a l i d r n r 1 Missa inte vår hemsida. Där kommer regelbundna uppdateringar med senaste nytt. Ledare Vårprogram Restaurering för mångfald

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "a l i d r n r 1 Missa inte vår hemsida. Där kommer regelbundna uppdateringar med senaste nytt. www.oof.nu Ledare Vårprogram Restaurering för mångfald"

Transkript

1 4 Ledare C Missa inte vår hemsida. Där kommer regelbundna uppdateringar med senaste nytt Vårprogram Restaurering för mångfald Om småfåglarna Vitvingad trut på öland a l i d r 16 Antalet spelande kornknarrar på öland i Detta är väl ingen fågel?! Läs mer på sidan 22. Foto: Markus Forslund Grönfläckig padda rapporterad från ottenby Logiguden 2012 s n r Calidris 1:2012 Årgång 41 ISSN

2 Ett spännande år framöver När detta skrivs så har våren precis börjat komma på allvar och idag så såg jag de första skärfläckorna i Kalvhagen, en pytteliten strandängsvik, precis i södra delen av Mörbylånga. Just skärfläckorna är en stor favorit för mig, som började fågelskåda på Getterön i Varberg. Därför är det med stor glädje som jag kan följa de få par som häckar i Kalvhagen. Trots att viken är så liten, och dessutom är en hästhage på sommaren, så häckade här förra året två par skärfläcka, ett par strandskata samt några par större strandpipare och tofsvipa. Detta visar på den stora kvalitet som Ölands strandängar har, med många häckande vadare, och för några arter en stor del av Sveriges population. Samtidigt visar Kalvhagen på ett problem. Vadarna har svårt att reproducera sig. Strandskatans häckning förstördes, skärfläckorna fick ut några ungar, men först efter andra försöket och bara några få tofsvipor och större strandpipare fick flygga ungar. Och samma gäller på resten av Ölands strandängar. Just strandskatan har haft en katastrofal utveckling, och många andra av våra vadare har en nedåtgående trend. Insatser görs för att få till en förändring, och just du kan vara med i detta arbetet. Läs under ledaren om en inventeringsinsats riktad mot strandängarna med fokus på våra rödspovar. Annat som händer under året är att ÖOF fyller 40 år. Redan nu har vi börjat titta på en festkväll för att fira detta. Troligen blir det i höst där en av våra ordinarie pubkvällar får lite extra festglans över sig. Vi har också utökat vår närvaro på internet med en egen Facebook-sida. Sök efter Ölands Ornitologiska Förening så kan du hitta den sidan. För er som är medlemmar på Facebook så är denna sidan ett smidigt sätt att kommunicera med varandra och med oss i styrelsen för föreningen. Jag hoppas att innehållet i detta numret ger er mycket bra läsning, med alltifrån vinterns invasion av vitvingade trutar, vilka småfåglar som passar till stek och hur det går för de grönfläckiga paddorna nere vid Ottenby. Väl mött i de Öländska markerna Kristoffer Lager Hjälp ÖOF att inventera Ölands rödspovar Rödspoven är en av Sveriges mest sällsynta häckfåglar. Vi tror att hälften av de svenska rödspovarna påträffas på Öland. För att öka kunskapen om den öländska populationen planerar vi en riktad inventering under Målet är att totalinventera samtliga häckande par och att bedöma häckningsframgången. Vi behöver intresserade inventerare som kan delta i detta arbete. Du måste inte ha tidigare erfarenhet av att inventera rödspov eftersom en kurs om hur man inventerar kommer att hållas i april. Inventeringarbetet är tänkt att genomföras med 3-4 besök i andra halvan av april fram till början av juni. Varje inventeringstillfälle tar 1-4 timmar beroende på hur stort område man vill inventera. Även om du bara har möjlighet att göra ett inventeringstillfälle är vi intresserade av din medverkan. Kursledare kommer vara Richard Ottvall som har många års erfarenhet av inventeringar av Ölands sjömarker. Bilersättning kommer att kunna betalas ut till de som deltar i inventeringarna. Inventeringen är en del av projektet Fler vadare i de Öländska sjömarkerna. Förutom ÖOF så är Länsstyrelsen och Mörbylånga jaktvårdskrets aktiva i projektet.jaktvårdskretsen ansvarar för predatorkontroll inom ett antal utvalda sjömarker och Länsstyrelsen bekostar en uppföljning av det arbetet. Är du intresserad av att vara med i detta viktiga arbete så kontakta: Kristoffer Lager, eller Richard Ottvall, 4 Calidris 1:2012

3 ÖOF:s vårprogram Ejdersträck i Kalmarsund Lördagen den 31 mars Varje år sker det, man skulle nästan kunna kalla det en tradition. Ejdrarna väller fram i Kalmarsund. En annan god tradition är att ÖOF är med och bevakar det på lördagarna. Med lite tur kan vi få se en förbisträckande praktejder eller något annat roligt i flockarna. Samling kl vid fiskebodarna intill Färjestaden dämme, alldeles väster om Ölands Köpstad. Fågelskådningens dag och Fågeltornens kamp Lördagen den 5 maj Ska vi lyckas utmana finnarna i år. Varje år är det en kamp mellan fågeltornen i Finland. Tanken är att, från ett fågeltorn, se så många fågelarter som möjligt under morgonen och förmiddagen. För andra året i rad har de utmanat Sverige. ÖOF kommer att vara stationerade i det nybyggda fågeltornet i Södra lunden. Men det vore kul om det kunde finnas lag i andra fågeltorn på Öland. Mer information kommer på hemsidan, men boka in denna lördag redan nu. Vadarvandringar i Beijershamn Alla torsdagar i maj Som vanligt blir det vadarvandringar i Beijershamn under maj. Samling vid parkeringen kl 18. Exkursion till Ölands norra udde Lördagen den 2 juni Följ med på en exkursion i de nyrestaurerade områdena på Ölands norra udde. De två eldsjälarna, Tobias och Göran, från ÖOF kommer visa på de fåglar som rastar och häckar. Förhoppningsvis kan vi konstatera att höksångare kommit tillbaka som häckfågel. Andra lite speciella arter, som är möjliga den här tiden på året, är ortolansparv, aftonfalk och turturduva. Samling vid parkeringen kl 06. Mörbylånga blomstrar och ler Lördagen den 9 juni Detta är en dag när hela Mörbylånga samlas till fest och aktiviteter. ÖOF kommer finnas på plats med en artlista samt bokbord. Senaste nytt hittas alltid på Kallelse till ÖOF:s årsmöte Lördagen den 14 april håller ÖOF sitt årsmöte i huvudbyggnaden på Ölands folkhögskola, Smedby. Eftersom Station Linné har årsmöte på samma plats ungefär samtidigt så samkör vi några punkter, Vi börjar med fika kl Kl så får vi lyssna på ett föredrag av Sven Britton med titeln Linneansk medicin. När föredraget är slut så börjar vårt årsmöte. Påminnelse om medlemsinbetalning Hittills har vi fått in medlemsavgift från ca 80 % av våra medlemmar, alltså ni som får hem den här tidningen. Vi är väldigt glada för det, men hoppas såklart att övriga 20 % vill vara kvar som medlemmar också. Om du läser detta och är osäker på om du har betalat, så dubbelkolla gärna detta. Det är medlemsavgifterna som bekostar det mesta av vår verksamhet, både Calidris och våra naturskyddsåtgärder, som du bl.a. kan läsa om i detta nummer. Om du inte vill fortsätta att vara medlem får du gärna kontakta vår medlemsansvarige, Urban Toresson, så underlättar det vår uppdatering av medlemslistan. Calidris 1:2012 5

4 Restaurering för mångfald Vid Ölands norra udde har ett arbete pågått med att restaurera de gamla beteshagarna, bland annat med medel från ÖOF. På grund av perioder av upphört bete har de mosaikartade markerna, där oxlar utgör ett dominerande inslag, tillåtits växa igen alltmer av bland annat slån, en och tall. Detta har resulterat i att livsmiljöerna för många växter och djur, till exempel olika bryn- och kantzoner, till stora delar försämrats eller helt försvunnit. Vi har i samråd med länsstyrelsen i Kalmar län kommit fram till en bra röjningsstrategi för dessa marker. Målet med arbetet, som har utförts etappvis sedan 2010, är att i kombination med tillräckligt betestryck återskapa delar av området och på så sätt gynna den biologiska mångfalden. Det kommer också att göra det lättare för besökare att vandra runt i området och uppleva de säregna naturmiljöerna som området innehar, vare sig det är fåglar eller annat man har i blickfånget. Ölands norra udde är ett av Ölands absolut mest besökta turistmål. Första etappens röjningar, som genomförts under vårvintern 2010 och avslutades vårvintern 2011, redovisas nedan med några bilder tagna ur samma vy. Detta arbete fokuserade i huvudsak på att avlägsna en tät tallridå samt en del en- och slånbuskage som kantade de öppna våtängarna in mot Grankullavik vid Norra udden. Under tidig höst putsades slånskott manuellt och nästa etapp, vars syfte var att gradvis öppna upp de igenväxande betesmarkerna mellan det nu röjda området och själva fyrvägen, påbörjades i oktober Första delen av arbetet med att knyta samman de små öppna områden som nu är omringade av täta en- och slånbuskage till mer sammanhängande ytor har nyligen avslutats och vi ser med spänning fram emot våren. Innevarande år kommer inga ytterligare röjningar att genomföras utan istället kommer en första utvärdering av arbetet att ske. En viktig aspekt är att betestrycket är tillräckligt för att ytor som har öppnats upp inte åter ska börja växa igen. Vi har dock som ambition att återuppta restaureringsarbetet under Vi vill rikta ett särskilt tack till markägaren Berit Gelhaar, utan dig och din positiva inställning hade inte detta projekt varit möjligt att genomföra med sådan framgång. Vi vill vidare tacka inblandade entreprenörer, länsstyrelsen och inte minst alla ni, som ideellt, avsatt tid till att hjälpa till med röjning, eldning och så vidare. Tobias Berger och Göran Holm För kontakt, maila alternativt Referens Aulén, G Förekomsten av höksångare Sylvia nisoria vid Ottenby Calidris 5: Passa på att följa med på ÖOFs exkursion där vi strosar runt i de nyröjda områdena och njuter av försommarens fågelsång. Samling kl 6 vid parkeringen den 2 juni. December 2009 Våtängarna kantades av täta bestånd av tall och en. Bakom denna vägg döljer sig beteshagarna som delvis vuxit igen på grund av perioder av upphört bete. På de områden där det finns öppen gräsmark är det å andra sidan välbetat i dagsläget. 6 Calidris 1:2012

5 Augusti 2010 Så gott som samtliga tallar och enar har i detta område avlägsnats och fraktats bort. Kvar har t.ex. oxlar, rönnar, ekar och hagtorn lämnats. De friställda träden visar tydliga spår av mer intensivt bete. Mars/April 2011 Eldning av mindre rishögar som samlats ihop av det som blev kvar efter det maskinella ihopsamlandet av fällda träd och buskar för flisning. Den första etappen kunde därmed anses avslutad i och med att betet påbörjades på dessa marker under våren. Oktober 2011 På bilderna nedan ser man hur de gamla hagmarkerna åter framträder efter decennier av igenväxning. Förhoppningsvis kommer vi som ett svar på insatserna att se hur till exempel höksångaren återkommer som häckfågel. Den har tidigare varit en karaktärsfågel och, till exempel, år 1890 häckade hela 17 par på en sträcka av 500 meter i området (Aulén 1976). Bona var då placerade i måbärsbuskar. Ännu i början av 2000-talet häckade några enstaka par höksångare i området, medan arten helt uteblivit, annat än som tillfällig rastare, under de senaste åren (personliga observationer). Calidris 1:2012 7

6 Om småfåglarna Den nytta de göra och det skydd de behöva År 1861 invigdes en statlig skogsskola i Skäftekärr, beläget i Böda Kronopark på norra Öland. Skolans syfte var att utbilda jägmästare och andra yrkesgrupper med anknytning till skogen. I den ettåriga kursen ingick ämnen som aritmetikens första grunder, skogsträdens kännedom, skogsbeskyddets första grunder samt rovdjursjakt och fångst. Numera finns bara några enstaka böcker och bilder sparade från skolans verksamma år och ett litet tunt häfte med ovanstående rubrik, inköpt för 25 öre, fångade mitt intresse. När jag bläddrade bland sidorna, skrivna av August Emil Holmgren 1869, med den tidens språk och ordvändningar, blev jag mer och mer fångad av innehållet. En hel del känns fortfarande aktuellt men mycket uppfattar vi som exotiskt och främmande nu, nästan 150 år senare. Läs, njut och begrunda denna något förkortade återgivning! Och sänd gärna en tanke till dessa unga pojkar som skulle tillgodogöra sig dessa högtravande utgjutelser och senare klara av ett strängt förhör om småfoglarne. Bland alla de sköna njutningar som vistandet i den fria naturen erbjuder åt ett friskt och oförvillat sinne, torde få kunna jämföras med det nöje, som småfåglarna bereda oss. När vintern äntligen slutat sin långa tillvaro och dess vita, kalla svepning blivit utbytt mot den återvaknande naturens gröna dräkt, vad är det väl då, som gör tavlan så full av liv och behag, om icke mångfalden av dessa små levande väsen, vilka då som bäst fröjda sig över sin tillvaro och så väl förstå att dela med sig utav sin glädje. Lärkans första drill över fältet, trastens ljuva kvällstoner i skogen, den näpna och kvicka ärlans första ankomst, de muntra svalornas bosättning för året allt detta är kära och efterlängtade ting för varje vän av naturen. Så skänka oss småfåglarna nöje genom att sprida behag och trevnad omkring sig, men det är också i allmänhet den enda yttringen av deras liv, åt vilken vi ägna någon uppmärksamhet. Deras övriga goda egenskaper, den stora och viktiga betydelse de hava i naturens allmänna hushållning och den nytta de därigenom göra oss, allt detta är helt säkert ännu för den stora allmänheten föga känt, ja kanske är det enbart några få som tänkt därpå. Skolbyggnaden i Skäftekärr 8 Calidris 1:2012

7 Ladusvalan en viktig insektsbekämpare Insektsbekämpning Varuti består då, skulle någon kunna fråga, den stora nytta som småfåglarna göra och som man nu för tiden så ofta talar om? Svaret härpå ligger nära tillhands; vi behöver nämligen blott kasta en blick på deras levnadssätt för att kunna finna det. Vi se då, att de flesta icke uteslutande hämtar föda ur växtriket utan däremot helt och hållet eller till huvudsaklig del livnära sig på bekostnad av just sådana djurarter, vilka förstöra växtligheten. Dessa skadedjur tillhöra förnämligast insekternas slag. De finnas över allt och deras talrikhet och förökningsförmåga gränsa snart sagt till det otroliga. Om de ohämmat finge föröka sig skulle de utan tvivel ödelägga, icke allenast träden och buskarna i våra skogar och planteringar, gräset på ängarna och säden på åkrarna utan även, och detta mitt för våra ögon, intränga i trädgårdarna och förstöra deras alster. Man kan lätt göra sig en föreställning om varthän dessa, deras ostörda härjningar skulle kunna leda, då man vet att just Calidris 1:2012 växtlivet är villkoret och grunden för allt högre liv eller, med andra ord, då man vet, att djuren till följd därav att de växtätande ibland dem är nödvändiga för de andras tillvaro, omöjligen skulle kunna finnas till utan växter. Även människans tillvaro skulle, såsom man lätt kan tänka sig, under dylika förhållanden icke mera vara möjlig. Det må väl då kunna kallas en beundransvärd vishet i naturens anordningar, att de djur, vilka på nämnda sätt äro skadliga för växtvärlden, fått sina fiender, som leva på deras bekostnad och sålunda sätta en gräns för deras alltför stora förödelse. Härigenom bibehålles den allmänna jämnvikten och vart vi än vända våra blickar i naturen, få vi se ett strävande i denna riktning. Vi se huru oupphörliga strider utkämpas, ofta blodiga och förfärliga för den enskilde, men till lycka och välsignelse för det allmänna. 9

8 Gulsparven en fröätare. Kan det vara så att ogräsen ökat sen vi börjat vintermata våra småfåglar? Ogräsbekämpning Men det är även en annan yttring av småfåglarnas liv, som förtjänar att av oss beaktas. De hava nämligen inte enbart till uppgift att verksamt bidraga till växtlighetens skyddande mot insektshärjningar, utan de lämna även åt lantmannen och trädgårdsodlaren en kraftig hjälp vid bortskaffandet av en mängd ogräs, som ofta hota att förkväva de uppspirande plantorna på åkern och i plantsängarna. Många eljest insektsätande småfåglar leva under en viss tid av året nära nog uteslutande av ogräsfrön och då dessa fåglar ofta förekomma i stort antal, så kan man tänka sig vilken nytta de därigenom åstadkomma. Faror som hotar Småfåglarna hava många fiender och om vi kunde intränga i alla deras livsförhållanden, så skulle vi i sanning häpna över den mängd faror och förföljelser som ständigt hota dem. De måste alltid vara på sin vakt och från människan hava de, trots den nytta de göra henne, icke minst att frukta. Från vår ungdomstid minnas vi nog lite var, hur fågelfångst utgjorde en av våra käraste sysselsättningar och huru glada vi lämnade skolan och boken för att i skog och mark söka reda på fåglarnas bon och plundra dem på ägg och ungar. Vi visste då icke huru orätt vi handlade och det var inte heller att undra över då mången gång de äldre och våra lärare lät oss opåtalt fortsätta våra plundringar. Man har redan trott sig märka att småfåglarnas antal i närheten av städerna börjar förminskas och detta förnämligast till följd därav att okunniga pojkar uppsöka deras bon och borttaga äggen med vilka de sedermera sinsemellan driva en livlig byteshandel. Ofta ser man också i städerna åtskilliga dagdrivare vilka hava fågelfångst som sin förnämsta födkrok. I nät, snaror och på limspön fånga de en mängd småfåglar av alla slag samt instänga dem i trånga burar, där de flesta trampa eller skada varandra till döds eller omkomma till följd av vanvård och brist på tjänlig föda. Enbart några få förbliva vid liv och dessa försäljas vanligen för en ringa penning och få sedermera inspärrade tillbringa sina återstående dagar i något fönster, genom vars dunkla rutor de knappast kunna se den himmel under vilken de förut så glada uppstämde sina lovsånger. Användning till stek Vad som även i hög grad bidrager till de nyttiga fåglarnas förminskande, är deras användning till stek. På torgen i städerna och även mångenstädes i landsbygden, får man ofta se hela knippor av lärkor, starar, mesar, hackspettar, gulsparvar och andra nyttiga fåglar, vilka utbjudas till salu såsom kramsfågel och vanligen vinna god avsättning, även om de, såsom förhållandet är med hackspettarna, hava ett mindre smakligt kött. På källarna och värdshusen utgiver man dem ofta, sedan de blivit 10 Calidris 1:2012

9 behörigen tillagade, för beckasiner eller andra fåglar som stå i bättre anseende. Vi kunna icke annat än uttrycka vår stora ledsnad över att ett sådant förfarande opåtalt får fortsätta. Andra faror Bland de övriga djuren finns det många, vilka förfölja och döda småfåglarna, samt icke så sällan leva på deras bekostnad. Sålunda är t ex en del falkar och hökar, i synnerhet lärkfalken och sparvhöken, för dem farliga fiender och detsamma kan även sägas om kråkorna och korparna jämte flera andra fåglar som ofta plundra deras bon på ägg och ungar. Ja, till och med göken, som vi finna så trevlig när han om våren låter höra sitt tvåtoniga läte, hava de ganska mycket att frukta för. Mården, illern, hermelinen och stundom även igelkotten, kunna även hänföras till småfåglarnas fiender. Större hackspetten - smakar visst illa Fåglarnas flyttningar De flesta av våra småfåglar måste flytta bort under den kalla årstiden, emedan de icke kunna uthärda vinterkylan, men i synnerhet emedan insekterna, av vilka de förnämligast hämtar sin näring, då gått i vinterkvarter och icke mera av dem kunna påträffas. De måste således för att ej dö av hunger, under en tid av året, lämna sitt fädernesland. Under dessa, ofta hundratals mil långa resor över stormiga hav och ogästvänliga länder, går det icke alltid lyckligt för de små fåglarna. Många tusenden finna helt visst sin grav i havets vågor och lika många torde väl även falla offer för talrika fiender. Som sagt är, begiva de sig bort om hösten, när födan börjar tryta dem och när deras späda lemmar icke längre kunna uthärda de kalla vindarna. Men tidigt om våren gripas de av en oemotståndlig hemlängtan och styra då sin färd åter mot norden för att där ånyo uppsöka sina gamla och kära hemvist. Det är dock inte alltid sagt att de vid sin återkomst finna dessa sådana, som då de lämnade dem. Genom människans åtgöranden, genom den fortgående odlingen, förändras oupphörligt landets utseende; skogar nedhuggas, stenhopar bortsprängas, ängar uppodlas, sjöar urtappas och häckar omflyttas. Kanske finns icke mera den för dem så kära skogsparken, den med doftande blommor prunkande ängen eller den omtyckta, taggiga buskraden. De äro då husvilla och olyckliga dessa små, ty det är icke alltid sagt, att de så snart kunna finna en annan omtyckt och passande tillflyktsort. Nöden är stor för dem och vi se också vid dylika tillfällen huru bekymrade och oroliga de flyga omkring för att förgäves söka det, som under den långa, vådliga färden levde kvar i deras förhoppningar och uppehöll deras mod. Snöyra och frost Någon gång händer det även hos oss, att sedan fåglarna redan anlänt om våren, snöyra och stark frost inträffar, så att de antingen omkomma i brist på föda eller frysa till döds. Sålunda inträffade t ex i Maj månad 1867 ett svårt oväder, varav de små återvändande flyttfåglarna i betydlig mån ledo. En av vårt lands utmärktaste fågelkännare, herr W Mewes, skriver därom bland annat följande: Ett ganska sorgligt utseende erbjödo småfåglarna, längs utmed iskanten av Hjelstaviken såg man Calidris 1:

10 rödstjärten, lövsångaren, stenskvättan, sädesärlan och trädpiplärkan i ett bedrövligt tillstånd vada omkring uti issörjan för att söka sig föda. På somliga av dessa stackars fåglar voro fötterna helt och hållet betäckta av is. En del, t ex flugsnapparen och rotgeln (rödhaken) sökte sin räddning i ladugårdarna, där katten snart gjorde slut på dem. Detta oväder sträckte sig över hela södra Sverige och om de menliga verkningarna av detta, erhöll jag senare åtskilliga upplysningar under mitt besök i denna del av riket, samt underrättelser om det stora nederlag, som väderleken under dessa dagar anställt bland småfåglarna. Så t ex hittade man kring Christianstad, Carlshamn, Malmö, Lund och flera andra ställen en mängd omkomna svalor av alla slag, samt flugsnappare, rödstjärtar, näktergalar, lövsångare, trädpiplärkor med flera. Någon gång hade man sett flygande svalor nedstörta, liksom träffade av ett skott. Även på täta granträd fann man genom hunger och köld omkomna fåglar. Viporna hade, vid Ottenby (på Öland) i större antal inkommit på gårdarna för att söka föda och även emottagit sådan, som utmatades åt dem. Senare fann man, över hela Öland, hundradetals av dessa fåglar döda. Att under sådana förhållanden, de tidigare och i synnerhet på marken värpta äggen till största delen förstördes, är lätt att inse. Likaså gjorde detta oerhörda nederlag, särskilt av småfåglar, sig märkbart på hela min resa, ty de eljest allmänna arterna hade blivit ganska sällsynta. Ehuru vi nu endast i möjligaste korthet omnämnt den nytta, som småfåglarna göra oss och de faror, för vilka de snart sagt ständigt äro utsatta, framgår det tydligen därutav, att de både förtjäna och behöva vårt skydd. Vi äro också övertygade om, att varje förståndig lantman och trädgårdsodlare, sedan han blivit uppmärksamgjord härpå, skall på allt sätt bemöda sig om att freda dessa små älskliga väsenden. Han skall då även, såsom vi tro och hoppas, snart nog få inse och glädja sig över att han är i åtnjutande av den verkliga lycka och trevnad, som de städse i så rikt mått föra med sig. Foto och bearbetning: Kerstin Svensson 12 Calidris 1:2012

11 Vitvingad trut Larus glaucoides på Öland Under vintern skedde en formlig invasion, i ordets rätta bemärkelse, av vitvingade trutar i Nordvästeuropa. Det bör ha rört sig om många hundra individer, kanske upp mot tusentalet. Bara på Färöarna har det setts mer än 650 fram till mitten av februari och they keep on coming. Måsarna nådde vårt land också, där de första två sågs i december i Halland och Bohuslän. Under januari gick proppen ur också hos oss och fram till mitten av februari har upp mot 20 individer setts, de allra flesta på Västkusten. Östersjön fick också sin beskärda del med observationer i Ronneby 11 januari, Simrishamn januari och Kalmar 7 14 februari. Men det var en observation av en vitvingad trut i Visby på Gotland den 14 januari som väckte oss ölänningar. Samma kväll satt Pav Johnsson och undertecknad och arbetade med den kommande boken om Ölands fåglar när BMS-larmet från Gotland nådde oss. Pav skickade ut en anmodan per mail till en stor skara Ölandsornitologer om att vi skulle leta efter arten också på Öland. Följande dag då jag och Liselotte Wetterstrand Waldenström befann oss på norra Öland lyckades vi hitta en adult vitvingad trut i Byrums hamn på norra Öland. Upptäckten finns beskriven på ÖOF:s hemsida. När vi ringde Pav om upptäckten trodde han naturligtvis att vi drev med honom, men efter att ha försäkrat att så heliga ting som sällsynta fåglar luras man aldrig med, lyckades vi övertyga honom och han larmade ut fågeln. I euforisk glädje, upphetsning, nervositet, med iskalla fingrar och dålig mobiltäckning hade jag själv nämligen misslyckats med att larma; telefonen tvärdog och gick inte att få liv i igen förrän senare på kvällen i husvärmen. Ett par bilder, med en liten digitalkamera genom tuben, lyckades jag dock med och en av dem lades senare på kvällen in på Svalan. Fågeln bestämdes till adult vitvingad trut i vinterdräkt. Dagen därpå var ett stort gäng Ölandsskådare på plats och truten återupptäcktes också till allas stora glädje. Den var sedan kvar till 22 januari. Eftersom arten inte setts på ön sedan 1995 var vi många som fick ett Ölandskryss av denna fågel. Första fotot av den vitvingade trut som bröt en 17 år lång väntetid. Foto: Anders Waldenström Calidris 1:

12 Men det skulle komma att bli en fortsättning på denna spännande följetong. Två dagar senare, 24 januari, upptäckte Björn och Eva Klevemark en ny vitvingad trut i området Bläsinge hamn Gårdby hamn. Den stannade bara denna dag och sågs av åtminstone tre personer till. Inga bilder finns på denna fågel, men den var inte helt utfärgad och får betecknas som 4K+. En ny vitvingad trut, denna gång en 3K, hittades av Ragnar och Brita Gustafsson i Böda hamn 26 januari. På en vecka hade Öland nu besökts av tre olika vitvingade trutar. Nu var det dags för södra Öland att komma med i leken. En 4K+ fågel hittades av Erik Nordberg 27 januari vid Ottenby och den var kvar i området till dagen därpå. Fågeln var antingen 4K+ eller adult (tolkades olika av observatörerna) men skiljde sig från såväl den i Byrum som den i Böda. Däremot är det troligt att det var samma fågel som den i Gårdby tre dagar tidigare. Men det tog inte slut än, i Grönhögens hamn hittade Håkan Nilsson 29 januari ytterligare en vitvingad trut, en 4K i vinterdräkt och som senare sågs i Ottenby. Denna fågel var en annan individ än den på samma plats dagen innan. Hänger ni med? Sammanfattningsvis besöktes alltså Öland av fyra olika vitvingade trutar januari. En adult vid Byrum, en 4K+ vid Gårdby och senare vid Ottenby, en 3K i Böda samt en 4K vid Grönhögen och Ottenby. Som tidigare nämnts hittades ytterligare en annan vitvingad trut, denna gång en 3K+ i Kalmar 9 14 februari, men det är en helt annan historia. Historik Vitvingade truten är innan 2012 anträffad vid sju tillfällen på Öland. Samtliga dessa fynd är granskade och godkända av svenska Raritetskommittén, Rk. Ölands första vitvingade trut, en fågel troligen i 3:e vinterdräkt (=3K) hittades i Sandvik, Ottenby 2 november 1980 (SOF 1981). Upptäckten finns beskriven i Calidris (Löwbeer 1981). Nästa fågel, lite obestämt 1 ex sågs vid Ottenby 24 april 1981 (SOF 1983) och var en av sex fynd det året i Sverige. Nästa igen, en 2K-fågel hittades 14 mars 1982 vid Gräsgård (SOF 1983) och möjligen sågs samma individ vid Ottenby 18 maj samma år. Under 1982 sågs sammanlagt tre individer i riket. Under 1984 gjordes fynd nummer fem, ett exemplar i 3:e vinterdräkt (=3-4K) 8 februari 1984, också då vid Ottenby. Nummer sex blev en adult vitvingad trut vid Kapelludden, Bredsättra 30 mars I Vår Fågelvärld finns kommentaren: Adulta fåglar är sällsynta hos oss. Slutligen uppträdde en 2K fågel i Sandvik, Ottenby 11 maj Den kommenterades i Fågelåret (1995) med orden: Sammanföll med en mycket hög årssumma (10 ex), dessutom med övervägande andel vårfynd, vilket är mindre vanligt. Bland dessa sju observationer är det svårt att hitta någon röd tråd. Fynden på 1980-talet kom efter Stellan Hedgrens och Lars Larssons utmärkta artikel i Vår Fågelvärld (1973) om fältbestämning av vita trutar och den hjälpte nog till att upptäcka vitvingade trutar i bruset av vittrutar, som på denna tid sågs med flera exemplar varje vinter på Öland. Men det är också troligt att den vitvingade Den sista observerade vitvingade truten på Öland denna vinter. Här vid Ölands södra udde. Foto: Bosse Carlsson 14 Calidris 1:2012

13 faktiskt var vanligare då under dessa år, eftersom de sågs på Öland varje år , utom 1983, med sammanlagt sex exemplar. Det dröjde sedan tio år till nästa fynd och ytterligare då 16 år till årets fynd. Kunskapen om hur man bestämmer vitvingade trutar har väl inte minskat, ej heller den ornitologiska bevakningen av Öland, och många har vi varit som gått igenom trutflockarna på ön varje år. Tidsmässigt har en individ setts i februari, två individer i mars, en i april, två i maj samt en i november. Åldersmässigt har spannet varit från 2K till adult. Som nämnts ovan är det ytterst sällsynt med adulta vitvingade trutar i Sverige och de flesta observationerna har gjorts av kringströvande ungfåglar vid Västkusten vintertid. Årets uppträdande Att fyra vitvingade trutar ses ett och samma år på Öland och detta dessutom efter 16 års bortovaro, är spännande och anmärkningsvärt. Som nämndes i ingressen sker detta samtidigt som arten uppträder invasionsartat i hela Nordvästeuropa. De svenska fynden denna vinter är huvudsakligen av nominatrasen som häckar, i stort sett, bara på Grönland och i den nordöstligaste delen av Kanada. Några få fynd på Västkusten avser rasen kumlieni som tar vid längre västerut i Kanada. Varför då denna explosion av vitvingade trutar som till och med för enstaka individer in i Östersjön? Inget är klarlagt, men födobrist är den troliga orsaken. Arten övervintrar normalt i packisranden långt norrut och flockas i hundratal vid döda sälar, valar och andra kadaver. Truten vid Byrum uppträdde en vecka på platsen, medan de andra fåglarna bara sågs en eller två dagar, vilket tyder på att Öland tydligen inte erbjuder optimala förhållanden. På Västkusten, och då särskilt i Göteborg, är trutarna långstannare. Slutligen vill jag bara ge en personlig reflektion. Aldrig hade jag och Liselotte, då vi beskådade fågeln i Byrums hamn, kunnat ana att en adult vitvingad trut skulle vara så stilfullt vacker. Proportionen, den helvita dräkten, den gulgröna näbben med klart lysande röd näbbfläck samt inte minst de scharlakansröda benen formade en ytterst behaglig enhet. För visst kan fåglar vara vackra! Och detta i skymningen med Blå Jungfrun i bakgrunden. Tack Tobias Berger för hjälpen att reda ut de olika vitvingade individerna. Calidris 1:2012 Anders Waldenström Fågeln vid Böda hamn. Foto: Ragnar Gustafsson Litteratur: Hedgren, S & Larsson, L Vittrut, vitvingad trut eller missfärgad annan trut - svårigheter vid fältbestämning av ljusvingade trutar. Vår fågelvärld 32: Löwbeer, C Vitvingad trut Larus glaucoides anträffad på Öland. Calidris 10: Sveriges Ornitologiska Förening Sällsynta fåglar i Sverige 1982.Vår Fågelvärld 42: Sveriges Ornitologiska Förening Sällsynta fåglar i Sverige Vår Fågelvärld 43: Sveriges Ornitologiska Förening Sällsynta fåglar i Sverige Vår Fågelvärld 45: Sveriges Ornitologiska Förening Sällsynta fåglar i Sverige Vår Fågelvärld 46: Sveriges Ornitologiska Förening Fågelåret Vår Fågelvärld. Supplement 25:

14 Antalet spelande kornknarrar på Öland Sammanställning av resultat från 2008, 2009 och 2011 På uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar län har Svensk Naturförvaltning AB inventerat kornknarr på Öland under juni månad 2008, 2009 och I denna rapport redovisas resultaten från alla inventeringarna. ÖOF tackar Länstyrelsen i Kalmar län och författarna för att vi får lov att återge rapporten. Tack också till Lars Peterson, för att vi får använda hans bilder. Artikeln är något modifierad från ursprungsrapporten. Sammanfattning Rapporten redovisar resultat från inventering av spelande kornknarr på Öland. Inventeringen har genomförts i juni månad under 2008, 2009 och Som metod för att beräkna antalet spelande hanar användes avståndsinventering (Distance sampling). Kornknarrarnas position bestämdes genom triangulering. Inventeringen genomfördes på provpunkter som valts ut genom stratifierad stickprovtagning. Antalet spelande kornknarrar tenderar att minska på Öland under inventeringsperioden. Antalet spelande kornknarrar under 2008 skattades till 325. Året efter, 2009, hade antalet minskat till 252. Ingen inventering genomfördes 2010, men vid senaste inventeringen 2011, hade antalet minskat ytterligare och skattades till 201 stycken. Detta innebär en genomsnittlig minskningstakt på 14% per år. Skulle denna minskningstakt bestå under kommande år, kommer kornknarren att vara borta från Öland om ca 35 år. Avståndsinventeringen har den fördelen att allteftersom mer data samlats in ökas precisionen och tidigare skattningar av antalet spelande kornknarrar förbättras. Det medför att resultaten från de två första åren förändrats jämfört med tidigare redovisningar. Kornknarren finns spridd över hela Öland, men förekommer tätast på mellersta och östra Öland. En jämförelse mellan rapporteringssystemet Svalan och skattning genom stickprovstagning visar på relativt stora skillnader i antal och geografisk fördelning av spelande kornknarrar. Foto: Lars Petersson, 16 Calidris 1:2012

15 Metodik Metodiken beskrivs utförligt i redovisningen från inventeringen 2008 (Länsstyrelsens meddelandeserie 2008:19). För att få ett komplett stickprovsunderlag delades Öland in i 1428 rutor med en storlek på en kvadratkilometer (figur 1). Rutor med mindre än 25% landyta uteslöts. Ett stratifierat urval av rutor genomfördes årligen (figur 1). Två typer av rutor (stratum) användes: 1. Kornknarr har tidigare hörts spela i rutan eller 2. rutan innehåller minst tio hektar lämplig naturtyp. Med lämplig naturtyp menas här ängs- och åkermark. Vid inventeringen 2008 fördelades 280 provpunkter, som besöktes vid två tillfällen. Till inventeringarna 2009 och 2011 fördelades 450 provpunkter, som besöktes vid ett tillfälle (tabell 1). Som metod för att beräkna antalet spelande kornknarrar på Öland användes avståndsinventering från utvalda provpunkter i varje ruta (se t.ex. Buckland m.fl. 2001, 2005). Kortfattat innebär metoden att punkterna besöks av inventeraren som lyssnar efter kornknarr. När man hör en kornknarr tar man bäringen mot fågeln med en kompass från två olika positioner (figur 1). Med denna triangulering kan man beräkna fågelns position och därmed avståndet från observatören. Fördelningen av antalet observationer på olika avstånd från inventeraren används för att beräkna observerbarheten, eller sannolikheten att man skall höra en kornknarr inom ett visst avstånd. Genom att skatta observerbarheten kan man beräkna hur stor andel av kornknarrarna man inte hör inom ett visst avstånd. Därmed kan man göra en skattning av det faktiska antalet kornknarrar som spelar inom ett visst avstånd från provpunkterna, vilket är fler än de man lyckats höra. Inventeringen utfördes nattetid, huvudsakligen under juni månad, förutom nätter med regn eller blåst. Tabell 1. Basinformation för mätningens urval År Strata Konknarr Strata Habitat Habitat areal Antal Antal utvalda Habitat areal Antal Antal utvalda (km²) rutor rutor (km²) rutor rutor Figur 1. Öland med rutindelning och utbredningen av kornknarrsmiljöer (vänstra figuren), exempel på fördelning av provpunkter under ett år (mittenfiguren) och principskiss av hur kornknarrarna positioneras med triangulering (högra figuren). Calidris 1:

16 Resultat Antal spelande kornknarrar Antalet provpunkter har varierat något under åren och största skillnaden är mellan 2008 och de två senare inventeringarna (tabell 2). Under 2008 valdes 280 punkter som besöktes vid två tillfällen. De två senaste inventeringarna utgör ett stickprov på 450 provpunkter som endast besöktes vid ett tillfälle. Antalet registrerade kornknarrar som hörts spela har också varierat under åren, men kan delvis förklaras med förändrad ansträngning (antal besök per provpunkt). Om man betraktar de årsvisa skattningarna har de inte varierat mycket utan antalet kornknarrar har legat konstant på drygt 200 individer varje år. Precisionen i skattningen av antalet kornknarrar är beroende av hur många observationer man gör. Frekvensfördelningen av antalet kornknarrar som hörs på olika avstånd från observationsplatsen blir jämnare och bättre ju fler observationer man har. Detta innebär att man med större säkerhet kan anpassa en modell som beskriver avståndsfördelningen (figur 2). Eftersom modellen används för att beräkna observerbarheten blir även både precisionen och skattningen av antalet kornknarrar bättre med ett ökat antal observationer. Om man antar att sannolikheten att höra en kornknarr varit samma under de tre år som inventeringen på Öland utförts, kan man utnyttja observationerna från alla åren för att beräkna observerbarheten. Att ett sådant antagande är rimligt stöds av en jämförelse av observerbarheten mellan åren. För varje år som inventeringen utförts kan man räkna om resultaten från tidigare år. Det leder till att precisionen i det skattade antalet kornknarrar från tidigare år blir bättre, men samtidigt kan medelvärdet av antalet kornknarrar komma att förändras. Detta är precis det som händer om man räknar om de tre årens inventeringar av kornknarr på Öland. När alla observationer används för att räkna om tidigare års inventeringar sker en förändring jämfört med tidigare års skattningar. Konfidensintervallen krymper och medelvärdet för de två första inventeringsåren ökar (tabell 3). De nya skattningarna ligger dock inom konfidensintervallen för de skattningar som görs om man skattar varje år för sig. Tabell 2. Antal provpunkter, inventeringsperiod och antal registrerade kornknarrar för respektive år År Inventeringsperiod Antal provpunkter Antal besökta provpunkter maj- 4juli 280* juni- 30 juni maj-1 juli *Provpunkterna besöktes vid två tillfällen. Antal registrerade spelande kornknarrar Tabell 3. Skattat antal kornknarrar för respektive år och resultat baserat på observationer från samtliga år. Konfidensintervall anges som 95% Standard Error År Skattat antal kornknarrar för respektive år Nedre CI (95 % SE) Övre CI (95 % SE) Skattat antal baserat på totala antalet observationer Nedre CI (95 % SE) Övre CI (95 % SE) 18 Calidris 1:2012

17 Antal fåglar Figur 2. Fördelning av 150 kornknarrsobservationer på olika avstånd från observatören (staplar). Den streckade linjen visar den anpassade modellen. Observationerna är samlade från alla inventeringarna Avstånd (meter) Figur 3. Summan av antalet rapporterade kornknarrar per inventeringsruta till Svalan under juni månad (vänstra figuren) och summan av antalet observerade kornknarrar per inventeringsruta från inventeringarna 2008, 2009 och 2011 (mittenfiguren). Observera att sifferskalan är olika på respektive figur. Figuren längst till höger visar medeltätheten i skattade antalet kornknarrar per inventeringsruta. Calidris 1:

18 Geografisk fördelning Kornknarrarnas fördelning över Öland skiljer sig åt vid en jämförelse mellan observationerna från den aktuella inventeringen och de som registrerats i Svalan (Artdatabankens rapportsystem för fåglar) under juni månad (figur 3). Svalan visar en tätare förekomst på sydöstra Öland men antalet observationer på öns norra delar är glesare jämfört med den aktuella inventeringen. Mönstret från inventeringarnas samlade observationer återkommer om man gör en beskrivning av medeltätheten per inventeringsruta baserad på de tre årens mätresultat (figur 3). Analysen som baseras på en objektiv mätning indikerar att kornknarren är vanligast på norra halvan av Öland medan Svalan indikerar att konknarren har sin huvudsakliga utbredning på södra halvan av Öland. Båda mätningarna visar dock att kornknarren har en östlig utbredning på Öland. Tabell 4. Antalet registrerade spelande kornknarrar per inventerad ruta År Antal registrerade spelande kornknarrar per ruta , , ,10 Antal fåglar Populationsutveckling Baserat på senaste årets beräkningar minskar populationen med i genomsnitt 14% per år (figur 4). Om detta är en tillfällig nedgång eller en pågående process som kommer att fortsätta kan endast framtida mätningar visa. Baserat på mätningarna kan man konstatera att populationen halveras med ungefär fem års intervall och om utvecklingen fortsätter kan man höra den sista kornknarren spela i mitten av 2000-talet. Om man beräknar antalet observationer per besökt ruta får man ett index på antalet kornknarrar som också kan användas för att beskriva utvecklingen. Utvecklingen blir då densamma som för skattningen av det faktiska antalet kornknarrar på Öland (tabell 4). För observationerna från Svalan går det inte att beräkna ett motsvarande index eftersom det dels inte finns någon uppgift på ansträngningen och dels att inte finns en objektiv urvalsmetodik. Antalet observationer till Svalan under juni har varierat under åren men visar, tvärtemot inventeringen, en ökning i antalet spelande kornknarrar (figur 5). Figur 4. Antalet spelande kornknarrar på Öland (blå punkter) samt förväntad framtida utveckling baserad på utvecklingen under de år inventeringen genomförts (streckad linje) År 20 Calidris 1:2012

19 Antal Kornkarrar (Stickpprov) Stickprov Svalan Antal observationer (Svalan) År Figur 5. Förändringen av kornknarrens förekomst på Öland så som man uppfattar den genom den aktuella studien (Stickprov) och genom Svalan (antalet observationer under juni månad) under åren Antalet observationer från Svalan är inte korrigerade av den regionala rapportkommittén. Diskussion Resultaten belyser några saker som det är viktigt att tänka på vid inventering och övervakning av populationer. Det kan kräva en ganska stor insats för att få bra precision vid enstaka skattningar. Om man däremot har för avsikt att bedriva en långsiktig övervakning kan man successivt dra mer nytta av de enskilda årens mätningar. För populationer med stor mellanårsvariation finns det därför starka skäl att i stället för att satsa alla resurser på någon enstaka mätning, om möjligt fördela mätningarna på flera år. Rapporteringssystem som Svalan, där det saknas mått på var, när och hur mycket man eftersökt enskilda arter, kan ge en missvisande bild av populationers faktiska utveckling och utbredning. Det är bra att observationer registreras, men systemet behöver utvecklas för att kunna ge en korrekt och användbar beskrivning av populationernas tillstånd och utveckling. Calidris 1:2012 Produktion: Svensk Naturförvaltning AB Foto: Lars Petersson, Referenser Buckland, S., D Anderson, K. Burnham, J. Laake, D Borchers och L. Thomas (2001). Introduction to Distance Sampling Estimating abundance of biological populations. Oxford University Press inc., Oxford. Buckland, S., D Anderson, K. Burnham, J. Laake, D Borchers och L. Thomas (2005). Advanced Distance Sampling Estimating abundance of biological populations. Oxford University Press inc., Oxford. Länsstyrelsen i Kalmar län (2009). Skattning av antalet kornknarrar på Öland Länsstyrelsens meddelandeserie 2008:19 21

20 Grönfläckig padda rapporterad från Ottenby! Den grönfläckiga paddan är väl ingen fågel?! Nej, men den miljö som paddan kräver gynnar många andra arter, inte minst vadare som sydlig kärrsnäppa och brushane! Från att ha varit en karaktärsart för det öppna, karga och torra landskapet på Öland tog det hundra år för arten att helt försvinna från ön. Inom projektet LIFE-BaltCoast arbetar länsstyrelsen i Kalmar län för att åter introducera arten i den öländska faunan. Vattensamlingar har skapats och 100-tals små grönfläckiga paddor har flyttats till Ölands södra udde från Nordens Ark i Bohuslän. Den grönfläckiga paddan (Bufo viridis) En vuxen grönfläckig padda känns normalt lätt igen på sin grönmarmorerade ovansida med oregelbundna större och mindre fläckar med mörk kant mot en ljusare botten. Fläckarnas gröna nyans varierar mellan klargrön och mörkt olivfärgad. Huden är beströdd med vårtor med mörka, ibland röda, porer. Mönstret är individuellt och kan därmed användas för identifiering av olika individer. På Öland hittar man inte sällan grönaktiga och, ibland, fläckiga vanliga paddor (Bufo bufo). Det är alltså viktigt att känna till ytterligare karaktärer. Den grönfläckiga paddan är mindre och blir maximalt 10 cm lång. Ögats gröngulglänsande och/ eller guldglänsande iris skiljer den från den vanliga paddan, vars iris är rödbrun och/ ellerkopparröd. Äggen är i förhållande till den vanliga paddans lite mindre och gelehöljet som skyddar äggen är något tunnare. Inte heller ynglen är lätta att skilja åt. I de senare utvecklingsstadierna, då ynglen är flera cm långa, är de ljusare och oftast brokiga i färgen med gula prickar. Även svansbrämet är ljusare. Det säkraste kännetecknet är att studera mundelarna hos ynglen, vilka är artspecifika. Leken i Sverige sker huvudsakligen från slutet av april till slutet av maj. Hanarna håller små revir i strandkanten där de nattetid med sitt drillande försöker locka till sig honor. Under parningen omfamnar hanen honan och håller sig fast på hennes rygg med hjälp av kraftiga underarmar och sträva valkar på frambenens tår. Äggsträngen läggs i grunt vatten och en normalstor hona (75 mm) lägger ca ägg. Det är fler ägg än för våra andra svenska groddjur. Efter sex till åtta veckor sker omvandlingen från yngel till padda (metamorfos). Dessa småpaddor (10-20 mm långa) har ett otydligare mönster, men de har tydliga ljusa vårtor. Dagtid gömmer sig paddorna under stenar, brädor, i murar eller liknande. Nattetid söker de föda på marken eller i växtligheten, och de äter främst insekter och andra småkryp, men inte gärna sniglar och mask. De övervintrar på land, någonstans där det är frostfritt, t.ex. i komposter, källare eller stenmurar. i Europa Arten kräver enligt EU:s art- och habitatdirektiv noggrant skydd. Dess överlevnad är hotad inom hela det nordvästra utbredningsområdet (Nordtyskland, Danmark, Sverige, Estland, Lettland och Litauen). Utmed Danmarks sydöstra kust, inkl. Bornholm, är arten spridd, men inte vanlig. I nord-tyska Holstein är den mycket sällsynt (förekommer endast på Fehmarn och i Lauenburg), men i östra Tyskland och Polen förekommer den utmed Östersjöns sydkust. I Litauen finns den grönfläckiga paddan i inlandet men den är inte känd från kustområdet. I Lettland förekommer arten kring Riga och på några lokaler i inlandet. Inte heller från Estland är den känd från kustområdet och den är förmodligen utdöd från landet. Grönfläckig padda väl gömd bland stenar. Foto: Susanne Forslund 22 Calidris 1:2012

21 i Sverige Den grönfläckiga paddan anses vara det mest hotade av alla groddjur i Sverige och är klassad som akut hotad enligt den svenska rödlistan. Den är liksom alla andra grod- och kräldjur i Sverige fridlyst. Den svenska populationen av grönfläckig padda är mycket liten och risken är stor att arten dör ut om inte kraftfulla åtgärder, som uppfödning och utsättning i lämpliga miljöer, genomförs. Åtgärdsprogram (ÅGP) för bevarande av den grönfläckiga paddan, har funnits sedan år Programmen presenterar Naturvårdsverkets syn på vilka åtgärder som behövs för att gynna arten. Av den långa lista på faktorer som missgynnar den grönfläckiga paddan anses övergödning och igenväxning av livsmiljöer vara den mest avgörande för de senaste 50 årens omfattande minskning i Sverige. Uppfödning och utsättningar av ett stort antal ägg, yngel, småpaddor och vuxna grönfläckiga paddor i Sverige har pågått sedan Ett nytt Åtgärdsprogram för bevarande av grönfläckig padda , fastställdes av Naturvårdsverket i december Visionen i programmet är att grönfläckig padda ska ha livskraftiga populationer inom tio kustområde, varav sydöstra Öland (inkl. Ottenby) och norra Öland är två. Även kusten söder om Kalmar har pekats ut. Länsstyrelsen i Kalmar län arbetar mot denna vision. När det gäller Öland sker arbetet bl.a. inom ett internationellt naturvårdsprojekt, LIFE-BaltCoast. på Öland Ett lårben som anses komma från en grönfläckig padda, har daterats till ca e.kr. Det hittades vid en utgrävning intill Eketorps fornborg och är det äldsta belägget av grönfläckig padda från Öland. Ett annat tidigt öländskt fynd av vad som anses vara grönfläckig padda, gjordes av Carl von Linné, I skriften Översikt av Ölands fåglar och amfibier skriver Carl Agardh Westerlund år 1855 Grönfläckig padda (Bufo variabilis, Merr). Denna tycks vara den vanligaste grodarten både vid Kalmar och på Öland. I Natur på Öland, 1955, skriver Torsten Gislén att den grönfläckiga paddan är känd från nära ett tjugotal lokaler. Carl Fries har i sin bok De stora öarna i Östersjön en målande beskrivning från den 30 maj 1963, över sitt möte med den grönfläckiga paddan på Lilla Vickleby alvar. Här fanns arten kvar in på 1970-talet. De hördes spela i stort antal från alvaret då Boris Berglund cyklade söderut från Vickleby (Berglund muntligen, 2010). Ännu för 50 år sedan ansågs paddan vara tämligen allmän på Öland, men idag är situation en annan. Från att ha varit en karaktärsart med förträffliga miljöer på Öland har den grönfläckiga paddan på bara några årtionden försvunnit helt. Den sista dokumenterade observationen av en spelande hane gjordes 1994 av Ingmar Ahlén i kustlagunen Lilla hamnen i Högby hamns fågelskyddsområde på Ett obekant ljud föll in i symfonien, tämligen svagt men genomträngande. Alla de grunda kärren i alvarets sänkor stod fulla av vatten efter regnet. Det ovanliga ljudet kom från ett sådant kärr men var svårt att lokalisera. Det var ett ringande eller surrande som från en liten klocka, det räckte i två sekunder och kom ideligen tillbaka. Försiktigt gick vi närmare det lilla kärret, och äntligen såg vi den som ringde. Det var en padda. Hon satt eller höll sig flytande på grunt vatten med huvudet och de stora ögonknölarna ovan ytan. Tydligt kunde vi se hur hon pumpade den ljusa strupsäcken full med luft, så att den svällde ut som en boll, innan ringningarna kunde ljuda med den rätta klangen. Strupsäcken är en resonansbotten lika präktig som luftsäcken i en säckpipa. (Carl Fries, 1964) Horn, maj Foto: Magnus Grimheden Calidris 1:

Antalet spelande kornknarrar på Öland. Sammanställning av resultat från 2008, 2009 och 2011

Antalet spelande kornknarrar på Öland. Sammanställning av resultat från 2008, 2009 och 2011 Antalet spelande kornknarrar på Öland Sammanställning av resultat från 2008, 2009 och 2011 Antalet spelande kornknarrar på Öland Sammanställning av resultat från 2008, 2009 och 2011 Meddelandeserien nr

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 1 (5)

PRESSMEDDELANDE 1 (5) PRESSMEDDELANDE 1 (5) Positivt för rödspoven på Öland Den vackra, karakteristiska rödspoven har blivit en symbol för arbetet med att förbättra livsmiljöer för vadarfåglarna på Öland. För några år sedan

Läs mer

Grönfläckig padda på norra Öland. - Inventering 2009

Grönfläckig padda på norra Öland. - Inventering 2009 Grönfläckig padda på norra Öland - Inventering 2009 Grönfläckig padda på norra Öland - Inventering 2009 Meddelandeserien nr 2012:04 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Ansvarig avd/enhet

Läs mer

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län Oktober 2006 Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Jönköpings län Rapport 22-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Sammanfattning

Läs mer

RÖRDROMMEN I NORDÖSTRA SKÅNE ÅR 2000

RÖRDROMMEN I NORDÖSTRA SKÅNE ÅR 2000 RÖRDROMMEN I NORDÖSTRA SKÅNE ÅR 2000 Ingrid Laike och Bertil Åhsberg 67 Inledning Rördrommen förekommer främst i näringsrika sjöar med stora vassar och är fascinerande genom sin ovanliga sång och sitt

Läs mer

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m. Hasselmus i Sjuhärad Hasselmusen är en anonym och lite okänd art som är allmänt spridd i Sjuhärad. Den finns i buskrika områden som t.ex. granplanteringar och ledningsgator. När man röjer eller gallrar

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORDFÖRANDE HAR ORDET...3 GÄVLE FÅGELKLUBB...4 STYRELSEN...5 ADRESSÄNDRINGAR...5 MEDLEMSKAP...5 TRE VITA FÅGELARTER EN VIT VINTER...6 VAD VILL DU LÄSA OM I NÄSTA MEDLEMSBLAD?...8 NATURRESERVATET

Läs mer

BILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green

BILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 Placeringsrekommendationer Ottwall & Green Vattenfall Vindkraft

Läs mer

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Dokumentation av rödspov

Dokumentation av rödspov Dokumentation av rödspov - häckningsframgång i Svartåmynningens naturreservat 2014 Förord: Länsstyrelsen Östergötland och Linköpings kommun har tillsammans finansierat dokumentation av fågelarten rödspov

Läs mer

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN UNDERLAG FÖR DETALJPLAN PÅ UPPDRAG AV NÖDINGE AB VIA ALE KOMMUN 2012-05-11 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.ahlen@naturcentrum.se

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun 2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette

Läs mer

Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön

Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön Sida 1 av 5 Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön 2012-06-11 Uppdrag Peter Nolbrant, BioDivers Naturvårdskonsult har genom Åsa Röstell, Melica fått uppdrag av Pauline Svensson, Kungälvs

Läs mer

VERKAVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING. Valborgsångtexter LÄNGTAN TILL LANDET

VERKAVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING. Valborgsångtexter LÄNGTAN TILL LANDET 1(7) LÄNGTAN TILL LANDET Vintern rasat ut bland våra fjällar, drivans blommor smälta ner och dö. Himlen ler i vårens ljusa kvällar, solen kysser liv i skog och sjö. Snart är sommarn här. I purpurvågor,

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE0430095 i Vellinge kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

Strandpadda spelades i lokal 90-17, Horna södra.

Strandpadda spelades i lokal 90-17, Horna södra. Strandpadda spelades i lokal 90-17, Horna södra. Den här rapporten är optimerad för att läsas på webben och innehåller därför lågupplösta bilder. Den lämpar sig därför ej för utskrift på papper. Genomförande

Läs mer

Fåglar i Velamsunds naturreservat 2007-2008

Fåglar i Velamsunds naturreservat 2007-2008 Fåglar i Velamsunds naturreservat 2007-2008 Foto: Björn Sjögren 2 Sammanfattning På uppdrag av Velamsundstyrelsen, Nacka kommun, har i Velamsunds naturreservat under hösten 2007 och året 2008 (t.o.m.3/12

Läs mer

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 PM 2010:6 Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 Miljöövervakning samt kontroll av nyanlagda dammar inom åtgärdsprogram för hotade arter Större vattensalamander, inventering i Jönköpings

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Inventering av vadarfågel inom projekt LIFE Balt-Coast

Inventering av vadarfågel inom projekt LIFE Balt-Coast Inventering av vadarfågel inom projekt LIFE Balt-Coast Sydöstra Ölands sjömarker 2011 Rapport från Segerstads fyr, Christian Cederroth Segerstads fyr Christian Cederroth Segerstads fyrplats 380 65 Degerhamn

Läs mer

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr 1(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 2006 och 2009 2(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 20062006-2009 Inventeringen har genomförts som en del i EU-LIFE-projektet

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Författare: Mia Arvidsson 2012-06-20 Rapport

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

En annorlunda naturupplevelse

En annorlunda naturupplevelse Någonstans i Västmanland, juni 2016 En annorlunda naturupplevelse Text: Barbro Torseld Jag fick förmånen att följa med Lennart och Laila Andersson och Ulf Eriksson vid ringmärkning av falkungar. Dessa

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Reserapport Alaska 2010 Katmai National Park, Hallo Bay

Reserapport Alaska 2010 Katmai National Park, Hallo Bay Reserapport Alaska 2010 Katmai National Park, Hallo Bay Vilket år! Hallo Bay bjöd återigen på fantastiska upplevelser. Vår första tur 2010 gjordes redan under junimånad, det är en spännande period med

Läs mer

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Sebastian Bolander Diarienr 11SPN/0074 Datum 2011-08-02 Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Innehållsförteckning Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng...1 Innehållsförteckning...1 Introduktion

Läs mer

Bergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.

Bergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige. Bergfink 5 Ord n i n g tättingar, fa m i l j f i n k a r Utseende: 14 16 centimeter. Hannen (bilden) har svart huvud och rygg, orangefärgat bröst och vit undersida med mörka fläckar på sidorna. Honan är

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Vresrosen ett hot mot kustens flora

Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen (Rosa rugosa) är en främmande art som förts in från Sydostasien i början av 1900-talet, och som sprider sig särskilt i

Läs mer

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015. Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i

Läs mer

Metapopulation: Almö 142

Metapopulation: Almö 142 141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om

Läs mer

Det var kväll, och bara de allra sista av solens alla strålar dröjde sej kvar i de översta ruskorna av grantopparna.

Det var kväll, och bara de allra sista av solens alla strålar dröjde sej kvar i de översta ruskorna av grantopparna. Det var kväll, och bara de allra sista av solens alla strålar dröjde sej kvar i de översta ruskorna av grantopparna. I slaskhinken intill dörren mellan köket och verandan hade man glömt att lägga locket

Läs mer

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen

Läs mer

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2011-12-22 på uppdrag av Landskrona stad Tom sida Komplettering gällande större vattensalamander

Läs mer

DÖDLIG törst Lärarmaterial

DÖDLIG törst Lärarmaterial sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.

Läs mer

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att

Läs mer

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen

Läs mer

RAPPORT 2008/12 ÄLVÄNGSSKÖTSEL samt inventering av urskogslöpare Platynus longiventris i naturreservatet Bredforsen, Uppsala län.

RAPPORT 2008/12 ÄLVÄNGSSKÖTSEL samt inventering av urskogslöpare Platynus longiventris i naturreservatet Bredforsen, Uppsala län. RAPPORT 2008/12 ÄLVÄNGSSKÖTSEL samt inventering av urskogslöpare Platynus longiventris i naturreservatet Bredforsen, Uppsala län Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

Verksamhetsberättelse Föreningen Grosshamns Fågelstation

Verksamhetsberättelse Föreningen Grosshamns Fågelstation Verksamhetsberättelse Föreningen Grosshamns Fågelstation Startår: 2012 (En mindre ringmärkningsverksamhet gjordes 2011 och dessa siffror har vanligen lagts till 2012 års siffror.) Verksamheten leds av

Läs mer

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484 Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska

Läs mer

Skattning av älg via spillningsräkning på marker i området kring Nora 2008

Skattning av älg via spillningsräkning på marker i området kring Nora 2008 Skattning av älg via spillningsräkning på marker i området kring Nora 2008 Arbetet är beställt av: Sveaskog AB/Naturupplevelser Rapport 7-2008 Svensk Naturförvaltning AB www.naturförvaltning.se Bakgrund

Läs mer

Förord. Umeå i februari 2002. Eric Andersson. Länsstyrelsen Västerbottens län. Länsviltnämnden Västerbottens län. Jägareförbundet Västerbotten

Förord. Umeå i februari 2002. Eric Andersson. Länsstyrelsen Västerbottens län. Länsviltnämnden Västerbottens län. Jägareförbundet Västerbotten Älginventering från flyg i Drängsmark 2002 1 Förord Denna älginventering från flyg har utförts på uppdrag av länsviltnämnden i Västerbottens län efter rekommendation av Jägareförbundet Västerbotten. Länsstyrelsen

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun 1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 PROGRAM BLIR MEDLEMSBLAD... 3 GÄVLE FÅGELKLUBB... 3 ORDFÖRANDE HAR ORDET... 4 STYRELSEN... 5 ADRESSÄNDRINGAR... 5 Gävle Fågelklubb (GFK)... 5 Gävleborgs

Läs mer

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131 Ändringshistoria Dnr (anges vid skriftväxling) 512-6519-2015 Datum Version Ändrad av Ändringar 2014 1 Anna Ingvarson Skapat dokument 2015-07-03 2 Mari Nilsson Beskrivning av objektet Syfte och mål Ny logga.

Läs mer

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad

Läs mer

Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar

Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar VELLINGE KOMMUNIKÉ Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar Kungsfågeln, Sveriges minsta fågel, väger bara 5 gram. Man skulle kunna skicka fyra stycken med brev och bara behöva frankera

Läs mer

Kung Lindorm och kung Trana

Kung Lindorm och kung Trana q Kung Lindorm och kung Trana k Sagan är satt med typsnittet Nyfors, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på

Läs mer

Death is not an event in life. Magdalena Dziurlikowska

Death is not an event in life. Magdalena Dziurlikowska Death is not an event in life Magdalena Dziurlikowska Death is not an event in life Döden är ingen livshändelse menade Ludvig Wittgenstein och Shakespeare lät Hamlet säga: Döden, det oupptäckta landet

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad.

Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad. Övningar för små barn (källa http://jämtnatur.se/) Naturens väv På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad. Passar för 1, 2 och 3. Ett nät (fotbollsnät

Läs mer

Barnens guide till Getteröns naturreservat

Barnens guide till Getteröns naturreservat Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet

Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Jan Pettersson JP Fågelvind På uppdrag av Triventus Consulting AB Färjestaden 2005-07-21 Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Jan Pettersson JP Fågelvind

Läs mer

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson

Läs mer

Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013

Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 2013-10-07 på uppdrag av Miljöförvaltningen i Landskrona stadsida Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts.

Läs mer

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun Foto: Boris Berglund 1 Bakgrund och beskrivning av lokalen 2007 gjorde Boris Berglund en inventering av hasselmus i Marks kommun på uppdrag av miljökontoret.

Läs mer

FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009

FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009 FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009 Foto Lars-Erik Nilsson Genomfört och sammanställt av Tunabygdens Fågelklubb Inledning och bakgrund Tunabygdens fågelklubb har på uppdrag

Läs mer

Surt sa räven om skärfläckeäggen

Surt sa räven om skärfläckeäggen Surt sa räven om skärfläckeäggen Lyckad häckning på Landgrens holme 2008 Fram till mitten av 1800-talet var skärfläckan en ganska vanlig häckfågel på strandängar längs södra Sveriges kuster. Men sedan

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Livslångt umgänge med ormar och grodor

Livslångt umgänge med ormar och grodor Livslångt umgänge med ormar och grodor Claes Andrén Foto J.Andersson Claes Andrén föreläste på Kajutan i Henån 6 november. Redan som liten var Claes stora intresse ormar och grodor och det är ett intresse

Läs mer

Från ord till handling för ortolanen

Från ord till handling för ortolanen Från ord till handling för ortolanen Åtgärdsprojekt för ortolansparven i Uppland PETER SCHMIDT INFORMERAR FRÅN UOFS FÅGELSKYDDSGRUPP 36 Söderby, Enköping, maj 2015 FOTO: PETER SCHMIDT 37 Ortolansparvens

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Inventering av långbensgroda Rana dalmatina

Inventering av långbensgroda Rana dalmatina 2016:10 Inventering av långbensgroda Rana dalmatina - i delar av Blekinge 2014 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2016:10 Rapportnamn: Inventering av långbensgroda Rana dalmatina

Läs mer

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE Bilaga 2 2012-06-21 Sida 1(8) Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för Torhamnaskär, Öppenskär och Äspeskär i Natura 2000-området Hästholmen-Öppenskär, SE0410099 i Karlskrona kommun Postadress:

Läs mer

Utsättning av grönfläckig padda Öland, 2012

Utsättning av grönfläckig padda Öland, 2012 Utsättning av grönfläckig padda Öland, 2012 Rapport från Nordens Ark, Claes Andrén & Kristofer Försäter Nordens Ark Claes Andrén & Kristofer Försäter Nordens Ark Åby säteri 450 46 Hunnebostrand Sweden

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och

Läs mer

Skogstomten Stures dagbok

Skogstomten Stures dagbok Skogstomten Stures dagbok Sara Kåll, 2013. Måndag Tidigt på morgonen var luften frisk. Solen tittade fram och i mina kinder kände jag, att temperaturen var ett par grader på minus. Idag har jag suttit

Läs mer

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön Biosfärområde Kristianstads Vattenrike The Man and the Biosphere Programme, UNESCO Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön 6 Maj 2007 Vattenriket

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INVENTERING AV VÅTMARKSFÅGLAR FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Augusti 2011 Miljötjänst Nord AB Sture Gustafsson Inga Olofsson 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2

Läs mer

Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren

Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.

Läs mer

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns.

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Han har gått upp i vikt en del varje gång vi haft kattungar hemma, men gick tillbaka rätt fort till

Läs mer

Skräntärna en ansvarsart för EU i Östersjön. Ulrik Lötberg

Skräntärna en ansvarsart för EU i Östersjön. Ulrik Lötberg Skräntärna en ansvarsart för EU i Östersjön Ulrik Lötberg Skräntärnan i ett Östersjö perspektiv Sverige 600 par (2014), 12 kolonier + 100 solitära par Finland 890 par (2013), 12 kolonier + 100-125 solitära

Läs mer

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st Vinnare! Närmaste gissning och mest antal rätt i tipspromenaden har: Vuxenfrågor 1. Hugo Sandberg, Täby 2. Thomas Granbohm,

Läs mer

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sammanfattning av en studie utförd i södra Kalmarsund under vår- och höstflyttningen 1999-03 Jan Pettersson Havsbaserade vindkraftverk i ejderns flyttningsväg Vindförutsättningarna

Läs mer

Från himmelens topp till havets botten

Från himmelens topp till havets botten Martin Widmark Från himmelens topp till havets botten Lindskog Förlag www.lindskogforlag.se Stockholm 2006 Text: Martin Widmark Bild: Pietro Galeoto Grafisk form: Lennart Lindskog Illustrationer av Pietro

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Sandmaskrosor på Öland

Sandmaskrosor på Öland Krutbrännaren 1 (17) 2008 Sandmaskrosor på Öland av Göran Wendt Den bästa sammanställningen av Ölands sandmaskrosor (Taraxacum sektionen Erythrosperma) är från 1962 (Saarsoo & Haglund= S&H). I den är alla

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Tack för i år kära vänner i Danmark Köge, Slagelse, Fredrikssund och Helsingör, ni är oslagbara med era fantastiska utställningar!

Tack för i år kära vänner i Danmark Köge, Slagelse, Fredrikssund och Helsingör, ni är oslagbara med era fantastiska utställningar! Tack för i år kära vänner i Danmark Köge, Slagelse, Fredrikssund och Helsingör, ni är oslagbara med era fantastiska utställningar! Från olika håll strålade vi samman kl 07 vid Ikea Kållered. Med humöret

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Kapitel 1. Jag gillar inte honom sa jag, inte jag heller svarade Emil. När vi hade rast gick vi till dörren

Kapitel 1. Jag gillar inte honom sa jag, inte jag heller svarade Emil. När vi hade rast gick vi till dörren Kapitel 1 Hej jag heter Matteo Lindgren. Jag går på elevskolan. Jag är 10 år. Min bästa kompis heter Emil Hanson. Vaktmästaren är läskig. Han är alltid arg skriker så högt så att man blir rädd. Första

Läs mer

Fågelbesöksled Nyköping Väst

Fågelbesöksled Nyköping Väst Fågelbesöksled Nyköping Väst Fågelbesöksled Nyköping Väst Fågelbesöksleden sträcker sig från Nyköpings hamn vid Täcka udden västerut, utmed väg 800 i Kiladalen. Den följer ett jordbrukslandskap och flertalet

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer