Hur blev det i dammarna? -en översiktlig inventering av salamandrar och grodor, växter och trollsländor i 10 våtmarker i Halmstad kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur blev det i dammarna? -en översiktlig inventering av salamandrar och grodor, växter och trollsländor i 10 våtmarker i Halmstad kommun 2012-2013"

Transkript

1 Hur blev det i dammarna? -en översiktlig inventering av salamandrar och grodor, växter och trollsländor i 10 våtmarker i Halmstad kommun Kill Persson, MiNA natur 1

2 Fig. 1 De 10 undersökta våtmarkernas läge i Halmstad kommun Sammanfattning 10 våtmarker inom Halmstad kommun har undersökts på grodor och salamandrar. I 8 av våtmarkerna fanns det groddjur, i form av vanlig padda (Bufo bufo), vanlig groda (Rana temporaria) och/eller åkergroda(rana arvalis). I 5 av dammarna fanns dessutom mindre vattensalamander (Triturus vulgaris) och i två även större vatten salamander(triturus cristatus). Kunskaper av floran har noterats och ställts samman. I våtmarken på Lågenäsudden förekommer de rödlistade arterna rödlånke, (Lythrum portula) NT, och klotgräs, (Pilularia pilulifera), VU. Samtliga av våtmarkerna är goda trollsländelokaler med många allmänna arter som ljus lyrflickslända (Coenagrion puella) och fyrfläckad trollslända (Libellula quadrimaculata) men även den i sen tid till landet invandrande blå kejsartrollslända (Anax imperator) sågs vid flera våtmarker. Beroende på den närmaste omgivningen runt våtmarken nyttjar olika fåglar dammarna. Exempelvis är Trottasjö en spännande fågellokal med åtminstone försök till skrattmåskolonie. I våtmarken på Långenäs häckade den i värt län mindre vanliga smådoppingen (Tachybaptus ruficollis). I andra dammar häckade sothöna (Fulica atra) och rörhöna (Gallinula chloropus). I vegetationen runt våtmarkerna förekommer många fågelarter som sävsparv (Emberitza schoeniclus), kärrsångare (Acrocephalus palustris) och rörsångare (Acrocephalus scirpaceus). 2

3 TABELL 1, VÅTMARKER, förekomst av grodor, salamandrar, våtmarksfåglar, sällsynta växter Lokal Tillkomst Närmiljö Grodor/ paddor Salamandrar Våtmarksfåglar Kärlväxter* Trollsländor Trottasjö 2007 Jordbruksmark - - X - X Långenäs 2004 Betesmark - X X X X Karlstorp 1994 Skogsmark/golfbana - - X - X Flygstaden, 2008 Industrimark/parkmark X X norra Flygstaden, 2002 Öppen mark/golfbana X X - - X golfbanan Flygstaden, 1993 Industrimark/parkmark X Skallebackavägen Flygstaden, 1993? Skogsmark/parkmark X X Olofsdal Vallås 1993/ Skogsmark/parkmark X - X - X 1994 Snöstorp 1997 Jordbruksmark/betesmark X - X - X Villmansstrand 2005 Jordbruksmark/industrimark X X X - - *med kärlväxter avses särskilt intressanta och/eller rödlistade arter beroende av våtmarker 3

4 Våtmarksliv Våtmarker är ofta mångfaldsrika miljöer. Djur och växter ställer olika krav och etablerar sig därför på olika platser. Omgivningarna spelar också stor roll för spridningen och utvecklingen av växter och djur i våtmarken, se mer under beskrivning av de enskilda lokalerna. Salamandrar, stjärtgroddjur I Sverige finns två arter, större vattensalamander (Triturus cristatus) och mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Den större arten blir mellan cm medan den mindre är mellan 6-10 cm. Båda arten är beroende av våtmarker under våren för sin fortplantning men efter detta lever salamandrarna på land i fuktiga lövskogsmiljöer. De trivs i miljöer med tjocka förnatäcken och gott om död ved på sin jakt efter maskar, sniglar och allehanda småkryp. Avståndet mellan goda lekvatten och bra sommar- och vintermiljöer bör helst inte vara mer än 500 m. I vattenfasen och som yngel lever djuren av vattenlevande insekter. Våtmarker som är solbelysta, åtminstone delvis och är vegetationsrika utan att vara helt igenväxta är gynnsamma för salamandrar. Dammar med större vattensalamander har visat sig ha en större biologisk mångfald i jämförelse med andra dammar. Det gör att arten kan användas som indikator på artrika miljöer. Fig 2 Hane av större vattensalamander med typiska mörka färger, knottrigt skinn, drakrygg och silverglans på stjärten 4

5 Salamandrarna trivs i vatten som inte är försurat. Arterna missgynnas av fisk och kräftor i våtmarken, dels som konkurrens om födan och dels genom att helt enkelt bli uppätna. Som många groddjur har även salamandrar minskat under 1900-talet framför allt beroende på förlust av våtmarksmiljöer men även närheten till goda landmiljöer spelar roll. Ett bra salamanderlandskap är en miljö som hänger samman. En omgivning med både lekvatten och goda övervintringsmöjligheter, allt inom några hundra meters avstånd, utan stora vägar, åkrar eller andra fenomen som salamandrarna har svårt att passera. Mindre vattensalamander är vanligare men även populationen av större vattensalamander bedöms vara livskraftig i landet. Ingen av arterna är rödlistade men salamandrar likt alla andra groddjur är fridlysta enligt Artskyddsförordningen. Den större vattensalamandern finns även med på EU:s Habitatdirektiv vilket innebär att Sverige förbundit sig att skydda artens livsmiljöer (arten var rödlistad i Sverige till och med 2005).. Fig. 2 Mindre vattensalamander är förutom just mindre i storlek dessutom slät i skinnet och har en typiskt fläckig buk Grodor och paddor Även grodor (Släktet Rana) och paddor (Sl Bufo) är helt beroende av våtmarkerna för sin fortplantning. Under april månad kan det formligen bubbla av parningsvilliga grod- och paddhanar. Många gånger är det djur som själva utvecklats från grodyngel som återkommer till samma vatten. Paddorna ägg läggs i långa snören bland vattenväxter medan grodornas karakteristiska romklumpar säkert är ett bekant vårtecken för många. Miljökraven för grodor och paddor är relativt de samma som för salamndrar. Något som är negativt för alla amfibier är konkurrens och predation från fiskar och kräftor samt igenväxning och försurning. 5

6 Fig. 3 Vanlig groda lägger sina ägg i typiska runda klumpar, vuxet exemplar på väg mot våtmarken Kärlväxter Vegetationen i och runt dammarna är varierad. Kärlväxter som grovt delas i tre grupper. Övervattensväxter som exempelvis kaveldun, vass och olika starrarter. Flytbladsväxter med arter som olika näckrosor och gäddnate. Bland undervattensväxter räknas andra natearter som ålnate, axslinga och vattenmöja. Runt själva våtmarken finns ofta en bård av sumpväxter som trivs i fuktiga gräsmarker men även en del vedväxter som klibbal och olika videarter. Fåglar Våtmarkerna spelar en stor och varierad roll i många fåglars liv. Fåglar kan häcka, födosöka, sova eller rugga (byta fjäderdräkten) eller bara rasta här. Lite grovt kan även våtmarksfåglarna delas i tre grupper, nämligen vattenarter som bland annat änder, doppingar och måsar. Landarter som vissa ärlor, piplärkor och vadare samt vassarter som exempelvis rörsångare, skäggmes men även större fåglar som brun kärrhök. Trollsländor Trollsländor brukar delas in i tre olika systematiska grupper; flicksländor, jungfrusländor och egentliga trollsländor. Alla grupperna är för sin ägg- och larvutveckling helt beroende av vatten. Även som adult (vuxna) flygande djur uppehåller de sig helt nära våtmarken. Lättspridda. faunaförändringar 6

7 Fig 4 Kråkklöver och fyrfläckad trollslända är vanliga våtmarksbesökare i Halmstad Behov av åtgärder Hot mot förekomster av de organismgrupper som inventerats kan sammanfattas i igenväxning av kaveldun/vass, beskuggning av träd och buskar och förekomst av vattenlevande rovdjur som olika fiskar och kräftor. När en våtmark åldras börjar arter som kaveldun och bladvass breda ut sig. Efter ytterligare en tid kommer dessa fåtal arter helt att dominera vattenspegeln med mer uniforma levnadsmiljöer till följd. När växtmaterial bryts ner kan kvalitén i vattnet försämras med syrebrist och en ökad tillgång på växtnäringsämnen i våtmarker. En negativ spiral som försämrar livsmiljöerna för en varierad mångfald i våtmarken. I en av våtmarkerna, Snöstorp, finns karpfiskar (spegelkarp?) som på sikt hotar såväl groddjuren som insektslivet. Även våtmarken i Karlstorp har troligen fisk då en död gädda hittades på stranden intill våtmarken. Fiskar prederar på groddjurens ägg och larver förutom att de konkurrerar ut andra organismer genom att effektiv födokonkurrens. I Trottasjö torrlades våtmarken 2013 för att bli av med fisk för att behålla gynnsamma möjligheter för fåglar. Runt våtmarkerna kommer ofta en bård av träd och buskar, framför allt klibbal (Alnus glutinosa). En sådan miljö kan vara gynnsam för fågellivet, framför allt tättingar men efterhand kan ett helt omslutande trädskikt helt beskugga vattenytan. Detta försämrar kvalitén hos våtmarken. 7

8 TABELL 2; åtgärdsbehov/lokal Lokal Syfte Åtgärd Prioritet Trottasjö Dagvatten Rensning, fiskfritt 1* Långenäs Biologisk Kräftförekomst tas bort, 1 mångfald faunadepå Karlstorp dagvatten Fiskfritt 2** Flygstaden, N Dagvatten Rensning, faunadepå 2 Flygstaden, G Dagvatten Rensning, faunadepå 1 Flygstaden S Dagvatten Rensning, skräp 2 Flygstaden, O Dagvatten Röjning 2 Vallås Dagvatten/biol. Rensning 2 Mångfald Snöstorp Dagvatten Rensning 2 Villmansstrand Dagvatten Rensning 1 * åtgärden utförs så snart som möjligt ** åtgärden utförs om ca 5 år Uppdraget Uppdraget har inneburit att en inventering av ett antal våtmarker, sammanlagt10 st, där förekomsten av groddjur (grodor, paddor och vattensalamandrar) ska dokumenteras. Kunskap om floran ska ställas samman. För de besökta lokalerna har även observationer av fåglar och trollsländor noterats. Syftet med inventeringen är att fylla kunskapsluckor kring biologisk mångfald i våtmarker där sådana skapats på kommunens mark. Groddjuren inventerades under lekperioden i april/maj. Våtmarkerna besöktes även efter mörkrets inbrott då framförallt salamandrar ses lättare med hjälp av ficklampa. I fältarbetet deltog även Arvid Enemar, Naturbildning HB. Intressanta artobservationer har även sammanställts från Artportalen, (www.artportalen.se). Våtmarkerna har tillkommit under olika perioder. Flera av våtmarkerna har tillkommit som fördröjningsmagasin för dagvatten utan någon särskild aspekt för den biologiska mångfalden. Genom att inventera organismgrupper som groddjur, kärlväxter, fåglar och trollsländor får kommunen ett mått på miljöpåverkan. Denna inventering kan ligga till grund för en kommande uppföljning för att se om groddjuren finns kvar alternativt etablerat sig i våtmarkerna där de tidigare inte funnits. 8

9 Lokalerna Urval Halmstads kommun har gjort ett urval av lokaler för att få en blandning av olika våtmarksmiljöer och närmiljöer runt dessa. Här finns industriområden, trädklädda marker, betesmark och köpcentra i närheten av dammarna. Vid vissa av våtmarkerna har det historiskt funnits andra våtmarksmiljöer medan det i andra fall inte funnits några våtmarker i närheten tidigare. Sådana aspekter spelar givetvis roll för lätt/snabbt olika organismer kan sprida sig till de nya våta miljöerna, se detta avsnitt. Den närmaste omgivningen spelar stor roll för hur våtmarken koloniseras. Flacka, bara stränder med jord och sand är gynnsamt för vadarfåglar och på sådana stränder kan en låg vegetation med tåg- och starrarter etablera sig. Den ovanliga ormbunksväxten klotgräs är en sådan art. Längs våtmarken på Långenäsudden förekommer den i stor utbredning, även längs andra nyskapade våtmarksmiljöer kan den dyka upp och under några år vara vanlig. Stränder med mer näringsrika material som lera och där matjordläggs på får snabbare en mer högvuxen vegetation. Arter som kaveldun och vass verkar etablera sig snabbt och tar till slut över hela våtmarksytan. Lokalen i Willmansstrand och Flygstaden Norr samt golfbanan är exempel på detta. Närheten till andra våtmarker spelar roll för spridning av vissa organismer, groddjur är ett sådant exempel. Förekomsten av salamandrar i Flygstadsområdet där flera olika lokaler finns har säkert sin bakgrund i att arterna redan är etablerade i området. Efter hand koloniserar de sedan nya vatten som skapats. En annan mycket viktig faktor i området är tillgången på goda övervintringsmöjligheter i form av liggande död ved. I närheten av dammarna finns på många platser gamla stubbar eller kullfallna lövträd som ger bra miljöer för djuren då de inte är i vattnet. 9

10 Trottasjö Fig. 5 Trottasjö torrlades under 2013 för att bli av med fiskförekomst Översiktlig beskrivning Trottasjö är en relativ stor grund våtmark med flera små öar inom det s k LIPPprogrammet och skapades Längs den nordöstra kanten finns en bård av kaveldun och vass. Här och var finns mindre öar med pilört, nate och annan växtlighet. Grodjur Inga fynd av groddjur men antalet eftersök var endast två på grund av känsligt fågelliv (2012). Under 2013 tömdes dammen under våren för att få bort fiskförekomst (spegelkarp). Kärlväxter Mindre partier med kaveldun och vass finns längs vissa kanter. Högre örter som fackelblomster och svärdslilja finns. Bara stränder koloniseras av tåg- och starrarter. I vattnet finns öar med flytblads- och undervattensväxter som är viktiga för vattenkvalitén i dammen. Trollsländor Under sensommaren (2012) patrullerades våtmarken av blå kejsartrollsländor (för mer information om arten se Långenäsudden), men även blodröd ängstrollslända samt tegelröd ängstrollslända förekommer och flera flicksländor. Fåglar Våtmarken har kanske sina största kvaliteter just som fågellokal för såväl häckande som rastande arter. Våren 2012 etablerades sig här en stor skrattmåskoloni, troligen 10

11 övergavs den på grund av störning från predatorer som räv eller grävling. Under sommaren sågs flera ungkullar av grågås men även minst två kullar av vigg och en av knipa respektive gräsand. Under våren 2013 tömdes dammen på vatten för att få bort fisk. Trottasjö är en viktig rastlokal för fåglar under hela året. Framtiden, möjligheter och hot Under sommaren uppmärksammades fiskförekomst av spegelkarp i Trottasjö (flera artiklar i Hallandsposten). Fisk i våtmarker innebär en målkonflikt gentemot fåglar och groddjur genom födokonkurrens. Dammen tömdes under våren 2013 och kommer förhoppningsvis i framtiden fungera bättre som våtmarksmiljö för fåglar. Fig 6 Flygbild över våtmarken Trottasjö 11

12 Långenäs udde Fig. 7 Våtmarken på Långenäs udde ligger i en öppen betesmark Översiktlig beskrivning Våtmarken på Långenäsudden skapades Dammen är helt öppen, med grunda stränder. Inslag av vass och kaveldun finns i stora stråk i vattenspegelns centrala del, i den östra och västra kanten finns relativt mycket tåg- och starrväxter. Grodjur Vid besök under april sågs mindre vattensalamander vid flera tillfällen. Inga andra groddjur observerades. Det finns kräftor i dammen vilket minskar möjligheterna för groddjur att finnas där. 12

13 Kärlväxter Våtmarkens största botaniska kvalitet är massförekomsten av den rödlistade ormbunksväxten klotgräs (VU). Det är framför allt längs de grunda strandzonerna som klotgräset trivs med sina runda typiska sporkapslar längs de revliknande skotten. Även ute i dammen finns flera flytande öar med klotgräs. Fynd av rödlånke (NT) finns från våtmarken, växten trivs även den på öppna grunda stränder. Förutom vanliga växter som knapptåg, veketåg, borsttåg, ryltåg, agnssäv och ängsbräsma finns flytbladsväxter som gäddnate. I närområdet finns flera rödlistade växter, murgrönsmöja (Ranunculus hederaceus), skevmaskros (Taraxacum rubellus), backsippa (Pulsatilla vulgaris) och svampar som stjälkröksvamp (Tulostoma brumale). Fig. 8 Borsttåg och klotgräs är två våtmarksarter vid Långenäsdammen Trollsländor och andra insekter Under sommaren är insektslivet i form av trollsländor fantastiskt runt dammen. Bland flicksländorna märks mindre smaragdflickslända (Lestes virens)och ljus lyrflicklslända (Coenagrion puella) och gruppen ängsstrollsländor är rikt representerad med blodröd ängstrollslända (Sympetrum sanguineum), tegelröd ängtrollslända (Sympetrum vulgatum) och svart ängstrollslända (Sympetrum danae), dessutom sågs höstmosaiktrollslända (Ashna mixta) och vid samma augustibesök patrullerades dammen av minst två exemplar av blå kejsartrollslända (Anax imperator). Kejsartrollsländan är en inkomling från kontinenten och sågs för första gången i landet Den verkar ha etablerat sig väl i liknande våtmarker inom kommunen. Runt dammen finns solvärma sandiga slänter med även ett i övrigt rikt insektsliv, bland annat finns en koloni av stekeln bivarg (Philanthus triangulum) i ett sandigt hak strax intill dammen. Fjärilar som sandgräsfjäril (Hipparchia semele), mindre guldvinge (Lycaena phlaeas) och flera blåvingar är vanliga. Fåglar Under besöket i juni sågs smådopping (Tachybaptus ruficollis) med ungar såväl som rörhöna med ungar (Gallinula chloropus). Flera par av skrattmås (Larus ridibundus) genomförde häckningsförsök i dammen, osäkert är dock om häckningsframgången. Våtmarken används även av rastande fåglar som grönbena (Tringa glareola)och skogssnäppa (Tringa ochropus) I närområdet finns gott om tättingar som hämpling (Cardelius cannabina) och stenskvätta (Oenanthe oenanthe). 13

14 Framtiden, möjligheter och hot Inom ett medellångt perspektiv (5-10 år) kommer troligen vass och kaveldun att dominera våtmarken. Åtgärder som slåtter och skrapning av strandzonen skulle minska de storväxta övervattensarter och gynna flytblads och undervattensväxter. Men även små konkurrenssvaga arter som klotgräs och rödlånke i strandzonen. Fynd av kräftskal finns från våtmarken Kräftor påverkar dammens biologiska mångfald negativt genom att predera kraftigt på groddjur samt ryggradslösa djur som är födobasen för många våtmarksfåglar. En annan negativ faktor är den kraftiga störning som lösspringande hundar som förekommer. Hundarna springer gärna ner i vattnet och stör påtagligt de fåglar som finns där. Fig.9 Flygbild över våtmarken vid Långenäsudden 14

15 Karlstorp Fig 10 Två par av knipa fanns i dammen vid Karlstorp under tidig vår Översiktlig beskrivning Dammarna vid Karlstorp ligger alldeles intill Tylösands golfbana och längs andra sidan finns en skogklädd brant upp mot en campingplats och skapades Våtmarken består av två delar med en liten bäck mellan dem, våtmarken avvattnas vidare med detta vattendrag. Delar av vattenspegeln skuggas av de alar och tallar som finns i den östra delen, under sommaren täcks större delen av flytbladsväxter som gäddnate (Potamogeton nutans). Grodjur Endast ett troligt fynd av vattensalamander under vårbesöken. Förekomsten är sannolik då omgivningen är gynnsam med goda övervintringsmöjligheter i form av död liggande ved finns. I en mycket liten våtmark strax intill, ca 50 m, finns lek av vanlig groda. Vuxna grodor förekommer i hela närområdet. Kärlväxter Kaveldun förekommer endast i ett område i den ena dammen. Under sommaren är gäddnate helt dominerande på vattenytan. Längs kanterna förekommer svalting (Alisma plantago-aquatica), igelknopp (Sparganium emersum) och mannagräs (Glyceria fluitans). Vid campingplatsen och den f d tipplatsen finns fynd av de rödlistade arterna svartandad maskros (Taraxacum duplidentifrons) och åkerrättika (Raphanus raphanistrum). 15

16 trollsländor och andra insekter Fig. 11 vilande flicksländepar på vattenväxter Arter som mindre smaragdflickslända, ljus lyrflickslända, fyrfläckad trollslända och flera arter ängstrollsländor är vanliga runt dammen. I det strömmande vattnet (Nyrebäcken) finns gott om blå jungfrusländor ((Caleoteryx virigo). Fjärilar som kartfjäril och vinbärsfuks finns från området. Fåglar Minst två par med knipa (Bucephala clangula) och ett par gräsänder (Anas platyrynchos) uppehöll sig i dammen under april månad, oklart är om de verkligen häckade. I närområdet finns goda småfågelmiljöer. framtiden, möjligheter och hot Vid ett vårbesök hittades en liten gädda (Esox lusius)död strax intill den östra delen av våtmarken. Förekomst av fisk är negativt för de flesta andra organismgrupper. Groddjurens ägg och yngel äts upp och även de evertebrater som är viktiga bytesdjur äts i stället av olika fiskar. Närheten till golfbanor och den eventuella hanteringen av bekämpningsmedel och gödselmedel bör ske med stor hänsyn till vattnet. 16

17 Fig. 12 En död gädda påträffades vid dammen i Karlstorp. Fig 13 Flygbild över våtmarken i Karlstorp 17

18 Flygstaden, golfbanan Fig. 14 Våtmarken vid Flygstadens golfbana Översiktlig beskrivning Våtmarken på Flygstaden är en av flera små våtmarker som ingår i ett system av dagvattenhantering tillsammans äldre diken och bäckar. Den nu aktuella våtmarken skapades I den södra delen finns träd och buskar av olika videarter. Grodjur Under aprilbesöken sågs här flera hanar och honor av större och mindre vattensalamander. Från tidigare undersökningar är den större arten känd från flera lokaler inom en 500 m radie. En utökad inventeringsinsats i området skulle kunna avslöja hur väl spridda arterna är. I en närbelägen våtmark sågs grodrom (Rana sp). 18

19 Kärlväxter Fig. 15 Gökblomster trivs i fuktiga gräsmarker runt våtmarker Arter som vass och kaveldun tillsammans med högvuxna starrarter dominerar våtmarken. En del gökblomster (Lychnis flos-cuculi)och fackelblomster(lythrum salicaria) finns bland de höga övervattensväxterna. I andra våtmarker i området är bland annat sjöranunkel (Ranunculus lingua) noterad. I omgivande marker finns flera fynd av rödlistade växter. Trollsländor och andra insekter Under vårbesöken sågs många evertebrater i vattnet som buk- och ryggsimmare. Under sommaren sågs brun mosaiktrollslända, blodröd ängstrollslända och tegelröd ängstrollslända, flera olika flicksländor observerades. 19

20 Fåglar Inga särskilda fågelobservationer men i närområdets övriga våtmarker födosöker bland annat häger. Framtiden, möjligheter och hot Våtmarken domineras av kaveldun och vass. På kort sikt (1-5 år) kommer våtmarksmiljön att vara starkt förändrad. Fig 16 Flygbild över våtmarken vid Flygstadens golfbana 20

21 Flygstaden, Norra Översiktlig beskrivning Dammen är en relativt ung våtmark anlagd som fördröjningsmagasin Våtmarken ligger mellan en större parkeringsyta och vägar. Kantzonerna är relativt leriga och näringsrika. Gott om småspigg i dammen. Grodjur Under våren 2013 observerades en enstaka romklump av groda (Rana sp.). Vid ett annat besöks sågs en hona av mindre vattensalamander Kärlväxter Inga särskilda kärlväxtobservationer finns. Några mindre partier med kaveldun/vass finns. Längs strandzonen finns gott om hästhov (Tussilago farfara). Trollsländor och andra insekter Relativt gott om de vanligare flicksländearterna både som larver och adulta. Andra vattenlevande leddjur som ryggsimmare, buksimmare och vattengråsuggor är vanliga. Fåglar Endast tillfälliga rastande fåglar på grund av störning från parkeringsplats och cykelbana. Framtiden, möjligheter och hot Trots att våtmarken är relativt ung så fanns här åtminstone enstaka reproducerande grodor och salamandrar. En miljöstärkande åtgärd vore att placera en så kallad faunadepå (liggande döda lövträdsstammar) för att gynna övervintrande smådjur och ryggradslösa småkryp. Konkurrensen från fisk vad det gäller födan kan i framtiden begränsa groddjurens möjlighet att utnyttja våtmarken. 21

22 Fig 17 Flygbild över våtmarken Flygstaden norra 22

23 Flygstaden, S (Skallebackavägen) Översiktlig beskrivning En liten, delvis vassbevuxen mindre våtmark i närheten av den bäck, Knebildstorpsbäcken, som rinner genom Flygstadens industriområde Det grönstråk som bäckdalen bildar med vattendrag, dammar och trädklädda delar spelar mycket stor roll för hela området. Tillsammans med andra öppna vattendrag är dessa miljöer en grön infrastruktur för växter, djur och svampar. Grodjur Gott om romklumpar av grodor (Rana sp.). Vid ett senare tillfälle sågs ett vuxet djur av vanlig groda (Rana temporaria) i dammen. Kärlväxter Inga särskilda kärlväxtobservationer finns. Några mindre partier med kaveldun/vass finns. I omgivningarna finns gott om olika videbuskar (Salix sp) Trollsländor och andra insekter Realtivt gott om vattenlevande insekter som buk- och ryggsimmare, nattsländor och olika flicksländor. Fåglar Inga särskilda fågelobservationer men våtmarken tillhör ett grönt stråk i Flygstadsområdet som regelbundet besöks av häger, enkelbeckasin och en del änder samt tättingar som olika sångare, sävsparv och gärdsmyg. I maj månad sjöng kärrsångare under ljumma vårnätter. Framtiden, möjligheter och hot Runt våtmarksmiljön finns en del skräp från omgivande industrifastigheter som bör tas om hand. En miljöstärkande åtgärd vore att placera en så kallad faunadepå (liggande döda lövträdsstammar) för att gynna övervintrande smådjur och ryggradslösa småkryp. 23

24 Fig 18 Flygbild över våtmarken Flygstaden Skallebackavägen 24

25 Flygstaden, Olofsdal Översiktlig beskrivning Våtmarken är relativt liten och ligger i det tråg som Knebildstorpsbäcken utgör Denna bäckdal är säkert den viktigaste miljön för biologisk mångfald i hela sin längd inom Flygstadsområdet! Här finns fina fiskvärden som ål och öring. Ett rikt fågelliv trivs bland otaliga hålträd och förekomsten av vedlevande svamp som eldticka är mycket god. Grodjur Gott om romklumpar av grodor (Rana sp.) under april månad Vid ett senare tillfälle i maj sågs över 20 exemplar av mindre vattensalamandrar! Denna lokal har överlägset flest observationer av salamandrar. Troligen beror detta på en lång kontinuitet som våtmark och mycket goda övervintringsmöjligheter för groddjur under vinterperioden i form av lågor av död lövved. Närheten till kända förekomster av salamandrar i Rotorpsområdet spelar säkert också roll. Kärlväxter Inga särskilda kärlväxtobservationer finns. Några mindre partier med vass finns. Gott om videbuskar i området (Salix sp). Trollsländor och andra insekter Dammen ligger relativt skuggad av höga träd och är mindre gynnsam som trollsländemiljö. Olika dykarbaggar och en del flicksländelarver sågs under vårbesöken. Fåglar Inga särskilda våtmarksfåglar observerades, se under översiktlig beskrivning. Framtiden, möjligheter och hot Våtmarken bör hållas fortsatt öppen. På sikt kan en försiktig röjning i väster ske så att solljus fortsatt kan nå till vattenytan. Hela den miljö som bäckens dalgång utgör är en fantastisk grön infrastruktur för spridning till nya miljöer inom Flygstaden. 25

26 Fig 19 Flygbild över våtmarken vid Olofsdal 26

27 Vallås Fig. 20 Våtmarken på Vallås Översiktlig beskrivning Vallås våtmark är en relativ stor öppen våtmark som kantas av större träd med smala bårder av vass och kaveldun. Som skapades 1993/94 I vattenytan finns flera mindre öar med träd, I närområdet finns ytterligare våtmarker och fuktiga skogspartier. En gångcykelväg passerar förbi våtmarkens ena kant. Grodjur Under aprilbesöket sågs romklumpar troligen av vanlig groda i den smala tarm av våtmarken i sydöst. I en mindre damm strax intill sågs under våren 2013 gott om mindre vattensalamander. Kärlväxter Vattenspegeln har under sommaren en rik förekomst av sköldmöja (Ranunculas peltatus). Längs kanterna finns gott om vass (Phragmites communis), kaveldun (Typha latifolia) och en del svärdslilja (Iris pseudacorus). I våta områden nära våtmarken finns stora bestånd av rödtoppa (Odontites vulgaris). 27

28 Fig. 21 Sköldmöja blommar i våtmarken Trollsländor Under sommaren sågs bland annat bred trollslända (Libellula depressa), brun mosaiktrollslända (Aeshna grandis), Tegelröd ängstrollslända, blodröd trollslända och sjöflickslända (Enallagma cyathigerum). Fåglar Under vårbesök sågs par av gräsand och knipa. Under hela perioden sågs rörhöna och under sommarbesöken sågs även ungar av arten. Gott om tättingar i träden runt om dammen. framtiden, möjligheter och hot Det finns troligen fisk i våtmarken. Fisken konkurrerar med groddjur och fåglar om föda. Den nordöstra tarmens grunda delar är starkt igenväxta med kaveldun och vass. 28

29 Fig. 22 I den nordöstra delen sågs stora äggsamlingar av grodor (Rana sp) men de grunda delarna av våtmarken växer igen. Fig 23 Flygbild över våtmarken vid Vallås 29

30 Snöstorp Fig 24 Våtmarken vid Snöstorp ligger öppet med Fylleån relativt nära. Översiktlig beskrivning De två våtmarkerna ligger i Fylleåns mäktiga dalgång med själva vattendraget bara ett stenkast bort och skapades Längs våtmarkernas södra sida finns högre träd som al och sälg. I vissa delar finns kaveldun, stränderna präglas av högvuxna starrarter (Carex sp.) Grodjur Våtmarken fullkomligt bubblar av grodor och paddor under april månad, såväl vanlig groda, åkergroda som vanlig padda förekommer. Framför allt är padda vanlig och under lekperioden kan så många som 1500 djur komma till våtmarken! Fig 25 en paddhanne ligger beredd under lekperioden, under sommaren täcks stora delar av dammarna av gäddnate 30

31 Kärlväxter Inga särskilda kärlväxtobservationer finns. Några mindre partier med kaveldun/vass finns. Under sommaren domineras de öppna vattenspeglarna av gäddnate. Trollsländor Brun mosaiktrollslända(aeshna grandis), metalltrollslända (Somatochlora metallica), bred trollslända (Libellula depressa), fyrfläckad trollslända (Libellula quadrimaculata), tegelröd ängstrollslända (Sympetrum vulgatum), blodröd (Sympetrum sanguineum), gulfläckad ängstrollslända,(sympetrum flaveolum) svart ängstrollslända (Sympetrum danica) och flera arter flicksländor använder dammen för parning, äggläggning och födosök. Fåglar Såväl rörhöna som knipa häckar troligen i våtmarken då ungar av arterna sågs under sommarperioden. Gott om mindre tättingar som olika sångare i trädridåerna mot ån. Framtiden, möjligheter och hot Våtmarkerna har mycket stora kvaliteter för groddjur, fåglar och insekter. Förekomsten av fisk kan motverka detta då fiskarna prederar på grodägg som ryggradslösa djur. Troligen är det karpfiskar som förekommer och kanske finns det samband med utsättningar som skett i andra våtmarker. Våtmarker med fisk måste hållas skilda från våtmarker med andra kvaliteter. Våtmarkerna i Fylleåns dalgång har ett stort rekreativt värde, ett gångstråk passerar helt intill och besökarnas upplevelse kan ökas ytterligare med informationsmaterial men även genom att knyta samman ett friluftsstråk i dalgången. Fig 26 Flygbild över våtmarken vid Snöstorp 31

32 Villmanstrand Fig. 27 Runt våtmarken växer klibbalen tät Översiktlig beskrivning Våtmarken i Willmansstrand är relativt liten, är helt kringväxt av al och videarter och har en bred bård av vass och kaveldun. I mitten av våtmarken finns en öppen vattenspegel dominerad av flytbladsväxter. Dammen byggdes Grodjur Flera stora romsamlingar av groda (Rana sp) hittades under april månad. En hanne av mindre vattensalamander sågs även i dammen. 32

33 Fig 28 Mindre vattensalamander med simhud mellan tårna! Kärlväxter Vattnet är relativt näringsrikt med tanke på vegetationen av vass, kaveldun och de på ytan förekommande andmat och gäddnate. I kanterna finns gökblomster, fackelblomster och gräslikande arter som tåg- och starrarter. Vid andra våtmarker i området finns fynd av rödlistade kärlväxter som borstsäv och knutört, båda arterna trivs på bara jord- och sandstränder. Trollsländor och andra insekter. Under sommaren sågs brun mosaiktrollslända och blodröd samt tegelröd ängstrollslända. På markerna runt om dammen noterades en stor förekomst av karminspinnare (Tyria jacobaeae) som äter på växten stånds. 33

34 Fig. 29 Bland kaveldun och vass, kan du se sothönans bo? Fåglar Häckning av sothöna genomfördes och nästan vuxna ungar sågs under sensommaren. Även trolig häckning av gräsand. Framtiden, möjligheter och hot Dammen är relativt liten och kommer att växa igen betydligt mer av vass och kaveldun inom 5-10 år. Träden som når runt hela våtmarken kommer så småningom att skugga vattenytan och visserligen dämpa tillväxten hos vass och kaveldun men samtidigt också minska andra naturvärden. Rensningar och röjningar bör utföras snarast. En faunadepå i form av liggande död lövved kan stäkert stärka kvalitéerna ytterligare. 34

35 Fig 30 Flygbild över våtmarken vid Villmanstrand Källor Billqvist, M 2012.: Svenska trollsländeguiden. Hirschfeldt media. Gärdenfors, U. (ed.): 2010Rödlistade arter i Sverige 2010, Artdatabanken, SLU. Strand, J 2008.: Fågelmarker och våtmarksfåglar anlagda våtmarker i jordbrukslandskapet. Georgson, K. m. fl 1997: Hallands flora. svensk Botanisk Tidskrift 35

INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ

INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...1 METOD...1 ARBETSBESKRIVNINGAR...1 RESULTAT...3 HÄNSYN OCH SKÖTSELINFORMATION...5 OBSERVERADE ARTER...6 LITEN

Läs mer

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Rapport 2011:1 Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Park och naturförvaltningen December 2011 Inventering: Jörgen Arvidsson, Göteborgs Herpetologiska

Läs mer

Större vattensalamander. småvattnens hotade drake

Större vattensalamander. småvattnens hotade drake Större vattensalamander småvattnens hotade drake Den här broschyren är framställd av Länsstyrelsen i Örebro län inom Åtgärdsprogram för hotade arter. Publikationsnummer Länsstyrelsen i Örebro län: 2008:12

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Inventering av amfibier

Inventering av amfibier Inventering av amfibier 2001 gjordes en inventering av groddjur på Kvarnby golfklubb. De arter som påträffades var ätlig groda samt rom och vuxna djur av åkergroda, vanlig groda och vanlig padda. 2012

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Stockholms nya groddammar

Stockholms nya groddammar Stockholms nya groddammar Projektet Tretton groddammar har under vårvintern 2007 anlagts runt om i Stockholm. Initiativet till projektet togs av Stockholms stads Idrottsförvaltning. Projektet har utförts

Läs mer

Småbiotoper. inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv. Miljö 2009:2. Februari 2009

Småbiotoper. inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv. Miljö 2009:2. Februari 2009 Småbiotoper inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv Februari 2009 Miljö 2009:2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Syfte... 4 Arbetssätt och bedömning... 4 Resultat... 5 Betesmarker...

Läs mer

Trollsländor i Skåne 2009-2014

Trollsländor i Skåne 2009-2014 2009 2010 Årsrapport för projekt Trollsländor i Skåne 2009-2014 Magnus Billqvist och Linda Strand Trollsländor i Skåne 2009-2014 2010-05-09 Innehållsförteckning Projektbeskrivning... 3 Bokningsläget...

Läs mer

Årsrapport för projektet Trollsländor i Skåne 2009-2014

Årsrapport för projektet Trollsländor i Skåne 2009-2014 2012 Årsrapport för projektet Trollsländor i Skåne 2009-2014 Med ekonomiskt stöd från: Samt kommunerna: Eslöv, Höör, Vellinge, Kävlinge, Lund, Lomma, Landskrona, Trelleborg, Helsingborg, Svedala, Höganäs

Läs mer

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Beställare: Rapportdatum: 2012-05-31 Rapporten citeras: Projektledare: Inventering: Rapportförfattare: Foton: Kvalitetsgranskning: Övriga medverkande: Omslagsfoto:

Läs mer

Bakgrund. Metod. arter som. Vattenmiljöerna som. dammen bedömde inte heller. Tyréns AB.

Bakgrund. Metod. arter som. Vattenmiljöerna som. dammen bedömde inte heller. Tyréns AB. Inventering av Alnarpsån och Stations sdammen i Åkarp med avseendee på skyddsvärda arterr i vattenmiljöer. Marika Stenberg, Pia Hertonsson och Per Nyström, På uppdrag av Tyréns AB, augusti 2011 Bakgrund

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar.

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Foto: Lennart Bratt Bild 2. Tjocka mattor av ris, mossa eller lav breder

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001

Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001 Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001 Åsa Isaksson Bygg- & miljökontoret Skellefteå kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.1 Inledning 1. 1.1 Arternas situation i Skellefteå kommun 1. 1.2 Groddjur

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Inventering av Större vattensalamander i Gäddeholm

Inventering av Större vattensalamander i Gäddeholm TURGOR HENRIK DAHL AB Inventering av Större vattensalamander i Gäddeholm PÅ UPPDRAG AV VÄSTERÅS STAD VIKTORIA KARLSSON 2014-04-19 Turgor Henrik Dahl AB, 2013 Strandvägen 28 725 92 Västerås Rapportförfattare

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

HERPETOLOGISK INVENTERING PÅ FÅGELBRO, VÄRMDÖ KOMMUN

HERPETOLOGISK INVENTERING PÅ FÅGELBRO, VÄRMDÖ KOMMUN HERPETOLOGISK INVENTERING PÅ FÅGELBRO, VÄRMDÖ KOMMUN Torbjörn Peterson Juni 2006 Torbjörn Peterson Slutrapport Pyrolavägen 37 181 60 Lidingö 2006-06-26 08-766 06 35 Ann Hagström, Värmdö kommun HERPETOLOGISK

Läs mer

Biotopkartering vattendrag Löt 20141124 FRIMAN EKOLOGIKONSULT AB

Biotopkartering vattendrag Löt 20141124 FRIMAN EKOLOGIKONSULT AB Biotopkartering vattendrag Löt 20141124 FRIMAN EKOLOGIKONSULT AB 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Konsulter Sonia Wallentinus - Conec konsulterande ekologer Hans-Georg Wallentinus - Conec

Läs mer

Inventering av stor vattensalamander och strandpadda i Lysekils kommun Svante Hultengren, Per Ingvarsson & Claes Andrén 2011

Inventering av stor vattensalamander och strandpadda i Lysekils kommun Svante Hultengren, Per Ingvarsson & Claes Andrén 2011 Inventering av stor vattensalamander och strandpadda i Lysekils kommun Svante Hultengren, Per Ingvarsson & Claes Andrén Naturcentrum AB Naturinventeringar Naturcentrum AB, Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

En dag i våtmarken. Det var ett gäng glada ungdomar som träffades vid Alhagens parkering den första riktiga skoldagen på terminen.

En dag i våtmarken. Det var ett gäng glada ungdomar som träffades vid Alhagens parkering den första riktiga skoldagen på terminen. Alhagens våtmark är 32 hektar stort. Våtmarken börjades att byggas 1997 för att vattnet behövdes renas mer. Det finns en 6km lång gång väg igenom hela våtmarken som man kan gå om man vill se växter och

Läs mer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Peter Nolbrant 2010 02 26 Miljöerna sträcker sig ofta längs längre sträckor längs vattendragen och

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

GRODANS ÅR. Faunaväkteriet uppmärksammar SVERIGES GRODDJUR Amphibia

GRODANS ÅR. Faunaväkteriet uppmärksammar SVERIGES GRODDJUR Amphibia GRODANS ÅR Faunaväkteriet uppmärksammar SVERIGES GRODDJUR Amphibia OM GRODDJUR Groddjur fascinerar Att följa hur snabbsimmande yngel i vatten genomgår förvandlingen till landlevande varelser är att uppleva

Läs mer

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation rapport / årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation Johan Persson, Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson,

Läs mer

Golfbanan som våtmarksresurs Manual för att främja biologisk mångfald i dammar och småvatten på golfbanan

Golfbanan som våtmarksresurs Manual för att främja biologisk mångfald i dammar och småvatten på golfbanan Golfbanan som våtmarksresurs Manual för att främja biologisk mångfald i dammar och småvatten på golfbanan Framtagen av Johan Colding och Stefan Lundberg i samarbete med The Scandinavian Turfgrass and Environment

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 1 (5)

PRESSMEDDELANDE 1 (5) PRESSMEDDELANDE 1 (5) Positivt för rödspoven på Öland Den vackra, karakteristiska rödspoven har blivit en symbol för arbetet med att förbättra livsmiljöer för vadarfåglarna på Öland. För några år sedan

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

Bandnate, spetsnate, knölnate, styvnate, uddnate, småsvalting och sjönajas

Bandnate, spetsnate, knölnate, styvnate, uddnate, småsvalting och sjönajas Hotade undervattensväxter i Sverige Bandnate, spetsnate, knölnate, styvnate, uddnate, småsvalting och sjönajas Sjögräset kan vara en hotad undervattensväxt De brukar kallas sjögräs och kan likna översvämmade

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

VÄXTER GRODDJUR BOTTENFAUNA

VÄXTER GRODDJUR BOTTENFAUNA INVENTERINGAR I DAMMTJÄRNARNA VÄXTER GRODDJUR BOTTENFAUNA PROGRAM AIRPORT CITY NATURVÅRDSUTLÅTANDE SEPTEMBER 2012 Groddjur, växter och bottenfauna, Dammtjärnarna, Härryda kommun Naturcentrum AB 2012-09-24

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Inventering av Smedjeån efter våtmarksanläggning John Strand, Hushållningssällskapet Halland

Inventering av Smedjeån efter våtmarksanläggning John Strand, Hushållningssällskapet Halland Inventering av Smedjeån efter våtmarksanläggning John Strand, Hushållningssällskapet Halland Häckningskriterie 6 (parningsceremonier och spel, inklusive parning) = trolig häckning Häckningskriterie 2 (obs

Läs mer

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern RESTAURERINGSPLAN Datum 2014-11-06 Referens 512- Sida 1(6) Restaureringsplan Fågelskär i Vänern Natura 2000-kod och namn: SE061001 Millesvik och Lurö skärgård, SE0610006 Värmlandskärgården, SE 0610249

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

Nacka kommun Karaktärisering av Karbosjöns ekosystem samt bedömning av effekter av nivåreglering

Nacka kommun Karaktärisering av Karbosjöns ekosystem samt bedömning av effekter av nivåreglering Nacka kommun Karaktärisering av Karbosjöns ekosystem samt bedömning av effekter av nivåreglering Yvonne Byström och Sophie Gunnarsson WRS Uppsala AB 2009-11-10 Innehållsförteckning 1 BESKRIVNING AV UPPDRAGET...

Läs mer

Nyström, P., Hertonsson, P., Pärlklint, L.-G., & Stenberg, M. (2012) Arbetsberedning för återstående åtgärder i Bråån. På uppdrag av Strabag AB.

Nyström, P., Hertonsson, P., Pärlklint, L.-G., & Stenberg, M. (2012) Arbetsberedning för återstående åtgärder i Bråån. På uppdrag av Strabag AB. 2012 Stenberg, M., Nyström, P. & Hertonsson, P.(2012) Verksamhetsberättelse för arbetet med hotade groddjur i Skåne 2012. På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne. Åbjörnsson, K. & Stenberg, M (2012) Översiktlig

Läs mer

Det befintliga vägsystemets naturvärden vårt arbete med artrika vägkantsmiljöer

Det befintliga vägsystemets naturvärden vårt arbete med artrika vägkantsmiljöer Svenska IALE:s höstkonferens Mats Lindqvist Miljöspecialist/ekolog Trafikverket, Underhåll 205-09-5 Det befintliga vägsystemets naturvärden vårt arbete med artrika vägkantsmiljöer 2 Våra miljömål Alla

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Kräftodling i dammar

Kräftodling i dammar Kräftodling i dammar Förutsättningar för en dammodling 1. Varför dammodling? All odling går ut på att ensidigt gynna den organism man tänker odla. + God kontroll + vattenkvalitet + bottenstruktur + predatorer

Läs mer

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Råstasjön har karaktär av vild natur vilket skiljer den från exempelvis Lötsjön som är en parkanläggning med inplanterade

Läs mer

HERPETOLOGISK INVENTERING I HÄSSELBY, STOCKHOLM OCH VIKSJÖOMRÅDET, JÄRFÄLLA

HERPETOLOGISK INVENTERING I HÄSSELBY, STOCKHOLM OCH VIKSJÖOMRÅDET, JÄRFÄLLA HERPETOLOGISK INVENTERING I HÄSSELBY, STOCKHOLM OCH VIKSJÖOMRÅDET, JÄRFÄLLA Torbjörn Peterson Maj 2009 1 Innehåll 1. Syfte och metodik 2 2. Resultat 3 3. Diskussion..10 4. Förslag till åtgärder...13 5.

Läs mer

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Biologisk mångfald på våra motorbanor Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor

Läs mer

vårda och anlägga våtmarker

vårda och anlägga våtmarker vårda och anlägga våtmarker Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Återskapad våtmark i skog. Vårda och anlägga våtmarker Våtmarker gynnar fågellivet, fisket och jakten. Dessutom ger

Läs mer

Grodor ur ett skånskt perspektiv. Fladdermöss i Skåne

Grodor ur ett skånskt perspektiv. Fladdermöss i Skåne Grodor ur ett skånskt perspektiv Fladdermöss i Skåne 1 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: Grodor ur ett skånskt perspektiv Länsstyrelsen Skåne Per Nyström, Marika Stenberg och

Läs mer

Ficklampornas ljuskäglor fladdrar och glöder ut

Ficklampornas ljuskäglor fladdrar och glöder ut Det våras för salamandrarna i Stockholm övervakning och återintroduktion av större vattensalamander i stadsdelen Bromma Stort lokalt engagemang hos boende och skolelever i Brommas villaområden har visat

Läs mer

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Mer än en golfbana - ta tillvara banans natur- och kulturvärden Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Introduktion För många golfspelare är naturupplevelsen lika viktig som själva spelet. Golfbanor

Läs mer

Spillvattenvåtmarkernas betydelse för fågelfaunan

Spillvattenvåtmarkernas betydelse för fågelfaunan Spillvattenvåtmarkernas betydelse för fågelfaunan En studie av 12 spillvattenvåtmarker i Sverige. Christer Johansson 1 Innehåll Inledning... 3 Varför uppmärksamma spillvattenvåtmarker?... 4 Genomförande

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Inventering av rödlistade arter och arter enligt artskyddsförordningen i Bara Söder

Inventering av rödlistade arter och arter enligt artskyddsförordningen i Bara Söder Inventering av rödlistade arter och arter enligt artskyddsförordningen i Bara Söder Jon Loman Rana Konsult Augusti 2012 Inledning Uppdraget för denna rapport är att utröna vilka rödlistade arter och arter

Läs mer

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013 Växter i sötvatten Innehåll Andmat... 2 Fräken... 2 Gul svärdslilja... 2 Kabbeleka... 3 Kaveldun... 4 Näckros... 5 Säv... 6 Vass... 7 Pilblad... 8 Vattenmynta... 8 Vattenmöja... 8 1 Andmat Andmat är en

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

Våtmarker i jordbrukslandskapet

Våtmarker i jordbrukslandskapet Våtmark. Foto: Ulf Hidås Våtmarker i jordbrukslandskapet För några decennier sedan var våtmark synonymt med surhål, sumpmark eller träsk, d.v.s. en problemmark som inte gick att använda utan att den först

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Den extremt hotade strandärtmotten på ett Strandvialblad i Sandö. Sandstränderna i området är insekternas habitat I Skärgårdshavet bl.a. på Sandö

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald

Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald 1 Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald Roadsides provide habitat for a wide range of plants and animals, most of them common but also some species that are threatened in the

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap viltvård för ett rikare landskap Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård för rikare landskap Stannar man upp, tittar och tänker efter är det svårt att inte fascineras av mångfalden

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

KULLABERG LANDLEVANDE RYGGRADSDJUR FOTOGUIDE NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN

KULLABERG LANDLEVANDE RYGGRADSDJUR FOTOGUIDE NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN Kullaberg ligger ytterst på Kullahalvön i nordvästra Skåne, mellan Skälderviken och norra inloppet till Öresund. Vägförbindelserna dit är bra med goda anknytningar till E4 och

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

4 INVENTERINGSOMRÅDET. Klass 2

4 INVENTERINGSOMRÅDET. Klass 2 23 Hagesjön Beskrivning: Hagesjön är en lite större sjö med flikig strandkant. Vattnet är mörkfärgat. Botten består av sten och humus. Sjöns största djup ligger på ca 20 m. Stränderna utgörs omväxlande

Läs mer

NATURINVENTERING OCH INVENTERING AV STÖRRE VATTENSALAMANDER VID TÅNGANE, TANUMS KOMMUN

NATURINVENTERING OCH INVENTERING AV STÖRRE VATTENSALAMANDER VID TÅNGANE, TANUMS KOMMUN NATURINVENTERING OCH INVENTERING AV STÖRRE VATTENSALAMANDER VID TÅNGANE, TANUMS KOMMUN Linda Andersson Rio Kulturkooperativ September 2012 1 Innehåll Uppdrag och bakgrund 3 Metod 4 Arkivstudie - Skyddade

Läs mer

Inventeringshandledning för Projekt Trollsländor i Östergötland

Inventeringshandledning för Projekt Trollsländor i Östergötland Inventeringshandledning för Projekt Trollsländor i Östergötland Inventeringshandledning för Projekt Trollsländor i Östergötland, version 2 Text och foto där ej annat anges: Tommy Karlsson Omslagsbilder

Läs mer

Inventering av hasselmöss och sällsynta paddor m. fl. groddjur vid Prästens badkar, Vik

Inventering av hasselmöss och sällsynta paddor m. fl. groddjur vid Prästens badkar, Vik Inventering av hasselmöss och sällsynta paddor m. fl. groddjur vid Prästens badkar, Vik Jon Loman, Rana Konsult Spelande strandpaddehane 2009 07 06 Bakgrund och syfte I samband med behandling av planförslag

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Inventering av naturvärden och groddjur. med anledning av detaljplan för del av Flig 1:6

Inventering av naturvärden och groddjur. med anledning av detaljplan för del av Flig 1:6 Inventering av naturvärden och groddjur med anledning av detaljplan för del av Flig 1:6 Linda Andersson och Cecilia Nilsson Inventering av naturvärden och groddjur med anledning av detaljplan för del

Läs mer

Nature. Artbevarande & Foto. Ny uppdaterad rapport: Större vattensalamander vid Skälläckeröd/Tjöstelsröd

Nature. Artbevarande & Foto. Ny uppdaterad rapport: Större vattensalamander vid Skälläckeröd/Tjöstelsröd Ny uppdaterad rapport: Större vattensalamander vid Skälläckeröd/Tjöstelsröd Till Miljö och Stadsbyggnadskontoret Uddevalla kommun Varvsvägen 1 451 81 Uddevalla Telefon: 0522-69 73 30 Mobil: 0706-89 61

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Potamogetonfloran i Hedemora

Potamogetonfloran i Hedemora Potamogetonfloran i Hedemora Håkan Persson Inledning Hedemora kommun består av socknarna Hedemora, Garpenberg och Husby. Kommunen kan väl sägas vara ett av de rikaste områdena i Dalarna när det gäller

Läs mer

443-419 miljoner år före nutid

443-419 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution SILUR 443-419 miljoner år före nutid Stora steg Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Källstorps våtmark. -en inventering av amfibier och vattenlevande evertebrater 2001. Peter Nolbrant

Källstorps våtmark. -en inventering av amfibier och vattenlevande evertebrater 2001. Peter Nolbrant Källstorps våtmark -en inventering av amfibier och vattenlevande evertebrater 21 Peter Nolbrant Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Syfte... 3 Metoder... 3 Resultat... 5 Beskrivning av våtmarkerna...5

Läs mer

Naturvärdesinventering i skog och strand kring Råstasjön. Underlag till planering av ny bebyggelse

Naturvärdesinventering i skog och strand kring Råstasjön. Underlag till planering av ny bebyggelse Naturvärdesinventering i skog och strand kring Råstasjön Underlag till planering av ny bebyggelse Innehåll Sammanfattning 3 Planprocessen 4 Uppdraget 6 Metod naturvärdesinventering NVI 7 Övergripande beskrivning

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Den fascinerande VASSEN

Den fascinerande VASSEN Gud, Djävulen och vassen När Gud hade skapat alla fantastiska djur- och växtarter på jorden blev djävulen avundsjuk. Han tyckte det var orättvist att Gud skulle vara bäst i allt. Djävulen bestämde sig

Läs mer

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd Här 6 Bergets nordsida. Kontrasten mellan vegetation finns flera arter av stora träd samt Robinia som inte är utanför respektive innanför hjorthägnet är stor inhemsk.

Läs mer

Näringsförhållanden i anlagda våtmarker

Näringsförhållanden i anlagda våtmarker Näringsförhållanden i anlagda våtmarker - betydelse för växtsamhällets utveckling Geraldine Thiere överblick bakgrund och introduktion våtmarksundersökning i Halland/Skåne växtsammansättning i anlagda

Läs mer

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar!

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Foto bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Viskan har haft stor historisk betydelse för vår bygd och är idag en viktig inspirationskälla och oas för invånarna i Marks kommun. I broschyren

Läs mer