SKOGSBRÄNDER I PORTUGAL en sommar med enorma arealer brunnen mark

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKOGSBRÄNDER I PORTUGAL 2003 - en sommar med enorma arealer brunnen mark"

Transkript

1 EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B SKOGSBRÄNDER I PORTUGAL 23 - en sommar med enorma arealer brunnen mark Anna Ullberg Department of Physical Geography GÖTEBORG 24

2

3 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för geovetenskaper Naturgeografi Geovetarcentrum SKOGSBRÄNDER I PORTUGAL 23 - en sommar med enorma arealer brunnen mark Anna Ullberg ISSN B411 Projektarbete Göteborg 24 Postadress Besöksadress Telefo Telfax Earth Sciences Centre Geovetarcentrum Geovetarcentrum Göteborg University S-45 3 Göteborg Guldhedsgatan 5A S-45 3 Göteborg SWEDEN

4

5 Sammanfattning Under sommaren och hösten 23 drabbades Portugal av de värsta, i antal hektar räknat, skogsbränderna på många år. Fram till och med den 15 september, 23, hade nära 4 hektar mark brunnit. Syftet med denna uppsats är att försöka ge en bild av hur omfattande dessa bränder varit, samt att studera dess orsaker. För att ge uppsatsen ytterligare en dimension har ett delsyfte varit att studera ett urval av massmedias rapportering av händelserna. En genomgång av Portugals klimatförhållande gällande medeltemperaturer och medelnederbördsmängder har gjorts för att på så sätt försöka finna orsaker till den stora omfattningen av skogsbränder. Studier av de officiella organ under EU som handhar problematiken kring liknande naturkatastrofer har gjorts. Dessa har visat att det råder brist på samordning mellan de länder kring Medelhavet som varje år drabbas av skogsbränder. Det har också visat sig att det är mycket svårt att släcka de bränder som uppstått, detta främst beroende på den extrema hetta som uppstått, dels på grund av väderförhållandena dels värmeutvecklingen från brandhärden. Andra bidragande orsaker har varit att terrängen är oländig och svårframkomlig samt brist på släckningsarbetare. Två svenska dagstidningar, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet, har studerats och de artiklar som behandlat bränderna i Portugal har analyserats och till viss del ställts emot varandra. För att ytterligare se hur massmedia har rapporterat händelserna har två så kallade nättidningar, CNN och BBC, studerats. Dessa artiklar har behandlats på liknande sätt som de svenska. Samtliga artiklar har i stort sett tagit upp liknande historier och reportage. Noteras bör att de har även i flera fall har haft samma källa, AFP och TT. i

6 Abstract Forest fires in Portugal 23 - A summer of enormous areas of burnt land. During the summer and autumn 23 Portugal was hit by a series of forest fires. A total of 4 hectare was destroyed, which makes 23 forest fires the worst to hit the country for many a years. The purpose of this essay is to give a broader picture showing how extensive these fires were, and to study their causes. To summarise the events in greater detail a selection of reports from the mass-media were looked at and the details of these reports were taken into account. A review of Portugal s climate conditions, including average temperatures and precipitation, was undertaken. This review was in order to ascertain, if possible, the causes which led to the enormous scale of the fires. After looking at the way in which commissions within the European Union study similar natural catastrophes, it was discovered that there is a lack of co-ordination between the Mediterranean countries who experience forest fires annually. It has been shown that these forest fires were extremely difficult for the authorities to contain and extinguish, partly due to the weather conditions experienced during the summer of 23 and partly due to the extreme heat the fires generated. Other factors noted were the rough and sometimes impassable terrain that the fire fighters met, and the general lack of fire fighters. Articles from two Swedish newspapers, Göteborgs-Posten and Svenska Dagbladet, along with reports from the web-sites of the BBC and CNN, have been studied and analysed. It has to be noted that all reporting regarding the Portuguese forest fires were on the whole very similar and that in most cases the agencies, AFP and TT were the main sources of supply. ii

7 Förord Denna C-uppsats är ett självständigt arbete på 1 poäng som ingår i fördjupningskurs 1, 41-6 poäng i geografi vid Göteborgs universitet hösten 23. Som handledare och inspirationskälla för ämnet har Filosofie Doktor, Katarina Borne varit. Jag vill här framföra mitt stora tack för god handledning och många goda skratt under arbetets gång. Vidare vill jag tacka studiekamraterna för gott stöd när det har varit tungt. Även min familj och övriga vänner tackas för all uppmuntran och glada tillrop. Heta sommardagar innebär för de flesta av oss en skön avkoppling och kanske det vi drömmer om hela den långa vintern som vi har här uppe i norr. Sommaren 23 har extrema värmerekord drabbat södra Europa på ett mycket drastiskt sätt. Larmrapporter kom ifrån Frankrike, hettan var stark och långvarig. Många personer avled på grund av uttorkning. I andra länder härjade skogsbränder som slog ut el- och telenät samt hotade byar och städer med utplåning. Då det även förkommer skogsbränder i Sverige undrade jag varför omfattningen blir så stor i medelhavsområdet. I Sverige inträffar mellan 3 och 4 bränder varje år och det är cirka 4-7 hektar skog som brinner. Det här innebär ju stora ekonomiska förluster dels för den som äger skogen och eventuella byggnader som blir förstörda, men också de kostnader som uppstår i och med släckningsarbetet. Sett ur ett internationellt perspektiv är vi i Sverige förskonade när det gäller bränder i skog och mark. Jag har för den här uppsatsen val att koncentrera mig på den situation som uppstod i Portugal 23. Genom massmedia förstod jag att de skogsbränder som uppstått var omfattande. Det här gjorde att jag blev nyfiken på fenomenet skogsbrand och vad det innebär för ett land som Portugal. I och med detta började jag också fundera på hur massmedia rapporterar händelser av sådant här slag. iii

8 1. INLEDNING Syfte Frågeställningar SKOGSBRAND Definition av skogsbrand Bekämpning av skogsbrand Organisationer inom EU OMRÅDESBESKRIVNING Portugal Terrängformer och berggrund Växtliv Klimat Jordsbruk Skogsbruk METODIK Definitioner KÄLLKRITIK Källkritik på Internet SKOGSBRÄNDER I PORTUGAL Omfattning på skogsbränder Omfattningen av bränder fram till och med 15 september, Tänkbara orsaker till den ökade omfattning av bränder Nationella och regionala organisationer MASSMEDIAS BILD AV BRÄNDERNA I PORTUGAL Göteborgs-Posten Sammanfattning Göteborgs-Posten Svenska Dagbladet Sammanfattning Svenska Dagbladet CNN Sammanfattning CNN BBC Sammanfattning BBC DISKUSSION SLUTSATSER REFERENSER...32 iv

9 1. Inledning Omfattande skogsbränder i medelhavsområdet är mycket vanligt under sommarmånaderna. Dessa bränder ansågs tidigare vara ett naturligt fenomen som uppstod på grund av de varma väderförhållandena som förekom. Idag anses det dock vara så att bränder uppstår på grund av mänskliga aktiviteter. En allt mer växande population som breder ut sig och i och med detta en ökad belastning på de få vilda landskap som finns kvar. Denna belastning kan till exempel bestå av vägbyggen eller anläggande av industrier, men också påfrestningar genom utnyttjande av naturområden för rekreation. En annan faktor som förändrar framförallt markanvändningen, är att människor idag flyttar ifrån sina gårdar för att bosätta sig i städer. Landskapet blir då så att säga övergivet och illa skött och detta i sin tur spär på den vegetation som är lättantändlig samt att det inte finns kvar en naturlig kontroll av markerna i fall brand skulle uppstå (Joint Research Center, 316). Det som man i dag anser är den största orsaken till bränder i skogsområden är den mänskliga faktorn. Det gäller så väl avsiktligt startade bränder som de startade av ren olyckshändelse. Många bränder startar på grund av slarv med eld i naturen, så som dåligt släckta öppna eldar för matlagning på picknicken eller för den delen en kastad cigarettfimp. Som en följd av detta har många skogsområden stängts av och är inte längre tillgängliga för rekreation och fritidsutövning. De områden som fortfarande är tillåtna att bevista har blivit belagda med eldningsförbud. Jordbruket och dess skötsel är också en stor anledning till att skogsbränder startar. För att behålla landskapet öppet för bete och odlingar, bränner markägare av landområdena. Detta kan då lätt leda till att elden snabbt sprider sig och man förlorar kontrollen över det som var tänkt som en begränsad brand. Det förkommer också att överskottprodukter från jordbruket eldas upp och gnistor från detta kan vara orsak till en uppkommen brandhärd. Detta i kombination med allt torrare somrar ökar antalet bränder. I och med torkan kan också risken för skogsbrand öka till följd av mer naturliga orsaker. Till exempel vulkanutbrott och blixtnedslag men även gnistor som kan uppstå då stora stenblock faller har startat skogsbränder. Alla dessa orsaker till trots har beräkningar gjorda av portugisiska staten visat att ungefär 3 % av skogsbränderna i Portugal är startade avsiktligt av pyromaner (Simelton 21, s. 5, Viegas 3915, Vélez 31228). 1

10 1.2 Syfte Syftet med uppsatsen är att försöka ge en bild av hur omfattande skogsbränder i Portugal varit under sommaren och sensommaren 23. Ytterligare ett syfte är att studera orsakerna till skogsbränderna i detta område samt att studera hur Portugal hanterar uppkommet problem. För att vidareutveckla uppsatsen kommer ett syfte med uppsatsen att vara en studie av hur och vad massmedia (tidningar) rapporterat om händelserna. 1.3 Frågeställningar För att klargöra syftet har följande frågor ställts: Varför drabbades Portugal så svårt under 23 och vad är skillnaden från tidigare år? Vad har tidningarna skrivit om bränderna i Portugal? Var har tidningarna fått sina uppgifter ifrån? Hur står det som tidningar skrivit i relation till annan dokumentation? 2

11 2. Skogsbrand 2.1 Definition av skogsbrand Enligt Räddningsverket (Granström 1998, s. 11) kan man karaktärisera en skogsbrand på olika sätt. Med löpeld menas en eld som inte berör eventuella trädskikt medan toppeld, toppbrand eller kronbrand betyder att elden har spridit sig till trädkronorna. Detta innebär att branden förstör det mesta av barr och finare kvistar. Det är mycket ovanligt att en skogsbrand enbart består av kronbrand. 2.2 Bekämpning av skogsbrand Det finns flera orsaker som försvårar bekämpningen av en skogsbrand. De faktorer som anses vara viktigast är den hastighet som elden sprider sig och vilken energiutveckling som finns i fronten av brandområdet. Naturligtvis har även områdets vegetation en mycket betydande roll. Det man då räknar är mängden och strukturen på bränslet men också hur pass utsatt för vind och uttorkning det har varit. Ur brandsynpunkt är det så kallade finfördelade skogsmaterialet som har störst betydelse. Det som ligger på marken så som lavar, mossor och förna men också växter som ljung och bärris. Grövre material som hela träd eller liggande döda stammar har en mindre påverkande roll, då det man kallar för antändningsvilligheten på dessa är liten. Det är främst den fysiska strukturen på det finfördelade materialet som är av betydelse. Är det kompakt minskar eldens spridningshastighet och intensitet. I sådan här sammanhang är det dock små marginaler man har att spela på. Det behövs inte några stora skillnader i strukturerna för att ge ett stort utslag ur bandhänseende. Ytterligare en variabel att räkna med är glödbrand i marken, då denna kan vara avgörande för hur svårt eller lätt det blir att eftersläcka branden. Även strukturen på området i en större skala är viktigt då skogsbrand har ett yttäckande förlopp. Vid framförallt släckningsarbete måste man ta hänsyn till väderförhållandena, torka, kraftig vind eller för den delen även regn kan påverka förloppet (Granström 1998, s ). Vägnätet har en avgörande roll vid släckning av skogsbränder. Vägar utgör dels ett brandhinder av fysisk karaktär genom att det inte finns något brännbart material, dels kan släckningsarbetet underlättas avsevärt då man kan komma nära brandhärden med olika fordon (Granström 1998, s. 13). 2.3 Organisationer inom EU Trots att bränderna orsakar stora och många gånger förödande skador på det sköra medelhavslandskapet finns det än så länge brister i ett europeiskt samarbete kring skogsbränder. Ett gemensamt arbete skulle underlätta informationen vad gällande så väl uppkomst av brand som redogörelse för skadornas omfattning. Den främsta orsaken till bristande samarbete är att medelhavsländerna definierar skog på olika sätt samt att de inte använder samma tillvägagångssätt att samla information angående brandtillfällen. I och med att det tidigare har saknats samordning för hur man ska förhindra samt kartläggning av skogsbränder har EU-kommissionen för miljö och ett hållbart samhälle tillsatt en grupp inom sitt forskningsorgan, Joint Research Center (JRC). Denna arbetsgrupp kallas för The Natural Hazards project. Gruppen arbetar med utvärdering av brandrisker, hur man upptäcker bränder samt kartläggning av brandområden. Det här arbetet innebär bland annat att de ser över den cykel som uppstår i och med en brand: Vad som har startat branden, hur man lokaliserar brandområdet samt hur, om så är fallet, har branden spridit sig. Arbetet fortsätter sedan med att kartlägga hur stora områden som har brunnit och att man uppskattar de skador och ekonomiska värden som kan ha gått förlorade. 3

12 Projektgruppen kommer i framtiden också att studera vad som händer med landskapet efter en brand. Det man undersöker då, är hur fort området åter blir bevuxet (Joint Research Center 316). Det faktum att skogsbränder i södra Europa omfattar cirka,5 miljoner hektar om året gör att det inte kan ses som enbart ett lokalt problem. Tjänstemännen inom EU-kommissionen, anser att det vore önskvärt med en mer omfattande syn på problematiken kring skogsbränder ur ett mer regionalt perspektiv. Skogsbränder påverkar mer än bara den lokala miljön (Joint Research Center 316). Stora återkommande skogsbränder ökar risken för att allt fler skogsbeståndet försvinner och att ökenspridningen kommer att öka. Skogsbränder kan också påverka den globala uppvärmningen (IFFN No ). Medelhavsområdet drabbas svårt av ett stort antal omfattande bränder varje år. Det är utifrån de förutsättningar som The Natural Hazards Project arbetar och har försökt ta fram olika former av index för Europeiska förhållanden. Olika betraktelsesätt kan användas för att utvärdera risker för bränder och det är inte då bara olika variabler i sättet att se på bränder som spelar roll utan också olika tidsperspektiv. Sett ur dessa olika perspektiv kan brandrisker grupperas som antingen statiska/strukturella eller dynamiska. När det gäller de strukturella så är det de risker som inte förändras så mycket över tid som till exempel jordmån, topografin och om det förekommit brand i området tidigare samt hur pass lättantändlig växtligheten är. Dynamiska risker är däremot mer föränderliga och där räknas temperatur, vind, luftfuktigheten samt evapotranspirationen in. Projektgruppen har tagit fram en modell, se figur 1, där de överskådligt visar hur man kan gå till väga när man ska göra en brandriskanalys (Joint Research Center 316). Evapotranspiration Relativ luftfuktighet Vind Temperatur Vegetationsstress Extrema väderförhållanden DYNAMISKA ORSAKER Brandrisk analys Bränsletyp AVANCERAD ELLER INTEGRERAD Brandhistoria Befolkning Topografi STATISKA ORSAKER Jordmån Fig. 1 Modell för analys av brandrisk Fig.1 Model for fire risk assesment Källa: JCR 312 Avstånd till vägar 4

13 3. Områdesbeskrivning 3.1 Portugal Portugal är en stat som är belägen i sydvästra Europa, geografiska koordinater är 39 3 N, 8 W. Landets area är beräknat till cirka 92 km 2. Förutom fastlandet som innefattar den västra delen av Pyreneiska halvön består Portugal av ögrupperna Madeira och Azorerna (NE 3928, uppslagsord Portugal). Fastlandet är uppdelat i 18 distrikt som har namn efter sina residensstäder, dessa distrikt innehar endast en administrativ funktion, medan Madeira och Azorerna är autonoma regioner. Portugals huvudstad är Lissabon och landet beräknas ha 1,4 miljoner invånare (NE 3928, uppslagsord Portugal). N Geografiskt sett är Portugal inte alls ett homogent land, utan variationer i det fysiska landskapet är många och detta har skapat många särskilda geografiska regioner. Detta i sin tur har format såväl de mänskliga kulturerna som deras ekonomier och samhälle (Library of Congress Country Studies 312). 3.2 Terrängformer och berggrund Portugal bildar en fortsättning av de spanska mesorna och bergryggar i form av ett sluttningsområde mot Atlanten. Det som är mest utmärkande med Portugals topografi är de platåer och bergryggar som går i nordöst-sydvästlig riktning. Fig.2 Portugal med distrikt och större floder Fig.2 Portugal with districts and larger rivers Källa: JCR 316 Floderna Douro och Targus/Tejo som har sina källor i Spanien har skapat, genom erosion, djupa dalar i samma riktning. Den tredje största floden Guadiana har däremot ett sydligt lopp och bildar också en gräns mot Spanien (NE 3928, uppslagsord Portugal). Större delen av Portugal består av lågland men i de norra delarna av landet förekommer platåer och bergryggar. Cirka 9 % av ytan är över 4 meter över havet och endast 5 km från kusten finns högre berg som mäter 1 meter över havet. De förkastningar och sprickbildningar som finns har uppkommit i tertiär tid. Floderna Modego och Vouga delar de höjda peneplan som bildar landytan i mellersta Portugal. Berget Montemuro (1 382 m.ö.h) bildar en gräns mot dessa peneplan norrut och gränsen söder ut markeras av berget Serra da Estrela. Detta berg som är en granithorst, är Portugals högsta punkt med sina meter över havet. Norr om Lissabon i ett område kallat Estrematura finns ett kull- och cuestalandskap. 5

14 Slätterna i de södra delarna av Portugal är karaktäristiska då de har böljande/vågiga former. Fortsätter man vidare söder ut mot, Algarve, så finns här höga branter av sandsten samt kalksten med karsttopografi. I det här området finns också bergsmassivet Serra de Monchique där den högsta höjden är uppmätt till 92 meter över havet. Toppen kallas för Foia. Portugals fastland gränsar dels till Atlanten dels till Medelhavet och kustlinjen utgörs av såväl plana sandstränder med dyner och strandsjöar som klippkuster (NE 3928, uppslagsord Portugal). 3.3 Växtliv I Portugal dominerar den artrika iberiska mediterranfloran. Det som kännetecknar just denna flora, är bland annat olika arter av ljungväxter men också ginster, klintar och narcisser är vanliga. Landet är känt för sin korkek och vars bark skördas i stor omfattning, dessa skogar finns främst i de inre södra delarna av landet. Algarveområdet domineras av buskvegetation av en lågvuxen sort samt olika sorter av salvior och ärtväxter. Pinjeskogar återfinns runt sandstränderna på västkusten. Ovanför trädgränsen, i de mer höglänta delarna av landet finns främst ljung- och ärtväxter. I de här centrala delarna av landet finns även områden med ekskog (NE 3928, uppslagsord Portugal). 3.4 Klimat Portugals läge gör att klimatet påverkas av både Atlanten och Medelhavet. Somrarna är torra och soliga på grund av det azoriska högtrycket. På grund av lågtrycken som kommer från Nordatlanten blir vintrarna milda och fuktiga. De höglänta områdena har snö som ligger i flera månader och som möjliggör skidåkning. Utav sommarmånaderna är det augusti som är den varmaste månaden och medeltemperaturen skiljer sig stort mellan kust och inland. Medelvärdet för nederbörden skiftar kraftigt mellan 3 millimeter och upptill 2 5 millimeter per år, detta beroende på landets topografi och geografiska sträckning. De södra delarna av landet har en utpräglad sommar torka (NE 3928, uppslagsord Portugal). För att åskådliggöra Portugals klimat kommer figur 3 till och med 7 att visa på medelvärden för såväl maximum som minimum temperatur som årsmedelnederbörd. Stationerna är ett urval av regioner från norr till söder för att på så sätt få en så överskådlig bild av Portugals klimat som möjligt mm C januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Medelnederbörd Min.medeltemperatur Max.medeltemperatur Fig. 3 Klimatet i Braganca Fig. 3 Climate Braganca Källa: Instituto de Meteorologia, Portugal 6

15 mm C januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Medelnederbörd Min.medeltemperatur Max.medeltemperatur Fig. 4 Klimat Porto Fig. 4 Climate Porto Källa: Instituto de Meteorologia, Portugal mm C januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Medelnederbörd Min.medeltemperatur Max.medeltemperatur Fig. 5 Klimat Castelo Branco Fig. 5 Climate Casteolo Branco Källa: Instituto de Meteorologia, Portugal 7

16 mm C januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Medelnederbörd Min.medeltemperatur Max.medeltemperatur Fig. 6 Klimat Lissabon Fig. 6 Climate Lisbon Källa: Instituto de Meteorologia, Portugal mm C januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Medelnederbörd Min.medeltemperatur Max.medeltemperatur Fig. 7 Klimat Faro Fig. 7 Climate Faro Källa: Instituto de Meteorologia, Portugal 8

17 3.5 Jordbruk Det portugisiska jordbruket använder ungefär 1/3 del av landets areal för odlingar. Huvudgrödor är oliver, druvor för framställning av vin men också frukt och spannmål som vete, majs och ris. Även grönsaker så som tomater och potatis är viktiga produkter. Portugal är inte självförsörjande när det gäller livsmedel. Detta till stor del beroende på landets naturliga förutsättningar som torka under sommaren och magra jordar men också på improduktiva odlingsmetoder, ägarförhållanden och kapitalbrist. Med hjälp av EU-bidrag har man gjort försök med att modernisera jordbruksskötseln i första hand genom privatiseringar och rationaliseringar. I de höglänta östra delarna av Portugal spelar boskapsskötsel en större roll (NE 3928, uppslagsord Portugal). 3.6 Skogsbruk För Portugal har skogsbrukets betydelse ökat allt mer, idag beräknas att cirka 1/3 av landets yta består av skog. Det är främst omvandling av åkermark till skog som står för ökningen. I och med denna förändring av markanvändning kan proportionerna mellan skogs- och jordbruksmark bli annorlunda. Skogsmarkerna kan komma att stå för 5 % av landets yta inom en fem års period. Portugal har en ledande ställning när det gäller produktion av naturkork som kommer från korkekens bark. Övrigt virke så som stenek och pinje samt eukalyptus används till timmer. Eukalyptus som för övrigt är mycket snabbväxande, har blivit näst viktigaste trädslaget för timmerproduktion och den viktigaste för tillverkning av pappersmassa (NE 3928, uppslagsord Portugal, Viegas 3915). 9

18 4. Metodik För att få en så tydlig och bild av ämnet har litteraturstudier skett av rapporter och andra dokument gällande valt område. För att ytterligare lära känna Portugal har kartstudier av landet gjorts. De artiklar som använts från svenska dagstidningar har hämtats från Mediarkivet, via en länk från Universitetsbiblioteket. För detta arbete valdes Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet. Valet av dessa utgick ifrån att de är relativt stora rikstäckande tidningar och att man i samtliga tidningar refererade till samma källa. Detta gör att innehållet i tidningarna är av liknande karaktär. Urvalet av internationella Internet-tidskrifter, CNN och BBC, har gjorts utifrån tillgänglighet via respektive bolags hemsida. De som har valts till denna uppsats var skrivna på engelska. För samtliga artiklar har huvudorsaken till urvalet varit att de har specifikt handlat om Portugal och brandsituationen där. Efter urval av material har en analys av både det officiella materialet gällande årets brandsituation och viss statistik samt artiklarna gjorts. Detta för att åskådliggöra omfattningen av situation i Portugal men också för att visa på vad svensk och hur utländska media har rapporterat om händelserna. För bildbehandling av kartor har Photostudio 5 använts. Det mesta av det studerade materialet har varit skrivet på engelska. För att försöka öka förståelsen har dessa avsnitt översatts till svenska av författaren till denna uppsats. Detta kan ha sina brister då vissa nyansskillnader i språken kan gå förlorade. Då denna uppsatts bygger på rapporter, artiklar och andra texter av flera olika personer kommer uppsatsen att anta en kvalitativ ansats och en form av textanalys. I och med detta har även litteratur gällande ett källkritiskt förhållningssätt studerats. Det allra bästa för denna uppsats skulle ha varit att besöka Portugal och de områden som har drabbats av brand, det har tyvärr ej varit möjligt. Detta har gjort, att ett försök till att studera landet och valda problemställning skett på distans. Till hjälp för att hitta material har Internet varit en stor tillgång. Sattelitbilder nedladdade från Internet har kunnat studeras och det har funnits mycket övrigt material att tillgå. Det finns även kritik att framföra när det gäller att förlita sig så mycket på Internet-källor som skett i detta arbete. Det kan vara svårt att sålla bland den mängd av information som finns tillgänglig. I och med detta har hemsidor med en officiell status försökts användas i så stor utsträckning som möjligt. Som exempel kan nämnas EU-kommissionen för miljö och ett hållbart samhälle, CNN News och Svenska Dagbladet hemsidor. 4.1 Definitioner Definitionen i den här uppsatsen för skogsbrand är okontrollerad eld i skog eller skogsmark. Då bränderna i Portugal inte bara har drabbat skogsområden kommer ord som brand och brandområde att användas synonymt. 1

19 5. Källkritik Då en del av den här uppsatsens syfte är att studera massmedias bild av händelseförloppen i Portugal bör ett källkritiskt perspektiv antas. Därmed inte sagt att även övrig litteratur och fakta helt förbehållslöst ska antas som ren sanning. I och med att mycket av uppsatsens material är hämtat från många olika hemsidor, bör ett källkritiskt förhållningssätt vara självklart. Dessa källor kommer också att kritiskt granskas. Källkritik är till för att lösa uppkomna problem när det gäller att bedöma sanningshalt i ett eller annat påstående i den information som finns tillgänglig. Enkelt sagt kan källkritik ses som en metodregel att följa för att ta reda på vad som är sant eller om inte annat sannolikt. Uppgiften blir då att värdera sina källor och att bedöma dess trovärdighet. Genom att använda ett källkritiskt perspektiv besvaras frågor som: vad har hänt?, och, hur har skeendet gått till? Ett källkritiskt tillvägagångssätt innebär också att man tolkar sina informationskällor. Då en källa ska tolkas krävs även ett visst mått av såväl rationalitet och logik men också fantasi och inlevelseförmåga. Som det ser ut idag begränsas källkritik främst till människor och deras aktiviteter. (Thurén 1997 s. 7ff) Det stora informationsflöde som råder idag gör att det är svårt att etablera vad som är sanning. I många fall får man hålla sig med vad som kan kallas för provisoriska sanningar, det som är sant i dag kan visa sig vara falskt i morgon. I den här uppsatsen kommer framförallt artiklar ur två olika media att tolkas, tidning av traditionell typ tryckt på papper och den senare tillkomna varianten av nyhetsförmedling, Internet, där man läser nyheten direkt på datorskärmen. De båda formerna av nyhetsförmedlare skrivs främst av journalister och det på liknande sätt. Dock med den stora skillnaden att Internet-upplagans rapport av en händelse, kan förmedlas ut till nyhetskonsumenten så mycket fortare än en tryckt pappersupplaga. Oavsett media, arbetar oftast journalisten under stark tidspress, denne har kanske bara ett par timmar på sig att bedöma nyhetens värde samt att skriva om den. I en jämförelse med till exempel en forskare som kan ha månader eller varför inte år på sig att framställa en rapport eller avhandling och har då möjlighet att på ett helt annat sätt bedöma sina källor. Journalisten måste informera utifrån de fakta som finns tillgängliga för stunden. Detta kan då innebära att artikeln kommer att innehålla sakfel och då särskilt om det är en nyhet av mer dramatisk karaktär, till exempel de skogsbränder som drabbat Portugal. (Thurén 1997 s. 1) Utöver den tidspress som journalisten arbetar under måste ett visst psykologiskt perspektiv även antas på det som denne skrivit. Då händelser av mer dramatisk natur uppstår kan journalisten bli känslomässigt engagerad i skeendet. Detta kan leda till att journalistens så kallade psykologiska spärrar hindrar denne att anta ett källkritiskt förhållningssätt. En annan faktor som spelar stor roll i nyhetsförmedling är de källor som journalisten har till förfogande, dessa är relativt begränsade. De främsta källorna är allmänna nyhetsbyråer, andra tidningar och tidskrifter samt personer som ställt upp på att bli intervjuade. En annan källa kan vara protokoll från myndigheter eller andra institutioner. (Thurén 1997 s. 1) 11

20 Enligt Tuhrén (1997 s. 11) finns det fyra kriterier att hålla sig till när man granskar ett material källkritiskt. Källan ska vara det den utger sig för att vara äkthet Det finns stora skäl att tvivla på källan ju längre tid som har förflutit mellan händelse och källans rapportering om händelsen tidssamband Källan får inte vara en avskrift eller refererad av en annan källa oberoende Det ska inte finnas någon grund för misstanke om att källan ger en falsk bild av realiteten, personliga intressen, som till exempel ekonomiska eller politiska, får inte ändra verklighetsbilden tendensfrihet Förutom dessa kriterier ska urvalet av fakta, tolkningen av innehållet och sannolikheten tas med i ett källkritiskt förhållningssätt. 5.1 Källkritik på Internet Då hemsidor på Internet ska användas som källa kan de ovanstående traditionella kriterierna användas men dessa är samtidigt otillräckliga och det måste till en dimension ytterligare. Användningen av Internet som informationskälla är många gånger ett sätt att använda källor som inte är primärkällor. Det här är inte alltid negativt, dessa källor kan ändå vara av god kvalitet. För att komplettera de källkritiska kriterierna bör följande läggas till: Vilken världsbild/kunskapssyn har hemsidan utökat tendens kriterier, vilka åsikter förs fram Vad ger hemsidan för trovärdighet är det ett officiellt organs hemsida eller en intresseorganisation som står bakom Vilka är källans förutsättningar var har hemsidesproducenten i sin tur hämtat sitt material (Leth & Thurén 2s. 19-2) Medier anses inte vara primärkällor oavsett form, tryckt eller via Internet. Om mediet refererar en person är det en sekundärkälla, om den däremot återger vad den egna journalisten är vittne till är det en primärkälla (Leth & Thurén 2). Begreppet trovärdighet kan vara svårt att värdera då det gäller information från Internet. Ett sätt att komma så nära en sanning som möjligt är att använda sig av hemsidor som har så mycket information som möjligt om den/de som presenterar fakta på respektive sida. Sådan information kan vara namn på författaren, titel, ställning och organisationstillhörighet. Ett annat sätt att i möjligaste mån säkerhetsställa källan är att kontrollera om hemsidans material har genomgått någon form av kvalitetskontroll. Har fler tagit del av materialet och/eller godkänt det innan publicering. Vid en bedömning av trovärdighet kan hemsidans nätadress studeras. Beteckningen.org kan visa på att hemsidan ägs av en ideell organisation och att denna är seriös. Dock ska dess innehåll och information inte helt förbehållslöst kan antas som sanning (Leth & Thurén 2). 12

21 6. Skogsbränder i Portugal 6.1 Omfattning på skogsbränder Det har under sommaren och sensommaren 23 uppstått ett antal extremt stora och okontrollerade bränder i södra Europa. De här bränderna har orsakat stora skador på landskapet (EFFIS Sept. 15, 23). Norra Portugal drabbas varje år av ett större antal skogsbränder dock är dessa av mindre storlek i hektar räknat. Det område som drabbas värst är centrala Portugal och det är här som de största arealerna skog finns, det är också här som den största föryngringen av skog sker. I denna landsdel uppstår det få bränder per år, men räknat i hektar är det de största och mest förödande då stor del av skogen som finns här brukas kommersiellt. Det är som sagt var inget ovanligt att stora arealer mark brinner varje år i Portugal. Under 23 var det dock en mycket stor ökning. Statistik hämtad från JCR och redovisad i figur 8, visar att normalt brukar det vara mellan 3 och 18 hektar som brinner varje år. Detta ska ställas i relation till de antal hektar brunnen mark som är redovisad fram till och med 15 september, 23, och som närmar sig anmärkningsvärda 4 hektar. Hektar År Antal hektar brunnen mark Fig. 8 Statistik: antal hektar brunnen mark Fig. 8 Statistic: burnt land in hectare Källa: JCR

22 6.2 Omfattningen av bränder fram till och med 15 september, 23 Fram till den 15 september 23 har det enligt satellitbilder brunnit cirka hektar mark i Portugal. Detta innebär att 6 % av landets skogsareal har varit ansatt av brand. Det är nu inte bara skog som har brunnit utan en stor del har även bestått av odlad mark men också vad man kan kalla övrig mark. Med övrig mark menar man mark som ej används till något produktivt och som oftast består av små knotiga träd och dålig vegetation i allmänhet. Portugisiska myndigheter har även uppgett att en betydande del av urbana områden också varit drabbade. Denna sommar anses vara den värsta på 23 år ur brandhänseende (EFFIS Sept. 15, 23). I beaktning bör tas att de system, bland annat sattelit, man använder för att upptäcka bränder endast kan med stor säkerhet spåra och registrera bränder större än 5 hektar. Detta gör att den slutgiltiga rapporten angående skogsbränder i Portugal kommer att revideras när brandperioden anses vara över (EFFIS Sept. 15, 23). Fördelat per distrikt är brandområdena sinsemellan mycket olika stora. Absolut störst är området kring Castelo Branco där hektar har brunnit fram till och med den 15 september 23. En brand av den här storleken utgör cirka 1,7 % av den totala summan brandhärjat område. Trots att brandsäsongen ännu inte var över då detta arbete påbörjade kan det dock vara intressant att redan nu påvisa de enorma arealer som har varit utsatta (EFFIS Sept. 15, 23). Kartan här intill, fig. 9, är baserad på sattelitbilder och här kan ses stora sammanhängande brandområden markerade som svarta fält. De områden som är värst drabbade är Portalegre, Castelo Branco och Santarém. Även Guarda var fram till den 15 september utsatt för många och stora bränder liksom Faro (fig. 9). N I tabell 1 finns en sammanställning med antal hektar som brunnit fram till och med den 15 september. Där framgår också att det är områden som Portalegre, Santarém och Castelo Branco samt Faro har haft stora problem med omfattande bränder. Fig. 9. Brandområden 3915 Fig. 9. Burning areas 3915 Källa: JCR

23 Tab. 1 Sammanställning antal hektar brunnen mark/ distrikt Tab. 1 Compilation burnt land in hectare/district Källa: EFFIS Sept. 15, 23 Distrikt Antal hektar som brunnit % av totalt brunnen mark Viana do Castelo 321,1 Braga 136, Vila Real 2 592,7 Braganca ,1 Porto 1 322,3 Aveiro, Viseu 855,2 Guarda ,7 Coimbra 2 29,6 Castelo Branco ,7 Leiria ,9 Santarém ,6 Portalegre ,6 Lissabon 3 369,9 Setubal ,7 Èvora ,9 Beja ,5 Faro ,4 Totalt , Den södra delen av Portugal är till karaktären mycket medelhavslik och området består till största del av vad man brukar kalla montados där de dominanta inslaget av korkek och andra arter av ek utmärker landskapet. På grund av detta är inte heller antalet skogsbränder så stort (IFFN No.27, 312). 6.3 Tänkbara orsaker till den ökade omfattning av bränder Rådande vindar under brandsäsongen kommer från nordväst i de flesta delarna av landet. Det har dock noterats att vid de till fällen då de värsta brandsituationerna uppstår kommer vindarna med främst ostlig riktning. Dessa vindar är oftast väldigt turbulenta samt varma och torra. Det som kan kännetecknas som tur i ett sådant här sammanhang, är att dessa vindar oftast inte förkommer fler än 1 dagar per säsong. Dessa varma vindar uppstår då ett högtryck råder över Frankrike. Detta i kombination med den extrema värmen kan vara en stor orsak till ökningen och den stora omfattning av skogsbränder som varit i år. I och med att vindarna varit ostliga och starka kan detta ha påverkat släckningsarbetena negativt. Vid sådana här fall av skogsbrand ska man heller inte underskatta den vindgenerering som uppstår av den värme som en stor brandhärd utstrålar (Viegas 3915, Katarina Borne 3124, muntligt). Diagram, figur 1 till och med 13 visar på medeltemperaturer för året 23 och som en jämförelse även de värden som anses vara den normala medeltemperaturen. Detta görs föra att kunna studera huruvida temperaturförhållanden spelar en avgörande roll för brandutvecklingen. Tyvärr så saknas uppgifter för vissa månader, dock bör detta inte påverka det faktum att det under sommaren 23 var medeltemperaturen över det normala på flera orter. 15

24 C januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Månad Fig. 1 Medeltemperatur Braganca Fig. 1 Temperature average Braganca Källa: Instituto de Meteorologia, Portugal Medelvärde 23 Medelvärde C januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Månad Fig. 11 Medeltemperatur Porto Fig. 11 Temperature average Porto Källa: Instituto de Meteorologia, Portugal Medelvärde 23 Medelvärde

25 C januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Månad Fig. 12 Medeltemperatur Castelo Branco Fig. 12 Temperature average Castelo Branco Källa: Instituto de Meteorologia, Portugal Medelvärde 23 Medelvärde C januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Månad Fig. 13 Medeltemperatur Lissabon Fig. 13 Temperature average Lisbon Källa: Instituto de Meteorologia, Portugal Medelvärde 23 Medelvärde

26 C januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Månad Medelvärde 23 Medelvärde Fig. 13 Medeltemperatur Faro Fig. 13 Temperature average Faro Källa: Instituto de Meteorologia, Portugal Braganca, Castelo Branco, Lissabon och Faro visar höga medelvärden redan ifrån mars och vidare till september. Flera värmerekord sattes denna sommar, bland annat i Faro där tidigare rekord varit 25,6 C och nu uppmättes 26,6 C. Även Porto och Lissabon höjde sina rekord. Det faktum att temperaturerna varit höga redan tidigt på våren samt att sommarens ihållande värmebölja kan tyda på att markerna har varit torra under en längre period. Det kan i detta sammanhang även vara intressant att på samma sätt redovisa nederbördsmängderna, vilket görs i figur 14 till och med 18. I diagrammen kommer 23 års medelvärde att jämföras med normalvärden. Även i dessa diagram saknas värden, främst från december 23, då dessa inte var inrapporterade vid denna uppsats färdigställande mm januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Månad Medelnederbörd för månaden 23 Normal nederbörd för månaden Fig. 14 Medelnederbörd Braganca Fig. 14 Precipitation average Braganca Källa: Instituto de Meteorologia, Portugal 18

27 mm januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Månad Total nederbörd för månaden 23 Normal nederbörd för månaden Fig. 15 Medelnederbörd Porto Fig. 15 Precipitation average Porto Källa: Instituto de Meteorologia, Portugal mm januari februari mars april maj juni Månad juli augusti september oktober november december Total nederbörd för månaden 23 Normal nederbörd för månaden Fig. 16 Medelnederbörd Castelo Branco Fig. 16 Precipitation average Castelo Branco Källa: Instituto de Meteorologia, Portugal 19

28 mm januari februari mars april maj juni Månad juli augusti september oktober november december Total nederbörd för månaden 23 Normal nederbörd för månaden Fig. 17 Medelnederbörd Lissabon Fig. 17 Precipitation average Lissabon Källa: Instituto de Meteorologia, Portugal mm januari februari mars april maj juni Månad juli augusti september oktober november december Total nederbörd för månaden 23 Normal nederbörd för månaden Fig. 18 Medelnederbörd Faro Fig. 18 Precipitation average Faro Källa: Instituto de Meteorologia, Portugal 2

29 Genom dessa diagram kan utläsas att det under året har varit en ojämn fördelning av nederbörden. Braganca har till exempel haft medelvärden både över och under det normala fram till och med maj-månad som i sin tur var extremt torr. Castelo Branco har haft en mycket torr vår och de första sommarmånaderna. Så har fallet även varit i Lissabon och Faro. Detta och övriga väderförhållanden som höga temperaturer och ej redovisade rådande vindförhållanden ger dock ingen entydig bild av varför omfattningen av bränderna blev så stora under Nationella och regionala organisationer Sedan 199 har Portugal arbetat intensivt med att försöka förhindra och förutsäga eventuella skogsbränder. Det sker bland annat genom samarbete mellan Portuguese Forest Service, Forestry Department, och Tekniska Universitet i Lissabon. Det är Jordbruksministeriet som är ansvariga för att försöka förhindra skogsbränder men också att upptäcka de samma. De har samordnat de 238 torn som ska bevaka områden där brandrisken är som störst. Forest Service har under de senare åren även utprovat ett automatiskt brandvarningssystem som ett komplement till de mer traditionella manuella systemen. Portugals meteorologiska institut har till uppgift att förse berörda parter med väderrapporter och har särskilt tagit fram ett brandrisk index. I arbetet med att förhindra och kanske framförallt att ta vara på de områden som redan har brunnit spelar Nature Conservation Institute en stor roll. Detta instituts fokus ligger då främst på miljöaspekter när det gäller skogsbränder (IFFN No.27, 312). Landet har även på regional nivå utarbetat planer för att identifiera högriskområden, förebyggande behov samt varnings- och bekämpningsmöjligheter. Det här sker genom något som kallas för Local Administration Service Plan for Forest Intervention detta organ har varit verksamma sedan 1993 och arbetar även med förslag till skogsskötsel och mätmetoder för områden med hög risk för självantändning. Utöver dessa organ finns det också ett privat initiativ, Private Foresters Association, som är en sammanslutning av företag som exploaterar områden för skogsplantering, vars timmer ska användas för produktion av pappersmassa. Denna sammanslutning har ett eget system och organisation för att både upptäcka och släcka bräder. Försök görs också med att använda olika satteliter för att upptäcka och bekämpa bränder. Portugal arbetar även med ett projekt, genom stöd från EU, som ska undersöka huruvida förändringar i markanvändning sker efter en skogsbrand. Trots detta stora antal av olika organ fungerar systemet effektivt, detta till stor del antagligen på grund av ett starkt samarbete dem emellan på både lokal och nationell nivå. Även Portugals befolkning är medvetna om den stora brandrisk som existerar i landet. Det här beror på att problemet är känt sedan länge samt att media spelar en stor roll genom återkommande informationskampanjer och snabb rapportering vid brandtillfällen (IFFN No.27, 312, Viegas 3915). 21

30 7. Massmedias bild av bränderna i Portugal I det här kapitlet kommer tidningsartiklar ur Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet att refereras. Referat är även tagna ur så kallade Internet-tidningar, dessa representeras av CNN och BBC. Samtliga artiklar är publicerade inom relativt samma tidpunkt, från 31 juli till och med 1 september. De svenska artiklarna kommer att presenteras först för att sedan följas av de översatta utländska rapporterna. 7.1 Göteborgs-Posten Göteborgs Posten har som första artikel den 31 juli 23 en kort notis om att de franska bränderna är under kontroll medan det har uppstått ännu fler bränder i Portugal. Bland annat står det: Om läget där (Frankrike, författarens not) nu är någorlunda under kontroll har katastrofen bara börjat i centrala Portugal. Stark vind och en sommarhetta på upptill 4 grader gör bränderna svårbekämpade. Trots förstärkningar från Spanien har brandkåren inte kunnat få flammorna under kontroll. Därefter rapporterar man om läget den 9 augusti 23: Bränder orsakade krisläge i Portugal. Tiotusentals hektar skogsmark i Portugal har förstörts av rasande bränder. Minst 14 personer har omkommit. Det är inget ovanligt med bränder i skogs- och buskområden runt Medelhavet och i Portugal. Tvärtom. Enbart i de länder som tillhör EU beräknas sammanlagt omkring en halv miljon hektar brinna varje år. Men i takt med att värmen tagit ett allt fastare grepp om Europa och kvicksilvret nått rekordnivåer har antalet bränder ökat dramatiskt. Portugal är det land som i år drabbats värst av bränderna. Över 5 hektar har brunnit de senast veckorna.... Tusentals brandmän, soldater och ett sort antal frivilliga har dag och natt kämpat för att få bukt med bränderna. Kampen har skett under synnerligen vidriga förhållande, med dagstemperaturer på mellan 35 och 4 grader. Vidare skriver artikelförfattaren att enligt Portugals premiärminister, José Manuel Duaro Barosso, har landet drabbats av en tragedi som det aldrig tidigare råkat ut för när det gäller skogsbränder. Längre fram i samma artikeln står det: Regeringen har utlovat motsvarande omkring en miljard kronor i hjälp åt de tusentals människor som förlorat inkomster Det utlysta krisläget gör det möjligt för Portugal att utnyttja pengar från skärskilda EU-fonder. Nästa artikel är införd den 12 augusti 23 och då står det: Stora skador i Portugal. I går evakuerades fyra byar i södra Portugal och hittills har bränderna dödat 16 personer och orsakat skador för motsvarande drygt nio miljarder kronor. Regeringen har kritiserats för att den inte har reagerat tillräckligt snabbt. 22

31 En längre artikel följer sedan, skrivet av Peter Strandberg. Denna artikel är mer till karaktären som ett reportage och är daterad till den 22 augusti 23. Reportaget beskriver att läget i Portugal nu är under kontroll och att tusentals människor har drabbats. Ett äldre portugisiskt par intervjuas, de har förlorat sitt hem i branden. Vidare låter författaren oss förstå att de inte är ensamma om att ha förlorat ägodelar och skriver: Kostnaderna av förstörelsen för bränderna i södra Portugal är svåra att uppskatta. när de (invånarna i förstörda byar (min anteckning)) förstått att de inte längre äger någonting och saknar möjligheter att överleva ekonomiskt. Där tidigare korkek, eukalyptus och andra träd växte återstår bara aska och rök. I ett område där i stort sett alla lever på vad skogen ger är det inte konstigt att även kommunens ordförande Antonio José Santos förlorade sitt levebröd. Fortsättningsvis beskriver författaren att det tar minst 1-12 år för både korkek och eukalyptus att växa upp och att det finns beräkningar på att minst 2 värdefulla korkekar brunnit upp. Det är också i detta reportage som en siffra på över 1 hektar beskriver brändernas utbredning. Författaren till artikeln anser att Portugals regering står inför stora problem då många utav skogsägarna nu står utan inkomst och det kan bli svårt för försäkringsbolagen ska kunna kompensera ägarna ekonomiskt. Författaren kritiserar också Portugal för brister i brandförsvaret. Enligt portugisiska regeringen ligger skadorna på omkring 925 miljoner euro för närvarande varför Portugal, som härjats i åratals av anlagda bränder om än i mindre skala, fortfarande saknar en utbildad brandkår, kapabla att agera och kontrollera omfattande skogsbränder Sammanfattning Göteborgs-Posten I artiklarna från Göteborgs-Posten meddelas det att det är de starka vindarna och den extrema sommarhettan som orsakar och framförallt försvårar brandbekämpningen. Sommarens bränder är de svåraste på många år, 16 personer har omkommit på grund av bränderna och värden uppskattade till 9 miljarder har gått till spillo. I en av artiklarna framförs även kritik att det portugisiska brandförsvaret har stora brister. 7.2 Svenska Dagbladet Svenska Dagbladets första artikel gällande bränderna i Portugal är införd den 3 augusti 23. Det är en kort notis, som beskriver läget som en av de värsta katastroferna på 2 år och att Portugals regering har bett övriga EU-medlemsstater om släckningshjälp. Det står också: Situationen förvärras av det varma vädret upp till 4 grader. Hittills i år har landet drabbats av över 1 7 skogsbränder, som har förstört över 26 hektar skog. En mer utförlig artikel är skriven den 5 augusti 23 som berättar att Portugal har officiellt proklamerat krisläge. Det innebär en grad mindre allvarligt än nödläge, genom att officiellt tillkännage krisläge finns det möjlighet att ansöka om katastrofhjälp ur EU:s fonder. Även i 23

32 denna artikel hänvisar man till premiärministerns uttalande om den stora omfattningen på bränderna och att det är det värsta på många år. Det står vidare: Minst 15 av de 18 administrativa regioner som Portugal är uppdelat i är drabbade. Värst drabbade är regionerna Santarém, Castelo Branco, Portaalegre och Leiria. Hittills har nio människor dödats, / / hundratals personer har evakuerats, många byar i bergen har delvis förstörts av lågorna. Nationella säkerhetstjänsten sade att 3 brandmän och 38 militärer bekämpar bränderna med hjälp av 781 brandbilar, 23 helikoptrar och 12 flygplan. Flera vägar har stängts av på grund av bränderna och rekreationsorten Fadagosa har evakuerats. Även Svenska Dagbladet, liksom Göteborgs-Posten, har en artikel införd den 9 augusti. Den tar upp värmeböljan i Europa i allmänna ordalag för att sedan något mer ingående förklara läget i Portugal. EU förbereder katastrofhjälp till Portugal, som är hårt drabbat av skogsbränder. Värmen i kombination med torra marker har givit grogrund för skogsbränder ibland annat Portugal, Italien och Frankrike. Portugal har hittills drabbats värst. Vidare meddelas att EU har inrättat en solidaritetsfond efter de översvämningskatastrofer som inträffat i centrala Europa under tidigare år. Portugal kan efter att ha beräknat kostnaderna för uppkomna skadorna söka ekonomisk hjälp ur denna fond. I artikeln står det: Portugal har tidigare lovat landets invånare sammanlagt 1 miljoner euro i hjälp till dem som förlorat sina hem eller arbeten. Den 13 augusti 23 återfinns en mycket kort notis med rubriken, Bränderna hotar Algarvekusten. De förödande bränderna i Portugal rasade i går okontrollerat och hotade att nå turistorter på Algarvekusten. Hundratals människor har redan evakuerats från sina hem som hotats av lågorna i Monchique-bergen. De ligger två mil från Algarvekusten, Portugals mest populära turistdestination Sammanfattning Svenska Dagbladet Svenska Dagbladet redovisar att det framförallt är fyra regioner som är värst drabbade. Portugal kommer att ansöka om ekonomiska medel ur EU:s fonder för naturkatastrofer. En kortare notis meddelar att bränder nu även hotar Algarvekusten. Detta kan skapa stora inkomstbortfall då turister ej vill förlägga sina semestrar i riskområden. 24

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

2012 Portugal. Lägerområde. Bad

2012 Portugal. Lägerområde. Bad 2012 Portugal Lägerområde Bad Portugal Portugal är ett land som är beläget i sydvästra Europa. Portugal ligger intryckt i det sydvästra hörnet av liberiska halvön som de delar med Spanien. Portugal är

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson A n na Joha nsson M A SK I N HY V L A D E S TICK SPÅ N MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson INNEHÅLL 3.6 Förord 7.6 Inledning FÖRSTA KAPITLET - HANTVERKET 13.6 13. 18. 19. Virke till stickspån Val av

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Gemenskapsmekanismen

Gemenskapsmekanismen Gemenskapsmekanismen Bakgrund Europa har på senare tid drabbats av extrema väderförhållanden. Översvämningar i Central- och Östeuropa sommaren 2002 följdes av en värmebölja och omfattande skogsbränder

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

(O)avsiktliga konsekvenser av riskkommunikation vid extraordinära händelser: Skogsbranden i Västmanland 2014

(O)avsiktliga konsekvenser av riskkommunikation vid extraordinära händelser: Skogsbranden i Västmanland 2014 (O)avsiktliga konsekvenser av riskkommunikation vid extraordinära händelser: Skogsbranden i Västmanland 2014 Anna Olofsson, Susanna Öhman & Katarina Giritli Nygren* *Forum för genusvetenskap Utgångspunkt

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan I GUDRUNS spår Ett självinstruerande material om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Utgiven av kommunerna, Brandskyddsföreningen och Länsstyrelsen i Halland Upphovsmän:

Läs mer

I GUDRUNS spår. Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem.

I GUDRUNS spår. Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. I GUDRUNS spår Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Per Pettersson Räddningschef Räddningstjänsten Östra Kronoberg Håkan Helgesson Stf Räddningschef

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

8 Vildväxande produktion

8 Vildväxande produktion 8 Vildväxande produktion Vildväxande produktion är omfattar växter som kan samlas i skog och mark och alger från sjöar och hav som har insamlats utan att någon odlar dem. Kommentar [p1]: Allmän kommentar

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer

Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer Innehåll Syfte och mål Arbetsbeskrivning Inspiration och metodövning Analysschema Lathund källkritik Förslag på ämnen

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

VÅRT EUROPA - SÖDRA EUROPA

VÅRT EUROPA - SÖDRA EUROPA VÅRT EUROPA - SÖDRA EUROPA Europa är en liten världsdel. Människorna bor tätt. Europa har mer än sju hundra miljoner invånare i nästan femtio länder. Mer än hälften är med i den Europeiska unionen, EU.

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun -Gävles framtida klimat -Vad kan vi göra? -Baltic Climate 80 Förändring i temperatur och nederbörd 1960 2100 Årsmedelvärden i Gävleborgs

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Ekosystemtjänster i svenska skogar Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet SKOG TRÄD SKOG DJUR BÄR SVAMPAR TRÄD SKOG BÄR DJUR SVAMPAR JAKT TRÄD SKOG BÄR DJUR

Läs mer

Brandrisk Skog och Mark fakta, modeller och data Foto: Leif Sandahl

Brandrisk Skog och Mark fakta, modeller och data Foto: Leif Sandahl Brandrisk Skog och Mark fakta, modeller och data Foto: Leif Sandahl 2 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. SMHI:s metod att ta fram information om brandrisken... 4 3. Brandrisk skog och mark... 5

Läs mer

VÅRT EUROPA - SÖDRA EUROPA

VÅRT EUROPA - SÖDRA EUROPA VÅRT EUROPA - SÖDRA EUROPA Europa är en liten världsdel. Människorna bor tätt. Här bor mer än sju hundra miljoner. Europa består av nästan femtio länder. Mer än hälften är med i den Europeiska unionen,

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hur kommer klimatet att ändras i Stockholms län? Medeltemperatur

Läs mer

Entreprenörskap modell Bergvreten

Entreprenörskap modell Bergvreten Entreprenörskap modell Bergvreten Det här är ett exempel på hur man kan arbeta med entreprenöriellt lärande inom ramen för so ämnet. Eleverna ska komma fram till en affärsidé och förverkliga den så långt

Läs mer

Portugal 2012. Lägerområde. Bad

Portugal 2012. Lägerområde. Bad Portugal 2012 Lägerområde Bad Portugal Portugal är ett land som är beläget i sydvästra Europa. Portugal ligger intryckt i det sydvästra hörnet av liberiska halvön som de delar med Spanien. Portugal är

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Den gamla muren tittar fram

Den gamla muren tittar fram Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Högskoleprovet Kvantitativ del

Högskoleprovet Kvantitativ del Högskoleprovet Kvantitativ del Här följer anvisningar till de kvantitativa delproven XYZ, KVA, NOG och DTK. Provhäftet innehåller 40 uppgifter och den totala provtiden är 55 minuter. Ägna inte för lång

Läs mer

Lutande torn och kluriga konster!

Lutande torn och kluriga konster! Lutande torn och kluriga konster! Aktiviteter för barn under Vetenskapsfestivalens skolprogram 2001 Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den

Läs mer

Paroc Stenull. ett bergsäkert val

Paroc Stenull. ett bergsäkert val Paroc Stenull ett bergsäkert val Varför säga nej till tryggheten när den inte kostar något extra? En sak är stensäker Idag är det knappast någon som längre tvivlar på att människans aktiviteter, främst

Läs mer

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Working paper no. 6:17 Sammanfattning I den nu genomförda undersökningen

Läs mer

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Uppsatsskrivandets ABC

Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Klimatrollspel. Pressmeddelanden

Klimatrollspel. Pressmeddelanden Pressmeddelanden Under pågående förhandlingar kan delegationerna utsättas för särskilda utmaningar genom att de via ett pressmeddelande får ta del av ett krisscenario som till exempel en svår livsmedelskris.

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT

ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT SV5 / SV6 ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT 1. Läs anvisningarna noggrant och se till att du förstått uppgiften rätt. Det kan t.ex. finnas anvisningar om vilken typ av text uppsatsen ska representera

Läs mer

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Datavetenskap Opponent(er): Jhonny Carvajal Johan Bjärneryd Respondent(er): Fredrik Häggbom Erik Olsson Haglund Scrumptious - A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Oppositionsrapport,

Läs mer

Den politiska läroboken

Den politiska läroboken Den politiska läroboken Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, s finländska läroböcker under Kalla kri Summary: Political textbooks: The depiction of the USA and the Soviet Ur Norwegian, Swedish, and

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Citat... 1 Enkät... 1 Fotnot... 1 Frågeställning... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Foto: Magnus Nyman Januari 2006 Rapport 01-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund Simlångsdalen Vrå 2006, Sv. Natutförvaltning

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 511.2014.01017 Sida 1(8) 2014-10-08 OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Brand i byggnad Utredare Magnus Östlund Medutredare --------------------------- Olycksdatum 2014-09-04 Utredningsdatum 2014-09-04

Läs mer

FÖA110 Informationssökningsövningar facit

FÖA110 Informationssökningsövningar facit FÖA110 Informationssökningsövningar facit Övningar i boksökning 1. Sök någon av böckerna i din kurslitteraturlista i bibliotekets katalog. Tips: Sök på ISBN-numret eller sök på något eller några ord t.ex.

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

EUROPAS BEFOLKNING. detaljerna träder fram >5 000. BEFOLKNINGSTÄTHET Antal personer per kilometerruta 1 4 5 19 20 199 200 499. 0 200 400 800 Kilometer

EUROPAS BEFOLKNING. detaljerna träder fram >5 000. BEFOLKNINGSTÄTHET Antal personer per kilometerruta 1 4 5 19 20 199 200 499. 0 200 400 800 Kilometer EUROPAS BEFOLKNING detaljerna träder fram BEFOLKNINGSTÄTHET Antal personer per kilometerruta 1 4 5 19 2 199 2 499 5 5 >5 Uppgift saknas 2 4 8 Kilometer Källa: Befolkningsdata, European Forum for Geography

Läs mer

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Europaresan Arbetsbeskrivning: Eleverna kommer att genomföra en resa genom minst fyra av Europas länder. Eleverna ska ta

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

Avskogningen kompenseras delvis av att andra skogar samtidigt breder ut sig eller förtätas, men efter tusenårsskiftet har den effekten minskat.

Avskogningen kompenseras delvis av att andra skogar samtidigt breder ut sig eller förtätas, men efter tusenårsskiftet har den effekten minskat. Klimat 2Z: Ändrad markanvändning / Avskogning (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och dessutom fundera på och eventuellt försöka hitta omfattningen av någon orsak till skogskövlingen.

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

Detektering av cykeltrafik

Detektering av cykeltrafik Vägverket Konsult Affärsområde Väg och Trafik Box 4107 17104 Solna Solna Strandväg 4 Texttelefon: 0243-750 90 Henrik Carlsson, Erik Fransson KVTn henrik-c.carlsson@vv.se, erik.fransson@vv.se Direkt: 08-445

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer