej nej 36 Skallön myr nej nej

17 4. SLUTSATSER Trots att det varit svårt att få tag i observationer av vissa arter, framförallt kopparödla, så kan det i alla fall konstateras att alla de sju arter som skulle finnas inom kommunen gör det. Den åttonde arten vars existens var tveksam, dvs snoken, har inte kunnat påvisas. Detta kan dock nog ses som naturligt, då den troligen ej trivs på våra nordliga breddgrader. Många av arterna tycks finnas så allmänt att man kan anta att de i dagens läge klarar sig rätt bra. Detta betyder dock inte att de ej ska tas hänsyn till eller att deras förekomst inte måste följas upp i framtiden. Om en förändring i deras livsmiljö sker kan det gå fort att de försvinner. Speciellt måste hot som försvinnande livsmiljöer, i form av t ex småvatten med lämpliga landmiljöer i närheten, samt försurningen tas på allvar. I kopparödlans fall kan man fundera över hur den kommer att klara sig kring Byske älvdal om den där lever som en isolerad population. Hur många är de och hur länge kan de klara sig från inavel om de är få? Grodorna tycks klara sig bra och trivs i närheten av människor så länge deras lekvatten har en passande karaktär. Den lokal som låg på södra Tuvan (nr 5: tabell 1) är en grävd damm på en gård dit grodor inplanterats och stannat kvar i ca 20 år. Detta är dock i dag förbjudet pga fridlysningen men om det finns grodor i närheten och man gräver en lämplig damm så flyttar de dit förr eller senare. Även om den mindre vattensalamandern finns på ett antal platser inom kommunen så finns det kanske en risk att vissa populationer kommer att bli isolerade om deras närmaste grannpopulationer dör ut. Det vore av intresse att finna fler lokaler för salamandrarna så att man kan förhindra exploatering som skulle skada salamandrarna. Detta är dock inte lätt då de visat sig att många av de vatten de trivs i är så små att de ej finns på kartor och förmodligen ofta kan anses som oviktiga vattenpölar som kan fyllas igen eller tömmas på vatten. Ett annat hot är om fisk tillåts planteras i vatten där det finns mindre vattensalamandrar. Man måste alltså se till de kända lokalerna så att de ej förstörs, gärna söka fler lokaler och samtidigt kolla upp om salamandrar finns i vatten som på något sätt ska exploateras. Slutligen verkar det som om allmänheten är väldigt okunniga om det faktum att alla grod- och kräldjur är fridlysta och vad detta innebär. Om denna information kunde spridas bättre så vore det av stort värde. Dessutom vore det av stort värde om förekomst av mindre vattensalamandrar och kopparödlor kunde rapporteras till Bygg- och miljökontoret.

18 5.REFERENSER Ahlén, I., Andrén, C. & Nilson, G. 1995: Utarbetad av Artdatabanken och utgiven av Naturskyddsföreningen. Bernergård, E. 2001: Grodor Elmberg, J. 1995: Grod- och kräldjurens utbredning i Norrland. Natur i norr 14(2): Elmberg, J. & Ericsson, S. 1983: Skratttabbarn - om mindre vattenödlan, Triturus vulgaris (L.) i Västerbottens län. Natur i norr 2 (1983). Johansson, C 2001: Huggorm (Vipera berus). begy.edu.sandiken.se/ekologi/reptiler/huggorm.htm Naturvårdsverket 2001: Fridlysta arter Norling, H. 2001: Salamandrar- långt ifrån några ödlor. zoonen.com/terrarie/salamandrar.html Nyström, M. 2001: Skogsödla (Lacerta vivipara). begy.edu.sandviken.se/ekologi/reptiler/skogsodla.htm Malmgren, J. 1999: Att anlägga en damm för groddjur- naturvård i praktiken Olsson, C. & Wiklund, J. 1999: Västerbottens fåglar. Umeå. Utgiven på uppdrag av Västerbottens ornitologiska förening. Sjöholm, C. 2001: Mindre vattensalamander, Triturus vulgaris SMHI. 1983: Svenskt sjöregister. Norrköping. Utgiven på initiativ av Sveriges Meterologiska och Hydrologiska institut (SMHI) och Statens Naturvårdsverk (SNV). Pers. com. Andersson Stefan. ekologi och geovetenskap, Umeå universitet. stefan.andersson@eg.umu.se Elmberg Johan. Högskolan i Kristianstad. Johan.elmberg@mna.hkr.se Lindmark David och Anna. Lugnet, Bygdsiljum

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017

Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017 Sida 1 (13) Datum December 2017 Vår handläggare Sofia Peräläinen Kommunekolog Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017 Statliga bidrag till lokala och kommunala naturvårdsprojekt är medfinansiär för

Läs mer

Inventering av större vattensalamander i västra Erikslund 2015

Inventering av större vattensalamander i västra Erikslund 2015 TURGOR HENRIK DAHL AB Inventering av större vattensalamander i västra Erikslund 2015 På uppdrag av Västerås stad Viktoria Karlsson 2015-10-07 Turgor Henrik Dahl AB Strandvägen 28 725 92 Västerås Rapportförfattare

Läs mer

Inventering av större vattensalamander i västra Erikslund

Inventering av större vattensalamander i västra Erikslund TURGOR HENRIK DAHL AB Inventering av större vattensalamander i västra Erikslund På uppdrag av Västerås stad Viktoria Karlsson 2014-09-07 Turgor Henrik Dahl AB, 2014 Strandvägen 28 725 92 Västerås Rapportförfattare

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Matilda Elgerud UPPRÄTTAD AV. Matilda Elgerud

UPPDRAGSLEDARE. Matilda Elgerud UPPRÄTTAD AV. Matilda Elgerud 2016-06-2929/06/2016 UPPDRAG Groddjursinventering Jakobsberg UPPDRAGSNUMMER 1331648000 UPPDRAGSLEDARE Matilda Elgerud UPPRÄTTAD AV Matilda Elgerud DATUM Uppdragets omfattning och syfte Karlstads kommun

Läs mer

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Författare: Mia Arvidsson 2012-06-20 Rapport

Läs mer

Inventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt. Lerums kommun

Inventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt. Lerums kommun Inventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt Lerums kommun 2014-12-08 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Beskrivning av området... 2 2. Metod... 3 3. Resultat... 4

Läs mer

Större vattensalamander och andra groddjur i Hovdala naturområde

Större vattensalamander och andra groddjur i Hovdala naturområde Större vattensalamander och andra groddjur i Hovdala naturområde En inventering genomförd våren 2008 Johan Ahlén Naturcentrum AB 2008, Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Innehåll Innehåll...2 Inledning...3

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Inventering av groddjur i Eriksborg 2018

Inventering av groddjur i Eriksborg 2018 TURGOR HENRIK DAHL AB Inventering av groddjur i Eriksborg 2018 På uppdrag av Västerås stad Viktoria Karlsson 2018-05-30 Turgor Henrik Dahl AB Strandvägen 28 725 90 Västerås Rapportförfattare Viktoria Karlsson

Läs mer

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ

INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...1 METOD...1 ARBETSBESKRIVNINGAR...1 RESULTAT...3 HÄNSYN OCH SKÖTSELINFORMATION...5 OBSERVERADE ARTER...6 LITEN

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN UNDERLAG FÖR DETALJPLAN PÅ UPPDRAG AV NÖDINGE AB VIA ALE KOMMUN 2012-05-11 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.ahlen@naturcentrum.se

Läs mer

Naturvärdesinventering av våtmark i Älta, WRS

Naturvärdesinventering av våtmark i Älta, WRS Naturvärdesinventering av våtmark i Älta, WRS Naturföretaget 2017 Inventering: Arvid Löf och Beatrice Lindgren Rapport: Arvid Löf Foto: Arvid Löf Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén Datum rapport: 2017-06-22

Läs mer

Metapopulation: Almö 142

Metapopulation: Almö 142 141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Rapport 2011:1 Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Park och naturförvaltningen December 2011 Inventering: Jörgen Arvidsson, Göteborgs Herpetologiska

Läs mer

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för

Läs mer

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Sebastian Bolander Diarienr 11SPN/0074 Datum 2011-08-02 Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Innehållsförteckning Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng...1 Innehållsförteckning...1 Introduktion

Läs mer

KULLABERG LANDLEVANDE RYGGRADSDJUR FOTOGUIDE NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN

KULLABERG LANDLEVANDE RYGGRADSDJUR FOTOGUIDE NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN Kullaberg ligger ytterst på Kullahalvön i nordvästra Skåne, mellan Skälderviken och norra inloppet till Öresund. Vägförbindelserna dit är bra med goda anknytningar till E4 och

Läs mer

Inventering av amfibier

Inventering av amfibier Inventering av amfibier 2001 gjordes en inventering av groddjur på Kvarnby golfklubb. De arter som påträffades var ätlig groda samt rom och vuxna djur av åkergroda, vanlig groda och vanlig padda. 2012

Läs mer

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 2009:15 Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2009:15 Rapportnamn: Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

KARTLÄGGNING AV FÖREKOMSTEN AV GRODDJUR PÅ UPSALA GOLFKLUBB 2013

KARTLÄGGNING AV FÖREKOMSTEN AV GRODDJUR PÅ UPSALA GOLFKLUBB 2013 KARTLÄGGNING AV FÖREKOMSTEN AV GRODDJUR PÅ UPSALA GOLFKLUBB 2013 Utförd av: Germán Orizaola, Filosofie Doctor vid Department of Ecology and Genetics. Evolutionary Biology Centre. Uppsala University. Norbyvägen

Läs mer

Groddjursinventering, Torshälla förvaltningsområde

Groddjursinventering, Torshälla förvaltningsområde Groddjursinventering, Torshälla förvaltningsområde Naturföretaget 2018 Inventering och rapport: Sara Lundkvist och Johan Kjetselberg Foto: Kvalitetsgranskning: Niina Salmén Datum rapport: 2018-10-15 Version:

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2011-12-22 på uppdrag av Landskrona stad Tom sida Komplettering gällande större vattensalamander

Läs mer

Stockholms nya groddammar

Stockholms nya groddammar Stockholms nya groddammar Projektet Tretton groddammar har under vårvintern 2007 anlagts runt om i Stockholm. Initiativet till projektet togs av Stockholms stads Idrottsförvaltning. Projektet har utförts

Läs mer

Groddjursinventering. Kungälvs kommun. Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl

Groddjursinventering. Kungälvs kommun. Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl Datum 2014-05-15 PM Groddjursinventering Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl Kungälvs kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771

Läs mer

Inventering av groddjur i Södra Hamnen, Skärhamn, Tjörns kommun

Inventering av groddjur i Södra Hamnen, Skärhamn, Tjörns kommun Inventering av groddjur i Södra Hamnen, Skärhamn, Tjörns kommun Beställare: Tjörns kommun 471 80 SKÄRHAMN Beställarens representant: Åsa Jönsson Konsult: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Uppdragsledare

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Bilaga 6: Salems kommun Rapport 2009:1 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat från

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Bilaga 8: Tyresö kommun Rapport 2009:1 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat från

Läs mer

Inventering av större vattensalamander (Triturus cristatus), inför detaljplan Kalle Blanks väg, Länna

Inventering av större vattensalamander (Triturus cristatus), inför detaljplan Kalle Blanks väg, Länna Inventering av större vattensalamander (Triturus cristatus), inför detaljplan Kalle Blanks väg, Länna Naturföretaget 2016 Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN 2013-000314, 2016-06-23 Inventering:

Läs mer

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun utförd för Miljö- och stadsbyggnadskontoret, Lysekil Lysekil Thomas Andersson Juni 2008 2 Inledning och metodik Denna rapport

Läs mer

Ormar. Malmö Naturskola

Ormar. Malmö Naturskola Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor

Läs mer

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult 2013-05-13 Syfte Syfte har varit att undersöka förekomsten av amfibier i Bengts göl med närområde. Metod Tre besök gjordes 2013 från kl. 17:00 till

Läs mer

Inventering av groddjur i och vid Skridskodammen i Ystad

Inventering av groddjur i och vid Skridskodammen i Ystad Inventering av groddjur i och vid Skridskodammen i Ystad - med rekommendationer inför exploatering av f.d. regementsområdet Marika Stenberg, Pia Hertonsson och Per Nyström, 2014 På uppdrag av Ystad kommun

Läs mer

Dammar och småvatten. Naturinformation. Rapport 2019:1

Dammar och småvatten. Naturinformation. Rapport 2019:1 Naturinformation Rapport 2019:1 . Park och naturförvaltningen, maj 2019. Rapport: Emil Nilsson Foton och illustrationer: Emil Nilsson Layout: Emil Nilsson Denna rapport bör citeras: i Göteborg 2019.. Rapport

Läs mer

Groddjursinventering/utredning tillhörande detaljplan för Nordtag, Kungälvs kommun

Groddjursinventering/utredning tillhörande detaljplan för Nordtag, Kungälvs kommun Groddjursinventering/utredning tillhörande detaljplan för Nordtag, Kungälvs kommun Lina Ahnby, Therese Alfsdotter och Calle Bergil, Melica gröna konsulter 2017-05-18 Groddjursinventering/utredning tillhörande

Läs mer

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 PM 2010:6 Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 Miljöövervakning samt kontroll av nyanlagda dammar inom åtgärdsprogram för hotade arter Större vattensalamander, inventering i Jönköpings

Läs mer

Uppföljning av återintroduktion av större vattensalamander i Judarskogen

Uppföljning av återintroduktion av större vattensalamander i Judarskogen Uppföljning av återintroduktion av större vattensalamander i Judarskogen Rapport från uppföljning av återintroduktion av större vattensalamander i Judarskogens naturreservat, Bromma, Stockholm. Martina

Läs mer

Räddningsinsatser för salamandrar i Olovslundsdammen 2010

Räddningsinsatser för salamandrar i Olovslundsdammen 2010 Räddningsinsatser för salamandrar i Olovslundsdammen 2010 Miljöförvaltningen, juni 2010 Salamanderräddning 2010 Utgivningsdatum: juni 2010 Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Gunilla Hjorth Omslagsfoto:

Läs mer

Groddjursinventering och värdering av vatten i Västra Sömsta/- Johannisdalsskogen

Groddjursinventering och värdering av vatten i Västra Sömsta/- Johannisdalsskogen UPPDRAG Utredningar MKB Västra Sömsta UPPDRAGSNUMMER 1186619100 UPPDRAGSLEDARE Jennie Brundin UPPRÄTTAD AV Anders Selmer DATUM Groddjursinventering och värdering av vatten i Västra Sömsta/- Johannisdalsskogen

Läs mer

Fördjupad artinventering av groddjur - Mellby

Fördjupad artinventering av groddjur - Mellby Fördjupad artinventering av groddjur - Mellby Arbetet är utfört på uppdrag av Partille kommun Svensk Naturförvaltning AB 2018 Rapportdatum: 2018-05-31 Produktion: Svensk Naturförvaltning AB info@naturforvaltning.se

Läs mer

Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb

Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb Enetjärn Natur AB på uppdrag av Cementa AB 2016-06-22 Bakgrund och metodik I samband med huvudförhandling i miljödomstolen avhandlades frågan om artskydd.

Läs mer

Strandpadda spelades i lokal 90-17, Horna södra.

Strandpadda spelades i lokal 90-17, Horna södra. Strandpadda spelades i lokal 90-17, Horna södra. Den här rapporten är optimerad för att läsas på webben och innehåller därför lågupplösta bilder. Den lämpar sig därför ej för utskrift på papper. Genomförande

Läs mer

Inventering av groddjur och dess livsmiljöer, Sundet Alingsås kommun

Inventering av groddjur och dess livsmiljöer, Sundet Alingsås kommun Inventering av groddjur och dess livsmiljöer, Sundet Alingsås kommun Erik Fridolf, Tina Kyrkander & Jonas Örnborg Rapport 2015:06 www.biologiochmiljo.se version 2015-04-23 Ansvarig handläggare: Tina Kyrkander

Läs mer

PM Groddjursinventering. Infart västra Trosa. Trosa kommun, Södermanlands län Projektnummer:

PM Groddjursinventering. Infart västra Trosa. Trosa kommun, Södermanlands län Projektnummer: PM Groddjursinventering Infart västra Trosa Trosa kommun, Södermanlands län 2016-05-23 Projektnummer: 22030890 Trafikverket Postadress: Tullgatan 8, 632 20 Eskilstuna E-post: trafikverket@trafikverket.se

Läs mer

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Martina Kiibus, 2012-08-16 Sammanfattning Olovslundsdammen är en av Stockholms stads individtätaste vattensalamanderlokaler.

Läs mer

Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009

Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009 Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009 Mikael Gustafsson/N Strandpadda på väg vid Ripa sandar. Den här rapporten är optimerad för att läsas på webben och innehåller därför lågupplösta

Läs mer

KARLSTADS KOMMUN GRODDJURSINVENTERING ÖSTRA JAKOBSBERG, KARLSTADS KOMMUN

KARLSTADS KOMMUN GRODDJURSINVENTERING ÖSTRA JAKOBSBERG, KARLSTADS KOMMUN KARLSTADS KOMMUN GRODDJURSINVENTERING ÖSTRA JAKOBSBERG, KARLSTADS KOMMUN 2017-10-17 GRODDJURSINVENTERING Östra Jakobsberg, Karlstads kommun Karlstads kommun KONSULT WSP Environmental Sverige Dragarbrunnsgatan

Läs mer

Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun.

Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun. 1 Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun. Bakgrund Området Ödegårdens södra del kommer att bebyggas enligt detaljplan 1, och i samband

Läs mer

Naturvärdesinventering tillhörande området Sapphult

Naturvärdesinventering tillhörande området Sapphult Version 1.00 Projekt 7457 Upprättad 2018-05-22 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande området Sapphult 1 Sammanfattning En naturvärdesinventering har skett i samband med arbetet inför en detaljplan

Läs mer

Utlåtande angående området Förålarna (Vägga 2:408 m fl), Sotenäs kommun

Utlåtande angående området Förålarna (Vägga 2:408 m fl), Sotenäs kommun 1 Utlåtande angående området Förålarna (Vägga 2:408 m fl), Sotenäs kommun Bakgrund Området planläggs för privatbostäder/villor enligt detaljplan 1. Då Sotenäs kommun har gett uttryck för att naturförhållandena

Läs mer

Ryggradsdjur - Vertebrater. Skelettet inuti kroppen.

Ryggradsdjur - Vertebrater. Skelettet inuti kroppen. Ryggradsdjur - Vertebrater Skelettet inuti kroppen. Ryggsträngsdjur - Sjöpungar och lansettfiskar. - Alla ryggradsdjurs föregångare. - Ryggsträng (korda) som fungerar som skelett (tillbakabildas hos vuxna

Läs mer

Inventering av groddjur vid Håvegropen i Ängelholm

Inventering av groddjur vid Håvegropen i Ängelholm Sid 1 (6) Inventering av groddjur vid Håvegropen i Ängelholm, Ekologgruppen 2018-08-09 Bakgrund I samband med ny lokalisering av tranformatorstation i Ängelholm har plats invid dammen Håvegropen valts

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

Inventering av två småvatten vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2012

Inventering av två småvatten vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2012 Inventering av två småvatten vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2012 Komplettering av inventeringar från 2011 2012-06-26 på uppdrag av Landskrona stad Tom sida Inventering av två småvatten vid

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Mikael Bäckman UPPRÄTTAD AV. Andreas Aronsson

UPPDRAGSLEDARE. Mikael Bäckman UPPRÄTTAD AV. Andreas Aronsson UPPDRAG Näsby 35:47 UPPDRAGSNUMMER 3840023000 UPPDRAGSLEDARE Mikael Bäckman UPPRÄTTAD AV Andreas Aronsson DATUM REV. DATUM 2014-12-12 Bedömning av förutsättningar för förekomst av större vattenslamander

Läs mer

PM: Inventering av groddjursmiljöer inom planområdet Knutpunkten i Nacka kommun.

PM: Inventering av groddjursmiljöer inom planområdet Knutpunkten i Nacka kommun. PM: Inventering av groddjursmiljöer inom planområdet Knutpunkten i Nacka kommun. Beställare: Nacka kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Granskningsversion:

Läs mer

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Martina Kiibus, 2011-08-24 Inledning Under våren 2011 har Martina Kiibus på uppdrag av Bromma stadsdelsförvaltning

Läs mer

Groddjursinventering Välsviken, Karlstad

Groddjursinventering Välsviken, Karlstad Datum 2016-05-23 PM Groddjursinventering Välsviken, Karlstad Trafikverket EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771 87 41 Hemsida

Läs mer

Synpunkter på Skånes länsstyrelses yttrande över planförslag Källeberg och Berga i Eslövs kommun. Rana Konsult

Synpunkter på Skånes länsstyrelses yttrande över planförslag Källeberg och Berga i Eslövs kommun. Rana Konsult Synpunkter på Skånes länsstyrelses yttrande över planförslag Källeberg och Berga i Eslövs kommun. Rana Konsult www.rana.se Jon Loman September 2012 1 Bakgrund Eslövs kommun arbetar med två planförslag.

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 00 Bilaga : Nykvarn kommun Rapport 00: Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat från ett

Läs mer

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan

Läs mer

Grönfläckig padda på norra Öland. - Inventering 2009

Grönfläckig padda på norra Öland. - Inventering 2009 Grönfläckig padda på norra Öland - Inventering 2009 Grönfläckig padda på norra Öland - Inventering 2009 Meddelandeserien nr 2012:04 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Ansvarig avd/enhet

Läs mer

Författare: Micael Söderman

Författare: Micael Söderman Rapport December 2001:01 2009 Inventering av gölgroda i Norrtälje Kommun 2009 Författare: Micael Söderman December 2009 Inventering av gölgroda i Norrtälje Kommun 2009 Alla foto: Micael Söderman Utgivningsår:

Läs mer

Inventering av långbensgroda Rana dalmatina

Inventering av långbensgroda Rana dalmatina 2016:10 Inventering av långbensgroda Rana dalmatina - i delar av Blekinge 2014 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2016:10 Rapportnamn: Inventering av långbensgroda Rana dalmatina

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

Groddjursinventering och flytt vid väg 222, Skeppdalsström

Groddjursinventering och flytt vid väg 222, Skeppdalsström Rapport Groddjursinventering och flytt vid väg 222, Skeppdalsström Värmdö kommun, Stockholms län 2015-06-10 Dokumenttitel: Groddjursinventering och flytt vid väg 222, Skeppdalsström Rapportdatum: 2015-06-17

Läs mer

Större vattensalamander. småvattnens hotade drake

Större vattensalamander. småvattnens hotade drake Större vattensalamander småvattnens hotade drake Den här broschyren är framställd av Länsstyrelsen i Örebro län inom Åtgärdsprogram för hotade arter. Publikationsnummer Länsstyrelsen i Örebro län: 2008:12

Läs mer

Golfbanans dammar och vatten - biologisk ma ngfald och gro n infrastruktur fo r vattenlevande organismer. Johan Colding

Golfbanans dammar och vatten - biologisk ma ngfald och gro n infrastruktur fo r vattenlevande organismer. Johan Colding Golfbanans dammar och vatten - biologisk ma ngfald och gro n infrastruktur fo r vattenlevande organismer Johan Colding Bakgrund Golfbanor har varit bristfälligt utforskade vad gäller dess ekologiska värden

Läs mer

Beskrivning biotopskyddade objekt

Beskrivning biotopskyddade objekt Stadsbyggnadskontoret Göteborgs stad, Detaljplan Halvorsäng Beskrivning biotopskyddade objekt Bilaga till dispensansökan biotopskydd Göteborg, 2010-10-05 Peter Rodhe Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Förutsättningar för den större vattensalamandern intill Norrvikens trädgårdar

Förutsättningar för den större vattensalamandern intill Norrvikens trädgårdar Förutsättningar för den större vattensalamandern intill Norrvikens trädgårdar Marika Stenberg och Per Nyström, Ekoll HB, 2008-09-26 På uppdrag av Bjäre Naturskyddsförening och Norrvikens trädgårdssällskap

Läs mer

Småbiotoper. inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv. Miljö 2009:2. Februari 2009

Småbiotoper. inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv. Miljö 2009:2. Februari 2009 Småbiotoper inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv Februari 2009 Miljö 2009:2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Syfte... 4 Arbetssätt och bedömning... 4 Resultat... 5 Betesmarker...

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Groddjurs- inventering i Kyrksjödammen

Groddjurs- inventering i Kyrksjödammen Groddjurs- inventering i Kyrksjödammen November 2013 Miljöförvaltningen Groddjursinventering i Kyrksjödammen November 2013 Publikationsnummer: 1 Dnr: 2013 15847 ISBN: - Utgivningsdatum: 2013-11-26 Utgivare:

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015

Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015 Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015 2015-08-21 på uppdrag av Helsingborgs stadsida Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts. Granskning: Cecilia

Läs mer

Bilaga 10. Inventeringsbehov av huggorm

Bilaga 10. Inventeringsbehov av huggorm Bilaga 10. Inventeringsbehov av huggorm Bedömning av inventeringsbehov av huggorm vid den planerade vindkraftanläggningen Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Johan Lindberg, Enetjärn Natur

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Inventering av livsmiljöer för salamandrar, Prästerydsvägen Alingsås

Inventering av livsmiljöer för salamandrar, Prästerydsvägen Alingsås Inventering av livsmiljöer för salamandrar, Prästerydsvägen Alingsås Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Granskat av: Mattias Sterner www.biologiochmiljo.se Rapport 2010:13 2010-12-07 2 Sammanfattning

Läs mer

Inventering av groddjur inom strandängarna och Klagshamns udde i Malmö kommun

Inventering av groddjur inom strandängarna och Klagshamns udde i Malmö kommun Rapport för: Inventering av groddjur inom strandängarna och Klagshamns udde i Malmö kommun Jon Loman, Rana KONSULT Sjöstorp 332 240 10 Dalby SAMMANFATTNING Förekomst av följande groddjursarter har bekräftats

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Bilaga 2: Haninge kommun Rapport 2009:1 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat

Läs mer

Bilaga 5 Rapport hönsfåglar

Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Hönsfåglar och vindkraftverk i skogsmiljö En kort sammanställning av kunskapsläget JP Fågelvind Sveriges Ornitologiska Förening tar upp hönsfåglar i sin vindkraftpolicy (SOF

Läs mer

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 Göteborgs Naturhistoriska Museum INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 1 Inventering av sandödla (Lacerta agilis) utmed Råövägen (N946) Göteborgs Naturhistoriska

Läs mer

Skogssork (Clethrionomys glareolus)

Skogssork (Clethrionomys glareolus) Skogssork (Clethrionomys glareolus) Är vanlig i hela Sverige. Kroppslängden är 8-13,5 cm med ett smalt huvud. Har en ± tydligt rödbrun rygg, sidor ljusa/gulaktiga och vitaktig buk. Svansen är 3-6 cm och

Läs mer

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N ARTSKYDD I PRAKTIKEN Eva Amnéus Mattisson Artenheten Naturvårdsverket Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-15 2 Ett rikt

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Groddjur i Segeå. Inventering av nyanlagda dammar inom Segeå-projektet. På uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund

Groddjur i Segeå. Inventering av nyanlagda dammar inom Segeå-projektet. På uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund Inventering av nyanlagda dammar inom Segeå-projektet På uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund Inventering av nyanlagda dammar inom Segeå-projektet Ekologgruppen i Landskrona AB december 2005 Rapporten

Läs mer

Fördjupad inventering av groddjurskonflikter längs två statliga vägar norr om Karlstad år 2014 Driftområde Karlstad, Värmlands län

Fördjupad inventering av groddjurskonflikter längs två statliga vägar norr om Karlstad år 2014 Driftområde Karlstad, Värmlands län Fördjupad inventering av groddjurskonflikter längs två statliga vägar norr om Karlstad år 2014 Driftområde Karlstad, Värmlands län Rapport 2014:109 Trafikverket Postadress: Trafikverket, 405 33 Göteborg

Läs mer

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större

Läs mer

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.

Läs mer

Groddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder.

Groddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder. Groddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder. 2013-10-15 Handläggare: Lotta Andersson Kommunekolog Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder. Datum: 2013-05-24

Läs mer

Inventering av större vattensalamander och fåglar i Hovshaga. RAPPORT PRELIMINÄR RAPPORT FÖR GENOMLÄSNING Per Saarinen Claesson

Inventering av större vattensalamander och fåglar i Hovshaga. RAPPORT PRELIMINÄR RAPPORT FÖR GENOMLÄSNING Per Saarinen Claesson Inventering av större vattensalamander och fåglar i Hovshaga RAPPORT 2017-05-15 PRELIMINÄR RAPPORT FÖR GENOMLÄSNING Per Saarinen Claesson 2017-05-08 2(10) Uppdragsgivare Växjö kommun Uppdragsgivarens kontaktperson

Läs mer

Utredning angående en förekomst av större vattensalamander. 1:2 vid Grebbestad, Tanums kommun

Utredning angående en förekomst av större vattensalamander. 1:2 vid Grebbestad, Tanums kommun Utredning angående en förekomst av större vattensalamander på Kuseröd 1:2 vid Grebbestad, Tanums kommun Underlag för detaljplan för Kuseröd 1:2, 1:3 och Krossekärr S2 På uppdrag av WSP Karlstad 2011-03-09

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Information. Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. artskyddsförordningen (2007:845) Skäl för fridlysning

Information. Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. artskyddsförordningen (2007:845) Skäl för fridlysning Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna i 4-9 Information Om det finns risk för att en art utrotas eller utsätts för plundring kan arten fridlysas. För närvarande är cirka 300 växter och djur

Läs mer

Område: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:

Område: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp: Område: FISKAR Arbetsuppgifter och instuderingshjälp: A. Häftet om fiskar Gör uppgifterna 1-12 med hjälp av häftet om fiskar från boken Runt i Naturen Uppgift 13 är en gemensam uppgift. Du ska sedan kunna

Läs mer