Hur blev det i dammarna? -en översiktlig inventering av salamandrar och grodor, växter och trollsländor i 10 våtmarker i Halmstad kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur blev det i dammarna? -en översiktlig inventering av salamandrar och grodor, växter och trollsländor i 10 våtmarker i Halmstad kommun 2012-2013"

Transkript

1 Hur blev det i dammarna? -en översiktlig inventering av salamandrar och grodor, växter och trollsländor i 10 våtmarker i Halmstad kommun Kill Persson, MiNA natur 1

2 Fig. 1 De 10 undersökta våtmarkernas läge i Halmstad kommun Sammanfattning 10 våtmarker inom Halmstad kommun har undersökts på grodor och salamandrar. I 8 av våtmarkerna fanns det groddjur, i form av vanlig padda (Bufo bufo), vanlig groda (Rana temporaria) och/eller åkergroda(rana arvalis). I 5 av dammarna fanns dessutom mindre vattensalamander (Triturus vulgaris) och i två även större vatten salamander(triturus cristatus). Kunskaper av floran har noterats och ställts samman. I våtmarken på Lågenäsudden förekommer de rödlistade arterna rödlånke, (Lythrum portula) NT, och klotgräs, (Pilularia pilulifera), VU. Samtliga av våtmarkerna är goda trollsländelokaler med många allmänna arter som ljus lyrflickslända (Coenagrion puella) och fyrfläckad trollslända (Libellula quadrimaculata) men även den i sen tid till landet invandrande blå kejsartrollslända (Anax imperator) sågs vid flera våtmarker. Beroende på den närmaste omgivningen runt våtmarken nyttjar olika fåglar dammarna. Exempelvis är Trottasjö en spännande fågellokal med åtminstone försök till skrattmåskolonie. I våtmarken på Långenäs häckade den i värt län mindre vanliga smådoppingen (Tachybaptus ruficollis). I andra dammar häckade sothöna (Fulica atra) och rörhöna (Gallinula chloropus). I vegetationen runt våtmarkerna förekommer många fågelarter som sävsparv (Emberitza schoeniclus), kärrsångare (Acrocephalus palustris) och rörsångare (Acrocephalus scirpaceus). 2

3 TABELL 1, VÅTMARKER, förekomst av grodor, salamandrar, våtmarksfåglar, sällsynta växter Lokal Tillkomst Närmiljö Grodor/ paddor Salamandrar Våtmarksfåglar Kärlväxter* Trollsländor Trottasjö 2007 Jordbruksmark - - X - X Långenäs 2004 Betesmark - X X X X Karlstorp 1994 Skogsmark/golfbana - - X - X Flygstaden, 2008 Industrimark/parkmark X X norra Flygstaden, 2002 Öppen mark/golfbana X X - - X golfbanan Flygstaden, 1993 Industrimark/parkmark X Skallebackavägen Flygstaden, 1993? Skogsmark/parkmark X X Olofsdal Vallås 1993/ Skogsmark/parkmark X - X - X 1994 Snöstorp 1997 Jordbruksmark/betesmark X - X - X Villmansstrand 2005 Jordbruksmark/industrimark X X X - - *med kärlväxter avses särskilt intressanta och/eller rödlistade arter beroende av våtmarker 3

4 Våtmarksliv Våtmarker är ofta mångfaldsrika miljöer. Djur och växter ställer olika krav och etablerar sig därför på olika platser. Omgivningarna spelar också stor roll för spridningen och utvecklingen av växter och djur i våtmarken, se mer under beskrivning av de enskilda lokalerna. Salamandrar, stjärtgroddjur I Sverige finns två arter, större vattensalamander (Triturus cristatus) och mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Den större arten blir mellan cm medan den mindre är mellan 6-10 cm. Båda arten är beroende av våtmarker under våren för sin fortplantning men efter detta lever salamandrarna på land i fuktiga lövskogsmiljöer. De trivs i miljöer med tjocka förnatäcken och gott om död ved på sin jakt efter maskar, sniglar och allehanda småkryp. Avståndet mellan goda lekvatten och bra sommar- och vintermiljöer bör helst inte vara mer än 500 m. I vattenfasen och som yngel lever djuren av vattenlevande insekter. Våtmarker som är solbelysta, åtminstone delvis och är vegetationsrika utan att vara helt igenväxta är gynnsamma för salamandrar. Dammar med större vattensalamander har visat sig ha en större biologisk mångfald i jämförelse med andra dammar. Det gör att arten kan användas som indikator på artrika miljöer. Fig 2 Hane av större vattensalamander med typiska mörka färger, knottrigt skinn, drakrygg och silverglans på stjärten 4

5 Salamandrarna trivs i vatten som inte är försurat. Arterna missgynnas av fisk och kräftor i våtmarken, dels som konkurrens om födan och dels genom att helt enkelt bli uppätna. Som många groddjur har även salamandrar minskat under 1900-talet framför allt beroende på förlust av våtmarksmiljöer men även närheten till goda landmiljöer spelar roll. Ett bra salamanderlandskap är en miljö som hänger samman. En omgivning med både lekvatten och goda övervintringsmöjligheter, allt inom några hundra meters avstånd, utan stora vägar, åkrar eller andra fenomen som salamandrarna har svårt att passera. Mindre vattensalamander är vanligare men även populationen av större vattensalamander bedöms vara livskraftig i landet. Ingen av arterna är rödlistade men salamandrar likt alla andra groddjur är fridlysta enligt Artskyddsförordningen. Den större vattensalamandern finns även med på EU:s Habitatdirektiv vilket innebär att Sverige förbundit sig att skydda artens livsmiljöer (arten var rödlistad i Sverige till och med 2005).. Fig. 2 Mindre vattensalamander är förutom just mindre i storlek dessutom slät i skinnet och har en typiskt fläckig buk Grodor och paddor Även grodor (Släktet Rana) och paddor (Sl Bufo) är helt beroende av våtmarkerna för sin fortplantning. Under april månad kan det formligen bubbla av parningsvilliga grod- och paddhanar. Många gånger är det djur som själva utvecklats från grodyngel som återkommer till samma vatten. Paddorna ägg läggs i långa snören bland vattenväxter medan grodornas karakteristiska romklumpar säkert är ett bekant vårtecken för många. Miljökraven för grodor och paddor är relativt de samma som för salamndrar. Något som är negativt för alla amfibier är konkurrens och predation från fiskar och kräftor samt igenväxning och försurning. 5

6 Fig. 3 Vanlig groda lägger sina ägg i typiska runda klumpar, vuxet exemplar på väg mot våtmarken Kärlväxter Vegetationen i och runt dammarna är varierad. Kärlväxter som grovt delas i tre grupper. Övervattensväxter som exempelvis kaveldun, vass och olika starrarter. Flytbladsväxter med arter som olika näckrosor och gäddnate. Bland undervattensväxter räknas andra natearter som ålnate, axslinga och vattenmöja. Runt själva våtmarken finns ofta en bård av sumpväxter som trivs i fuktiga gräsmarker men även en del vedväxter som klibbal och olika videarter. Fåglar Våtmarkerna spelar en stor och varierad roll i många fåglars liv. Fåglar kan häcka, födosöka, sova eller rugga (byta fjäderdräkten) eller bara rasta här. Lite grovt kan även våtmarksfåglarna delas i tre grupper, nämligen vattenarter som bland annat änder, doppingar och måsar. Landarter som vissa ärlor, piplärkor och vadare samt vassarter som exempelvis rörsångare, skäggmes men även större fåglar som brun kärrhök. Trollsländor Trollsländor brukar delas in i tre olika systematiska grupper; flicksländor, jungfrusländor och egentliga trollsländor. Alla grupperna är för sin ägg- och larvutveckling helt beroende av vatten. Även som adult (vuxna) flygande djur uppehåller de sig helt nära våtmarken. Lättspridda. faunaförändringar 6

7 Fig 4 Kråkklöver och fyrfläckad trollslända är vanliga våtmarksbesökare i Halmstad Behov av åtgärder Hot mot förekomster av de organismgrupper som inventerats kan sammanfattas i igenväxning av kaveldun/vass, beskuggning av träd och buskar och förekomst av vattenlevande rovdjur som olika fiskar och kräftor. När en våtmark åldras börjar arter som kaveldun och bladvass breda ut sig. Efter ytterligare en tid kommer dessa fåtal arter helt att dominera vattenspegeln med mer uniforma levnadsmiljöer till följd. När växtmaterial bryts ner kan kvalitén i vattnet försämras med syrebrist och en ökad tillgång på växtnäringsämnen i våtmarker. En negativ spiral som försämrar livsmiljöerna för en varierad mångfald i våtmarken. I en av våtmarkerna, Snöstorp, finns karpfiskar (spegelkarp?) som på sikt hotar såväl groddjuren som insektslivet. Även våtmarken i Karlstorp har troligen fisk då en död gädda hittades på stranden intill våtmarken. Fiskar prederar på groddjurens ägg och larver förutom att de konkurrerar ut andra organismer genom att effektiv födokonkurrens. I Trottasjö torrlades våtmarken 2013 för att bli av med fisk för att behålla gynnsamma möjligheter för fåglar. Runt våtmarkerna kommer ofta en bård av träd och buskar, framför allt klibbal (Alnus glutinosa). En sådan miljö kan vara gynnsam för fågellivet, framför allt tättingar men efterhand kan ett helt omslutande trädskikt helt beskugga vattenytan. Detta försämrar kvalitén hos våtmarken. 7

8 TABELL 2; åtgärdsbehov/lokal Lokal Syfte Åtgärd Prioritet Trottasjö Dagvatten Rensning, fiskfritt 1* Långenäs Biologisk Kräftförekomst tas bort, 1 mångfald faunadepå Karlstorp dagvatten Fiskfritt 2** Flygstaden, N Dagvatten Rensning, faunadepå 2 Flygstaden, G Dagvatten Rensning, faunadepå 1 Flygstaden S Dagvatten Rensning, skräp 2 Flygstaden, O Dagvatten Röjning 2 Vallås Dagvatten/biol. Rensning 2 Mångfald Snöstorp Dagvatten Rensning 2 Villmansstrand Dagvatten Rensning 1 * åtgärden utförs så snart som möjligt ** åtgärden utförs om ca 5 år Uppdraget Uppdraget har inneburit att en inventering av ett antal våtmarker, sammanlagt10 st, där förekomsten av groddjur (grodor, paddor och vattensalamandrar) ska dokumenteras. Kunskap om floran ska ställas samman. För de besökta lokalerna har även observationer av fåglar och trollsländor noterats. Syftet med inventeringen är att fylla kunskapsluckor kring biologisk mångfald i våtmarker där sådana skapats på kommunens mark. Groddjuren inventerades under lekperioden i april/maj. Våtmarkerna besöktes även efter mörkrets inbrott då framförallt salamandrar ses lättare med hjälp av ficklampa. I fältarbetet deltog även Arvid Enemar, Naturbildning HB. Intressanta artobservationer har även sammanställts från Artportalen, (www.artportalen.se). Våtmarkerna har tillkommit under olika perioder. Flera av våtmarkerna har tillkommit som fördröjningsmagasin för dagvatten utan någon särskild aspekt för den biologiska mångfalden. Genom att inventera organismgrupper som groddjur, kärlväxter, fåglar och trollsländor får kommunen ett mått på miljöpåverkan. Denna inventering kan ligga till grund för en kommande uppföljning för att se om groddjuren finns kvar alternativt etablerat sig i våtmarkerna där de tidigare inte funnits. 8

9 Lokalerna Urval Halmstads kommun har gjort ett urval av lokaler för att få en blandning av olika våtmarksmiljöer och närmiljöer runt dessa. Här finns industriområden, trädklädda marker, betesmark och köpcentra i närheten av dammarna. Vid vissa av våtmarkerna har det historiskt funnits andra våtmarksmiljöer medan det i andra fall inte funnits några våtmarker i närheten tidigare. Sådana aspekter spelar givetvis roll för lätt/snabbt olika organismer kan sprida sig till de nya våta miljöerna, se detta avsnitt. Den närmaste omgivningen spelar stor roll för hur våtmarken koloniseras. Flacka, bara stränder med jord och sand är gynnsamt för vadarfåglar och på sådana stränder kan en låg vegetation med tåg- och starrarter etablera sig. Den ovanliga ormbunksväxten klotgräs är en sådan art. Längs våtmarken på Långenäsudden förekommer den i stor utbredning, även längs andra nyskapade våtmarksmiljöer kan den dyka upp och under några år vara vanlig. Stränder med mer näringsrika material som lera och där matjordläggs på får snabbare en mer högvuxen vegetation. Arter som kaveldun och vass verkar etablera sig snabbt och tar till slut över hela våtmarksytan. Lokalen i Willmansstrand och Flygstaden Norr samt golfbanan är exempel på detta. Närheten till andra våtmarker spelar roll för spridning av vissa organismer, groddjur är ett sådant exempel. Förekomsten av salamandrar i Flygstadsområdet där flera olika lokaler finns har säkert sin bakgrund i att arterna redan är etablerade i området. Efter hand koloniserar de sedan nya vatten som skapats. En annan mycket viktig faktor i området är tillgången på goda övervintringsmöjligheter i form av liggande död ved. I närheten av dammarna finns på många platser gamla stubbar eller kullfallna lövträd som ger bra miljöer för djuren då de inte är i vattnet. 9

10 Trottasjö Fig. 5 Trottasjö torrlades under 2013 för att bli av med fiskförekomst Översiktlig beskrivning Trottasjö är en relativ stor grund våtmark med flera små öar inom det s k LIPPprogrammet och skapades Längs den nordöstra kanten finns en bård av kaveldun och vass. Här och var finns mindre öar med pilört, nate och annan växtlighet. Grodjur Inga fynd av groddjur men antalet eftersök var endast två på grund av känsligt fågelliv (2012). Under 2013 tömdes dammen under våren för att få bort fiskförekomst (spegelkarp). Kärlväxter Mindre partier med kaveldun och vass finns längs vissa kanter. Högre örter som fackelblomster och svärdslilja finns. Bara stränder koloniseras av tåg- och starrarter. I vattnet finns öar med flytblads- och undervattensväxter som är viktiga för vattenkvalitén i dammen. Trollsländor Under sensommaren (2012) patrullerades våtmarken av blå kejsartrollsländor (för mer information om arten se Långenäsudden), men även blodröd ängstrollslända samt tegelröd ängstrollslända förekommer och flera flicksländor. Fåglar Våtmarken har kanske sina största kvaliteter just som fågellokal för såväl häckande som rastande arter. Våren 2012 etablerades sig här en stor skrattmåskoloni, troligen 10

11 övergavs den på grund av störning från predatorer som räv eller grävling. Under sommaren sågs flera ungkullar av grågås men även minst två kullar av vigg och en av knipa respektive gräsand. Under våren 2013 tömdes dammen på vatten för att få bort fisk. Trottasjö är en viktig rastlokal för fåglar under hela året. Framtiden, möjligheter och hot Under sommaren uppmärksammades fiskförekomst av spegelkarp i Trottasjö (flera artiklar i Hallandsposten). Fisk i våtmarker innebär en målkonflikt gentemot fåglar och groddjur genom födokonkurrens. Dammen tömdes under våren 2013 och kommer förhoppningsvis i framtiden fungera bättre som våtmarksmiljö för fåglar. Fig 6 Flygbild över våtmarken Trottasjö 11

12 Långenäs udde Fig. 7 Våtmarken på Långenäs udde ligger i en öppen betesmark Översiktlig beskrivning Våtmarken på Långenäsudden skapades Dammen är helt öppen, med grunda stränder. Inslag av vass och kaveldun finns i stora stråk i vattenspegelns centrala del, i den östra och västra kanten finns relativt mycket tåg- och starrväxter. Grodjur Vid besök under april sågs mindre vattensalamander vid flera tillfällen. Inga andra groddjur observerades. Det finns kräftor i dammen vilket minskar möjligheterna för groddjur att finnas där. 12

13 Kärlväxter Våtmarkens största botaniska kvalitet är massförekomsten av den rödlistade ormbunksväxten klotgräs (VU). Det är framför allt längs de grunda strandzonerna som klotgräset trivs med sina runda typiska sporkapslar längs de revliknande skotten. Även ute i dammen finns flera flytande öar med klotgräs. Fynd av rödlånke (NT) finns från våtmarken, växten trivs även den på öppna grunda stränder. Förutom vanliga växter som knapptåg, veketåg, borsttåg, ryltåg, agnssäv och ängsbräsma finns flytbladsväxter som gäddnate. I närområdet finns flera rödlistade växter, murgrönsmöja (Ranunculus hederaceus), skevmaskros (Taraxacum rubellus), backsippa (Pulsatilla vulgaris) och svampar som stjälkröksvamp (Tulostoma brumale). Fig. 8 Borsttåg och klotgräs är två våtmarksarter vid Långenäsdammen Trollsländor och andra insekter Under sommaren är insektslivet i form av trollsländor fantastiskt runt dammen. Bland flicksländorna märks mindre smaragdflickslända (Lestes virens)och ljus lyrflicklslända (Coenagrion puella) och gruppen ängsstrollsländor är rikt representerad med blodröd ängstrollslända (Sympetrum sanguineum), tegelröd ängtrollslända (Sympetrum vulgatum) och svart ängstrollslända (Sympetrum danae), dessutom sågs höstmosaiktrollslända (Ashna mixta) och vid samma augustibesök patrullerades dammen av minst två exemplar av blå kejsartrollslända (Anax imperator). Kejsartrollsländan är en inkomling från kontinenten och sågs för första gången i landet Den verkar ha etablerat sig väl i liknande våtmarker inom kommunen. Runt dammen finns solvärma sandiga slänter med även ett i övrigt rikt insektsliv, bland annat finns en koloni av stekeln bivarg (Philanthus triangulum) i ett sandigt hak strax intill dammen. Fjärilar som sandgräsfjäril (Hipparchia semele), mindre guldvinge (Lycaena phlaeas) och flera blåvingar är vanliga. Fåglar Under besöket i juni sågs smådopping (Tachybaptus ruficollis) med ungar såväl som rörhöna med ungar (Gallinula chloropus). Flera par av skrattmås (Larus ridibundus) genomförde häckningsförsök i dammen, osäkert är dock om häckningsframgången. Våtmarken används även av rastande fåglar som grönbena (Tringa glareola)och skogssnäppa (Tringa ochropus) I närområdet finns gott om tättingar som hämpling (Cardelius cannabina) och stenskvätta (Oenanthe oenanthe). 13

14 Framtiden, möjligheter och hot Inom ett medellångt perspektiv (5-10 år) kommer troligen vass och kaveldun att dominera våtmarken. Åtgärder som slåtter och skrapning av strandzonen skulle minska de storväxta övervattensarter och gynna flytblads och undervattensväxter. Men även små konkurrenssvaga arter som klotgräs och rödlånke i strandzonen. Fynd av kräftskal finns från våtmarken Kräftor påverkar dammens biologiska mångfald negativt genom att predera kraftigt på groddjur samt ryggradslösa djur som är födobasen för många våtmarksfåglar. En annan negativ faktor är den kraftiga störning som lösspringande hundar som förekommer. Hundarna springer gärna ner i vattnet och stör påtagligt de fåglar som finns där. Fig.9 Flygbild över våtmarken vid Långenäsudden 14

15 Karlstorp Fig 10 Två par av knipa fanns i dammen vid Karlstorp under tidig vår Översiktlig beskrivning Dammarna vid Karlstorp ligger alldeles intill Tylösands golfbana och längs andra sidan finns en skogklädd brant upp mot en campingplats och skapades Våtmarken består av två delar med en liten bäck mellan dem, våtmarken avvattnas vidare med detta vattendrag. Delar av vattenspegeln skuggas av de alar och tallar som finns i den östra delen, under sommaren täcks större delen av flytbladsväxter som gäddnate (Potamogeton nutans). Grodjur Endast ett troligt fynd av vattensalamander under vårbesöken. Förekomsten är sannolik då omgivningen är gynnsam med goda övervintringsmöjligheter i form av död liggande ved finns. I en mycket liten våtmark strax intill, ca 50 m, finns lek av vanlig groda. Vuxna grodor förekommer i hela närområdet. Kärlväxter Kaveldun förekommer endast i ett område i den ena dammen. Under sommaren är gäddnate helt dominerande på vattenytan. Längs kanterna förekommer svalting (Alisma plantago-aquatica), igelknopp (Sparganium emersum) och mannagräs (Glyceria fluitans). Vid campingplatsen och den f d tipplatsen finns fynd av de rödlistade arterna svartandad maskros (Taraxacum duplidentifrons) och åkerrättika (Raphanus raphanistrum). 15

16 trollsländor och andra insekter Fig. 11 vilande flicksländepar på vattenväxter Arter som mindre smaragdflickslända, ljus lyrflickslända, fyrfläckad trollslända och flera arter ängstrollsländor är vanliga runt dammen. I det strömmande vattnet (Nyrebäcken) finns gott om blå jungfrusländor ((Caleoteryx virigo). Fjärilar som kartfjäril och vinbärsfuks finns från området. Fåglar Minst två par med knipa (Bucephala clangula) och ett par gräsänder (Anas platyrynchos) uppehöll sig i dammen under april månad, oklart är om de verkligen häckade. I närområdet finns goda småfågelmiljöer. framtiden, möjligheter och hot Vid ett vårbesök hittades en liten gädda (Esox lusius)död strax intill den östra delen av våtmarken. Förekomst av fisk är negativt för de flesta andra organismgrupper. Groddjurens ägg och yngel äts upp och även de evertebrater som är viktiga bytesdjur äts i stället av olika fiskar. Närheten till golfbanor och den eventuella hanteringen av bekämpningsmedel och gödselmedel bör ske med stor hänsyn till vattnet. 16

17 Fig. 12 En död gädda påträffades vid dammen i Karlstorp. Fig 13 Flygbild över våtmarken i Karlstorp 17

18 Flygstaden, golfbanan Fig. 14 Våtmarken vid Flygstadens golfbana Översiktlig beskrivning Våtmarken på Flygstaden är en av flera små våtmarker som ingår i ett system av dagvattenhantering tillsammans äldre diken och bäckar. Den nu aktuella våtmarken skapades I den södra delen finns träd och buskar av olika videarter. Grodjur Under aprilbesöken sågs här flera hanar och honor av större och mindre vattensalamander. Från tidigare undersökningar är den större arten känd från flera lokaler inom en 500 m radie. En utökad inventeringsinsats i området skulle kunna avslöja hur väl spridda arterna är. I en närbelägen våtmark sågs grodrom (Rana sp). 18

19 Kärlväxter Fig. 15 Gökblomster trivs i fuktiga gräsmarker runt våtmarker Arter som vass och kaveldun tillsammans med högvuxna starrarter dominerar våtmarken. En del gökblomster (Lychnis flos-cuculi)och fackelblomster(lythrum salicaria) finns bland de höga övervattensväxterna. I andra våtmarker i området är bland annat sjöranunkel (Ranunculus lingua) noterad. I omgivande marker finns flera fynd av rödlistade växter. Trollsländor och andra insekter Under vårbesöken sågs många evertebrater i vattnet som buk- och ryggsimmare. Under sommaren sågs brun mosaiktrollslända, blodröd ängstrollslända och tegelröd ängstrollslända, flera olika flicksländor observerades. 19

20 Fåglar Inga särskilda fågelobservationer men i närområdets övriga våtmarker födosöker bland annat häger. Framtiden, möjligheter och hot Våtmarken domineras av kaveldun och vass. På kort sikt (1-5 år) kommer våtmarksmiljön att vara starkt förändrad. Fig 16 Flygbild över våtmarken vid Flygstadens golfbana 20

21 Flygstaden, Norra Översiktlig beskrivning Dammen är en relativt ung våtmark anlagd som fördröjningsmagasin Våtmarken ligger mellan en större parkeringsyta och vägar. Kantzonerna är relativt leriga och näringsrika. Gott om småspigg i dammen. Grodjur Under våren 2013 observerades en enstaka romklump av groda (Rana sp.). Vid ett annat besöks sågs en hona av mindre vattensalamander Kärlväxter Inga särskilda kärlväxtobservationer finns. Några mindre partier med kaveldun/vass finns. Längs strandzonen finns gott om hästhov (Tussilago farfara). Trollsländor och andra insekter Relativt gott om de vanligare flicksländearterna både som larver och adulta. Andra vattenlevande leddjur som ryggsimmare, buksimmare och vattengråsuggor är vanliga. Fåglar Endast tillfälliga rastande fåglar på grund av störning från parkeringsplats och cykelbana. Framtiden, möjligheter och hot Trots att våtmarken är relativt ung så fanns här åtminstone enstaka reproducerande grodor och salamandrar. En miljöstärkande åtgärd vore att placera en så kallad faunadepå (liggande döda lövträdsstammar) för att gynna övervintrande smådjur och ryggradslösa småkryp. Konkurrensen från fisk vad det gäller födan kan i framtiden begränsa groddjurens möjlighet att utnyttja våtmarken. 21

22 Fig 17 Flygbild över våtmarken Flygstaden norra 22

23 Flygstaden, S (Skallebackavägen) Översiktlig beskrivning En liten, delvis vassbevuxen mindre våtmark i närheten av den bäck, Knebildstorpsbäcken, som rinner genom Flygstadens industriområde Det grönstråk som bäckdalen bildar med vattendrag, dammar och trädklädda delar spelar mycket stor roll för hela området. Tillsammans med andra öppna vattendrag är dessa miljöer en grön infrastruktur för växter, djur och svampar. Grodjur Gott om romklumpar av grodor (Rana sp.). Vid ett senare tillfälle sågs ett vuxet djur av vanlig groda (Rana temporaria) i dammen. Kärlväxter Inga särskilda kärlväxtobservationer finns. Några mindre partier med kaveldun/vass finns. I omgivningarna finns gott om olika videbuskar (Salix sp) Trollsländor och andra insekter Realtivt gott om vattenlevande insekter som buk- och ryggsimmare, nattsländor och olika flicksländor. Fåglar Inga särskilda fågelobservationer men våtmarken tillhör ett grönt stråk i Flygstadsområdet som regelbundet besöks av häger, enkelbeckasin och en del änder samt tättingar som olika sångare, sävsparv och gärdsmyg. I maj månad sjöng kärrsångare under ljumma vårnätter. Framtiden, möjligheter och hot Runt våtmarksmiljön finns en del skräp från omgivande industrifastigheter som bör tas om hand. En miljöstärkande åtgärd vore att placera en så kallad faunadepå (liggande döda lövträdsstammar) för att gynna övervintrande smådjur och ryggradslösa småkryp. 23

24 Fig 18 Flygbild över våtmarken Flygstaden Skallebackavägen 24

25 Flygstaden, Olofsdal Översiktlig beskrivning Våtmarken är relativt liten och ligger i det tråg som Knebildstorpsbäcken utgör Denna bäckdal är säkert den viktigaste miljön för biologisk mångfald i hela sin längd inom Flygstadsområdet! Här finns fina fiskvärden som ål och öring. Ett rikt fågelliv trivs bland otaliga hålträd och förekomsten av vedlevande svamp som eldticka är mycket god. Grodjur Gott om romklumpar av grodor (Rana sp.) under april månad Vid ett senare tillfälle i maj sågs över 20 exemplar av mindre vattensalamandrar! Denna lokal har överlägset flest observationer av salamandrar. Troligen beror detta på en lång kontinuitet som våtmark och mycket goda övervintringsmöjligheter för groddjur under vinterperioden i form av lågor av död lövved. Närheten till kända förekomster av salamandrar i Rotorpsområdet spelar säkert också roll. Kärlväxter Inga särskilda kärlväxtobservationer finns. Några mindre partier med vass finns. Gott om videbuskar i området (Salix sp). Trollsländor och andra insekter Dammen ligger relativt skuggad av höga träd och är mindre gynnsam som trollsländemiljö. Olika dykarbaggar och en del flicksländelarver sågs under vårbesöken. Fåglar Inga särskilda våtmarksfåglar observerades, se under översiktlig beskrivning. Framtiden, möjligheter och hot Våtmarken bör hållas fortsatt öppen. På sikt kan en försiktig röjning i väster ske så att solljus fortsatt kan nå till vattenytan. Hela den miljö som bäckens dalgång utgör är en fantastisk grön infrastruktur för spridning till nya miljöer inom Flygstaden. 25

26 Fig 19 Flygbild över våtmarken vid Olofsdal 26

27 Vallås Fig. 20 Våtmarken på Vallås Översiktlig beskrivning Vallås våtmark är en relativ stor öppen våtmark som kantas av större träd med smala bårder av vass och kaveldun. Som skapades 1993/94 I vattenytan finns flera mindre öar med träd, I närområdet finns ytterligare våtmarker och fuktiga skogspartier. En gångcykelväg passerar förbi våtmarkens ena kant. Grodjur Under aprilbesöket sågs romklumpar troligen av vanlig groda i den smala tarm av våtmarken i sydöst. I en mindre damm strax intill sågs under våren 2013 gott om mindre vattensalamander. Kärlväxter Vattenspegeln har under sommaren en rik förekomst av sköldmöja (Ranunculas peltatus). Längs kanterna finns gott om vass (Phragmites communis), kaveldun (Typha latifolia) och en del svärdslilja (Iris pseudacorus). I våta områden nära våtmarken finns stora bestånd av rödtoppa (Odontites vulgaris). 27

28 Fig. 21 Sköldmöja blommar i våtmarken Trollsländor Under sommaren sågs bland annat bred trollslända (Libellula depressa), brun mosaiktrollslända (Aeshna grandis), Tegelröd ängstrollslända, blodröd trollslända och sjöflickslända (Enallagma cyathigerum). Fåglar Under vårbesök sågs par av gräsand och knipa. Under hela perioden sågs rörhöna och under sommarbesöken sågs även ungar av arten. Gott om tättingar i träden runt om dammen. framtiden, möjligheter och hot Det finns troligen fisk i våtmarken. Fisken konkurrerar med groddjur och fåglar om föda. Den nordöstra tarmens grunda delar är starkt igenväxta med kaveldun och vass. 28

29 Fig. 22 I den nordöstra delen sågs stora äggsamlingar av grodor (Rana sp) men de grunda delarna av våtmarken växer igen. Fig 23 Flygbild över våtmarken vid Vallås 29

30 Snöstorp Fig 24 Våtmarken vid Snöstorp ligger öppet med Fylleån relativt nära. Översiktlig beskrivning De två våtmarkerna ligger i Fylleåns mäktiga dalgång med själva vattendraget bara ett stenkast bort och skapades Längs våtmarkernas södra sida finns högre träd som al och sälg. I vissa delar finns kaveldun, stränderna präglas av högvuxna starrarter (Carex sp.) Grodjur Våtmarken fullkomligt bubblar av grodor och paddor under april månad, såväl vanlig groda, åkergroda som vanlig padda förekommer. Framför allt är padda vanlig och under lekperioden kan så många som 1500 djur komma till våtmarken! Fig 25 en paddhanne ligger beredd under lekperioden, under sommaren täcks stora delar av dammarna av gäddnate 30

31 Kärlväxter Inga särskilda kärlväxtobservationer finns. Några mindre partier med kaveldun/vass finns. Under sommaren domineras de öppna vattenspeglarna av gäddnate. Trollsländor Brun mosaiktrollslända(aeshna grandis), metalltrollslända (Somatochlora metallica), bred trollslända (Libellula depressa), fyrfläckad trollslända (Libellula quadrimaculata), tegelröd ängstrollslända (Sympetrum vulgatum), blodröd (Sympetrum sanguineum), gulfläckad ängstrollslända,(sympetrum flaveolum) svart ängstrollslända (Sympetrum danica) och flera arter flicksländor använder dammen för parning, äggläggning och födosök. Fåglar Såväl rörhöna som knipa häckar troligen i våtmarken då ungar av arterna sågs under sommarperioden. Gott om mindre tättingar som olika sångare i trädridåerna mot ån. Framtiden, möjligheter och hot Våtmarkerna har mycket stora kvaliteter för groddjur, fåglar och insekter. Förekomsten av fisk kan motverka detta då fiskarna prederar på grodägg som ryggradslösa djur. Troligen är det karpfiskar som förekommer och kanske finns det samband med utsättningar som skett i andra våtmarker. Våtmarker med fisk måste hållas skilda från våtmarker med andra kvaliteter. Våtmarkerna i Fylleåns dalgång har ett stort rekreativt värde, ett gångstråk passerar helt intill och besökarnas upplevelse kan ökas ytterligare med informationsmaterial men även genom att knyta samman ett friluftsstråk i dalgången. Fig 26 Flygbild över våtmarken vid Snöstorp 31

32 Villmanstrand Fig. 27 Runt våtmarken växer klibbalen tät Översiktlig beskrivning Våtmarken i Willmansstrand är relativt liten, är helt kringväxt av al och videarter och har en bred bård av vass och kaveldun. I mitten av våtmarken finns en öppen vattenspegel dominerad av flytbladsväxter. Dammen byggdes Grodjur Flera stora romsamlingar av groda (Rana sp) hittades under april månad. En hanne av mindre vattensalamander sågs även i dammen. 32

33 Fig 28 Mindre vattensalamander med simhud mellan tårna! Kärlväxter Vattnet är relativt näringsrikt med tanke på vegetationen av vass, kaveldun och de på ytan förekommande andmat och gäddnate. I kanterna finns gökblomster, fackelblomster och gräslikande arter som tåg- och starrarter. Vid andra våtmarker i området finns fynd av rödlistade kärlväxter som borstsäv och knutört, båda arterna trivs på bara jord- och sandstränder. Trollsländor och andra insekter. Under sommaren sågs brun mosaiktrollslända och blodröd samt tegelröd ängstrollslända. På markerna runt om dammen noterades en stor förekomst av karminspinnare (Tyria jacobaeae) som äter på växten stånds. 33

34 Fig. 29 Bland kaveldun och vass, kan du se sothönans bo? Fåglar Häckning av sothöna genomfördes och nästan vuxna ungar sågs under sensommaren. Även trolig häckning av gräsand. Framtiden, möjligheter och hot Dammen är relativt liten och kommer att växa igen betydligt mer av vass och kaveldun inom 5-10 år. Träden som når runt hela våtmarken kommer så småningom att skugga vattenytan och visserligen dämpa tillväxten hos vass och kaveldun men samtidigt också minska andra naturvärden. Rensningar och röjningar bör utföras snarast. En faunadepå i form av liggande död lövved kan stäkert stärka kvalitéerna ytterligare. 34

35 Fig 30 Flygbild över våtmarken vid Villmanstrand Källor Billqvist, M 2012.: Svenska trollsländeguiden. Hirschfeldt media. Gärdenfors, U. (ed.): 2010Rödlistade arter i Sverige 2010, Artdatabanken, SLU. Strand, J 2008.: Fågelmarker och våtmarksfåglar anlagda våtmarker i jordbrukslandskapet. Georgson, K. m. fl 1997: Hallands flora. svensk Botanisk Tidskrift 35

Större vattensalamander och andra groddjur i Hovdala naturområde

Större vattensalamander och andra groddjur i Hovdala naturområde Större vattensalamander och andra groddjur i Hovdala naturområde En inventering genomförd våren 2008 Johan Ahlén Naturcentrum AB 2008, Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Innehåll Innehåll...2 Inledning...3

Läs mer

INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ

INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...1 METOD...1 ARBETSBESKRIVNINGAR...1 RESULTAT...3 HÄNSYN OCH SKÖTSELINFORMATION...5 OBSERVERADE ARTER...6 LITEN

Läs mer

Naturvärden på Enö 2015

Naturvärden på Enö 2015 Naturvärden på Enö 2015 Text och foto: Tobias Ivarsson, Svanås Hagtorpet, 342 64 Ör, tel. 0472-76167. saperda@spray.se 1 Innehållsförteckning Metodik 2 Tidigare inventeringar 3 Intressanta arter 3 Enö

Läs mer

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

Bedömning av flora och fauna i åtta nyanlagda dagvattendammar i Falkenberg 2009

Bedömning av flora och fauna i åtta nyanlagda dagvattendammar i Falkenberg 2009 Bedömning av flora och fauna i åtta nyanlagda dagvattendammar i Falkenberg 2009 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metoder... 3 Resultat... 6 Tidigare inventeringar... 6 Dagvattendamm nr 18:2 Torsholm 2...

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Bilaga 8: Tyresö kommun Rapport 2009:1 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat från

Läs mer

Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun.

Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun. 1 Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun. Bakgrund Området Ödegårdens södra del kommer att bebyggas enligt detaljplan 1, och i samband

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Våtmarker på Järvafältet

Våtmarker på Järvafältet Våtmarker på Järvafältet Nya våtmarker på Järvafältet Stockholms stad har anlagt två nya våtmarker i Igelbäckens Kulturreservat. De blev klara 2007. De populära våtmarkerna har skapat nya livsmiljöer för

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

1,55 larver/håvtag Fiskförekomst. Ne, Vegetationsutbredning Klass 1 Vassmängd Klass 3 Vattentäthet

1,55 larver/håvtag Fiskförekomst. Ne, Vegetationsutbredning Klass 1 Vassmängd Klass 3 Vattentäthet Lokal 9. Lillsjön (Orrlöt) Ekonomiskt kartblad: 101 lb Rikets koordinater: 655740 160576 Inventeringsdatum: 970522, 970609, 970711, 970804 Sjön ligger i nära anslutning till Orrlöts friluftsby och förhållandevis

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Bilaga 6: Salems kommun Rapport 2009:1 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat från

Läs mer

Naturva rdesinventering, NVI Kistinge Industriomra de

Naturva rdesinventering, NVI Kistinge Industriomra de Naturva rdesinventering, NVI Kistinge Industriomra de Fig. 1 Olika videarter är viktiga nektar och pollenleverantörer i området. Sammanfattning En Naturvärdesinventering på fältnivå i detalj med tilläggen

Läs mer

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Författare: Mia Arvidsson 2012-06-20 Rapport

Läs mer

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni

Läs mer

INVENTERING AV GRODDJUR I BJÖRNÅS OCH PRÄSTAMARKEN I ÅSTORPS KOMMUN 2016

INVENTERING AV GRODDJUR I BJÖRNÅS OCH PRÄSTAMARKEN I ÅSTORPS KOMMUN 2016 INVENTERING AV GRODDJUR I BJÖRNÅS OCH PRÄSTAMARKEN I ÅSTORPS KOMMUN 2016 RAPPORT 2016-05-16 Örjan Fritz, NATURCENTRUM AB Uppdragsgivare Åstorps kommun c/o Elin Persson Samhällsbyggnadsenheten/Miljökontoret

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större

Läs mer

Metapopulation: Almö 142

Metapopulation: Almö 142 141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om

Läs mer

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN UNDERLAG FÖR DETALJPLAN PÅ UPPDRAG AV NÖDINGE AB VIA ALE KOMMUN 2012-05-11 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.ahlen@naturcentrum.se

Läs mer

Författare: Micael Söderman

Författare: Micael Söderman Rapport December 2001:01 2009 Inventering av gölgroda i Norrtälje Kommun 2009 Författare: Micael Söderman December 2009 Inventering av gölgroda i Norrtälje Kommun 2009 Alla foto: Micael Söderman Utgivningsår:

Läs mer

Inventering av trollsländor i Göteborgs kommun 2011. Miljöförvaltningen R 2012:5. ISBN nr: 1401-2448

Inventering av trollsländor i Göteborgs kommun 2011. Miljöförvaltningen R 2012:5. ISBN nr: 1401-2448 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:5 Inventering av trollsländor i Göteborgs kommun 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Naturvärdesbedömning av Svenstorp 1:9, Ängelholm feb 2014

Naturvärdesbedömning av Svenstorp 1:9, Ängelholm feb 2014 Naturvärdesbedömning av Svenstorp 1:9, Ängelholm feb 2014 Sammanfattning På uppdrag av Ängelholms kommun har MiNa natur genomfört en naturvärdesbedömning av ett område vid Svenstorp, Margaretorp på Hallandsåsens

Läs mer

Inventering av växt och djurliv i dammar vid Wendelsberg och Pixbo, Härryda kommun 2011

Inventering av växt och djurliv i dammar vid Wendelsberg och Pixbo, Härryda kommun 2011 Inventering av växt och djurliv i dammar vid Wendelsberg och Pixbo, Härryda kommun 2011 Uppdragsgivare: Karin Meyer, Härryda kommun Fältarbete: Peter Nolbrant och Anita Sjöstrand Rapport och foto: Peter

Läs mer

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för

Läs mer

PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20

PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20 PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20 Fig. 1 Området mot öster längs markvägen med äldre tallar och ekar, riktning norrut. Sammanfattning

Läs mer

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Rapport 2011:1 Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Park och naturförvaltningen December 2011 Inventering: Jörgen Arvidsson, Göteborgs Herpetologiska

Läs mer

Större vattensalamander i Trosa kommun

Större vattensalamander i Trosa kommun ADOXA Naturvård org.nr.590419 1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-80 45 82, Pg 456 10 12-8, Janne Elmhag, biolog E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Större vattensalamander

Läs mer

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Sebastian Bolander Diarienr 11SPN/0074 Datum 2011-08-02 Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Innehållsförteckning Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng...1 Innehållsförteckning...1 Introduktion

Läs mer

Barnens guide till Getteröns naturreservat

Barnens guide till Getteröns naturreservat Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 PM 2010:6 Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 Miljöövervakning samt kontroll av nyanlagda dammar inom åtgärdsprogram för hotade arter Större vattensalamander, inventering i Jönköpings

Läs mer

Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun

Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Uppdraget På uppdrag av förvaltningschef Birgitta Johansson, miljö- och byggförvaltningen på Gagnefs kommun, utfördes den 7 juli

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Mikael Bäckman UPPRÄTTAD AV. Andreas Aronsson

UPPDRAGSLEDARE. Mikael Bäckman UPPRÄTTAD AV. Andreas Aronsson UPPDRAG Näsby 35:47 UPPDRAGSNUMMER 3840023000 UPPDRAGSLEDARE Mikael Bäckman UPPRÄTTAD AV Andreas Aronsson DATUM REV. DATUM 2014-12-12 Bedömning av förutsättningar för förekomst av större vattenslamander

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

Större vattensalamander. småvattnens hotade drake

Större vattensalamander. småvattnens hotade drake Större vattensalamander småvattnens hotade drake Den här broschyren är framställd av Länsstyrelsen i Örebro län inom Åtgärdsprogram för hotade arter. Publikationsnummer Länsstyrelsen i Örebro län: 2008:12

Läs mer

Groddjurs- inventering i Kyrksjödammen

Groddjurs- inventering i Kyrksjödammen Groddjurs- inventering i Kyrksjödammen November 2013 Miljöförvaltningen Groddjursinventering i Kyrksjödammen November 2013 Publikationsnummer: 1 Dnr: 2013 15847 ISBN: - Utgivningsdatum: 2013-11-26 Utgivare:

Läs mer

Groddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder.

Groddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder. Groddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder. 2013-10-15 Handläggare: Lotta Andersson Kommunekolog Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder. Datum: 2013-05-24

Läs mer

Strandängar i Södermanlands län inom Life Coast Benefit

Strandängar i Södermanlands län inom Life Coast Benefit Strandängar i Södermanlands län inom Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131 En redovisning av häckande strandängsfåglar före åtgärder. Rapportens innehåll De uppgifter om häckande fåglar som redovisas

Läs mer

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult 2013-05-13 Syfte Syfte har varit att undersöka förekomsten av amfibier i Bengts göl med närområde. Metod Tre besök gjordes 2013 från kl. 17:00 till

Läs mer

ÅRSRAPPORT 2010 FÖR PROJEKT TROLLSLÄNDOR I ÖSTERGÖTLAND

ÅRSRAPPORT 2010 FÖR PROJEKT TROLLSLÄNDOR I ÖSTERGÖTLAND ÅRSRAPPORT 2010 FÖR PROJEKT TROLLSLÄNDOR I ÖSTERGÖTLAND Text och foto Tommy Karlsson om ej annat anges Entomologiska Föreningen Östergötland 2011 Projekt Trollsländor i Östergötland Projekt Trollsländor

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 00 Bilaga : Nykvarn kommun Rapport 00: Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat från ett

Läs mer

Bedömning av flora och fauna i 21 dagvattendammar i Varberg 2010

Bedömning av flora och fauna i 21 dagvattendammar i Varberg 2010 Bedömning av flora och fauna i 21 dagvattendammar i Varberg 2010 Innehåll Uppdrag och syfte... 3 Metoder... 3 Resultat... 6 Tidigare inventeringar... 6 Damm 1. Vallgraven Varbergs fästning 2010... 7 Damm

Läs mer

Tåkerns trollsländor. Tommy Karlsson och Lars Gezelius

Tåkerns trollsländor. Tommy Karlsson och Lars Gezelius Tåkerns trollsländor Tommy Karlsson och Lars Gezelius Under 2008-2012 har Entomologiska Föreningen Östergötland drivit ett inventeringsprojekt, Trollsländor i Östergötland, med syftet att kartlägga länets

Läs mer

Naturvärdesinventering, förstudie för detaljplaneområdet Barkarbystaden II PM 2014-03-28

Naturvärdesinventering, förstudie för detaljplaneområdet Barkarbystaden II PM 2014-03-28 Naturvärdesinventering, förstudie för detaljplaneområdet Barkarbystaden II PM 2014-03-28 Innehåll Uppdraget 3 Naturvärdesinventering 3 Metod! 3 Inventeringsområdet! 4 Potentiellt naturvärdesobjekt! 4 Landskapsobjekt!

Läs mer

Utvärderingar och nya idéer kring våtmarker och skyddszoner. John Strand, Hushållningssällskapet Halland, FoU

Utvärderingar och nya idéer kring våtmarker och skyddszoner. John Strand, Hushållningssällskapet Halland, FoU Utvärderingar och nya idéer kring våtmarker och skyddszoner John Strand, Hushållningssällskapet Halland, FoU Hur säkerställa långsiktigt hög mångfald i anlagda våtmarker? 1) Definiera tydliga mål och syften

Läs mer

Förutsättningar för den större vattensalamandern intill Norrvikens trädgårdar

Förutsättningar för den större vattensalamandern intill Norrvikens trädgårdar Förutsättningar för den större vattensalamandern intill Norrvikens trädgårdar Marika Stenberg och Per Nyström, Ekoll HB, 2008-09-26 På uppdrag av Bjäre Naturskyddsförening och Norrvikens trädgårdssällskap

Läs mer

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2011-12-22 på uppdrag av Landskrona stad Tom sida Komplettering gällande större vattensalamander

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Bilaga 3: Huddinge kommun Rapport 2009:1 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat

Läs mer

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun utförd för Miljö- och stadsbyggnadskontoret, Lysekil Lysekil Thomas Andersson Juni 2008 2 Inledning och metodik Denna rapport

Läs mer

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur

Läs mer

Multifunktionella landskap med golfbanor

Multifunktionella landskap med golfbanor Multifunktionella landskap med golfbanor Margareta Ihse Margareta Ihse KSLA s landskapskommitée KSLA s landskapsnod och landskapskommitte Diskutera landskapet som helhet Skapa en oberoende mötesplats Samarbeta

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Inventering av amfibier

Inventering av amfibier Inventering av amfibier 2001 gjordes en inventering av groddjur på Kvarnby golfklubb. De arter som påträffades var ätlig groda samt rom och vuxna djur av åkergroda, vanlig groda och vanlig padda. 2012

Läs mer

Inventering av långbensgroda Rana dalmatina

Inventering av långbensgroda Rana dalmatina 2016:10 Inventering av långbensgroda Rana dalmatina - i delar av Blekinge 2014 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2016:10 Rapportnamn: Inventering av långbensgroda Rana dalmatina

Läs mer

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Vattnet i skolan 2016-08-23. Lyngnerns vattenråd www.vattenorganisationer.se/lygnernsvr/ 1 (8) Genom Erikstorp rinner en lite bäck som mynnar i Nolån.

Läs mer

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig

Läs mer

Växter och djur i Flemingsbergsvikens våtmarksanläggning

Växter och djur i Flemingsbergsvikens våtmarksanläggning Miljö- och SamhällsByggnadsförvaltningen Miljökontoret Handläggare: Tiina Laantee 535 364 79 Thomas Strid 535 364 73 Datum 2002-05-13 PM Sid 1 (5) Dnr 1992-5125 Växter och djur i Flemingsbergsvikens våtmarksanläggning

Läs mer

Groddjursinventering. Kungälvs kommun. Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl

Groddjursinventering. Kungälvs kommun. Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl Datum 2014-05-15 PM Groddjursinventering Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl Kungälvs kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771

Läs mer

Täkternas biologiska värden

Täkternas biologiska värden Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd

Läs mer

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet

Läs mer

Skötselplan för ytor utanför spelplanen

Skötselplan för ytor utanför spelplanen Fastställd 2010 Skötselplan för ytor utanför spelplanen Bakgrund Skötselplan för ytor utanförs spelplanen syftar till kombinera banan som en attraktiv plats att spela golf på med banan som en värdefull

Läs mer

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Martina Kiibus, 2012-08-16 Sammanfattning Olovslundsdammen är en av Stockholms stads individtätaste vattensalamanderlokaler.

Läs mer

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd

13 praktiska allmänna skötselråd 13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Stockholms nya groddammar

Stockholms nya groddammar Stockholms nya groddammar Projektet Tretton groddammar har under vårvintern 2007 anlagts runt om i Stockholm. Initiativet till projektet togs av Stockholms stads Idrottsförvaltning. Projektet har utförts

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07 NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 2009:15 Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2009:15 Rapportnamn: Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Synpunkter på Skånes länsstyrelses yttrande över planförslag Källeberg och Berga i Eslövs kommun. Rana Konsult

Synpunkter på Skånes länsstyrelses yttrande över planförslag Källeberg och Berga i Eslövs kommun. Rana Konsult Synpunkter på Skånes länsstyrelses yttrande över planförslag Källeberg och Berga i Eslövs kommun. Rana Konsult www.rana.se Jon Loman September 2012 1 Bakgrund Eslövs kommun arbetar med två planförslag.

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten

Läs mer

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall

Läs mer

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Resultatet av en snabb inventering 2008 av trädklädda betesmarker som åtgärdats under och efter införandet av den s k 50-trädsregeln Leif

Läs mer

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m. Hasselmus i Sjuhärad Hasselmusen är en anonym och lite okänd art som är allmänt spridd i Sjuhärad. Den finns i buskrika områden som t.ex. granplanteringar och ledningsgator. När man röjer eller gallrar

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Golfbanans dammar och vatten - biologisk ma ngfald och gro n infrastruktur fo r vattenlevande organismer. Johan Colding

Golfbanans dammar och vatten - biologisk ma ngfald och gro n infrastruktur fo r vattenlevande organismer. Johan Colding Golfbanans dammar och vatten - biologisk ma ngfald och gro n infrastruktur fo r vattenlevande organismer Johan Colding Bakgrund Golfbanor har varit bristfälligt utforskade vad gäller dess ekologiska värden

Läs mer

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Beställare: Rapportdatum: 2012-05-31 Rapporten citeras: Projektledare: Inventering: Rapportförfattare: Foton: Kvalitetsgranskning: Övriga medverkande: Omslagsfoto:

Läs mer

Dokumentation av rödspov

Dokumentation av rödspov Dokumentation av rödspov - häckningsframgång i Svartåmynningens naturreservat 2014 Förord: Länsstyrelsen Östergötland och Linköpings kommun har tillsammans finansierat dokumentation av fågelarten rödspov

Läs mer

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Bilaga 1: Botkyrka kommun Rapport 2009:1 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat

Läs mer

Småbiotoper. inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv. Miljö 2009:2. Februari 2009

Småbiotoper. inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv. Miljö 2009:2. Februari 2009 Småbiotoper inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv Februari 2009 Miljö 2009:2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Syfte... 4 Arbetssätt och bedömning... 4 Resultat... 5 Betesmarker...

Läs mer

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog Naturvårdsutlåtande: Detaljplan för Åker 1:10 m.fl. Beställare: Ingemar Lind, SWECO FFNS Arkitekter AB Inledning Naturcentrum AB har på uppdrag av SWECO FFNS, Ingemar Lind, utfört översiktlig inventering,

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb

Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb Enetjärn Natur AB på uppdrag av Cementa AB 2016-06-22 Bakgrund och metodik I samband med huvudförhandling i miljödomstolen avhandlades frågan om artskydd.

Läs mer

Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M

Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M Göteborg 2016-11-12 Mark och Miljödomstolen Box 1070 462 28 Vänersborg Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M 4675-14 Göteborgs Ornitologiska

Läs mer

Inventering av livsmiljöer för salamandrar, Prästerydsvägen Alingsås

Inventering av livsmiljöer för salamandrar, Prästerydsvägen Alingsås Inventering av livsmiljöer för salamandrar, Prästerydsvägen Alingsås Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Granskat av: Mattias Sterner www.biologiochmiljo.se Rapport 2010:13 2010-12-07 2 Sammanfattning

Läs mer

Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen

Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen Datum 2016-04-29 PM Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen Lidköpings kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771

Läs mer

Inventering av hasselmus på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun

Inventering av hasselmus på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun Rapport den 21 juli 2013 Reviderad den 12 mars 2014 På uppdrag av Söderberg & Ask Arkitektkontor AB Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72,

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3

Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3 Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3 har med stöd av Miljövårdsfond tagit fram ett undervisningsmaterial och lärarstöd till exkursioner till de olika årskurserna: år 1-3, år 4-5, år 7-9 samt till gymnasiet.

Läs mer

Golfbanor (dammar) & biologisk mångfald

Golfbanor (dammar) & biologisk mångfald Golfbanor (dammar) & biologisk mångfald Johan Colding Stefan Lundberg Bakgrund G.b. utgör en markanvändningsform som är bristfälligt utforskad vad gäller dess biologiska värden, både nationellt och internationellt

Läs mer

Beskrivning av den översiktliga naturvärdesinventeringen och hjälp till tolkning av resultattabellen

Beskrivning av den översiktliga naturvärdesinventeringen och hjälp till tolkning av resultattabellen Beskrivning av den översiktliga naturvärdesinventeringen och hjälp till tolkning av resultattabellen Naturvärdesinventeringen utfördes den 8 och 9 maj 2014 av Robert Björklind och Rebecka Lemoinè. Naturvärdesinventeringen

Läs mer