FYRA NYANSER AV GRÅTT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FYRA NYANSER AV GRÅTT"

Transkript

1 FYRA NYANSER AV GRÅTT INTEGRATION, MAINSTREAMING, LIKABEHANDLING OCH RIKTADE ÅTGÄRDER I EU, SVERIGE OCH SJU ANDRA LÄNDER BENNY CARLSON GABRIELA GALVAO TOBIAS SCHÖLIN 1

2 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 Integration i Sverige... 3 Fyra begrepp... 3 Syfte och disposition NATIONELLA KONTEXTER... 7 Nationella modeller... 7 Invandrarbefolkningar EU OCH INTEGRATIONSPOLITIKEN Elva principer Ett meddelande Handboken RANGORDNING AV LÄNDER Migrant Integration Policy Index Multiculturalism Policy Index Arbetsmarknadsutfall FAKTA OM LÄNDER Australien från mångkulturalism till nationell identitet Frankrike integrationsmodell satt på prov Kanada mångkultur och nationell identitet Portugal decentralisering och One Stop Shops Storbritannien liberalt tvång och mångkulturell paradox Tyskland dialog på många nivåer USA icke-statliga aktörer i centrum Fyra nyanser av grått ÅTER TILL SVERIGE Mainstreaming och mångkultur Den svenska modellen och integrationen Den lokala myllan Sammanfattning

3 1. INLEDNING Efter migration kommer integration. Hur ska ett samhälle förhålla sig till de invandrare som klivit in genom dess ytterdörr? Fyra nyckelbegrepp står i centrum för debatten om hur dörrarna mellan samhällets hall och vardagsrum ska öppnas: dels det överordnade begreppet integration, dels de tre underordnade begreppen mainstreaming, likabehandling och riktade åtgärder. Som vi ska se är dessa begrepp inte lätta att nåla fast på en anslagstavla. De kan ha skiftande innebörd och kombineras på olika sätt i olika kontexter; de rör sig i en gråzon. Integration i Sverige Målen för den svenska integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Dessa mål ska i uppnås genom att generella insatser ska nå ut och få god effekt för hela befolkningen, oavsett födelseland eller etnisk bakgrund. De generella insatserna kompletteras vid behov med riktat stöd för nyanlända invandrares etablering under de första åren i Sverige. Det handlar om etableringsinsatser för nyanlända flyktingar och deras anhöriga under de första två åren i landet. Insatserna ska samordnas av Arbetsförmedlingen och innehålla undervisning i svenska, samhällsorientering och arbetsmarknadsinsatser. 1 Regeringens strategi lanserades i en skrivelse 2008 om Egenmakt mot utanförskap och en uppföljande skrivelse I den senare skrivelsen slog regeringen fast att [s]äråtgärder som riktar sig till utrikes födda som grupp ska inte förekomma efter den första tiden i Sverige och detta mål var uppenbarligen redan uppnått eftersom säråtgärder som endast baseras på att en person är utrikes född har utmönstrats. 3 Vad som händer den första tiden i landet regleras av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare som beslutades av riksdagen 2009, trädde i kraft i december 2010 och utvidgades till att gälla anhöriga till flyktinginvandrare En kort fas av säråtgärder/riktade insatser och därefter ska alltså de generella insatserna ta över, vilket är detsamma som mainstreaming. Låt oss efter denna snabbintroduktion till svensk integrationspolitik stifta kontakt med de begrepp som står i centrum för vår rapport. Fyra begrepp Integration är ett begrepp som används flitigt såväl i policydiskussioner som i mer allmänna sammanhang men som sällan definieras. Det står i vart fall klart att integration skiljer sig från vad som tidigare kallades invandrings- och invandrarpolitik gränskontroll, regler för inresa, bosättning etc. Integration bygger på idén om mer eller mindre permanent bosättning och försöker klargöra hur konsekvenserna av invandring ska hanteras och hur ett mer eller mindre enhetligt samhälle ska skapas. Integration är en term som ska ses i relation till andra liknande men politiskt omoderna 1 Integrationspolitiken i Sverige: Faktablad, Integrations- och jämställdhetsdepartementet, November 2009; Nordisk Fickfakta 2013 Statistik om integration, Arbetsmarknadsdepartementet Regeringens skrivelse 2008/09:24, Egenmakt mot utanförskap regeringens strategi för integration. 3 Regeringens skrivelse 2009/10: 233, Egenmakt mot utanförskap redovisning av regeringens strategi för integration, s 4. 4 Regeringens proposition 2009/10:60, Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering - egenansvar med professionellt stöd; Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare; Utvidgad målgrupp för etableringslagen (Ds 2012: 27). 3

4 begrepp som assimilation, absorption och naturalisering samt till termer som sammanhållning, delaktighet, tolerans, etc. Integration förknippas med värden som ömsesidighet, jämlikhet, rättvisa, sammanfogning, utjämning, blandning, interaktion, inkludering, delaktighet och tillit och utgår från delar som tillsammans ska bilda en ny helhet. De olika delarna kan exempelvis avse två jämnstarka grupper som, genom ömsesidig anpassning, sammanfogas till en ny helhet. Grundtanken är att sammanfogningen ska övervinna den annars befarade upplösningstendensen i den samhälleliga gemenskapen. Integration ska skapa och återskapa social ordning. 5 I de flesta västeuropeiska länder pågick redan på 1980-talet en diskussion i vilken integrationsbegrepp användes i reaktion mot tidigare assimilationstänkande. Integration blev ett bekvämt och vettigt begrepp som kunde användas för att diskutera hur migrationens konsekvenser skulle hanteras. Samtidigt förefaller begreppets framgång i såväl allmänna som politiska diskussioner bero på dess vaghet. Enligt EU är integration i vart fall en dynamisk dubbelriktad process med ömsesidigt tillmötesgående mellan alla invandrare och invånare i medlemsstaterna. 6 Ett svar på hur begreppet definieras på global nivå kan sökas hos FN:s flyktingorgan UNHCR: Det finns ingen enighet om definitionen av invandrares integration i utvecklade länder och det finns ingen formell definition i internationell flyktinglagstiftning. [ ] En allmän förståelse av integration som processuell, individuell och dubbelriktad ligger till grund för många statliga och akademiska försök att definiera hur integration eller ett integrerat samhälle ser ut. 7 Hur har integrationsbegreppet använts i Sverige? När den första integrationsministern tillträdde 1996 innebar det en kursändring genom att invandrarpolitiken ersattes av integrationspolitik. Ett citat från 1999 och dåvarande integrationsministern Ulrica Messing får synliggöra hur integration definierats i svensk politik: Integration är ingen invandrarfråga. Det handlar inte bara om att lära sig det svenska språket och det svenska samhället. Integration är en rättvisefråga, en fråga om att ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter i samhället oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Integration handlar om att bekämpa den etniska diskrimineringen. Det handlar om att motverka och förebygga rasism och främlingsfientlighet. Det handlar om att bryta den sociala och etniska segregationen och utanförskapet. Och det handlar om att främja den etniska mångfaldens delaktighet i alla sektorer och på alla nivåer i vårt samhälle. 8 Integration handlar enligt denna definition om väldigt mycket. I nutida svensk integrationspolitik saknas en explicit begreppsdefinition. Integration lyfts fram som ett politiskt och samhälleligt mål. I regeringens budget för 2014 heter det att integrationen omfattar verksamhetsområden som rör 5 Margareta Popoola, Integration, en samtidsspegling: en översikt. Stockholm; Svenska kommunförbundet, En öppen fråga är huruvida integration ska uppfattas som mål eller medel. Som mål betecknar integration ett samhälleligt tillstånd präglat av ovanstående värden. Som medel betecknar integration snarast ett politiskt verktyg för att hantera konsekvenserna av invandring. Måhända kan integration vara såväl mål som medel, men det borde vara centralt att definitionerna av begreppet klargör vad om är vad. Se Charles Westin, Mångfald som vision och praktik. Norrköping: Integrationsverket, För referens, se nedan i kapitlet om EU och integrationen. 7 UNHCR, A New Beginning: Refugee Integration in Europe, 2013, s Citerat från Margareta Popoola, ibid., s 31. 4

5 allas lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund, nyanlända invandrares etablering i samhället, ersättning till kommunerna för flyktingmottagande, främjande av integration, urbant utvecklingsarbete samt svenskt medborgarskap. 9 Vad menas då med mainstreaming? I en rapport av Elisabeth Collett och Milica Petrovic från Migration Policy Institute i mars 2014 om integration och mainstreaming i Europa ges följande definition: Mainstreaming är bemödandet att nå människor med invandrarbakgrund genom sociala program och Insatser [policies] som också riktar sig till den allmänna befolkningen snarare än genom enbart särskilda insatser för invandrarintegration. 10 Mainstreaming är ett begrepp som lanserats främst från EU-håll och som är särskilt omhuldat i Sverige. På exempelvis EU:s websida för integration heter det om Sverige att integrationspolitiken är i huvudsak mainstreamad, det finns ingen särskild integrationsbudget. 11 Inom EU utformar visserligen varje land sin integrationspolitik men samtidigt försöker EU påverka politiken i de olika medlemsländerna och ett viktigt begrepp i sammanhanget är just mainstreaming. Begreppet är ganska nytt och lite omskrivet 12 och det förefaller råda viss oklarhet om vad det innebär 13 varför varje land tenderar att tolka det i linje med sina egna traditioner och intressen. Orsaker till att en politik för mainstreaming blivit mer aktuell i Europa på senare år är enligt Collett och Petrovic att befolkningarna blir alltmer heterogena, att antalet invandrare i andra och tredje generationen ökar, att frustrationen över tilltagande segregation ökar bland politiker och allmänhet och att staterna har tvingats strama åt sina finanser. 14 Mainstreaming erbjuder enligt de båda författarna såväl fördelar som nackdelar. Följande fördelar anges: Om åtgärderna är inbäddade i alla myndigheter blir de mindre sårbara vid negativa debatter eller budgetnedskärningar. Åtgärderna inriktas mer på behov än på människors bakgrund. Man undviker långsiktig segregering och stigmatisering av invandrargrupper. Dessutom blir den offentliga servicen generellt bättre om den anpassas till ett mångfaldigt samhälle. Nackdelar är att det inte alltid står klart vilken myndighet som ansvarar för vilka åtgärder, att myndigheter får en ursäkt för att inte ta ansvar för integrationsfrågorna och svårigheten att belägga att politiken verkligen gynnar invandrarna. 15 Riktade åtgärder är ett begrepp som knappast behöver någon längre förklaring. Det handlar om åtgärder riktade till en viss grupp av människor med specifika behov. Alternativt kan man tala om positiv särbehandling. Likabehandling är däremot ett komplicerat begrepp som kan spänna från att behandla människor som om de vore lika till att behandla dem olika för att de ska få en chans att komma på lika fot. Vi ska 9 Proposition 2013/14: 1, Utgiftsområde 13, Integration och jämställdhet, s 13 ( ). 10 Elisabeth Collett & Milica Petrovic, The Future of Immigrant Integration in Europe: Mainstreaming Approaches for Inclusion. Bryssel: Migration Policy Institute Europe, s ( ). 12 Collett och Petrovic konstaterar (s 4) att det finns lite skrivet om ämnet, såväl akademiskt som policyinriktat. 13 En sökning på mainstreaming i den svenska nationella katalogen LIBRIS gav 762 träffar och kombinationen mainstreaming och integration gav 169 träffar. Begreppet är emellertid i första hand förknippat med gender- och utbildningsfrågor. En sökning på mainstreaming och gender gav 317 träffar, mainstreaming och education 283 träffar medan mainstreaming och migration gav blott 5 träffar. 14 Collett & Petrovic, ss Ibid., ss

6 för ögonblicket inte uppehålla oss närmare vid detta begrepp utan kommer att illustrera dess komplexitet i när vi avslutningsvis diskuterar de olika begreppen i svensk kontext. Syfte och disposition Syftet med denna rapport är att ge en kort översikt av integrationspolitiken i några länder med uppmärksamhet riktad mot begreppen integration, mainstreaming, likabehandling och riktade åtgärder. Hur tolkas och kombineras dessa begrepp i olika länder? Finns det något för Sverige att lära av hur dessa begrepp används i andra kontexter? Det material som kommer till användning består främst av dokument som finns tillgängliga på internet. Gången i rapporten är följande: Vi börjar med att ange i de grundläggande skälen till att de olika nyckelbegreppen kan tolkas och kombineras olika i olika nationella kontexter. Vi siktar in oss på fyra EU-länder utöver Sverige, nämligen Frankrike, Portugal, Storbritannien och Tyskland, och tre transoceana länder, Australien, Kanada och USA. I nästa steg redogör vi för hur man på EU-nivå förhåller sig till begreppen. Därefter undersöker vi hur integrationspolitiken och integrationsutfallet i de åtta länderna kan rangordnas. Vi redogör översiktligt för hur integrationspolitiken har utvecklats i de olika länderna. Avslutningsvis återvänder vi till Sverige och anlägger några synpunkter på den svenska integrationspolitiken utifrån de intryck som utflykterna till EU-dokument och andra länder har avsatt. 6

7 2. NATIONELLA KONTEXTER Hur integrationspolitiken och den faktiska integrationen tar sig uttryck i olika nationella kontexter kan grovt och enkelt uttryckt sägas bero på dels en nations historia och institutioner, på dess modell, dels den invandrade befolkningen (som i sin tur till stor del beror på migrationspolitiken vilken vi dock avstår från att gå närmare in på). 16 Nationella modeller Under detta paraply ryms hela den nationella institutionella karaktären ekonomi, sociala förhållanden, politik, kultur. Ur integrationsperspektiv är särskilt arbetsmarknadsstruktur, utbildningsystem, välfärdssystem, bostadsmarknad och den allmänna opinionen viktiga element. Att dissekera ett samhälle från topp till tå vid en viss tidpunkt är en herkulisk men ändå föga meningsfull uppgift som säger ungefär lika mycket om samhället som en dissektion av ett lik säger om en människas liv. Samhällen är spårbundna, formade av otaliga historiska vägval utifrån vissa grundläggande förutsättningar som klimat, geopolitiskt läge, befolkning med mera. Det enklaste sättet att fånga denna komplexitet brukar vara att resonera om nationella modeller. Man brukar exempelvis tala om det svenska folkhemmet, amerikansk exceptionalism, tysk Sonderweg osv. Den mest kända typologin vad gäller välfärdsstatliga modeller är Esping Andersens tre välfärdsregimer: 17 I den liberala välfärdsstaten är de sociala förmånerna mindre generösa och i mindre utsträckning av generell karaktär; här kan man alltså förvänta sig mer av riktade åtgärder. Typexempel är USA, Kanada och Australien. I den konservativa/korporatistiska välfärdsstaten är förmånerna generösa och generella men mindre inriktade på att skapa jämlikhet och sätter familjen i centrum. Typexempel är Tyskland och Frankrike. I den socialdemokratiska välfärdstaten är förmånerna generösa och generella och inriktade på att skapa jämlikhet. Typexempel är de nordiska länderna och inte minst Sverige. Man kan förstås ifrågasätta vissa inslag i denna typologi. Så t ex emanerar ju stridsropet jämlikhet från Frankrike. Sex av våra länder faller i vart fall in under Esping-Andersens välfärdsregimer. Hur är det med de övriga två? Portugal tillhör rimligen den konservativa/korporativa kategorin, Storbritannien torde närmast vara ett gränsfall mellan de socialdemokratiska och liberala modellerna som lutar åt det senare hållet. Enligt Esping-Andersen är den marknadsliberala modellen till skillnad från de båda andra besatt av marknadseffektivitet och kommodifiering. 18 Kommodifiering betyder att man förväntar sig att människor ska försörja sig genom eget arbete och dekommodifiering alltså att människor inte ska vara alltför beroende av arbetsmarknaden för sin försörjning. Samtidigt är den socialdemokratiska 16 Denna indelning är så enkel att den knappast behöver motiveras men för den som kräver en mer auktoritativ motivering kan vi hänvisa till EU-rapporten Using EU Indicators of Immigrant Integration från 2013 som i kapitel 2 anger tre typer av faktorer som påverkar integrationsutfallet i olika länder: Migrant population, General policies and context och Migration and integration policies. 17 Gösta Esping-Andersen, The Three Worlds of Welfare Capitalism. Princeton, NJ: Princeton University Press 1993, ss Ibid., s 27. 7

8 modellen beroende av full sysselsättning för att upprätthålla de sociala förmånerna, vilket är något av en paradox. Människor måste vara aktiva på arbetsmarknaden för att välfärdsstaten ska ha råd att befria dem från tvånget att vara aktiva på arbetsmarknaden. I Henrik Berggrens och Lars Trägårdhs Är svensken människa? finns en något annorlunda analys de amerikanska, tyska och svenska modellerna: 19 Den amerikanska modellen består i att individen är relativt oberoende av staten men mera beroende av andra, icke-statliga kollektiva former: familj, religiösa samfund, välgörenhetsinrättningar och andra mer eller mindre organiserade grupper i samhället. Den tyska modellen bygger på att [s]taten skyddar och understödjer familjen samt andra institutioner i civilsamhället i syfte att dessa i sin tur ska kunna sörja för individernas välfärd. Den svenska modellen bygger på en allians mellan stat och individ som på ett enastående sätt förlöst individen från ett beroende av familjen och civilsamhällelig välgörenhet och med jämlikhetsprincipen i förgrunden. Berggren och Trägårdh sammanfattar sitt resonemang i en enkel men talande triangelmodell där den avgörande relationen i USA är mellan familj och individ, i Tyskland mellan stat och familj och i Sverige mellan stat och individ. 20 En allmän slutsats så långt vad gäller nyckelbegreppen är denna: I ett land som USA är balansen mellan mainstreaming och riktade åtgärder relativt lätt att åstadkomma därför att statens ambitioner inte är så stora, de sociala programmen mindre generella och jämlikhetstanken i huvudsak inriktad på lika möjligheter. I ett land som Sverige, där statens ambition är att följa medborgaren från vaggan till graven invandraren från gränsen till graven samtidigt som programmen är generella och jämlikhetssträvan inriktad på lika resultat blir balansen svårare att åstadkomma. Ett mått på den offentliga välfärdspolitikens omfattning i de nio länderna ges i tabell 1 av vilken det inte oväntat framgår att de konservativa/korporativa och socialdemokratiska länderna har en mer ambitiös offentlig socialpolitik än de liberala och att Storbritannien ligger emellan dessa modeller. Tabell 1: Offentliga sociala utgifter/bnp (%) i nio länder 2012 Frankrike 32,5 Sverige 28,1 Tyskland 25,9 Portugal 25,0 Storbritannien 23,9 USA 19,7 Australien 18,8 Kanada 18,1 Källa: OECD:s länderprofiler (www.oecd.org) 19 Henrik Berggren & Lars Trägårdh, Är svensken människa? Gemenskap och oberoende I det moderna Sverige. Stockholm: Norstedts, 2006, ss 39-41, Ibid., s 70. 8

9 Invandrarbefolkningar Invandrarbefolkningarna har mycket olika historia, storlek och sammansättning i olika länder. Människor har kommit från olika länder vid olika tidpunkter och av olika skäl, som flyktingar, anhöriga, arbetskraftsinvandrare, studenter. De har varierande karakteristika av demografiskt (ålder, kön, familjestatus), socioekonomiskt (utbildning, yrkeserfarenhet) och sociokulturellt (språk, religion m m) slag. Hur den invandrade befolkningen i ett land ser ut är emellertid knappast en slump. Det är till stor del en avspegling av migrationspolitiken som i sin tur till stor del bestäms av den nationella spårbundenheten. Andelen utlandsfödda i de åtta länderna framgår av tabell 2. Tabell 2: Andel utlandsfödda (%) 2011 Australien 26,7 Kanada 20,1 Sverige 15,1 Tyskland 13,1 USA 13,0 Storbritannien 12,0 Frankrike 11,6 Portugal 8,3 Källa: OECD International Migration Outlook 2013, country notes Andelen födda utanför EU är högst i Sverige (närmare 9 procent), ligger ungefär på samma nivå i Storbritannien, Tyskland och Frankrike (mellan 7 och 8 procent) och lägst i Portugal (knappa 6 procent). 21 Från vilka länder kommer invandrarna? Tabell 3 redovisar de fem största ursprungsländerna åren Tabell 3: De fem största ursprungsländerna Australien Frankrike Kanada Portugal Storbritannien Sverige Tyskland USA Nya Zeeland, Storbritannien, Kina, Indien, Sydafrika Algeriet, Marocko, Tunisien, Turkiet, Kamerun Kina, Indien, Filippinerna, Pakistan, USA Brasilien, Kap Verde, Rumänien, Guinea-Bissau, Storbritannien Indien, Polen, Kina, Australien, Pakistan Irak, Polen, Danmark, Somalia, Finland Polen, Turkiet, Rumänien, Ryssland. Italien Mexico, Kina, Indien, Filippinerna, Dominikanska Republiken Källa: OECD International Migration Outlook 2013, country notes 21 Eurostat, Migrants in Europe: A Statistical portrait of the first and second generation, 2011, tabell 1.1. Siffrorna i rapporten är från

10 Av stor betydelse för integrationspolitiken och den faktiska integrationen är förstås vilka skäl de invandrare har som söker sig till olika destinationer. Tabell 4 ger en ögonblicksbild från Storbritannien har störst andel arbetskraftsinvandrare, Sverige och USA minst. Familjeinvandringen är störst i USA och Kanada och minst i Tyskland. Sverige toppar den humanitära kolumnen strax före USA och Kanada medan Portugal intar en oomstridd jumboplats. Tyskland och Sverige har störst andel invandrare som rör sig fritt inom EU eller Norden. Utöver dessa kategorier finns förstås ett inflöde av temporära migranter som studenter, säsongsarbetare och andra tillfälliga arbetare. Tabell 4: Typ av invandring (%) 2011 Arbete Familj Humanitär Fri rörlighet Övrig Australien 25,6 51,1 6,4 15,7 1,1 Frankrike 11, ,1 33,7 10,0 Kanada 25,9 59,6 14,5 0 0 Portugal 19,7 38,8 0,2 32,7 8,6 Storbritannien 35,5 26,2 4,0 22,6 11,6 Sverige 6,6 37,7 17,6 38,0 0 Tyskland 9,0 18,6 3,8 67,9 0,7 USA 6,1 71,8 15,9 0 6,2 Källa: OECD International Migration Outlook 2013, country notes Tabell 5 ger en bild av mängden och sammansättningen av de asylsökande. Sverige tar i förhållande till sin folkmängd emot långt fler asylsökande än något av de andra länderna medan Portugal tar emot ytterst få. Tabell 5: Inflöde av asylsökande Antal i snitt Antal/milj inv 2011 Största ursprungsländer Australien Iran, Afghanistan, Kina Frankrike Ryssland, Kongo, Armenien Kanada Ungern, Kina, Colombia Portugal Guinea, Somalia, Nigeria Storbritannien Pakistan, Iran, Sri Lanka Sverige Afghanistan, Somalia, Serbien/Kosovo Tyskland Afghanistan, Serbien/Kosovo, Irak USA Kina, Mexico, El Salvador Källa: OECD International Migration Outlook 2013, tabell Utbildning och tid i landet är de viktigaste "integrationsvariablerna". Av de fem EU-länder som vi jämför var andelen lågutbildade år 2008 lägst i Storbritannien med ca 20 procent. I Sverige var 22 Se även UNHCR, Asylum Trends 2012: Levels and Trends in Industrialized Countries 2012, 2013, tabell 1 och

11 andelen ca 30 procent och därefter kom Tyskland, Frankrike och sist Portugal där hälften av de utlandsfödda var lågutbildade. Andelen högutbildade var högst i Sverige och Storbritannien och lägst i Tyskland. Andelen utlandsfödda som anlänt sen år 2000 var störst i Storbritannien (en tredjedel) och minst i Tyskland (en sjättedel). Storbritannien hade alltså minst andel lågutbildade men störst andel nyanlända. Portugal hade det i dessa avseenden sämsta utgångsläget med störst andel lågutbildade och näst störst andel nyanlända. 23 Sverige hade näst lägst andel lågutbildade och låg mitt i fältet när det gäller andelen nyanlända. Sverige bör alltså i dessa avseenden inte ha sämre förutsättningar att visa upp goda integrationsresultat än övriga länder. 23 Eurostat, Migrants in Europe, figur 1.5 och

12 3. EU OCH INTEGRATIONSPOLITIKEN Det finns också ambitioner att från övernationell nivå påverka migrations- och integrationspolitiken i de enskilda länderna. Vi vänder nu blicken mot EU. Elva principer Hösten 2004 enades Europeiska rådet om elva grundläggande principer (common basic principles, CBP) för integrationspolitiken i Europa: 24 Den första principen, som vi redan åkallat, definierar vad EU menar med integration: en dynamisk dubbelriktad process med ömsesidigt tillmötesgående mellan alla invandrare och invånare i medlemsstaterna. Den sjätte principen handlar likabehandling: Invandrares tillträde till institutionerna samt till offentliga och privata varor och tjänster på samma grund som inhemska medborgare och utan diskriminering har grundläggande betydelse för en bättre integration. Den tionde principen talar om mainstreaming: 25 Att få med integrationspolitiken och åtgärderna i alla relevanta politikområden och myndighetsnivåer och offentliga tjänster är en viktig faktor vid utformningen och genomförandet av den allmänna politiken. I de resonemang som åtföljde principerna när de lanserades talades det om såväl mainstreaming som riktade åtgärder: Det gäller att säkerställa ett mainstream-övervägande vid formulering och implementering av politik samtidigt som särskilt riktade åtgärder för att integrera invandrare utvecklas. 26 Detta princippaket har beskrivits som en balansakt mellan EU-institutionernas och medlemsstaternas intressen. Medlemsstaternas förhållningssätt vilka principer man vill implementera eller inte implementera har beskrivits i termer av à la carte. 27 I det så kallade Stockholmsprogrammet, som presenterades under det svenska EU-ordförandeskapet 2009, identifierades några kärnindikationer på integration: sysselsättning, utbildning, social inkludering och aktivt medborgarskap. Ett meddelande År 2011 avlät EU-kommissionen ett meddelande med syfte att peka ut inriktningen för medlemsstaternas integrationsarbete, vilket kommenterades av integrationsminister Erik Ullenhag med följande ord: Även om integration främst är en fråga för respektive medlemsstat att hantera på 24 Europeiska kommissionen, Handbok om integration för politiska beslutsfattare och praktiskt verksamma på området, tredje utgåvan. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2010, s 160. För engelska originaltexter, se antingen den engelskspråkiga upplagan av handboken eller European Web Site on Integration. 25 I engelsk tappning börjar texten så här: Mainstreaming integration policies and measures in all relevant policy portfolios and levels [ ]. 26 Council of the European Union, Press Release 2618th Meeting, Bryssel, 2004, ss 15, 19, Suzanne Mulcahy, Europe s Migrant Policies: Illusions of Integration. Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2011, ss

13 lokal nivå så delar vi gemensamma utmaningar. Att samarbeta och utbyta kunskap och erfarenheter inom Europa är viktigt för en framgångsrik integration. 28 Kommissionens meddelande kan tas som en relativt aktuell vink om i vilken riktning EU vill dirigera sina medlemmar. I meddelandet heter det att länderna måste använda sig av många olika angreppssätt beroende på de olika utmaningar som olika typer av migranter står inför. Europa behöver en positiv hållning till mångfald och starka garantier för grundläggande rättigheter och likabehandling, vilken bygger på ömsesidig respekt för olika kulturer och traditioner. Riktade åtgärder till särskilt utsatta migrantgrupper behövs också. Och vidare: 29 - Integration är en dynamisk, långsiktig process som kräver åtgärder av en lång rad aktörer på olika politikområden och på olika nivåer. - Integration är en ständig utvecklingsprocess som kräver noggrann övervakning, ständiga ansträngningar, innovativa angrepssätt och djärva idéer. - Integration är en process som börjar på marken och integrationspolitik bör utvecklas utifrån ett genuint underifrånperspektiv, i nära anslutning till den lokala nivån. I sina rekommendationer 30 slår kommissionen fast att medlemsstaterna bland annat bör garantera - särskild uppmärksamhet åt utsatta migrantgrupper; - åtgärder för att implementera likabehandlingsprincipen; - integrationsstrategier som engagerar alla lokala och regionala intressenter med bottom upperspektiv. EU:s ekonomiska stöd till integrationsåtgärder ska enligt meddelandet ha ett lokalt, mera åtgärdsinriktat perspektiv, till stöd för konsekventa strategier särskilt utformade för att främja integration på lokal nivå. Dessa strategier bör i huvudsak implementeras av lokala eller regionala myndigheter och icke-statliga aktörer. 31 Enligt EU-kommissionen är alltså integration en långsiktig process som kräver många och nya arbetssätt, som bör utvecklas underifrån, som bör bygga på likabehandling men samtidigt kräver riktade åtgärder till särskilt utsatta grupper. Frågor som inställer sig är hur balansen mellan likabehandling och riktade åtgärder ska se ut och hur ständigt nya angrepssätt på lokal och regional nivå ska koordineras med regler för grundläggande likabehandling som rimligtvis måste utformas på central nivå. Svar på dessa frågor och framför allt på frågan hur mainstreaming ska uppfattas kan vi måhända utvinna ur den mer resonerande framställning som finns i EU-kommissionens integrationshandbok. Handboken Första kapitlet i EU-kommissionens Handbok om integration för politiska beslutsfattare och praktiskt verksamma på området från 2007 har i sin engelskspråkiga version den ur vårt perspektiv lockande 28 Ullenhag välkomnar Kommissionens integrationsmeddelande, Pressmeddelande från Arbetsmarknadsdepartementet 20 juli European Commission, European Agenda for the Integration of Third-Country Nationals, 2011, ss Ibid., ss Ibid., s 9. 13

14 rubriken Mainstreaming immigrant integration (vilket på svenska översatts till att få med ett integrationsperspektiv ). Kapitlet håller vad det lovar och kommer därför att refereras ganska utförligt. Med mainstreaming menar man följande: 32 - Ett integrationsperspektiv bör införlivas i all politik på alla nivåer och i alla skeden av de aktörer som deltar i det politiska beslutsfattandet. - Organisationer som tillgodoser behoven i samhället som helhet bör säkerställa lika tillträde till sina program och tjänster för alla medlemmar av en allt mer mångkulturell befolkning. - Ibland kan allmänna åtgärder anpassas för att tillgodose invandrares behov, ibland krävs riktade åtgärder av tillfälligt eller permanent slag. Organisationerna kan lära sig att göra en avvägning mellan dessa åtgärder, helst i samråd med berörda aktörer, inbegripet invandrarna. Mainstreaming innebär enligt handboken anpassning av politik som har olika inverkan på människor, på ett sådant sätt att ojämlikheter och underrepresentation åtgärdas. Det är med andra ord ett verktyg för att främja jämlikhet. Ett längre citat är befogat: Politiska beslutsfattare, tjänsteleverantörer och icke-statliga organisationer inom en mängd olika områden måste kritiskt betrakta sin verksamhet. I vilken mån erkänner, beaktar och planerar man för invandrarnas särskilda behov och situationer inom ramen för olika program? Kan processer och strukturer anpassas för att på jämlik grund förbättra tillgången för invandrarna? Genom allmänna program kan integrationen av invandrare främjas som en del av den verksamhet som riktar sig mot samhället som helhet. Samtidigt finns det särskilda behov som kräver ytterligare och riktade åtgärder. I detta kapitel diskuteras dynamiken i integrationsarbetet och den ständiga avvägningen mellan allmänna och riktade åtgärder. I idealfallet kompletterar dessa åtgärder varandra och samverkar till att skapa en miljö som ökar tillgängligheten för invandrarna och gör dem mer delaktiga 33 Hur ska leverantörerna av de allmänna programmen upptäcka att det finns nya behov och förstå att anpassa programmen därefter? Här kommer de riktade åtgärderna in i bilden: Förekomsten av riktade tjänster, som ofta tillhandahålls av icke-statliga organisationer och självhjälpsorganisationer för invandrare och flyktingar, är en av de tydligaste indikatorerna på att behoven inte är tillgodosedda. Riktade tjänster anpassas efter de särskilda omständigheterna i till och med små grupper. Åtgärder vidtas snabbt när behov uppkommer och genomförs på ett flexibelt sätt. När de konventionella tjänsteleverantörerna väl har blivit medvetna om tjänsternas brister är utmaningen att finna en bra avvägning mellan riktade tjänster och allmänna tjänster. En tydlig roll- och uppgiftsfördelning kan göra det möjligt att undvika överlappning av tjänster och bristande samordning Europeiska kommissionen, Handbok om integration för politiska beslutsfattare och praktiskt verksamma på området. andra utgåvan. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2007, s 14. För engelska originaltexter, se den engelskspråkiga upplagan. 33 Ibid., s Ibid., s

15 Pudelns kärna ligger alltså i balansen mellan allmänna och riktade åtgärder. Här konstaterar handboken, föga förvånande, att särskilda program behövs på kort sikt och allmänna program på längre sikt. Men balansen handlar inte bara om tid utan också om antal: Bör en organisation göra avsevärda förändringar för att kunna ta emot en liten grupp invandrare eller flyktingar med mycket specifika behov (till exempel personer ur en språkgrupp som är mycket liten i värdlandet eller i lokalområdet)? Kanske riktade åtgärder kan utarbetas i stället. Dessa åtgärder kan i så fall utarbetas så att de till fullo tillgodoser gruppens behov, i stället för att man väljer en kompromiss som kanske är otillfredsställande. Om en förändring har stor betydelse för ett stort antal invandrare bör konventionella tjänsteleverantörer å andra sidan satsa allvarligt på att genomföra den. 35 Balansen handlar också om mainstream-organisationernas förmåga att utveckla interkulturell kompetens. Organisationerna måste bäras upp av goda kunskaper om brukarna : deras invandringshistoria, ålders- och könsprofil, språkbehov, kulturella och religiösa vanor samt eventuella hinder för tillträde till och/eller erfarenhet av tjänsterna. Vilka attityder finns hos personalen? "Kan de motiveras att lyssna på användarna, se över sina metoder och förbättra sin kompetens?" 36 Kapitlet om mainstreaming utmynnar i följande goda råd: Hur kan bryggor mellan organisationer byggas på ett sätt som gör det möjligt att tillhandahålla de bästa tjänsterna för användarna samtidigt som organisationerna behåller sin identitet? Riktad verksamhet som fokuserar på invandrare är en viktig källa till kunskap för de konventionella organisationerna. Politiska beslutsfattare bör aktivt försöka erhålla information från frivilligorganisationer och lokala organisationer som har direkt kontakt med särskilda grupper. [---] Oberoende av särskilda projekt kan icke-statliga organisationer, inbegripet invandrarföreningar, bli expertcentrum och använda sin kunskap om samhället för att tillhandahålla rådgivning och utbildning för konventionella tjänsteleverantörer eller offentliga myndigheter. [---] Enligt god praxis bör regeringarna erkänna de icke-statliga organisationernas olika roller som intresseorganisationer, leverantörer av tjänster såsom tolkning eller informationsförmedling och som partner som underlättar dialog. 37 På det hela taget ger EU-handboken en rik bild av sambanden mellan mainstreaming, likabehandling och riktade åtgärder. Den framhåller vikten av ständig navigering mellan generella och riktade åtgärder, betydelsen av kort och lång sikt (utan att spika några tidsgränser), av stora och små invandrargrupper, av mainstream-organisationers förmåga och vilja att lära sig om olika gruppers behov, av icke-statliga och invandrarorganisationers förmåga att upptäcka otillfredsställda behov och överföra kunskap till mainstream-organisationerna. Det säger sig självt, även om handboken inte trycker speciellt på just den punkten, att mångfalden av invandrargrupper är avgörande för mainstream-organisationernas förmåga att skaffa sig kunskap om målgrupperna. Det är en sak att bygga upp interkulturell kompetens i ett land med ett fåtal större invandrargrupper, en helt annan sak i ett land med många mindre grupper. Till sist kan vi konstatera att handboken talar om mainstreaming som ett verktyg för att främja jämlikhet, inte om någon schematisk likabehandling, som förutsätter att målet, jämlikhet, är uppnått. 35 bid., s Ibid., s Ibid., s

16 I EU-kommissionens ordbok finns en definition av likabehandling. Begreppet innebär att det inte ska förekomma någon direkt eller indirekt diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung. Med direkt diskriminering menas att en person behandlas mindre gynnsamt än en annan. Indirekt diskriminering förekommer när en till synes neutral bestämmelse, ett kriterium eller en praktik innebär en särskild nackdel för personer med ett rasmässigt eller etniskt ursprung jämfört med andra personer. 38 Denna definition väcker en del frågor. En neutral behandling kan alltså innebära diskriminering om person A inte kan tillgodogöra sig eller förstå den. Man kan då behöva ge person A extra information eller stöd, alltså positiv särbehandling. Detta till synes naturliga tillvägagångssätt innebär att A behandlas mer och inte mindre gynnsamt. Men vad händer när person B, som egentligen inte behöver positiv särbehandling, dyker upp på scenen och klagar över att inte ha fått samma behandling som A? Det enda rimliga svaret till B är att han/hon bör känna sig förfördelad lika lite som en person utan magsår bör känna sig förfördelad därför att en person med magsår har fått recept på Losec. 38 EU-kommissionen, Asylum and Migration Glossary 2.0: A tool for better comparability. Luxemburg: European Union, 2012, s

17 4. RANGORDNING AV LÄNDER Vi ska nu redovisa några rangordningar av integrationspolitiken i de länder som står i centrum för vårt intresse och dessutom rangordna det faktiska integrationsutfallet på ett nyckelområde arbetsmarknaden. Migrant Integration Policy Index Om man vill jämföra integrationspolitik i olika länder är Migrant Integration Policy Index (MIPEX) den naturliga startpunkten. 39 MIPEX rangordnar 31 länders integrationspolitik i en skala från 0 till 100 i rad avseenden: arbetsmarknad, familjeåterförening, utbildning, politiskt deltagande, uppehållstillstånd, medborgarskap och antidiskriminering. Det samlade indexet ger följande rangordning: Sverige (83) Portugal (79) Kanada (72) Australien (68) USA (62) Tyskland och Storbritannien (57) Frankrike (51) Problemet när man vill undersöka hur det förhåller sig med mainstreaming, likabehandling och riktade åtgärder är att dessa tre element vägs samman i betygssättningen av länderna. MIPEX lägger stor vikt vid att invandrare har samma rättigheter som infödda men också vid åtgärder som hjälper dem att utnyttja dessa rättigheter. Dessutom mäter MIPEX i huvudsak politikens innehåll, inte om politiken ger andra aktörer utrymme att göra något. Låt oss ta arbetsmarknadspolitiken som exempel. Sverige utgör föregångsexemplet med index 100. Sverige (100) Portugal (94) Kanada (81) Tyskland (77) USA (68) Australien (58) Storbritannien (55) Frankrike (49) Indexet består av fyra delindex: tillgänglighet, tillgång till allmänt stöd, riktat stöd och arbetares rättigheter. Sverige kammar förstås hem 4 x 100 poäng. USA:s serie är 100, 83, 25 och 63 vilket ger index 68. USA:s sämsta gren är alltså riktade åtgärder. Den som vet något om arbetsmarknadsinsatser i USA vet också att de ofta drivs av olika privata och ideella organisationer och när det gäller invandrare ofta av etniskt baserade jobbcenter. Detsamma gäller om de andra 39 ( ). 17

18 angloamerikanska länderna, Kanada, Australien och Storbritannien. Frågan är om dessa riktade åtgärder alls tas med i beräkningen. Antidiskrimineringspolitiken är ett annat intressant exempel eftersom den riktas mot negativ särbehandling. Här ligger Kanada, USA och Sverige i topp. Kanada och USA (89) Sverige (88) Storbritannien (86) Portugal (84) Australien (69) Frankrike (77) Tyskland (48) Ett delindex inom denna kategori har beteckningen jämlikhetspolitik. Det toppas av Kanada (94) före Sverige (89). USA (67) hamnar en bra bit ner och i bottenskiktet ligger Tyskland (17). I de verbala MIPEX-beskrivningarna av olika länder nämns mainstreaming sällan. Sverige utgör ett av de få fallen: [...] Sveriges mainstreaming-ansats tjänar till att ge bättre lika möjligheter i praktiken. Alla invånare har laglig rätt att slippa diskriminering, leva med sin familj och vara trygga i sitt boende och medborgarskap. Inom Sveriges samhällsmodell har varje individ också laglig rätt till stöd som tillgodoser deras specifika behov (t ex arbetsmarknadsintroduktion, orienteringsprogram, svenska språket och hemspråkskurser). Att redovisa och jämföra alla MIPEX-omdömen om de sju länderna skulle bli en alltför långrandig övning; materialet finns ju dessutom lätt tillgängligt på internet. Låt oss därför återigen välja två av de mest omdiskuterade områdena, arbetsmarknads- och antidiskrimineringspolitik. Vi börjar med arbetsmarknaden och avverkar länderna i rangordning. Om Sverige heter det att invandrare "kommer att finna den sällsynta kombinationen av ett land som är erfaret när det gäller invandring och öppet för deras ekonomiska potential". Enligt Portugals nationella integrationsplan från ska invandrare och infödda ha samma tillgång till jobb och invandrarna "kan se dessa mål i praktiken tack vare många riktade åtgärder". I Kanada har invandrarna "några av de bästa arbetsmarknadsmöjligheterna långt bättre än i Europa i allmänhet eller i USA". "Alla har samma arbetsvillkor och tillgång till socialförsäkringar." I Tyskland hjälper arbetsmarknadspolitiken inte helt invandrare med ursprung utanför EU att hitta jobb som matchar deras kvalifikationer, vilket leder till brain waste. Om USA heter det att "frivilliga och kommunitära organisationer till stor del bedriver integrationsarbetet". Legala invandrare har i huvudsak samma möjligheter som infödda på arbetsmarknaden men får ofta jobb som inte är i paritet med deras kvalifikationer eftersom en del delstater och professioner inte samarbetar om validering av utländska legitimationer. Australien kommenteras inte i MIPEX. Storbritannien "avskärmar inte delar av ekonomin för invandrare eller nekar dem tillgång till arbetsmarknadsåtgärder" men de får inte mycket stöd av riktade åtgärder och nekas tillgång till en stor del av socialförsäkringarna". Frankrike hamnar på jumboplats. Visserligen får arbetslösa invandrare från tredje land (dvs utanför EU) mycket 18

19 stöd men stora delar av arbetsmarknaden är stängd för dem: "De nekas laglig tillgång till fler jobb än i alla andra MIPEX-länder." När det gäller antidiskrimineringspolitik lyder omdömena så här: "Kanadas djupa jämlikhetsengagemang hjälper nyanlända och synliga minoriteter att uppnå lika möjligheter i praktiken". Och vidare: "Alla kanadensare tjänar på hur jämlikhet är mainstreamad över myndigheterna. I USA är "mekanismerna för att genomdriva lagen för potentiella offer för diskriminering de mest gynnsamma bland MIPEX-länderna". Sverige får beröm för sin antidiskrimineringslag från 2009, som ersatte flera lagar och ombudsmän med en. Storbritannien får ett omdöme liknande Kanadas - landet "har kraftfulla antidiskrimineringslagar och jämlikhetspolitik som hjälper nyanlända och etniska minoriteter att uppnå lika möjligheter i praktiken". Portugals lagar beskrivs som de mest kraftfulla i södra Europa men ändå som mindre effektiva än i de ledande länderna. Frankrike får kritik för att inte som andra MIPEX-länder ha skärpt sin lagstiftning och de tyska lagarna beskrivs som ineffektiva eftersom potentiella offer inte får tillräckligt stöd från myndigheterna. Låt oss innan vi lämnar MIPEX därhän redovisa några siffror om befolkningarnas inställning till frågor om invandrares tillgång till arbetsmarknaden och sociala rättigheter i några av de europeiska länderna. 40 På frågan om man ställer sig positiv till specifika åtgärder för att ge alla samma möjligheter på arbetsmarknaden är de portugisiska respondenterna mest generösa (75 procent), tätt följda av britterna (74 procent). Därefter följer svenskar och fransmän (68 procent) och tyskar (67 procent). På frågan om när invandrare ska ha samma sociala rättigheter som infödda utföll svaren som i tabell Tabellen är inte helt lättolkad men svenskarna framstår som mest och britterna som minst generösa. Tabell 6: Stöd för lika tillgång till sociala rättigheter (%) Vid ankomst Efter ett år När När sysselsatt medborgare Aldrig Sverige Portugal Frankrike Tyskland Storbritannien Multiculturalism Policy Index Låt oss innan vi förflyttar intresset från integrationspolitiska ingenjörskonster till en sida av integrationens verkliga ansikte kasta en sidoblick på ett annat index som konstruerats av Keith Banting och Will Kymlicka vid Queens University i Kanada: Multiculturalism Policy Index. Detta index försöker mäta och rangordna politiken i 21 västerländska demokratier och resultatet ser när det gäller invandrarminoriteter ut enligt följande: 40 Nedladdningsbar fil (Public perceptions data) på 41 Dessa siffror har MIPEX hämtat från European Social Survey

20 Tabell 7: Multicultural Policy Index 1980, 2000 och Australien Frankrike Kanada 5 7,5 7,5 Portugal 1 2 3,5 Storbritannien 2,5 5,5 5,5 Sverige Tyskland 0 2 2,5 USA Källa: ( ) På senare år har det förts en livlig diskussion, särskilt i Europa, om mångkulturalismens misslyckande. Diskussionen har eldats på av ledande politiker: Angela Merkel talade 2010 om att den mångkulturella politiken misslyckats kapitalt, David Cameron fyllde på med att politiken uppmuntrat människor från olika kulturer att leva skilda liv vid sidan om the mainstream, och Nicolas Sarkozy förklarade att mångkulturalism är ett misslyckat begrepp. 42 Talet om att mångkulturalismen är på väg att ersättas med en politik som i första hand ställer krav på invandrarna (civic integration) är enligt Banting och Kymlicka, som man kan förstå av tabell 7, överdrivet. Av våra åtta länder har tre (däribland Sverige) utvecklat sin politik i mer mångkulturell riktning på 2000-talet medan de övriga fem legat på samma nivå. 43 Emellertid har reaktionen mot mångkulturalismen på högsta politiska nivå manifesterat sig först 2010 och det tar som bekant tid innan nya prioriteringar slår igenom i politiken. Arbetsmarknadsutfall Hur ser då det faktiska integrationsresultatet ut? Här ska vi hålla oss till sysselsättning, det mest robusta måttet på ekonomisk integration se tabell 8. Det visar sig att Portugal ligger bäst till. I Portugal och USA har utlandsfödda högre sysselsättning än infödda. Sverige ligger i botten av ligan. Man ska dock ha i åtanke att sysselsättningen bland infödda ligger högt i Sverige jämfört med Portugal och USA vilket bidrar till att gapet blir extra stort i det svenska fallet. 42 Mulcahy, ibid., ss Se även Keith Banting & Will Kymlicka, Is there Really a Backlash Against Multiculturalism Policies? New Evidence from the Multiculturalism Policy Index, Queen s University,

21 Tabell 8: Sysselsättning infödda och utlandsfödda (15-64 år) 2010 Infödda (%) Utlandsfödda (%) Gap (%-enheter) Portugal 65,6 69,5 +3,9 USA 66,7 67,3 +0,6 Kanada 71,5 68,6-2,9 Storbritannien 70,3 66,1-4,2 Australien 72,4 67,9-4,5 Frankrike 63,9 57,8-6,9 Tyskland 71,2 63,8-7,4 Sverige 72,1 61,7-10,4 Källor: ( ) I tabell 9 är gapen i sysselsättning mellan den infödda befolkningen och invandrare som anlänt mellan 2000 och 2008 beräknade för de fem EU-länderna och för tre typer av invandrare: utlandsfödda i allmänhet, födda utanför EU och födda i länder med låg eller medelhög placering i FN:s Human Development Index (HDI). Dessa gap visar i vilken grad relativt nyanlända kan ta sig in på arbetsmarknaden. Återigen är Portugal i topp och Sverige i botten. Tabell 9: Gap i sysselsättning mellan infödda och invandrare (25-54 år) anlända efter 2000 i procentenheter Utlandsfödda Födda utom EU Länder med låg/medel HDI Portugal Tyskland Storbritannien Frankrike Sverige Källa: Eurostat, Migrants in Europe, 2011, tabell 1.12 Sysselsättningsgapens spegelbild bör rimligtvis synas i ländernas offentliga utgifter i form av å ena sidan jämförelsevis större sociala utgifter för utlandsfödda än för infödda men å andra sidan mindre av intjänade förmåner som pensioner. Det är också vad som kan utläsas i tabell 10. I de flesta länder är skillnaden mellan invandrares och inföddas användning av sociala förmåner inte särskilt stor. Sverige avviker som synes kraftigt från övriga länder när det gäller socialt stöd till invandrare. I Tyskland, där stödet enligt Esping-Andersen till stor del kanaliseras via familjerna, verkar invandrarna ha hamnat på efterkälken. 21

22 Tabell 10: Användning av sociala förmåner bland utlandsfödda relativt infödda i snitt Socialt stöd A-kassa Pension Familjstöd Bostadsbidrag Australien Frankrike 1,7 1,4 1,1 1,3 1,5 Kanada 1,2 1,0 1,0 1,2 Portugal 0,9 0,3 1,1 0,6 Storbritannien 1,3 1,1 0,7 1,1 1,4 Sverige 5,6 1,3 0,9 1,3 1,7 Tyskland 1,3 0,7 1,6 0,7 1,2 USA 1,6 1,1 0,7 1,3 0,9 Källa: OECD Migration Outlook 2013, tabell 3.6 Not: "Social assistance" har översatts till socialt stöd. 22

23 5. FAKTA OM LÄNDER Vi anlägger nu ett fågelperspektiv på integrationspolitiken i de länder som är i fokus för vårt intresse. Australien från mångkulturalism till nationell identitet 44 Under efterkrigstiden har integrationspolitiken i Australien genomgått tre faser: assimilation fram till mitten av 1960-talet (då britter till skillnad från invandrare från andra länder behandlades likadant som infödda), integration till mitten av 1970-talet (då invandrare från fler länder strömmade in i landet) och därefter mångkulturalism (när invandrarfrågorna genomsyrade det offentliga samtalet). På senare år har regeringen skiftat fokus från mångkulturalism mot vikten av att upprätthålla en gemensam nationell identitet. År 1989 introducerades en nationell agenda för ett mångkulturellt Australien med tre principer: rätten för invandrare att hålla fast vid sitt kulturella arv, social rättvisa och ekonomisk effektivitet. Tio år senare uppdaterades politiken med en ny agenda som betonade lika behandling och möjligheter samtidigt med frihet från diskriminering. År 2007 omvandlades det ansvariga departementet från Department of Immigration and Multicultural Affairs till Department of Immigration and Citizenship (DIAC) och mönstrade alltså ut ordet mångkultur ur sitt namn. Nu lades ökad vikt vid att främja en nationell identitet byggd på vissa grundläggande värderingar. Integrationspolitiken omfattar alla invandrare men åtgärderna har sedan 1990-talet i större utsträckning riktats till grupper med stora behov flyktingar och anhöriga under deras fem första år i landet. I raden av integrationsprogram märks bl a Integrated Humanitarian Settlement Strategy (IHSS) som syftar till att under sex månader hjälpa invandrare att få tillgång till mainstream-service, med möjlighet till förlängning när så behövs. Invandrare måste ha haft permanent uppehållstillstånd i två år innan de får tillgång till socialförsäkringar (arbetslöshet, sjukdom) men väntetiden gäller inte för flyktingar och andra med humanitära skäl. Invandrarnas behov tillgodoses av aktörer från den offentliga sektorn som Migration Institute of Australia (MIA) samt av icke-statliga organisationer som Migrant Resource Centers (MRC), som finns i olika regioner och hjälper invandrare med information om jobb och sociala förmåner, och Federation of Ethnic Communities Councils of Australia (FECCA), som representerar olika invandrargrupper. Integrationsbegreppet: I Australien har integration i princip ersatts av begreppet mångkulturalism. Orsaken är att integration i ett första skede var ett begrepp hämtat från den inhemska minoritetspolitiken. Senare kom integration snarast att beteckna en enhetlig kultur som alla invandrare (eventuellt) skulle bli del av. Den australiska mångkulturen präglas av idén om en ömsesidig politisk och civil kultur som inkluderar olika kulturer och identiteter. När begreppet integration används avser det ofta socio-ekonomisk integration, närmast delaktighet på arbetsmarknaden Om inget annat nämns är informationen hämtad från International Organization for Migration (IOM), Compendium of Migrant Integration Policies and Practices, 2009, ss David Smith, Janice Wykes, Sanuki Jayarajah & Taya Fabijanic, Citizenship in Australia. Department of Immigration and Citizenship,

Integration, mainstreaming, likabehandling och riktade åtgärder Fyra nyanser av grått i åtta länder BENNY CARLSON GABRIELA GALVAO TOBIAS SCHÖLIN

Integration, mainstreaming, likabehandling och riktade åtgärder Fyra nyanser av grått i åtta länder BENNY CARLSON GABRIELA GALVAO TOBIAS SCHÖLIN Integration, mainstreaming, likabehandling och riktade åtgärder Fyra nyanser av grått i åtta länder BENNY CARLSON GABRIELA GALVAO TOBIAS SCHÖLIN Syfte Kort översikt av integrationspolitiken i några länder

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Disposition Migrationen till Sverige Svensk integrationspolitik Internationell jämförelse Dagens integrationsutmaning In och utvandring från Sverige 1851-2015

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Program för Piteå kommuns integrationsarbete

Program för Piteå kommuns integrationsarbete Program för Piteå kommuns integrationsarbete Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Program för Piteå kommuns integrationsarbete Plan/Program 2012-02-20, 5 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120. Tabeller över Sveriges befolkning 2007 Befolkningsförändringar in- och utvandring In- och utvandring Under år 2007 invandrade 99 485 personer till Sverige. Det innebär att invandringen, som slog rekord

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Utanförskap. 29 september Anna Coyet. DG Sysselsättning, socialpolitik och inkludering

Utanförskap. 29 september Anna Coyet. DG Sysselsättning, socialpolitik och inkludering Utanförskap 29 september 2015 Anna Coyet DG Sysselsättning, socialpolitik och inkludering anna.coyet@ec.europa.eu Social inkludering i Europa 2020- strategin Långsiktig agenda med mål för sysselsättning

Läs mer

15312/16 sa/ab 1 DGD 1B

15312/16 sa/ab 1 DGD 1B Europeiska unionens råd Bryssel den 9 december 2016 (OR. en) 15312/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 9 december 2016 till: Delegationerna MIGR 214 EDUC 419 JEUN 107 SPORT 87 CULT

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Integrationsstrategi 2020

Integrationsstrategi 2020 Integrationsstrategi 2020 Strategi för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning Antagen av Kommunstyrelsen 20160510 Innehåll Inledning... 3 Östersund behöver integration...... 3 Varför

Läs mer

13640/15 anb/ub 1 DG E - 1C

13640/15 anb/ub 1 DG E - 1C Europeiska unionens råd Bryssel den 5 november 2015 (OR. en) 13640/15 NOT från: till: Rådets generalsekretariat JEUN 98 EDUC 287 CULT 75 SPORT 53 SOC 635 MIGR 59 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Perspektivmeldingen 2017

Perspektivmeldingen 2017 Perspektivmeldingen 217 Flyktingsituationen i Sverige - konsekvenser och utmaningar 7 juni, 216 John Hassler Flyktingkrisen En av de största utmaningarna för Sverige och Europa på många år. Mina kommentarer:

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund Folkmängd i Skellefteå - efter utländsk bakgrund Beskrivning av statistiken - Bild 1 Födelseland Födelseland anger det land där personen är född. Födelselandets benämning hänförs till förhållandena vid

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig Sida 2005-04-21 1 (5) Bilaga 1 Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig VÄLSTÅND Halvtidsöversynen av samt genomförandet av Lissabonstrategin. Initiativ/förslag: etablerandet av ett

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Trends in International Migration: SOPEMI - 2004 Edition. Tendenser inom gränsöverskridande migration: SOPEMI 2004 års upplaga ALLMÄN INTRODUKTION

Trends in International Migration: SOPEMI - 2004 Edition. Tendenser inom gränsöverskridande migration: SOPEMI 2004 års upplaga ALLMÄN INTRODUKTION Trends in International Migration: SOPEMI - 2004 Edition Summary in Swedish Tendenser inom gränsöverskridande migration: SOPEMI 2004 års upplaga Översikt på svenska ALLMÄN INTRODUKTION Av John P. Martin

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Demografisk översikt över de 32 största invandrargrupperna i de 24 största kommunerna den 31 december 2007

Demografisk översikt över de 32 största invandrargrupperna i de 24 största kommunerna den 31 december 2007 Demografisk översikt över de 32 största invandrargrupperna i de 24 största kommunerna den 31 december 2007 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2009 Följande rapport utgörs av en demografisk översikt

Läs mer

RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER!

RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! Dokumenten Självbeskrivning av organisation och Rapporteringsmall har tagits fram av PICUM med stöd av två sociologer och dess

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

Integrationspolitiskt program

Integrationspolitiskt program Integrationspolitiskt program Alla som bor och verkar i Eksjö kommun ska känna en delaktighet i, och solidaritet med det svenska samhället och dess grundläggande värderingar Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

STRATEGI FÖR INTEGRATION I GISLAVEDS KOMMUN

STRATEGI FÖR INTEGRATION I GISLAVEDS KOMMUN STRATEGI FÖR INTEGRATION I GISLAVEDS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 23 oktober 2014 16 FÖRORD Integration kan ses utifrån många områden och alla har sin egen uppfattning om vad integration är.

Läs mer

Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram

Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram Lika rätt ett Sverige för alla integrationsprogram Vi är alla olika men har lika värde och rätt 3 En lagstiftning 5 Sveriges officiella inställning till mångfald och integration 6 Lika värde lika rätt

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Migrationen en överblick Umeå den 18 januari 2017 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Olika typer av migration Arbete (anställning, starta företag) Studier Familjeskäl

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 19 september 2001 PE 305.713/1-21 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Mauro Nobilia (PE 305.713) KOMMISSIONENS MEDDELANDE

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen

Läs mer

Solna stad. Integrationspolicy. utbildning arbete integration

Solna stad. Integrationspolicy. utbildning arbete integration Solna stad Integrationspolicy utbildning arbete integration 2 (5) Inledning övergripande utgångspunkt Integration bygger på jämlikhet, samförstånd och respekt mellan människor av olika etniska och kulturella

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014

Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014 Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter juni2014 Ingrid Burman, presentation Ordförande Handikappförbunden 37 förbund Ca 400 000 individer Olika funktionsnedsättningar Intressepolitisk

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

REMISSVERSION. Integrationsstrategi Tusen års historia. Tusen möjligheter framåt. INTEGRATIONSSTRATEGI

REMISSVERSION. Integrationsstrategi Tusen års historia. Tusen möjligheter framåt. INTEGRATIONSSTRATEGI REMISSVERSION Integrationsstrategi 2017-2020 Tusen års historia. Tusen möjligheter framåt. INTEGRATIONSSTRATEGI 2017-2020 1 Syfte med och bakgrund till strategin Skara kommun har tagit fram en integrationsstrategi

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 25.5.2012 2011/0366(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor RÄTTSLIGA I HELA EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA 2014-2020 Rättsliga frågor EU-STÖD TILL ETT EUROPEISKT OMRÅDE FÖR RÄTTSLIGA Samarbete kring civil- och straffrättsliga frågor är nödvändigt för att kunna

Läs mer

Handlingslinjer för verksamhetsplan 2009

Handlingslinjer för verksamhetsplan 2009 Integrationsfonden Handlingslinjer för verksamhetsplan 2009 HANDLINGSLINJE A1 HANDLINGSLINJE A2 HANDLINGSLINJE B3 HANDLINGSLINJE B4 HANDLINGSLINJE C5 HANDLINGSLINJE C6 Stödjande av tredjelandsmedborgare

Läs mer

Vad är integration? - Termer om invandring och integrationsarbete. Emine Ehrström Regionalkoordinator Finland mitt hem projektet (ESF)

Vad är integration? - Termer om invandring och integrationsarbete. Emine Ehrström Regionalkoordinator Finland mitt hem projektet (ESF) Vad är integration? - Termer om invandring och integrationsarbete Emine Ehrström Regionalkoordinator Finland mitt hem projektet (ESF) Utbildning i invandrar- och integrationsarbete för anställda inom den

Läs mer

Juni Leif Andersson verksamhetsexpert

Juni Leif Andersson verksamhetsexpert Juni 2015 Leif Andersson verksamhetsexpert leif.andersson@migrationsverket.se 0703 04 68 53 Migrationsverkets uppdrag verka för en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten underlätta

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling

Läs mer

Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun

Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: SN/2015:242 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: skriv

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan 28 April 2011 handlingar separat bilaga Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Reviderad den: xxxxx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Vård- och omsorgsberedningens presidiekonferens Västmanland

Vård- och omsorgsberedningens presidiekonferens Västmanland Vård- och omsorgsberedningens presidiekonferens Västmanland Hallstahammar 2016-05-25 Situationen i EU och Sverige EU 2015-1 255 600 personer sökte asyl, 360 000 från Syrien (626 000 personer sökte asyl

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Delegationen för migrationsstudier Joakim Palme, Ordförande

Delegationen för migrationsstudier Joakim Palme, Ordförande Delegationen för migrationsstudier Joakim Palme, Ordförande Hur bra eller dåliga är vi egentligen på integration i Sverige? Del 2 Integrationscentrum, Göteborgs Stad, i samarbete med Göteborgsregionens

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Utrikes födda i Linköping

Utrikes födda i Linköping Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo Utrikes födda i Linköpings kommun 2006:09 Antalet utrikes födda i Linköpings kommun har kontinuerligt ökat och uppgick år 2005 till 10,2 procent

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen) Kommenterad dagordning Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) Utbildningsdepartementet 2017-02-06 Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 17 februari 2017 Kommenterad dagordning

Läs mer

Kommittéprotokoll. Område 9. Partistämman Öppenhet mot omvärlden migration, asyl, integration 5. Datum: LEDAMÖTER: Ordförande

Kommittéprotokoll. Område 9. Partistämman Öppenhet mot omvärlden migration, asyl, integration 5. Datum: LEDAMÖTER: Ordförande OMRÅDE: Kommittéprotokoll Partistämman 2009 Område 9 SIDANTAL: Öppenhet mot omvärlden migration, asyl, integration 5 LEDAMÖTER: Datum: 2009-05-08 Ordförande Partistyrelsen Riksdagsledamot Regeringskansliet

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 137/14 2014-10-08 Kf 39 1 Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun Riktlinjer för introduktion av nya medborgare INNEHÅLLSFÖRETCKNING

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården Promemoria 2009 03 27 S2009/2697/HS Socialdepartementet Enheten för hälso- och sjukvård Kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Samråd om Grönboken Den europeiska arbetskraften inom

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Andelen sysselsatta av hela befolkningen större bland flera medborgarskapsgrupper än bland finländare

Andelen sysselsatta av hela befolkningen större bland flera medborgarskapsgrupper än bland finländare Befolkning 2010 Sysselsättning 2008 Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning Andelen sysselsatta av hela befolkningen större bland flera medborgarskapsgrupper än bland finländare Sett efter medborgarskap

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet

Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet Delaktighet i ett mångkulturellt Norden arbetsseminarium om utbildningspolicy Den 1 december 2011, Vasa i Finland Professor Pirjo Lahdenperä

Läs mer

INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018

INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018 Laxå 9 februari 2015 Antagen av KS: 2015-03-03 41 INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018 Bakgrund Laxå kommun tar idag emot relativt många flyktingar och nya svenskar som vill bosätta sig i Laxå. Det innebär

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer