a l i d r n r 1 Missa inte vår hemsida. Där kommer regelbundna uppdateringar med senaste nytt. Ledare Vårprogram Restaurering för mångfald

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "a l i d r n r 1 Missa inte vår hemsida. Där kommer regelbundna uppdateringar med senaste nytt. www.oof.nu Ledare Vårprogram Restaurering för mångfald"

Transkript

1 4 Ledare C Missa inte vår hemsida. Där kommer regelbundna uppdateringar med senaste nytt Vårprogram Restaurering för mångfald Om småfåglarna Vitvingad trut på öland a l i d r 16 Antalet spelande kornknarrar på öland i Detta är väl ingen fågel?! Läs mer på sidan 22. Foto: Markus Forslund Grönfläckig padda rapporterad från ottenby Logiguden 2012 s n r Calidris 1:2012 Årgång 41 ISSN

2 Ett spännande år framöver När detta skrivs så har våren precis börjat komma på allvar och idag så såg jag de första skärfläckorna i Kalvhagen, en pytteliten strandängsvik, precis i södra delen av Mörbylånga. Just skärfläckorna är en stor favorit för mig, som började fågelskåda på Getterön i Varberg. Därför är det med stor glädje som jag kan följa de få par som häckar i Kalvhagen. Trots att viken är så liten, och dessutom är en hästhage på sommaren, så häckade här förra året två par skärfläcka, ett par strandskata samt några par större strandpipare och tofsvipa. Detta visar på den stora kvalitet som Ölands strandängar har, med många häckande vadare, och för några arter en stor del av Sveriges population. Samtidigt visar Kalvhagen på ett problem. Vadarna har svårt att reproducera sig. Strandskatans häckning förstördes, skärfläckorna fick ut några ungar, men först efter andra försöket och bara några få tofsvipor och större strandpipare fick flygga ungar. Och samma gäller på resten av Ölands strandängar. Just strandskatan har haft en katastrofal utveckling, och många andra av våra vadare har en nedåtgående trend. Insatser görs för att få till en förändring, och just du kan vara med i detta arbetet. Läs under ledaren om en inventeringsinsats riktad mot strandängarna med fokus på våra rödspovar. Annat som händer under året är att ÖOF fyller 40 år. Redan nu har vi börjat titta på en festkväll för att fira detta. Troligen blir det i höst där en av våra ordinarie pubkvällar får lite extra festglans över sig. Vi har också utökat vår närvaro på internet med en egen Facebook-sida. Sök efter Ölands Ornitologiska Förening så kan du hitta den sidan. För er som är medlemmar på Facebook så är denna sidan ett smidigt sätt att kommunicera med varandra och med oss i styrelsen för föreningen. Jag hoppas att innehållet i detta numret ger er mycket bra läsning, med alltifrån vinterns invasion av vitvingade trutar, vilka småfåglar som passar till stek och hur det går för de grönfläckiga paddorna nere vid Ottenby. Väl mött i de Öländska markerna Kristoffer Lager Hjälp ÖOF att inventera Ölands rödspovar Rödspoven är en av Sveriges mest sällsynta häckfåglar. Vi tror att hälften av de svenska rödspovarna påträffas på Öland. För att öka kunskapen om den öländska populationen planerar vi en riktad inventering under Målet är att totalinventera samtliga häckande par och att bedöma häckningsframgången. Vi behöver intresserade inventerare som kan delta i detta arbete. Du måste inte ha tidigare erfarenhet av att inventera rödspov eftersom en kurs om hur man inventerar kommer att hållas i april. Inventeringarbetet är tänkt att genomföras med 3-4 besök i andra halvan av april fram till början av juni. Varje inventeringstillfälle tar 1-4 timmar beroende på hur stort område man vill inventera. Även om du bara har möjlighet att göra ett inventeringstillfälle är vi intresserade av din medverkan. Kursledare kommer vara Richard Ottvall som har många års erfarenhet av inventeringar av Ölands sjömarker. Bilersättning kommer att kunna betalas ut till de som deltar i inventeringarna. Inventeringen är en del av projektet Fler vadare i de Öländska sjömarkerna. Förutom ÖOF så är Länsstyrelsen och Mörbylånga jaktvårdskrets aktiva i projektet.jaktvårdskretsen ansvarar för predatorkontroll inom ett antal utvalda sjömarker och Länsstyrelsen bekostar en uppföljning av det arbetet. Är du intresserad av att vara med i detta viktiga arbete så kontakta: Kristoffer Lager, eller Richard Ottvall, 4 Calidris 1:2012

3 ÖOF:s vårprogram Ejdersträck i Kalmarsund Lördagen den 31 mars Varje år sker det, man skulle nästan kunna kalla det en tradition. Ejdrarna väller fram i Kalmarsund. En annan god tradition är att ÖOF är med och bevakar det på lördagarna. Med lite tur kan vi få se en förbisträckande praktejder eller något annat roligt i flockarna. Samling kl vid fiskebodarna intill Färjestaden dämme, alldeles väster om Ölands Köpstad. Fågelskådningens dag och Fågeltornens kamp Lördagen den 5 maj Ska vi lyckas utmana finnarna i år. Varje år är det en kamp mellan fågeltornen i Finland. Tanken är att, från ett fågeltorn, se så många fågelarter som möjligt under morgonen och förmiddagen. För andra året i rad har de utmanat Sverige. ÖOF kommer att vara stationerade i det nybyggda fågeltornet i Södra lunden. Men det vore kul om det kunde finnas lag i andra fågeltorn på Öland. Mer information kommer på hemsidan, men boka in denna lördag redan nu. Vadarvandringar i Beijershamn Alla torsdagar i maj Som vanligt blir det vadarvandringar i Beijershamn under maj. Samling vid parkeringen kl 18. Exkursion till Ölands norra udde Lördagen den 2 juni Följ med på en exkursion i de nyrestaurerade områdena på Ölands norra udde. De två eldsjälarna, Tobias och Göran, från ÖOF kommer visa på de fåglar som rastar och häckar. Förhoppningsvis kan vi konstatera att höksångare kommit tillbaka som häckfågel. Andra lite speciella arter, som är möjliga den här tiden på året, är ortolansparv, aftonfalk och turturduva. Samling vid parkeringen kl 06. Mörbylånga blomstrar och ler Lördagen den 9 juni Detta är en dag när hela Mörbylånga samlas till fest och aktiviteter. ÖOF kommer finnas på plats med en artlista samt bokbord. Senaste nytt hittas alltid på Kallelse till ÖOF:s årsmöte Lördagen den 14 april håller ÖOF sitt årsmöte i huvudbyggnaden på Ölands folkhögskola, Smedby. Eftersom Station Linné har årsmöte på samma plats ungefär samtidigt så samkör vi några punkter, Vi börjar med fika kl Kl så får vi lyssna på ett föredrag av Sven Britton med titeln Linneansk medicin. När föredraget är slut så börjar vårt årsmöte. Påminnelse om medlemsinbetalning Hittills har vi fått in medlemsavgift från ca 80 % av våra medlemmar, alltså ni som får hem den här tidningen. Vi är väldigt glada för det, men hoppas såklart att övriga 20 % vill vara kvar som medlemmar också. Om du läser detta och är osäker på om du har betalat, så dubbelkolla gärna detta. Det är medlemsavgifterna som bekostar det mesta av vår verksamhet, både Calidris och våra naturskyddsåtgärder, som du bl.a. kan läsa om i detta nummer. Om du inte vill fortsätta att vara medlem får du gärna kontakta vår medlemsansvarige, Urban Toresson, så underlättar det vår uppdatering av medlemslistan. Calidris 1:2012 5

4 Restaurering för mångfald Vid Ölands norra udde har ett arbete pågått med att restaurera de gamla beteshagarna, bland annat med medel från ÖOF. På grund av perioder av upphört bete har de mosaikartade markerna, där oxlar utgör ett dominerande inslag, tillåtits växa igen alltmer av bland annat slån, en och tall. Detta har resulterat i att livsmiljöerna för många växter och djur, till exempel olika bryn- och kantzoner, till stora delar försämrats eller helt försvunnit. Vi har i samråd med länsstyrelsen i Kalmar län kommit fram till en bra röjningsstrategi för dessa marker. Målet med arbetet, som har utförts etappvis sedan 2010, är att i kombination med tillräckligt betestryck återskapa delar av området och på så sätt gynna den biologiska mångfalden. Det kommer också att göra det lättare för besökare att vandra runt i området och uppleva de säregna naturmiljöerna som området innehar, vare sig det är fåglar eller annat man har i blickfånget. Ölands norra udde är ett av Ölands absolut mest besökta turistmål. Första etappens röjningar, som genomförts under vårvintern 2010 och avslutades vårvintern 2011, redovisas nedan med några bilder tagna ur samma vy. Detta arbete fokuserade i huvudsak på att avlägsna en tät tallridå samt en del en- och slånbuskage som kantade de öppna våtängarna in mot Grankullavik vid Norra udden. Under tidig höst putsades slånskott manuellt och nästa etapp, vars syfte var att gradvis öppna upp de igenväxande betesmarkerna mellan det nu röjda området och själva fyrvägen, påbörjades i oktober Första delen av arbetet med att knyta samman de små öppna områden som nu är omringade av täta en- och slånbuskage till mer sammanhängande ytor har nyligen avslutats och vi ser med spänning fram emot våren. Innevarande år kommer inga ytterligare röjningar att genomföras utan istället kommer en första utvärdering av arbetet att ske. En viktig aspekt är att betestrycket är tillräckligt för att ytor som har öppnats upp inte åter ska börja växa igen. Vi har dock som ambition att återuppta restaureringsarbetet under Vi vill rikta ett särskilt tack till markägaren Berit Gelhaar, utan dig och din positiva inställning hade inte detta projekt varit möjligt att genomföra med sådan framgång. Vi vill vidare tacka inblandade entreprenörer, länsstyrelsen och inte minst alla ni, som ideellt, avsatt tid till att hjälpa till med röjning, eldning och så vidare. Tobias Berger och Göran Holm För kontakt, maila alternativt Referens Aulén, G Förekomsten av höksångare Sylvia nisoria vid Ottenby Calidris 5: Passa på att följa med på ÖOFs exkursion där vi strosar runt i de nyröjda områdena och njuter av försommarens fågelsång. Samling kl 6 vid parkeringen den 2 juni. December 2009 Våtängarna kantades av täta bestånd av tall och en. Bakom denna vägg döljer sig beteshagarna som delvis vuxit igen på grund av perioder av upphört bete. På de områden där det finns öppen gräsmark är det å andra sidan välbetat i dagsläget. 6 Calidris 1:2012

5 Augusti 2010 Så gott som samtliga tallar och enar har i detta område avlägsnats och fraktats bort. Kvar har t.ex. oxlar, rönnar, ekar och hagtorn lämnats. De friställda träden visar tydliga spår av mer intensivt bete. Mars/April 2011 Eldning av mindre rishögar som samlats ihop av det som blev kvar efter det maskinella ihopsamlandet av fällda träd och buskar för flisning. Den första etappen kunde därmed anses avslutad i och med att betet påbörjades på dessa marker under våren. Oktober 2011 På bilderna nedan ser man hur de gamla hagmarkerna åter framträder efter decennier av igenväxning. Förhoppningsvis kommer vi som ett svar på insatserna att se hur till exempel höksångaren återkommer som häckfågel. Den har tidigare varit en karaktärsfågel och, till exempel, år 1890 häckade hela 17 par på en sträcka av 500 meter i området (Aulén 1976). Bona var då placerade i måbärsbuskar. Ännu i början av 2000-talet häckade några enstaka par höksångare i området, medan arten helt uteblivit, annat än som tillfällig rastare, under de senaste åren (personliga observationer). Calidris 1:2012 7

6 Om småfåglarna Den nytta de göra och det skydd de behöva År 1861 invigdes en statlig skogsskola i Skäftekärr, beläget i Böda Kronopark på norra Öland. Skolans syfte var att utbilda jägmästare och andra yrkesgrupper med anknytning till skogen. I den ettåriga kursen ingick ämnen som aritmetikens första grunder, skogsträdens kännedom, skogsbeskyddets första grunder samt rovdjursjakt och fångst. Numera finns bara några enstaka böcker och bilder sparade från skolans verksamma år och ett litet tunt häfte med ovanstående rubrik, inköpt för 25 öre, fångade mitt intresse. När jag bläddrade bland sidorna, skrivna av August Emil Holmgren 1869, med den tidens språk och ordvändningar, blev jag mer och mer fångad av innehållet. En hel del känns fortfarande aktuellt men mycket uppfattar vi som exotiskt och främmande nu, nästan 150 år senare. Läs, njut och begrunda denna något förkortade återgivning! Och sänd gärna en tanke till dessa unga pojkar som skulle tillgodogöra sig dessa högtravande utgjutelser och senare klara av ett strängt förhör om småfoglarne. Bland alla de sköna njutningar som vistandet i den fria naturen erbjuder åt ett friskt och oförvillat sinne, torde få kunna jämföras med det nöje, som småfåglarna bereda oss. När vintern äntligen slutat sin långa tillvaro och dess vita, kalla svepning blivit utbytt mot den återvaknande naturens gröna dräkt, vad är det väl då, som gör tavlan så full av liv och behag, om icke mångfalden av dessa små levande väsen, vilka då som bäst fröjda sig över sin tillvaro och så väl förstå att dela med sig utav sin glädje. Lärkans första drill över fältet, trastens ljuva kvällstoner i skogen, den näpna och kvicka ärlans första ankomst, de muntra svalornas bosättning för året allt detta är kära och efterlängtade ting för varje vän av naturen. Så skänka oss småfåglarna nöje genom att sprida behag och trevnad omkring sig, men det är också i allmänhet den enda yttringen av deras liv, åt vilken vi ägna någon uppmärksamhet. Deras övriga goda egenskaper, den stora och viktiga betydelse de hava i naturens allmänna hushållning och den nytta de därigenom göra oss, allt detta är helt säkert ännu för den stora allmänheten föga känt, ja kanske är det enbart några få som tänkt därpå. Skolbyggnaden i Skäftekärr 8 Calidris 1:2012

7 Ladusvalan en viktig insektsbekämpare Insektsbekämpning Varuti består då, skulle någon kunna fråga, den stora nytta som småfåglarna göra och som man nu för tiden så ofta talar om? Svaret härpå ligger nära tillhands; vi behöver nämligen blott kasta en blick på deras levnadssätt för att kunna finna det. Vi se då, att de flesta icke uteslutande hämtar föda ur växtriket utan däremot helt och hållet eller till huvudsaklig del livnära sig på bekostnad av just sådana djurarter, vilka förstöra växtligheten. Dessa skadedjur tillhöra förnämligast insekternas slag. De finnas över allt och deras talrikhet och förökningsförmåga gränsa snart sagt till det otroliga. Om de ohämmat finge föröka sig skulle de utan tvivel ödelägga, icke allenast träden och buskarna i våra skogar och planteringar, gräset på ängarna och säden på åkrarna utan även, och detta mitt för våra ögon, intränga i trädgårdarna och förstöra deras alster. Man kan lätt göra sig en föreställning om varthän dessa, deras ostörda härjningar skulle kunna leda, då man vet att just Calidris 1:2012 växtlivet är villkoret och grunden för allt högre liv eller, med andra ord, då man vet, att djuren till följd därav att de växtätande ibland dem är nödvändiga för de andras tillvaro, omöjligen skulle kunna finnas till utan växter. Även människans tillvaro skulle, såsom man lätt kan tänka sig, under dylika förhållanden icke mera vara möjlig. Det må väl då kunna kallas en beundransvärd vishet i naturens anordningar, att de djur, vilka på nämnda sätt äro skadliga för växtvärlden, fått sina fiender, som leva på deras bekostnad och sålunda sätta en gräns för deras alltför stora förödelse. Härigenom bibehålles den allmänna jämnvikten och vart vi än vända våra blickar i naturen, få vi se ett strävande i denna riktning. Vi se huru oupphörliga strider utkämpas, ofta blodiga och förfärliga för den enskilde, men till lycka och välsignelse för det allmänna. 9

8 Gulsparven en fröätare. Kan det vara så att ogräsen ökat sen vi börjat vintermata våra småfåglar? Ogräsbekämpning Men det är även en annan yttring av småfåglarnas liv, som förtjänar att av oss beaktas. De hava nämligen inte enbart till uppgift att verksamt bidraga till växtlighetens skyddande mot insektshärjningar, utan de lämna även åt lantmannen och trädgårdsodlaren en kraftig hjälp vid bortskaffandet av en mängd ogräs, som ofta hota att förkväva de uppspirande plantorna på åkern och i plantsängarna. Många eljest insektsätande småfåglar leva under en viss tid av året nära nog uteslutande av ogräsfrön och då dessa fåglar ofta förekomma i stort antal, så kan man tänka sig vilken nytta de därigenom åstadkomma. Faror som hotar Småfåglarna hava många fiender och om vi kunde intränga i alla deras livsförhållanden, så skulle vi i sanning häpna över den mängd faror och förföljelser som ständigt hota dem. De måste alltid vara på sin vakt och från människan hava de, trots den nytta de göra henne, icke minst att frukta. Från vår ungdomstid minnas vi nog lite var, hur fågelfångst utgjorde en av våra käraste sysselsättningar och huru glada vi lämnade skolan och boken för att i skog och mark söka reda på fåglarnas bon och plundra dem på ägg och ungar. Vi visste då icke huru orätt vi handlade och det var inte heller att undra över då mången gång de äldre och våra lärare lät oss opåtalt fortsätta våra plundringar. Man har redan trott sig märka att småfåglarnas antal i närheten av städerna börjar förminskas och detta förnämligast till följd därav att okunniga pojkar uppsöka deras bon och borttaga äggen med vilka de sedermera sinsemellan driva en livlig byteshandel. Ofta ser man också i städerna åtskilliga dagdrivare vilka hava fågelfångst som sin förnämsta födkrok. I nät, snaror och på limspön fånga de en mängd småfåglar av alla slag samt instänga dem i trånga burar, där de flesta trampa eller skada varandra till döds eller omkomma till följd av vanvård och brist på tjänlig föda. Enbart några få förbliva vid liv och dessa försäljas vanligen för en ringa penning och få sedermera inspärrade tillbringa sina återstående dagar i något fönster, genom vars dunkla rutor de knappast kunna se den himmel under vilken de förut så glada uppstämde sina lovsånger. Användning till stek Vad som även i hög grad bidrager till de nyttiga fåglarnas förminskande, är deras användning till stek. På torgen i städerna och även mångenstädes i landsbygden, får man ofta se hela knippor av lärkor, starar, mesar, hackspettar, gulsparvar och andra nyttiga fåglar, vilka utbjudas till salu såsom kramsfågel och vanligen vinna god avsättning, även om de, såsom förhållandet är med hackspettarna, hava ett mindre smakligt kött. På källarna och värdshusen utgiver man dem ofta, sedan de blivit 10 Calidris 1:2012

9 behörigen tillagade, för beckasiner eller andra fåglar som stå i bättre anseende. Vi kunna icke annat än uttrycka vår stora ledsnad över att ett sådant förfarande opåtalt får fortsätta. Andra faror Bland de övriga djuren finns det många, vilka förfölja och döda småfåglarna, samt icke så sällan leva på deras bekostnad. Sålunda är t ex en del falkar och hökar, i synnerhet lärkfalken och sparvhöken, för dem farliga fiender och detsamma kan även sägas om kråkorna och korparna jämte flera andra fåglar som ofta plundra deras bon på ägg och ungar. Ja, till och med göken, som vi finna så trevlig när han om våren låter höra sitt tvåtoniga läte, hava de ganska mycket att frukta för. Mården, illern, hermelinen och stundom även igelkotten, kunna även hänföras till småfåglarnas fiender. Större hackspetten - smakar visst illa Fåglarnas flyttningar De flesta av våra småfåglar måste flytta bort under den kalla årstiden, emedan de icke kunna uthärda vinterkylan, men i synnerhet emedan insekterna, av vilka de förnämligast hämtar sin näring, då gått i vinterkvarter och icke mera av dem kunna påträffas. De måste således för att ej dö av hunger, under en tid av året, lämna sitt fädernesland. Under dessa, ofta hundratals mil långa resor över stormiga hav och ogästvänliga länder, går det icke alltid lyckligt för de små fåglarna. Många tusenden finna helt visst sin grav i havets vågor och lika många torde väl även falla offer för talrika fiender. Som sagt är, begiva de sig bort om hösten, när födan börjar tryta dem och när deras späda lemmar icke längre kunna uthärda de kalla vindarna. Men tidigt om våren gripas de av en oemotståndlig hemlängtan och styra då sin färd åter mot norden för att där ånyo uppsöka sina gamla och kära hemvist. Det är dock inte alltid sagt att de vid sin återkomst finna dessa sådana, som då de lämnade dem. Genom människans åtgöranden, genom den fortgående odlingen, förändras oupphörligt landets utseende; skogar nedhuggas, stenhopar bortsprängas, ängar uppodlas, sjöar urtappas och häckar omflyttas. Kanske finns icke mera den för dem så kära skogsparken, den med doftande blommor prunkande ängen eller den omtyckta, taggiga buskraden. De äro då husvilla och olyckliga dessa små, ty det är icke alltid sagt, att de så snart kunna finna en annan omtyckt och passande tillflyktsort. Nöden är stor för dem och vi se också vid dylika tillfällen huru bekymrade och oroliga de flyga omkring för att förgäves söka det, som under den långa, vådliga färden levde kvar i deras förhoppningar och uppehöll deras mod. Snöyra och frost Någon gång händer det även hos oss, att sedan fåglarna redan anlänt om våren, snöyra och stark frost inträffar, så att de antingen omkomma i brist på föda eller frysa till döds. Sålunda inträffade t ex i Maj månad 1867 ett svårt oväder, varav de små återvändande flyttfåglarna i betydlig mån ledo. En av vårt lands utmärktaste fågelkännare, herr W Mewes, skriver därom bland annat följande: Ett ganska sorgligt utseende erbjödo småfåglarna, längs utmed iskanten av Hjelstaviken såg man Calidris 1:

10 rödstjärten, lövsångaren, stenskvättan, sädesärlan och trädpiplärkan i ett bedrövligt tillstånd vada omkring uti issörjan för att söka sig föda. På somliga av dessa stackars fåglar voro fötterna helt och hållet betäckta av is. En del, t ex flugsnapparen och rotgeln (rödhaken) sökte sin räddning i ladugårdarna, där katten snart gjorde slut på dem. Detta oväder sträckte sig över hela södra Sverige och om de menliga verkningarna av detta, erhöll jag senare åtskilliga upplysningar under mitt besök i denna del av riket, samt underrättelser om det stora nederlag, som väderleken under dessa dagar anställt bland småfåglarna. Så t ex hittade man kring Christianstad, Carlshamn, Malmö, Lund och flera andra ställen en mängd omkomna svalor av alla slag, samt flugsnappare, rödstjärtar, näktergalar, lövsångare, trädpiplärkor med flera. Någon gång hade man sett flygande svalor nedstörta, liksom träffade av ett skott. Även på täta granträd fann man genom hunger och köld omkomna fåglar. Viporna hade, vid Ottenby (på Öland) i större antal inkommit på gårdarna för att söka föda och även emottagit sådan, som utmatades åt dem. Senare fann man, över hela Öland, hundradetals av dessa fåglar döda. Att under sådana förhållanden, de tidigare och i synnerhet på marken värpta äggen till största delen förstördes, är lätt att inse. Likaså gjorde detta oerhörda nederlag, särskilt av småfåglar, sig märkbart på hela min resa, ty de eljest allmänna arterna hade blivit ganska sällsynta. Ehuru vi nu endast i möjligaste korthet omnämnt den nytta, som småfåglarna göra oss och de faror, för vilka de snart sagt ständigt äro utsatta, framgår det tydligen därutav, att de både förtjäna och behöva vårt skydd. Vi äro också övertygade om, att varje förståndig lantman och trädgårdsodlare, sedan han blivit uppmärksamgjord härpå, skall på allt sätt bemöda sig om att freda dessa små älskliga väsenden. Han skall då även, såsom vi tro och hoppas, snart nog få inse och glädja sig över att han är i åtnjutande av den verkliga lycka och trevnad, som de städse i så rikt mått föra med sig. Foto och bearbetning: Kerstin Svensson 12 Calidris 1:2012

11 Vitvingad trut Larus glaucoides på Öland Under vintern skedde en formlig invasion, i ordets rätta bemärkelse, av vitvingade trutar i Nordvästeuropa. Det bör ha rört sig om många hundra individer, kanske upp mot tusentalet. Bara på Färöarna har det setts mer än 650 fram till mitten av februari och they keep on coming. Måsarna nådde vårt land också, där de första två sågs i december i Halland och Bohuslän. Under januari gick proppen ur också hos oss och fram till mitten av februari har upp mot 20 individer setts, de allra flesta på Västkusten. Östersjön fick också sin beskärda del med observationer i Ronneby 11 januari, Simrishamn januari och Kalmar 7 14 februari. Men det var en observation av en vitvingad trut i Visby på Gotland den 14 januari som väckte oss ölänningar. Samma kväll satt Pav Johnsson och undertecknad och arbetade med den kommande boken om Ölands fåglar när BMS-larmet från Gotland nådde oss. Pav skickade ut en anmodan per mail till en stor skara Ölandsornitologer om att vi skulle leta efter arten också på Öland. Följande dag då jag och Liselotte Wetterstrand Waldenström befann oss på norra Öland lyckades vi hitta en adult vitvingad trut i Byrums hamn på norra Öland. Upptäckten finns beskriven på ÖOF:s hemsida. När vi ringde Pav om upptäckten trodde han naturligtvis att vi drev med honom, men efter att ha försäkrat att så heliga ting som sällsynta fåglar luras man aldrig med, lyckades vi övertyga honom och han larmade ut fågeln. I euforisk glädje, upphetsning, nervositet, med iskalla fingrar och dålig mobiltäckning hade jag själv nämligen misslyckats med att larma; telefonen tvärdog och gick inte att få liv i igen förrän senare på kvällen i husvärmen. Ett par bilder, med en liten digitalkamera genom tuben, lyckades jag dock med och en av dem lades senare på kvällen in på Svalan. Fågeln bestämdes till adult vitvingad trut i vinterdräkt. Dagen därpå var ett stort gäng Ölandsskådare på plats och truten återupptäcktes också till allas stora glädje. Den var sedan kvar till 22 januari. Eftersom arten inte setts på ön sedan 1995 var vi många som fick ett Ölandskryss av denna fågel. Första fotot av den vitvingade trut som bröt en 17 år lång väntetid. Foto: Anders Waldenström Calidris 1:

12 Men det skulle komma att bli en fortsättning på denna spännande följetong. Två dagar senare, 24 januari, upptäckte Björn och Eva Klevemark en ny vitvingad trut i området Bläsinge hamn Gårdby hamn. Den stannade bara denna dag och sågs av åtminstone tre personer till. Inga bilder finns på denna fågel, men den var inte helt utfärgad och får betecknas som 4K+. En ny vitvingad trut, denna gång en 3K, hittades av Ragnar och Brita Gustafsson i Böda hamn 26 januari. På en vecka hade Öland nu besökts av tre olika vitvingade trutar. Nu var det dags för södra Öland att komma med i leken. En 4K+ fågel hittades av Erik Nordberg 27 januari vid Ottenby och den var kvar i området till dagen därpå. Fågeln var antingen 4K+ eller adult (tolkades olika av observatörerna) men skiljde sig från såväl den i Byrum som den i Böda. Däremot är det troligt att det var samma fågel som den i Gårdby tre dagar tidigare. Men det tog inte slut än, i Grönhögens hamn hittade Håkan Nilsson 29 januari ytterligare en vitvingad trut, en 4K i vinterdräkt och som senare sågs i Ottenby. Denna fågel var en annan individ än den på samma plats dagen innan. Hänger ni med? Sammanfattningsvis besöktes alltså Öland av fyra olika vitvingade trutar januari. En adult vid Byrum, en 4K+ vid Gårdby och senare vid Ottenby, en 3K i Böda samt en 4K vid Grönhögen och Ottenby. Som tidigare nämnts hittades ytterligare en annan vitvingad trut, denna gång en 3K+ i Kalmar 9 14 februari, men det är en helt annan historia. Historik Vitvingade truten är innan 2012 anträffad vid sju tillfällen på Öland. Samtliga dessa fynd är granskade och godkända av svenska Raritetskommittén, Rk. Ölands första vitvingade trut, en fågel troligen i 3:e vinterdräkt (=3K) hittades i Sandvik, Ottenby 2 november 1980 (SOF 1981). Upptäckten finns beskriven i Calidris (Löwbeer 1981). Nästa fågel, lite obestämt 1 ex sågs vid Ottenby 24 april 1981 (SOF 1983) och var en av sex fynd det året i Sverige. Nästa igen, en 2K-fågel hittades 14 mars 1982 vid Gräsgård (SOF 1983) och möjligen sågs samma individ vid Ottenby 18 maj samma år. Under 1982 sågs sammanlagt tre individer i riket. Under 1984 gjordes fynd nummer fem, ett exemplar i 3:e vinterdräkt (=3-4K) 8 februari 1984, också då vid Ottenby. Nummer sex blev en adult vitvingad trut vid Kapelludden, Bredsättra 30 mars I Vår Fågelvärld finns kommentaren: Adulta fåglar är sällsynta hos oss. Slutligen uppträdde en 2K fågel i Sandvik, Ottenby 11 maj Den kommenterades i Fågelåret (1995) med orden: Sammanföll med en mycket hög årssumma (10 ex), dessutom med övervägande andel vårfynd, vilket är mindre vanligt. Bland dessa sju observationer är det svårt att hitta någon röd tråd. Fynden på 1980-talet kom efter Stellan Hedgrens och Lars Larssons utmärkta artikel i Vår Fågelvärld (1973) om fältbestämning av vita trutar och den hjälpte nog till att upptäcka vitvingade trutar i bruset av vittrutar, som på denna tid sågs med flera exemplar varje vinter på Öland. Men det är också troligt att den vitvingade Den sista observerade vitvingade truten på Öland denna vinter. Här vid Ölands södra udde. Foto: Bosse Carlsson 14 Calidris 1:2012

13 faktiskt var vanligare då under dessa år, eftersom de sågs på Öland varje år , utom 1983, med sammanlagt sex exemplar. Det dröjde sedan tio år till nästa fynd och ytterligare då 16 år till årets fynd. Kunskapen om hur man bestämmer vitvingade trutar har väl inte minskat, ej heller den ornitologiska bevakningen av Öland, och många har vi varit som gått igenom trutflockarna på ön varje år. Tidsmässigt har en individ setts i februari, två individer i mars, en i april, två i maj samt en i november. Åldersmässigt har spannet varit från 2K till adult. Som nämnts ovan är det ytterst sällsynt med adulta vitvingade trutar i Sverige och de flesta observationerna har gjorts av kringströvande ungfåglar vid Västkusten vintertid. Årets uppträdande Att fyra vitvingade trutar ses ett och samma år på Öland och detta dessutom efter 16 års bortovaro, är spännande och anmärkningsvärt. Som nämndes i ingressen sker detta samtidigt som arten uppträder invasionsartat i hela Nordvästeuropa. De svenska fynden denna vinter är huvudsakligen av nominatrasen som häckar, i stort sett, bara på Grönland och i den nordöstligaste delen av Kanada. Några få fynd på Västkusten avser rasen kumlieni som tar vid längre västerut i Kanada. Varför då denna explosion av vitvingade trutar som till och med för enstaka individer in i Östersjön? Inget är klarlagt, men födobrist är den troliga orsaken. Arten övervintrar normalt i packisranden långt norrut och flockas i hundratal vid döda sälar, valar och andra kadaver. Truten vid Byrum uppträdde en vecka på platsen, medan de andra fåglarna bara sågs en eller två dagar, vilket tyder på att Öland tydligen inte erbjuder optimala förhållanden. På Västkusten, och då särskilt i Göteborg, är trutarna långstannare. Slutligen vill jag bara ge en personlig reflektion. Aldrig hade jag och Liselotte, då vi beskådade fågeln i Byrums hamn, kunnat ana att en adult vitvingad trut skulle vara så stilfullt vacker. Proportionen, den helvita dräkten, den gulgröna näbben med klart lysande röd näbbfläck samt inte minst de scharlakansröda benen formade en ytterst behaglig enhet. För visst kan fåglar vara vackra! Och detta i skymningen med Blå Jungfrun i bakgrunden. Tack Tobias Berger för hjälpen att reda ut de olika vitvingade individerna. Calidris 1:2012 Anders Waldenström Fågeln vid Böda hamn. Foto: Ragnar Gustafsson Litteratur: Hedgren, S & Larsson, L Vittrut, vitvingad trut eller missfärgad annan trut - svårigheter vid fältbestämning av ljusvingade trutar. Vår fågelvärld 32: Löwbeer, C Vitvingad trut Larus glaucoides anträffad på Öland. Calidris 10: Sveriges Ornitologiska Förening Sällsynta fåglar i Sverige 1982.Vår Fågelvärld 42: Sveriges Ornitologiska Förening Sällsynta fåglar i Sverige Vår Fågelvärld 43: Sveriges Ornitologiska Förening Sällsynta fåglar i Sverige Vår Fågelvärld 45: Sveriges Ornitologiska Förening Sällsynta fåglar i Sverige Vår Fågelvärld 46: Sveriges Ornitologiska Förening Fågelåret Vår Fågelvärld. Supplement 25:

14 Antalet spelande kornknarrar på Öland Sammanställning av resultat från 2008, 2009 och 2011 På uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar län har Svensk Naturförvaltning AB inventerat kornknarr på Öland under juni månad 2008, 2009 och I denna rapport redovisas resultaten från alla inventeringarna. ÖOF tackar Länstyrelsen i Kalmar län och författarna för att vi får lov att återge rapporten. Tack också till Lars Peterson, för att vi får använda hans bilder. Artikeln är något modifierad från ursprungsrapporten. Sammanfattning Rapporten redovisar resultat från inventering av spelande kornknarr på Öland. Inventeringen har genomförts i juni månad under 2008, 2009 och Som metod för att beräkna antalet spelande hanar användes avståndsinventering (Distance sampling). Kornknarrarnas position bestämdes genom triangulering. Inventeringen genomfördes på provpunkter som valts ut genom stratifierad stickprovtagning. Antalet spelande kornknarrar tenderar att minska på Öland under inventeringsperioden. Antalet spelande kornknarrar under 2008 skattades till 325. Året efter, 2009, hade antalet minskat till 252. Ingen inventering genomfördes 2010, men vid senaste inventeringen 2011, hade antalet minskat ytterligare och skattades till 201 stycken. Detta innebär en genomsnittlig minskningstakt på 14% per år. Skulle denna minskningstakt bestå under kommande år, kommer kornknarren att vara borta från Öland om ca 35 år. Avståndsinventeringen har den fördelen att allteftersom mer data samlats in ökas precisionen och tidigare skattningar av antalet spelande kornknarrar förbättras. Det medför att resultaten från de två första åren förändrats jämfört med tidigare redovisningar. Kornknarren finns spridd över hela Öland, men förekommer tätast på mellersta och östra Öland. En jämförelse mellan rapporteringssystemet Svalan och skattning genom stickprovstagning visar på relativt stora skillnader i antal och geografisk fördelning av spelande kornknarrar. Foto: Lars Petersson, 16 Calidris 1:2012

15 Metodik Metodiken beskrivs utförligt i redovisningen från inventeringen 2008 (Länsstyrelsens meddelandeserie 2008:19). För att få ett komplett stickprovsunderlag delades Öland in i 1428 rutor med en storlek på en kvadratkilometer (figur 1). Rutor med mindre än 25% landyta uteslöts. Ett stratifierat urval av rutor genomfördes årligen (figur 1). Två typer av rutor (stratum) användes: 1. Kornknarr har tidigare hörts spela i rutan eller 2. rutan innehåller minst tio hektar lämplig naturtyp. Med lämplig naturtyp menas här ängs- och åkermark. Vid inventeringen 2008 fördelades 280 provpunkter, som besöktes vid två tillfällen. Till inventeringarna 2009 och 2011 fördelades 450 provpunkter, som besöktes vid ett tillfälle (tabell 1). Som metod för att beräkna antalet spelande kornknarrar på Öland användes avståndsinventering från utvalda provpunkter i varje ruta (se t.ex. Buckland m.fl. 2001, 2005). Kortfattat innebär metoden att punkterna besöks av inventeraren som lyssnar efter kornknarr. När man hör en kornknarr tar man bäringen mot fågeln med en kompass från två olika positioner (figur 1). Med denna triangulering kan man beräkna fågelns position och därmed avståndet från observatören. Fördelningen av antalet observationer på olika avstånd från inventeraren används för att beräkna observerbarheten, eller sannolikheten att man skall höra en kornknarr inom ett visst avstånd. Genom att skatta observerbarheten kan man beräkna hur stor andel av kornknarrarna man inte hör inom ett visst avstånd. Därmed kan man göra en skattning av det faktiska antalet kornknarrar som spelar inom ett visst avstånd från provpunkterna, vilket är fler än de man lyckats höra. Inventeringen utfördes nattetid, huvudsakligen under juni månad, förutom nätter med regn eller blåst. Tabell 1. Basinformation för mätningens urval År Strata Konknarr Strata Habitat Habitat areal Antal Antal utvalda Habitat areal Antal Antal utvalda (km²) rutor rutor (km²) rutor rutor Figur 1. Öland med rutindelning och utbredningen av kornknarrsmiljöer (vänstra figuren), exempel på fördelning av provpunkter under ett år (mittenfiguren) och principskiss av hur kornknarrarna positioneras med triangulering (högra figuren). Calidris 1:

16 Resultat Antal spelande kornknarrar Antalet provpunkter har varierat något under åren och största skillnaden är mellan 2008 och de två senare inventeringarna (tabell 2). Under 2008 valdes 280 punkter som besöktes vid två tillfällen. De två senaste inventeringarna utgör ett stickprov på 450 provpunkter som endast besöktes vid ett tillfälle. Antalet registrerade kornknarrar som hörts spela har också varierat under åren, men kan delvis förklaras med förändrad ansträngning (antal besök per provpunkt). Om man betraktar de årsvisa skattningarna har de inte varierat mycket utan antalet kornknarrar har legat konstant på drygt 200 individer varje år. Precisionen i skattningen av antalet kornknarrar är beroende av hur många observationer man gör. Frekvensfördelningen av antalet kornknarrar som hörs på olika avstånd från observationsplatsen blir jämnare och bättre ju fler observationer man har. Detta innebär att man med större säkerhet kan anpassa en modell som beskriver avståndsfördelningen (figur 2). Eftersom modellen används för att beräkna observerbarheten blir även både precisionen och skattningen av antalet kornknarrar bättre med ett ökat antal observationer. Om man antar att sannolikheten att höra en kornknarr varit samma under de tre år som inventeringen på Öland utförts, kan man utnyttja observationerna från alla åren för att beräkna observerbarheten. Att ett sådant antagande är rimligt stöds av en jämförelse av observerbarheten mellan åren. För varje år som inventeringen utförts kan man räkna om resultaten från tidigare år. Det leder till att precisionen i det skattade antalet kornknarrar från tidigare år blir bättre, men samtidigt kan medelvärdet av antalet kornknarrar komma att förändras. Detta är precis det som händer om man räknar om de tre årens inventeringar av kornknarr på Öland. När alla observationer används för att räkna om tidigare års inventeringar sker en förändring jämfört med tidigare års skattningar. Konfidensintervallen krymper och medelvärdet för de två första inventeringsåren ökar (tabell 3). De nya skattningarna ligger dock inom konfidensintervallen för de skattningar som görs om man skattar varje år för sig. Tabell 2. Antal provpunkter, inventeringsperiod och antal registrerade kornknarrar för respektive år År Inventeringsperiod Antal provpunkter Antal besökta provpunkter maj- 4juli 280* juni- 30 juni maj-1 juli *Provpunkterna besöktes vid två tillfällen. Antal registrerade spelande kornknarrar Tabell 3. Skattat antal kornknarrar för respektive år och resultat baserat på observationer från samtliga år. Konfidensintervall anges som 95% Standard Error År Skattat antal kornknarrar för respektive år Nedre CI (95 % SE) Övre CI (95 % SE) Skattat antal baserat på totala antalet observationer Nedre CI (95 % SE) Övre CI (95 % SE) 18 Calidris 1:2012

17 Antal fåglar Figur 2. Fördelning av 150 kornknarrsobservationer på olika avstånd från observatören (staplar). Den streckade linjen visar den anpassade modellen. Observationerna är samlade från alla inventeringarna Avstånd (meter) Figur 3. Summan av antalet rapporterade kornknarrar per inventeringsruta till Svalan under juni månad (vänstra figuren) och summan av antalet observerade kornknarrar per inventeringsruta från inventeringarna 2008, 2009 och 2011 (mittenfiguren). Observera att sifferskalan är olika på respektive figur. Figuren längst till höger visar medeltätheten i skattade antalet kornknarrar per inventeringsruta. Calidris 1:

18 Geografisk fördelning Kornknarrarnas fördelning över Öland skiljer sig åt vid en jämförelse mellan observationerna från den aktuella inventeringen och de som registrerats i Svalan (Artdatabankens rapportsystem för fåglar) under juni månad (figur 3). Svalan visar en tätare förekomst på sydöstra Öland men antalet observationer på öns norra delar är glesare jämfört med den aktuella inventeringen. Mönstret från inventeringarnas samlade observationer återkommer om man gör en beskrivning av medeltätheten per inventeringsruta baserad på de tre årens mätresultat (figur 3). Analysen som baseras på en objektiv mätning indikerar att kornknarren är vanligast på norra halvan av Öland medan Svalan indikerar att konknarren har sin huvudsakliga utbredning på södra halvan av Öland. Båda mätningarna visar dock att kornknarren har en östlig utbredning på Öland. Tabell 4. Antalet registrerade spelande kornknarrar per inventerad ruta År Antal registrerade spelande kornknarrar per ruta , , ,10 Antal fåglar Populationsutveckling Baserat på senaste årets beräkningar minskar populationen med i genomsnitt 14% per år (figur 4). Om detta är en tillfällig nedgång eller en pågående process som kommer att fortsätta kan endast framtida mätningar visa. Baserat på mätningarna kan man konstatera att populationen halveras med ungefär fem års intervall och om utvecklingen fortsätter kan man höra den sista kornknarren spela i mitten av 2000-talet. Om man beräknar antalet observationer per besökt ruta får man ett index på antalet kornknarrar som också kan användas för att beskriva utvecklingen. Utvecklingen blir då densamma som för skattningen av det faktiska antalet kornknarrar på Öland (tabell 4). För observationerna från Svalan går det inte att beräkna ett motsvarande index eftersom det dels inte finns någon uppgift på ansträngningen och dels att inte finns en objektiv urvalsmetodik. Antalet observationer till Svalan under juni har varierat under åren men visar, tvärtemot inventeringen, en ökning i antalet spelande kornknarrar (figur 5). Figur 4. Antalet spelande kornknarrar på Öland (blå punkter) samt förväntad framtida utveckling baserad på utvecklingen under de år inventeringen genomförts (streckad linje) År 20 Calidris 1:2012

19 Antal Kornkarrar (Stickpprov) Stickprov Svalan Antal observationer (Svalan) År Figur 5. Förändringen av kornknarrens förekomst på Öland så som man uppfattar den genom den aktuella studien (Stickprov) och genom Svalan (antalet observationer under juni månad) under åren Antalet observationer från Svalan är inte korrigerade av den regionala rapportkommittén. Diskussion Resultaten belyser några saker som det är viktigt att tänka på vid inventering och övervakning av populationer. Det kan kräva en ganska stor insats för att få bra precision vid enstaka skattningar. Om man däremot har för avsikt att bedriva en långsiktig övervakning kan man successivt dra mer nytta av de enskilda årens mätningar. För populationer med stor mellanårsvariation finns det därför starka skäl att i stället för att satsa alla resurser på någon enstaka mätning, om möjligt fördela mätningarna på flera år. Rapporteringssystem som Svalan, där det saknas mått på var, när och hur mycket man eftersökt enskilda arter, kan ge en missvisande bild av populationers faktiska utveckling och utbredning. Det är bra att observationer registreras, men systemet behöver utvecklas för att kunna ge en korrekt och användbar beskrivning av populationernas tillstånd och utveckling. Calidris 1:2012 Produktion: Svensk Naturförvaltning AB Foto: Lars Petersson, Referenser Buckland, S., D Anderson, K. Burnham, J. Laake, D Borchers och L. Thomas (2001). Introduction to Distance Sampling Estimating abundance of biological populations. Oxford University Press inc., Oxford. Buckland, S., D Anderson, K. Burnham, J. Laake, D Borchers och L. Thomas (2005). Advanced Distance Sampling Estimating abundance of biological populations. Oxford University Press inc., Oxford. Länsstyrelsen i Kalmar län (2009). Skattning av antalet kornknarrar på Öland Länsstyrelsens meddelandeserie 2008:19 21

20 Grönfläckig padda rapporterad från Ottenby! Den grönfläckiga paddan är väl ingen fågel?! Nej, men den miljö som paddan kräver gynnar många andra arter, inte minst vadare som sydlig kärrsnäppa och brushane! Från att ha varit en karaktärsart för det öppna, karga och torra landskapet på Öland tog det hundra år för arten att helt försvinna från ön. Inom projektet LIFE-BaltCoast arbetar länsstyrelsen i Kalmar län för att åter introducera arten i den öländska faunan. Vattensamlingar har skapats och 100-tals små grönfläckiga paddor har flyttats till Ölands södra udde från Nordens Ark i Bohuslän. Den grönfläckiga paddan (Bufo viridis) En vuxen grönfläckig padda känns normalt lätt igen på sin grönmarmorerade ovansida med oregelbundna större och mindre fläckar med mörk kant mot en ljusare botten. Fläckarnas gröna nyans varierar mellan klargrön och mörkt olivfärgad. Huden är beströdd med vårtor med mörka, ibland röda, porer. Mönstret är individuellt och kan därmed användas för identifiering av olika individer. På Öland hittar man inte sällan grönaktiga och, ibland, fläckiga vanliga paddor (Bufo bufo). Det är alltså viktigt att känna till ytterligare karaktärer. Den grönfläckiga paddan är mindre och blir maximalt 10 cm lång. Ögats gröngulglänsande och/ eller guldglänsande iris skiljer den från den vanliga paddan, vars iris är rödbrun och/ ellerkopparröd. Äggen är i förhållande till den vanliga paddans lite mindre och gelehöljet som skyddar äggen är något tunnare. Inte heller ynglen är lätta att skilja åt. I de senare utvecklingsstadierna, då ynglen är flera cm långa, är de ljusare och oftast brokiga i färgen med gula prickar. Även svansbrämet är ljusare. Det säkraste kännetecknet är att studera mundelarna hos ynglen, vilka är artspecifika. Leken i Sverige sker huvudsakligen från slutet av april till slutet av maj. Hanarna håller små revir i strandkanten där de nattetid med sitt drillande försöker locka till sig honor. Under parningen omfamnar hanen honan och håller sig fast på hennes rygg med hjälp av kraftiga underarmar och sträva valkar på frambenens tår. Äggsträngen läggs i grunt vatten och en normalstor hona (75 mm) lägger ca ägg. Det är fler ägg än för våra andra svenska groddjur. Efter sex till åtta veckor sker omvandlingen från yngel till padda (metamorfos). Dessa småpaddor (10-20 mm långa) har ett otydligare mönster, men de har tydliga ljusa vårtor. Dagtid gömmer sig paddorna under stenar, brädor, i murar eller liknande. Nattetid söker de föda på marken eller i växtligheten, och de äter främst insekter och andra småkryp, men inte gärna sniglar och mask. De övervintrar på land, någonstans där det är frostfritt, t.ex. i komposter, källare eller stenmurar. i Europa Arten kräver enligt EU:s art- och habitatdirektiv noggrant skydd. Dess överlevnad är hotad inom hela det nordvästra utbredningsområdet (Nordtyskland, Danmark, Sverige, Estland, Lettland och Litauen). Utmed Danmarks sydöstra kust, inkl. Bornholm, är arten spridd, men inte vanlig. I nord-tyska Holstein är den mycket sällsynt (förekommer endast på Fehmarn och i Lauenburg), men i östra Tyskland och Polen förekommer den utmed Östersjöns sydkust. I Litauen finns den grönfläckiga paddan i inlandet men den är inte känd från kustområdet. I Lettland förekommer arten kring Riga och på några lokaler i inlandet. Inte heller från Estland är den känd från kustområdet och den är förmodligen utdöd från landet. Grönfläckig padda väl gömd bland stenar. Foto: Susanne Forslund 22 Calidris 1:2012

21 i Sverige Den grönfläckiga paddan anses vara det mest hotade av alla groddjur i Sverige och är klassad som akut hotad enligt den svenska rödlistan. Den är liksom alla andra grod- och kräldjur i Sverige fridlyst. Den svenska populationen av grönfläckig padda är mycket liten och risken är stor att arten dör ut om inte kraftfulla åtgärder, som uppfödning och utsättning i lämpliga miljöer, genomförs. Åtgärdsprogram (ÅGP) för bevarande av den grönfläckiga paddan, har funnits sedan år Programmen presenterar Naturvårdsverkets syn på vilka åtgärder som behövs för att gynna arten. Av den långa lista på faktorer som missgynnar den grönfläckiga paddan anses övergödning och igenväxning av livsmiljöer vara den mest avgörande för de senaste 50 årens omfattande minskning i Sverige. Uppfödning och utsättningar av ett stort antal ägg, yngel, småpaddor och vuxna grönfläckiga paddor i Sverige har pågått sedan Ett nytt Åtgärdsprogram för bevarande av grönfläckig padda , fastställdes av Naturvårdsverket i december Visionen i programmet är att grönfläckig padda ska ha livskraftiga populationer inom tio kustområde, varav sydöstra Öland (inkl. Ottenby) och norra Öland är två. Även kusten söder om Kalmar har pekats ut. Länsstyrelsen i Kalmar län arbetar mot denna vision. När det gäller Öland sker arbetet bl.a. inom ett internationellt naturvårdsprojekt, LIFE-BaltCoast. på Öland Ett lårben som anses komma från en grönfläckig padda, har daterats till ca e.kr. Det hittades vid en utgrävning intill Eketorps fornborg och är det äldsta belägget av grönfläckig padda från Öland. Ett annat tidigt öländskt fynd av vad som anses vara grönfläckig padda, gjordes av Carl von Linné, I skriften Översikt av Ölands fåglar och amfibier skriver Carl Agardh Westerlund år 1855 Grönfläckig padda (Bufo variabilis, Merr). Denna tycks vara den vanligaste grodarten både vid Kalmar och på Öland. I Natur på Öland, 1955, skriver Torsten Gislén att den grönfläckiga paddan är känd från nära ett tjugotal lokaler. Carl Fries har i sin bok De stora öarna i Östersjön en målande beskrivning från den 30 maj 1963, över sitt möte med den grönfläckiga paddan på Lilla Vickleby alvar. Här fanns arten kvar in på 1970-talet. De hördes spela i stort antal från alvaret då Boris Berglund cyklade söderut från Vickleby (Berglund muntligen, 2010). Ännu för 50 år sedan ansågs paddan vara tämligen allmän på Öland, men idag är situation en annan. Från att ha varit en karaktärsart med förträffliga miljöer på Öland har den grönfläckiga paddan på bara några årtionden försvunnit helt. Den sista dokumenterade observationen av en spelande hane gjordes 1994 av Ingmar Ahlén i kustlagunen Lilla hamnen i Högby hamns fågelskyddsområde på Ett obekant ljud föll in i symfonien, tämligen svagt men genomträngande. Alla de grunda kärren i alvarets sänkor stod fulla av vatten efter regnet. Det ovanliga ljudet kom från ett sådant kärr men var svårt att lokalisera. Det var ett ringande eller surrande som från en liten klocka, det räckte i två sekunder och kom ideligen tillbaka. Försiktigt gick vi närmare det lilla kärret, och äntligen såg vi den som ringde. Det var en padda. Hon satt eller höll sig flytande på grunt vatten med huvudet och de stora ögonknölarna ovan ytan. Tydligt kunde vi se hur hon pumpade den ljusa strupsäcken full med luft, så att den svällde ut som en boll, innan ringningarna kunde ljuda med den rätta klangen. Strupsäcken är en resonansbotten lika präktig som luftsäcken i en säckpipa. (Carl Fries, 1964) Horn, maj Foto: Magnus Grimheden Calidris 1:

PRESSMEDDELANDE 1 (5)

PRESSMEDDELANDE 1 (5) PRESSMEDDELANDE 1 (5) Positivt för rödspoven på Öland Den vackra, karakteristiska rödspoven har blivit en symbol för arbetet med att förbättra livsmiljöer för vadarfåglarna på Öland. För några år sedan

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar

Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar VELLINGE KOMMUNIKÉ Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar Kungsfågeln, Sveriges minsta fågel, väger bara 5 gram. Man skulle kunna skicka fyra stycken med brev och bara behöva frankera

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sammanfattning av en studie utförd i södra Kalmarsund under vår- och höstflyttningen 1999-03 Jan Pettersson Havsbaserade vindkraftverk i ejderns flyttningsväg Vindförutsättningarna

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet

Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Jan Pettersson JP Fågelvind På uppdrag av Triventus Consulting AB Färjestaden 2005-07-21 Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Jan Pettersson JP Fågelvind

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st Vinnare! Närmaste gissning och mest antal rätt i tipspromenaden har: Vuxenfrågor 1. Hugo Sandberg, Täby 2. Thomas Granbohm,

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Foto: Magnus Nyman Januari 2006 Rapport 01-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund Simlångsdalen Vrå 2006, Sv. Natutförvaltning

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

13. av Jan Pettersson

13. av Jan Pettersson 3. av Jan Pettersson Fang s t Vid Kvismare fagelstation har under de tretton sasongerna 96 973 ringmarkts 963 enkelbeckasiner (Gallinago gallinago). Fangsten har uteslutande berbrt vuxna faglar och skett

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Inventering av amfibier

Inventering av amfibier Inventering av amfibier 2001 gjordes en inventering av groddjur på Kvarnby golfklubb. De arter som påträffades var ätlig groda samt rom och vuxna djur av åkergroda, vanlig groda och vanlig padda. 2012

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern RESTAURERINGSPLAN Datum 2014-11-06 Referens 512- Sida 1(6) Restaureringsplan Fågelskär i Vänern Natura 2000-kod och namn: SE061001 Millesvik och Lurö skärgård, SE0610006 Värmlandskärgården, SE 0610249

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

Ringmärkningen vid Tåkern fyller 40!

Ringmärkningen vid Tåkern fyller 40! Ringmärkningen vid Tåkern fyller 40! Text och foto: Christer Elderud Jag läser ur min egen handskrivna dagbok från 25 september 1964: Anländer till Glänås klockan 13.30. Fyra nät uppspännes och klockan

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Peregrinus-kvartetten på plats!

Peregrinus-kvartetten på plats! Peregrinus-kvartetten på plats! TEXT OCH FOTO: HANS-GEORG WALLENTINUS I flera år har det diskuterats att sätta ut pilgrimsfalkar (Falco peregrinus) i Stockholmstrakten. Initiativtagare har varit StOF,

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Salskraken tillhör inte Upplands häckfåglar, Bill Douhan. Från Rrk:s samlade gömmor (rapport 2).

Salskraken tillhör inte Upplands häckfåglar, Bill Douhan. Från Rrk:s samlade gömmor (rapport 2). Från Rrk:s samlade gömmor (rapport 2). Bill Douhan Rrk:s uppgift är att följa upp och dokumentera vad som händer i fågelfaunan inom Upplands rapportområde. Den arbetsuppgift som varit, och fortfarande

Läs mer

Jönköpings fågelklubbs program för 2010

Jönköpings fågelklubbs program för 2010 PROGRAM 2010 Jönköpings fågelklubbs program för 2010 Detta program gäller för Jönköpings fågelklubbs aktiviteter under året 2010. Om man vill delta i någon aktivitet är det viktigt att man någon dag innan

Läs mer

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

Köldformer av påfågelöga Inachis io ett experiment

Köldformer av påfågelöga Inachis io ett experiment Köldformer av påfågelöga Inachis io ett experiment FREDRIK PERSSON F ör över hundra år sedan upptäcktes att temperaturchocker sent i larvstadiet kan orsaka tydliga förändringar i färg och mönster hos flera

Läs mer

Kungsörnsymposium 2007

Kungsörnsymposium 2007 MAGNUS MARTINSSON Kungsörnsymposium 2007 Kungsörnsymposiet är det 9:e i ordningen och vänder sig till dig som jobbar ideellt eller yrkesmässigt med inventering av och forskning om kungsörn. Gotland har

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Pärlan vid Asundens strand

Pärlan vid Asundens strand Pärlan vid Asundens strand KO N F E R E N S L Å T D I G I N S P I R E R A S AV G O D M AT O C H VA C K R A V Y E R Där Östergötland är som skönast, vid sjön Åsunden, ligger Rimforsa Strand den perfekta

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Årgång 13. Kalendern är ett samarbete mellan. Dovhjortar. foto: Martin Lindvall

Årgång 13. Kalendern är ett samarbete mellan. Dovhjortar. foto: Martin Lindvall 2015 Årgång 13 Kalendern är ett samarbete mellan foto: Martin Lindvall Dovhjortar Risken att bli påkörd och dödad av en bil är tre gånger så stor i mörker som i dagsljus. Redan i skymningen ökar risken.

Läs mer

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT 1(3) Naturvårdsenheten Jennie Niesel Borås Stad Miljöskyddskontoret Att. Jenny Pleym 501 80 BORÅS Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT Beviljade projekt Länsstyrelsen

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

Barnens naturpark Folkparken i Lund

Barnens naturpark Folkparken i Lund Barnens naturpark Folkparken i Lund Projektet syftar till att presentera en handlingsplan för att utveckla Folkparken i Lund till en Barnens naturpark. Det innebär att föreslå metodik och motiveringar

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA

FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA DATUM: MITTEN AV OKTOBER 2005 FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA Efter omkring tre år har den nu aktuella stammen av fågelinfluensa (=influensa typ A, stam H5NI), slutligen nått Europa från Asien.

Läs mer

Med havet som granne. Öland Björkviken

Med havet som granne. Öland Björkviken Med havet som granne Öland Björkviken Nära havet. Nära naturen. I idylliska Björkviken bor du mitt i det öländska lugnet med gemenskap och bekvämlighet om hörnet. Ta cykeln tio minuter längs havet och

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum 33333333333333333333333333 Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013 Aktuella datum 4-5/6 Storströvarläger 11/6 Linsboloppet kl 10 11/6 Skabersjöloppet

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs

Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs Per Smitterberg Sivert Söderlund assisterar vid inventeringsdagen den 10 april. Foto: Per Smitterberg Inledning

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg, Jon E. Swenson och Göran Ericsson Introduktion Björnen tillhör

Läs mer

Musiklek med Susanne Lind, texter och ackord

Musiklek med Susanne Lind, texter och ackord Musiklek med Susanne Lind, texter och ackord Välkomna F Gm 7 F Välkomna till Musiklek, idag ska vi ha det bra F Gm 7 F Vi ska sjunga och dansa och fira att alla kan va m Gm 7 F Gm 7 F Här här här, du är

Läs mer

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Den extremt hotade strandärtmotten på ett Strandvialblad i Sandö. Sandstränderna i området är insekternas habitat I Skärgårdshavet bl.a. på Sandö

Läs mer

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND AV HÉLÈNE LUNDGREN UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND Kraftiga dyningar, grottor, vikingahistoria, sandstränder och vackra klipportaler längs Shetlandsöarnas kust. En dramatisk natur med

Läs mer

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Rapport 2011:1 Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Park och naturförvaltningen December 2011 Inventering: Jörgen Arvidsson, Göteborgs Herpetologiska

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Erik Rosenberg, Fåglar i Sverige 1958.

Erik Rosenberg, Fåglar i Sverige 1958. Tranorna röra vingarna avmätt, sträckvis glidflyga de, ofta alla på en gång, och över dalsluttningar med uppvind eller slättområden med termik upplösa de sin plogformation och stiga i kretsande segelflykt

Läs mer

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Genomförande

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Åtgärdsprogram för hotade arter

Åtgärdsprogram för hotade arter Åtgärdsprogram för hotade arter Samhälle i förändring Cirka fem procent av Sveriges djur- och växtarter är idag hotade och riskerar att försvinna om inget görs. Främsta orsaken till att så många arter

Läs mer

30 mars-29 april. Första seglingen upp till Halkidiki! (halvöarna längst upp i Egeiska havet)

30 mars-29 april. Första seglingen upp till Halkidiki! (halvöarna längst upp i Egeiska havet) Resebrev nr 3, 2012 30 mars-29 april. Första seglingen upp till Halkidiki! (halvöarna längst upp i Egeiska havet) Det var inga större problem med att segla norr ut I Egeiska havet, vi visste att det all

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT ISSN 2001-3493 Nr 6 Årgång 6 maj 2014 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall Broby

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371

Läs mer

Grön Flagg 2006-2007

Grön Flagg 2006-2007 Grön Flagg 2006-2007 Utvärdering av Förskolan Spargrisens arbetat med Grön Flagg. Inledning Under läsåret 06-07 hade vi valt att fortsätt Grön Flagg- och miljö arbetet med tema Skogen. Skogen/skogarna

Läs mer

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur Själviskt att dö Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur vedertagen eller skonad från livets smädelser och kärlekar. Men

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration Ett vildare Europa Text: Kicki Lind Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe 36 Inspiration GNM_No11_Wonders.indd 36 2013-08-08 22:45 Genom att kombinera naturskydd med ekonomisk

Läs mer