OECD:s riktlinjer för säkerheten i informationssystem och nät
|
|
- Berit Isaksson
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 OECD:s riktlinjer för säkerheten i informationssystem och nät PÅ VÄG MOT EN SÄKERHETSKULTUR ORGANISATIONEN FÖR EKONOMISKT SAMARBETE OCH UTVECKLING
2 ORGANISATIONEN FÖR EKONOMISKT SAMARBETE OCH UTVECKLING Enligt artikel 1 i den konvention som undertecknades i Paris den 14 december 1960 och trädde i kraft den 30 september 1961 skall Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) verka för en politik som går ut på att - åstadkomma högsta hållbara ekonomiska tillväxt och sysselsättning och en ökad levnadsstandard i medlemsländerna med bibehållen finansiell stabilitet, och på så sätt bidra till världsekonomins utveckling, - bidra till en god ekonomisk utveckling i medlemsländerna och i icke-medlemsländer inom ramen för den ekonomiska utvecklingsprocessen, och - bidra till världshandelns utveckling på multilateral och icke-diskriminerande basis i enlighet med internationella åtaganden. De ursprungliga medlemsländerna i OECD är Österrike, Belgien, Kanada, Danmark, Frankrike, Tyskland, Grekland, Island, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Sverige, Schweiz, Turkiet, Förenade kungariket och Förenta staterna. Följande länder blev medlemmar den dag som anges inom parentes: Japan (28 april 1964), Finland (28 januari 1969), Australien (7 juni 1971), Nya Zeeland (29 maj 1973), Mexiko (18 maj 1994), Republiken Tjeckien (21 december 1995), Ungern (7 maj 1996), Polen (22 november 1996), Sydkorea (12 december 1996) och Republiken Slovakien (14 december 2000). Europeiska gemenskapernas kommission deltar i OECD:s arbete (artikel 13 i OECD-konventionen). Originally published by the OECD in English and in French under the titles: OECD Guidelines for the Security of Information Systems and Networks: Towards a Culture of Security Lignes directrices de l'ocde régissant la sécurité des systèmes et réseaux d'information: Vers une culture de la sécurité 2002, Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD), Paris. All rights reserved. For this Swedish edition 2004, Ministry of Industry, Employment and Communications. Published by arrangement with the OECD, Paris. The quality of the Swedish translation and its coherence with the original text is the responsibility of the Ministry of Industry, Employment and Communications. Originalets titel: OECD Guidelines for the Security of Information Systems and Networks: Towards a Culture of Security/Lignes directrices de l'ocde régissant la sécurité des systèmes et réseaux d'information: Vers une culture de la sécurité Översättning: ÖD-översättargruppen AB Utgiven av Näringsdepartementet efter en överenskommelse med OECD. Version 5, 26 augusti 2005.
3 FÖRORD OECD:s riktlinjer för säkerheten i informationssystem och nät på väg mot en säkerhetskultur antogs som en rekommendation från OECD-rådet vid dess 1 037:e session den 25 juli 2002.
4 INNEHÅLL RIKTLINJER FÖR SÄKERHETEN I INFORMATIONSSYSTEM OCH NÄT PÅ VÄG MOT EN SÄKERHETSKULTUR...5 FÖRORD...5 I. PÅ VÄG MOT EN SÄKERHETSKULTUR II. MÅL III. PRINCIPER REKOMMENDATION FRÅN RÅDET BAKGRUND
5 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETEN I INFORMATIONSSYSTEM OCH NÄT PÅ VÄG MOT EN SÄKERHETSKULTUR FÖRORD Användningen av informationssystem och nät och hela IT-miljön har förändrats dramatiskt sedan 1992, när OECD först gav ut sina Riktlinjer för säkerheten i informationssystem. Dessa fortgående förändringar innebär betydande fördelar men kräver också ett mycket starkare säkerhetstänkande av alla de myndigheter, företag, organisationer och enskilda användare som utvecklar, äger, tillhandahåller, förvaltar, underhåller och använder informationssystem och nät ( deltagare ). I stället för de tidigare begränsade, isolerade systemen i till största delen slutna nät har vi fått allt kraftfullare persondatorer, konvergerande teknik och en utbredd användning av Internet. I dag är deltagarna allt oftare uppkopplade mot varandra och uppkopplingarna går över nationsgränserna. Dessutom stöder Internet viktiga infrastrukturer, såsom inom energi-, transport- och finanssektorerna, och spelar en viktig roll för företagens affärstransaktioner, hur stater tillhandahåller tjänster till medborgarna och hur enskilda medborgare kommunicerar och utbyter information. Också tekniken inom kommunikations- och informationsinfrastrukturen har förändrats påtagligt. Antalet varianter av accessutrustningar har mångdubblats och omfattar såväl fasta, trådlösa som mobila utrustningar, och allt fler anslutningar sker genom ständig uppkoppling. Som en följd av detta har den utväxlade informationen förändrats påtagligt i fråga om egenskaper, volym och känslighet. På grund av den ökade möjligheten att koppla samman informationssystem och nät blir dessa nu utsatta för ett ökande antal och en större mångfald av hot och sårbarheter. Detta medför nya säkerhetsproblem. Dessa riktlinjer vänder sig därför till alla deltagare i det nya informationssamhället och pekar på behovet av en större medvetenhet och insikt om säkerhetsfrågorna och nödvändigheten att utveckla en säkerhetskultur.
6 I. PÅ VÄG MOT EN SÄKERHETSKULTUR Dessa riktlinjer har föranletts av att säkerhetsmiljön är i ständig förändring och de syftar till att främja utvecklingen av en säkerhetskultur. Detta betyder att de särskilt fokuserar på säkerhet vid utvecklingen av informationssystem och nät samt införande av nya sätt att tänka och beteenden vid användning av och interagerande inom dessa. Riktlinjerna innebär en tydlig brytning med den tid då säkerheten vid utformning och användning av informationssystem och nät alltför ofta var ett resultat av efterklokhet. Deltagarna blir alltmer beroende av informationssystem, nät och tillhörande tjänster, som måste vara tillförlitliga och säkra. Det är bara genom att ta vederbörlig hänsyn till alla deltagares intresse och systemens, nätens och de berörda tjänsternas natur, som man kan skapa verklig säkerhet. Varje deltagare spelar en viktig roll för säkerheten. Deltagarna måste, alltefter sin roll i sammanhanget, vara medvetna om säkerhetsriskerna och förebyggande åtgärder, ta sitt ansvar och agera för att öka säkerheten i informationssystem och nät. Att bygga upp en säkerhetskultur kommer att kräva både ledarskap och ett brett deltagande och bör leda till att säkerhetsplanering och säkerhetshantering får högre prioritet. Likaså måste förståelse skapas hos alla deltagare för behovet av säkerhet. Säkerhetsfrågorna bör hanteras med omsorg och ansvar på alla nivåer i myndigheter och företag och av alla inblandade deltagare. Dessa riktlinjer lägger grunden för arbetet med att införa en säkerhetskultur i hela samhället. På så sätt kommer deltagarna att kunna verka för att säkerheten skall bli en integrerad del i utformningen och användningen av alla informationssystem och nät. Alla deltagare bör införa och främja en säkerhetskultur som ett sätt att tänka, analysera och agera på vid hantering av informationssystem och nät. II. MÅL Dessa riktlinjer har som mål att främja en säkerhetskultur bland alla deltagare som ett sätt att skydda informationssystem och nät, göra deltagarna medvetna om riskerna för informationssystem och nät, om de regler, förfaranden, åtgärder och rutiner som står till buds för att ta itu med dessa risker och om nödvändigheten att införa och tillämpa dessa, främja ett ökat förtroende hos alla deltagare för informationssystem och nät och för det sätt på vilket de tillhandahålls och används, skapa en allmän referensram som hjälper deltagarna att förstå säkerhetsfrågorna och ta hänsyn till etiska värderingar vid utformningen och användningen av regler, förfaranden, åtgärder och rutiner för säkerheten i informationssystem och nät, uppmuntra alla deltagare att samarbeta och utbyta relevant information vid utformningen och användningen av regler, förfaranden, åtgärder och rutiner som rör säkerheten,
7 arbeta för att alla som deltar vid utveckling och införande av standarder skall uppfatta säkerhet som ett viktigt mål. III. PRINCIPER Följande nio principer kompletterar varandra och skall ses som en helhet. De rör deltagare på alla nivåer, bl.a. beslutsfattare och användare. Deltagarnas ansvar varierar beroende på deras roll. Alla deltagare har nytta av medvetenhet, utbildning, informationsutbyte och praktisk träning som kan leda till ökad förståelse för området och ett bättre säkerhetsarbete. Insatserna för att förbättra säkerheten i informationssystem och nät bör vara förenliga med ett demokratiskt samhälles värderingar, särskilt behovet av ett öppet och fritt informationsflöde och en grundläggande omsorg om personlig integritet 1. 1) Medvetenhet Deltagarna bör göras medvetna om behovet av säkerhet i informationssystem och nät och om vad de kan göra för att förbättra säkerheten. Medvetenhet om riskerna och tillgängliga skydd är det första steget för att öka säkerheten i informationssystem och nät. Informationssystem och nät kan hotas av både inre och yttre risker. Deltagarna bör förstå att säkerhetsbrister kan vålla allvarlig skada för system och nät som de kontrollerar. De bör också vara medvetna om att de riskerar att skada andra på grund av systemens sammankopplingar och inbördes beroenden. De bör känna till de egna systemens konfiguration och tillgängliga uppdateringar, systemets plats i nätet, vedertagna metoder för att förbättra säkerheten samt andra deltagares behov. 2) Ansvar Alla deltagare är ansvariga för säkerheten i system och nät. Deltagarna är beroende av sammankopplade lokala och globala informationssystem och nät och bör förstå sitt ansvar för säkerheten i dessa. Deras ansvar bör vara anpassat till deras respektive roller. Deltagarna bör regelbundet se över de regler, förfaranden, åtgärder och rutiner som de själva tillämpar och bedöma om dessa är lämpliga för deras miljö. De som utvecklar, utformar och tillhandahåller produkter och tjänster bör ta hänsyn till säkerheten i system och nät. De bör sprida lämplig information, om bl.a. uppdateringar, i rätt tid, så att användarna bättre kan förstå produkternas och tjänsternas säkerhetsegenskaper och vilket deras eget säkerhetsansvar är. 3) Reaktion Deltagarna bör agera snabbt och samarbeta för att förhindra, upptäcka och reagera på säkerhetsincidenter. 1 Utöver dessa säkerhetsriktlinjer har OECD utformat kompletterande riktlinjer om andra frågor som är viktiga för det globala informationssamhället. De behandlar skydd för personlig integritet (1980 års OECD Guidelines Governing the Protection of Privacy and Transborder Flows of Personal Data) och kryptering (1997 OECD Guidelines for Cryptography Policy). Föreliggande säkerhetsriktlinjer bör läsas tillsammans med dessa dokument.
8 På grund av informationssystemens och nätens sammankoppling och risken för snabb och omfattande spridning av skador bör deltagarna agera skyndsamt och i samverkan för att hantera säkerhetsincidenter. De bör på lämpligt sätt utbyta information om hot och sårbarheter och införa rutiner för snabbt och effektivt samarbete för att förhindra, upptäcka och reagera på säkerhetsincidenter. Om det är tillåtet kan detta innefatta informationsutbyte och samarbete över nationsgränserna. 4) Etiska aspekter Deltagarna bör respektera andra deltagares rättmätiga intressen. Eftersom informationssystemen och näten är så spridda i våra samhällen måste deltagarna vara medvetna om att deras agerande eller underlåtenhet att agera kan skada andra. Ett etiskt uppförande är därför absolut nödvändigt, och deltagarna bör försöka utforma och använda goda förfaranden och sträva efter ett uppförande som tar hänsyn till säkerhetsbehoven och respekterar andra deltagares rättmätiga intressen. 5) Demokrati Säkerhet i informationssystem och nät bör vara förenlig med de grundläggande värderingarna i ett demokratiskt samhälle. Säkerhetsarbetet bör genomföras på ett sätt som ligger i linje med de värden som erkänns av demokratiska samhällen, bl.a. friheten att utbyta tankar och idéer, det fria informationsflödet, konfidentialitet för information och kommunikation, skydd för personuppgifter samt öppenhet och insyn. 6) Riskbedömning Deltagarna bör genomföra riskbedömningar. Vid riskbedömning kartläggs hot och sårbarheter. Riskbedömningen bör vara tillräckligt omfattande så att den täcker alla viktiga inre och yttre faktorer, t.ex. teknik, fysiska och mänskliga faktorer, regelverk och tredjepartstjänster som kan påverka säkerheten. Riskbedömningar gör det möjligt att fastställa en godtagbar risknivå. Med utgångspunkt i hur den information som skall skyddas är beskaffad och utformad underlättar riskbedömningen också urvalet av lämpliga åtgärder för att hantera risken för möjliga skador på informationssystem och nät. På grund av den ökande sammankopplingen av informationssystem, bör riskbedömningen innefatta den möjliga skada som andra deltagare kan komma att vålla eller utsättas för. 7) Utformning och genomförande av säkerhetsåtgärder Deltagarna bör införliva säkerheten som ett centralt inslag i informationssystem och nät. System, nät och regler måste utformas, användas och samordnas på ett sätt som optimerar säkerheten. En viktig inriktning, men inte den enda, är utformningen och
9 användningen av lämpliga skydd och lösningar för att undvika eller begränsa potentiella skador från identifierade hot och sårbarheter. Det krävs både tekniska och icke-tekniska skyddsåtgärder och lösningar och de bör stå i proportion till värdet av informationen i organisationens system och nät. Säkerheten bör vara ett grundläggande inslag i alla produkter, tjänster, system och nät och integreras vid utformningen och uppbyggnaden av system. För slutanvändarna består skyddsåtgärderna till stor del i att välja och konfigurera produkter och tjänster till sina system. 8) Säkerhetshantering Deltagarna bör ha ett helhetsgrepp om säkerhetsarbetet. Säkerhetsarbetet bör grundas på riskbedömning och bör vara dynamiskt, gälla alla nivåer av deltagarnas verksamhet och alla aspekter av deras användning. Säkerhetsarbetet bör ske med framförhållning när det gäller hur man skall reagera på nya hot och gå ut på att förebygga, upptäcka och agera vid incidenter, återställning av system, fortlöpande underhåll, översyn och revision. Regler, förfaranden, åtgärder och rutiner som rör säkerheten i informationssystem och nät bör samordnas och integreras för att skapa ett sammanhängande säkerhetssystem. Kraven på säkerhetshantering beror på graden av delaktighet, deltagarens roll, den aktuella risken och systemkrav. 9) Omprövning Deltagarna bör se över och ompröva säkerheten i informationssystem och nät och vidta nödvändiga förändringar i fråga om regler, förfaranden, åtgärder och rutiner på säkerhetsområdet. Nya och föränderliga hot och sårbarheter upptäcks fortlöpande. Deltagarna bör kontinuerligt se över, ompröva och anpassa alla aspekter av de egna säkerhetssystemen för att hantera denna riskutveckling.
10 REKOMMENDATION FRÅN RÅDET OM RIKTLINJER FÖR SÄKERHETEN I INFORMATIONSSYSTEM OCH NÄT PÅ VÄG MOT EN SÄKERHETSKULTUR RÅDET, som beaktar konventionen om Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling av den 14 december 1960, särskilt artiklarna 1 b, 1 c, 3 a och 5 b, som beaktar rådets rekommendation om Guidelines Governing the Protection of Privacy and Transborder Flows of Personal Data av den 23 september 1980 [C(80)58(Final)], som beaktar förklaringen om Transborder Data Flows vilken antogs av regeringarna i OECD:s medlemsländer den 11 april 1985 [Bilaga till C(85)139], som beaktar rådets rekommendation om Guidelines for Cryptography Policy av den 27 mars 1997 [C(97)62/FINAL], som beaktar ministerförklaringen om the Protection of Privacy on Global Networks av den 7 9 december 1998 [Bilaga till C(98)177/FINAL], som beaktar ministerförklaringen om Authentication for Electronic Commerce av den 7 9 december 1998 [Bilaga till C(98)177/FINAL], som erkänner att informationssystem och nät får allt större användning och är till allt större nytta för offentlig förvaltning, företag, organisationer och enskilda användare, som erkänner att informationssystemens och nätens allt viktigare roll och det ökande beroendet av dem för stabila och effektiva nationella ekonomier och för den internationella handeln, liksom i det sociala, kulturella och politiska livet, gör att det behövs särskilda skyddsinsatser och förtroendeskapande åtgärder på området, som erkänner att informationssystemen och näten och spridningen av dem över hela världen har gett upphov till nya och ökande risker, som erkänner att data och information som lagras i och sprids via informationssystem och nät hotas av olika typer av obehörig åtkomst, användning, orättmätigt tillägnande, förändring, missbruk, överföring av sabotageprogram, tillgänglighetsattacker eller förstöring och kräver lämpliga skydd, som erkänner att det är viktigt att höja medvetenheten om de risker som hotar informationssystem och nät, att sprida kunskap om de regler, förfaranden, åtgärder
11 och rutiner som står till buds för att hantera dessa risker och att uppmuntra till ett lämpligt uppförande som ett avgörande steg på väg mot en säkerhetskultur, som erkänner att nuvarande regler, förfaranden, åtgärder och rutiner måste ses över så att de kan möta de ökande hoten mot informationssystem och nät, som erkänner att det finns ett gemensamt intresse att främja säkerheten i informationssystem och nät genom en säkerhetskultur som bygger på internationell samordning och samarbete, för att möta de utmaningar som ligger i de potentiella skador som säkerhetsbrister kan vålla nationella ekonomier, internationell handel och deltagandet i det sociala, kulturella och politiska livet, som vidare erkänner att de Riktlinjer för säkerheten i informationssystem och nät på väg mot en säkerhetskultur som återfinns i bilagan till denna rekommendation är frivilliga och inte inverkar på nationernas suveräna rättigheter, och som erkänner att syftet med dessa riktlinjer inte är att hävda att det finns en enda lösning på säkerhetsfrågan eller att fastställa vilka regler, förfaranden, åtgärder och rutiner som är bäst i en given situation, utan att de bara syftar till att ge ett ramverk för att åstadkomma en bättre förståelse för hur deltagarna både kan dra nytta av och bidra till utvecklingen av en säkerhetskultur, ÖVERLÄMNAR dessa Riktlinjer för säkerheten i informationssystem och nät på väg mot en säkerhetskultur till de myndigheter, företag, organisationer och enskilda användare som utvecklar, äger, tillhandahåller, förvaltar, underhåller och använder informationssystem och nät, REKOMMENDERAR medlemsländerna att införa och arbeta för en säkerhetskultur enligt beskrivningen i OECD:s riktlinjer för säkerheten i informationssystem och nät på väg mot en säkerhetskultur och se till att regler, förfaranden, åtgärder och rutiner på säkerhetsområdet utformas i enlighet med dessa riktlinjer, samråda, samordna och samarbeta på nationell och internationell nivå för att främja användningen av riktlinjerna, sprida riktlinjerna inom den offentliga och privata sektorn, bl.a. myndigheter, företag, organisationer och enskilda användare, för att främja en säkerhetskultur och uppmuntra alla berörda parter att ta sitt ansvar och vidta nödvändiga åtgärder för att använda riktlinjerna på ett sätt som är avpassat för deras individuella roll, ställa riktlinjerna till förfogande för icke-medlemsländer utan dröjsmål och på lämpligt sätt, se över riktlinjerna vart femte år för att främja internationellt samarbete om frågor kring säkerheten i informationssystem och nät, ANMODAR the OECD Committee for Information, Computer and Communication Policy att arbeta för att riktlinjerna skall användas.
12 Denna rekommendation ersätter rådets rekommendation om Riktlinjer för säkerheten i informationssystem av den 26 november 1992 [C(92)188/FINAL].
13 BAKGRUND Säkerhetsriktlinjerna sammanställdes första gången år 1992 och reviderades år Den aktuella översynen företogs under 2001 av the Working Party on Information Security and Privacy (WPISP), enligt ett uppdrag från the Committee for Information, Computer and Communications Policy (ICCP), och påskyndades efter händelserna den 11 september. Den slutliga versionen sammanställdes av en expertgrupp från WPISP som sammanträdde i Washington, DC, den december 2001, i Sydney den februari 2002 och i Paris den 4 och 6 mars WPISP sammanträdde i Paris den 5 6 mars 2002, april 2002 och juni OECD:s riktlinjer för säkerheten i informationssystem och nät på väg mot en säkerhetskultur antogs som en rekommendation från OECD-rådet vid dess 1037:e session den 25 juli 2002.
14 Originalets titel: OECD Guidelines for the Security of Information Systems and Networks: Towards a Culture of Security. ISBN , 2002, Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD), Paris. Översättningen utgiven efter en överenskommelse med OECD, det är inte en officiell OECD-översättning. The original version of this book was published under the title OECD Guidelines for the Security of Information Systems and Networks: Towards a Culture of Security. ISBN , 2002, Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD), Paris. This translation is published by arrangement with the OECD. It is not an official OECD translation. Translated versions of OECD publications OECD online bookshop OECD e-library OECD title alerting service
Klimatpolitikens utmaningar
MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna
Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning
Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton; SFS 2015:922 Utkom från trycket den 18 december 2015 utfärdad den 10 december 2015. Regeringen föreskriver
Sveriges internationella överenskommelser
Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen
Matematik Läsförståelse Naturvetenskap
PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre
BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,
PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65
ANNEX BILAGA. till. förslag till rådets beslut
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.12.2017 COM(2017) 722 final ANNEX BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters
Stockholms besöksnäring. Juli 2015
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon
Import- och exportföreskrifter/sanktioner 1 Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med
Stockholms besöksnäring. April 2015
Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna
Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska
Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare
995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8
995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 PROTOKOLL OM ÄNDRING AV PROTOKOLLET OM ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER, FOGAT TILL FÖRDRAGET
Stockholms besöksnäring. Augusti 2015
Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Stockholms besöksnäring. Oktober 2015
Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna
Stockholms besöksnäring. Juni 2015
Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Vägledning för läsaren
OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många
Stockholms besöksnäring. Maj 2015
Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna
FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN
FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 23/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: SLUTAKT UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen
Stockholms besöksnäring. November 2016
Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna
EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT
EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,
Stockholms besöksnäring. Februari 2016
Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
9. Protokoll om anslutningsfördraget och
Slutakten innehåller en förteckning över bindande protokoll och icke-bindande förklaringar. Slutakt KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, som samlades i Bryssel den trettionde
Stockholms besöksnäring. Juli 2016
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna
Stockholms besöksnäring. Oktober 2016
Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna
Stockholms besöksnäring. Maj 2016
Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna
Stockholms besöksnäring. April 2016
Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Stockholms besöksnäring. Augusti 2016
Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna
Stockholms besöksnäring. Juni 2016
Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna
Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016
Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med
Information om ansökan per land
Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller
Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305
5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv
Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen
Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013
SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)
RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd
RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Tillkännagivande i fråga om konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn; SFS 1999:1040 Utkom från trycket den 10 december
Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014
P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet
EUROPEISKA GEMENSKAPEN, KONUNGARIKET BELGIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN GREKLAND, KONUNGARIKET SPANIEN,
AVTAL OM REPUBLIKEN TJECKIENS, REPUBLIKEN ESTLANDS, REPUBLIKEN CYPERNS, REPUBLIKEN LETTLANDS, REPUBLIKEN LITAUENS, REPUBLIKEN UNGERNS, REPUBLIKEN MALTAS, REPUBLIKEN POLENS, REPUBLIKEN SLOVENIENS OCH REPUBLIKEN
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Tillkännagivande i fråga om konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn; SFS 2002:706 Utkom från trycket den 27 augusti 2002
RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 1.7.2014 COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date 23.7.2014 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG)
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton; SFS 2015:921 Utkom från trycket den 18 december 2015
Stockholms besöksnäring
Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt
Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010
Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Budgetunderskott och den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuldkvot 83,8
Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15992/17 ADD 1 FÖLJENOT från: inkom den: 14 december 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: AGRI 716 ENV 1087 PHYTOSAN 31 PESTICIDE 6 Jordi AYET
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Tillkännagivande i fråga om konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn; SFS 2004:636 Utkom från trycket den 30 juni 2004
521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1
521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT AF/CE/AL/sv 1 2 von 7 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer
IT-säkerhetspolicy för Landstinget Sörmland
Bilaga 1, LS 115 /02 1.0 1(5) IT-säkerhetspolicy för Landstinget Sörmland Inledning Bakgrund och motiv Mål Medel Omfattning Organisation och ansvar Regelverk 1.0 2(5) Inledning Policyn är landstingsstyrelsens
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter
ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA
ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.
KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2012 C(2012) 9330 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 14.12.2012 om ändring av rekommendation om inrättande av en gemensam Praktisk handledning för gränsbevakningspersonal
Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Stockholms besöksnäring. December 2014
Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214
443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte (Normativer Teil) 1 von 9 SLUTAKT. AF/EEE/BG/RO/sv 1
443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte (Normativer Teil) 1 von 9 SLUTAKT AF/EEE/BG/RO/sv 1 2 von 9 443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen
Internationellt arbete
Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU
EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps
EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre
Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år
196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19
Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext
Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation
BILAGA. till. förslaget till rådets beslut
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.2016 COM(2016) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet till
BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING
BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING Dessa riktlinjer gäller endast elektronisk handel mellan företag och konsumenter och ej för transaktioner mellan företag. DEL TVÅ ALLMÄNNA PRINCIPER I. ÖVERSKÅDLIGT
3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande
Förskolenivå 3 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering
Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet
Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Viktoria Arwinge Konkurrensavdelningen viktoria.arwinge@pts.se PTS mål på bredbandsområdet Kort sikt Ökade förutsättningar för konkurrens
Enmansbolag med begränsat ansvar
Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och
Bryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
Haagkonventionen av den 13 januari 2000 om internationellt skydd för vuxna
GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Haagkonventionen av den 13 januari 2000 om internationellt skydd
Inspirationsmöte FMV Upphandlingsutredningen. 18 november Lena Jupiter Larsson, FMV. Datum, Bild 1, Författare
Datum, Bild 1, Författare Inspirationsmöte FMV Upphandlingsutredningen 18 november 2011 Lena Jupiter Larsson, FMV Datum, Bild 2, Författare Agenda Presentation av uppdrag: Fas 1 Inhämtning Underlag och
944 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 38 Schlussakte in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 10 SLUTAKT.
944 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 38 Schlussakte in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 10 SLUTAKT AF/CE/SE/sv 1 2 von 10 944 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 38 Schlussakte in
404 der Beilagen XXII. GP - Staatsvertrag - Vertragstext Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 23
404 der Beilagen XXII. GP - Staatsvertrag - Vertragstext Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 23 AVTAL OM REPUBLIKEN TJECKIENS, REPUBLIKEN ESTLANDS, REPUBLIKEN CYPERNS, REPUBLIKEN LETTLANDS, REPUBLIKEN LITAUENS,
Stockholms besöksnäring. Oktober 2014
Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar
Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi
Dan Nordin Universitetslektor Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Rikedom och välstånd! det är väl bara för ett land att trycka pengar eller för en löntagare
PROTOKOLL RÖRANDE SKAPANDE AV EUROPASKOLOR UPPRÄTTADE I ENLIGHET MED STADGAN FÖR EUROPASKOLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING
PROTOKOLL RÖRANDE SKAPANDE AV EUROPASKOLOR UPPRÄTTADE I ENLIGHET MED STADGAN FÖR EUROPASKOLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING I. Allmänt II. Protokoll av den 13 april 1962 rörande skapande av Europaskolor upprättat
Bilaga 9 Säkerhet Dnr: /2015 Förfrågningsunderlag
Förfrågningsunderlag stockholm.se Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Hantverkargatan 2F 104 22 Stockholm Växel 08-508 33 000 www.stockholm.se Innehåll 1 Inledning 3 2 Krav
Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde
Skatter m.m./skatter m.m. 1 Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde 1 [2101] Vid tillämpningen av lagen (1994:1563) om tobaksskatt ([3501] o.f.), lagen (1994:1564) om alkoholskatt
Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT
Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma
Bättre utveckling i euroländerna
Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att
Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva
Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition Summary in Swedish Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Sammanfattning på svenska OECD:s utbildningsöversikt Education at a Glance
Finländska dotterbolag utomlands 2013
Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet
Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014
Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter juni2014 Ingrid Burman, presentation Ordförande Handikappförbunden 37 förbund Ca 400 000 individer Olika funktionsnedsättningar Intressepolitisk
Samma krav gäller som för ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom
Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010
IP/07/584 Bryssel den 27 april 2007 Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda 25 000 liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 Målet för EU:s handlingsprogram
Snabb bruksanvisning för MO-Call BlackBerry
Vad behöver jag för att starta MO-Call? Innan man kan ringa ett samtal, behöver man det nedanstående: Ett registrerat MO-Call konto. MO-Call kredit på ditt konto. MO-Call programvaran på din mobiltelefon.
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget
TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER
TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd
Lönar det sig att gå före?
MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys
Finländska dotterbolag utomlands 2014
Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet
BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
Utbildningskostnader
Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av
SLUTAKT. AF/CE/BA/sv 1
SLUTAKT AF/CE/BA/sv 1 De befullmäktigade för KONUNGARIKET BELGIEN, REPUBLIKEN BULGARIEN, REPUBLIKEN TJECKIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN ESTLAND, REPUBLIKEN GREKLAND,
Matematiken i PISA
Matematiken i PISA 2003-2012 Matematiken i PISA 2003-2012 Matematikbiennalen 6-7 februari 2014 Anita Wester Skolverket Samuel Sollerman Stockholms universitet Vad är PISA? OECD:s Programme for International
Tullverkets författningssamling
Tullverkets författningssamling ISSN 0346-5810 Utgivare: Chefsjuristen Charlotte Zackari, Tullverket, Box 12854, 112 98 Stockholm Föreskrifter om ändring i Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS
Stockholms besöksnäring. September 2014
Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär
Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén
Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur
Den svenska välfärden
Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten
2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005
2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden
Finländska dotterbolag utomlands 2008
Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands
Resultattavla för innovationsunionen 2014
Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen
Tilläggsregler 1. Innehåll. Kapitel III Anmälan om mened eller ovarsam utsaga av vittne eller sakkunnig (artiklarna 6 och 7) Kapitel I
Tilläggsregler 1 Innehåll Kapitel I Framställning om bevisupptagning (artikel 1 3) Kapitel II Rättshjälp (artiklarna 4 och 5) Kapitel III Anmälan om mened eller ovarsam utsaga av vittne eller sakkunnig