Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhället? Umeå kommun 16 januari 2014

Transkript

1 Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhället? Umeå kommun 16 januari 2014 Tapio Salonen Professor i socialt arbete tapio.salonen@mah.se

2 Den svenska välfärdsutvecklingen i efterkrigstid Fattigsamhället motbilden vid 1900-talets mitt Reformoptimism och expansion Föreställning om välfärdsutvecklingens inneboende kraft och dynamik att eliminera fattigdom och utsatthet Fördelningspolitikens paradoxer mellan generella och selektiva inslag omfördelningsparadox / välfärdsparadox Välfärdsstatens oåterkallelighet? Fattigdomsfrågans återkomst från 1990-talet

3 Sociala utgifter i Sverige År Sociala utgifter Förändring (% av BNP) senaste 5 åren : : : : EU15 30, Sv. 30, :e av EU av miljarder SEK

4 Olika fattigdomsdefinitioner Inkomstfattiga hushåll med låga inkomster (t.ex. högst 50 eller 60 % av landets medianinkomst). T.ex. EU:s definitioner Ekonomiskt fattiga hushåll med inkomster som understiger en viss miniminivå för nödvändiga utgifter och konsumtion. T.ex. Låg inkomststandard Materiellt fattiga hushåll som saknar tillgång till nödvändiga materiella tillgångar. T.ex. LNU & ULF Försörjningsstöd hushåll som beviljas behovsprövat bidrag.

5 Fattigdom i vidare förståelse som ekonomisk och social utsatthet, sårbarhet och risk. 1/ Relativt 2/ Multidimensionellt 3/ Relationell 4/ Dynamiskt 5/ Subjektivt

6 Barnfattigdom i OECD-länder. Panel A. Percentage of persons living with less than 50% of median equivalised household income, late-2000s Panel B. Annual average change in poverty rate between mid- 1980s and late-2000s, percentages 5,4 6,1 6,4 6,5 6,7 7,2 7,2 7,2 7,2 7,8 7,8 7,9 8,4 8,7 8,9 9,1 9,8 10,1 11,0 11,1 11,3 11,4 11,4 12,6 13,6 13,7 13,9 14,6 15,0 15,7 17,0 17,3 18,9 19,9 21,0 Czech Republic Denmark Hungary Iceland Slovak Republic Austria Netherlands Luxembourg France Slovenia Norway Finland Sweden Switzerland Germany Belgium Ireland Poland New Zealand OECD United Kingdom Canada Italy Greece Portugal Spain Estonia Australia Korea Japan Turkey United States Chile Israel Mexico -1,9-1,1-1,3-0,7-0,2-0,2-0,2-0,1 0,1 0,1 0,2 0,1 0,4 0,9 1,0 1,4 1,3 2,1 2,1 1,9 2,2 2,2 2,5 2,7 2,9 2,9 3,2 3, ,0-1,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0

7 Rätt att inte vara fattig FN:s konvention om barnets rättigheter säger: varje barns rätt till en skälig levnadsstandard (artikel 27) skall säkerställas till det yttersta av landets tillgängliga resurser (artikel 4) detta skall ske utan diskriminering (artikel 2) 7

8 Rädda Barnens årliga index sedan 2002: Barn som lever i ekonomiskt fattiga familjer eller i familjer som uppbär försörjningsstöd Två delmått: Låg inkomststandard Inkomststandard = Disponibel inkomst per konsumtionsenhet Norm för baskonsumtion + boendenorm Familjer med försörjningsstöd 8

9 Utbetalt ekonomiskt bistånd (inkl. introduktionsers.) efter födelseland och flyktingstatus i Sverige I fast pris (2012). Etableringsers. via FK 2012: 859 mkr Källa: Socialstyrelsen 2013 Not: Från och med 2012 redovisas inte längre kommunal introduktionsersättning. Överförts från december 2010 till FK:s etableringsersättning för nyanlända invandrare.

10 Gränsvärden för inkomstgränser för olika barnhushåll Gränsvärden, SEK/ mån 1 vuxen + 1 barn 2 vuxna + 2 barn Median, disponibel ink Relativ fattigdom (- 60 %) Låg inkomststandard (63 %) (41 %)

11 Fördelning av inkomststandard bland barnfamiljer i Sverige 1991, 2000 och I procent. Inkomststandard

12 Inkomststandard bland barnfamiljer i Sverige 1991 och 2010.

13 BNP i Sverige Volymindex 2005 = 100 Källa: SCB Malmö högskola

14 Inkomstspridning i Sverige Ginikoefficient för disponibel inkomst per k.e. inkl. kapitalvinst. Källa: SCB:s statistiskdatabas Malmö högskola

15 Disponibel inkomst per konsumtionsenhet inklusive kapitalinkomst 1991 och Förändring i procent efter deciler. I 2009 års priser. Källa: SCB 2010, Hushållens ekonomi 2010

16 Antal helårsekvivalenter i åldrarna som försörjs med sociala ersättningar och bidrag : 14,4 % var 7:e 1990: 14,8 % 1994: 22,7 % Helårsekvivalent = om en individ försörjs under ett år med full ersättning. 2005: 19,9 % Källa: SCB 2013

17 Andel inkomstfattiga personer år efter sysselsättning Beräknat som EU-fattiga (60 % av medianinkomst) Källa: SCB:s statistiskdatabas Malmö högskola

18 Årsrapport 2012: barn i Sverige levde i fattigdom 2010 Minskning med 0,3 procentenheter Politisk handlingskraft och konkreta löften saknas 18

19 Barnfattigdom i Sverige

20 Fortsatt ökande klyftor mellan barn med svensk och utländsk bakgrund barn till ensamstående och sammanboende föräldrar barn i de fattigaste och rikaste familjerna rika och fattiga kommuner rikare och fattigare stadsdelar i storstäderna 20

21 Skillnader beroende på familjeförhållande 21

22 Skillnader beroende på bakgrund 22

23 Barnfattigdom efter föräldrars bakgrund 1991, 1997, 2002 och Högst 5 år i Sverige: 2002: 32 av 252 (13 %) 2008: 48 av 220 (22 %) Kvot utr/sv: 2,6 2,7 4,2 5,5 Andel utl.bakgr i %:

24 Både utländsk bakgrund och ensamstående förälder 24

25 Skillnader mellan kommuner Kommun Barnfattigdom i % Ranking 2010 Täby 4,0 1 Lomma 4,4 2 Landskrona 24,7 289 Malmö 32,

26 Barnfattigdomen är hög i storstäderna , ,8 Barnfattigdom i % 15 15, Stockholm Göteborg Malmö Hela landet 26

27 Skillnader mellan stadsdelarna i storstäderna 27

28 Barns ekonomiska utsatthet i Umeå Vart trettonde barn lever i hushåll med försörjningsstöd och/eller låg inkomststandard 7,7 % eller av barn 0-17 år Kommunranking: 56 (av 290) Jmf ranking 2010: 55 ( 8,0 %) 2001: 206 (11,0 %)

29 Välfärd, inte för alla Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för barnfattigdomen i Sverige Tapio Salonen Professor i socialt arbete Malmö högskola 29

30 Den ekonomiska familjepolitiken Ca 70 miljarder kronor Administreras av Försäkringskassan Tre huvudkategorier: 1. Försäkringar ; föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, pensionsrätt för barnår, barnpension och efterlevandestöd till barn. 2. Generella bidrag ; barnbidrag (inklusive flerbarnstillägg) och adoptionsbidrag. 3. Behovsprövade bidrag ; bostadsbidrag, vårdbidrag och underhållsstöd. 30

31 Betydelsen av ekonomisk familjepolitik för barnhushåll i Sverige Låg ekonomisk standard med och utan ekonomisk familjepolitik. Låg ekonomisk standard = Disponibel inkomst under 60 procent av median respektive år. Källa: FK 2013:49

32 Fattigdomsdämpande effekt av den ekonomiska familjepolitiken i Sverige

33 Den ekonomiska familjepolitikens fördelning bland barnhushåll efter kvintiler 1998 och

34 Familjepolitiska stöd bland barnhushåll 2009 efter deciler. I milj kr. 34

35 Barn 0-17 år i familjer med relativ fattigdom med respektive utan bostadsbidrag och försörjningsstöd år 2000 och

36 Barns rättigheter och föräldrars etablering växande dilemma Två samtida policyinriktningar i Sverige och internationellt: 1. Betoning på barns rättigheter här och nu från becoming till being 2. Aktiveringspolitik med skärpta krav och skyldigheter

37 Arbetsmarknadspolitiken före och efter 90-talskrisen Före Arbetslöshet tillstånd mellan två jobb Efter Arbetslöshet allt mer ett etableringsproblem Låga, informella trösklar in i arbetslivet Höga, formella trösklar in i arbetslivet Aktiv arbetsmarknadspolitik med kvalificerande och kvalitativa insatser Aktiveringspolitik tilltagande uppdelning mellan etablerade och oetablerade

38 Insatser mot barnfattigdom SYFTE Lindra effekter åtgärda orsaker? FOKUS Reaktiva eller proaktiva insatser? STRATEGI Selektiva eller generella åtgärder? NIVÅ Ett statligt eller kommunalt ansvar? HÄLSA OCH SAMHÄLLE

39 INSATSER MOT BARNFATTIGDOM Reaktiva Proaktiva Selektiva Generella

40

41 Två rapporter till Malmökommissionen Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom Anna Angelin, Socialhögskolan, LU Tapio Salonen, MAH Skälig levnadsnivå i Malmö - Om handläggning och bedömning av socialbidragsärenden Torbjörn Hjort, Socialhögskolan, LU

42 Intervjuer med socialtjänsten i Malmö Intervjubaserad studie: 10 handläggare och 10 chefer inom varje stadsdelsförvaltning, totalt 20 intervjuer. Tre övergripande teman: 1. Organisering och handlingsutrymme, såväl vad gäller verksamhet som enskild handläggare. 2. Uppfattningar om riksnormen: nivåer, konstruktion och utveckling. 3. Förhållningssätt till ansökningar över norm. Anna Angelin Lunds universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Socialhögskolan

43 Antal bidragsmånader med försörjningsstöd i medeltal Källa Socialstyrelsens årsstatistik

44 Tillfällig kris eller långvarig försörjning Flera av de intervjuade betonar att faktiska rimliga levnadskostnader inte överensstämmer med beräkningarna eftersom dessa bygger på föreställningen om socialbidraget som ett tillfälligt krisstöd. De som realistiskt sett är helt chanslösa på dagens arbetsmarknad uppmärksammas också av flera eftersom de troligen alltid kommer leva på försörjningsstöd. Systemet uppfattas inte vara anpassat till de livssituationer där socialbidragstagandet är långvarigt eller permanent. Flera av dem uttrycker såväl beundran som förundran över att klienterna kan få det att gå runt. Svårast att klara sig på normen har barnfamiljerna, särskilt ensamstående mammor. Anna Angelin Lunds universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Socialhögskolan

45 En oskälig levnadsnivå Riksnormen anses vara för låg och främst anpassad för kortvariga bidragsbehov. Många anser att när det gäller långvariga bidragsbehov garanterar riksnormen inte en skälig levnadsnivå De intervjuade anser att normen för de långvariga hushållen borde ses över då den inte tillgodoser en skälig levnadsnivå. Anna Angelin Lunds universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Socialhögskolan

46 Ett ökat fokus på barnfattigdom och barnperspektiv Den generella uppfattningen är att barnperspektiv blivit allt mer framträdande inom ekonomiskt bistånd i Malmö stad. Barn urskiljs som en särskild kategori socialbidragsmottagare som skall hållas skadelösa så långt som möjligt. Ofta motiveras detta utifrån moraliska grunder. Barnen är alltid oskyldiga om man säger så. Barn beskrivs som berättigade mer hänsyn, mer generositet och mer utredning avseende individuella behov. Anna Angelin Lunds universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Socialhögskolan

47 Att öka skäligheten. Strategier för att tillförsäkra en skälig levnadsnivå Bevilja ansökningar över norm där möjlighet finns att godta skäliga utgifter för livsföringen i övrigt. Dessa får en kompensatorisk funktion där man ser att familjen inte klarar sig på normen och därför beviljar extra för ansökningar om saker som egentligen ingår som en post i den ordinarie riksnormen t.ex. fritid och kläder för barn. Göra hembesök för att kunna göra en bedömning av behov av hemutrustning, samtala kring barnens behov av t.ex. fritidsaktiviteter och få en helhetsbild av barnets situation. Ifall familjen haft bistånd under längre tid anses beviljanden över norm rimliga och nödvändiga och biståndsbedömningen blir mer liberal. Anna Angelin Lunds universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Socialhögskolan

48 Risker med över norm beviljanden Risken för godtyckliga beslut ökar. Extra och tidskrävande arbetsbörda för att handlägga dessa samt kontroll av kvitton efteråt. Spridningsrisk där andra biståndstagande familjer får veta vad andra fått till sina barn och hushåll och då anser sig berättigade detsamma i rättvisans namn. Anna Angelin Lunds universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Socialhögskolan

49 Att reducera barnfattigdom och tillförsäkra en skälig levnadsnivå är sammanfattningsvis en ytterst svår utmaning för socialtjänsten. Socialtjänsten saknar resurser, tid och utrymme att arbeta med det lagstadgade uppdraget och sin egen önskan att arbeta mot att stödja barnfamiljers väg mot självförsörjning. Svårigheterna begränsas dock inte till att handla om enskilda tjänstemäns arbetssituation utan måste förstås mot bakgrund av en långt större utmaning och problematik där de grundläggande socialpolitiska förhållandena innebär: Anna Angelin Lunds universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Socialhögskolan

50 Central frågeställning Det finns en bred vetenskaplig evidens för att långvarig fattigdom och socialbidragstagande innebär avsevärda framtida risker för barns välfärdsutveckling. Detta innebär ett individuellt lidande men även betydande samhällskostnader. Är det hållbart och skäligt att ha en beräkningsgrund för försörjningsstödet som främst är utformat för kortvariga behov samtidigt som den socialpolitiska funktionen av försörjningsstödet haft en utveckling där en stor och ökande andel i realiteten är och troligen kommer fortsätta vara långvariga biståndstagare? Anna Angelin Lunds universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Socialhögskolan

51 Uppfattningar om riksnormen Halkat efter allmänna inkomstökningar Byggd på en idé om kortvarighet Fattigdomsförstärkande Svårt att hantera som handläggare

52 Det nödvändiga uppbrottet (Salonen 2013) Utgångspunkter: Skilja på systeminternt och systemexternt synsätt på försörjningsstödet Skilja mellan dess retorik och praktik Reformstrategi: Skilja mellan akut ekonomisk hjälp och annat systemrelaterat försörjningsbehov Skilja mellan ekonomisk hjälp och socialt arbete Separera myndighetsutövning från socialt arbete

53 Rekommendation Halvering av barnfattigdomen fram till HÄLSA OCH SAMHÄLLE

54 Prognos Antal barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Malmö baserat på oförändrad respektive halverad nivå fram till år HÄLSA OCH SAMHÄLLE

55 1.1 Barnfamiljernas ekonomiska villkor i Malmö Halvera barnfattigdomen till 2020 för att på sikt eliminera den helt Åtgärd: Ta fram och implementera en kommunal handlingsplan för att minska barnfattigdomen Åtgärd: Inrätta ett kommunalt familjestöd Åtgärd: Höj det kommunala försörjningsstödet till barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Åtgärd: Inför en norm om ett schabloniserat tillägg på årsbasis för barnhushåll med långvarigt försörjningsstöd, avsett för barns fritids- och kulturaktiviteter

56 Vad skulle det kosta att eliminera barnfattigdomen i Sverige?

57 Håller den svenska välfärdsmodellen? Ekonomiskt; Aldrig varit rikare som nation Sysselsättning Bestående arbetslöshet och differentiering Fördelningsmässigt; Tre årtionden av ökad ojämlikhet Fattigdom & exklusion Förstärkt koncentration till outsiders Välfärdssystemens funktionalitet Tilltagande insider- och outsidermönster

58 Slutsatser Välfärdssystemens reversibilitet Tilltagande polarisering mellan inkluderade och exkluderade, fattiggörande Uppkomst och förstärkning av duala välfärdslösningar mellan etablerade och oetablerade grupper Utmaningar för sammanhållningen

59 Begreppet utanförskap Normativt, politiskt begrepp inför valet 2006 Konkret mätts som antal ersättningsdagar i olika ersättningar och bidrag. Begreppet blir synonymt med att vara utan arbete. Riksrevisionens kritik (2008) Diskursen liknar klassiska underklassbegreppet; individualistiskt och moralistiskt synsätt anspelar på passivitet, bristande motivation, kriminalitet etc. Davidsson (2010)

60 EU Commission Recommendations February 2013: Investing in Children: Breaking the Cycle of Disadvantage Three Key Pillars: Access to adequate resources Support parents participation in the labour market Provide for adequate living standards through a combination of benefits Access to affordable quality services Reduce inequality at a young age by investing in early childhood education and care Childrens right to participate In play, recreation, sport and cultural activities and decisions that affect their lives

61 Hej politiker! Det här vill barnen hälsa till dig som bestämmer. Ta reda på hur barn har det på riktigt. Ni kan inte bara säga och bestämma saker utan att veta hur det är. Var noga med att träffa alla och verkligen se hur de lever. Åk ut och se hur barnen verkligen har det, istället för att bara tro att folk har pengar när det inte är så! Om ni inte tror att det finns fattiga barn så kom och bo hos oss tre veckor. Vi barn vill vara med de andra, vi vill ha råd att följa med, inte sitta och ringa från typ Skype och så, vi vill träffa folk på riktigt. Alla föräldrar borde få möjlighet att jobba eller utbilda sig oavsett vilka de är. Tänk på hur ni sätter löner. Är det rimligt att vissa tjänar kronor och andra kronor när ni säger att alla är lika mycket värda? Källa: På marginalen. Rädda Barnen