Slutrapport Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden

Transkript

1 Slutrapport Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Ansvarig för projektet ska i enlighet med överenskommelsen om medfinansiering lämna en slutrapport om projektets genomförande enligt dispositionen i denna blankett. Samtliga avsnitt ska vara ifyllda eller kommenterade. Den finansiella slutrapporten, redovisad i en särskild excelmall, ska bifogas samtidigt. Läs Fondhjälpredan och följ de detaljerade anvisningarna och hjälpfrågorna som framgår av den. Uppgifter om projektet EF-nummer E Projektets namn LANDA-en utvecklad introduktion för kvotflyktingar i Gävleborg Projektets hemsida Projektägare Organisation Länsstyrelsen Gävleborg Redovisningen gäller perioden Kontaktperson Robert Larsson Underskrift Härmed intygas att uppgifterna i denna redovisning är fullständiga och korrekta. Gävle Erik Lennmalm Behörig firmatecknare eller motsvarande 1

2 1. Genomförd projektverksamhet Projektet har arbetat utefter den modell som togs fram i förstudien Utveckla introduktionen för kvotflyktingar i Gävleborgs län (E ) Projektledaren har varit stationerad på Länsstyrelsen men under en period ( ) arbetade dessutom en projektmedarbetare deltid i projektet då projektledaren hade andra arbetsuppgifter på Länsstyrelsen i Integration Gävleborg. I projektets referensgrupp (6 personer) har det ingått representanter från Länsstyrelsen (projektledaren), flyktingsamordnare i länet, Migrationsverket (bosättningsfunktionen), Migrationsverket (kvotfunktionen samt ERF-projekt) och Röda korset i länet. Styrgruppen har haft regelbundna möten under projektperioden (7 st) I gruppen ingår representanter från Länsstyrelsen, Länets kommuner (Bollnäs och Gävle), Migrationsverket (kvotfunktionen och bosättningsfunktionen), Röda Korset och i och med genomförandet av den nya etableringsreformen ingår även Arbetsförmedlingen. Projektets mål har varit att arbeta efter modellen En utvecklad introduktion för kvotflyktingar i Gävleborgs län där man skall ge riktade informationsoch introduktionsinsatser för gruppen Dessa är uppdelade i 3 delar/faser Sverigeprogrammets information i lägret Gemensam samhällsinformation innan SFI-start Samhällsinformation med föräldrautbildning mm ca 6-8 månader efter ankomst till länet När det gäller genomförandet av projektets aktiviteter så har det genomförts för de antal kvotflyktingar som var planerat men ej efter den uppgjorda tidplanen. Anledningen var att vi ej hade möjlighet styra över Migrationsverkets planering och genomförande av Sverigeprogrammet. Vi deltog nu i 2 Sverigeprogram istället för 4 men har ändå nått planerade antalet deltagande kvotflyktingar. Eftersom det fanns en viss osäkerhet om vi skulle kunna deltaga i Migrationsverkets Sverigeprogram enligt aktivitetsplanen så fick vi möjlighet att testa alternativa metoder i de två inledande faserna under projektets gång. (revidering 2 och 3). Vi har under projektets gång och redan i förstudien haft ett nära samarbete med Migrationsverket (kvotfunktionen) och deras projekt Nätverk för vidarebosättning och Swedish Quota Communication Project och på grund av detta fick vi en förfrågan om att ingå i ett europeiskt nätverksprojekt Promotion of resettlement in European Union through practical cooperation by EU Member States and other stakeholders. 2

3 Genom dessa kontakter har vi haft möjlighet att deltaga i konferenser och erfarenhetsutbyten på olika nivåer inom området mottagning av kvotflyktingar Genomförandet av de tre informationsdelarna Information genom Sverigeprogrammet i lägret Projektet deltog i Migrationsverkets Sverigeprogram vid två tillfällen (5-13/ och 30/10-10/ ) som genomfördes i Khartoum i Sudan med flyktingar från Eritrea och Etiopien. Vi har haft 5 representanter under dessa program och 2 av dessa har varit personer med dubbel kulturkompetens (fd flykting från Eritrea med många år i Sverige). Planeringen av genomförandet av Sverigeprogrammet startar upp till sex månader innan genomförandet. Uppstart med Migrationsverket under en utresekurs sedan träffas delegationen ett antal gånger för att få ihop ett sammansvetsat arbetslag men också fördela olika förberedande arbetsuppgifter inom gruppen. Förutom dessa möten så träffas representanterna från LANDA tillsammans med projektledaren för att planera sin del i Sverigeprogrammet. Vi har tagit fram informationsbrochyrer om den kommun man skall bo i. Informationen är på hemspråket med ej för detaljerad information utan det som är viktigt att känna till innan avresa. (lite fakta om kommunen, boende, skola, arbete/studier, landsmän mm samt bilder på handläggaren och kontaktuppgifter). Broschyren finns framtagen som mall som kan användas av nya mottagarkommuner även utanför länet. Vi har även gjort en informationsfilm En eritreansk familjs vardag i Sverige i samarbete med en gymnasieskola i Gävle. Filmen är på tigrinja och visar hur familjen lever i en mellanstor stad i Sverige (får följa familjen i hemmet, affären, bostadsområdet, skolan för både barn och vuxna samt sportaktiviteter). Den har visas under andra Sverigeprogram där vi ej deltagit och Migrationsverket har nu tillgång till filmen. Dessutom arbetar projektet med att ta fram annat material till programmet. Vi försöker använda oss av mycket bilder, broschyrer, tidningar, brev från landsmän boende i kommunen, teckningar från barn mm. 3

4 Genomförandet av Sverigeprogrammet pågår under ca 1 vecka beroende på flyktinggruppens storlek, upplägg av informationen, var informationen äger rum mm. Under de program vi deltagit i så har det genomförts i centrala Khartoum på grund av svårigheter att nå lägret (avstånd mm) dessutom vistades en stor del av flyktinggruppen i Khartoum. Även på plats i Sudan behövs några dagars planering och färdigställande av de lokaler son skall användas. Dessutom har man möten med organisationer som är berörda (IOM, UNHCR, Svenska ambassaden) och genomgång med de tolkar och assistenter(babysitter) som arbetar med oss under veckan. Lokalen skall sedan utsmyckas med information, bilder, brev, jordglob, fungerande TV- video, datautrustning med kanon, ritblock och kritor mm I slutet av planeringsperioden upprättar man ett schema där alla flyktingar skall få sin information under 1,5 dagar. Detta är ett ganska komplicerat logistiskt planerande eftersom man kommer träffa upp till 300 flyktingar. Flyktingarna är uppdelade i grupper så att de som kommer från läger kommer med buss till informationslokalen under de första dagarna och de som vistas i Khartoum under senare delen av veckan. Schemat är uppdelat 6 pass/dag med olika gruppindelningar (språkindelning, vuxna, ungdomar, barn, män och kvinnor, kommunplacering). Arbetsuppgifterna/passen i delegationen är fördelade så att kommunrepresentanterna är ansvariga för kommuninnehållet (ankomst till kommun, boende, utbildning, arbete, ekonomi, fritid mm och för de som kommer till Gävleborg en fördjupad information om sin nya hemort (kommunbrochyrer, bilder, brev mm) Men vi kommer även gå in i andra informationspass beroende på vår bakgrund/kunskap. Filmen En eritreansk familjs vardag i Sverige visas för alla flyktingar uppdelade i grupperna vuxna och barn. Vi finns med eftersom det alltid kommer frågor kring de ämnen den tar upp. Sverigeprogrammet och LANDAs information bygger mycket på att få en kommunikation med hjälp av mindre grupper och att vi använder oss av bilder, film, PowerPoint med lite text och oss själva som exempel. 4

5 Som exempel: När vi tar upp temat familjen så kan vi göra jämförelsen mellan våra egna familjer och flyktingarnas familjer och upptäcka att det är ganska mycket som är lika och inte fokusera på olikheter. Det är viktigt att man efter informationen man fått känner trygghet inför resan till Sverige (framförallt flygresan), vad som händer när man kommer till Arlanda, vilka som möter i kommunen (bild på handläggaren), vad händer när du kommer till kommunen, boendet, första veckan Gemensam samhällsinformation/introduktion Efter ankomsten till kommunen deltog de nyanlända kvotflyktingarna i en gemensam samhällsinformation gruppvis var i länet man bor. Projektet har haft dessa informationsinsatser i följande kommuner: Ljusdal för flyktingar från Ljusdal, Hudiksvall och Bollnäs. Sandviken- för flyktingar från Sandviken, Ockelbo och Hofors Ockelbo (Gävle) för flyktingar från Ockelbo och Gävle Ovanåker (Alfta) för flyktingar från Ovanåker och Hudiksvall. 5

6 Projektledare samt länets representanter från Sverigeprogrammet har genomfört denna informationsinsats. Dessutom har personal från de berörda kommunerna deltagit vid denna information. Eftersom deltagarna känner igen och har nyligen träffat länets representanter så känner de en större trygghet vid dessa träffar och det är som en fortsättning på de pass som genomfördes innan resan till Sverige. En del av informationen man fick repeterades och filmen samt tidslinjen användes på nytt. Det är viktigt att vi vid de olika informationstillfällena får en dialog och inte en envägsinformation och detta kan skapas om vi får deltagarna att känna sig trygga vid dessa tillfällen. En annan viktig del vid dessa träffar är att vi äter lunch tillsammans. Det finns många frågor kring maten, hur vi äter med bestick, vad maten kostar mm som man på ett naturligt sätt kan få kunskap om. Vi äter typisk svensk mat och den mat som barnen kommer få i skolan. Vid träffarna får man också träffa sina landsmän som flyttat till en grannkommun och då diskuteras: hur kan vi åka till varandra, avstånd, buss mm. Under veckan kommer man senare in på mer detaljerad information om ekonomi, sjukvård, skolan och förskola för barnen och SFI och praktik, arbete för de vuxna Hur skall man försörja sig. Frågor om familj, hälsa, barn och föräldrar mm. Vi har sammanställt ett blad översatt till tigrinja: Allmänna råd till dig som kommer som kvotflykting, dessa råd tar vi upp i diskussioner tillsammans med gruppen. 6

7 Under veckan deltar både vuxna och barn men vid något tillfälle har inte alla i familjen varit med på grund av skolstart eller läkarkontakt. Det kan vara problem att lägga informationsperioden så att det passar alla. Men vad vi kommit fram till att den ej bör ligga för nära ankomsten p.g.a en del praktiska frågor: lägenhet, möbler, kläder mm men ej heller allt för långt efter ankomst. Vi tycker att det mest idealiska är 1-2 veckor efter ankomst till kommunen. De lokaler som vi haft har varit kommunala (arbetsmarknadsprojekt, kom.vux) samt en församlingsgård och kyrka men tillgången till kök och bra utrymmen för barnen är en förutsättning för att det skall gå att genomföra denna del på ett bra sätt. Projektet har haft utvärdering med deltagarna efter veckan (allt på deras eget språk och individuellt) men vissa av frågorna har diskuterats i gruppen Gruppen har uppföljningsträffar efter 3-6 månader, när de kommit igång med sina aktiviteter i kommunen. Vid dessa träffar har också en utvärdering genomförts på samma sätt som efter inform.veckan vid ankomsten. Vid uppföljningsträffen har det varit problem att samla barn och ungdomar beroende på deras förskole-skolgång samt andra aktiviteter. Samhällsinformation med föräldrautbildning mm ca 6-8 månader efter ankomst Denna del av projektets informationsinsatser har varit svår att organisera eftersom kvotflyktingarna bor i olika kommuner och i vissa av dessa är det få familjer vilket har gjort det svårt att organisera en studiecirkel. Vi har då valt att genomföra ett antal studiecirklar både för våra kvotflyktingar samt andra flyktingar som ingått i kommunens flyktingmottagning. Genomförandet av dessa cirklar har varierat mellan kommunerna (olika studieförbund men även i kommunal regi). Kvaliteten har varierat mycket beroende på cirkelledarens förmåga att leda cirkeln men även gruppen sammansättning. Projektet har använt sig av Statens folkhälsoinstituts cirkel: Familjeverkstan. Detta material består av ett antal korta filmer som skildrar vardagliga situationer i familjelivet. Vi har under projektets gång kommit fram till att denna cirkel är en bra metod att arbeta efter när det gäller information/diskussion om föräldraskap för gruppen flyktingar/invandare men att den bör användas i det ordinarie introduktions/etableringsarbetet i kommunen. Alternativa metoder Projektet har under perioden haft möjlighet att testa ytterligare några metoder i informationsinsatser riktat mot kvotflyktingar: Information till dossieuttagna kvotflyktingar innan avresa till Sverige. Från flykting till flykting. Information genom ambassadörer. 7

8 Informationsinsatsen till de dossieutagna kvotflyktingarna som skulle komma till Ljusdal under sommaren 2009 var en första test med ett översatt informationsblad på hemspråket ( detta informationsblad utvecklades senare till de informationsbroschyrerna/mall som projektet sedan använde under Sverigeprogrammet i Sudan 2009 och 2010). Vi hade stora svårigheter att sprida informationen till de dossieuttagna (via svenska ambassaden och frivilligorganisationer) vi är övertygade om att det finns möjligheter att nå fram med informationen med hjälp av bl.a. den moderna tekniken (Internet mm) Kursen: Från flyktingar till flyktingar genomfördes under perioden (inleddes med planering under fyra veckor). Målgruppen för denna information var afghanska kvotflyktingar som vistats under lång tid (20-30år) som flyktingar i Iran. Samhällsinformationen var på hemspråket och lärare/handledare var en man med lång erfarenhet från arbete i Sverige (bl.a. socialt arbete och egen företagare(iranskfödd och kom till Sverige på 80-talet) samt en afghansk kvinna som kom till Sverige/Ljusdal 2006 som kvotflykting. Kursen hade 8 deltagare, övervägande kvinnor med låg skolbakgrund. Kursen indelas i olika teman ( delar som finns i nya samhällsorienteringen) med ganska stor flexibilitet men med regelbunden återkoppling till flyktingmottagningen efter varje tema. Utvärdering: Positivt - deltagarna lärde känna varandra, fått en tryggare tillvaro i Sverige, aktiva deltagare, deltagarna såg fram emot de olika passen. Negativt svårighet att passa tiden, vissa dagar för långa pga. annan kurs, utökad tid för vissa teman (barn/förälder. 8

9 Information genom ambassadörer Projektet har haft möjlighet att testa ett annat upplägg vad gäller informations- och introduktionsinsatser på en grupp somaliska kvotflyktingar som kom till Ljusdal under maj månad Flyktingarna hade under flera år vistats i flyktingläger i Dadaab, Kenya och blev under börja av våren 2010 uttagna av en delegation från Migrationsverket att få komma till Sverige. De deltog också i ett Sverigeprogram som genomfördes strax innan resan till Sverige. Gruppen fick genom ett samarbete med projektet Inlanda i Västerbotten samma typ av kommuniformation som gavs under de Sverigeprogram vi deltog i. Brochyrer (Ljusdal), bilder, brev, mm ingick i informationen i lägret. Efter ankomsten till Ljusdal så genomfördes fas 2 Gemensam samhällsinformation/introduktion för de nyanlända kvotflyktingarna på samma sätt som genomförts för de kvotflyktingar som kom från Sudan. Därefter fick kvotflyktingarna stöd av en ambassadör flykting från Somalia som kom till Sverige som flykting för flera år sedan och har bott i Ljusdal en längre tid. Denna ambassadör genomför arbetet med introduktionen (boende, skola, hälsovården.) i nära samarbete med flyktingenheten i kommunen. En viktig del har varit arbetet i bostadsområdet med de problem som annars kan dyka upp när det kommer en större grupp flyktingar till samma bostadsområde. Transnationellt samarbete Denna del av projektet har vuxit fram under projekttiden i och med de kontakter vi fått i nätverket Nätverk för vidarebosättning som i sin tur gett oss möjlighet att ingå i Promotion of resettlement in European Uniopn through practical cooperation by Member States and other stakeholders Detta projekt drivs av UNHCR, IOM och den katolska organisationen ICMC och har som mål att utveckla arbetet med mottagning och integration 9

10 av kvotflyktingar i Europa och få nya länder inom EU att ta emot kvotflyktingar. Landa har deltagit i följande aktiviteter: Konferensen Resettlement service provider training on reception and integration, 14-16/ i Sintra, Lissabon. Denna konferens riktade sig till representanter för myndigheter, kommuner, organisationer som arbetar praktiskt med mottagning av kvotflyktingar. Deltagare från 10 EU-länder som redovisade sitt arbetssätt samt erfarenhetsutbyte. Studiebesök i Manchester och Bolton för att följa Refugee Actions arbete, 11-13/ Erfarenhetsutbyte kring arbetet med mottagandet av kvotflyktingar samt planera för fortsatt samarbete. Studiebesök, 2-3/ , från ICMC i Bryssel (en av organisationerna i det europeiska nätverket Promotion of resettlement..) där man intervjuar några kvotflyktingar från länet som deltagit i LANDA steg 1 och 2, samt personal som arbetar inom flyktingmottagningar i länet. Detta är en del av arbetet med en handbok Paving the Way som kom ut i juni Dessutom planering inför EU-konferensen i Gävle under våren. LANDA arrangerade konferensen Study visit and seminar on the LANDA-project 12-14/ i Gävle. 19 deltagare från 9 EUländer samt 19 deltagare från länet. Första dagen var inriktad mot att ge information om arbetet med mottagande av kvotflyktingar i Sverige. (Migrationsverket, länsstyrelsen, kommunerna samt några länsprojekt redovisades under dagen). På kvällen inbjöds deltagarna till landshövdingen på Slottet på middag. Under dag 2 fick deltagarna följa arbetet i kommunen (små grupper) och träffa kvotflyktingar som deltagit i LANDA steg 1 och 2 och under dag 3 så redovisades studiebesöken och ICMC och IOM presenterade en fortsättning av sitt projekt i det nya Linking in där man är intresserad av ett fortsatt samarbete med Gävleborgs län. LANDA deltog i slutkonferensen för det intenationella projektet som arrangerades av UNHCR, IOM och ICMC i Bryssel 6-7 juni Där presenterades vår konferens Study visit.. och den svenska modellen när det gäller arbetet med mottagande av kvotflyktingar. Dessutom var denna konferens en första introduktion av det nya projektet Linking in EU Resettlement som startar under hösten 2011 och pågår under 15 månader. LANDA inbjöds även till de planeringsmöten som pågår i Geneve (UNHCR) i början av juli varje år där Migrationsverket och motsvarande myndigheter i de andra länder som tar emot kvotflyktingar planerar för arbetet med mottagande av kvotflyktingar under UNHCR var intresserade av att vi skulle presentera projektet. Under oktober kommer representanter från länet som deltagit i projektet presentera LANDA i Rumänien vid en konferens som arrangeras av UNHCR. 10

11 2. Måluppfyllelse och uppnådda resultat Projektet LANDA har använt sig av den modell som togs fram i förstudien Utveckla introduktionen för kvotflyktingar i Gävleborgs län. Antalet kvotflyktingar som deltagit i den riktade introduktionen/informationen har varit 111 st men vi har också fått möjlighet att testa introduktion/information i alternativa metoder där kvotflyktingar deltagit. I den ursprungliga projektplanen skulle vi testa modellen på 100 kvotflyktingar som genomgått Sverigeprogrammet. Vi har genomfört introduktions- och informationsinsatserna uppdelade i 3 delar/faser: - Information genom Sverigeprogrammet i lägret - Gemensam samhällsinformation/introduktion innan SFI-start - Samhällsinformation med föräldrautbildning mm ca 6 månader efter ankomst När det gäller genomförandet del 1 och 2 så har vi ej kunnat följa den ursprungliga planen där vi skulle deltaga i fyra Sverigeprogram och därmed ej uppfylla de etapp/delmål som fanns med i projektplanen. LANDA har ej kunnat påverka detta men har deltagit i två Sverigeprogram med följande fas 11

12 2 och med 111 st kvotflyktingar vilket ändå uppfyller det antal flyktingar vi ville ge den riktade introduktionen/informationen. Vi har dessutom genom de förändringar vi gjort i projektplanen (Reviderad version nr. 2 och 3) fått möjlighet att testa alternativa modeller när det gäller fas 2. Denna informationsdel har genomförts av landsmän (fd kvotflyktingar) som har bott i Sverige under flera år och informationen ges i nära samarbete med kommunens flyktingmottagning. Denna del har visat hur viktigt det är att informationsinsatser ges på det egna modersmålet vilket också kommit fram i de utvärderingarna som Migrationsverket genomfört i de Sverigeprogram där någon i delegationen har dubbel kulturkompetens. Under projektets gång har också beslutet om samhällsinformation på det egna modersmålet tagits vilket också visar att denna reviderade del av projektet låg rätt i tid När det gäller fas 3 så har vi tidigare nämnt att det varit svårt att organisera detta enligt den ursprungliga planen. Vi har dock genomfört cirklarna i några kommuner med blandade resultat. 3. Uppföljning och utvärdering Vi har under projektets tid kontinuerligt haft löpande uppföljning av verksamheten genom: Täta regelbundna träffar med arbets/referensgruppen eller dess representanter Regelbundna möten med projektets styrgrupp (7 st) Projektet LANDA har varit en stående punkt vid de regelbundna flyktingsamordnarträffarna i länet (4 st/år) Vi har haft uppföljningsträffar med de flyktingar från Sudan (hösten 2009 och hösten 2010) som gått genom steg 1 och 2. Vi genomförde både muntliga intervjuer (i grupp och individuellt) samt enkäter vid två tillfällen för varje grupp (en strax efter ankomst till kommunen och den andra 4-6 månader efter ankomsten). Dessa intervjuer har genomförts på hemspråket. LANDA har utvärderats av PWC och utvärderingen har haft fokus på tre delar i projektet: Arbetsmetod/modell Samverkan Resultat/måluppfyllelse Utvärderaren har genomfört intervjuer med kvotflyktingar som deltagit i projektet samt personer från medverkande myndigheter. Två enkäter har skickats ut till flyktingsamordnarna i länets kommuner (våren 2010 och våren 2011). 12

13 Utvärderingen har pågått från april 2010 till och med juni Under denna period så har kontinuerliga avstämningar skett varannan månad mellan utvärderaren och projektledningen. Utvärderaren har deltagit vid styrgruppsmöten och vid två möten redovisat delrapporterna. Dessutom har man redovisat delrapporterna samt slutrapporten vid tre flyktingsamordnarträffar. Utvärderaren och projektet har haft en regelbunden kontakt under projektets gång vilket har varit viktigt så att man i ett tidigt skede kan rätta till eventuella avsteg från projektplanen som gjorts eller viktig information som kommit fram under intervjuer/enkäter så att det finns möjlighet att justera arbetet. En utvärderare ser projektet utifrån och skall vara med från start och inte bara komma med en slutrapport efter projekttidens slut. 4. Erfarenheter Detta länsprojekt bygger på att det finns ett samarbete och samverkan mellan kommuner, länsstyrelsen, andra myndigheter och frivilligorganisationer. Gävleborg har sedan 2006 genom Integration Gävleborg utvecklat detta samarbete, bl.a genom olika nätverk mm. Projektet har genom detta haft ett bra utgångsläge inför genomförandet av projektet, med positiv respons från berörda parter inför projektstarten. Detta är viktig del inför genomförande av ett länsövergripande projekt och en stabil grund som projektet vilar på. De kommuner som deltog i projektet hade också stor erfarenhet av arbete med mottagande av kvotflyktingar sedan lång tid. Detta gäller inte bara personal inom flyktingmottagningen utan även SFI, grundskola, arbetsförmedlingen, hälso-och sjukvården. I vissa kommuner så hade mottagande de senaste åren varit upp mot 90 % kvotflyktingar. När det gäller informationsinsatserna så är vi övertygade om det sätt vi arbetat på i fas 1 och 2 är den rätta metoden (se avsnittet genomförandet av informationsinsatser). Det gäller att vara väl förberedd inför dessa insatser och vara flexibel eftersom mycket kan inträffa under Sverigeprogrammet (logistik, lokaler mm). Vi är också övertygade om att det är viktigt att en person (med dubbel kulturkompetens) ingår i teamet som skall genomföra del 1 och 2. När det gäller fas 3 så har denna del varit svår att organisera på grund av det är svårt att få i tillräckligt stora grupper i kommunen om vi enbart skulle genomföra cirkeln med LANDA deltagare. Vi har då valt att genomföra studiecirklar i några kommuner med både kvotflyktingar och andra flyktingar/invandrare i grupperna. Cirkeln Familjeverksstan är en bra metod att arbeta med men ställer stora krav på cirkelledaren. Vi tycker ändå det är viktigt att flyktingarna har 13

14 möjlighet att deltaga i cirkeln men kan vara vissa problem att organisera i och med den nya etableringslagen. En slutsats vi kommit fram till att man i en projektansökan skall tänka igenom vad man skall fokusera på och inte för bred i ansökan. Vi skulle ha koncentrerat oss på fas 1 och 2. En annan svårighet har varit att få frivilligorganisationer att ingå i arbetet och även deltagandet i styrgruppen har inte varit bra från berörd organisation Frågan om frivilligas arbete inom flyktingmottagningen kommer vara ett av de ämnen som tas upp på ett av Integration Gävleborgs processforum under hösten Implementering i ordinarie verksamhet Det har inte varit svårt att få kommunerna att deltaga i arbetet med att utveckla och testa nya modeller för mottagandet av kvotflyktingar. Vid de gemensamma informationspassen deltar kommunernas personal aktivt i de olika passen och har sett resultat av de olika informationsdelarna. Under projektets gång så har den nya etableringslagen trätt i kraft vilket har förändrat kommunernas möjlighet att ge kvotflyktingarna samma mottagande som tidigare eftersom personalstyrkan har minskat och kommer ytterligare reduceras under detta år. Arbetsförmedlingen har däremot kommit in i vårat projekt under det sista året och är naturligtvis en viktig part i mottagandet av kvotflyktingar. Detta har medfört att Länsstyrelsen har gått in med en ansökan till Flyktingfonden ett nytt projekt Landa II där vi har tagit hänsyn till de nya förhållandena inom flyktingmottagningen och vill vidareutveckla länets arbete med kvotflyktingar inom tre olika områden: Ett regionalt mottagande av kvotflyktingar i länet En vidareutveckling av informationsinsatserna med särskilt fokus på barn och dossieuttagna kvotflyktingar En utveckling av det transnationella samarbetet Vi har under projektets gång tagit fram material, broschyrer (olika språk), DVD mm som naturligtvis används i mottagningen av kvotflyktingar både av kommunerna i vårat län samt andra kommuner. Projektet har också tagit fram mallar som kan användas av nya kommuner för att framställa kommuninformation på det aktuella språket. Migrationsverket har också tillgång till detta och har dessutom utvecklat en nya film där kvotflyktingar från länet är med. 6. Spridning av erfarenheter och resultat LANDA har under projektets gång arbetat med att sprida information om projektet. Projektledaren och projektmedarbetare har deltagit i ett stort antal informationsträffar, föreläsningar, konferenser, nätverksträffar och 14

15 workshops. Dessutom har deltagare i projektet varit med vid vissa av dessa tillfällen. Detta har varit inom länet men även kommuner, länsstyrelser, myndigheter,organisationer utanför länet har besökts eller varit till oss på studiebesök. Genom samarbetet i den transnationella delen så har vi haft kontakt med 11 Europeiska länder samt med USA och Kanada. Vi har deltagit i internationella konferenser i Portugal, Belgien och Rumänien samt varit på studiebesök/planering i England (Manchester och Bolton) LANDA arrangerade tillsammans med UNHCR, IOM och ICMC en internationell konferens i Gävle under våren 2011 och vi har haft studiebesök från ICMC som besökte kommuner/verksamheter i länet. Vi har vid flera tillfällen deltagit vid olika informationsmöten/konferenser som arrangerats av Migrationsverket (Stockholm, Solna och Norrköping och även vid Flyktingfondens konferens i Norrköping. Vid Migrationsverkets informationsmöten/workshops inför nya uttagningsdelegationer samt Sverigeprogram så har vi varit en återkommande punkt. I det transnationella samarbetet så har LANDA presenterats bl.a på ICMCs hemsida samt nyhetsblad. Projektets arbetssätt (metod/modell) är också presenterat i handboken Paving the Way (Handbook on the Reception and Integration of Resettled Refugees) som kom ut under juni Vi har efter projektets slut varit inbjudna och representerat Sverige vid en UNHCR-konferens i Rumänien (Framtida mottagande av kvotflyktingar i Rumänien) som enda representant från EU. Dessutom har UNHCR bjudit in oss till en fortsättning på denna konferens under våren Projektet har presenterat LANDA genom olika power point, egen DVD, brochyrer som tagits fram (både på svenska och engelska och i vissa fall på tigrinja) På Gävleborgs Länsstyrelses hemsida kan man följa projektets aktiviteter. Vi har genom massmedia kunnat informera om om projektet både i dagspressen samt facktidningar. Dessutom har vi haft inslag om LANDA på Sveriges Radio (riksradion, lokalradion samt SR International (på arabiska). SVT har också sänt inslag om bland annat förberedelser inför Sverigeprogrammet och visat delar av vår egen DVD. Inom länet har regelbundna möten hållits med styrgruppen, Integration Gävleborgs arbetsgrupp, kommunernas flyktingsamordnare, AF i länet samt övriga berörda aktörer i länet (nätverkskonferenserna i Högbo). Projektet har på det sättet kunnat dela med sig av de erfarenheter som gjorts och hur resultatet ser ut. 15

16 16