ELEVHÄLSOPLAN. Elsa Brändströms skola

Transkript

1 ELEVHÄLSOPLAN Elsa Brändströms skola 1

2 Innehållsförteckning Sida Inledning 3 Elevhälsans uppdrag 3 Resurser och ansvar 3 Syfte generellt 4 Syfte elevnivå 4 Arbetsformer och samverkan 5 Utveckling och kvalitetsarbete 6 Arbetsgång för elevärenden på Elsa Brändströms skola 8 Extra anpassningar det vi gör först 8 Om extra anpassningar inte räcker pedagogisk kartläggning 9 Upprätta och utfärda åtgärdsprogram 9 Årshjul för EHT Elsa Brändströms skola 10 2

3 Inledning Elsa Brändströms skola är en skola för år 7-9 som har cirka 350 elever. Skolan är centralt placerad i Linköping och har genomgått en genomgripande ombyggnation under de senaste åren. Eleverna i år nio kommer från två skolverksamheter som lagts ner; Internationella Atlasskolans år 7-9 och Nya Rydsskolans år 7-9. I åttan finns två klasser med elever som sökte sig till Elsa Brändström förra läsåret och två klasser med elever som sökte till Nya Ryd. Eleverna i år sju har alla valt Elsa Brändström. Skolan har också förberedelseklasser. Elsa Brändströms skola har en valbar språkinriktning. Personalen kommer från både Internationella Atlasskolan och Nya Rydsskolan, plus att många detta läsår nyanställts på vår skola. Vi är alltså i princip två skolor som under läsåret ska sammansmältas till en enhet. Detta har förberetts under vårterminen 2016, och förväntningarna är stora inför det nya läsåret, både hos lärare och elever. Våra elever kommer från många olika delar av Linköpings kommun, och många har också en bakgrund i andra länder. Vi kommer att vara en skola rik på mångfald, med stora möjligheter till ett givande utbyte av olika erfarenheter. Samtidigt ska vi också under detta läsår hitta vår egen skolprofil och förankra en gemensam värdegrund. Elevhälsans uppdrag Skolans arbete, och elevhälsans, styrs av skollagen, och enligt denna ska elevhälsan omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator, samt personal med specialpedagogisk kompetens främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål erbjuda hälsobesök (Skollagen, 2 kap, 25 ) Resurser och ansvar Elevhälsouppdraget ägs gemensamt av elevhälsans personal och lärarna. Enligt läroplanen ska alla i skolan uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd (Lgr 11, 2.2). Detta medför att lärare och elevhälsopersonal måste vara lyhörda för elevernas behov i alla lägen och kontakta varandra vid minsta oro kring en elev. Lärarna har ansvaret för lärandeuppdraget. Det är rektor som har det yttersta ansvaret för både uppdragen och fördelar skolans resurser. Uppföljningsansvaret för varje enskild elev, vilar på mentor. Det är mentor som har den fortlöpande kontakten med elevens vårdnadshavare. Mentor kan i alla ärenden, stora som små, och vid minsta tveksamhet kring sin elev, vända sig till elevhälsoteamet för konsultation. 3

4 Den undervisande läraren ansvarar för att varje elev i undervisningsgruppen följs upp, och rapporterar till mentor. Vid behov kan undervisande lärare alltid vända sig till elevhälsoteamet för konsultation. Enligt läroplanen ska läraren stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter (Lgr 11, 2.2). Syfte - generellt Elevhälsoarbetet har det övergripande syftet att: främja elevers lärande, utveckling och hälsa förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa Tillsammans ska vi på Elsa Brändströms skola ha ovanstående både framför ögonen och i ryggraden, i allt vårt arbete. Det handlar i mycket hög utsträckning om samverkan mellan de olika yrkesgrupperna på skolan, och även att vi från skolans sida samverkar externt med landstingets hälso- och sjukvård, kommunens socialtjänst, ungdomsmottagningar med flera. På vår skolenhet handlar det om arbetsmiljöfrågor, som påverkar både elever och personal, där vi tillsammans måste verka för en säker och god arbets- och lärandemiljö för eleverna. Alla måste också uppmärksamma förhållanden i elevernas närmiljö som kan öka risken för skador, ohälsa, utsatthet och kränkningar. Elevhälsan ska bistå skolledningen med information, råd och utredningar i frågor som har betydelse för elevernas lärande, utveckling och hälsa. Vår uppgift är också att ta del av aktuell vetenskaplig utveckling inom relevanta områden för att utveckla elevhälsans arbete. Syfte - elevnivå Elevhälsan ska i sitt individuellt riktade arbete: bidra till att varje enskild elev ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål undanröja hinder för lärande, utveckling och hälsa uppmärksamma och på rektorns uppdrag utreda orsaker till inlärningsproblem uppmärksamma och utreda orsaker till ohälsa bidra med åtgärder och anpassning för varje enskild elev i behov av särskilt stöd Det individuella arbetet innebär att elevhälsans personal arbetar aktivt med att identifiera problem som elever har, avseende såväl lärande som utveckling och hälsa, och därefter arbetar med att hitta åtgärder som kan lösa problemen. Elevhälsan ska delta i arbetet med att anpassa undervisningen efter elevens unika förutsättningar, både i och utanför klassrummet. Elevhälsan är också en samtalspartner för den enskilde eleven och dess vårdnadshavare. Olika sorters utredningar av orsaker till problem i skolan görs av elevhälsan, och i vissa fall initieras utredningar som görs av experter utanför skolan. 4

5 Arbetsformer och samverkan Elevhälsoteamet leds av rektor. I teamet ingår i år två skolkuratorer, skolsköterska, specialpedagog, speciallärare och studie- och yrkesvägledare. Teamet träffas regelbundet varannan vecka. Lärare och annan personal bjuds in för att delta och diskutera enskilda ärenden. Teamets uppgift är att ombesörja att de elever på skolan som har någon form av behov, som kräver en särskild insats, uppmärksammas och behoven tillgodoses. På så vis ges alla elever möjlighet att dels nå målen i sin utbildning, dels må bra under sin tid i skolan. En skolläkare kommer vill vår skola några gånger per termin, och skolpsykolog anlitas på konsultbasis. Vi har också tillgång till en talpedagog och en logoped som arbetar hos oss på trettio respektive tjugo procent vardera. Lärarna har tillsammans med representanter från elevhälsoteamet ett kortare möte varje vecka, där elever med någon form av bekymmer uppmärksammas. Mötena sker i tre olika arbetslag, som utgår från årskurserna. Problem av pedagogisk art diskuteras vid dessa möten, och förslag till lösningar i klassrummet, i form av extra anpassningar, jobbas fram utifrån det som framkommer vid dessa diskussioner. Om problemen visar sig vara mera komplicerade, och inbegripa flera olika aspekter i elevens mående och skolsituation, hänskjuts ärendet till elevhälsoteamet. 5

6 All personal på skolan kan väcka en fråga som sen tas upp i EHT. EHT ska alltid återrapportera till den som kommit med frågan. En ansvarig utses om ärendet kräver någon form av åtgärd. Ofta blir detta mentor, eftersom det övergripande ansvaret för elever vilar på mentor, men det kan tas över av någon i elevhälsoteamet i särskilda fall. Om olika former av ansvar vilar på olika personer, är det mycket viktigt att detta klargörs och kommuniceras. Vid varje elevhälsoteamsmöte förs minnesanteckningar, som är konfidentiella, och bara delas av teamets medlemmar. De delar som berör annan personal ska delges berörda. Varje elev har utvecklingssamtal med sin mentor en gång per termin. I sjuan har eleverna detta samtal i början av terminen, som ett lära-känna-samtal. För att säkerställa måluppfyllelsen har vår skola en uppföljning av elevernas resultat den så kallade färgmodellen - en gång per termin. På höstterminen sker denna genomgång kring höstlovet, och på vårterminen kring februarilovet. Information om måluppfyllelsen sänds ut till vårdnadshavarna, och åttor och nior har på hösten sina utvecklingssamtal i samband med detta. På vårterminen sker alla utvecklingssamtal efter genomgången av färgmodellen. Elever som har svårt att nå målen uppmärksammas också av EHT, när svårigheterna verkar stora. Orsakerna till låg måluppfyllelse utreds grundligt, och åtgärder sättas vid behov in, om detta inte redan gjorts. Skolan har också ett trygghetsteam, som samverkar med eleverna i arbetet med den psykosociala arbetsmiljön på skolan. Delar av EHT ingår i trygghetsteamet. Utveckling och kvalitetsarbete Elsa Brändströms skola är en ny skolenhet som startade i liten skala hösten Två klasser togs då in i år sju, och dessa klasser utgjordes av elever som valt att söka sig till skolan. På skolan fanns också en klass i åttan och en i nian, som kom från Internationella skolan Atlas en skola som inte längre har år 7-9. Atlasskolan drabbades av en brand i mars 2014, och dåvarande elever i år sju, åtta och nio, placerades i provisoriska lokaler på en gymnasieskola fram till höstterminen Lärarna följde sina elever och flera av dem är nu en del av Elsa Brändströms skolas kollegium. Under läsåret startades också två mindre förberedelseklasser, på grund av den stora flyktingtillströmningen till Sverige hösten Nya Rydsskolans verksamhet i år 7-9 avvecklades vid sommarlovet 2016, och de elever som gick i sjuan och åttan erbjöds att fortsätta sin skolgång i Elsa Brändströms skola. Även personalen erbjöds att fortsätta på Elsa Brändström. De flesta tackade ja till detta erbjudande. Elsa Brändströms skola har nu två klasser i år åtta och två klasser i år nio som kommer från Nya Rydsskolan. Även förberedelseklasserna från Nya Ryd har flyttats hit. Vi har också en internationell klass med elever från Brasilien som är i Linköping tillsammans med sina familjer under maximalt två år. Deras föräldrar är engagerade i ett samarbetsprojekt med Saabkoncernen. 6

7 Elsa Brändströms skola är vid höstterminsstarten en skola med rötterna i två högstadieskolor, som inte längre finns kvar. En del av vår personal och våra elever valde en gång att delta i ett annat sammanhang än det som de nu befinner sig i. Andra har medvetet sökt sig till vår nya centralt belägna skola för år 7-9. Högsta prioritet för vårt kvalitetsarbete detta läsår är att skapa Elsa Brändströms skola, tillsammans, elever och personal. Vi ska ta fasta på alla de positiva erfarenheter som finns från de olika skolorna och vidareutveckla dem tillsammans. När läsåret är slut ska vi alla kunna säga så här gör vi Elsa Brändströms skola och inte så här gjorde vi på Atlas eller så jobbade vi på Ryd. Elevhälsans fokus när det gäller kvalitets- och utvecklingsarbete blir därför under detta läsår att bidra till denna positiva utveckling, med hjälp av våra olika professioner. Uppmärksamheten måste hela tiden vara skärpt så att eventuella meningsskiljaktigheter inte går över i konflikter. Våra elever i år åtta och nio, bär med sig sina erfarenheter av hur deras skola ska vara och hur man förväntas vara i kamratkretsen i just den skolan. Vi måste som vuxna vara medvetna om att det kan uppstå situationer där det handlar om dom och vi, och hjälpa ungdomarna att bejaka vidsynthet och tolerans istället. Även personalen bär med sig sina erfarenheter. Det finns många olika vägar till att uppnå ett gott resultat, och det gäller även för de vuxna att vara tillåtande och vidsynta gentemot varandra och varandras metoder. Ett öppet klimat är viktigt, där vi får ge och ta, och där vi tidigt diskuterar igenom det som vi inte är överens om. Här kan också personalen i elevhälsan finnas som samtalspartners, som lyssnar utan att döma, och hjälper till att jämka samman olika synsätt. Vi behöver också påbörja arbetet med att skapa Elsa Brändströms traditioner och identitet. Elevhälsan kommer att initiera och delta i aktiviteter som arrangeras utanför själva undervisningen, för att skapa gemenskap och inte minst - för att vi ska ha roligt tillsammans. Elevhälsans arbetsformer utgår från Linköpings kommuns rutiner och rekommendationer när det gäller formalia kring särskilt stöd och åtgärdsprogram. Även vi som deltar i elevhälsan kommer från olika skolkulturer, och i våra lokala rutiner har vi försökt att organisera oss utifrån det som fungerat bäst på de olika skolorna. Vi kommer att utvärdera vårt arbete fortlöpande och vid behov vässa våra rutiner ytterligare. Vid läsårets slut görs en mera genomgripande utvärdering av årets arbete. Inom det hälsofrämjande arbetet är målet att vi detta läsår medverkar i några olika hälsofrämjande aktiviteter tillsammans med mentorer och skolledning, i enlighet med de kommunala aktiviteter som erbjuds. Vi kommer exempelvis att ha en Kärleksvecka under höstterminen. Våra nior besöker ungdomsmottagningen, vi har ADNT-information riktad till de olika årskurserna, jobbar med en gemensam kulturdag, hittar former för skoltraditioner, hjälper till i arbetet med att skapa bra arbetsformer och rutiner för trygghetsteam, elevråd, elevskyddsombud med mera. 7

8 Arbetsgång för elevärenden på Elsa Brändströms skola Mentor har det övergripande ansvaret för sin grupp med elever. Det är i första hand mentor man pratar med vid funderingar kring en elev som inte verkar må så bra, eller som inte lyckas i studierna. All personal i skolan har skyldighet att gå vidare när de uppmärksammar att något verkar problematisk med eller för en elev. Det kan handla om en elev som har behov av särskilt stöd. Extra anpassningar det vi gör först Eleven ska i första hand få hjälp i klassrummet, av sin ordinarie pedagog. Det är här vi börjar arbetet med eleven. Elevers behov diskuteras på skolans elevärendeskonferenser som äger rum en gång i veckan. Är ärendet av pedagogisk art görs i första hand extra anpassningar, inom ramen för den ordinarie undervisningen. Dessa anpassningar sätts in så fort som möjligt. Mentor skriver ner vilka anpassningar som gäller eleven och ser till att berörda lärare informeras. Detta dokument läggs också in i elevens digitala elevakt (W3D3). Vårdnadshavare underrättas om de extra anpassningarna. 8

9 Om ärendet är av mera komplicerad karaktär anmäls ärendet till skolans Elevhälsoteam EHT. Om extra anpassningar inte räcker pedagogisk kartläggning Om anpassningarna inte räcker, och eleven anses kunna vara i behov av särskilt stöd, görs en pedagogisk kartläggning av elevens styrkor och behov. Denna skrivs av mentor, i samråd med undervisande lärare. Specialpedagogisk personal gör sedan den sammanfattande pedagogiska utredningen, samt föräldra- och elevintervju. Därefter träffar mentor och/eller specialpedagogisk personal vårdnadshavare för att informera om vad skolan kommit fram till i den pedagogiska utredningen och vilka åtgärder skolan anser nödvändiga. Vårdnadshavaren skriver under en bekräftelse efter att de läst och informerats om den pedagogiska utredningen, samt tilldelas en kopia av utredningen samt bekräftelsen. Den påskrivna utredningen lämnas till specialpedagog och diarieförs. Upprätta och utforma åtgärdsprogram Om eleven enligt utredningen anses vara i behov av särskilt stöd fattar specialpedagog beslut om att ett åtgärdsprogram ska utformas. Det är mentors ansvar att tillse att åtgärdsprogrammet skrivs, utifrån utredningens analys och slutsatser. Detta ska ske i samråd med elev och vårdnadshavare. Lärare och/eller EHT-personal kan också involveras vid behov. Åtgärdsprogrammet följs upp regelbundet. Vid uppföljningstillfället, som bestäms vid upprättandet av åtgärdsprogrammet, gås åtgärderna igenom och en bedömning görs om de fungerar och ger önskat resultat. Nytt datum för nästa uppföljning fastställs. Om uppföljningen visar att nya åtgärder behövs, eller åtgärder stryks, upprättas ett nytt åtgärdsprogram. Alla insatser dokumenteras i samma åtgärdsprogram. Det är viktigt att inhämta information från alla berörd personal, t.ex. undervisande lärare, talpedagog och speciallärare. Fokus i åtgärdsprogrammet ligger på att definiera elevens behov, skriva fram åtgärder som undanröjer hinder och ger eleven möjligheter att lyckas, samt ange vem/vilka som är ansvariga för att åtgärderna vidtas och genomförs, när och i vilken omfattning. 9

10 Mentor har ansvar för att alla berörda lärare och annan berörd personal har kännedom om att det finns ett åtgärdsprogram för eleven, så att dessa har relevant information om elevens behov. EHT och mentor svarar på frågor och informerar vid behov. När eleven inte längre är i behov av särskilt stöd, avslutas åtgärdsprogrammet. Extra anpassningar kan fortfarande vara aktuella. Tänk också på att: Åtgärder och mål ska utgå från elevens behov. Skriva enkelt men konkret vad som ska göra, hur åtgärden genomförs och vem som ansvarar. Arbeta med det som är viktigast, om eleven har svårigheter på flera områden. Elevärendeskonferens respektive Elevhälsoteam anmälan av ärenden Elevärendeskonferens sker årskursvis tisdagar Ärenden anmäls av lärarna till EHT:s brevlåda i Outlook. Dagordning skickas ut på måndagen. Elevhälsoteamet har möte varannan torsdag. Ärenden anmäls till EHT:s brevlåda i Outlook, senast till lunch onsdagen innan EHT-mötet, av personal i skolan. 10

11 11

12

13

14