Elevhälsoplan Segerstaskolan 2016

Transkript

1 Elevhälsoplan Segerstaskolan 2016 Postadress: Knivsta kommun, Segerstaskolan KNIVSTA Besöksadress: Vårsångsvägen 7 Telefon:

2 Innehåll Sammanfattning sid. 3 Styrdokument sid. 3 Inledning sid. 4 Mål sid. 4 Faktorer som innebär att elev ska uppmärksammas sid. 4 Särskilt stöd sid. 5 Processgång vid elevhälsoärende sid. 5 Arbetslaget sid. 6 Skolans organisation sid. 6 Elevhälsoteamet sid. 7 Elevhälsoteamets organisation och arbete sid. 8 Elevhälsoteamets professioner sid. 8 Rutiner sid. 12 Utvärdering sid. 12 Kontaktuppgifter EHT sid. 12 Bilagor sid. 13 2

3 Sammanfattning Elevhälsan ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Enligt skollagen (2010:800 2 Kap) är elevhälsan en verksamhet i skolan som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Syftet med den lokala elevhälsoplanen är att utgöra en samsyn för elevhälsan samt vara ett stöd i hur elevhälsoarbetet fungerar på Segerstaskolan. Elevhälsans uppdrag enligt skollagen är att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål erbjuda förebyggande och hälsofrämjande insatser bevaka att skolan bidrar till att skapa goda och trygga uppväxtvillkor erbjuda varje elev i grundskolan och i grundsärskolan minst tre hälsobesök innefattande allmänna hälsoundersökningar samt minst ett hälsobesök i gymnasie- och gymnasiesärskolan eleverna vid behov kan anlita elevhälsans medicinska del för enklare sjukvårdsinsatser Elever som lär sig, mår bra Elever som mår bra, lär sig 3

4 Inledning Alla vuxna som arbetar i skolan har ett gemensamt ansvar för att skapa en trygg och lustfylld lärandemiljö för alla elever. För att lyckas i det arbetet krävs en god samverkan mellan all personal och ett nära samarbete med eleverna och deras vårdnadshavare. Vi vill verka för en skola som utgår från att elever är olika, en skola som ser varje elev och dess möjligheter och därmed förebygger att hinder för lärande uppstår. En god lärandemiljö och elevhälsa präglas av goda relationer mellan elever och vuxna. Viktiga byggstenar i detta arbete är elevernas delaktighet och möjligheter till inflytande så att de kan påverka sin situation. Mål Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärandemiljö som möjligt för eleven. Med detta menas elevers rätt till en fysisk och psykosocial arbetsmiljö som skapar studiero och ger individen möjlighet till en optimal utveckling. Utgångspunkter och fokus eleven i centrum den lärande miljön Hatties forskning om de viktigaste faktorerna för elevernas lärande; pedagogens förmåga att skapa relationer till eleven, betydelsen av feed-back både till vuxna och elever, tydliga mål och förväntningar tidigt uppmärksamma elever Knivsta kommuns Barn- och elevhälsoplan ett tvärprofessionellt teamarbete skollagen och Lgr-11 Faktorer som innebär att en elev ska uppmärksammas når inte kunskapskraven utanförskap/ drar sig undan vantrivsel frånvaro tal- och språksvårigheter eller har inte knäckt läskoden under årskurs 1 utåtagerande svårt att fungera i grupp/svårt med det sociala samspelet psykosociala besvär fysisk sjukdom annat modersmål koncentrationssvårigheter 4

5 Särskilt stöd Ett centralt begrepp i elevhälsans arbete är särskilt stöd. När en elev riskerar att inte nå kunskapskraven eller uppmärksammas av andra orsaker, ska det först skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, möjliga att genomföra för lärare och övrig personal. Detta är stödinsatser av mindre ingripande karaktär. För det krävs inget åtgärdsprogram men insatserna ska ändå dokumenteras. När det handlar om mer genomgripande åtgärder behövs ett grundligt underlag för att kunna sätta in lämpliga insatser. Då ska en utredning/kartläggning göras enligt Skolverkets föreskrifter genom att använda blanketterna Uppmärksamma - Utreda- Dokumentera - Åtgärda och följa upp- Utvärdera. Varje skola ska ha en tydlig arbetsgång för denna process enligt skollagen 3 kap Processgång vid elevhälsoärende Steg 1 - åtgärder av klasslärare annan personal Kartläggning av situationen Vad är problemet? Vad skall göras? Utvärdering Reagera och uppmärksamma tidigt genom att diskutera med specialpedagogen. Kontakta elevens vårdnadshavare för dialog om elevens situation. Tag upp med kollegor i arbetslaget för att diskutera: Vad kan arbetslaget bidra med? Kartlägg och analysera för att hitta extra anpassningar och åtgärder. Samråd med specialpedagogen om extra anpassningar och åtgärder Dokumentera med den blankett som finns för detta. Akuta behov av åtgärder ska meddelas rektor/elevhälsosamordnaren direkt. Steg 2 åtgärder på rektor-/ehtnivå Vad har genomförts? Vad återstår? Vad skall göras Om åtgärder i Steg 1 inte haft önskvärt resultat kontaktas elevhälsosamordnaren, som tar ärendet till EHT. Rektor informeras och beslutar om en utredning inför ÅP ska ske Läraren kommer till EHT för att diskutera situationen. EHT kan hjälpa till att utreda behovet av stöd, på ett tvärprofessionellt sätt. Förbereder, och kallar till EHM (elevhälsomöte) Rektor beslutar om åtgärdsprogram ska upprättas utifrån den utredning och bedömning som läraren gjort, och ansvarar för att det följs och utvärderas. Steg 3 - åtgärder extern nivå Vad har genomförts? Vad återstår? Vad skall göras? Utvärdering Om kompletterande kompetenser behövs, involveras CEH (Centrala Elevhälsan), VITS (= Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan), BUP, Habiliteringen, IFO eller andra externa resurser 5

6 Arbetslaget Innan ett elevärende lyfts till elevhälsoteamet ska frågan tas upp med kollegor i arbetslaget. Arbetslaget är ett kollegialt bollplank där den samlande erfarenheten ska tas tillvara. Arbetslaget ska vara ett forum för kollegialt lärande där goda exempel och framgångsfaktorer tas fram. Hur gör du? är en fråga som ska kunna ställas. Ett första steg för att detta ska fungera är att man är överens om att arbetslaget har en gemensam uppgift och ett gemensamt ansvar. Allmänna diskussioner kring ämnen som inkludering, individanpassning, värderingar, förhållningssätt och kunskapssyn bidrar också till att utveckla arbetslaget medlemmar. Arbetslaget får inte fastna i att administrera elevhälsofrågor, dvs. att ta upp ärenden för rutinens skull, innan elevhälsoteamet kopplas in, utan ska fungera som en viktig del i det egna lärandet för att finna lösningar till vardagssituationerna. Om detta utvecklingsarbete fungerar i arbetslaget kommer elevernas måluppfyllelse att påverkas positivt, i synnerhet för elever i behov av stöd. Skolans organisation Organisationsgruppen består av rektor, två arbetslagsledare - fritids resp. skola f-6 samt elevhälsosamordnare. Organisationsgruppen lägger fokus på det pedagogiska ledarskapet och elevhälsoarbetet som två parallella processer. Utvecklingsgruppen består av rektor och fyra förstelärare med var sina särskilda fokusområden. Utvecklingsgruppens främsta uppgift är att arbeta med skolutvecklande insatser på skol- gruppoch individnivå. 6

7 Elevhälsoteamet I elevhälsoteamet ingår skolpsykolog, skolkurator, skolsköterska och specialpedagog/elevhälsosamordnare. Rektor har det övergripande ansvaret men har delegerat uppdraget att leda det operativa elevhälsoarbetet samt vissa beslut till elevhälsosamordaren. Elevhälsosamordnare och rektor har kontinuerligt informationsutbyte i aktuella ärenden. Psykologisk kompetens Specialpedagogisk kompetens Medicinsk kompetens Psykosocial kompetens Syfte Att utveckla skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete utveckla goda lärmiljöer för alla elever Att ha blick för utsatthet- elevers rätt till stöd Att samverka kring elever med svårigheter Vad gör EHT? Hälsofrämjande/förebyggande arbete på individ/grupp/organisation Akuta ärenden Pågående ärenden 7

8 Uppdrag och förutsättningar Driva ett hälsofrämjande och förebyggande arbete på skolan Vara en stödfunktion för pedagogerna Se till att åtgärder vidtas Deltar i Elevhälsomöten (samverkansmöten med elevens vårdnadshavare) Samordna och fördela elevhälsoresurserna Fatta beslut om särskilda insatser Arbeta tillsammans Vara grupporienterad Vara involverade i lärandet Röra sig i elevernas miljöer Handleda pedagogerna Rektor Rektor har det yttersta och övergripande ansvaret för elevhälsan på skolan. Beslut om stödinsatser och åtgärdsprogram fattas av rektor. Om det finns risk för att en elev inte når kunskapsmålen ansvarar rektor för att behoven utreds och att särskilt stöd ges. Rektor har även ansvar för dokumentation avseende utredning, åtgärder och utvärdering av de insatser som skolan genomför. Genom att delegera uppgifter får rektor möjlighet att i högre grad utöva ett ledarskap med inriktning på övergripande och strategiska frågor. Rektor kan då få en insyn i den dagliga verksamheten genom återrapportering från den som fått uppgifter på delegation. Elevhälsosamordnare Skolans rektor delegerar till elevhälsosamordnaren. Elevhälsosamordnarens uppgifter är att Leda elevhälsoteamets operativa arbete Kontinuerligt utbyta information med rektor Dokumentera EHT-s arbete Kalla och delta vid EHM (elevhälsomöten) Följa upp av elever med extra anpassningar och elever i behov av särskilt stöd Samverka med EH och andra externa resurser Äska riktad resurs (BBSS-pengar) Årligen revidera och följa upp Likabehandlingsplanen och Elevhälsoplanen Månadsvis samla in frånvarorapporter från klasslärarna 8

9 Specialpedagog Specialpedagogens yrkesuppgifter utförs på tre nivåer: individnivå, gruppnivå och organisationsnivå. Hon/han skall i pedagogiskt arbete beakta såväl medicinska förhållanden som psykologiska, sociala och organisatoriska. Specialpedagogiken kan tjänstgöra som en kopplingspedal mellan individens psykologiska och biologiska förutsättningar och omgivningens sociala och fysiska anpassning. Det är i samspelet mellan individ och miljö som specialpedagogiken uppstår och den bygger på attityder och förhållningssätt. Specialpedagogen förväntas ha beredskap för arbete inom en specialpedagogisk funktion med övergripande ansvar för rådgivning, stöd och utveckling av extra anpassningar eller åtgärdsprogram utifrån elevernas behov och kunskaper i samarbete med kollegor och med tydlig knytning till skolans ledning. Specialpedagogen kan arbeta med kvalificerade pedagogiska uppgifter såsom kartläggningar, utredningar, klassrums-/elevobservationer eller specialundervisning. Specialpedagogen kan i utformandet av extra anpassningar/stöd till elever i behov av särskilt stöd samverka med andra institutioner för att dra nytta av annan kunskap. Hälsofrämjande/förebyggande arbete Påverka, analysera och utvärdera hur det särskilda stödet gestaltar sig i undervisningens utformande. Analysera resultat och sammanställer skolans framgångsfaktorer och utvecklingsområden Arbeta med lärmiljöer Utveckla samarbete och samverkan runt eleven i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen har en central roll i skolans kvalitets- och utvecklingsarbete Specialpedagogen kan delta övergripande när man diskuterar policyfrågor, Påverka grupp/elevsammansättningar, och skolans samlade behov av kompetensutveckling. Specialpedagogen skall arbeta för att de elever som av olika skäl riskerar att få eller har svårigheter under skolåren får goda betingelser för lärande oberoende av orsakerna till svårigheterna. Arbetsledning specialundervisning Uppföljning av undervisning i modersmål/studiehandledning Uppföljning av SvA-undervisningen 9

10 Skolkurator Skolkurator står för elevhälsoteamets kompetens i psykosociala frågor och ser då till elevens hela skolsituation. Detta för att bidra till elevernas välmående och högre måluppfyllelse. Skolkuratorn Ingår i skolans elevhälsoteam och är skolans psykosociala kompetens på organisation -grupp och individnivå. Ser till elevens hela skolsituation, detta för att främja välmående och högre måluppfyllelse. Hälsofrämjande/förebyggande arbete Gruppverksamheter Handledning och konsultation Kompetensutveckling för olika personalgrupper Elevsamtal Samverkan med externa instanser, till exempel: socialtjänst, barn och ungdomshabilitering och habilitering. Observationer i olika lärmiljöer Föräldrakontakter Social utredning som en del i kartläggningar Skolpsykolog Skolpsykologen har kunskap om elevers utveckling och inlärning. Arbetet riktas huvudsakligen mot att stödja det pedagogiska arbetet genom att anlägga det psykologiska perspektivet vid val av arbetssätt och arbetsformer i skolan. Hälsofrämjande/förebyggande arbete Observationer Observation av grupp/elev eller pedagog. Studie av förhållningssätt, orsak -verkan Konsultationer - Konsultation/handledning kring en viss elev eller grupp eller stöd i yrkesutövningen utifrån ett psykologiskt perspektiv Kunskapsförmedling inom olika områden till föräldrar och personal Enskilda samtal med elever. Utredning och bedömning av inlärnings- och/eller emotionella svårigheter, beteendestörningar Utgångspunkt är alltid hur eleven fungerar i inlärningssammanhang. I vissa fall är det aktuellt att försöka ställa en diagnos. Läraren och någon från teamet är för det mesta med när resultatet från en utredning redovisas för föräldrarna. Det är meningen att utredningen skall resultera i en förändring av inlärningssituationen, och att ett åtgärdsprogram upprättas. Delta i arbetslagsmöte/apt-möten vid tema-diskussioner, t ex inkludering. Föräldrakontakter samtal i samband med samtal/observation eller utredning av någon elev Samverka med externa instanser, Soc, BUP, Habilitering. 10

11 Skolsköterska Den medicinska insatsen inom elevhälsan ska enligt Socialstyrelsen och Skollagen främst arbeta hälsofrämjande och tillföra medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. vid hälsobesök tidigt identifiera problem eller symtom hos elever som kan innebära att de är i behov av särskilt stöd eller andra insatser i samverkan med elever, vårdnadshavare och skolans övriga personal arbeta för att ge eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om faktorer som bidrar till hälsa eller ohälsa ge handledning och konsultation till skolans övriga personal bevaka elevernas vaccinationstäckning så att kompletterande vaccinationer kan erbjudas om det finns behov samt fullfölja vaccinationer enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram ta till vara kunskap om elevernas hälsa i skolans arbete Hälsofrämjande/förebyggande arbete Hälsobesök - Samtliga elever erbjuds hälsoundersökning och ett hälsosamtal vid tre tillfällen i grundskolan. Särskilda hälsoundersökningar erbjuds utrikesfödda elever. Hälsosamtalet handlar om kost och fysisk aktivitet, trivsel, kamratrelationer, fysisk och psykisk hälsa samt ANT. Hälsoundersökningen omfattar undersökningar som tillväxt och pubertetsbedömning, ryggundersökning, syn och hörselundersökning mm. Pubertetsundervisning- alla elever i årskurs 5 erbjuds pubertetsundervisning i grupp. Kontakt med skolläkaren erbjuds vid skolrelaterade problem. Skolsköterskan ska även identifiera brister i elevernas arbetsmiljö samt föreslå åtgärder Vaccinationer - Erbjuds alla elever enligt det Svenska barnvaccinationsprogrammet. Kompletterande vaccinationer erbjuds de elever som inte har fullständigt vaccinationsskydd. Mottagningsverksamhet - Eleven har rätt att anlita elevhälsans medicinska insatser utifrån egna upplevda behov. Skolsköterskan erbjuder enklare sjukvårdsinsatser t ex begränsade undersökningar, bedömningar och åtgärder samt vid behov vidare hänvisning. Stöd i psykosociala frågor. Elever i behov av särskilt stöd Skolsköterskan har ett särskilt ansvar att identifiera och stödja elever med funktionshinder eller andra särskilda behov. Initiera och medverka vid utredningar. Ge individuell medicinsk studie- och yrkesvägledning. Hälsofrämjande arbete - Skolsköterskans samlade kunskaper om elevers hälsa ska användas i skolans arbete som en resurs för en hälsofrämjande skolutveckling. Journaldokumentation - Allt som rör eleven, alla kontakter, bedömningar och åtgärder skall dokumenteras i elevhälsojournalen. 11

12 Elevhälsoteamets rutiner Elevhälsoteamets rutiner förtydligas i ett Årshjul. Elevhälsoteamet träffas varje onsdag kl Första onsdagen i månaden ägnas åt förebyggande/främjande arbete på grupp/organisationsnivå. Onsdagar finns tid för Elevhälsomöten, samverkansmöten med vårdnadshavare och personal. Vid behov av stöd från EHT kontaktas samordnaren som för ärendet vidare. Beslut om utredning inför åtgärdsprogram sker i samråd EHT men beslutas av rektor Beslut om åtgärdsprogram görs av rektor. Arbetsgång vid psykologutredning, dyslexiutredning och särskoleutredning finns på Intranätet under Handböcker. Klassgenomgångar sker varje termin. Frånvarolistor lämnas till samordnaren vid varje månads slut Vid orosanmälan till socialtjänsten kontaktas alltid EHT. Beslut om uppskov av skolplikt eller extra skolår beslutas av rektor i samråd med EHT. Utvärdering EHT och arbetslag följer upp sitt arbete kontinuerligt och utvärderar vid varje terminsslut. En gång om året får pedagogerna besvara en enkät om elevhälsoteamets arbete, vilket är en viktig del för teamet att se utvecklings- och fokusområden. Kontaktuppgifter elevhälsoteamet Thomas Hugo, rektor Telefon: E-post: thomas.hugo@knivsta.se Lena Gerdin Gustavsson, specialpedagog och elevhälsosamordnare Telefon: E-post: lena.gerdin.gustavsson@knivsta.se Anna Hedenskog, skolsköterska Telefon: E-post: anna.hedenskog@knivsta.se Cecilia Bringhammar, skolpsykolog Telefon: , E-post: cecilia.bringhammar@knivsta.se Linda Backman, skolkurator Telefon: E-post: linda.backman@knivsta.se 12

13 13