RAPPORT Gemensamma tillsynsmyndigheten för Schengen Verksamhetsrapport december 2005 december 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT Gemensamma tillsynsmyndigheten för Schengen Verksamhetsrapport december 2005 december 2008"

Transkript

1 RAPPORT Gemensamma tillsynsmyndigheten för Schengen Verksamhetsrapport december 2005 december 2008

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord Inledning Ny utveckling SIS II Migreringen från SIS I+ till SIS II Utvidgningen av Schengenområdet Tillsynsverksamhet Inspektion inom ramen för artikel Kartläggning avseende artikel Uppföljning av inspektion inom ramen för artikel Yttranden från den gemensamma tillsynsmyndigheten Tolkning av artikel 111 i Schengenkonventionen Yttranden om genomförandet av artikel 102a (SCHAC 2501/07 / SCHAC 2504/08) Yttrande om införande av en e-postserver för sändning av Sirene-meddelanden centralt inom C.SIS lokaler (SCHAC 2502/07) Yttrande om utkastet till tillämpningsföreskrifter inklusive Sirenehandboken för andra generationen av Schengens informationssystem (SCHAC 2503/07) Yttrande om de principer som styr samarbetet mellan nationella tillsynsmyndigheter på grundval av Schengenkonventionen Yttrande om Schengens informationssystem och våldsamma orosstiftare 08/ Registrerades rättigheter Den framtida gemensamma tillsynen Ledamöterna i Schengens gemensamma tillsynsmyndighet Observatörer i Schengens gemensamma tillsynsmyndighet

4

5 Förord Schengenområdet kan ses som ett betydelsefullt framsteg i skapandet av ett område med öppna gränser i Europa. Alla människor i området berörs direkt av de frågor som gäller deras säkerhet liksom av respekten för deras privatliv och rättigheter, vilket inbegriper rätten till skydd för personuppgifter. Alla de nationella dataskyddsmyndigheter som arbetar tillsammans inom Gemensamma tillsynsmyndigheten för Schengen har visat sin fasta beslutsamhet att skydda enskildas privatliv i samband med den oerhörda mängd personuppgifter som behandlas inom Schengens informationssystem. Under den aktuella treårsperioden (december 2005 december 2008) har vi inriktat oss på korrekt tolkning av Schengenkonventionen och granskat huruvida Schengenstaterna har genomfört detta regelverk på harmoniserat och adekvat sätt. I det gemensamma syftet att ge människor god säkerhet genom särskilda gränskontroller och andra kontroller inom Schengenområdet har Schengenstaterna också vidtagit olika nya åtgärder i fråga om inresekontroll och bekämpande av grova brott. Denna nya utveckling har fått de nationella dataskyddsmyndigheterna att förbättra sitt samarbete och införa riktmärkning av bästa praxis. Gemensamma tillsynsmyndigheten för Schengen har framfört oro över några av dessa nya förändringar. Vi står nu inför två större utmaningar: utvidgningen av Schengenområdet, vilket framhäver behovet av bättre harmonisering mellan samtliga Schengenstater, samt utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), vilket inbegriper en komplicerad migrering från det nuvarande systemet till det nya. Rapporten visar också på det arbete som utförts av alla de nationella dataskyddsmyndigheterna liksom på sekretariatets ypperliga bidrag till främjandet av bättre harmonisering och förståelse länderna emellan. Vår största utmaning utgörs alltjämt av att svara upp mot all ny utveckling inom kampen mot brottslighet och olaglig invandring och därvid främja ett europeiskt område med rättvisa, förbättra säkerheten för alla genom att uppdaga risker för terrorism och grova brott samt finna en god jämvikt mellan säkerhet och integritet. Georges de LA LOYÈRE Ordförande i Gemensamma tillsynsmyndigheten för Schengen 3

6 1. INLEDNING EU-medborgare åtnjuter rätten att resa fritt från det ena landet till det andra. Även om denna rätt daterar sig från EU:s början har avskaffandet av EU:s inre gränser genom Schengenavtalet gjort denna rättighet till en verklighet och erbjudit större rörelsefrihet, ett privilegium för EU-medborgare. Behovet att hitta en tillfredsställande ersättning för de gränserna för att garantera att EU fortsätter vara ett område med frihet, säkerhet och rättvisa var uppenbart. Avskaffandet av ett skydd ledde till att ett annat skapades Schengens informationssystem för behandling av personuppgifter för enskilda personer i syfte att upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten, även den nationella säkerheten, på Schengenstaternas territorier, och att tillämpa konventionens bestämmelser avseende rörlighet för personer inom de territorierna, med hjälp av information som överförs via detta system. Det är förmodligen rimligt att hävda att Schengens informationssystem var föregångare till alla nuvarande och kommande storskaliga EU-informationssystem varigenom ett nät för dataövervakning skapas inom EU. Det nyaste exemplet, nämligen de system som infördes genom Prümfördraget, avspeglar i större utsträckning utformningen av och funktionerna hos Schengens informationssystem, även om de i princip har fokus på EU-medborgarna. Nyligen har det antagits många åtgärder för att underlätta informationsutbyte utan den nödvändiga bedömningen av befintliga system och av eventuella effekter på skyddet av den enskildes rättigheter inte bara rätten till privatliv och rätten till dataskydd, utan även rätten till fri rörlighet för personer och principen om icke-diskriminering. Schengenkonventionen upprättade den gemensamma tillsynsmyndigheten, ett oberoende organ som ansvarar för inspektion av den centrala delen av Schengens informationssystem, och granskar alla svårigheter i samband med tillämpningen eller tolkningen av systemets drift, och ser till att systemet uppfyller gällande bestämmelser om dataskydd. Denna verksamhetsrapport, den åttonde i ordningen från den gemensamma tillsynsmyndigheten, ger en översikt över dess engagemang och medverkan i utvecklingen andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), den gemensamma tillsynsmyndighetens roll under utvidgningsprocessen, och dess initiativ till förmån för gemensamma aktiviteter tillsammans med nationella dataskyddsmyndigheter avseende kompatibilitet när det gäller de personuppgifter som införs i SIS för registreringar enligt artikel 99 i Schengenkonventionen, inklusive rapporten om kartläggningen av genomförandet av artikel 111 i Schengenkonventionen. 4

7 Rapporten avspeglar också den gemensamma tillsynsmyndighetens verksamhet med att behandla klagomål från enskilda, myndighetens yttranden avseende olika dataskyddsfrågor och framtidsperspektiven för den gemensamma tillsynen över SIS. 5

8 2. NY UTVECKLING SIS II Den gemensamma tillsynsmyndigheten, som nära har medverkat i övervakning av utvecklingen av andra generationens Schengens informationssystem (SIS II), gav vägledning och bistånd till EU-institutionerna, i syfte att garantera att SIS II uppfyller nödvändiga dataskyddsnormer. I september 2006 avgav den gemensamma tillsynsmyndigheten sitt yttrande om förslaget till rättslig grund för SIS II. Den gemensamma tillsynsmyndighetens bidrag till utvecklingen av SIS II går tillbaka till I sitt yttrande av den 19 maj 2004 om den framtida utvecklingen av SIS II skisserade den gemensamma tillsynsmyndigheten några av de viktigaste problemen samt åtgärder som borde vidtas. I oktober 2005 lämnade den gemensamma tillsynsmyndigheten ett yttrande om förslaget till rättslig grund för SIS II, baserat på ett utkast till förordning 1 och ett utkast till beslut 2, där man på ett systematiskt sätt utvärderade den nya systemarkitekturen gentemot den befintliga och föreslagna nya dataskyddsramen. Den gemensamma tillsynsmyndigheten gjorde många detaljerade anmärkningar och förslag för att förbättra utkasten till lagtext. Därefter har det förts en kontinuerlig diskussion om de nya förslagen till rättslig grund för SIS II i rådet och Europaparlamentet, vilket lett till många ändringar av de ursprungliga förslagen. Den gemensamma tillsynsmyndigheten tog upp några viktiga frågor avseende de reviderade förslagen från det finländska ordförandeskapet 3 av den 27 juli 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II). Den bidrog på detta sätt till att förbättra den rättsliga grunden ur dataskyddssynpunkt. I sitt yttrande välkomnade den gemensamma tillsynsmyndigheten en begränsning av rollen för SIS II till en kompensatorisk roll, eftersom detta framstod som ett viktigt steg i riktning mot en begränsning av syftet med SIS II på det sätt som den gemensamma tillsynsmyndigheten förespråkar. Den underströk att de avsedda tekniska krav som ska utvecklas för SIS II med tanke på deras konsekvenser för enskilda aldrig får begränsas till en ren dataskyddsnivå. Myndigheten underströk sitt starka önskemål om att vara involverad under övergångsperioden, särskilt mot bakgrund av inrättandet av förvaltningsmyndigheten. Den gemensamma tillsynsmyndigheten reste vissa betänkligheter beträffande användning av biometriska data i SIS II och välkomnade vissa begränsningar i användningen av sådana data, med påpekandet att biometriska data endast kunde vara att betrakta som ett kompletterande redskap för att verifiera KOM(2005) 236, 2005/0106 (COD). KOM(2005) 230, 2005/0103 (CNS). 5709/9/06 och 5710/5/06.

9 vederbörande persons identitet, om de tekniska kvalitetskrav som skulle utvecklas var tillfredsställande och förenade med de nödvändiga skyddsmekanismerna. En kategorisk användning av biometriska kännetecken för identifieringsändamål skulle utan tvivel leda till att denna funktion används av ett tilltagande antal myndigheter för diverse ändamål. En sådan "funktionsglidning" bör även med beaktande av önskemål om interoperativitet mellan SIS II, VIS och Eurodac förebyggas. I sitt yttrande föreslog den gemensamma tillsynsmyndigheten att det läggs till en bestämmelse i förslagen där man fastslår att användning av biometriska kännetecken för att identifiera en person är strikt begränsat till användning i samband med registreringar. Den gemensamma tillsynsmyndigheten kom fram till att biometriska data (fingeravtryck) som bearbetas i SIS II endast bör användas för att verifiera vederbörande persons identitet, dvs. begränsas till användning i samband med registreringar, och inte utvidgas till andra identifieringssökningar. Tekniska utvecklingar som ska användas för ett-till-många-jämförelse bör, med tanke på fingeravtryckens inneboende egenskaper, inte endast hålla den högsta standard utan också inbegripa en möjlighet för den enskilde att hävda sin rätt. Användningen av sådan jämförelse bör vidare inte vara ett alternativ som väljs enbart på rent tekniska grunder, utan det bör också fordras en bedömning av nödvändighet och proportionalitet, med hänsyn till den inverkan det har på den enskildes rättigheter. Den gemensamma tillsynsmyndigheten insisterade på att mekanismerna måste garantera att data är korrekta och bearbetade i lagenlig form, för att på så sätt slå vakt om medborgarnas rättigheter. Den gemensamma tillsynsmyndigheten föreslog också att förslagstexterna borde ändras på sådant sätt att tvistefall mellan medlemsstaterna i lämplig ordning överlämnades till samordnad tillsyn av SIS II. Redan innan diskussionerna om SIS II startade framkom ett starkt önskemål om att bevilja Europol och Eurojust tillgång till vissa specifika registreringar som kunde vara till nytta för dem vid utförandet av deras uppgifter. I alla sina yttranden varnade den gemensamma tillsynsmyndigheten för att sådan tillgång inte fick leda till att dessa organisationer rutinmässigt beviljades tillgång. De registreringar de beviljas tillgång till innehåller inte nödvändigtvis information som sammanföll med målen för Europol och Eurojust. Förordning (EG) nr 1987/2006, rådets beslut 2007/533/RIF om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) och förordning (EG) nr 1986/2006 om tillträde till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) för de enheter i medlemsstaterna som ansvarar för att utfärda registreringsbevis för fordon antogs och utgjorde rättslig grund för verksamheten i SIS II samtidigt som där fastställdes bestämmelser om dataskydd och systemet för övervakning av dataskyddet. 7

10 2.1. Migreringen från SIS I+ till SIS II Med det ökade antalet medlemsstater i Europeiska unionen efter unionens utvidgning blev det tydligt att SIS måste utformas för att kunna hantera över dubbla antalet medlemsstater jämfört med antalet i det befintliga SIS. Samtidigt tilldrog sig frågan om migreringen av data från SIS I+ till SIS II samt förberedelsearbetet den gemensamma tillsynsmyndighetens uppmärksamhet. På detta stadium var det viktigt att se till att under migreringen av data från ett system till ett annat viktiga principer för dataskydd (dataintegritet, datasekretess, ändamålet) iakttogs. Den 19 april 2006 mottog den gemensamma tillsynsmyndigheten en begäran från ordföranden för artikel 36-kommittén om översyn av de föreslagna bestämmelserna för skapande av en SIS I+ testdatabas i syfte att förbereda migreringen från SIS I+ till SIS II. Fastän den gemensamma tillsynsmyndigheten ger sitt fulla stöd till skapandet av testdatabasen för SIS II, noterade den i sitt yttrande att datafälten i förslaget av en slump kunde skapa data för existerande personer, och att därför vissa kompletterande säkerhetsåtgärder borde tillämpas. I sitt yttrande framhävde den gemensamma tillsynsmyndigheten även att användningen av personuppgifter som testdata under utvecklingen av informationssystem var förenat med ett antal risker. Vid skapandet av testdata för ett informationssystem sådant som SIS II, godtog man i allmänhet att skapandet av sådana testdata borde ansluta till konceptet integritetsbevarande datamigrering: utveckling av korrekta modeller utan tillgång till exakt information i personliga dataregister, för att på så sätt lösa konflikten mellan integritet och datamigrering. Anonymiseringstekniker bör möjliggöra användning av enskilda data utan att identiteten röjs. Myndigheten noterade att integritetsbevarande datamigrering bör ha som utgångspunkt att den enskildes personuppgifter kan skyddas genom kryptering eller randomisering innan de överförs. Genom tillämpning av en specialteknik kunde datamodeller av hög precision utvecklas utan röjande av personlig information. Den gemensamma tillsynsmyndigheten noterade att det när förslaget presenterades medgavs att det i de testdata som skulle skapas förelåg en möjlighet att verkliga data skulle komma att röjas. Eftersom namnfälten (för- och efternamn) i förslaget var oförändrade och bara innehöll omflyttningar sinsemellan i liknande register förelåg det stor risk för att enskilda individer kunde identifieras. Det medgavs att förslaget, samtidigt som man erkände denna risk, införde vissa extra procedurella åtgärder för att begränsa användningen av testdatabasen. Åtgärderna kunde dock aldrig förebygga ett röjande för tredje part. Den gemensamma tillsynsmyndigheten stödde extraåtgärderna som ett allmänt extra skydd, men poängterade att sådana 8

11 åtgärder inte kunde ersätta behovet av en fullständig anonymisering av testdata. Den kom också med ett antal rekommendationer till förmån för utveckling av särskild säkerhetspolicy, vikten av att undvika användning av känsliga data i testmiljö, metoder för anonymisering, loggning av åtkomst till testdata, tillhandahållande av verifieringskedjor till och med för den gemensamma tillsynsmyndigheten, samt tidsgränser för användningen av denna testdatabas. I april 2008 överlämnade kommissionen två förslag till en rådets förordning och ett rådets beslut om migrering från Schengens informationssystem (SIS 1+) till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) i syfte att fastställa de rättsliga ramarna för migreringen från SIS 1+ till SIS II. Den 30 juni 2008 organiserade Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor en rundabordskonferens om frihet och säkerhet i EU:s integrerade gränsförvaltning, inklusive mötet "SIS II: När? Varför? Hur?" Ordföranden för Schengens gemensamma tillsynsmyndighet var närvarande vid evenemanget och bidrog till diskussionen om konsekvenserna för dataskyddet av migreringen från SIS I till SIS II. I oktober 2008 antog rådet rådets beslut och rådets förordning om migrering från Schengens informationssystem (SIS 1+) till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) Utvidgningen av Schengenområdet En av de viktiga händelserna under perioden som förtjänar att nämnas var utvidgningen av Schengenområdet, varigenom nio nya medlemsstater kunde ansluta sig till Schengenområdet och deras medborgare till fullo kunde åtnjuta friheten att röra sig över inre gränser utan att behöva visa upp pass eller ID-kort, utom vid resor till Förenade kungariket, Irland och Cypern, plus Bulgarien och Rumänien, som inte anslöt sig förrän Den långa processen med besök och återbesök för Schengenutvärdering pågick i två år. Utvärderingen bestod särskilt i en kontroll att de kompletterande åtgärderna som möjliggör avskaffandet av kontrollerna vid de inre gränserna tillämpas på ett korrekt och effektivt sätt av de nya medlemsstaterna. Utvärderingsbesök gjordes på områdena kontroller vid de yttre gränserna, viseringar, dataskydd, polissamarbete och Schengens informationssystem. Utvecklingen av SIS II var knuten till skapandet och genomförandet av nya funktioner i systemet (förstärkt säkerhet och effektivare användning av data), plus att göra det tekniskt möjligt för systemet att betjäna över 18 länder. Förseningen av starten av det nya systemet och behovet av att nya medlemsstater snarast möjligt ansluter sig till systemet tvingade medlemsstaterna att finna en snabb alternativlösning. I december 2006 beslutade rådet att genomföra Portugals förslag SISone4ALL för att temporärt i SIS 1+ integrera nio av de medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen i maj Målet med projektet SISone4ALL 9

12 var att underlätta den process som leder till avskaffandet av kontroller vid medlemsstaternas inre gränser gentemot de berörda medlemsstaterna mellan december 2007 och mars I enlighet med rådets beslut 2007/471/EG av den 12 juni 2007 kunde medlemsstaterna föra in data i SIS och använda SIS-data från och med den 1 september Den 21 december 2007 blev Estland, Tjeckien, Litauen, Ungern, Lettland, Malta, Polen, Slovakien och Slovenien en del av Schengenområdet. Den 30 mars 2008 fullbordades utvidgningsprocessen genom avskaffandet av de inre luftgränskontrollerna med dessa länder och med de 15 stater som redan ingår i Schengensystemet. Redan före utvidgningen var SIS en av de viktigaste och största databaserna som används för invandring och gränskontroller i EU. Den 1 januari 2007 uppgick det totala antalet giltiga registernoteringar i SIS till Sedan de nio nya staterna hade anslutit sig till Schengenområdet och inlett driften av SIS den 1 januari 2008 ökade antalet till giltiga registernoteringar. Sammanlagt ökade antalet giltiga registernoteringar i databasen med 23 % under perioden. Vid en jämförelse av statistiken den 1 januari 2008 med gäller den största ökningen av registernoteringar som innehåller personuppgifter ID (issued documents = utfärdade dokument), där antalet ökade från till (23 %). Så här ser statistiken ut (per artikel i Schengenkonventionen): Artikel 95 (efterlyst för förvarstagande/utlämning) +16 % Artikel 96 (icke-önskvärd utlämning) -7,4 % Artikel 97 (försvunna vuxna personer) +14 % Artikel 97 (försvunna minderåriga personer) +6,8 % Artikel 98 (lokalisering) +22 % Artikel 99.2 (kontroll/övervakning) -5 % Artikel 99.3 (kontroll/övervakning) -22 % Det minskade antalet registreringar om icke-önskvärda utlänningar skulle kunna förklaras genom det enkla faktum att medborgarna i de nya EU-medlemsstaterna genom dessa staters anslutning blivit EU-medborgare och att registernoteringarna om dessa personer därför borde ha raderats ur systemet. Med tanke på detta kom initiativet från den gemensamma tillsynsmyndigheten om en uppföljning av inspektionen av artikel 96 vid rätt tidpunkt och resultaten var tillfredsställande. 10

13 Bland de inkomna svaren rapporterades inga fall av behandling av uppgifter för EU-medborgare under artikel 96. Beroende på det låga antalet inkomna svara är det dock uppenbart att detta arbete behöver utföras i samtliga Schengenstater. Utvidgningen innebar också ett ökat antal medlemmar i den gemensamma tillsynsmyndigheten. Dessa ny medlemmar deltog redan med observatörsstatus i den gemensamma tillsynsmyndighetens arbete, varigenom de förskaffade sig avsevärda kunskaper som en förberedelse för sina nya uppgifter och förpliktelser. Genom beviljandet av observatörsstatus spelade den gemensamma tillsynsmyndigheten en viktig roll för att höja medvetenheten och kunskapen bland de framtida medlemmarna, genom att avge yttranden och bistå med råd i frågor som rests av observatörer beträffande olika tolkningar av bestämmelserna i Schengenkonventionen. Samtidigt var den erfarenhet de nya medlemmarna skaffade sig genom det långa förberedelsearbetet och den långa utvärderingsprocessen (deltagande i förberedelsearbetet inför den nationella SIS-lagstiftningen, revision på förhand av it-system, rådgivande arbete hos de behöriga institutionerna, upplysningskampanjer om den enskildes rättigheter i SIS, tillsynsverksamhet på konsulat, polismyndigheter, osv.) av stor betydelse för de så kallade gamla medlemmarna i den gemensamma tillsynsmyndigheten. Allt detta är av stort värde för det gemensamma samordnade arbetet till stöd för ett ändamålsenligt skydd av den enskildes fri- och rättigheter och tillsynen över SIS II i framtiden /08, 30 januari 2008; 6178/07, 13 februari

14 3. TILLSYNERKSAMHET I artikel i Schengenkonventionen föreskrivs att den gemensamma tillsynsmyndigheten även ska ha behörighet att analysera de svårigheter i samband med tillämpning eller tolkning som kan uppkomma vid användningen av Schengens informationssystem, studera de problem som kan komma att uppstå i samband med den självständiga tillsyn som utövas av nationella tillsynsmyndigheter hos de avtalsslutande parterna eller i samband med utövandet av rätten till tillträde till systemet, samt att utarbeta harmoniserade förslag för att komma fram till gemensamma lösningar på befintliga problem. För att genomföra denna bestämmelse i konventionen i praktiken valde den gemensamma tillsynsmyndigheten att göra inspektioner på nationell nivå. Den uppenbara praktiska nyttan av sådan verksamhet var insikt i och kunskap om hur Schengenstaterna genomförde och använde artiklarna i Schengenkonventionen, och en översikt över praktiska problem som kan uppstå med genomförandet Inspektion inom ramen för artikel 99 Ett av de främsta kännetecknen för Schengens informationssystem är delat ansvar för användning av detta system i enlighet med bestämmelserna i Schengenkonventionen och i nationell lag. Man kan säga att den gemensamma tillsynsmyndigheten för Schengen var den första tillsynsmyndighet som förespråkade gemensam samordnad tillsynsverksamhet på det brottsbekämpande området vid inspektion av omfattande databaser. Denna nya infallsvinkel på tillsynsrollen var också faktiskt framgångsrik, och inspirerade en framtida samordnad tillsyn. Detta system med kartläggningar var till betydande hjälp vid harmoniseringen av tillämpningen av Schengenkonventionen och vid användningen av SIS. I juni 2006 begärde Schengens gemensamma tillsynsmyndighet att de nationella dataskyddsmyndigheterna skulle inspektera artikel 99-registreringar som gjorts i Schengens informationssystem (SIS) av respektive behöriga myndigheter. Detta var den andra kartläggning som initierats av den gemensamma tillsynsmyndigheten om användning av en särskild artikel i Schengenkonventionen (exempelvis rörande artikel 96 år 2005). Ofta pekade resultaten på diverse skiljaktigheter mellan Schengenstaterna, varigenom den gemensamma tillsynsmyndigheten kunde dra sina slutsatser och rekommendera nödvändiga åtgärder. 12

15 Syftet med inspektionen var att garantera att artikel 99-data behandlades i enlighet med artikel 99 och principerna för dataskydd i Schengenkonventionen, Sirenehandboken och tillämplig nationell lagstiftning. Genom den tillämpade inspektionsmetoden kunde också den gemensamma tillsynsmyndigheten bedöma huruvida tolkningsproblem förelåg vid användningen av artikel 99. I detta syfte utvecklade den gemensamma tillsynsmyndigheten en enkel metod för inspektion som skulle användas i lika mån av alla nationella dataskyddsmyndigheter. Ett utförligt frågeformulär utarbetades. Syftet med formuläret var att skapa en översikt över gällande nationell rätt i Schengenstaterna och att kontrollera att alla nödvändiga förfaranden hade införts för att myndigheterna med ansvar för registreringarna skulle kunna uppfylla dataskyddskraven. Det innehöll också särskilda frågor för att kontrollera om registreringarna överensstämde med bestämmelserna i artikel 99 och om de bibehölls i SIS i enlighet med bestämmelserna i Schengenkonventionen. De nationella dataskyddsmyndigheternas gemensamma ansträngning att kontrollera de nationella artikel 99-bidragen till SIS för en viss period och använda samma modell vid inspektionen framhävde återigen ett gemensamt engagemang för den riktiga användningen av SIS. Denna andra gemensamma åtgärd var en ny milstolpe i samarbetet mellan nationella dataskyddsmyndigheter i Europeiska unionen och underströk behovet att investera i upprättandet av en ram för dataskyddsinspektioner inom de områden där samarbete Schengenstaterna emellan leder till behandling av personuppgifter. Samtidigt hjälpte denna inspektion de nationella dataskyddsmyndigheterna att avgöra på vad sätt deras land använder artikel 99-registreringar, vilket utan tvivel kommer att få positiva effekter för dessa myndigheters framtida verksamhet. Mot bakgrund av artikel 99-inspektionens resultat antog den gemensamma tillsynsmyndigheten ett antal rekommendationer. De viktigaste rekommendationerna var följande: Myndigheter som ansvarar för artikel 99-registreringar bör utarbeta formella och skriftliga strukturerade förfaranden för att garantera att artikel 99-data är korrekta, aktuella och lagliga. Det behövs en klar definition av vilka typer av brott som kan leda till en artikel 99-registrering. Fastän den nya rättsliga grunden för SIS II innehåller den allmänna termen "grova brott", föreslogs det att man på europeisk nivå försöker skapa enighet om en enhetlig tolkning av termen "grov brottslighet". Förteckningen över grova brott som omfattas av Europols behörighet eller rådets rambeslut om en europeisk arresteringsorder kan användas för detta ändamål. 13

16 De behöriga nationella myndigheter som ansvarar för artikel 99-registreringar bör kontrollera och inspektera dessa registreringar var sjätte månad. Tilläggsriktlinjer bör fastställas. Förteckningen över myndigheter (inklusive nationella säkerhetstjänster) med tillgång till artikel 99-registreringar bör harmoniseras i alla EU-medlemsstater. När olika myndigheter ansvarar för datakvalitet och dataintegritet bör det skapas garantier för att dessa olika ansvarsområden organiseras och knyts samman på ett sådant sätt att data ständigt är korrekta, aktuella och lagliga, och att garantera att kontroller görs av dessa data. En registrering om kontaktpersoner är otillåten enligt formuleringen i artikel De nationella dataskyddsmyndigheterna bör inspektera artikel 99-registreringarna med jämna mellanrum Kartläggning avseende artikel 111 I oktober 2006 begärde den gemensamma tillsynsmyndigheten för Schengen att de nationella dataskyddsmyndigheterna skulle lämna information om genomförandet och användningen av artikel 111 i Schengenkonventionen. Detta är den tredje kartläggning som initierats om användningen av en särskild artikel i Schengenkonventionen (t.ex. rörande artikel 96 år 2005, utvärdering av artikel 99 pågår). Att det fanns behov av en sådan kartläggning fastställdes i samband med granskningen av ett särskilt fall rörande de praktiska konsekvenserna av artikel 111, som den gemensamma tillsynsmyndigheten uppmärksammades på. Genom Schengenkonventionen regleras både reglerna för behandling av personuppgifter och rättigheterna för de individer vars personuppgifter behandlas i Schengens informationssystem. Artikel 109 i Schengenkonventionen stadgar att rätten till åtkomst till data som förts in i systemet bör utövas i enlighet med lagstiftningen för den avtalsslutande part i Schengenkonventionen där en person åberopar denna rättighet. Det behöver noteras att nationell lag enligt denna bestämmelse kan specificera huruvida den nationella tillsynsmyndighet som avses i artikel i denna konvention bör besluta huruvida informationen ska meddelas den berörda individen och genom vilka förfaranden. Artikel 109 reglerar även den situation där en fysisk person avser att utöva rätten till åtkomst i en stat som är medlem i Schengenkonventionen men som inte införde registreringen. I ett 14

17 sådant fall kan den Schengenstat som inte har lagt in registreringen lämna ut informationen först sedan den Schengenstat som lagt in registreringen getts tillfälle att meddela sin ståndpunkt. Artikel ger den enskilde rätt att begära att de tillsynsmyndigheter som avses i artikel i Schengenkonventionen granskar registrerade uppgifter som berör honom eller henne i Schengens informationssystem och hur dessa uppgifter används. Som redan omnämnts regleras denna rätt av den nationella lagstiftningen i den Schengenstat där begäran lämnas in. Om data har registrerats av en annan Schengenstat, ska kontrollen utföras i nära samarbete med den statens tillsynsmyndighet. Enligt Artikel i Schengenkonventionen är rätten att få tillgång till data ingen absolut rätt och följaktligen ska begäran från en person att få tillgång till sina data i Schengens informationssystem avslås, om det kan skada verkställigheten av rättsliga uppdrag som registreringen avser, eller om någon annan persons rätt och frihet måste skyddas. Dessutom är det enligt artikel förbjudet att lämna ut information som förts in i systemet för hemlig övervakning som genomförs på grundval av artikel 99 i denna konvention. Genom artikel införs "ägarprincipen" i Schengens informationssystem. Fastän personuppgifter som har anknytning till registreringarna bearbetas i alla Schengenstater innebär inte detta att varje Schengenstat kan ändra data som lagts in i systemet av en annan stat. Även om den bearbetande statens nationella rätt gäller, tillåter den särskilda bestämmelsen i konventionen enbart den stat som utfärdade registreringen att ändra eller radera data. Artikel 111 garanterar vidare enskilda personers rättigheter. Enligt artikel får vem som helst på varje avtalsslutande Schengenparts territorium vända sig till domstol eller enligt nationell lag behöriga myndigheter med talan om rättelse, radering eller tillägg av information eller gottgörelse i samband med en registrering som berör honom/henne. Enligt artikel förbinder sig de avtalsslutande parterna i Schengenkonventionen inbördes att verkställa slutliga beslut som fattats av en domstol eller myndigheter som avses i punkt 1. Enligt ägarprincipen och skyldigheten att verkställa det slutliga beslut som avses i artikel sker verkställigheten av dessa slutliga beslut genom den Schengenstat som förde in registreringen. Därutöver är parterna i Schengenkonventionen i enlighet med sin nationella lagstiftning ansvariga för varje skada som tillfogas en person genom utnyttjande av det nationella registret i Schengens informationssystem. Den citerade bestämmelsen i artikel 116 i konventionen är också tillämplig för de skador som orsakas av den registrerande parten om data rättsligt eller sakligt skulle visa sig oriktiga. 15

18 Syftet med kartläggningen är att kontrollera huruvida artikel 111 tillämpas konsekvent i alla Schengenstater, med respekt för individens rättigheter och så att alla får rättvis och lika behandling. Översikten över domstolar eller behöriga myndigheter ger vid handen att flera olika myndigheter inom Schengenområdet är behöriga att handlägga artikel 111-beslut. I endast en stat är det dataskyddsmyndigheten som har behörighet att meddela ett slutligt beslut (Österrike). I andra Schengenstater är det en kombination mellan nationella dataskyddsmyndigheter och domstolar eller är det en särskild domstols behörighet. När det gäller registreringar från en annan Schengenstat anges det i de flesta svaren att det finns ett formellt förfarande för att konsultera den registrerande staten eller få den officiellt involverad i förfarandet. Så är dock inte fallet i alla Schengenstater; det är i varje fall inte obligatoriskt. Beträffande de nationella dataskyddsmyndigheternas involvering i ett förfarande inför domstol visade resultaten att inte alla dataskyddsmyndigheter var formellt involverade eller informerade. Sjutton fall rapporterades där artikel 111 var tillämplig. I fråga om verkställigheten av beslutet rapporterades inga särskilda förfaranden för att kontrollera verkställigheten av ett slutligt beslut utom från Portugal. Generellt är det den registrerade som måste kontrollera huruvida verkställighet av beslutet har skett. De nationella dataskyddsmyndigheternas gemensamma insats för att kartlägga den nationella praxis som tillämpas enligt artikel 111 i konventionen för en viss period och med samma modell understryker återigen ett gemensamt engagemang för den riktiga användningen av SIS. Denna tredje gemensamma åtgärd understryker behovet av ett nära samarbete mellan nationella dataskyddsmyndigheter i Schengenområdet samt av fortsatta investeringar i samarbete Schengenstaterna emellan när detta är av avgörande betydelse för skyddet av enskilda personers rättigheter. I artikel 111 i Schengenkonventionen införs ett viktigt steg för att skydda en registrerads rätt att korrigera, radera eller erhålla information avseende honom/henne som lagts in om vederbörande i SIS genom att det införs möjlighet att föra talan inför en domstol eller den behöriga nationella myndigheten i varje Schengenstat. Denna kartläggning visar att denna bestämmelse genomförs med viss variation, allt efter den nationella lagstiftningen. 16

19 En mycket viktig hörnsten i skyddet för de registrerades rättigheter är verkställande av de slutliga besluten av den Schengenstat som utfärdar registreringen. Systemet för verkställighet av alla slutliga beslut och hur detta kommer att tillämpas i praktiken är av stor betydelse. Även om den tillgängliga statistiken är minimal ger en analys av de presenterade fallen och framför allt de fall som den gemensamma tillsynsmyndigheten uppmärksammats på tillräcklig anledning att betvivla att artikel fungerar i praktiken. Ingen av de deltagande Schengenstaterna rapporterade ett uppföljningsförfarande för verkställighet av ett slutligt beslut. I de flesta fall involverades inte de behöriga myndigheterna i verkställigheten av sina slutliga beslut. Detta kan bero på det nationella regelverket som skiljer sig åt Schengenstaterna emellan. Men detta förhållande att verkställighet av ett slutligt beslut av den Schengenstat som lägger in registreringen i praktiken kommer an på den registrerades eget initiativ är en alltför stor börda för den registrerade. Mot bakgrund av artikel 111-inspektionens resultat antog gemensamma tillsynsmyndigheten följande rekommendationer: Schengenstaterna bör utvärdera sina nationella förfaranden för att kontrollera huruvida de skydd som avses i artikel 111 uppfylls. Slutliga beslut enligt artikel 111 måste i lika mån verkställas av alla Schengenstater. Slutliga beslut som har antagits enligt artikel 111 i domstol måste meddelas till de nationella dataskyddsmyndigheterna. Det kan komma att behövas nationella bestämmelser för att verkställa detta behov. I alla Schengenstater krävs ett nationellt förfarande för uppföljning av verkställigheten av slutliga beslut fattade enligt artikel 111. För detta ändamål behövs kontakt mellan motsvarande dataskyddsmyndigheter. En enskild individ ska inte behöva ansvara för kontroll av att beslut om henne/honom själv verkställs i en annan Schengenstat. De nationella dataskyddsmyndigheterna bör samarbeta i detta syfte. Befintliga principer för samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter måste uppdateras. 17

20 3.3. Uppföljning av inspektion inom ramen för artikel 99 En av de viktiga aspekterna av tillsynsverksamhet är att med jämna mellanrum göra uppföljningar, för att förvissa sig om att de rekommendationer som lämnats genomförs i praktiken i det organ som föremål för tillsynen, och därigenom uppnå bättre efterlevnad av reglerna. På gemensamma tillsynsmyndighetens initiativ inspekterade alla Schengenstaters nationella dataskyddsmyndigheter användningen av artikel 96-registreringar i Schengens informationssystem under Eftersom en registrering om vägrad inresa kan få allvarliga konsekvenser för en enskild, och med tanke på de problem som upptäcktes i samband med inspektionerna enades den gemensamma tillsynsmyndigheten om en uppföljningskontroll av vad som hade gjorts på nationell nivå med resultaten från rapporten och vilka förbättringar som hade uppnåtts. Uppföljningskontrollen visade att följande steg hade vidtagits på nationell nivå med anledning av rapportresultaten: bortsett från att det fanns vissa medlemsstater där inga som helst problem upptäcktes, vidtogs det i andra länder mycket framgångsrika uppföljningsåtgärder. Interna riktlinjer hade uppställts för handläggning av ärenden och kontrollförfaranden för behandling av ärenden som hade rapporterats enligt artikel 96 i Schengenkonventionen, och särskild uppmärksamhet hade ägnats genomförandet av en av de rekommendationer som ingick i rapporten om artikel 96 åtgärder bör genomföras eller vidareutvecklas för att hindra artikel 96-registreringar om medborgare i EU-medlemsstater. Efter uppföljningskontrollerna återfanns inga registreringar om medborgare i EU-medlemsstater. Det synnerligen positiva resultatet av denna uppföljningsverksamhet var den aktiva upplysningskampanj som genomfördes av ett antal medlemsstater där privatpersoner upplystes om sina i Schengenkonventionen stadfästa rättigheter. Detta visade återigen hur viktigt det arbete är som utförts av den gemensamma tillsynsmyndigheten tillsammans med de nationella dataskyddsmyndigheterna, där de visar sitt engagemang för sina värderingar som beskyddare av enskildas rättigheter och friheter. Framtida bestämmelser om registreringar om icke-önskvärda tredjestatsmedborgare som fastställs i de rättsliga ramarna för SIS II kommer att kräva större individuell bedömning och individuellt ansvar innan en registrering förs in. 18

21 I artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) 1 anges kriterierna för införande av en registrering i SIS II. Uppgifter om tredjelandsmedborgare för vilka en registrering har införts i syfte att vägra inresa eller vistelse ska införas på grundval av en nationell registrering efter beslut av de behöriga förvaltningsmyndigheterna eller domstolarna i enlighet med de förfaranderegler som fastställs i nationell lagstiftning; detta beslut ska fattas på grundval av en utförlig individuell bedömning. Detta innebär att beslutet att införa en registrering inte kan läggas in automatiskt i systemet. EG-domstolen framhöll i sin dom av den 31 januari 2006 (Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Spanien) som betonade behovet av en utvärdering av varje enskilt fall för sig, att en avtalsslutande stat endast får låta registrera en person som är medborgare i ett tredjeland och som är gift med en medborgare i en medlemsstat efter att ha fastställt att denna person utgör ett verkligt, aktuellt och tillräckligt allvarligt hot som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen ( ). 2 Domstolen framhöll att en vägran att bevilja visering inte får vara grundad enbart på förekomsten av en registrering i SIS eller en tidigare fällande dom. Domstolen fann att en tidigare dom för brott således kan få betydelse endast när de omständigheter som ligger till grund för denna dom vittnar om ett personligt uppförande som utgör ett faktiskt hot mot den allmänna ordningen. 3 Detta domstolsbeslut och bestämmelserna i SIS II-regelverket lägger mycket större ansvar på de nationella myndigheterna att, genom de beslut de fattar vilka kan medföra negativa konsekvenser för enskilda, från allra första början på den nationella nivån följa internationella dataskyddsprinciper. En annan viktig ändring som fastställs i artikel 42 i förordningen är rätten för tredjelandsmedborgare som är föremål för en registrering som införts i enlighet med denna förordning att informeras i enlighet med artiklarna 10 och 11 i direktiv 95/46/EG. Detta utgör en viktig förbättring jämfört med den nuvarande situationen som infördes genom Schengenkonventionen. Samtidigt ger nya EU-initiativ som innebär behandling av tredjelandsmedborgares personuppgifter upphov till vissa farhågor när det gäller deras inverkan på de berörda individernas rätt till integritet. Enligt Europeiska kommissionen bör EU:s gemensamma politik för att stödja medlemsstaternas arbete kontinuerligt utvecklas och stärkas för att möta nya hot, förändringar i migrationstrycket och EUT L 381, , s. 4. EUT C 86, , s. 3. EUT C 86, , s

22 konstaterade brister, genom en omfattande men proportionell användning av ny teknik. 1 Enligt kommissionen skulle unionen kunna överväga att införa ett effektivt verktyg för att identifiera personer som stannar kvar olovligen, eftersom tredjelandsmedborgares in- och utresor vid den yttre gränsen för närvarande inte registreras. Data om tredjelandsmedborgare (vägrad inresa) behandlas för närvarande enligt artikel 96-registreringar, om än utan behandling av varaktigheten av perioden för olovligt kvarstannande. Eftersom detta inte tycks vara tillräckligt föreslås möjliga redskap som skulle vara tillämpliga på de tredjelandsmedborgare som reser in i en EU-medlemsstat som deltar i Schengensamarbetet eller ett land som är associerat till sådant samarbete, och som kunde inkludera följande: Att underlätta gränsövergången för resenärer med ärligt uppsåt. Att eventuellt införa ett system för registrering av in- och utresa. Att undersöka möjligheterna att införa ett elektroniskt system för resetillstånd (ESTA). Fastän det fortfarande befinner sig i ett preliminärt skede välkomnade rådets slutsatser om utvecklingen av VIS 2 den genomförbarhetsstudie kommissionen lagt fram med bekräftelsen av målen för ett informationssystem för viseringar sådant det framgår av riktlinjerna, och uppmanade kommissionen att fortsätta sitt förberedelsearbete med utvecklingen av VIS, i samarbete med medlemsstaterna, på grundval av en central struktur som tar hänsyn till ett alternativ med en gemensam teknisk plattform med SIS II, med lagring av data i samma system och med åtkomst av samma slutanvändare. Detta kan innebära att om båda systemen skapades på en gemensam teknisk plattform skulle tekniska åtgärder/faciliteter för interoperativitet mellan SIS II och VIS därigenom vara möjliga. Fastän det ännu inte har bevisats att detta nya system kommer att innebära ett mervärde för EU:s yttre gränser jämfört med de nuvarande EU-systemen (SIS) står det klart att denna storskaliga, komplexa och sammanlänkade modell för databehandling kommer att allvarligt påverka enskildas integritet och kommer att kräva enorma ansträngningar från nationella och europeiska dataskyddsmyndigheter för att garantera regelrätt och ändamålsenligt skydd av individens KOM(2008) 69 slutlig, /04, 20 februari 2004.

23 rättigheter. Priset för dessa initiativ kan beskrivas enligt följande: "Att modernisera invandringspolitiken på bekostnad av en avhumanisering är effekten av en asymmetri i policyutvecklingen där kontrollen av migranter utvidgas utan motsvarande utveckling av deras rättigheter". 1 1 Alice Garside (2006), The political genesis and legal impact of proposals for the SIS II: what cost for data protection and security in the EU? (Politisk tillblivelse och rättsliga effekter av förslagen till SIS II: Vad blir kostnaden för dataskydd och säkerhet inom EU?), Sussex Migration Working Paper no

24 4. YTTRANDEN FRÅN DEN GEMENSAMMA TILLSYNSMYNDIGHETEN 4.1. Tolkning av artikel 111 i Schengenkonventionen Schengens gemensamma tillsynsmyndighet mottog i juni 2006 en begäran från Österrikes dataskyddsmyndighet om att, i enlighet med artikel i Schengenkonventionen, granska eventuella svårigheter med genomförandet av artikel 111 i Schengenkonventionen och att utarbeta förslag avseende eventuella problem. Med tanke på de omständigheter som ledde fram till begäran granskade den gemensamma tillsynsmyndigheten också effekterna på genomförandet av artikel 111 av sammanfallande förfaranden. I och med tillkomsten av Schengens informationssystem utbyter de stater som är parter i konventionen särskilda registreringar om individer. I konventionen definieras skäl och villkor för dessa registreringar samt vilka åtgärder som ska vidtas. Ett av de viktigaste resultaten av denna konvention är förmodligen skyldigheten för de stater som deltar i Schengens informationssystem att reagera (direkt) på en registrering från en annan stat. Relationen mellan Schengenstaternas nationella rätt och konventionen definieras klart i artikel 104.2: "Om inte annat följer av bestämmelserna i denna konvention, ska varje avtalsslutande parts lagar gälla i fråga om de uppgifter som registreras i den nationella delen av SIS." Härmed anges att konventionens särskilda bestämmelser har företräde om den nationella rätten har andra bestämmelser. Ett exempel på sådana särskilda bestämmelser är den så kallade ägarprincipen i artikel 106.1: "Endast den rapporterande avtalsslutande parten ska vara berättigad att göra ändringar, komplettera, korrigera eller radera de uppgifter som den låtit införa." Även om personuppgifter med anknytning till registreringarna bearbetas i alla Schengenstater innebär inte detta att den bearbetande staten kan ändra uppgifter som lagts in i systemet av en annan stat. Även om den bearbetande statens nationella rätt gäller, tillåter den särskilda bestämmelsen i konventionen enbart att den stat som utfärdade registreringen ändrar eller stryker uppgifter. Den harmonisering som uppnåddes genom tillkomsten av Schengens informationssystem innefattade de registrerade personernas ställning. De registrerade personernas rättigheter specificerades, bl.a. bestämmelser som förebygger att registrerade personer ställs inför procedurmässiga hinder när de kräver sina rättigheter. Enbart det faktum att den registrerade kanske 22

25 inte har möjlighet att resa till Schengenområdet får inte medföra hinder för en begäran om rättsliga åtgärder. Konventionen tar hänsyn till detta förhållande och ålägger inte den registrerade att inleda något (rättsligt) förfarande som rör en registrering i den utfärdande staten. Det överlåts åt den registrerade att inleda ett sådant förfarande i den Schengenstat han själv föredrar. Detta innebar ett klart uttalande om förtroende för ett harmoniserat genomförande av gällande dataskyddsbestämmelser från Schengenstaternas sida. Den registrerades rättigheter definieras i artikel rättighet att få tillträde och i artikel 110 rätten att se till att felaktiga faktauppgifter korrigeras eller att olagligt lagrade uppgifter raderas. Dessa rättigheter ska utövas i enlighet med lagstiftningen i den Schengenstat där dessa rättigheter åberopas (artikel 109.1). Om uppgifter läggs in i Schengens informationssystem av en annan Schengenstat ska den staten ges tillfälle till ställningstagande innan beslut fattas. Den registrerade har vidare rätt att begära att en nationell datatillsynsman i en Schengenstat kontrollerar hans uppgifter (artikel 114.2). Om uppgifter läggs in i Schengens informationssystem av en annan Schengenstat, ska den nationella tillsynsmannen samordna sin kontroll med den nationella tillsynsmannen i den Schengenstat som är ansvarig för registreringen. Den registrerade har vidare getts rätt att vända sig till domstol eller enligt nationell lag behörig myndighet med talan om rättelse, radering, upplysningar eller gottgörelse i samband med en registrering som berör den registrerade (artikel 111.1). Genom artikel förbinder sig Schengenstaterna att inbördes verkställa slutliga beslut som avses i artikel Med tanke på systemet för att garantera den registrerades rättigheter i konventionen, och särskilt med tanke på "ägarprincipen", krävs det en mekanism enligt vilken slutliga beslut som fattats av domstolar eller myndigheter som avses i artikel verkställs, också av andra Schengenstater. Utan en sådan mekanism saknas det tillräckliga garantier för den registrerades huvudsakliga rättigheter i fråga om uppgiftsskydd enligt Schengenkonventionen, Ett av villkoren för denna konventions ikraftträdande är att den deltagande staten har antagit de nödvändiga nationella bestämmelserna för att uppnå en skyddsnivå för personuppgifter som åtminstone motsvarar den som följer av principerna i Europarådets konvention av den 28 januari 1981 om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter, och 23

26 är förenlig med Europarådets ministerkommittés rekommendation R(87)15 av den 17 september 1987 avseende reglering av användningen av personuppgifter inom den polisiära sektorn. Alla Schengenstater har genomfört den nödvändiga uppgiftsskyddslagstiftningen, men sätten för genomförandet kan förete vissa skiljaktigheter. Det finns stater där den registrerades rättigheter främst kommer till uttryck i direkt kontakt mellan den registrerade och den myndighet som ansvarar för Schengens informationssystems nationella avdelning. I andra stater spelar de nationella tillsynsmännen en viktig roll som förmedlande länk mellan myndigheten och den registrerade. Schengenkonventionen erkänner dessa skillnader i vissa av sina särskilda bestämmelser om den registrerades rättigheter (t.ex. artikel 109). När ingen bestämmelse har fastställts som kombinerar Schengenbestämmelser och nationella bestämmelser, gäller dock Schengenbestämmelsen om en särskild regel (artikel 104.2). Detta kommer att bli fallet när en åtgärd som avses i artikel tas upp i en nationell domstol eller inför behörig myndighet av en annan stat än den som ansvarar för registreringen, när det samtidigt finns ett rättsligt förfarande som rör denna registrering i den stat som ansvarar för registreringen. Inga regler finns i artikel 111 för denna situation. Med beaktande av den särskilda och grundläggande karaktär artikel 111 har finns det skäl att dra slutsatsen att artikel 111 har företräde i den beskrivna situationen. I praktiken bör inte detta vålla några problem eftersom alla Schengenstater i sina nationella förfaranden erkänner principen om hörande av alla inblandade parter. Ett förfarande som det som avses i artikel 111 ska i praktiken inte leda till ett slutligt beslut utan hörande av den stat som ansvarar för registreringen. Förekomsten av ett annat rättsligt förfarande kommer säkerligen att beaktas av den domstol eller myndighet som avses i artikel 111. När denna information inte har ställts till förfogande, eller är tillgänglig men inte har lett till något annat beslut, gör artikel 111 genom sin särskilda karaktär att Schengenstaterna tvingas verkställa detta slutliga beslut. Vidare bör noteras att i fall där ett sådant beslut leder till att Schengenregistreringen raderas, överlåts det åt den rapporterande staten att lägga in en nationell registrering i sina nationella system. Ett liknande fall återfinns i Schengenkonventionen artikel 25: om ett uppehållstillstånd av en Schengenstat beviljas en utlänning för vilken en registrering har utfärdats för att han ska kunna vägras inresa, bör den stat som utfärdar registreringen dra tillbaka 24

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29)

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) 02318/09/SV WP167 Yttrande 8/2009 Om skydd av personuppgifter insamlade och behandlade av skattefria butiker

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 6.11.2003 KOM(2003) 664 slutlig 2003/0258 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om skyldighet för medlemsstaternas behöriga myndigheter att systematiskt

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA(BoS(13/164 SV Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA WesthafenTower Westhafenplatz 1 60327 Frankfurt Germany Phone: +49 69 951119(20 Fax: +49 69 951119(19 info@eiopa.europa.eu

Läs mer

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN 3.9.2013 Europeiska unionens officiella tidning C 253/3 EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om kommissionens meddelande Att frigöra de molnbaserade datortjänsternas

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2000/0328(COD) 3 april 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 6.1.2015 ARBETSDOKUMENT om ändringen av förordning (EG) nr 562/2006 vad gäller användningen

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 12/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA IX UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2008R0767 SV 18.10.2013 002.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 767/2008

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på artiklar av ädelmetall

Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på artiklar av ädelmetall EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på artiklar av ädelmetall 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

FÖRORDNINGAR. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel. (kodifierad version)

FÖRORDNINGAR. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel. (kodifierad version) 16.6.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 152/1 I (Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras) FÖRORDNINGAR EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Läs mer

POLISENS DATACENTRAL Postadress: PB 56, 96301 Rovaniemi Besöksadress: Rantavitikantie 33, 96300 Rovaniemi

POLISENS DATACENTRAL Postadress: PB 56, 96301 Rovaniemi Besöksadress: Rantavitikantie 33, 96300 Rovaniemi INRIKESMINISTERIET POLISAVDELNINGEN Polisens högsta ledning PB 26 00023 Statsrådet REGISTERBESKRIVNING 1. Informationssystemets namn ( och dess delregister) 2. Registeransvarig (adress, besöksadress och

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 26.11.2007 KOM(2007) 752 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att fortsätta att tillämpa en åtgärd som avviker från

Läs mer

europeiskt medborgarinitiativ

europeiskt medborgarinitiativ Ny rättighet för eu-medborgare Du kan bestämma dagordningen! Vägledning om europeiskt medborgarinitiativ Europeiska kommissionen Generalsekretariatet 1049 Bryssel BELGIEN Manuskriptet färdigställdes i

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

ARTIKEL 29 - ARBETSGRUPPEN FÖR UPPGIFTSSKYDD

ARTIKEL 29 - ARBETSGRUPPEN FÖR UPPGIFTSSKYDD ARTIKEL 29 - ARBETSGRUPPEN FÖR UPPGIFTSSKYDD 5001/01/SV/slutlig WP 41 Yttrande 4/2001 om Europarådets utkast till konvention om cyberbrottslighet Antaget den 22 mars 2001 Arbetsgruppen inrättades genom

Läs mer

Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal

Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal EIOPA-BoS-14/165 SV Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19; email: info@eiopa.europa.eu

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING

REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING TILL: Refugee Air MED E- MAIL 2015-09- 08 REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING 1. BAKGRUND 1. Med anledning av den pågående flyktingkatastrofen vid Medelhavet

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL UTKAST Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utövning av veterinäryrket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Utöver

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning

Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning 21 maj 2014 Förslag till ny dataskyddsförordning (allmän uppgiftsskyddsförordning) Europaparlamentets och Rådets

Läs mer

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan?

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? SE Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? A Information om Dublinförordningen för personer som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING "A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.06.2004 KOM(2004) 440 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 2320/97 rörande införande av slutgiltiga antidumpningstullar

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan?

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? SV Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? A Information om Dublinförordningen för personer som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5)

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5) 1 (5) Prop. 2008/09:187 Förslag till lag om tjänster på den inre marknaden Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelse 1 Denna lag innehåller allmänna bestämmelser avseende tjänster som omfattas

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25

23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 284/2011 av den 22 mars 2011 om fastställande av särskilda villkor och närmare förfaranden för import av köksredskap

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 10.5.2012 2012/2037(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om genomförandet av direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal (2012/2037(INI))

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den XXX [...](2012) XXX utkast BILAGA TILL EASA:S YTTRANDE 06/2012 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) NR / av den XXX om ändring av rådets förordning (EU) nr / om tekniska krav

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen beslutade

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov December 2009 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Lagtext...4 2.1 Förslag

Läs mer

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3 0 REMISSVAR 1 (8) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En sammanhållen svensk polis - följdändringar i författningar (SOU 2012:78) Inledande synpunkter Säkerhetspolisen konstaterar att

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.2.2011 KOM(2011) 47 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Andra rapporten om genomförandet och tillämpningen av den ordning

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

I enlighet med bolagslagstiftningen och användningen i AEO-riktlinjerna gäller följande definitioner:

I enlighet med bolagslagstiftningen och användningen i AEO-riktlinjerna gäller följande definitioner: Bilaga 1 Riktlinjer om villkor för erkännande av status som godkänd ekonomisk aktör (AEO) och det förfarande som ska tillämpas i fråga om multinationella och stora företag 1. Rättsligt meddelande I dessa

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 29.8.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0480/2005, ingiven av Eric Støttrup Thomsen, dansk medborgare, för föreningen Romano,

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 22 oktober 2013 om vilseledande reklam (2013/2122(INI))

Europaparlamentets resolution av den 22 oktober 2013 om vilseledande reklam (2013/2122(INI)) P7_TA-PROV(2013)0436 Vilseledande marknadsföringsmetoder Europaparlamentets resolution av den 22 oktober 2013 om vilseledande reklam (2013/2122(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««Utskottet för rättsliga frågor 2009 PRELIMINÄR VERSION 2004/0137(COD) 10.1.2005 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för medborgerliga

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38)

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38) Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2011-12-07 i (i) LS 1111-1540 Landstingsstyrelsen r tandstwgsstyrelsen 1M2-20 * 011 Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket

Läs mer

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 244) 1,

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 244) 1, P5_TA-PROV(2003)0446 Ansvarsförsäkring för motorfordon ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 72/166/EEG,

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter Myndighetens namn Energimyndigheten 079-11-1461 Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter En konsekvensutredning ska innehålla följande 1. A Beskrivning

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 september 2013 668/2013 Lag om ändring av utlänningslagen Utfärdad i Helsingfors den 13 september 2013 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning Kommittédirektiv Genomförande av tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Dir. 2014:81 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer

Schengens informationssystem

Schengens informationssystem JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Therese Olofsson Schengens informationssystem Examensarbete 20 poäng Handledare: Per-Ole Träskman Straffrätt HT 2000 Innehåll SAMMANFATTNING 1 FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh Datum 1999-12-06 Dnr 1806-1998 Sid 1 (5) En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter I ett

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN 2.8.2013 Europeiska unionens officiella tidning C 223/1 (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Riktlinjer för de olika kategorierna av

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

585 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - Protokoll in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 5 PROTOKOLL

585 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - Protokoll in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 5 PROTOKOLL 585 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - Protokoll in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 5 PROTOKOLL OM ÄNDRING I AVTALET MELLAN REPUBLIKEN ÖSTERRIKE OCH KONUNGARIKET SVERIGE FÖR UNDVIKANDE

Läs mer

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Riktlinjer Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Datum: 13.08.2013 ESMA/2013/611 Innehåll I. Tillämpningsområde 3 II. Definitioner

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer