BENGTSFORS KOMMUN 40 ÅR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BENGTSFORS KOMMUN 40 ÅR"

Transkript

1 Årsredovisning 2011

2 Året som gått BENGTSFORS KOMMUN 40 ÅR Bengtsfors kommun hade 40 års jubileum under Med anledning av det anordnades en jubileumskonsert med Song of Joy den 27 augusti i Folkparken Valhall. En annan jubileumsaktivitet var Öppet hus på kommunhuset den 1 oktober. I samarbete med Dalslänningen genomfördes fototävlingen Min bild av Bengtsfors. Som sista del i jubileet visades under tiden 28 oktober till 15 november utställningen om kommunens första 40 år i konsthallen. Utställningen bestod av tidningsstoff och en del foton. EKA-BRON PÅ PLATS Under hösten 2011 har förberedelser pågått med att färdigställa fundament för den nya gång- och cykelbro som ska förbinda Ön i Bengtsfors centrum med EKA Miljörum. I början av november lyftes även samtliga tre brosektioner på plats. BENGTSFORS KOMMUN PÅ FACEBOOK Kommunens officiella facebooksida öppnades i maj. Antalet anhängare ökar stadigt och i skrivande stund är det 347 personer som gillar Bengtsfors kommun. MAJBERGETS AKTIVITETSSTATIONER INVIGDA Majberget i Bengtsfors har en hundraårig historia som bärare av Dalslands historia i form av byggnader och hantverk. Under 2011 färdigställdes genom ett Leader-projekt med kommunen som projektägare en rejäl satsning på att locka barn och familjer till området. Årets nyhet är en aktivitetsbana som går under namnet SFL (Sök, Finn & Le). BENGTSFORSBOR BRA PÅ ÅTERVINNING Enligt förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI, är Bengtsforsborna klart bättre än riksgenomsnittet på att återvinna förpackningar. År 2010 återvanns 2,27 kilo metall, 15,28 kilo kartong och 7,98 kilo plast per invånare i kommunen. Det är en marginell minskning mot 2009 men i jämförelse med riket gör vi bra ifrån oss. Vad gäller återvinning av plast är volymen nästan dubbelt så stor i jämförelse med riksgenomsnittet. 2

3 NYA OMRÅDESCHEFER Mona Lundahl Davies anställdes som socialchef och Susanne Eira som teknisk chef. ÖSANS NATUR RESERVAT INVIGDES I juni 2011 antogs naturreservatet Ösan. Reservatet som är 35 hektar stort är beläget vid Laxsjön öster om Billingsfors. Syftet med reservatet är att ge förutsättningar för ett rikt friluftsliv samtidigt som man vill bevara de livsmiljöer som finns för fågel- och djurlivet. OMBYGGT CENTRUM INVIGDES Fredagen den 3 juni invigdes Bengtsfors nya centrum. Ombyggnationen har bland annat omfattat ny beläggning av torget med ljusa, släta betongplattor, en scen på torget med belysning och segelduk för väderskydd, planteringar och ett vattenspel som ska symbolisera kanalen, en bred trappa som ersätter muren på torget och öppnar upp för gående, en ny korsning vid Centrumvägen/ Central backen/nygård, konstnärlig utsmyckning i form av prakturnor och trappräcke. FJÄRRVÄRMEPROJEKT TILL- SAMMANS MED MUNKSJÖ PAPER I BILLINGSFORS När fjärrvärmepannan i Billingsfors gick sönder och det inte fanns någon möjlighet att rusta upp den på ett tillfredsställande sätt, kontakt ades Munksjö Paper. De har under senare år byggt om sin anläggning så att kapacitet finns att klara leverans av värme till fjärrvärmenätet i Billingsfors. Ett avtal kring energi leveranser tecknades. Därefter startade byggnationen av en fjärr värmekulvert från Munksjö Paper som ansluter till kom munens anläggning. Kulverten som byggts är 1300 meter varav 1200 meter går under mark. NYA ORGANISATIONSFORMER Under 2011 sjösattes förändringen av den politiska organisationen. I stora drag innebar det att nämnderna försvann och i stället finns det utskott under kommunstyrelsen. Dessutom finns en myndighetsnämnd för bland annat bygglovsbeslut och en överförmyndarnämnd för behandling av överförmyndarbeslut. Under 2011 har arbetet med förändringarna i förvaltningsorganisationen fullföljts. I Bengtsfors finns endast en förvaltning. Förvaltningen leds av kommunchefen. Direkt underställd kommunchefen finns en utbildningschef, en socialchef och en teknisk chef. Cheferna ansvarar för verksamheterna inom sina respektive områden. 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 Kommunstyrelsens ordförande 7 Kommunstyrelsen/organisation 8 Samhällets utveckling 10 Syftet med detta avsnitt är att beskriva samhällsutvecklingen i Bengtsfors kommun. Sammanfattande finansiell analys 15 Kommunens finansiella strategier 16 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål 17 Uppföljning av kommunfullmäktiges verksamhetsmål kopplade till god ekonomisk hushållning samt finansiella mål. Personalredovisning 19 Miljöredovisning 21 Samhällsbyggnad 23 Utbildning 25 Social välfärd 28 Kultur och fritid 30 Affärsdrivande verksamheter 33 Framtidsbedömning 35 I avsnittet görs en överblick över de mest väsentliga områden som påverkar Bengtsfors kommun i framtiden. Driftredovisning och investeringsredovisning 37 Ekonomisk analys av kommunstyrelsens verksamhetsområden 39 I detta avsnitt görs en genomgång av nämndernas ekonomiska utfall för året. Kommunstyrelsens bedömning av året som gått 41 Riskbedömning 42 Resultaträkning resultatanalys 44 Kassaflödesanalys analys av kassaflödet 47 Balansräkning analys av balansräkningen 49 Noter 52 Ekonomisk analys Fjärrvärmeverksamhetens påverkan 56 Finansiell profil för Bengtsfors 58 I detta avsnitt görs en jämförelse hur Bengtsfors kommun har utvecklats finansiellt jämfört med övriga kommuner i Västra Götaland. Redovisning av de kommunala bolagen 60 Redovisningsmodell/redovisningsprinciper 62 Resultaträkning/nyckeltal 5 år 64 Revisionsberättelse 66 Här återfinns revisorernas revisionsberättelse för år

5 Sammanfattning Befolkning Antal invånare i bengtsfors kommun Totalt år år år I diagrammet ovan syns befolkningsförändringen i kommunen sedan år Framtida befolkningssiffror bygger på prognoser från Statisticon AB. Befolkningen har under året minskat med 111 personer. Minskningen de tre sista åren dessförinnan var de lägsta på många år och låg på drygt 50 personer. Årets resultat Bengtsfors kommun redovisar ett resultat för år 2011 på -8,1 mkr. Resultatet är 13,2 mkr lägre än budgeterat resultat. I resultatet ingår underskott inom fjärrvärmeverksamheten på 8,5 mkr och kommunkoncerninterna realisationsförluster på 5,8 mkr. Balanskravsresultatet uppgår till 6,2 mkr. I det resultatet har realisationsförluster på 5,8 mkr exkluderats liksom affärsdrivande verksamheters underskott på 8,5 mkr. Inget negativt balanskravsresultat från tidigare år finns att återställa. Investeringar Investeringsnivån har liksom året innan ökat och uppgick under året till 41,3 mkr. Låneskuld Låneskulden ökade under året från 93,0 mkr till 139,5 mkr. Detta var andra året på mycket länge som låneskulden ökade. Låneskulden minskade mellan åren från 206 mkr till 80 mkr. Soliditet Soliditeten uppgick till 48,4 % och minskade med 4,6 procentenheter sedan föregående år. Soliditeten inklusive pensionsförpliktelserna uppgick till -1,5 %, vilket är en försämring med 6,2 procentenheter. Detta är första gången som detta soliditetsmått varit negativt. Personal Antalet årsarbetare per den 1 november uppgick till 663 stycken. Detta är en minskning från föregående år med 23 stycken eller 3,4 %. Målet kring sjukfrånvaro har nåtts Under år 2011 uppgick den totala sjukfrånvaron till 4,79 %, vilket innebär att målet på under 5 % är uppfyllt. Åren 2009 och 2010 var motsvarande siffror 5,20 % respektive 4,48 %. Bengtsfors kommun 40 år Bengtsfors kommun firade 40 år genom att anordna en jubileumskonsert med Song of Joy den 27 augusti i Folkparken Valhall samt öppet hus på kommunhuset den 1 oktober. I samarbete med Dalslänningen genomfördes fototävlingen Min bild av Bengtsfors. I konsthallen visades under tiden 28 oktober till 15 november utställningen om kommunens första 40 år. Utställningen bestod av tidningsstoff och en del foton. Kommunens översiktsplan Arbetet med kommunens översiktsplan har varit omfattande, med sikte på samråd våren Den av kommunfullmäktige utsedda beredningen för översiktsplan har bidragit med att identifiera de viktigaste utvecklingsfrågorna och en målbild för 5

6 år 2030, som viktiga utgångspunkter för översiktsplanarbetet. Vindbruksplan för Bengtsfors kommun har antagits under år 2011, men har ännu inte vunnit laga kraft. Bredbandsutbyggnad Bredbandsutbyggnad har genomförts av det kommunala bolaget Bengtsfors Energi Nät AB. Den stora utbyggnaden färdigställdes till stora delar under år 2009 och omfattar i det närmaste hela kommunen. Bolaget har sedan slutet på år 2009 avtal med kommunikationsoperatör för att förse nätet med tjänsteleverantör, en tjänst som började levereras i slutet av september. Allmännyttans lägenheter är anslutna med undantag för Bäckefors. Kommunala enheter har också anslutits. Enheterna har fått bättre, snabbare och säkrare data- och telefonförbindelser. Anslutningar sker löpande av kunder. Bolaget har tagit fram ett förslag hur bredbandet kan byggas på landsbygden för att kunna erbjuda fiberföreningar typ Bynet koncept möjlighet till bredbandsanslutning i syfte att verka för att boende på landsbygden skall få tillgång till bredbandsinfrastruktur. Kommunen är indelad i åtta tänkta Bynet-områden. Dalslands Kanotmaraton+ I Bengtsfors arrangeras ett av Sveriges tuffaste kanotlopp Dalslands kanotmaraton+ som är 55 km långt. Loppet avgjordes första gången år 2004 med målsättningen att i en framtid bli världens största och mest kända kanotlopp, ett kanotisternas Vasalopp. År 2011 blev Dalslands kanotmaraton+ utsett av Internationella kanotförbundet att bli en av deltävlingarna i årets världsserie för kanotmaraton som går av stapeln i tio länder världen över. Individ- och familjeomsorg Kostnaden för försörjningsstöd uppgick till 9,0 mkr, vilket motsvarar föregående års nivå. Andelen bidragshushåll som är under 26 år ökade under året från 37 % till 39 %. Kostnaderna för placeringar av barn och unga på institution har minskat kraftigt under året. Kostnaderna har minskat från 9,6 mkr till 6,3 mkr. Fjärrvärmeleverans från lokalt pappersbruk I kommunens Energi- och klimatstrategi är ett av målen att samarbeta med industrier/företag om energifrågor. Diskussioner mellan Munksjö Paper i Billingsfors och kommunens fjärrvärmeverksamhet om möjligheten för kommunen att köpa värme har pågått under en längre tid. Munksjö Paper har under senare år byggt om sin anläggning så att det nu finns kapacitet att klara leverans av värme även till det kommunala fjärrvärmenätet i Billingsfors. Avtal är nu tecknat och energileveransen påbörjades i slutet på året. Miljökörkort Miljöutbildningen Miljökörkortet pågår och personalen har tillgång till den via webben samt ges stöd genom grupputbildningar. Under året har ytterligare 82 personer ur personalen tagit miljökörkort och det totala antalet uppgår nu till 212 personer. Ytterligare 76 personer har påbörjat sin utbildning och är på väg att ta sina körkort. 6

7 Kommunstyrelsens ordförande Nu har vi lagt verksamhetsåret 2011 bakom oss och jag vill passa på att ge lite kommentarer och reflektioner utifrån min roll som kommunstyrelsens ordförande i Bengtsfors kommun. Det har under några år varit kärva tider i världsekonomin med minskad tillväxt som följd. Detta har inte gått obemärkt förbi i vår kommun samt i många andra landsbygdskommuner runtom i vårt land. Under ett flertal år så har vi tappat i befolkning, vilket innebär minskade intäkter till kommunkassan. Om vi ser på befolkningsutvecklingen i landet så sker det inflyttning till våra storstäder samt till universitets- och studieorterna, och det är ju på bekostnad av oss på landsbygden. När jag ser på befolkningstalen i hela Värmland samt i Dalsland så var det endast två kommuner som har ökat i befolkning, nämligen Karlstad och Hammarö. Det här innebär ju så klart en stor utmaning när det ställs allt högre krav på kommunerna från såväl staten som våra invånare på en ökad kvalitet och valfrihet i vår service. Jag vill poängtera att vi har ett gott samarbete över blockgränserna i Bengtsfors kommun och de flesta politiker upplever jag har en helhetssyn och jobbar utifrån det som är bra för invånarna i vår kommun. Men det som gör mig beklämd är att vi har en regering som jag känner inte har något hjärta för landsbygden och som saknar viljan att ge kommuner utanför storstäderna rätt förutsättningar för att kunna erbjuda en likvärdig vård, skola och omsorg. Exempel på detta är att vi har statsbidragsnivåer som har frusits och inte räknas upp över huvud taget, vilket för Bengtsfors innebär cirka 5-6 miljoner kronor mindre till verksamhet än vad vi har idag. Det medför i sin tur obekväma nedskärningar av våra verksamheter. Jobbskatteavdrag i all ära, men det får inte ske en omfördelning mellan stat och kommuner så att vi ute på landsbygden inte klarar av en god kvalitet i våra verksamheter. Under 2011 så har vi ifrån politiken samt förvaltningen lagt ned mycket tid och slit på att få till en ändamålsenlig och en effektiv kommunal organisation. Vi avskaffade facknämnderna och har nu lagt allt verksamhetsansvar på kommunstyrelsen. Detta ihop med att det nu finns en förvaltning ska förhoppningsvis kunna bidra till en positiv utveckling av vår kommuns verksamheter. Helhetssyn är ledstjärnan! Jag vill tacka alla förtroendevalda samt vår personal för allt jobb som Ni har lagt ned under år Det som har oroat kommunstyrelsen mycket är resultaten inom grundskolan. Det är jätteviktigt att våra barn och ungdomar ska kunna få en bra grund och en utvecklande uppväxt så att man står väl rustad inför framtiden och kan gå vidare i studier och arbetsliv. Jag ser allvarligt på såväl ekonomin som resultaten inom utbildningsområdet och det har medfört att kommunstyrelsen har vidtagit ett antal åtgärder som förhoppningsvis ska bära frukt så att vi kan känna oss stolta över att kunna erbjuda våra barn den goda utbildning som de har rätt till! Det kan tyckas att jag visar upp en negativ bild över vår verksamhet, men det är viktigt att inte blunda för att vi har utvecklingsområden. Vi har många positiva sidor här i Bengtsfors kommun och det ska vi ta till vara på, förstärka och utveckla så att vår kommun blir det naturliga valet att bo kvar i eller att flytta till. Under 2011 så har vi påbörjat ett arbete med att ta fram en översiktsplan som kommer att ligga till grund för hur vi ska skapa framtidens attraktiva kommun. Det är en kommun där mitt, men även ditt, engagemang behövs för att vi ska göra skillnad och att vi tillsammans ser till att vår kommun är en god boplats här i hjärtat av Dalsland! Per Eriksson Kommunstyrelsens ordförande 7

8 Kommunstyrelsen Från vänster: Therese Karlsson (m), Morgan Funevall (c), Carl Kullgren (Fp), Christina Lundqvist (s), Susanne Öhrn (s), Per Eriksson (s) ordförande, Lennart Jonasson (s), Per Jonsson (c) vice ordförande, Nils Andrée (s), Jan-Åke Jansson (Kd). Saknas på bilden gör Helena Johannesson (m). Mandatfördelning Kommunfullmäktiges mandatfördelning för mandatperioden 2011 till och med 2014 ser ut enligt följande: Majoriteten i kommunen består av Socialdemokraterna, Folkpartiet och Miljöpartiet med 18 mandat av 35 möjliga. Observeras kan att Sverigedemokraternas plats i Kommunfullmäktige inte är tillsatt. Socialdemokraterna 14 Centerpartiet 7 Folkpartiet 3 Moderaterna 5 Kristdemokraterna 2 Vänsterpartiet 2 Sverigedemokraterna 1 Miljöpartiet 1 Totalt antal: 35 8

9 Organisationsschema Bilden visar ett övergripande organisationsschema för Bengtsfors kommun. Kommunfullmäktige 35 led + ers Myndighetsnämnd 3 led + 3 ers Krisledningsnämnd 3 led + 3 ers Valnämnd Valberedning Överförmyndarnämnd Politisk uppföljning organisationsförändring Demokratiberedningar Övriga tillfälliga beredningar Revision Kommunstyrelsen 11 led + 11 ers UTSKOTT Barn, utbildning, kultur, fritid 3 led + 3 ers UTSKOTT Vård, omsorg, IFO 3 led + 3 ers UTSKOTT Allmänt, ekonomi, personal, teknik 3 led + 3 ers Helägda kommnala bolag 9

10 Samhällets utveckling Befolkningsutveckling Befolkningen i Bengtsfors kommun har successivt minskat under ett antal år. Under åren mattades minskningen något, för att återigen öka under 2006 och Under 2008 och 2009 var befolkningsminskningen den lägsta på många år och den trenden höll i sig även under 2010 när den totala minskningen uppgick till 50 personer. Under 2011 har dock minskningen accelererat igen och antalet invånare minskat med 111 personer. Under perioden har befolkningen minskat med personer eller 14,3 %. År Folkmängd Förändring 2011* * * * * * * * *SCB:s justeringar av den totala summan När det gäller födelsenettot försämrades det med 32 % mellan 2005 och 2006, vilket uteslutande berodde på att fler invånare avled under 2006 eftersom antalet födda var oförändrat jämfört med föregående år. Nettot försämrades ytterligare mellan 2006 och 2007, men då var förklaringen istället att födelsetalet minskade med en tredjedel. Det faktum att dödstalet minskade med 17 personer gjorde att försämringen av nettot då kunde begränsas. För år 2008 var födelsetalet återigen på en nivå på drygt 80 och antalet döda endast något högre än för 2007, vilket innebär ett förbättrat födelsenetto med 20 %. Under 2009 och 2010 är det minskningen av antalet döda som bidrar till att födelsenettot förbättrats ytterligare med 25 %. För år 2011 har främst en ökning av antalet döda lett till att födelsenettot försämrats något. År Födda Döda Födelsenetto Även förändringen av flyttningsnettot bidrog till den accelererande befolkningsminskningen under 2006 genom att det försämrades med 45 % mellan 2005 och Antalet inflyttade låg på samma nivå som 2005, medan försämringen återfanns i antalet utflyttade. Under 2007 förbättrades både siffrorna för in- och utflyttade vilket ledde till att flyttningsnettot blev ett av de bästa på flera år. Under 2008 var flyttningsnettot positivt för första gången på många år. Sedan 1980 har detta endast inträffat 4 gånger tidigare. Antalet inflyttade var på ungefär samma nivå som under 2007, den stora förbättringen ses på antalet utflyttade som minskat med 32 personer. Under 2009 ökade både antalet inflyttade och utflyttade jämfört med tidigare år, för att under 2010 minska igen dock fortfarande med positivt netto. Under 2011 har dock den positiva trenden brutits med ett negativt flyttningsnetto. Anledningen till detta är både att antalet inflyttade har minskat och antalet utflyttade ökat. 10

11 År Inflyttade Utflyttade Flyttningsnetto Kommunens arbete att skapa förutsättningar för att trenden med avfolkning ska kunna stävjas går vidare. Kommunen har under året skrivit till personer som befinner sig i kommunen men inte är skrivna här, för att tala om vilka regler som gäller och vikten av att vara skriven där man bor. Den vikande befolkningsutvecklingen har en direkt påverkan på kommunens ekonomi i form av att nivån på skatteintäkter och statsbidrag förändras. Boende i kommunen Av kommunens befolkning på personer är eller 12,7 % födda i ett annat land än Sverige. Motsvarande andel för år 2008, 2009 och 2010 var 11,0, 11,5 respektive 12,1%. Den allra största gruppen utlandsfödda är norrmän med 430 personer. Andra vanligt förekommande födelseländer är Finland, Tyskland, Danmark, Jugoslavien och Polen. Totalt sett finns 74 födelseländer förutom Sverige representerade, vilket innebär en ökning med 10 sedan Arbetsmarknaden Den totala arbetslösheten var lägre i jämförelse med föregående år, men på hösten skedde ett trendbrott och under hösten ökade arbetslösheten igen men kom ändå inte upp i paritet med 2010 års siffror. När det gäller lediga platser var antalet lediga platser något färre under 2011än under Andelen arbetslösa i kommunen uppgick i genomsnitt för 2011 till 3,6 %, vilket kan jämföras med samma siffra för 2010 som var 4,0 %. I jämförelse med riket i helhet ligger kommunens arbetslöshet något högre under 2011, men Bengtsfors följer utvecklingen i länet. Andelen (i procent) arbetslösa i Bengtsfors i jämförelse med riket och länet visas i diagram nedan för åren TOTAL ARBETSLÖSHET i jämförelse med länet och riket procent 14 Bengtsfors 12 Länet 10 Riket När det gäller ungdomsarbetslösheten så ligger den något högre än genomsnittet för riket och länet. Den totala ungdomsarbetslösheten (18-24 år) var i genomsnitt 13,5 % i Bengtsfors kommun under 2011 Motsvarande siffra för år 2010 var 14,7 % Andelen (i procent) arbetslösa ungdomar i jämförelse med riket och länet visas i diagram nedan för åren UNGDOMSARBETSLÖSHET (öppen arbetslöshet samt program) i jämförelse med länet och riket procent Bengtsfors Länet Riket Pendling till Norge I slutet av 1990-talet var Bengtsfors kommun en stor inpendlingsort. Efter en stor företagsnedläggelse (Lear Corporation), då ca 800 arbetstillfällen försvann, är Bengtsfors nu en utpendlingsort. Denna utpendling sker inte enbart till grannkommuner utan många veckopendlar till Norge där lönerna ligger på en högre nivå. Pendlingen dit har ökat kraftigt under de senaste åren. Av de som pendlar är männen i kraftig majoritet. 11

12 Välfärd Hälsopolitiska ledningsgruppen har beslutat om ett nytt arbetssätt för folkhälsofrågorna. Det nya arbetssättet ska öka integreringen av folkhälsofrågorna i kommunens verksamheter och öka fokuset i folkhälsoarbetet så att det blir mer hanterbart och effektivt. Det nya arbetssättet innebär att ett prioriterat område för folkhälsoarbetet bör sättas varje år och att insatser prioriteras inom detta område. Under år 2010 beslutades att Trygg och säker i Bengtsfors skulle bli det prioriterade området för år 2011 och på det sista folkhälsorådsmötet år 2010, beslutas om fördelning av medel efter de inkomna förslagen. Den nya folkhälsoorganisationen beslutades av kommunfullmäktige och trädde i kraft Den nya folkhälsoorganisationen i kommunen innebär en tydligare ansvarsfördelning mellan politiker, tjänstemän och andra aktörer i folkhälsoarbetet. Välfärdsbokslut för Bengtsfors kommun 2011 har sammanställts av folkhälsosamordnaren och presenterats för Folkhälsorådet startades Fyrbodals Youth Embassy projekt, som utbildar unga till att bli ambassadörer i mänskliga rättigheter m.m. Två Bengtsforsungdomar blev våren 2011 diplomerade och anställda i projektet och under hösten 2011 rekryterades fler ungdomar från Bengtsfors. Detta görs genom ett samarbetat mellan folkhälsosamordnaren, Strömkulleskolan och projektledaren från Fyrbodal. Folkhälsorådet har också beslutat att vara med i F. Y. Embassys fortsatta projekt West Embassy Folkhälsosamordnaren leder projektet Ungdomsutbyte, ett WEPA-projekt som stöttas av West Sweden. Projektets syfte är att ungdomar från Bengtsfors kommun, tillsammans med ungdomar från en annan kommun någonstans i Europa, ska lära sig om demokrati och inflytande på olika nivåer i samhället och diskutera hur de själva skulle vilja och kunna ha inflytande i demokratifrågor på kommunal nivå. Under september skickades ansökan in och projektet fick ett positivt beslut i november. Ett förberedande besök till Wales skall göras under februari 2012 och enligt planeringen ska ungdomarna åka till Wales under april månad. Sveriges kommuner och landsting har genomfört Öppna jämförelser inom folkhälsoområdet. I rapporten skattar invånarna i Bengtsfors kommun sin psykiska hälsa som god. Drygt 2/3 av kommunens invånare självskattar sitt allmänna hälsotillstånd som gott. Utbildningsnivån i Bengtsfors kommun är klart lägre än genomsnittet i riket, men ungefär på samma nivå som övriga Dalslandskommuner. Andelen höginkomsttagare är lägre än riksgenomsnittet. Ohälsotalet, som är ett mått på antalet utbetalda dagar från socialförsäkringen, ligger över riksgenomsnittet, men en bit under flertalet av övriga Dalslandskommuner. Behovet av försörjningsstöd ökade under de sista månaderna år 2009 och ligger kvar kring denna nivå sedan dess. Kostnaderna för placeringar av barn och unga på institution har minskat jämfört med året före. Andelen rökande ungdomar i årskurs 8 i Bengtsfors kommun har minskat de senaste åren, medan andelen rökande ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet har ökat. Andelen snusande ungdomar har minskat i båda årskurserna. Antalet anmälda brott per invånare ligger bland de lägsta i Dalsland och klart under genomsnittet i Västra Götaland. Antalet aborter/1000 kvinnor ligger på en relativt stabil nivå i Bengtsfors kommun. Jämfört med andra Dalslandskommuner och med genomsnittet för länet och riket ligger antalet aborter i Bengtsfors kommun på en låg nivå. Medborgarenkät Under hösten 2007 genomfördes för andra gången en medborgarenkät i form av en attitydundersökning bland befolkningen. Syftet med undersökningarna är att ge en bild av medborgarnas syn på sin livsmiljö och den kommunala servicen. De flesta av de tillfrågade anser sig ha en bra livskvalitet. Hela tre fjärdedelar anser Bengtsfors kommun vara en bra plats att leva på. De flesta mätvärden var klart bättre vid 2007 års mätning jämfört med den mätningen som gjordes år I enkäten svarade 52,4 % att de såg positivt på den egna framtiden i Bengtsfors. Motsvarande mätvärde i 2005 års medborgarenkät uppgick till 34,8 %. När det gäller framtiden för Bengtsfors kommun ställde sig 37,6 % positiva. Vid 2005 års mätning 12

13 var endast 11,7 % positiva. Det årets mätvärde var extremt lågt och har nu kraftigt förbättrats. År 2007 svarade 47,9 % att stämningen är god bland invånarna i kommunen. Vid föregående mätning svarade endast 21,3 % att den är god. Under år 2010 genomförde SCB en medborgarundersökning där Bengtsfors kommun fick möjlighet att lägga till ovanstående frågeställningar. Svarsalternativen var inte uppställda på samma sätt som i den förra undersökningen, men slutsatser kan ändå dras. Av de svarande gav 70 % betyget 5 eller högre på en tiogradig skala när det gällde synen på den egna framtiden i Bengtsfors kommun. När det gällde synen på framtiden för Bengtsfors kommun gav 60 % av de svarande motsvarande betyg. När det gällde synen på stämningen bland kommuninvånarna gav 75 % ovannämnda betyg. Få lediga lägenheter i centralorten I centralorten Bengtsfors råder bostadsbrist medan lediga lägenheter finns i övriga tätorter. Här har en förändring skett de senaste åren. Näringslivsutveckling Under år 2011 har 49 företag startats i Bengtsfors kommun. Detta är något lägre än föregående år då 56 företag startades. Bengtsfors kommun förbättrade sin ranking i Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimaten i landets kommuner. Kommunen steg från plats 220 till plats 207 av 290 kommuner. År 2009 låg kommunen på plats 181. Föreningen Företagarna och kreditupplysningsföretaget UC rankar varje år tillväxten i landets kommuner. Listan kallas för Årets företagarkommun och Bengtsfors kommun hamnar på plats 61 av 290 kommuner. Förra året låg Bengtsfors kommun på plats 93. Det som undersökningen mäter är företagens tillväxt under ett år jämfört med året innan. Siffrorna tas från bolagens bokslut. Syftet är att uppmärksamma de kommuner där företagandet utvecklats bäst under det gångna året. Omvärldens påverkan Återhämtningen i världsekonomin har kommit av sig. Till stor del beror det på den djupa skuldkris som plågar ett antal Euroländer. Bristande förtroende för de mest skuldsatta länderna och osäkerhet om hur krisen ska lösas leder till stor turbulens på de finansiella marknaderna och har medfört en betydande uppsplittring av de långa statsobligationsräntorna inom Euroområdet. De europeiska bankernas utsatthet och behov av kapitaltillskott förstärker oron. I denna situation är hushållen och företagen mycket pessimistiska, såväl konsument- som producentförtroendet har sjunkit markant enligt de senaste konjunkturmätningarna. Ett grundläggande problem är att flera länder i Euroområdet under lång tid brottats med dålig konkurrenskraft, svag tillväxt och hög arbetslöshet. Spridningen i arbetslöshetsnivåer har blivit mycket stor inom Euroområdet. Skuldsättningen gör att staterna har armarna bakbundna. Besparingsprogrammen som krävs leder till ännu svagare efterfrågan och ger därmed ingen lättnad i skuldsättningen - ett slags moment 22. Europa försöker balansera på den sköra linan mellan att få förtroende från marknaden och att upprätthålla den inhemska efterfrågan. Kraftig inbromsning sker nu av svensk tillväxt. Oron för euron har ökat under hösten. Trots fortsatt starka svenska tillväxttal står det alltmer klart att även den svenska ekonomin är på väg att försvagas. Bedömningen är att tillväxten i svensk ekonomi stannar upp. Det innebär att även den positiva utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden gör halt och att arbetslösheten stiger. Fundamenta i svensk ekonomi är emellertid fortsatt starka och bedömningen är att ekonomin återigen börjar växa en bit in på Uppgången i arbetslösheten blir därför begränsad. Trots lägre tillväxt och vikande sysselsättning påverkas skatteunderlagsprognosen nästan inte alls. Tillväxten i svensk ekonomi har under de senaste två åren varit mycket stark. I fjol växte BNP med 5,6 procent och i år beräknas tillväxten uppgå till 4,6 procent. Återhämtningen efter produktionsraset i samband med finanskrisen 2008/2009 har därmed kommit en bra bit på väg. Men fortfarande finns en potential för fortsatt starka tillväxttal. Det märks inte minst på arbetsmarknaden där arbetslösheten inte nått ner i de tal som rådde före finanskrisen. Den svenska ekonomin har under sommaren och hösten fortsatt visa förvånansvärd styrka trots att oron i omvärlden tilltagit. Det tredje kvartalet växte 13

14 svensk BNP med 1,6 procent vilket uppräknat till årstakt innebär en tillväxt på över 6 procent. Mot bakgrund av den svaga utvecklingen internationellt var det inte minst förvånande att exportutvecklingen var så stark. Exporten växte mellan andra och tredje kvartalet med hela 12 procent (uppräknat till årstakt). Frågan är emellertid inte om skuldkrisen kommer att sätta negativa avtryck i svensk BNP utan när detta sker. BNP-utvecklingen för fjärde kvartalet förväntas bli mycket svag. Ett skäl är den fortsatt dystra utvecklingen i Europa. Ett annat är den negativa förskjutning som skett i svenska hushålls och företags förväntningar om framtiden. Att hushållen nu håller hårdare i sina plånböcker har också redan märkts i statistiken. Det mesta talar därför för att svensk ekonomi nu gör halt. Enligt preliminära siffror redovisar kommun sektorn ett totalt överskott på 8,8 miljarder kr för år Detta är en försämring jämfört med föregående år på 4,8 miljarder kr. Demografiska förändringar Skatteintäkternas och statsbidragens storlek påverkas i hög grad av medelskattekraften och den lokala befolkningsutvecklingen. Bengtsfors kombination av lite högre arbetslöshet än riket och sjunkande invånarantal, slår därför hårt mot såväl skatteintäkterna som statsbidragen. En årlig befolkningsminskning med 50 personer innebär minskade skatteintäkter och statsbidrag på drygt 2,3 mkr jämfört med en situation med bibehållet befolkningsunderlag. Befolkningens sysselsättning har betydelse för dess inkomster, som i sin tur påverkar hur mycket skatt de betalar, d v s skattekraften. Utvecklingen av kommunens skattekraft i förhållande till övriga Sveriges mellan 1995 och 2011 ses i nedanstående diagram. Skattekraft som andel i % av riksmedelvärdet Exakt vad som orsakar uppgången av medel skatte kraften för Bengtsfors kommun under 2004 och 2005 är inte möjligt att förklara. En jämförelse mellan olika typer av kommuner visar dock att motsvarande trend finns bland andra mindre kommuner och glesbygds kommuner medan storstäderna och förorternas medelskattekraft sjunker under samma period. Eftersom skattekraften i detta diagram beräknas som procent av riksmedelvärdet kan det vara så att ökningen för Bengtsfors lika gärna kan förklaras av större minskningar i andra kommuner som att skattekraften i Bengtsfors har ökat. Detsamma gäller för den minskning som skett under En orsak till att skattekraften är lägre i Bengtsfors kommun än genomsnittet i riket hänför sig till de som arbetar i Norge och betalar inkomstskatt där. Denna grupp har ökat under de senaste åren. Anpassningsförmågan till ändrade förutsättningar som Sveriges kommuner och landsting påtalar i sina rapporter är oerhört viktig för Bengtsfors kommun. Huruvida kommunen klarar att anpassa sig till, främst de demografiska, förändringarna har avgörande betydelse för hur kommunens ekonomi kommer att utvecklas. Hur kommunens ekonomi utvecklas har sedan i sin tur väsentlig betydelse för hela kommunens utveckling. Den demografiska förändring som är mest dram atisk i kommunen är den inom skolans område. De stora årskullarna har nu nått gymnasiet och årskullarna därefter är betydligt mindre och i det närmaste halverade. För att anpassa skolorganisationen till det färre antalet elever som kommer att finnas, fattades beslut om nedläggning av ytterligare två byskolor från höstterminen år För att automatiskt ta hänsyn till demografiska förändringar i den årliga budgeten har en resursfördelningsmodell sjösatts. Budgeten för år 2010 är den första budgeten som är beräknad enligt den nya modellen. En annan avsikt med resursfördelningsmodellen är att kommunfullmäktige ska få ett bättre underlag för sina prioriteringar i budgetarbetet. 14

15 Sammanfattande finansiell analys Bengtsfors kommun redovisar ett resultat för år 2011 på -8,1 mkr. Resultatet är 13,2 mkr lägre än budgeterat resultat. I resultatet ingår underskott inom fjärrvärmeverksamheten på 8,5 mkr och kommunkoncerninterna realisationsförluster på 5,8 mkr. Balanskravsresultatet uppgår till 6,2 mkr. I det resultatet har realisationsförluster på 5,8 mkr exkluderats liksom affärsdrivande verksamheters underskott på 8,5 mkr. Inget negativt balanskravsresultat från tidigare år finns att återställa. Störst underskott av kommunstyrelsens verksamhetsområden gör utbildningsområdet med ett underskott på 12,5 mkr. Sociala området visar ett underskott på 3,3 mkr. Det tekniska områdets skatte finansierade del visar ett överskott på 0,6 mkr medan den affärsdrivande verksamheten (bokförd på det tekniska området) visar ett underskott på 7,3 mkr. Kommunledningskontoret redovisar ett överskott på 6,7 mkr. Skatteintäkterna blev 8,5 mkr högre än föregående år och de generella statsbidragen blev 7,6 mkr lägre. Skatteintäkterna och de generella statsbidragen ökade därmed enbart med 0,9 mkr från föregående år. Jämfört med budget blev skatteintäkterna 6,1 mkr högre och de generella statsbidragen motsvarade budgeten är första året sedan år 2002 som Bengtsfors kommun visar ett negativt resultat. Investeringarna låg på en hög nivå för året och uppgick till 41,3 mkr. Låneskulden ökade under året från 93,0 mkr till 139,5 mkr. Detta var andra året på mycket länge som låneskulden ökade. Låneskulden minskade mellan åren från 206 mkr till 80 mkr. Den kommunala skattesatsen uppgick under året till 22,79 %. Detta motsvarade skattesatsen från året innan. År 2010 höjdes skattesatsen med 0,25 procentenheter jämfört med föregående år. Innan dess har skattesatsen varit oförändrad sedan år Soliditeten uppgick till 48,4 % och minskade med 4,6 procentenheter sedan föregående år. Soliditeten inklusive pensionsförpliktelserna uppgick till -1,5%, vilket är en försämring med 6,2 procentenheter. Detta är första gången som detta soliditetsmått varit negativt. Pensionsförpliktelserna, som redovisas utanför balansräkningen, ökade med 23,3 mkr till 261,1 mkr inklusive särskild löneskatt. Pensionsförpliktelserna överstiger nu det egna kapitalet med 8,0 mkr. Verksamhetens nettokostnader i kommunen har år 2011 ökat med 1,7 %. Undantaget jämförelsestörande poster såsom fastighetsförsäljningar och justering för affärsdrivande verksamheter har verksamhetens nettokostnader istället minskat med 0,2 %. Driftskostnadsandelen ökade från 99,9 % år 2010 till 101,6 % år För god ekonomisk hushållning i Bengtsfors, enligt kommunfullmäktiges beslut, krävs en driftskostnadsandel på högst 98,5 %. År 15

16 Kommunens finansiella strategier God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har i ett särskilt beslut slagit fast att god ekonomisk hushållning för Bengtsfors kommun är ett resultat på 1,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det budgeterade resultatet måste varje år överstiga eller minst uppgå till denna procentsats. Sveriges kommuner och landsting har satt en tumregel på 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag som en tumregel när det gäller en tillfredsställande nivå på resultatet. De främsta argumenten för positiva resultat är att inte belasta kommande generationer med dagens kostnader, att avsättningar till framtida pensioner görs, att värdesäkra tillgångarna och att egenfinansiera investeringar. Utöver detta bör det i budget finnas en marginal för att täcka eventuella oförutsedda händelser. För Bengtsfors kommuns kan behovet av investeringar bedömas vara mindre än i kommuner som har en ökande befolkning, vilket innebär att det budgeterade överskottet kan tillåtas vara något mindre. När det gäller pensionsförpliktelserna är ett av de finansiella målen som beslutats av kommun fullmäktige formulerat så att årets resultat ska täcka den årliga ökningen av pensionsskulden, vilket innebär att överskott måste uppnås. Hantering av framtida pensionsförpliktelser Kommunfullmäktige beslutade år 2007 att årligen tillskapa medel för pensionsreserver i egen balansräkning på minst 5 mkr åren genom årliga positiva resultat överstigande detta belopp. Detta görs för att täcka ansvarsförbindelsen. För den förmånsbestämda pensionen beslutade kommunfullmäktige att välja en fortsatt försäkringslösning. Alternativet medel för pensionsreserver i egen balansräkning, kopplat till ett sparande genom till exempel planerade överskott, har bland annat ekonomiska fördelar jämfört med de andra alternativen och ger möjlighet till kontroll men kräver att de avsatta medlen verkligen undantagslöst låses in för kommande pensioner och inget annat. Valet av lösning för hantering av ansvarsförbindelsen innebär att kommunen ska placera medel enligt de riktlinjer som framtagits för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser. Varje år i årsredovisningen ska en teoretisk balanskravsutredning göras. De medel som placeras blir positiva balanskravsresultat för framtiden och kan användas vid framtida bedömningar av balanskravsresultatet de år när pensionsutbetalningarna är som högst. Mot bakgrund av ovanstående resonemang beslutade kommunfullmäktige år 2007 att en resultatnivå på 1,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag ska vara tillfredsställande för att uppnå god ekonom isk hushållning för Bengtsfors kommun. 16

17 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål 2011 QQ Ökad inflyttning och ökat permanentboende i kommunen Ett ökat antal invånare innebär högre skatteintäkter och generella statsbidrag samt ett större underlag för kommunens verksamheter vilket ger möjlighet till effektivare verksamhet. I översiktsplanearbetet läggs ett stort fokus på att möjliggöra attraktiva boendemiljöer, till exempelvis genom att ta fram förslag till så kallade. LISområden. Vid Krutkällaren i Bengtsfors har en detaljplan som möjliggör 16 småhus i ett attraktivt strandnära läge tagits fram. Inom detaljplanen för Möbelsnickaren 5 möjliggörs ombyggnad av verksamhetslokaler till bostäder i ett attraktivt sjönära läge vid Bengtsbrohöljen. Båda detaljplanerna har antagits i början av Från och med januari 2010 skickar kommunen ut enkäter till alla som flyttar in eller ut från kommunen. Dessa innehåller, utöver en del frågor om kön, ålder etc, frågor om varför man flyttar och vad som är bra och vad som behöver bli bättre i Bengtsfors. Under år 2011 minskade befolkningen med 111 personer. Antalet utflyttade var 46 personer fler än antalet inflyttade. Målet har därmed inte uppnåtts. Byte av lampor i gatubelysning har skett till energieffektivare alternativ. Genom ny teknisk lösning med ipads erhåller kommunstyrelsen samtliga handlingar elektroniskt. För år 2011 har inte målet uppnåtts då oljeförbrukningen varit stor i fjärrvärmeverksamheten i Billingsfors. QQ Minska antalet hushåll som är beroende av försörjningsstöd Det leder till minskade kostnader för försörjningsstöd. Antalet hushåll som är beroende av försörjningsstöd ligger på ungefär samma nivå vid utgången av år 2011 som vid årets början. Tendensen har under året först varit stigande fram till augusti för att sedan under hösten minska och sedan stiga igen i december. Kommunen arbetar aktivt med att få ut personer i sysselsättning. Arbetet faller väl ut och många har kunnat få sysselsättning genom bra samarbete mellan Individ- och familjeomsorgen, Arbetsmarknadsenheten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. QQ Högst 5 % sjukfrånvaro i kommunen Låg sjukfrånvaro leder till lägre kostnader för kommunen. Den totala sjukfrånvaron år 2011 uppgick till 4,79 %. Målet har uppnåtts. QQ Minskat beroende av fossila bränslen/minskad energiförbrukning Genom att minska energikostnaderna kan kommunens resurser att bedriva verksamhet för bli större. Förhandlingar har genomförts med Munksjö Paper AB kring framtida avtal om fjärrvärmeleverans. Avtalet är nu tecknat mellan parterna och energileveransen påbörjad. Detta kommer att göra att användandet av olja kraftigt kommer att minskas. Projektet Arena ungdom har startat och kommer sannolikt ge fler ungdomar möjligheter till egen försörjning. Behandlingsgruppens arbete med stödåtgärder till enskilda individer medverkar i långtidsperspektiv till att fler personer kommer att klara en sysselsättning. Målet har inte uppfyllts. Dock understeg månaderna september till november årets ingående nivå. 17

18 QQ Förbättrad måluppfyllelse förskola/grundskola genom förbättrade resultat på nationella prov Ökad måluppfyllelse bidrar till att fler genomför sin gymnasie utbildning fullt ut, och därmed ges bättre förutsättningar för högre studier och yrkesliv. Detta leder till lägre kostnader för kommunen inom ett flertal verksamheter. Nationella prov 2011 Andel elever som klarar målen på nationella prov Åk3 lå 09/10 lå 10/11 Bäckeskolan Sv 100 % 100 % Bäckeskolan Ma 87 % 100 % Ekhagskolan Sv 89 % 90 % Ekhagskolan Ma 93 % 67 % Franserudskolan Sv 83 % 89 % Franserudskolan Ma 83 % 85 % Finansiella mål QQ Soliditeten ska uppgå till minst 50 %. Kommunen når inte målet då soliditeten uppgår till 48,4 %. Det är en försämring på 4,6 procentenheter jämfört med föregående år. QQ Soliditeten inkl. pensionsförpliktelser ska årligen förbättras och långsiktigt uppgå till minst 10 %. Soliditeten inklusive pensionsförpliktelser uppgår för år 2011 till -1,5 %, vilket är en försämring med 6,2 procentenheter. Detta är första gången som detta soliditetsmått är negativt. Målet är inte uppnått. QQ Resultat ska uppgå till minst 1,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag Då kommunens resultat uppgår till -8,1 mkr har målet inte uppfyllts. Åk5 gör proven i åk6 (vt 2012) Åk9 Eng 94 % 88 % Sv 86 % 92 % Ma 72 % 63 % NO-ämne 87 %(Fy) 68 % (Kemi) Statistiken för 2011 (både halv- och helår) blir inte heltäckande eftersom proven flyttas från åk 5 till 6 fr o m 2012 (i samband med införandet av ny läroplan). Från genomförda prov i årskurserna 3 kan man se att Bäckeskolan bibehåller sin mycket goda måluppfyllelse, att Ekhagsskolan har en något sjunkande utveckling och att Franserudskolan haft en svag ökning. Statistiken grundar sig på samtliga genomförda prov. QQ Materiella nettoinvesteringar ska långsiktigt skattefinansieras och vid uppföljning/ utvärdering ska hänsyn tas till de två föregående verksamhetsåren De två sista åren har inte de materiella nettoinvesteringarna kunnat skattefinansieras. Även vid beräkning över en treårsperiod har målet inte uppfyllts. Ekhagsskolan har många nyanlända elever, vilket påverkar det totala utfallet. Grundskolan ansvarar för att alla elever, oavsett bakgrund och förutsättningar, ska nå målen det är därför ett stort ansvar att kompetens och resurser fördelas efter behov. Arbetet med detta intensifieras. I åk 9 har resultaten i engelska och matematik försvagats medan svenskan ökat något. Denna årgång har haft stort behov av stöd under hela skoltiden, och resultatet ska snarast ses som något bättre än befarat. Resultaten i matematik ger anledning till oro, och efter analys har åtgärder i form av riktat elevstöd och ändringar i personalkåren vidtagits inför innevarande läsår. Målet har inte uppfyllts. 18

19 Personalredovisning Väsentliga personalförhållanden Enligt kommunens övergripande personalpolicy gäller följande: Uppgiften för Bengtsfors kommun är att inom olika områden utifrån givna resurser ge kommuninvånarna god service. Många av de verksamheter som bedrivs i kommunens regi är mycket personalintensiva d v s den viktigaste resursen för att verksamheten ska fungera är personalen. För att trygga personalförsörjningen är kommunens målsättning att alla anställda ska erbjudas möjlighet till heltidstjänstgöring samt fortlöpande kompetens utveckling inom sitt yrkesområde. Årsarbetare Antalet årsarbetare per den 1 november uppgick till 663 stycken. Detta är en minskning från föregående år med 23 stycken. Årsarbetare definieras som det totala antalet hel- eller deltidsbefattningar, omräknat till heltidsbefattningar. Könsfördelning Könsfördelningen bland kommunens månadsavlönade den 1 november var 85,3 % kvinnor och 14,7 % män. Andelen kvinnor har därmed ökat med drygt en procentenhet jämfört med året innan. Åldersfördelning Medelåldern bland kommunens anställda uppgår till 48,5 år och är 0,1 år högre jämfört med föregående år. Fördelning heltids-/ deltidsanställda Av alla månadsavlönade arbetar 54,4 % av kvinnorna heltid. Motsvarande andel för männen uppgår till 89,8 %. Andelen heltidsarbetande kvinnor är oförändrat mot föregående år, medan andelen heltidsarbetande män har ökat från 86,4 %. Sjukfrånvaroredovisning Från och med den 1 juli 2003 är samtliga arbetsgivare skyldiga att redovisa uppgifter om sjukfrånvaro i årsredovisningen. Redovisningen skall omfatta samtliga anställda som har ordinarie arbetstid, vilket även omfattar anställda på avtalsområdet BEA (personal i arbetsmarknadspolitiska åtgärder). Uppdragstagare och förtroendevalda skall inte ingå i redovisningen. Total sjukfrånvaro i procent av samtliga anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid Alla anställda omfattas som har ordinarie arbetstid, vilket även omfattar anställda på avtalsområdet BEA. All arbetstid för dessa anställda förutom övertid, mertid samt fyllnadstid redovisas. Arbetstiden ska också reduceras med den frånvaro utan lön som har betalats ut såsom tjänstledighet för annat arbete, partiell tjänstledighet för vård av barn eller övrig frånvaro utan lön. I ordinarie arbetstid inkluderas också semester och de 45 första dagarna på ferien för ferie och uppehållsanställda. Tot. Tot. Tot. sjukfrånvaro sjukfrånvaro sjukfrånvaro Kvinnor Män Totalt 4,79 % 5,07 % 3,58 % <= 29 år 2,37 % 2,46 % 1,80 % <= år 4,17 % 4,45 % 2,75 % >= 50 år 5,69 % 6,10 % 4,26 % I tabellen framgår att den totala sjukfrånvaron i kommunen uppgår till 4,79 %, vilket är en ökning jämfört med föregående år då den uppgick till 4,48 %. Detta innebär ändå att kommunens mål med en total sjukfrånvaro på högst 5 % har uppnåtts. 19

20 Sjukfrånvaro > 59 dagar Andel >59 dgr Kvinnor Män Totalt >59 dgr >59 dgr Totalt 29,06 % 31,29 % 15,54 % <= 29 år 0,00 % 0,00 % 0,00 % <= år 26,07 % 29,13 % 0,00 % >= 50 år 32,82 % 34,90 % 22,55 % Den andel av sjukfrånvaron som överstiger 59 dagar i procent av total sjukfrånvarotid. Jämställdhet En ny jämställdhetsplan antogs av kommunfullmäktige under år Kommunfullmäktige beslutade under året att förlänga jämställdhetsplanen att gälla till och med Ett stort fokus har inriktats på jämställdhetsarbetet under 2011 genom att anställda inom vård och omsorg, som är ett kvinnodominerat område, har haft möjlighet att få sin önskade sysselsättningsgrad. Projektet önskad sysselsättningsgrad startades upp under hösten 2010 med försöksenheterna Björklunda äldreboende samt Bäckefors hemtjänst. Under mars 2011 genomfördes etapp 2 i projektet vilket innebar att enheterna hemtjänst norr, korttidsboende Björkåsen samt hemtjänst Dals Långed ingick projektet. Etapp 3 startades upp i oktober med ca 120 anställda från äldreboendena Solbacken och Granåsgården. Arbetsmiljö Ett reviderat samverkansavtal enligt FAS-05, som anpassats efter den nya förvaltningsorganisation, har tecknats med de lokala fackliga organisationerna. FAS står för förnyelse, arbetsmiljö och samverkan. Samverkansavtalet ger en ökad betoning på det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet skall alltid vara en stående punkt på samtliga arbetsplatsträffar och handlingsplaner skall upprättas för varje arbetsplats och enhet. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet har genomförts i den kommungemensamma samverkansgruppen. En del återstående inte åtgärdade punkter kommer att kräva prioritering i framtida underhållsplaner och investeringsplaner. Under år 2008 genomfördes en utbildningssatsning i arbetsmiljöfrågor. Samtliga chefer och skyddsombud har tillsammans fått genomgå en grundutbildning samt en vidareutbildning i arbetsmiljöfrågor via Kinnekullehälsan. Medarbetar- och lönesamtal har genomförts på alla enheter under året. Totalt är det ca 250 anställda inom vård och omsorg som under året haft möjlighet att välja sin önskade sysselsättningsgrad. Projektet innebär vidare att de anställda även får större delaktighet och påverkansmöjlighet samt att de också får ett större ansvar för bemanningen på enheterna. Kommunfullmäktige beslutade att tillsätta en beredning för jämställdhet som fick till uppgift att ta fram underlag till ny jämställdhetsplan som även omfattar alla frågor som CEMR:s europeiska jämställdhetsdeklarationen innehåller. Genusansvariga finns på samtliga förskolor, nätverket för genuspedagogerna har träffats under året. Den senaste rekryteringsomgången inom IFO har medfört anställning av tre manliga handläggare, vilket innebär att av verksamhetens 13 medarbetare är fem män. 20

Året som gått. MILJÖRUM EKA FÄRDIG- STÄLLT OCH INVIGT Miljörum EKA färdigställdes under året och invigdes den 3 september av landshövdingen.

Året som gått. MILJÖRUM EKA FÄRDIG- STÄLLT OCH INVIGT Miljörum EKA färdigställdes under året och invigdes den 3 september av landshövdingen. Årsredovisning 2010 Året som gått MILJÖRUM EKA FÄRDIG- STÄLLT OCH INVIGT Miljörum EKA färdigställdes under året och invigdes den 3 september av landshövdingen. POSITIVT RESULTAT FÖR ÅTTONDE ÅRET I FÖLJD

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen Kortversion Årsredovisning 2016 Vad hände under 2016? En tillbakablick visar att vi haft mycket stora utmaningar under året. Men när året avslutas har också mycket positivt

Läs mer

tecknat Vid halvårsskiftet skrevs bredbandsavtal

tecknat Vid halvårsskiftet skrevs bredbandsavtal Årsredovisning 2009 Året som gått Learfastigheten har nya ägare Tio år efter att Lear Corporation flyttat från Bengtsfors skrivs ett nytt kapitel. Ett nytt aktiebolag med en ägargrupp av erfarna lokala

Läs mer

Datum 2015-05-25. Per Jonsson (c) och Anna-Greta Strömberg (kd) Underskrifter Sekreterare Paragrafer 145-156 Ulrika Thorell

Datum 2015-05-25. Per Jonsson (c) och Anna-Greta Strömberg (kd) Underskrifter Sekreterare Paragrafer 145-156 Ulrika Thorell 1(15) Plats och tid Sammanträdesrum Majberget, kommunkontoret i Bengtsfors, klockan 13.00 14.10 Beslutande Övriga närvarande Justerare Ledamöter Per Eriksson (s) ordförande ej 146 Per Jonsson (c) 1:e vice

Läs mer

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL MED POLISEN Kommunstyrelsen godkände i december ett förslag till samverkansavtal

SAMVERKANSAVTAL MED POLISEN Kommunstyrelsen godkände i december ett förslag till samverkansavtal Årsredovisning 2012 Året som gått INVIGNING AV EKA-BRON OCH ÅRETS FÖRETAG Den 16 juni invigdes EKA-bron som förbinder Ön i Bengtsfors med EKA-området. Bron är en gång- och cykelbro som ökar tillgängligheten

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

1 September

1 September September 2019 2019 1 1 Sammanfattning Befolkningen uppgick efter vecka 39 till 162 728 vilket är 1 694 fler jämfört med årsskiftet. För september månad görs nu en helårsprognos och det är små förändringar

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2013-06-13 61 Reviderade av kommunfullmäktige 2016-02-18 3 2016-01-11 Ekonomiavdelningen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Bokslutskommuniké 2016

Bokslutskommuniké 2016 Bokslutskommuniké 2016 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen i april 2017.

Läs mer

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning Dina pengar Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning 2015 Kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har lett kommunen under 2015. Årets resultat landar på ett litet

Läs mer

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Norrköping. Kommunfakta Riket Antal Män. Totalt antal

Norrköping. Kommunfakta Riket Antal Män. Totalt antal Norrköping Kommunfakta 2006 2007 2006-06-12 Landareal: 1 491 km 2 Invånare per km 2 : 84 stycken Folkmängd efter ålder 31 december Ålder Norrköping Riket Män Kvinnor Totalt antal Procentuell fördelning

Läs mer

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Staffan Eriksson 219-3-22 Innehållsförteckning Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Region Gotlands styrmodell

Region Gotlands styrmodell Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009 Datum -1-12 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1. Månadsrapport Piteå kommun januari september 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-sep jan-aug Prognos jan-dec Budget jan-dec 28 Intäkter 273

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2009 Mjölby kommun 23 mars 2010 Karin Jäderbrink Markus Zackrisson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 Bakgrund, syfte och metod...3 2 Granskningsresultat...5

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (1) 116 Dnr KS/2018:4. Justering av målvärde kommunmål 2019 till KF

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (1) 116 Dnr KS/2018:4. Justering av målvärde kommunmål 2019 till KF Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2019-05-08 1 (1) Sida 116 Dnr KS/2018:4 Justering av målvärde kommunmål 2019 till KF Bakgrund Enligt tidplan för mål- och budgetprocessen

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Staffan Eriksson 218-5-24 Innehållsförteckning Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet

Läs mer

Norrköping. Kommunfakta Riket Antal Män

Norrköping. Kommunfakta Riket Antal Män Norrköping Kommunfakta 2007 2008 Landareal: 1 491 km 2 Invånare per km 2 : 84 stycken Folkmängd efter ålder 31 december Ålder Norrköping Riket Män Kvinnor antal Procentuell fördelning Procentuell fördelning

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Cirkulärnr: 2000:43 Diarienr: 2000/1011 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare:

Cirkulärnr: 2000:43 Diarienr: 2000/1011 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare: Cirkulärnr: 2000:43 Diarienr: 2000/1011 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2000-04-07 Mottagare: Kommunstyrelse Ekonomi/finans Rubrik: Kommunernas resultat-

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Förenklad årsredovisning. Markaryds kommun

Förenklad årsredovisning. Markaryds kommun ÅRET SOM GÅTT 2018 Förenklad årsredovisning årsredovisning Förenklad Markaryds kommun Förenklad årsredovisning Markaryds kommuns Året som gått är en kort redogörelse av den verksamhet som har bedrivits

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Budget 2014 Flerårsplan 2015-2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tilläggsbudget 3 Tilläggsbudget sammanställning 6 Lönepotten 2014-2016 7 Driftbudget 2014-2016 8 Resultatbudget 2014-2016 9 Balansbudget 2014-2016

Läs mer

Budget 2018 och plan

Budget 2018 och plan 1(8) Budget 2018 och plan 2019-2021 Antagen av: Kommunfullmäktige Antagningsdatum: 2017-06-19 Diarienummer: 2017/51 2(8) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated

Läs mer

Kortversion av Årsredovisning

Kortversion av Årsredovisning Kortversion av Årsredovisning 2015 Förenklad årsredovisning Ängelholm kommuns årsredovisning är en redogörelse av den verksamhet som har bedrivits under året och hur väl verksamhetens utförande stämmer

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Befolkningen uppgick efter vecka 39 till vilket är fler jämfört med årsskiftet.

Befolkningen uppgick efter vecka 39 till vilket är fler jämfört med årsskiftet. 1 1 Sammanfattning Befolkningen uppgick efter vecka 39 till 160 406 vilket är 1 886 fler jämfört med årsskiftet. Resultatet per den sista september var +102 mnkr Nettoinvesteringarna uppgick t o m september

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Lisbet Östberg Granskning av delårsrapport 2013 Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Vansbro kommun Årsredovisningen i korthet. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun Årsredovisningen i korthet. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun 2015 Årsredovisningen i korthet Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2015 Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per 2015-08-31 Erik Mauritzson Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Skurups kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat 25-års bokslut redovisar ett resultat (förändring av eget kapital) på ca + 3,8 mkr miljoner kronor. Detta innebär att resultatet blev ca 2,5 miljoner kronor bättre än vad som hade beräknats

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 24.04.17 Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2015

Översiktlig granskning av delårsrapport 2015 www.pwc.com/se Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2015 Översiktlig granskning av delårsrapport 2015 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport Delårsrapport 2011-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2011 Håkan Olsson Henrik Bergh Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Uppdraget... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Brändö kommun PM juni 2016

Brändö kommun PM juni 2016 www.pwc.se Brändö kommun PM juni 216 Sammanfattning Brändö kommuns verksamhet kännetecknas av: Kostnaden för förskola per barn -6 år är drygt 4 procent högre i Brändö kommun än genomsnittet på Åland. Kostnaden

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Fastställd av landstingsfullmäktige 2013-11-25 Reviderad av regionfullmäktige 2015-04-29 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-22

Läs mer

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse Kommunstyrelsen Ekonomisk rapport per -05-31 Driftredovisning Tkr Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 81690 81690 - HUL - - - Barn- och utbildningsnämnden 188865 188865 - Socialnämnden 184123 183623

Läs mer